Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

More documents

Recommendations

Info

Testvärdena efter korrektion för skönmålning är differenser, skillnader mellan erhållna råvärden och värden predicerade utifrån de två skönmålningsskalorna. Differenser kan förväntas ha lägre reliabilitet än de skalor som differenserna beräknats på [144; 218]. Korrektionen för skönmålning innebär att man bildar differenser – i detta fall mellan råvärden och predicerade värden på grundval av de två taktikskalorna. Differenser förväntas på grundval av klassisk testteori ha lägre reliabilitet än de ingående variabler på vilka differensen beräknats. Å andra sidan kan felspridningen ändå vara mindre för differensmåttet. För att analysera dessa effekter användes det fullständiga normdatamaterialet. För varje index och för varje enskild testuppgift genomfördes korrektionen för skönmålning 44 . De korrigerade testuppgifternas alfa-värde beräknades, liksom felspridningen, se Tabell 13.2 i Bilaga 2. . I Tabell 13.2 ges reliabiliteter för de korrigerade testvariablerna, samt standardavvikelser för mätfelen i de ursprungliga råvärdena och i de korrigerade värdena. Tabellen visar att reliabiliteten som väntat sjönk, i genomsnitt från 0,77 till 0,72 – men också att felspridningen minskade från 0,30 till 0,26 i genomsnitt (ca 14 %). Felspridningen torde vara det mera relevanta måttet på tillförlitlighet i ett diagnostiskt test. Slutsatsen är att de korrigerade testvärdena är mera tillförlitliga än de ursprungliga. Ja-sägartendensen En ofta diskuterad, möjlig felkälla vid användning av självrapporttest är jasägartendensen. I ett klasiskt arbete visade Couch och Keniston att det fanns en sådan tendens och de konstruerade en skala för att göra en indirekt mätning av den [45]. Forskningen som sedan följt är inte speciellt omfattande, och svaga eller icke-existerande effekter har rapporterats; se t ex [217]. Andra har uppfattningen att felkällan är vanlig och stark [137], åtminstone när det gäller attitydmätning. Det är ett vanligt råd att skalor skall vara balanserade mellan positivt och negativt formulerade uppgifter, och det antas – kanske som en självklarhet – att detta eliminerar risken för inverkan av en jasägartendens. Om en generell jasägartendens finns skall uppgifter tendera att vara positivt korrelerade oavsett innehåll och oavsett om de är positivt eller negativt formulerade. En uppgiftsanalys på samtliga 201 självrapportuppgifter i testet gav en alfa-koefficient på 0,83, vilket är ett stöd för att jasägartendensen existerar – men är den stark? Den genomsnittliga interkorrelationen var endast 0,02. Att alfa-koefficienten trots detta är så hög beror givetvis på att den bygger på så många som 201 testuppgifter. För att studera om balansen mellan positiva och negativa uppgifter hade någon betydelse för en eventuell effekt av jasägartendens gjordes följande analyser. Den generella jasägartendensen uppskattades som genomsnittet av samtliga 201 testsvar. Den korrigerades sedan för varje index genom att minska med svaren på detta index. Syftet var att undvika samband som skulle uppkomma till följda av att samma data ingick i indexet och måttet på jasägartendens. Se Tabell 13.2 för sambanden mellan testvariablerna och jasägartendens. Tabellen ger också data på obalansen, dvs. skillnaden mellan antalet positivt och negativt formulerade uppgifter i skalorna. 44 Ostandardiserade residualer användes eftersom det var nödvändigt att beräkna spridningen men samma metrik som den ursprungliga, okorrigerade, testvariabeln. Syftet var ju att uppskatta felspridningarnas storlekar på samma skalor. 120
En övervikt av positivt formulerade testuppgifter borde ge ett index som korrelerar positivt med jasägartendens, och tvärtom för de fall som har flera negativt än positivt formulerade uppgifter. Ju större obalans desto tydligare borde effekten vara. Tabell 13.3 visar emellertid att ingen tydlig tendens finns. Fig. 13.2 ger en prickning av korrelation med jasägartendens och obalans i respektive index. Figuren visar oväntat en svagt krökt trend Huvudbudskapet av analysen av jasägartendensen är att den har ett svagt samband med indexvärdet. Även i fall av stor obalans är korrelationen mycket svag och tvärtom i några fall som helt saknade obalans. 121
Page 1 and 2:
PSYKOLOGISK METOD AB Bortom Big Fiv
Page 3 and 4:
Innehåll Förord..................
Page 5:
Jagstyrka..........................
Page 8 and 9:
• Professor Robert McCrae, Nation
Page 11 and 12:
1. Inledning Syfte och bakgrund Syf
Page 13 and 14:
Betyder personligheten något som p
Page 15 and 16:
Fig. 1.1. Genomsnittliga regression
