Bortom_Big_Five_28_nov_noc _pm_metod.pdf - Från One.com

Diskussion av Studie 5 och 6
De resultat som presenterats ovan tyder på att Internettestning och traditionell testning med
pappersformulär ger data som är jämförbara vad gäller de strukturella egenskaperna. Detta
stämmer också bra med publicerad forskning om denna fråga [114]. Noggranna undersökningar
av förekomsten av felaktiga eller slarviga svar vid Internettestning tyder på att detta är
ett tämligen försumbart problem [29; 120].
Begreppsvalideringen gav starkt stöd till de nykonstruerade skalorna. Dessa skalor visade sig
också ha starkare samband med kriterier av skilda slag än vad traditionella FFM-variabler
hade. Detta resultat stämmer bra med vad som rapporterades i Studie 2 - 4; de nya dimensionerna
kunde framgångsrikt mätas, enligt begreppsvalideringen, och de visade sig ge betydande
tillskott till förklaring/prognos av viktiga kriterievariabler. Det kan särskilt noteras att dimensionen
passiv aggression som tidigare inte kunde mätas med tillräckligt stor precision
enligt resultaten i Studie 6 nu fungerar på ett klart tillfredsställande sätt med ett korsvaliderat
alfa-värde på 0,84 vid endast 10 testuppgifter. Detta kan jämföras med Hogans publicerade
skala som med 13 uppgifter endast hade ett alfa-värde på 0,56, ett värde som inte är tillräckligt
för att skalan ska kunna användas i praktiskt arbete.
Även skalorna som mäter förändringsvilja och resultatorientering är nyheter. Förändringsvilja
och resultatorientering efterfrågas ofta vid rekrytering. Ett stort arbete lades ner på att lokalisera
andra mått på förändringsvilja inför denna studie. Mätningen på grundval av Herscovitchs
& Meyers arbete gav en skala som var tydligt relaterad till vårt mått på förändringsvilja.
Higgins två skalor tycktes ursprungligen vara lovande men deras ”distala” karaktär visade
sig medföra att skalorna hade mindre goda psykometriska egenskaper och inte gav särskilt
intressanta resultat.
För att få mera stabila resultat gjordes validering på de sammanslagna data från Studie 5 och
6. Stickprovet kom därmed att uppgå till drygt 400 personer. Det är slående hur höga siffror
som uppnåddes på validiteten – drygt 0,6 för arbetsrelaterade kriterier. I den meta-analys som
Judge et al. publicerat för sambandet mellan FFM-variablerna och ledarskap låg den genomsnittliga
validiteten en bit lägre, på 0.48. I Studie 2 var validitetssiffrorna något högre vilket
kan bero på att IPIP-skalorna ingick bland de förklarande variablerna som där alltså var 15 till
antalet, inte 10 som i Studie 5+6.
Data som ingick i meta-analysen av Judge et al. torde ha varit okorrigerade för taktisksvar,
och de är därför främst jämförbara med mina analyser med okorrigerade variabler. I det avseendet
låg de multipla korrelationerna i genomsnitt på 0,68. Det måste också observeras att de
arbetsrelaterade variablerna som använts som kriterier inte är direkta mått på arbetsprestation.
101