Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

More documents

Recommendations

Info

Personlighetstester används ofta som beslutsunderlag, där personer ska jämföras med varandra. Men ipsativa testpoäng är definitionsmässigt omöjliga att jämföra mellan personer. En sådan jämförelse är därför meningslös, men tyvärr verkar det som om en del testanvändare antingen inte förstått detta eller också inte bryr de sig inte. MBTI-testet (Myers-Briggs Type Indicator) använder sig av en något annorlunda metodik (”forced choice”). Detta test använder en speciell typ av jämförande bedömningar, men dessa är inom skalor och inte mellan. En skala som extraversion-introversion består av påståenden från båda polerna, alltså vissa som ger uttryck för extraversion och andra som uttrycker introversion. Om man tenderar att välja extraverta påståenden framför introverta anses man vara extravert snarare än introvert. Problemet är här, precis som i vanliga ipsativa format, att svarsformatet tvingar in de testade i ett begreppssystem som kanske inte passar dem. En person kan vara ganska lite extravert men ännu mindre introvert. En annan kanske utmärks av hög nivå i båda avseendena. Hon kanske tycker att det är ”roligt att ordna fester” (extravert) OCH att det ”ibland är skönt att vara ensam” (introvert). Inte konstigt alls, men ett problem för MBTI 52 och andra test som använder detta format. Ett exempel: I en testad grupp om 289 personer fann jag vid en särskild analys att 12 % hade sådana avvikande svarsmönster, vid användning av ett normativt svarsformat. De var alltså samtidigt extraverta och introverta, eller samtidigt varken det ena eller andra. För noggrannhet var det 16 % som hade i denna mening avvikande svarsmönster. En sådan person ställs av MBTI inför den hopplösa uppgiften att ”välja mellan pest och kolera”, precis som vid andra tester som använder konventionella ipsativa format. Den här typen av bedömning är mera komplicerad än att ta ställning till ett påstående i taget, och troligen blir reliabiliteten lidande av detta. Det har också visat sig att ”forced choice” upplevs av de testade som ett mindre bra format än det normativa [87]. Bowen, Hunter och Hunt (2002) jämförde de testades reaktioner på ipsativt och normativt format av OPQ. De skriver: “Normative scales received more positive reactions from the participants on all items. Participants felt the normative format was easier to answer, allowed them to present themselves as they wanted to, was less confusing, and was more interesting.” (Sid. 249). Dessutom gick det fortare att besvara testet i ett normativt format. Vid en urvalstestning tycks ipsativt format utnyttjas mera för skönmålning av testade med högre intelligens [299]. Formatet har inga kända fördelar framför det vanliga normativa. Det tycks, till priset av lägre reliabilitet, längre testtid och negativa reaktioner hos de testade, ge samma information som vanliga Likertskalor. Rent teoretiskt kan man tänka sig att Likertformatet är sämre än ”forced choice” eftersom testpoängen vid användning av Likertskalor också avspeglar nivån på hur mycket eller litet man håller med om påståendena, inte bara deras rangordning som vid ”forced choice”. Det är en empirisk fråga om detta är en fördel eller nackdel. Och hur är det i praktiken? Är ipsativa test mera valida och mindre känsliga för skönmålning? Detta har länge förnekats [96] men i senare arbeten av företrädare för OPQ-testet har det påståtts att så trots allt är fallet [24; 157]. Uppläggningen i de citerade studierna var experimentell. Det var alltså ingen reell antagningstestning som de studerade. De jämförde ett ipsativt format med ett okorrigerat normativt format. Ingen torde vänta sig annat än att det senare 52 MBTI har också andra svagheter som jag behandlat i tidigare artiklar [253; 254; 257]. 186
formatet är känsligt för ”faking”. Poängen är ju att man kan och bör korrigera för taktisksvar. I ett mera aktuellt arbete fann man att ett ipsativt format inte löste problemet med skönmålande svar [91]. Slutsatser I den psykometriska litteraturen är man numera tämligen enig om att ipsativa format dels inte löser problemet med ”faking”, dels medför stora egna problem som inte finns i normativa format. Så skriver t.ex. Meade [172]: “In sum, the standards required of tests used for employee selection are quite strict with regards to validity and reliability of the selection instruments. As such, the limitations inherent with ipsative measures pose too great a threat to the validity of the selection tools to make it a useful instrument for selection on a trait-by-trait basis.” (sid. 549). Man bör alltså undvika test som arbetar med ipsativa format. Det är möjligt att problemen är mindre utpräglade om man har många skalor eller valalternativ [24], men de kvarstår i princip och inga fördelar finns med det ipsativa formatet. Troligen har de en gång konstruerats i tron att man på detta sätt undviker ”faking”. Så är alltså inte fallet. Man uppnår inte den fördel man eftersträvade och man får en mängd andra allvarliga problem på köpet. Skönmålning kan effektivt hanteras vid användning av normativa format. Ipsativa format har visat sig vara en återvändsgränd i testmetodiken. Ju förr de överges desto bättre. 187
Page 1 and 2:
PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
Page 3 and 4:
Innehåll Förord..................
Page 5:
Jagstyrka..........................
Page 8 and 9:
• Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12:
1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14:
Betyder personligheten något som p
Page 15 and 16:
Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 17 and 18:
Exempel på testuppgifter i självr
Page 19 and 20:
• ”Det kanske finns flera över
Page 21 and 22:
Teoretisk vidareutveckling av FFM H
Page 23 and 24:
FFT antar att människor är relati
Page 25 and 26:
Cattells test 16 pf är från 1949.
Page 27 and 28:
Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
Page 29 and 30:
Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
Page 31 and 32:
Ett annat exempel från ännu en
Page 33:
Men låt oss återvända till anst
Page 36 and 37:
som en negativ prognosfaktor [208].
Page 38 and 39:
350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
Page 40 and 41:
Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
Page 42 and 43:
högt med ett självrapporttest av
Page 44 and 45:
- Avvisande av auktoriteter - Dölj
Page 46 and 47:
alltså en parallell till g-faktorn
Page 48 and 49:
Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
Page 50 and 51:
”Jag har aldrig kastat skräp på
Page 52 and 53:
Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
Page 54 and 55:
Det är möjligt att validiteten ho
Page 57 and 58:
4. Studie 1 Syfte och uppläggning
Page 59 and 60:
Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
Page 61 and 62:
Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
Page 63 and 64:
Första komponenten, korrigerade da
Page 65 and 66:
Antag att de 159 testade personerna
Page 67 and 68:
Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
Page 69:
150 testuppgifter, inte bara en han
Page 72 and 73:
Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
Page 74 and 75:
Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
Page 76 and 77:
Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
Page 78 and 79:
Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
Page 80 and 81:
Slutsatser Studie 3 visade: • God
Page 82 and 83:
• Kreativitet är en mycket vikti
Page 84 and 85:
Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 86 and 87:
Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 88 and 89:
Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
Page 91 and 92:
8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94:
Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96:
Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98:
Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100:
Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102:
Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107 and 108:
lan könen i balans på att kvinnor
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 115 and 116:
Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 117 and 118:
13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 119 and 120:
Korrelation med skönmålning efter
Page 121 and 122:
En övervikt av positivt formulerad
Page 123 and 124:
Korrelation index - jasägartendens
Page 125 and 126:
Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 127 and 128:
Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
Page 129 and 130:
Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 131 and 132:
Tabell 13.8. Medelvärden i personl
Page 133 and 134:
Tabell 13.10. Korrelation mellan no
Page 135 and 136: angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
Page 137 and 138: hennes speciella idéer kan färga
Page 139 and 140: 14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142: 15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144: 16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146: Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148: men valda för att de skulle vara r
Page 149 and 150: Litteraturförteckning [1]. Ahern,
Page 151 and 152: [40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
Page 153 and 154: [82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
Page 155 and 156: [121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
Page 157 and 158: [161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
Page 159 and 160: [197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
Page 161 and 162: [235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
Page 163 and 164: [272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
Page 165 and 166: Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
Page 167 and 168: 29. Beskriver företaget på ett f
Page 169 and 170: Bilaga 2. Skalornas psykometriska e
Page 171 and 172: Tabell 6.1. Grundläggande data fö
Page 173 and 174: Tabell 7.1. Grundläggande data fö
Page 175 and 176: Tabell 8. 5. Skalornas reliabilitet
Page 177 and 178: Tabell 8. 8. Könsskillnader, Studi
Page 179 and 180: Tabell 8. 10. Medelvärden i person
Page 181 and 182: Tabell 13.2. Resultat av analyser a
Page 183 and 184: Bilaga 3. Ipsativa och normativa fo
Page 185: Figur 2 visar en mycket stor förde
Page 189 and 190: Bilaga 4. Exempel på utlåtanden s
Page 191 and 192: Hon är ganska intresserad av att a
Page 193 and 194: taget goda erfarenheter av dem. Hon
Page 195: 195
show all

Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?