Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Tabell 16.3. Sammanställning av begreppsvalideringar av arbetsrelaterade variabler
(kriterier)
Variabel Begreppsvaliderat mot Korrelation med
begreppskriteriet
Förändringsvilja Ett mått på inställningen till
förändringar av arbetsorganisationen
[95](Studie 5+6) samt
Oregs skala för mätning av
förändringsmotstånd [194;
195](Studie 9)
Arbetsvilja ALI:s skala för mätning av arbetstillfredsställelse
Resultatorientering Rays skala för mätning av prestationsmotivation
[206; 207]
0,37 (Studie 5+6),
0,59 (Studie 9)
Korrelationer
efter korrektion
för mätfel
i båda de
ingående variablerna
0,37 → 0,46
0,59 → 0,82
0,66 (Studie 5+6) 0,66 → 0,73
0,56 (Studie 5+6) 0,56 → 0,75
Arbetsintresse BPS-skalan [307] 0,45 (studie 9) 0,45 → 0,55
Balans arbete – öv- Haymans balansskala [89] 0,68 (Studie 9), 0,68 → 0,76
rigt liv
korrigerat för mätfel
0,76
Det genomsnittliga värdet för de okorrigerade korrelationerna (absolutbelopp) var 0,55; för de
korrigerade 0,67. Eftersom dessa valideringar syftar till att studera sambandet mellan de underliggande
begreppen bakom skalorna, inte skalorna själva, är värdena i den fjärde kolumnen
i Tabell 16.3 de mest relevanta. Samtliga skalor tycks ha fungerat väl enligt dessa valideringar.
Det något låga sambandet med skalan av Herscovitch och Meyer [95] är kanske ett frågetecken
vad gäller skalan för mätning av förändringsvilja, men denna skala fungerade mycket
väl i förhållande till Oreg-skalan, som är mera direkt relevant.
De resultat som återges i denna rapport vad gäller validitet måste tolkas i ljuset av att de
genomgående bygger på data som korrigerats för tendensen att svara taktiskt. Detta har lett till
konservativa uppskattningar av sambandens styrka. Konventionella krav på validitet brukar
inte specificera om data ska ha varit korrigerade för taktisksvar; i själva verket torde man sällan
göra det. De kontroller som jag gjort har visat att de validitetskoefficienter som beräknats
här ska höjas med ca 0,10-0,15 för att vara jämförbara med konventionella uppskattningar.
Jag har emellertid ansett att de konservativa skattningar som gjorts här är mera rättvisande.
Vad gäller reliabilitet har det genomgående visat sig att acceptabla värden har uppnåtts, i olika
grupper och med både Internet- och pappersformat. I vissa fall har reliabiliteten varit marginell
men begreppsvalideringen har ändå gett stöd åt dessa testvariabler. Korrektionen för
skönmålning minskade felspridningen; se Bilaga 4.
Valideringar har genomförts på två sätt: begreppsvalidering och validering mot arbetsrelaterade
dimensioner och självskattad arbetsprestation. Begreppsvalidering i sin tur har varit av
två typer: mot matchande mätningar av samma begrepp och mot begrepp med annat innehåll,
146