Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

More documents

Recommendations

Info

Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4,00 -2,00 0,00 Emotional intelligence Figur 2.3 Sambandet mellan emotionell intelligens och balansen arbete - övrigt liv. Obalans i livet uppkommer också genom ensidig prioritering av materiella förmåner och pengar. Vi har funnit tydliga samband mellan låg EI och upptagenhet med pengar [62; 63]. I den finansiella sektorn är den här problematiken speciellt akut eftersom de som söker sig dit för en professionell karriär har andra värden än de flesta av sina kunder, och ibland en låg emotionell intelligens [268]. Prestationsmåtten på EI bygger på att man ber de testade göra olika bedömningar, t ex av vilken emotion som uttrycks i ett foto av ett ansikte. Se Figur 2.4 för ett exempel. Avsky och ilska ? Figur 2.4 Typ av ansiktsuttryck som används vid mätning av emotionell intelligens. 40 2,00 4,00
Vad är rätt svar på sådana testuppgifter? En enkel lösning på det problemet får man genom att ta det vanligaste svaret i en normgrupp. Det finns en hel del forskning som stödjer den idén, även inom helt andra områden [283]. Utvärdering av EI-test enligt principen om det vanligaste svaret har visat sig ge resultat mycket lika dem som man får med ”rätt svar” definierat av experter på emotionsområdet [163]. Det är allmänt sett en bra idé att använda det vanligaste svaret, eller medelvärde eller median, som en uppskattning av ”sanningen” eller för en prognos. Se t ex min studie av prognoser av valet år 2006 [265], som visade att en grupp ur allmänheten gjorde i genomsnitt utmärkta prognoser av hur det skulle gå för de olika partierna (bättre än experter och bättre än opinionsundersökningar). Mycket av den kritik som Mayer, Salovey och Caruso riktar mot ”mixed models” [162] gäller inte den fokuserade ansatsen, utan tendensen att sätta etiketten ”emotionell intelligens” på ”allt som är bra”. Det skapar förvirring, men behöver inte betyda att testen som sådana, som Bar-Ons EQ-test, inte fungerar. Det finns en hel del forskning, citerad ovan, som visar att EItest av typen ”trait eller ”mixed models” kan ge viktig tillkommande information utöver FFMdimensionerna. En del av förklaringen till detta är troligen att självrapporter av förmåga och prestation i ena eller andra avseendet har starka samband med faktisk förmåga, särskilt om självrapporterna har korrigerats för skönmålning. Den största delen av forskningen om mätning av EI på grundval av förmåga bygger på MSCEIT-testet. Det finns ganska få resultat som stödjer detta tests praktiska användning i arbetslivet 22 [162], men Mayer et al. ger en bild av testet som lovande. Det tycks i första hand vara emotionsidentifiering som är en användbar aspekt och det är just den som ingår i testet Big Five Plus. Enligt abilitetsmodellen av EI ska EI vara relaterat till allmän intelligens, g. Flera forskare har funnit att så är fallet. Schulte et al. [238] fann dessutom att större delen av den sanna variansen i MSCEIT (81 %) kunde förklaras av g samt FFM. Detta resultat tyder på att MSCEIT inte har mycket att ge utöver vanliga personlighetsmått och traditionell intelligens. Forskningen om prestationsmätning av EI fortsätter. MacCann och Roberts [150] publicerade nyligen resultat med två nya prestationstest för mätning av EI. Ett av testen innehåller uppgifter som bygger på emotionsteori och där rätt svar föreskrivs av teorin, inte av expertbedömningar eller annan statistik. Även det andra testet är objektivt. De fick lovande resultat och de nya testen kan fungera väl så bra som MSCEIT, även om mera forskning behövs. Troligen kan sådan forskning komma ganska snabbt. Den ganska begränsade volymen av forskning om MSCEIT hänger förmodligen samman med att testet är en rent kommersiell produkt: svår att få tillgång till och dyr att använda. MacCann och Roberts har f ö samma uppfattning som Mayer et al. om att EI är en form av intelligens och därför ska mätas med prestationstest, inte med självrapporter. En aktuell studie av en norsk version av MSCEIT tyder på att testet är svårt att överföra till ett nytt språk och/eller en annorlunda kultur [75] Självrapporttest brukar inte ha stora problem av den typen. Freudenthaler och Neubauer [71] påpekade att MSCEIT mäter kunskap om adekvat hantering av emotioner, inte faktiskt beteende. De konstruerade ett lovande test för att mäta det typiska beteendet i olika emotionsprovocerande situationer och fann bl.a. att det korrelerade ganska 22 Mayer et al. (2008) nämner 5 studier. 41
Page 1 and 2: PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
Page 3 and 4: Innehåll Förord..................
Page 5: Jagstyrka..........................
Page 8 and 9: • Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12: 1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14: Betyder personligheten något som p
Page 15 and 16: Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 17 and 18: Exempel på testuppgifter i självr
