Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
350 300 250 200 150 100 Antal 50 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 2.1 Utvecklingen av antalet forskningspublikationer om emotionell intelligens. En modefluga, eller på engelska ”fad”, ska uppvisa en uppåtgående uppmärksamhet som följs av besvikelse och nedgång [183]. Det har inte inträffat för EI, inte än i alla fall. Murphy och Sideman spekulerar om att det kan komma att visa sig i framtiden att EI varit en ”fad”. Men forskningsintresset är fortfarande starkt och nya intressanta resultat tillkommer kontinuerligt [8]. Risken verkar inte särskilt stor. Det finns också flera handböcker inom området och det har en stor närvaro på Internet, inte minst genom den utmärkta sajten www.eiconsortium.org. Inom EI-litteraturen finns en motsättningen mellan dem som anser att begreppet ska mätas som en prestation, förmåga att ge rätt svar, och dem som arbetar med EI som en ”trait” eller s.k. ”mixed models” [250]. I det senare fallet handlar det om självrapporter som kan täcka av ett mycket brett fält [13] eller om mera fokuserade mått, av den typ som kommer att användas i testet Big Five Plus. Sambandet mellan de två ansatserna till EI-mätning brukar vara positivt men svagt 21 [25]. Detta är inte förvånande och är i själva verket ett argument för att ta med båda aspekterna i ett EI-mått, något som görs i Big Five Plus. Det är möjligt att personer med låg EI har speciellt dålig insikt i sin svaga förmåga i detta avseende [285], men storleken av den effekten är en rent empirisk fråga. Den akademiska forskningen poängterar oftast starkt att det är prestationsmått som ska användas, inte självrapportskalor. Vad som fungerar bäst i praktiken är givetvis en empirisk fråga. Det är sant att prestationsmåtten är begreppsligt bättre grundade, men även där finns frågetecken. Mayer, Caruso och Salovey [161] talar om fyra dimensioner i EI: • Perceiving emotions • Using emotions to facilitate cognition 21 Enligt men omfattande meta-analys ligger sambandet på 0,14. [297]. 38
• Understanding emotions • Managing emotions Det diskuteras sällan varför just dessa fyra och inga andra tänkbara komponenter tas upp, t.ex. empati som inte täcks mer än delvis av teorin. Man kan också undra i vilken mån detta är en teori och i så fall vad teorin handlar om. Det är ju bara ett enkelt begreppsschema som dessutom gör att något godtyckligt intryck. Ger EI något utöver FFM i arbetslivet? Det finns en del forskning om den saken och det tycks rimligt att sluta sig till att svaret på frågan är ja [25; 37]. När det gäller andra aspekter, som livskvalitet och social anpassning, är det ännu tydligare att EI har betydelse [61; 264]. I en studie jämförde jag ensamstående med dem som var sambor eller gifta, se Figur 2.2. ”Trait” i figuren står för mätning med hjälp av en självrapportskala medan ”performance” syftar på ett prestationsmått; dessa begrepp beskrivs senare i detta avsnitt. Mean emotional intelligence 0,2 0,1 0,0 -0,1 -0,2 -0,3 -0,4 -0,5 -0,6 Trait Performance Single Non-single Figur 2.2. Skillnad i emotionell intelligens mellan ensamstående och sambor. Som synes var skillnaden betydande. I samma studie undersökte jag sambandet mellan EI och balans mellan arbete och övrigt liv, se Figur 2.3. Sambandet var starkt. 39
- Page 1 and 2: PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
- Page 3 and 4: Innehåll Förord..................
- Page 5: Jagstyrka..........................
- Page 8 and 9: • Professor Robert McCrae, Nation
- Page 11 and 12: 1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
- Page 13 and 14: Betyder personligheten något som p
- Page 15 and 16: Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
- Page 17 and 18: Exempel på testuppgifter i självr
- Page 19 and 20: • ”Det kanske finns flera över
- Page 21 and 22: Teoretisk vidareutveckling av FFM H
- Page 23 and 24: FFT antar att människor är relati
- Page 25 and 26: Cattells test 16 pf är från 1949.
