Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Tabell 4.7. Validitetskoefficienter samt korrelation med högskoleprovet.
Arbetsprestation,kärnuppgifter,
korrigerad
Arbetsprestation,
sociala
dimensioner,
korrigerad
Arbetsprestation,
global,
korrigerad
Arbetsprestation,
global,
okorrigerad
Högskoleprovet
Extraversion korrigerad 0,40 0,46 0,24 0,41 -0,15
Social förmåga korrigerad 0,31 0,43 0,18 0,35 -0,16
Självförtroende korrigerad 0,45 0,43 0,36 0,43 -0,04
Planering korrigerad 0,34 0,12 0,19 0,22 0,01
Emotionell stabilitet korrigerad
0,07 0,13 0,18 0,10 0,26
Noggrannhet korrigerad 0,16 0,08 0,17 0,12 -0,09
Uthållighet korrigerad 0,29 0,22 0,32 0,25 0,05
Positiv grundhållning korrigerad
0,28 0,31 0,13 0,29 -0,22
Emotionell intelligens korrigerad
0,27 0,16 0,19 0,21 0,06
Passiv aggression korrigerad -0,27 -0,18 -0,17 -0,24 0,13
Jagstyrka korrigerad 0,52 0,46 0,39 0,39 -0,07
Jagstyrka ej korrigerad 0,36 0,32 0,27 0,31 -0,05
Multipel korrelation med
okorrigerade kriterier (justerad):
0,49 0,50 0,36 0,72 0.00
Den korrigerade jagstyrkan visade sig vara bättre än den okorrigerade när utvärderingen
skedde mot likaledes korrigerade kriterievariabler. Motsatsen var fallet när kriterievariablerna
ej hade korrigerats. Det är rimligt att tro att det är de korrigerade data som har högst validitet.
Det är uppmuntrande att dessa data når samma höga validitet som i den tidigare studien av
mitt mera omfattande test, tillämpat på chefskandidater.
En regressionsanalys visade att de 10 separata dimensionerna gav ett visst tillskott i prognosvärde
utöver det globala måttet på jagstyrka, se Tabell 5.7, sista raden. Tillskottet var betydande
och signifikant enbart för sociala dimensioner i arbetsprestationer.
Vanligen anger man validitet som korrelation, inte som kvadrerad korrelation. En hög siffra
för personlighetstest vid prognos av arbetsprestation är 0.30, vilket svarar mot ca 10 % förklarad
varians. Siffrorna i Tabell 4.7 är betydligt högre än så, särskilt för det sammanfattande
måttet. Resultaten måste tas med en nypa salt eftersom det handlar om självbedömd arbetsprestation,
som har ett visst men långt ifrån perfekt samband med faktisk arbetsprestation.
Särskilt de som presterar sämre än genomsnittet har en tendens att överskatta sin insats [98].
Två mått på attityder och motivation hade konstruerats. De kan användas som kriterier på
testet eftersom de mäter tendenser som är relevanta för arbetsprestation i vid mening. Tabell
67