Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

More documents

Recommendations

Info

till Handelshögskolan, jämförda med en grupp som tog testerna anonymt [61]. Testningen inför antagningen var en typisk ”skarp” testning där mycket stod på spel för de testade. Figur 1 visar resultatet av korrektion av personlighetsdimensionen emotionell stabilitet. 6 5.5 5 4.5 4 3.5 3 4.13 5.31 Anonyma Skarpt läge 5.29 Ej korrigerade data Korrigerade data Figur 2. Effekten av korrektion, jämförelse mellan testning i skarpt läge och under anonymitet. Skala 1-9, Medelvärde=5, Standardavvikelse=2. Observera att en stor skillnad till förmån för de testade i skarpt läge efter korrektion försvann och t o m ändrades till en liten fördel för dem som testades helt anonymt. Hur viktigt det kan vara med korrektion visas i Figur 2 som ger könsskillnader före och efter korrektion i en grupp av personer som var kandidater till chefsjobb. 6 5.5 5 4.5 4 3.5 3 5.54 3.66 Män Kvinnor 5.09 Före korrektion Efter korrektion Figur 3. Könsskillnader i emotionell stabilitet före och efter korrektion. Skala 1-9, Medelvärde=5, Standardavvikelse=2. 184 4.9 4.9
Figur 2 visar en mycket stor fördel för männen före korrektion för skönmålning. Efter korrektion försvann den nästan helt. Resultatet beror på att kvinnorna hade en mycket svagare tendens att ge en överdrivet positiv bild av sig själva än vad männen hade. Forskningen om skönmålande svar på personlighetstest har i allmänhet använt sig av en experimentell uppläggning och har inte gett lika tydliga resultat [227]. Skälet är troligen att skönmålning i en reell antagningstestning inte alls är samma process som skönmålning i ett experiment där man up<strong>pm</strong>anas att ge en viss förvanskad bild av sig själv. En modern form av ”lögnskala” har konstruerats av Paulhus [199; 200], som även har en skala för att mäta självbedrägeri (self deception). Den traditionella Crowne-Marloweskalan består av uppgifter som frågar om man brutit mot normer på sätt som är ganska vanliga. Förnekar man det så svarar man troligen taktiskt. Jag har konstruerat en egen skala utifrån samma idéer. En person med kunskaper om psykologisk testning kan kanske genomskåda en traditionell skala för att mäta skönmålning. Jag har därför konstruerat en skala som troligen är omöjlig att genomskåda. Resultaten av olika sådana ”lögnskalor” är likartade, enligt vad jag funnit, vid omfattande empiriska jämförelser mellan dem. Det gäller emellertid att göra en statistisk korrektion som fullt ut utnyttjar informationen i data. Det räcker inte med att tillämpa en ”cutoff”-regel, där man avvisar de sökande som har en hög poäng, säg de 25 % högsta, på en ”lögnskala”. Det är inte effektivt nog. Det mesta av problemet kvarstår. Det finns en del forskning som visat att korrektion av den typ jag förespråkar inte leder till högre validitet hos testerna, men inte heller till lägre [192]. Spelar det då någon roll om man korrigerar eller inte? Svaret är ja, och skälet är att det i enskilda fall kan vara mycket betydelsefullt om man korrigerar. Tätgruppen av sökande till ett jobb eller en utbildning består, om man inte korrigerar, regelmässigt till stor del av dem som svarar i hög grad taktiskt och inte uppriktigt. Många av dessa är män eftersom kvinnor är mindre benägna att bluffa i dessa situationer. Ipsativt format som försök att lösa problemet Det ipsativa formatet är den mest populära ”lösningen” på problemet med skönmålning. Här består valalternativen av uppgifter eller påståenden som är matchade i social önskvärdhet och valet borde därför inte kunna påverkas av tendensen att svara taktiskt. Det visar sig emellertid att detta är en förhoppning som inte uppfylls. Det finns nämligen ett flertal problem med ipsativa testformat. Ett första problem är att det är mycket svårt att åstadkomma matchning i social önskvärdhet och att denna dessutom inte är giltig från en person till en annan. Ett värre problem är att statistiska analyser av data från denna typ av test är svåra eller omöjliga att göra. Reliabiliteten kan inte bestämmas med vanlig uppgiftsanalys. Det går inte heller att studera faktorstrukturen i en uppsättning ipsativa skalor. Detta är en matematisk konsekvens av det ipsativa formatet. När man använder ipsativa format ger man en uppgift som ibland är mycket svår. Om man ska välja mellan två alternativ men inte gillar något av dem – hur gör man då? Gissar eller svarar på måfå? Ipsativa format är inte populära bland de testade [87]. 185
Page 1 and 2:
PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
Page 3 and 4:
Innehåll Förord..................
Page 5:
Jagstyrka..........................
Page 8 and 9:
• Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12:
1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14:
Betyder personligheten något som p
Page 15 and 16:
Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 17 and 18:
