Rangskillnad 10 5 0 -5 -10 -15 -20 Gymnasium Högskola < 3 år Högskola > 3 år Figur 4.5. Skillnaden i rangplats före och efter korrektion för skönmålning, som en funktion av utbildningsnivå. Validering Validering gjordes mot självbedömd arbetsprestation och mot arbetsrelaterade attityder och motivation. Data på självbedömd prestation fanns dels i global mening (en övergripande bedömning), dels som två index (kärnuppgifter och sociala dimensioner). De tre prestationsvariablerna korrigerades för skönmålning på samma sätt som personlighetsdimensionerna. Resultatet framgår av Tabell 4.7. Tabellen ger också korrelation med resultatet på högskoleprovet. Högskoleprovet hade bara svagt samband med de 10 personlighetsskalorna och jagstyrka. Korrelationen med emotionell stabilitet kan eventuellt avspegla effekten av nervositet under testningen. I övrigt är de svaga sambanden vad som förväntas av ett personlighetstest som ska vara oberoende av intellektuell begåvning. Det framgår av tabellen att validiteten låg i intervallet 0.32 – 0,52 för det sammansatta måttet på jagstyrka, och de två korrigerade kriterierna. För vissa deldimensioner var validiteten lägre – det är sammanslagningen som ger kraftfullhet i prognos och användbarhet. Trots det kan konstateras att flera av de enskilda dimensionerna nådde acceptabla validiteter, vilket är up<strong>pm</strong>untrande med tanke på att de mäts med få testuppgifter (ca 10 per dimension). 66
Tabell 4.7. Validitetskoefficienter samt korrelation med högskoleprovet. Arbetsprestation,kärnuppgifter, korrigerad Arbetsprestation, sociala dimensioner, korrigerad Arbetsprestation, global, korrigerad Arbetsprestation, global, okorrigerad Högskoleprovet Extraversion korrigerad 0,40 0,46 0,24 0,41 -0,15 Social förmåga korrigerad 0,31 0,43 0,18 0,35 -0,16 Självförtroende korrigerad 0,45 0,43 0,36 0,43 -0,04 Planering korrigerad 0,34 0,12 0,19 0,22 0,01 Emotionell stabilitet korrigerad 0,07 0,13 0,18 0,10 0,26 Noggrannhet korrigerad 0,16 0,08 0,17 0,12 -0,09 Uthållighet korrigerad 0,29 0,22 0,32 0,25 0,05 Positiv grundhållning korrigerad 0,<strong>28</strong> 0,31 0,13 0,29 -0,22 Emotionell intelligens korrigerad 0,27 0,16 0,19 0,21 0,06 Passiv aggression korrigerad -0,27 -0,18 -0,17 -0,24 0,13 Jagstyrka korrigerad 0,52 0,46 0,39 0,39 -0,07 Jagstyrka ej korrigerad 0,36 0,32 0,27 0,31 -0,05 Multipel korrelation med okorrigerade kriterier (justerad): 0,49 0,50 0,36 0,72 0.00 Den korrigerade jagstyrkan visade sig vara bättre än den okorrigerade när utvärderingen skedde mot likaledes korrigerade kriterievariabler. Motsatsen var fallet när kriterievariablerna ej hade korrigerats. Det är rimligt att tro att det är de korrigerade data som har högst validitet. Det är up<strong>pm</strong>untrande att dessa data når samma höga validitet som i den tidigare studien av mitt mera omfattande test, tillämpat på chefskandidater. En regressionsanalys visade att de 10 separata dimensionerna gav ett visst tillskott i prognosvärde utöver det globala måttet på jagstyrka, se Tabell 5.7, sista raden. Tillskottet var betydande och signifikant enbart för sociala dimensioner i arbetsprestationer. Vanligen anger man validitet som korrelation, inte som kvadrerad korrelation. En hög siffra för personlighetstest vid prognos av arbetsprestation är 0.30, vilket svarar mot ca 10 % förklarad varians. Siffrorna i Tabell 4.7 är betydligt högre än så, särskilt för det sammanfattande måttet. Resultaten måste tas med en nypa salt eftersom det handlar om självbedömd arbetsprestation, som har ett visst men långt ifrån perfekt samband med faktisk arbetsprestation. Särskilt de som presterar sämre än genomsnittet har en tendens att överskatta sin insats [98]. Två mått på attityder och motivation hade konstruerats. De kan användas som kriterier på testet eftersom de mäter tendenser som är relevanta för arbetsprestation i vid mening. Tabell 67
- Page 1 and 2:
PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
- Page 3 and 4:
Innehåll Förord..................
- Page 5:
Jagstyrka..........................
