Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Ett annat exempel från ännu en ”facet” (”Spänningssökande”) under Utåtvändhet:
”Starka färger och djärva former tilltalar mig”.
Vad har det med utåtvändhet att göra?
Detta är inte några isolerade exempel. Det är hur lätt som helst att hitta många andra. Det kan
tilläggas att det också finns potentiellt viktiga personlighetsdimensioner som inte heller räknas
till ”facets”, t ex emotionell intelligens och passiv aggression. I denna rapport går vi utöver
FFM även i det avseendet.
Typteori
Ett ganska vanligt alternativ till egenskapsteori är typteori. Enligt en sådan teori kan människor
indelas i typer, som var och en är unik och har sina speciella sätt att reagera. Typteorier
bygger oftast på att det bara finns ett fåtal viktiga eller dominerande typer. Myers-Briggstestet
(MBTI) indelar de testade i upp till 16 typer, vilket torde vara mer än de flesta andra typteorier
arbetar med [257].
Detta är inte platsen för att närmare beskriva typteorier. Det kan räcka med att påpeka att de
aldrig lyckas placera in en grupp människor i typer på ett tydligt sätt – de flesta blir ”blandtyper”.
Kanske kan typteorier vara användbara för extremfallen, men då närmar vi oss den kliniska
psykologin, och det är inte ämnet för denna rapport.
Typteori är emellertid attraktiv, och det av två skäl. För det första ger den en långtgående förenkling;
kraven på tänkandet blir mindre. Detta gäller åtminstone om antalet typer är någorlunda
litet. För det andra är det naturligt att tänka i typer. Om variationen mellan personligheter
hade varit sådan att en typologi hade passat skulle det ha förenklat mycket. Men så är det
alltså inte.
Typtänkandet leder till långa spekulativa utlåtanden om en person, sedan han eller hon väl
placerats i en fålla. Manualen för MBTI är på 420 sidor i stort format och har långa, fullmatade
utlåtanden om var och en de 16 typerna.
Utlåtanden baserade på test av typen MBTI hämtar sitt stöd från Forer-effekten [52; 69]. Utlåtanden
som är tillräckligt allmänt hållna och också smickrande upplevs av de flesta som rättvisande.
Även om alla får samma utlåtande upplevs det av varje person att det stämmer fantastiskt
bra på just honom eller henne. Exempel:
”Du är tålmodig, men ibland avskyr du att behöva vänta” (Gäller nästan alla)
”Du är absolut ingen opportunist, men det verkar ibland som om dina chefer inte förstått hur
seriös och kreativ du verkligen är” (Smickrande, och lite av en bortförklaring till att man inte
nått alla sina mål i arbetet)
Forer gjorde ett experiment som numera är klassiskt 18 [69]. Han gav en grupp studenter ett
”personlighetstest”, och vid ett senare tillfälle fick de var sitt utlåtande som sades vara grundat
18 Arne Trankell gjorde ett liknande experiment i Sverige [290].
31