Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Slutsatser Studie 3 visade: • God reliabilitet i en ny grupp av testade, och vid två tillfällen (korsvalidering) • God stabilitet över tid (6 veckor) • Goda resultat i begreppsvalidering mot etablerade mått på de olika delkomponenterna, med visst frågetecken för emotionell intelligens • God validitet mot arbetsvilja och resultatorientering, något svagare mot förändringsvilja Stickprovet var för litet för att replikera analysen i Studie 2 av tillkommande prognoskraft utöver traditionella FFM-variabler. Emellertid tyder korrelationsdata även i detta material på en högre validitet för vissa av testets komponenter än för FFM-skalorna. Av de senare var det extraversion som fungerade bäst. Av de variabler som jag lagt till utöver FFM var det positiv grundattityd som fungerade bäst. Jagstyrka, som ett sammanfattande mått, fungerade utmärkt. 80
7. Studie 4 Syfte och uppläggning Denna studie genomfördes för att ytterligare undersöka stabiliteten i testvärdena och för att göra vissa nya begreppsvalideringar. Nya uppgifter skrevs för vänlighet och öppenhet. Syftet var att göra testet helt ”självförsörjande” med egna uppgifter för att mäta FFM-dimensioner. I fas 2 av studien ingick också mätning av härdighet (hardiness), ett begrepp besläktat med jagstyrka [151], samt ett mått på föregripande inställning (proactivity) 35 [17]. Detta är två begrepp som är av stort intresse i aktuell forskning. Båda är besläktade med jagstyrka. ”Hardiness” kan översättas med härdighet eller motståndskraft mot stress, och ”proactivity” med förgripande inställning, prevention. Maddi summerar begreppet härdighet så här 36 : "When you can navigate professional and personal changes in a way that furthers your and your employer's goals, strengthens your ability to turn adversity to advantage, and deepens professional and personal meaning, you succeed as an employee and as a person." Föregripande inställning beskrivs på detta sätt 37 : “Bateman and Crant [17] discussed the proactive component of organizational behavior and introduced a measure of the "proactive personality." This measure of a personal disposition toward proactive behavior is intended to identify differences among people in the extent to which they take action to influence their environments. Bateman and Crant defined the prototypic "proactive personality" as one who is relatively unconstrained by situational forces and who effects environmental change. Proactive personalities identify opportunities and act on them; they show initiative, take action, and persevere until they bring about meaningful change. In contrast, people who are not proactive exhibit the opposite patterns: they fail to identify, let alone seize, opportunities to change things.” Även om begreppet jagstyrka är vidare än dessa två begrepp bör jagstyrkan samvariera med dem. De medtogs för att genomföra en begreppsvalidering av jagstyrka, vilket ger tillkommande information utöver de begreppsvalideringar som gjorts i tidigare studier. Det är också en validering som går längre än de övriga genom att sambanden är mera ”distala”, dvs. det handlar inte i samma utsträckning om variabler som mäter semantiskt likartade variabler. Det finns ett generellt samband mellan likhet och korrelation: variabler med liknande innehåll brukar också samvariera [249]. Och det är i allmänhet svårt att hitta förklaringsvariabler som är ”distala”, dvs. till sitt innehåll olika dem som ska förklaras [251]. Nya skalor som ingick i denna studie var arbetsintresse, kreativ attityd, perfektionism och balans mellan arbete och övrigt liv. Skälen till att inkludera dessa dimensioner var: • Intresse är en avgörande aspekt på arbetsmotivation i de allra flesta jobb, i synnerhet i en sådan miljö som den svenska där ekonomiska incitament har tonats ned [262; 270] 35 Se en svensk uppsats på denna länk: http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-6947-1__fulltext.pdf. 36 http://www.hardinessinstitute.com/Key_executives.htm 37 http://www.allbusiness.com/management/571634-1.html 81
- Page 29 and 30: Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
- Page 31 and 32: Ett annat exempel från ännu en
- Page 33: Men låt oss återvända till anst
- Page 36 and 37: som en negativ prognosfaktor [208].
