Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det är möjligt att validiteten hos testet inte ökar – men heller inte minskar – genom korrektion<br />
för skönmålning. Detta skulle i så fall kunna bero på att bluffmakare i en testsituation lyckas<br />
bluffa också i andra situationer.<br />
Korrektion för gemensam varians i kriterier och testdata<br />
Valideringen av ett test måste ta hänsyn till att det kan förekomma gemensam varians som<br />
beror på att både kriterier och testet påverkas av tendensen att ge taktiska svar. Därför kommer<br />
statistiska korrektioner att göras i denna rapport i syfte att utesluta att valideringen påverkats<br />
av denna faktor. Såvitt jag kan se brukar man sällan använda en sådan <strong>metod</strong>ik vid validering<br />
av personlighetstest. Det är ett vanligt påstående att taktiksvar inte påverkar validiteten<br />
[193]. Detta är en halvsanning. Det beror bl. a på om taktiksvar också påverkat kriterierna.<br />
Om det finns en sådan påverkan bör den leda till högre korrelationer på grund av att det finns<br />
en viktig gemensam komponent hos testvariabler och kriterier. Efter korrektion erhåller man<br />
då en konservativ uppfattning om styrkan på sambandet.<br />
Validering kommer i denna rapport att göras av enskilda testskalor och av ett samlat mått på<br />
jagstyrka. Strategin här är att relatera vissa av komponenterna till alternativa mått på samma<br />
dimension, t ex att relatera testets mått på extraversion till ett mått på samma variabel i ett<br />
oberoende FFM-test. Detta är en form av begreppsvalidering. I vissa fall har vi också möjlighet<br />
att göra begreppsvalidering i vidare mening, t ex att relatera testets mått på social förmåga<br />
till ensamhet eller bristande balans i livssituationen.<br />
Kriterier<br />
Självbedömd arbetsprestation<br />
Ett arbetspsykologiskt test måste utvärderas i relation till arbetsresultat. Jag har därför i Studie<br />
1, som avrapporteras i nästa avsnitt av rapporten, samlat in data avseende de testades arbetsprestation.<br />
En uppdelning mellan kärnuppgifter och sociala aspekter (”organizational citizenship<br />
behavior”) har föreslagits av Motowidlo [178] och användes här. Det var de testades<br />
egna bedömningar som låg till grund för dessa två kriterier. Omfattande forskning tyder på att<br />
sådana självbedömningar är användbara som mått på prestation [6; 94], inklusive den tidigare<br />
studien av ett test på jagstyrka [258]. Ett visst värde tycks alltså vara klart dokumenterat för<br />
"subjektiv" framgång; detta gäller inte bara individer utan även på organisationsnivå [293].<br />
Henemans tidiga studie är intressant eftersom han visade att självskattningar fungerade bra i<br />
en situation där inget av stor vikt stod på spel för de testade – detta är ju fallet i flera av de<br />
studier som rapporteras här.<br />
Självbedömd arbetsprestation är en problematisk variabel eftersom det är väl känt att de flesta<br />
systematiskt överskattar sin egen prestation [34; 58] Detta är emellertid en fråga om nivå på<br />
bedömningen och om alla har ungefär samma tendens att lägga till ett visst positivt tillskott så<br />
behöver inte variabeln som sådan vara mindre informativ, när det kommer till variationer mellan<br />
individer. Det är också intressant att notera att problemet tycks vara störst när det gäller att<br />
bedöma, och minnas, sina mindre lyckade prestationer. Ett visst värde tycks alltså vara klart<br />
dokumenterat för "subjektiv" framgång; detta gäller inte bara individer utan även på organisationsnivå<br />
[293]<br />
54