Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com
Slutsatser Hypoteserna bekräftades. Betydande effekter av instruktionen att ge taktiska svar kunde konstateras, men de två måtten på skönmålning kunde fånga upp dessa effekter. Korrektionen lyckades eliminera ca 90 % av effekterna av skönmålning, i genomsnitt. På individnivå blev effekterna stora av korrektionen. Om testet används för urval är korrektionen av väsentlig betydelse. Man kan kanske kritisera denna studie för att den experimentella uppläggningen gör den artificiell. Det är möjligt att instruktionen att svara taktiskt skapar andra sorters svar än dem som man själv väljer i ett skarpt läge. Resultaten är emellertid fullt jämförbara med dem som vi fick i skarpt läge vid antagningarna till HHS [61; 266]. 116
13 Studie 11. Normdata, fortsatt validering samt principer för narrativ rapport Testet har normerats i Internettestning av 823 testade personer, varav 612 tog hela testet. Tabell 13.1 visar reliabiliteten (homogeniteten) för de olika skalorna, samt den andel av variansen som förklaras av skönmålning. Samtliga reliabiliteter är korsvaliderade i och med dessa mätningar, inga uppgifter har lagts till eller tagits bort för att öka reliabiliteten. I vissa fall, som samarbetsvilja, var det nödvändigt att ta med något flera uppgifter i denna slutliga normering jämfört med de tidigare 10 studierna, troligen beroende på att begreppet inte täcker en lika ”tät” mängd av beteenden. Tabellen visar att betydande andelar av variansen i personlighetsskalorna förklaras av skönmålning, men betydligt mindre av kriterierna. Noteras kan också att prestationsmåttet på EI är helt orelaterat till skönmålning, vilket stämmer med teorin för prestationsmätning av EI [160]. Effekten av skönmålning kan förväntas vara ännu större i rekryteringssituationer. Resultaten visar hur viktigt det är att korrigera för skönmålning. Den genomsnittliga reliabiliteten för de enskilda skalorna (alltså exklusive jagstyrka) var 0,77. Vi kan nu, med denna omfattande datamängd, skaffa oss en definitiv uppfattning om effekterna av att använda ett gränsvärde i en ”lögnskala” för att eliminera effekten av skönmålning. Det är vanligt att man använder en sådan skala som läggs till grund för att utesluta en viss andel av de testade, kanske de 25 % som har högsta värdet i taktikskalan. Får man bort samvariationen med skönmålning på det sättet, i gruppen som består av de återstående 75 procenten? Följande analyser gjordes för att svara på den frågan. (1). Korrelationer beräknades mellan alla testets variabler och overt skönmålning för hela gruppen. Därefter uteslöts de 25 % av de testade som hade högst värden i overt skönmålning och korrelationer beräknades i gruppen som bestod av de 75 % återstående. De två serierna av korrelationer har prickats i Fig. 13.1. 117
- Page 65 and 66: Antag att de 159 testade personerna
- Page 67 and 68: Tabell 4.7. Validitetskoefficienter
- Page 69: 150 testuppgifter, inte bara en han
- Page 72 and 73: Frekvens 25 20 15 10 5 0 0,50 0,75
- Page 74 and 75: Tabell 5.3. Hierarkiska regressions
- Page 76 and 77: Tabell 6.3. Korrelationer mellan te
- Page 78 and 79: Tabell 6.5. Valideringar mot arbets
- Page 80 and 81: Slutsatser Studie 3 visade: • God
- Page 82 and 83: • Kreativitet är en mycket vikti
- Page 84 and 85: Begreppsvalidering Sambanden mellan
- Page 86 and 87: Tabell 7.5. Partialkorrelationer me
- Page 88 and 89: Figuren visar: Samarbetsvilja Arbet
- Page 91 and 92: 8. Studie 5 och 6 Syfte och uppläg
- Page 93 and 94: Tabell 8.1. Åldersfördelning, Stu
- Page 95 and 96: Data från Studie 6 1,0 0,9 0,8 0,7
- Page 97 and 98: Utbildningsnivå förklarade bara e
- Page 99 and 100: Jagstyrka Korrelationer mellan de 1
- Page 101 and 102: Diskussion av Studie 5 och 6 De res
- Page 103 and 104: 9. Studie 7 Syfte och uppläggning