- Page 38 and 39: 350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
- Page 40 and 41: Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
- Page 42 and 43: högt med ett självrapporttest av
- Page 44 and 45: - Avvisande av auktoriteter - Dölj
- Page 46 and 47: alltså en parallell till g-faktorn
- Page 48 and 49: Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
- Page 50 and 51: ”Jag har aldrig kastat skräp på
- Page 52 and 53: Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
- Page 54 and 55: Det är möjligt att validiteten ho
- Page 57 and 58: 4. Studie 1 Syfte och uppläggning
- Page 59 and 60: Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
- Page 61 and 62: Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
- Page 63 and 64: Första komponenten, korrigerade da
- Page 65 and 66: Antag att de 159 testade personerna
- Page 67 and 68: Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
- Page 69: 150 testuppgifter, inte bara en han
- Page 72 and 73: Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
- Page 74 and 75: Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
- Page 76 and 77: Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
- Page 78 and 79: Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
- Page 82 and 83: • Kreativitet är en mycket vikti
- Page 84 and 85: Begreppsvalidering Sambanden mellan
- Page 86 and 87: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
- Page 88 and 89: Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
- Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
- Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
- Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
- Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
- Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
- Page 101 and 102: Diskussion av Studie 5 och 6 De res
- Page 103 and 104: 9. Studie 7 Syfte och uppläggning
- Page 105 and 106: Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
- Page 107 and 108: lan könen i balans på att kvinnor
- Page 109 and 110: 10. Studie 8 Syfte och uppläggning
- Page 111 and 112: 11. Studie 9 Syfte och uppläggning
- Page 113 and 114: 12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
- Page 115 and 116: Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
- Page 117 and 118: 13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
- Page 119 and 120: Korrelation med skönmålning efter
- Page 121 and 122: En övervikt av positivt formulerad
- Page 123 and 124: Korrelation index - jasägartendens
- Page 125 and 126: Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
- Page 127 and 128: Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
- Page 129 and 130: Tabell 13.7. Relativa vikter för t
7. Studie 4<br />
Syfte och uppläggning<br />
Denna studie genomfördes för att ytterligare undersöka stabiliteten i testvärdena och för att<br />
göra vissa nya begreppsvalideringar. Nya uppgifter skrevs för vänlighet och öppenhet. Syftet<br />
var att göra testet helt ”självförsörjande” med egna uppgifter för att mäta FFM-dimensioner.<br />
I fas 2 av studien ingick också mätning av härdighet (hardiness), ett begrepp besläktat med<br />
jagstyrka [151], samt ett mått på föregripande inställning (proactivity) 35 [17]. Detta är två<br />
begrepp som är av stort intresse i aktuell forskning. Båda är besläktade med jagstyrka. ”Hardiness”<br />
kan översättas med härdighet eller motståndskraft mot stress, och ”proactivity” med<br />
förgripande inställning, prevention.<br />
Maddi summerar begreppet härdighet så här 36 :<br />
"When you can navigate professional and personal changes in a way that furthers your and your employer's<br />
goals, strengthens your ability to turn adversity to advantage, and deepens professional and personal meaning,<br />
you succeed as an employee and as a person."<br />
Föregripande inställning beskrivs på detta sätt 37 :<br />
“Bateman and Crant [17] discussed the proactive <strong>com</strong>ponent of organizational behavior and introduced a measure<br />
of the "proactive personality." This measure of a personal disposition toward proactive behavior is intended<br />
to identify differences among people in the extent to which they take action to influence their environments.<br />
Bateman and Crant defined the prototypic "proactive personality" as one who is relatively unconstrained by<br />
situational forces and who effects environmental change. Proactive personalities identify opportunities and act<br />
on them; they show initiative, take action, and persevere until they bring about meaningful change. In contrast,<br />
people who are not proactive exhibit the opposite patterns: they fail to identify, let alone seize, opportunities to<br />
change things.”<br />
Även om begreppet jagstyrka är vidare än dessa två begrepp bör jagstyrkan samvariera med<br />
dem. De medtogs för att genomföra en begreppsvalidering av jagstyrka, vilket ger tillkommande<br />
information utöver de begreppsvalideringar som gjorts i tidigare studier.<br />
Det är också en validering som går längre än de övriga genom att sambanden är mera ”distala”,<br />
dvs. det handlar inte i samma utsträckning om variabler som mäter semantiskt likartade<br />
variabler. Det finns ett generellt samband mellan likhet och korrelation: variabler med liknande<br />
innehåll brukar också samvariera [249]. Och det är i allmänhet svårt att hitta förklaringsvariabler<br />
som är ”distala”, dvs. till sitt innehåll olika dem som ska förklaras [251].<br />
Nya skalor som ingick i denna studie var arbetsintresse, kreativ attityd, perfektionism och<br />
balans mellan arbete och övrigt liv. Skälen till att inkludera dessa dimensioner var:<br />
• Intresse är en avgörande aspekt på arbetsmotivation i de allra flesta jobb, i synnerhet i<br />
en sådan miljö som den svenska där ekonomiska incitament har tonats ned [262; 270]<br />
35 Se en svensk uppsats på denna länk:<br />
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-6947-1__fulltext.<strong>pdf</strong>.<br />
36 http://www.hardinessinstitute.<strong>com</strong>/Key_executives.htm<br />
37 http://www.allbusiness.<strong>com</strong>/management/571634-1.html<br />
81