Page 19 and 20: • ”Det kanske finns flera över
Page 21 and 22: Teoretisk vidareutveckling av FFM H
Page 23 and 24: FFT antar att människor är relati
Page 25 and 26: Cattells test 16 pf är från 1949.
Page 27 and 28: Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
Page 29 and 30: Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
Page 31 and 32: Ett annat exempel från ännu en
Page 33: Men låt oss återvända till anst
Page 36 and 37: som en negativ prognosfaktor [208].
Page 38 and 39: 350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
Page 42 and 43: högt med ett självrapporttest av
Page 44 and 45: - Avvisande av auktoriteter - Dölj
Page 46 and 47: alltså en parallell till g-faktorn
Page 48 and 49: Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
Page 50 and 51: ”Jag har aldrig kastat skräp på
Page 52 and 53: Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
Page 54 and 55: Det är möjligt att validiteten ho
Page 57 and 58: 4. Studie 1 Syfte och uppläggning
Page 59 and 60: Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
Page 61 and 62: Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
Page 63 and 64: Första komponenten, korrigerade da
Page 65 and 66: Antag att de 159 testade personerna
Page 67 and 68: Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
Page 69: 150 testuppgifter, inte bara en han
Page 72 and 73: Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
Page 74 and 75: Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
Page 76 and 77: Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
Page 78 and 79: Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
Page 80 and 81: Slutsatser Studie 3 visade: • God
Page 82 and 83: • Kreativitet är en mycket vikti
Page 84 and 85: Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 86 and 87: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 88 and 89: Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
Page 91 and 92:
8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94:
Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96:
Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98:
Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100:
Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102:
Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 103 and 104:
9. Studie 7 Syfte och uppläggning
Page 105 and 106:
Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107 and 108:
lan könen i balans på att kvinnor
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 115 and 116:
Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 117 and 118:
13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 119 and 120:
Korrelation med skönmålning efter
Page 121 and 122:
En övervikt av positivt formulerad
Page 123 and 124:
Korrelation index - jasägartendens
Page 125 and 126:
Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 127 and 128:
Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
Page 129 and 130:
Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 131 and 132:
Tabell 13.8. Medelvärden i personl
Page 133 and 134:
Tabell 13.10. Korrelation mellan no
Page 135 and 136:
angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
Page 137 and 138:
hennes speciella idéer kan färga
Page 139 and 140:
14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142:
15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144:
16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146:
Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148:
men valda för att de skulle vara r
Page 149 and 150:
Litteraturförteckning [1]. Ahern,
Page 151 and 152:
[40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
Page 153 and 154:
[82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
Page 155 and 156:
[121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
Page 157 and 158:
[161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
Page 159 and 160:
[197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
Page 161 and 162:
[235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
Page 163 and 164:
[272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
Page 165 and 166:
Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
Page 167 and 168:
29. Beskriver företaget på ett f
Page 169 and 170:
Bilaga 2. Skalornas psykometriska e
Page 171 and 172:
Tabell 6.1. Grundläggande data fö
Page 173 and 174:
Tabell 7.1. Grundläggande data fö
Page 175 and 176:
Tabell 8. 5. Skalornas reliabilitet
Page 177 and 178:
Tabell 8. 8. Könsskillnader, Studi
Page 179 and 180:
Tabell 8. 10. Medelvärden i person
Page 181 and 182:
Tabell 13.2. Resultat av analyser a
Page 183 and 184:
Bilaga 3. Ipsativa och normativa fo
Page 185 and 186:
Figur 2 visar en mycket stor förde
Page 187 and 188:
formatet är känsligt för ”faki
Page 189 and 190:
Bilaga 4. Exempel på utlåtanden s
Page 191 and 192:
Hon är ganska intresserad av att a
Page 193 and 194:
taget goda erfarenheter av dem. Hon
Page 195:
195
show all

Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?