Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
”Jag har aldrig kastat skräp på gatan.” Om en person svarar taktiskt på sådana uppgifter är det rimligt att tro att även övriga svar på testet är taktiska och tillrättalagda för att ge ett positivt intryck. Nya idéer på området publicerades av Paulhus [198; 200]. Han använde samma typ av uppgifter som Crowne och Marlowe men också en ny typ som han ansåg mätte självbedrägeri. Dessa uppgifter handlar om psykologiska tillkortakommanden som då och då inträffar för alla – den som förnekar dem ljuger för sig själv. Ett exempel är: ”Det är svårt för mig att stänga ute en störande tanke.” Lönnqvist et al. [147] fann att Paulhaus-skalorna åtminstone till en del tycktes mäta metodartefakter på det avsedda sättet. Man kan diskutera om inte samma sorts taktiksvar ligger bakom nekande svar på sådana uppgifter som på de mera traditionella uppgifterna som handlar om normbrott. Hursomhelst korrelerar de ganska högt med den traditionella typen av taktisksvar. I en urvalssituation (N=282, sökande till Handelshögskolan) använde jag mig av Crowne- Marlowe och Paulhus båda skalor. Hans skala som byggde på frågor om normbrott korrelerade 0,84 med Crowne-Marloweskalan, medan skalan på ”självbedrägeri” korrelerade 0,54 – också det mycket högt. Ett viktigt problem är frågan om uppgifterna i en taktiskskala går att genomskåda. Tag som exempel ovanstående uppgift om att kasta skräp på gatan. Det är absurt att påstå att man aldrig gör det – åtminstone för de allra flesta. Sådana uppgifter kan därför skapa misstänksamhet, och de personer som förberett sig för testet genom att läsa på om testmetodik borde ganska lätt kunna identifiera vilka uppgifter det rör sig om. Jag har i mitt arbete konstruerat en egen skala enligt samma principer som Crowne-Marlowe och Paulhus, en overt taktikskala, men också en kovert skala. Den senare består av uppgifter av samma typ som i den övriga delen av testet, men de är särskilt utvalda för att korrelerade högt med den overta taktikskalan. På så sätt får man en möjlighet att mäta taktiksvar som inte kan avslöjas av sofistikerade testtagare. Om man studerar konkreta grupper av sökande, vilket jag gjort vid antagningarna till Handelshögskolan i Stockholm (HHS), kan man konstatera att skillnaderna i rangplacering för enskilda sökande kan bli enorma om man genomför en korrektion för taktiksvar. Speciellt betänkligt är det att kvinnliga sökande har befunnits vara mindre benägna än män till att ge taktiksvar [261] och därför missgynnas systematiskt – och i enskilda fall kraftigt – om korrektion ej görs. Betrakta följande exempel från antagningstestningarna vid HHS. I de testningar jag gjorde på HHS genomförde jag en korrektion för taktiksvar åren 2000 och 2001. Resultatet avseende könsfördelning bland de antagna blev att chansen var lika stor för manliga och kvinnliga testade att bli antagna till studier. Se Tabell 3.1. 50
Tabell 3.1. Andel av de testade (procent) som antogs vid Handelshögskolan efter testning som använde korrektion för taktiksvar. År Manliga sökande Kvinnliga sökande 2000 17 18 2001 12 10 Likheten i chansen att bli antagen mellan manliga och kvinnliga sökande berodde troligen också på att testningarna hade ett stort inslag av mätningar av emotionell intelligens [250]. Kvinnor brukar få betydligt bättre testresultat i variabler som mäter denna typ av egenskap [61]. Senare erfarenheter vid HHS, utförda av ett stort och välkänt företag inom testbranschen och med annan metodik än den jag använde, gav stor olikhet mellan chansen för manliga och kvinnliga sökande att bli antagna, till kvinnornas nackdel, troligen beroende på att man ej mätte emotionell intelligens, och inte heller gjorde en effektiv korrektion för taktiksvar. Hur korrektionen görs är nämligen av stor betydelse. Det tycks finnas två vanliga metoder, båda otillfredsställande: 1. Psykologen som tolkar testresultatet gör en intuitiv bedömning av resultatets trovärdighet på grundval av värdet på en ”lögnskala” och sin egen bedömning av den testades ”ärlighet”. 2. Man använder sig av ett gränsvärde. De 25 % av de testade som har högst värde på taktikskalan sållas bort och kommer inte ifråga för antagning eller anställning. Problemen med dessa metoder är dels att de är alltför subjektiva (Metod 1), eller ineffektiva (Metod 2) 27 . Att avslöja lögnare utifrån subjektiva intryck är något de flesta tror att de kan göra – men de kan det inte [310]. Metoden med gränsvärde rensar bara bort en mindre del av variansen som beror på skönmålning. De som rankas högst på testet tenderar att vara bluffmakare även efter det att den metoden har använts. Den metodik som jag använt utnyttjar taktikskalorna fullt ut med hjälp av en regressionsmodell och beräkning av residualer, se Fig.3.1. 27 Se Avsnitt 13 för en analys av effekterna av att utesluta den grupp av de testade som har högst värde på en taktikskala. 51
- Page 1 and 2: PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
- Page 3 and 4: Innehåll Förord..................
- Page 5: Jagstyrka..........................