- Page 27 and 28: Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
- Page 29 and 30: Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
- Page 31 and 32: Ett annat exempel från ännu en
- Page 33: Men låt oss återvända till anst
- Page 36 and 37: som en negativ prognosfaktor [208].
- Page 40 and 41: Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
- Page 42 and 43: högt med ett självrapporttest av
- Page 44 and 45: - Avvisande av auktoriteter - Dölj
- Page 46 and 47: alltså en parallell till g-faktorn
- Page 48 and 49: Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
- Page 50 and 51: ”Jag har aldrig kastat skräp på
- Page 52 and 53: Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
- Page 54 and 55: Det är möjligt att validiteten ho
- Page 57 and 58: 4. Studie 1 Syfte och uppläggning
- Page 59 and 60: Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
- Page 61 and 62: Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
- Page 63 and 64: Första komponenten, korrigerade da
- Page 65 and 66: Antag att de 159 testade personerna
- Page 67 and 68: Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
- Page 69: 150 testuppgifter, inte bara en han
- Page 72 and 73: Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
- Page 74 and 75: Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
- Page 76 and 77: Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
- Page 78 and 79: Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
- Page 80 and 81: Slutsatser Studie 3 visade: • God
- Page 82 and 83: • Kreativitet är en mycket vikti
- Page 84 and 85: Begreppsvalidering Sambanden mellan
- Page 86 and 87: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
Antal<br />
50<br />
0<br />
1989<br />
1990<br />
1991<br />
1992<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
Figur 2.1 Utvecklingen av antalet forskningspublikationer om emotionell intelligens.<br />
En modefluga, eller på engelska ”fad”, ska uppvisa en uppåtgående up<strong>pm</strong>ärksamhet som följs<br />
av besvikelse och nedgång [183]. Det har inte inträffat för EI, inte än i alla fall. Murphy och<br />
Sideman spekulerar om att det kan komma att visa sig i framtiden att EI varit en ”fad”. Men<br />
forskningsintresset är fortfarande starkt och nya intressanta resultat tillkommer kontinuerligt<br />
[8]. Risken verkar inte särskilt stor. Det finns också flera handböcker inom området och det<br />
har en stor närvaro på Internet, inte minst genom den utmärkta sajten www.eiconsortium.org.<br />
Inom EI-litteraturen finns en motsättningen mellan dem som anser att begreppet ska mätas<br />
som en prestation, förmåga att ge rätt svar, och dem som arbetar med EI som en ”trait” eller<br />
s.k. ”mixed models” [250]. I det senare fallet handlar det om självrapporter som kan täcka av<br />
ett mycket brett fält [13] eller om mera fokuserade mått, av den typ som kommer att användas<br />
i testet <strong>Big</strong> <strong>Five</strong> Plus. Sambandet mellan de två ansatserna till EI-mätning brukar vara positivt<br />
men svagt 21 [25]. Detta är inte förvånande och är i själva verket ett argument för att ta med<br />
båda aspekterna i ett EI-mått, något som görs i <strong>Big</strong> <strong>Five</strong> Plus. Det är möjligt att personer med<br />
låg EI har speciellt dålig insikt i sin svaga förmåga i detta avseende [<strong>28</strong>5], men storleken av<br />
den effekten är en rent empirisk fråga.<br />
Den akademiska forskningen poängterar oftast starkt att det är prestationsmått som ska användas,<br />
inte självrapportskalor. Vad som fungerar bäst i praktiken är givetvis en empirisk fråga.<br />
Det är sant att prestationsmåtten är begreppsligt bättre grundade, men även där finns frågetecken.<br />
Mayer, Caruso och Salovey [161] talar om fyra dimensioner i EI:<br />
• Perceiving emotions<br />
• Using emotions to facilitate cognition<br />
21 Enligt men omfattande meta-analys ligger sambandet på 0,14. [297].<br />
38
Change language