Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Frekvens
20
15
10
5
0
-0,60
-0,40
-0,20
0,00
Korrelation
Figur 1.2. Fördelning av korrelationer mellan kriterier och HPI-variabler enligt den svenska manualen.
Av de 49 korrelationerna ligger 40 i intervallet -0,2 till +0,2. En variabel som ”intellektans”
tycks inte ha något samband med kriterier medan ”studiehåg” har det starkaste av de 49 sambanden,
-0,49 med ”försäljare”. Enstaka ”signifikanta” korrelationer i materialet att vara
slumpmässiga.
Yrkesskalorna har undersökts i ganska många studier i USA. Dessa sammanfattas i den
svenska manualens tabeller 7.2 – 7.4 för serviceinriktning, stresstolerans och integritet. Validitetskoefficienterna
varierar starkt i var och en av dessa tabeller. Det genomsnittliga absolutbeloppet
av korrelationerna är emellertid detsamma: 0,33 i alla tre tabellerna. Det är lite märkligt
att man inte kommit längre; 0,3 är ju den normala validiteten man får utan att ha speciellt
konstruerat skalorna för att predicera just det kriterium som studeras. I den svenska manualen
påstås att man kan predicera beteendet:
”Om det är möjligt att utveckla ett tillförlitligt, kvantitativt index på individuella beteendeskillnader, kan HPI
enligt vår erfarenhet vanligtvis predicera detta” (Sid. 9).
Detta är inte sant eftersom endast ca 10 % av variansen i kriterierna (i genomsnitt) kan prediceras
av HPI: yrkesskalor. För de grundläggande skalorna är situationen ungefär densamma.
Yrkesskalorna verkar inte ge en mera effektiv prognos av yrkesframgång än de grundläggande
skalorna, om man ser till hela uppsättningen av studier som presenternas. Däremot finns i
enstaka fall höga validiteter, som kan ha uppkommit av en slump.
29
0,20
0,40
0,60