Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Samarbetsvilja<br />
5,5<br />
5,0<br />
4,5<br />
4,0<br />
3,5<br />
3,0<br />
2,5<br />
2,0<br />
r = 0,56<br />
regressionslinje<br />
1,5<br />
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0<br />
Overt skala på skönmålning<br />
Korrigerade värden i samarbetsvilja<br />
mäts som residualer från<br />
regressionslinjen<br />
Fig. 3.1. Illustration av hur korrigerade värden i ett test uppskattas med hjälp av en<br />
psykometrisk modell.<br />
Denna <strong>metod</strong>ik utnyttjar taktikskalan maximalt. Jag har funnit att effekten av ett starkt incitament<br />
att svara taktiskt nästan helt försvinner med denna typ av korrektion [267]. Skönmålningen<br />
har alltså inte längre någon nämnvärd effekt när korrektionen har gjorts.<br />
Korrektionen för skönmålning innebär att man bildar skillnaden mellan erhållet och från modellen<br />
predicerat värde. Differenser kan enligt klassisk testteori förväntas ha längre reliabilitet<br />
än de variabler som ingår i differensen [154]. Egenskaperna hos testvärden som uppkommit<br />
genom den typ av korrektion som föreslås här utreds närmare i avsnitt 13.<br />
Tekniken har fungerat utmärkt och validerats i en studie av sökande till HHS, vars värden<br />
jämfördes med studerande på skolan som tog samma test men i medvetande om att deras testvärden<br />
inte skulle ha någon för dem viktig betydelse [61]. Se Figur 3.2 som visar hur en skillnad<br />
i okorrigerade värden försvinner när man infört korrektion för skönmålning.<br />
52