Page 17 and 18:
Exempel på testuppgifter i självr
Page 19 and 20:
• ”Det kanske finns flera över
Page 21 and 22:
Teoretisk vidareutveckling av FFM H
Page 23 and 24:
FFT antar att människor är relati
Page 25 and 26:
Cattells test 16 pf är från 1949.
Page 27 and 28:
Tabell 1.1. HPI-testets 7 dimension
Page 29 and 30:
Frekvens 20 15 10 5 0 -0,60 -0,40 -
Page 31 and 32:
Ett annat exempel från ännu en
Page 33:
Men låt oss återvända till anst
Page 36 and 37:
som en negativ prognosfaktor [208].
Page 38 and 39:
350 300 250 200 150 100 Antal 50 0
Page 40 and 41:
Balance work/life 3 2 1 0 -1 -2 -3
Page 42 and 43:
högt med ett självrapporttest av
Page 44 and 45:
- Avvisande av auktoriteter - Dölj
Page 46 and 47:
alltså en parallell till g-faktorn
Page 48 and 49:
Bedömt arbetsresultat 8 6 4 2 2 4
Page 50 and 51:
”Jag har aldrig kastat skräp på
Page 52 and 53:
Samarbetsvilja 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5
Page 54 and 55:
Det är möjligt att validiteten ho
Page 57 and 58:
4. Studie 1 Syfte och uppläggning
Page 59 and 60:
Resultat Frekvens Taktikskalor 12 1
Page 61 and 62:
Tabell 4.4. Partialkorrelationer me
Page 63 and 64:
Första komponenten, korrigerade da
Page 65 and 66:
Antag att de 159 testade personerna
Page 67 and 68:
Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
Page 69: 150 testuppgifter, inte bara en han
Page 72 and 73: Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
Page 74 and 75: Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
Page 76 and 77: Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
Page 78 and 79: Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
Page 80 and 81: Slutsatser Studie 3 visade: • God
Page 82 and 83: • Kreativitet är en mycket vikti
Page 84 and 85: Begreppsvalidering Sambanden mellan
Page 86 and 87: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
Page 88 and 89: Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
Page 101 and 102: Diskussion av Studie 5 och 6 De res
Page 103 and 104: 9. Studie 7 Syfte och uppläggning
Page 105 and 106: Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
Page 107 and 108: lan könen i balans på att kvinnor
Page 113 and 114: 12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
Page 115 and 116: Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
Page 117 and 118: 13 Studie 11. Normdata, fortsatt va
Page 119: Korrelation med skönmålning efter
Page 123 and 124: Korrelation index - jasägartendens
Page 125 and 126: Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
Page 127 and 128: Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
Page 129 and 130: Tabell 13.7. Relativa vikter för t
Page 131 and 132: Tabell 13.8. Medelvärden i personl
Page 133 and 134: Tabell 13.10. Korrelation mellan no
Page 135 and 136: angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
Page 137 and 138: hennes speciella idéer kan färga
Page 139 and 140: 14. Testets roll i beslutsfattandet
Page 141 and 142: 15. Personalekonomisk analys Hur st
Page 143 and 144: 16. Sammanfattning av resultat och
Page 145 and 146: Tabell 16.2. Sammanställning av be
Page 147 and 148: men valda för att de skulle vara r
Page 149 and 150: Litteraturförteckning [1]. Ahern,
Page 151 and 152: [40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
Page 153 and 154: [82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
Page 155 and 156: [121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
Page 157 and 158: [161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
Page 159 and 160: [197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
Page 161 and 162: [235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
Page 163 and 164: [272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
Page 165 and 166: Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
Page 167 and 168: 29. Beskriver företaget på ett f
Page 169 and 170: Bilaga 2. Skalornas psykometriska e
Page 171 and 172:
Tabell 6.1. Grundläggande data fö
Page 173 and 174:
Tabell 7.1. Grundläggande data fö
Page 175 and 176:
Tabell 8. 5. Skalornas reliabilitet
Page 177 and 178:
Tabell 8. 8. Könsskillnader, Studi
Page 179 and 180:
Tabell 8. 10. Medelvärden i person
Page 181 and 182:
Tabell 13.2. Resultat av analyser a
Page 183 and 184:
Bilaga 3. Ipsativa och normativa fo
Page 185 and 186:
Figur 2 visar en mycket stor förde
Page 187 and 188:
formatet är känsligt för ”faki
Page 189 and 190:
Bilaga 4. Exempel på utlåtanden s
Page 191 and 192:
Hon är ganska intresserad av att a
Page 193 and 194:
taget goda erfarenheter av dem. Hon
Page 195:
195
show all

Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?