- Page 8 and 9:
• Professor Robert McCrae, Nation
- Page 11 and 12:
1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
- Page 13 and 14:
Betyder personligheten något som p
- Page 15 and 16: Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
- Page 17 and 18: Exempel på testuppgifter i självr
- Page 19 and 20: • ”Det kanske finns flera över
- Page 21 and 22: Teoretisk vidareutveckling av FFM H
- Page 23 and 24: FFT antar att människor är relati
- Page 25 and 26: Cattells test 16 pf är från 1949.
- Page 27 and 28: Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
- Page 29 and 30: Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
- Page 31 and 32: Ett annat exempel från ännu en
- Page 33: Men låt oss återvända till anst
- Page 36 and 37: som en negativ prognosfaktor [208].
- Page 38 and 39: 350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
- Page 40 and 41: Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
- Page 42 and 43: högt med ett självrapporttest av
- Page 44 and 45: - Avvisande av auktoriteter - Dölj
- Page 46 and 47: alltså en parallell till g-faktorn
- Page 48 and 49: Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
- Page 50 and 51: ”Jag har aldrig kastat skräp på
- Page 52 and 53: Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
- Page 54 and 55: Det är möjligt att validiteten ho
- Page 57 and 58: 4. Studie 1 Syfte och uppläggning
- Page 59 and 60: Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
- Page 61 and 62: Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
- Page 63 and 64: Första komponenten, korrigerade da
- Page 65: Antag att de 159 testade personerna
- Page 69: 150 testuppgifter, inte bara en han
- Page 72 and 73: Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
- Page 74 and 75: Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
- Page 76 and 77: Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
- Page 78 and 79: Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
- Page 80 and 81: Slutsatser Studie 3 visade: • God
- Page 82 and 83: • Kreativitet är en mycket vikti
- Page 84 and 85: Begreppsvalidering Sambanden mellan
- Page 86 and 87: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
- Page 88 and 89: Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
- Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
- Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
- Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
- Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
- Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
- Page 101 and 102: Diskussion av Studie 5 och 6 De res
- Page 103 and 104: 9. Studie 7 Syfte och uppläggning
- Page 105 and 106: Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
- Page 107 and 108: lan könen i balans på att kvinnor
- Page 109 and 110: 10. Studie 8 Syfte och uppläggning
- Page 111 and 112: 11. Studie 9 Syfte och uppläggning
- Page 113 and 114: 12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
- Page 115 and 116: Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
- Page 117 and 118:
13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
- Page 119 and 120:
Korrelation med skönmålning efter
- Page 121 and 122:
En övervikt av positivt formulerad
- Page 123 and 124:
Korrelation index - jasägartendens
- Page 125 and 126:
Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
- Page 127 and 128:
Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
- Page 129 and 130:
Tabell 13.7. Relativa vikter för t
- Page 131 and 132:
Tabell 13.8. Medelvärden i personl
- Page 133 and 134:
Tabell 13.10. Korrelation mellan no
- Page 135 and 136:
angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
- Page 137 and 138:
hennes speciella idéer kan färga
- Page 139 and 140:
14. Testets roll i beslutsfattandet
- Page 141 and 142:
15. Personalekonomisk analys Hur st
- Page 143 and 144:
16. Sammanfattning av resultat och
- Page 145 and 146:
Tabell 16.2. Sammanställning av be
- Page 147 and 148:
men valda för att de skulle vara r
- Page 149 and 150:
Litteraturförteckning [1]. Ahern,
- Page 151 and 152:
[40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
- Page 153 and 154:
[82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
- Page 155 and 156:
[121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
- Page 157 and 158:
[161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
- Page 159 and 160:
[197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
- Page 161 and 162:
[235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
- Page 163 and 164:
[272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
- Page 165 and 166:
Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
- Page 167 and 168:
29. Beskriver företaget på ett f
- Page 169 and 170:
Bilaga 2. Skalornas psykometriska e
- Page 171 and 172:
Tabell 6.1. Grundläggande data fö
- Page 173 and 174:
Tabell 7.1. Grundläggande data fö
- Page 175 and 176:
Tabell 8. 5. Skalornas reliabilitet
- Page 177 and 178:
Tabell 8. 8. Könsskillnader, Studi
- Page 179 and 180:
Tabell 8. 10. Medelvärden i person
- Page 181 and 182:
Tabell 13.2. Resultat av analyser a
- Page 183 and 184:
Bilaga 3. Ipsativa och normativa fo
- Page 185 and 186:
Figur 2 visar en mycket stor förde
- Page 187 and 188:
formatet är känsligt för ”faki
- Page 189 and 190:
Bilaga 4. Exempel på utlåtanden s
- Page 191 and 192:
Hon är ganska intresserad av att a
- Page 193 and 194:
taget goda erfarenheter av dem. Hon
- Page 195:
195