Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

More documents

Recommendations

Info

Däremot kan det finnas ett problem om man vill gå utöver en profilbeskrivning och uttala sig om personligheten som ett ”integrerat helt”. Holismen gör sådana anspråk. Enligt holismen måste personligheten förstås som ett integrerat helt, och varje egenskap har en unik funktion i helheten [115; 229]. Detta kan låta rimligt, men forskningen har inte gett stöd till holismen [223]. Det är i praktiken inte möjligt att arbeta på det sättet. Generella begrepp måste tillämpas på den enskilde individen, annars saknar vi möjligheter att arbeta systematiskt och bygga upp samlad kunskap. En pionjär i svensk psykologi, Arne Trankell, rapporterade intressanta resultat med holistisk sammanvägning av information enligt psykologens intuition [289], men dessa resultat har inte kunnat replikeras. De strider starkt mot omfattande senare forskning som tvärtom visat att enkla linjära modeller är oöverträffade och att psykologens ”kliniska” bedömningar är betydligt sämre [84]. Det finns en omfattande diskussion om vad egenskaper egentligen är. Somliga menar att personligheten faktiskt existerar, och många menar dessutom att den till stora delar är genetiskt bestämd [167]. Andra hävdar att egenskaperna är fiktioner och ett uttryck för språkets struktur [48]. Mot det senare har man anfört argumentet att samma personlighetsfaktorer återkommer i många olika kulturer och på många olika språk [101; 219]. Det är också oförenligt med att olika bedömare ofta visar stor överensstämmelse när de ska bedöma en person, och med det ofta replikerade resultatet att adjektivskalor ger samma struktur som skalor baserade på korta meningar och påståenden. Femfaktormodellen (FFM) De senaste 20 åren har diskussionen om personlighetsegenskaper kommit att domineras av femfaktormodellen (FFM) [168; 169]. En intressant beskrivning av den modellens historiska framväxt ges av Digman [54]. Forskare fann redan på 1910-talet datastrukturer som tydde på att det fanns ett litet antal övergripande personlighetsfaktorer [301]. Thurstones grundläggande arbete från 1934 [288] räknade med fem faktorer i personligheten, men helt annorlunda än dem som nämns i modern forskning: psykopatologiska dimensioner, yrkesintresse och radikalism. FFM byggde inte på någon raffinerad psykologisk teori. I ett senare avsnitt tar jag upp försök som gjorts att utveckla teori kring FFM. Tanken bakom FFM var att det i kulturen utvecklats språkliga vanor beträffande vissa beteenden som är viktiga för att förstå andra människor. En första beskrivning av en ny bekantskap kanske kan ske i just dessa termer [165]. I en studie av anställningsintervjuer fann man att intervjuarna strukturerade sina intryck enligt FFM, även om de kunde visa dålig överensstämmelse sinsemellan [294]. Detta är givetvis ett bra skäl till att använda ett objektivt personlighetstest. De fem dimensionerna i FFM är: • Utåtvändhet/inåtvändhet (vanligen kallad utåtvändhet i denna rapport) • Emotionell stabilitet • Noggrannhet • Öppenhet • Vänlighet 16
Exempel på testuppgifter i självrapportform för de fem dimensionerna 6 följer nedan. Utåtvändhet/inåtvändhet: • I am the life of the party. • I don't mind being the center of attention. • I am quiet around strangers. (reversed) • I don't like to draw attention to myself. (reversed) Emotionell stabilitet: • I am easily disturbed. (reversed) • I change my mood a lot. (reversed) • I am relaxed most of the time. • I seldom feel blue. Noggrannhet • I am always prepared. • I pay attention to details. • I leave my belongings around. (reversed) • I shirk my duties. (reversed) Öppenhet: • I am full of ideas. • I am quick to understand things. • I am not interested in abstract ideas. (reversed) • I do not have a good imagination. (reversed) Vänlighet: • I am interested in people. • I take time out for others. • I feel little concern for others. (reversed) • I insult people. (reversed) Kortfattade förklaringar av begreppen ges nedan: Extraversion – introversion (utåtvänd-inåtvänd) Den utåtvände söker sig till andra människor och trivs bäst i sällskap med andra. Ensamhet leder henne till en känsla av att vara uttråkad. Personen är energisk och ofta en god ledare. Den inåtvände föredrar ensamhet och sitt eget inre liv, men är inte nödvändigtvis blyg – det handlar om att hon föredrar ensamhet eller några få goda vänner och kolleger snarare än stora grupper. Jung arbetade med ett begrepp som han kallade utåtvändhet i sin typteori [131], som sedermera har tillämpats i testet MBTI [185; 257]. Detta sammanfaller emellertid inte med utåtvänd- 6 Hämtade 2007-08-17 från http://en.wikipedia.org/wiki/Big_Five_personality_traits 17
Page 1 and 2: PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
Page 3 and 4: Innehåll Förord..................
Page 5: Jagstyrka..........................
Page 8 and 9: • Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12: 1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14: Betyder personligheten något som p