- Page 105 and 106: Tabell 9.2 Korrelationer mellan tre
- Page 107 and 108: lan könen i balans på att kvinnor
- Page 109 and 110: 10. Studie 8 Syfte och uppläggning
- Page 111 and 112: 11. Studie 9 Syfte och uppläggning
- Page 113 and 114: 12. Studie 10 Syfte och uppläggnin
- Page 115: Tabell 12.2 Okorrigerade och korrig
- Page 119 and 120: Korrelation med skönmålning efter
- Page 121 and 122: En övervikt av positivt formulerad
- Page 123 and 124: Korrelation index - jasägartendens
- Page 125 and 126: Emotionell intelligens 0,3 0,2 0,1
- Page 127 and 128: Tabell 13.5. Korrelationer mellan p
- Page 129 and 130: Tabell 13.7. Relativa vikter för t
- Page 131 and 132: Tabell 13.8. Medelvärden i personl
- Page 133 and 134: Tabell 13.10. Korrelation mellan no
- Page 135 and 136: angsteg, kvinnorna 1,5. Dessa resul
- Page 137 and 138: hennes speciella idéer kan färga
- Page 139 and 140: 14. Testets roll i beslutsfattandet
- Page 141 and 142: 15. Personalekonomisk analys Hur st
- Page 143 and 144: 16. Sammanfattning av resultat och
- Page 145 and 146: Tabell 16.2. Sammanställning av be
- Page 147 and 148: men valda för att de skulle vara r
- Page 149 and 150: Litteraturförteckning [1]. Ahern,
- Page 151 and 152: [40]. Connor-Smith, J. K., & Flachs
- Page 153 and 154: [82]. Gosling, S. D., Rentfrow, P.
- Page 155 and 156: [121]. Johnson, J. W. (2000). A heu
- Page 157 and 158: [161]. Mayer, J. D., & Salovey, P.
- Page 159 and 160: [197]. Passer, M. W., & Smith, R. E
- Page 161 and 162: [235]. Schmidt, F. L., & Hunter, J.
- Page 163 and 164: [272]. Sjöberg, L., Littorin, P.,
- Page 165 and 166: Bilaga 1. Kriterie- och bakgrundsfr
13 Studie 11. Normdata, fortsatt validering<br />
samt principer för narrativ rapport<br />
Testet har normerats i Internettestning av 823 testade personer, varav 612 tog hela testet.<br />
Tabell 13.1 visar reliabiliteten (homogeniteten) för de olika skalorna, samt den andel av variansen<br />
som förklaras av skönmålning.<br />
Samtliga reliabiliteter är korsvaliderade i och med dessa mätningar, inga uppgifter har lagts<br />
till eller tagits bort för att öka reliabiliteten. I vissa fall, som samarbetsvilja, var det nödvändigt<br />
att ta med något flera uppgifter i denna slutliga normering jämfört med de tidigare 10<br />
studierna, troligen beroende på att begreppet inte täcker en lika ”tät” mängd av beteenden.<br />
Tabellen visar att betydande andelar av variansen i personlighetsskalorna förklaras av skönmålning,<br />
men betydligt mindre av kriterierna. Noteras kan också att prestationsmåttet på EI är<br />
helt orelaterat till skönmålning, vilket stämmer med teorin för prestationsmätning av EI [160].<br />
Effekten av skönmålning kan förväntas vara ännu större i rekryteringssituationer. Resultaten<br />
visar hur viktigt det är att korrigera för skönmålning.<br />
Den genomsnittliga reliabiliteten för de enskilda skalorna (alltså exklusive jagstyrka) var 0,77.<br />
Vi kan nu, med denna omfattande datamängd, skaffa oss en definitiv uppfattning om effekterna<br />
av att använda ett gränsvärde i en ”lögnskala” för att eliminera effekten av skönmålning.<br />
Det är vanligt att man använder en sådan skala som läggs till grund för att utesluta en viss<br />
andel av de testade, kanske de 25 % som har högsta värdet i taktikskalan. Får man bort samvariationen<br />
med skönmålning på det sättet, i gruppen som består av de återstående 75 procenten?<br />
Följande analyser gjordes för att svara på den frågan.<br />
(1). Korrelationer beräknades mellan alla testets variabler och overt skönmålning för hela<br />
gruppen. Därefter uteslöts de 25 % av de testade som hade högst värden i overt skönmålning<br />
och korrelationer beräknades i gruppen som bestod av de 75 % återstående. De två serierna av<br />
korrelationer har prickats i Fig. 13.1.<br />
117
Change language