Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
• Jagstyrka kan mätas med Big Five Plus och är en övergripande personlighetsvariabel av stor potentiell betydelse; begreppsvaliderad i Studie 10. • Korrektionen för skönmålning eliminerade 90-95 % av denna tendens, samtidigt som den medförde en ökning av mätprecisionen med ca 14 %. • Det normativa svarsformatet som används i Big Five Plus jämfördes noggrant med ipsativa (jämförande) format, både empiriskt och teoretiskt, och visade sig vara klart överlägset. 148
Litteraturförteckning [1]. Ahern, N. R., Kiehl, E. M., Sole, M. L., & Byers, J. (2006). A Review of Instruments Measuring Resilience. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 29, 103-125. [2]. Allen, M. J., & Yen, W. M. (2003). Introduction to Measurement Theory. Long Grove, IL: Waveland Press. [3]. Allport, G. W. (1961). Pattern and growth in personality. New York: Holt, Rinehart & Winston. [4]. Anastasi, A., & Urbina, S. (1997). Psychological testing (7th ed.): Prentice-Hall. [5]. Anderson, N. (1996). A functional theory of cognition. Mahwah, NJ: Erlbaum. [6]. Arvey, R. D., & Murphy, K. R. (1998). Performance evaluation in work settings. Annual Review of Psychology, 49, 141-168. [7]. Arvey, R. D., Renz, G., Watson, T. W., & Driskill, W. (1998). Feasibility of using individual differences in emotionality as predictors of job performance. USAF AMRL Technical Report (Brooks), AL-HR-TR-1997-0024, iii-51. [8]. Ashkanasy, N. M., & Daus, C. S. (2005). Rumors of the death of emotional intelligence in organizational behavior are vastly exaggerated. Journal of Organizational Behavior, 26, 441-452. [9]. Ashton, M. C., Lee, K., Perugini, M., Szarota, P., de Vries, R. E., Di Blas, L., Boies, K., & De Raad, B. (2004). A Six-Factor Structure of Personality-Descriptive Adjectives: Solutions From Psycholexical Studies in Seven Languages. Journal of Personality and Social Psychology, 86, 356-366. [10]. Axford, S. A. (1998). Review of the Hogan Personality Inventory (Revised). In J. C. Impara & B. S. Plake (Eds.), The thirteenth mental measurements yearbook (pp. No pagination specified). Lincoln, NE: Buros Institute of Mental Measurements. [11]. Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action. Englewood-Cliffs, NJ: Prentice-Hall. [12]. Bandura, A., & Locke, E. A. (2003). Negative self-efficacy and goal effects revisited. Journal of Applied Psychology, 88, 87-99. [13]. Bar-On, R. (1997). The emotional quotient inventory (EQ-i): Technical manual. Toronto: Multi-Health Systems. [14]. Barrett, P., Kline, P., Paltiel, L., & Eysenck, H. J. (1996). An evaluation of the psychometric properties of the concept 5.2 Occupational Personality Questionnaire. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 69, 1-19. [15]. Barrick, M. R., & Mount, M. K. (1991). The Big Five personality dimensions and job performance: A meta-analysis. Personnel Psychology, 44, 1-26. [16]. Barron, F. (1953). An ego-strength scale which predicts response to psychotherapy. Journal of Consulting Psychology, 17, 327-333. [17]. Bateman, T. S., & Crant, J. M. (1993). The proactive component of organizational behavior: A measure and correlates. Journal of Organizational Behavior, 14, 103-118. [18]. Bernard, L. C., Hutchison, S., Lavin, A., & Pennington, P. (1996). Ego-strength, hardiness, self-esteem, self-efficacy, optimism, and maladjustment: Health-related personality constructs and the "Big Five" model of personality. Assessment, 3, 115-131. [19]. Björklund, C. (2001). Work motivation - Studies of its determinants and outcomes. Stockholm: EFI. [20]. Björklund, C. (2001). Work motivation - Studies of its determinants and outcomes. Stockholm School of Economics, Stockholm. 149
- Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
- Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
- Page 101 and 102: Diskussion av Studie 5 och 6 De res
- Page 103 and 104: 9. Studie 7 Syfte och uppläggning
- Page 105 and 106: Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
- Page 107 and 108: lan könen i balans på att kvinnor
- Page 109 and 110: 10. Studie 8 Syfte och uppläggning
- Page 111 and 112: 11. Studie 9 Syfte och uppläggning
- Page 113 and 114: 12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
- Page 115 and 116: Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
- Page 117 and 118: 13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
- Page 119 and 120: Korrelation med skönmålning efter
- Page 121 and 122: En övervikt av positivt formulerad
- Page 123 and 124: Korrelation index - jasägartendens
- Page 125 and 126: Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
- Page 127 and 128: Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
- Page 129 and 130: Tabell 13.7. Relativa vikter för t
- Page 131 and 132: Tabell 13.8. Medelvärden i personl
- Page 133 and 134: Tabell 13.10. Korrelation mellan no
- Page 135 and 136: angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
- Page 137 and 138: hennes speciella idéer kan färga
- Page 139 and 140: 14. Testets roll i beslutsfattandet
- Page 141 and 142: 15. Personalekonomisk analys Hur st
- Page 143 and 144: 16. Sammanfattning av resultat och
- Page 145 and 146: Tabell 16.2. Sammanställning av be
- Page 147: men valda för att de skulle vara r
- Page 151 and 152: [40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
- Page 153 and 154: [82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
- Page 155 and 156: [121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
- Page 157 and 158: [161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
- Page 159 and 160: [197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
- Page 161 and 162: [235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
- Page 163 and 164: [272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
- Page 165 and 166: Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
- Page 167 and 168: 29. Beskriver företaget på ett f
- Page 169 and 170: Bilaga 2. Skalornas psykometriska e
- Page 171 and 172: Tabell 6.1. Grundläggande data fö
- Page 173 and 174: Tabell 7.1. Grundläggande data fö
- Page 175 and 176: Tabell 8. 5. Skalornas reliabilitet
- Page 177 and 178: Tabell 8. 8. Könsskillnader, Studi
- Page 179 and 180: Tabell 8. 10. Medelvärden i person
- Page 181 and 182: Tabell 13.2. Resultat av analyser a
- Page 183 and 184: Bilaga 3. Ipsativa och normativa fo
- Page 185 and 186: Figur 2 visar en mycket stor förde
- Page 187 and 188: formatet är känsligt för ”faki
- Page 189 and 190: Bilaga 4. Exempel på utlåtanden s
- Page 191 and 192: Hon är ganska intresserad av att a
- Page 193 and 194: taget goda erfarenheter av dem. Hon
- Page 195: 195
• Jagstyrka kan mätas med <strong>Big</strong> <strong>Five</strong> Plus och är en övergripande personlighetsvariabel<br />
av stor potentiell betydelse; begreppsvaliderad i Studie 10.<br />
• Korrektionen för skönmålning eliminerade 90-95 % av denna tendens, samtidigt som<br />
den medförde en ökning av mätprecisionen med ca 14 %.<br />
• Det normativa svarsformatet som används i <strong>Big</strong> <strong>Five</strong> Plus jämfördes noggrant med ipsativa<br />
(jämförande) format, både empiriskt och teoretiskt, och visade sig vara klart<br />
överlägset.<br />
148
Change language