Page 15: Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 19 and 20: • ”Det kanske finns flera över
Page 21 and 22: Teoretisk vidareutveckling av FFM H
Page 23 and 24: FFT antar att människor är relati
Page 25 and 26: Cattells test 16 pf är från 1949.
Page 27 and 28: Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
Page 29 and 30: Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
Page 31 and 32: Ett annat exempel från ännu en
Page 33: Men låt oss återvända till anst
Page 36 and 37: som en negativ prognosfaktor [208].
Page 38 and 39: 350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
Page 40 and 41: Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
Page 42 and 43: högt med ett självrapporttest av
Page 44 and 45: - Avvisande av auktoriteter - Dölj
Page 46 and 47: alltså en parallell till g-faktorn
Page 48 and 49: Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
Page 50 and 51: ”Jag har aldrig kastat skräp på
Page 52 and 53: Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
Page 54 and 55: Det är möjligt att validiteten ho
Page 57 and 58: 4. Studie 1 Syfte och uppläggning
Page 59 and 60: Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
Page 61 and 62: Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
Page 63 and 64: Första komponenten, korrigerade da
Page 65 and 66: Antag att de 159 testade personerna
Page 67 and 68:
Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
Page 69:
150 testuppgifter, inte bara en han
Page 72 and 73:
Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
Page 74 and 75:
Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
Page 76 and 77:
Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
Page 78 and 79:
Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
Page 80 and 81:
Slutsatser Studie 3 visade: • God
Page 82 and 83:
• Kreativitet är en mycket vikti
Page 84 and 85:
Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 86 and 87:
Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 88 and 89:
Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
Page 91 and 92:
8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94:
Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96:
Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98:
Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100:
Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102:
Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 103 and 104:
9. Studie 7 Syfte och uppläggning
Page 105 and 106:
Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107 and 108:
lan könen i balans på att kvinnor
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 115 and 116:
Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 117 and 118:
13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 119 and 120:
Korrelation med skönmålning efter
Page 121 and 122:
En övervikt av positivt formulerad
Page 123 and 124:
Korrelation index - jasägartendens
Page 125 and 126:
Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 127 and 128:
Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
Page 129 and 130:
Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 131 and 132:
Tabell 13.8. Medelvärden i personl
Page 133 and 134:
Tabell 13.10. Korrelation mellan no
Page 135 and 136:
angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
Page 137 and 138:
hennes speciella idéer kan färga
Page 139 and 140:
14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142:
15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144:
16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146:
Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148:
men valda för att de skulle vara r
Page 149 and 150:
Litteraturförteckning [1]. Ahern,
Page 151 and 152:
[40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
Page 153 and 154:
[82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
Page 155 and 156:
[121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
Page 157 and 158:
[161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
Page 159 and 160:
[197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
Page 161 and 162:
[235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
Page 163 and 164:
[272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
Page 165 and 166:
Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
Page 167 and 168:
29. Beskriver företaget på ett f
Page 169 and 170:
Bilaga 2. Skalornas psykometriska e
Page 171 and 172:
Tabell 6.1. Grundläggande data fö
Page 173 and 174:
Tabell 7.1. Grundläggande data fö
Page 175 and 176:
Tabell 8. 5. Skalornas reliabilitet
Page 177 and 178:
Tabell 8. 8. Könsskillnader, Studi
Page 179 and 180:
Tabell 8. 10. Medelvärden i person
Page 181 and 182:
Tabell 13.2. Resultat av analyser a
Page 183 and 184:
Bilaga 3. Ipsativa och normativa fo
Page 185 and 186:
Figur 2 visar en mycket stor förde
Page 187 and 188:
formatet är känsligt för ”faki
Page 189 and 190:
Bilaga 4. Exempel på utlåtanden s
Page 191 and 192:
Hon är ganska intresserad av att a
Page 193 and 194:
taget goda erfarenheter av dem. Hon
Page 195:
195
show all

Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?