Exempel på testuppgifter i självr
Page 19 and 20:
• ”Det kanske finns flera över
Page 21 and 22:
Teoretisk vidareutveckling av FFM H
Page 23 and 24:
FFT antar att människor är relati
Page 25 and 26:
Cattells test 16 pf är från 1949.
Page 27 and 28:
Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
Page 29 and 30:
Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
Page 31 and 32:
Ett annat exempel från ännu en
Page 33:
Men låt oss återvända till anst
Page 36 and 37:
som en negativ prognosfaktor [208].
Page 38 and 39:
350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
Page 40 and 41:
Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
Page 42 and 43:
högt med ett självrapporttest av
Page 44 and 45:
- Avvisande av auktoriteter - Dölj
Page 46 and 47:
alltså en parallell till g-faktorn
Page 48 and 49:
Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
Page 50 and 51:
”Jag har aldrig kastat skräp på
Page 52 and 53:
Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
Page 54 and 55:
Det är möjligt att validiteten ho
Page 57 and 58:
4. Studie 1 Syfte och uppläggning
Page 59 and 60:
Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
Page 61 and 62:
Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
Page 63 and 64:
Första komponenten, korrigerade da
Page 65 and 66:
Antag att de 159 testade personerna
Page 67 and 68:
Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
Page 69:
150 testuppgifter, inte bara en han
Page 72 and 73:
Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
Page 74 and 75:
Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
Page 76 and 77:
Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
Page 78 and 79:
Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
Page 80 and 81:
Slutsatser Studie 3 visade: • God
Page 82 and 83:
• Kreativitet är en mycket vikti
Page 84 and 85:
Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 86 and 87:
Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 88 and 89:
Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
Page 91 and 92:
8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94:
Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96:
Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98:
Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100:
Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102:
Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107 and 108:
lan könen i balans på att kvinnor
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 115 and 116:
Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 117 and 118:
13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 119 and 120:
Korrelation med skönmålning efter
Page 121 and 122:
En övervikt av positivt formulerad
Page 123 and 124:
Korrelation index - jasägartendens
Page 125 and 126:
Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 127 and 128:
Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
Page 129 and 130:
Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 131 and 132:
Tabell 13.8. Medelvärden i personl
Page 133 and 134: Tabell 13.10. Korrelation mellan no
Page 135 and 136: angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
Page 137 and 138: hennes speciella idéer kan färga
Page 139 and 140: 14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142: 15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144: 16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146: Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148: men valda för att de skulle vara r
Page 149 and 150: Litteraturförteckning [1]. Ahern,
Page 151 and 152: [40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
Page 153 and 154: [82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
Page 155 and 156: [121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
Page 157 and 158: [161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
Page 159 and 160: [197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
Page 161 and 162: [235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
Page 163 and 164: [272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
Page 165 and 166: Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
Page 167 and 168: 29. Beskriver företaget på ett f
Page 169 and 170: Bilaga 2. Skalornas psykometriska e
Page 171 and 172: Tabell 6.1. Grundläggande data fö
Page 173 and 174: Tabell 7.1. Grundläggande data fö
Page 175 and 176: Tabell 8. 5. Skalornas reliabilitet
Page 177 and 178: Tabell 8. 8. Könsskillnader, Studi
Page 179 and 180: Tabell 8. 10. Medelvärden i person
Page 181 and 182: Tabell 13.2. Resultat av analyser a
Page 183: Bilaga 3. Ipsativa och normativa fo
Page 187 and 188: formatet är känsligt för ”faki
Page 189 and 190: Bilaga 4. Exempel på utlåtanden s
Page 191 and 192: Hon är ganska intresserad av att a
Page 193 and 194: taget goda erfarenheter av dem. Hon
Page 195: 195
show all

Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?