- Page 8 and 9: • Professor Robert McCrae, Nation
- Page 11 and 12: 1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
- Page 13 and 14: Betyder personligheten något som p
- Page 15 and 16: Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
- Page 17 and 18: Exempel på testuppgifter i självr
- Page 19 and 20: • ”Det kanske finns flera över
- Page 21 and 22: Teoretisk vidareutveckling av FFM H
- Page 23 and 24: FFT antar att människor är relati
- Page 25 and 26: Cattells test 16 pf är från 1949.
- Page 27 and 28: Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
- Page 29 and 30: Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
- Page 31 and 32: Ett annat exempel från ännu en
- Page 33: Men låt oss återvända till anst
- Page 36 and 37: som en negativ prognosfaktor [208].
- Page 38 and 39: 350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
- Page 40 and 41: Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
- Page 42 and 43: högt med ett självrapporttest av
- Page 44 and 45: - Avvisande av auktoriteter - Dölj
- Page 46 and 47: alltså en parallell till g-faktorn
- Page 48 and 49: Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
- Page 52 and 53: Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
- Page 54 and 55: Det är möjligt att validiteten ho
- Page 57 and 58: 4. Studie 1 Syfte och uppläggning
- Page 59 and 60: Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
- Page 61 and 62: Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
- Page 63 and 64: Första komponenten, korrigerade da
- Page 65 and 66: Antag att de 159 testade personerna
- Page 67 and 68: Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
- Page 69: 150 testuppgifter, inte bara en han
- Page 72 and 73: Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
- Page 74 and 75: Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
- Page 76 and 77: Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
- Page 78 and 79: Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
- Page 80 and 81: Slutsatser Studie 3 visade: • God
- Page 82 and 83: • Kreativitet är en mycket vikti
- Page 84 and 85: Begreppsvalidering Sambanden mellan
- Page 86 and 87: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
- Page 88 and 89: Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
- Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
- Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
- Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
- Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
- Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
”Jag har aldrig kastat skräp på gatan.”<br />
Om en person svarar taktiskt på sådana uppgifter är det rimligt att tro att även övriga svar på<br />
testet är taktiska och tillrättalagda för att ge ett positivt intryck.<br />
Nya idéer på området publicerades av Paulhus [198; 200]. Han använde samma typ av uppgifter<br />
som Crowne och Marlowe men också en ny typ som han ansåg mätte självbedrägeri. Dessa<br />
uppgifter handlar om psykologiska tillkortakommanden som då och då inträffar för alla –<br />
den som förnekar dem ljuger för sig själv. Ett exempel är:<br />
”Det är svårt för mig att stänga ute en störande tanke.”<br />
Lönnqvist et al. [147] fann att Paulhaus-skalorna åtminstone till en del tycktes mäta <strong>metod</strong>artefakter<br />
på det avsedda sättet. Man kan diskutera om inte samma sorts taktiksvar ligger bakom<br />
nekande svar på sådana uppgifter som på de mera traditionella uppgifterna som handlar om<br />
normbrott. Hursomhelst korrelerar de ganska högt med den traditionella typen av taktisksvar.<br />
I en urvalssituation (N=<strong>28</strong>2, sökande till Handelshögskolan) använde jag mig av Crowne-<br />
Marlowe och Paulhus båda skalor. Hans skala som byggde på frågor om normbrott korrelerade<br />
0,84 med Crowne-Marloweskalan, medan skalan på ”självbedrägeri” korrelerade 0,54 –<br />
också det mycket högt.<br />
Ett viktigt problem är frågan om uppgifterna i en taktiskskala går att genomskåda. Tag som<br />
exempel ovanstående uppgift om att kasta skräp på gatan. Det är absurt att påstå att man aldrig<br />
gör det – åtminstone för de allra flesta. Sådana uppgifter kan därför skapa misstänksamhet,<br />
och de personer som förberett sig för testet genom att läsa på om test<strong>metod</strong>ik borde ganska<br />
lätt kunna identifiera vilka uppgifter det rör sig om.<br />
Jag har i mitt arbete konstruerat en egen skala enligt samma principer som Crowne-Marlowe<br />
och Paulhus, en overt taktikskala, men också en kovert skala. Den senare består av uppgifter<br />
av samma typ som i den övriga delen av testet, men de är särskilt utvalda för att korrelerade<br />
högt med den overta taktikskalan. På så sätt får man en möjlighet att mäta taktiksvar som inte<br />
kan avslöjas av sofistikerade testtagare.<br />
Om man studerar konkreta grupper av sökande, vilket jag gjort vid antagningarna till Handelshögskolan<br />
i Stockholm (HHS), kan man konstatera att skillnaderna i rangplacering för<br />
enskilda sökande kan bli enorma om man genomför en korrektion för taktiksvar. Speciellt<br />
betänkligt är det att kvinnliga sökande har befunnits vara mindre benägna än män till att ge<br />
taktiksvar [261] och därför missgynnas systematiskt – och i enskilda fall kraftigt – om korrektion<br />
ej görs.<br />
Betrakta följande exempel från antagningstestningarna vid HHS. I de testningar jag gjorde på<br />
HHS genomförde jag en korrektion för taktiksvar åren 2000 och 2001. Resultatet avseende<br />
könsfördelning bland de antagna blev att chansen var lika stor för manliga och kvinnliga testade<br />
att bli antagna till studier. Se Tabell 3.1.<br />
50
Change language