Studieteknik - några tips.pdf

Luleå Skolprodukter
Fri kopiering
Studieteknik
Tro på dig själv. För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier måste du tro på din egen
förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende och då
sprider sig duktigheten till dina studier. Vi blir vad vi tänker. Om du försöker tänka positivt
om studierna har du mycket stora chanser att klara av dina studier på ett bra sätt. Alltså. Du
kan om du vill.
Lär dig en effektiv studieteknik. På dessa sidor kommer du att få en del tips om hur du kan
studera effektivt. Men du måste komma ihåg att det inte är så lätt att lära sig nya tekniker
genom att läsa några sidor. Du måste använda de tips och instruktioner som du får i detta
häfte när du pluggar med ditt skolarbete. Det krävs praktiska övningar och uthållighet, men
det kommer du att tjäna på.
Olika sorters läsning. Du läser naturligtvis inte en spännande deckare på samma sätt som du
läser en lärobok i historia eller kemi.
En bra läsare anpassar sin lästeknik efter syftet med läsningen. I studiesammanhang talar man
om två former av lästeknik: skumläsning och intensivläsning.
Skumläsning. Det finns två sorter av skumläsning. Dessa är översiktsläsning och
lokaliseringsläsning.
Ett exempel på översiktsläsning är när du skummar morgontidningen innan du går till skolan
för att få en snabb överblick över innehållet. Du kanske tittar på tidningens framsida och
större nyheter i tidningen. Eventuellt läser du lite mera på sportsidorna och seriesidan.
Den andra typen av skumläsning är lokaliseringsläsning. Exempel på detta är när vi försöker
leta upp ett nummer i telefonkatalogen eller betydelsen av ett engelskt ord i ett lexikon.
När ska du skumläsa? Översiktsläsning ska du använda dig av när du ska börja med en ny
bok eller ett nytt kapitel för att få en första uppfattning om innehållet. Översiktsläsning är
också bra att använda sig av när du söker en bok i ett visst ämne och snabbt vill ta reda på om
du har nytta av boken. När du repeterar en bok eller ett kapitel har du stor nytta av
översiktsläsning.
Du har stor nytta av lokaliseringsläsning när du söker vissa fakta i en uppslagsbok eller
försöker ta reda på betydelsen av en fackterm som inte förklaras i kursboken.
Intensivläsning. Intensivläsning är den viktigaste tekniken som du ska använda dig av när du
pluggar. Till skillnad från skumläsning innebär intensivläsning att man läser en text i avsikt
att lära in den.
Intensivläsningens fem viktiga delar. När du intensivläser en kursbok bör du använda dig av
dessa fem steg:
1. Skaffa dig en översikt.
2. Ställ frågor till texten.
3. Läs texten.
4. Förhör dig själv.
5. Repetera efter ett tag.

Luleå Skolprodukter
Fri kopiering
Arbeta så här när du ska läsa ett avsnitt i en bok som du måste komma ihåg innehållet i:
1. Översikt över innehållet. Det finns många som struntar i att skaffa sig en överblick över
en kursbok eller ett kapitel. Och det är synd, eftersom man får mycket information genom att
gå igenom detta moment. Först bör man se på innehållsförteckningen eftersom den kan ge
upplysningar om innehållet. Därefter bör man bläddra igenom boken och se på rubriker,
bilder, tabeller osv. Finns det inledning och sammanfattning i boken bör man läsa dessa
avsnitt.
2. Ställa frågor till texten. Intensivläsningens andra steg är att du är aktiv och ställer frågor
till texten innan du läser den. Gör du på detta sätt kommer du inte att slöläsa texten. Aktivitet
är en viktig faktor som underlättar inlärandet. Vid läsningen söker du sedan svaret på
frågorna.
Ett sätt att ställa frågor är att formulera om rubrikerna till frågor. Om du läser ett avsnitt som
har rubriken: Bastiljen stormas, kan du exempelvis ställa frågorna till dig innan du läser
avsnittet: Vad var Bastiljen? Vilka stormade Bastiljen? Hur gick stormningen till?
3. Att läsa texten. Intensivläsningens tredje steg är att läsa texten aktivt genom att göra
marginalanteckningar och understrykningar.
Marginalanteckningar. En del vill inte göra anteckningar i sina böcker för att inte ”förstöra”
dem. Du ska naturligtvis inte skriva i böcker som du har lånat, men om du äger en bok eller
ett häfte ska du anteckna i marginalen det som är viktigt i texten.
Du kan exempelvis anteckna rubriker i marginalen, viktiga orsaker och konsekvenser, ofta
innehåller texterna någon form av uppräkning, t.ex. för det första, för det andra osv.
Du kan även ta med viktiga ord, så blir det lättare för dig när du repeterar innehållet. Fördelar
med marginalanteckningar är att de gör texten mer lättläst, det blir lättare att hitta
huvudpunkterna och de utgör en sammanfattning av texten.
Understrykningar. De ord och meningar som du ska stryka under uttrycker huvudpunkterna
i texten. De ger dig en nyckel till textens innehåll. Därför brukar man kalla dem för nyckelord
och nyckelmeningar.
Det vanligaste felet är att man gör alltför många understrykningar och då blir texten alltför
oöverskådlig.
Meningen med understrykningarna är att man ska förstå texten och att repetitionerna ska gå
snabbare. Det gäller alltså att stryka under de viktiga orden i texten.
Har du gjort bra understrykningar räcker det med att läsa dessa för att få en god bild av
innehållet. Det har du stor nytta av när du repeterar. Ibland räcker det inte med att stryka
under viktiga ord (nyckelord) utan du måste stryka under hela meningar (nyckelmeningar).
Kom ihåg att understrykningar är individuella, det innebär att om två personer ska stryka
under det som de tycker är viktigast i en text så skulle de antagligen inte stryka under samma
ord eller meningar.

Luleå Skolprodukter
Fri kopiering
Om du ska få en verkligt god studieteknik måste du öva på egen hand, och du ska öva på dina
viktiga studietexter.
Läs med pennan. Det är viktigt att du koncentrerar dig när du läser en text. För att hjälpa
ögat och hjärnan med koncentrationen kan du använda en penna som du följer texten med i
den takt du läser, då kan du läsa koncentrerat.
Testa denna metod. Jag garanterar att du kommer att upptäcka att din läshastighet ökar och att
du läser mer koncentrerat.
4. Förhör dig själv. Intensivläsningens fjärde steg är självförhöret. Vid alla studier bör man
kontrollera att man verkligen har förstått det man har läst.
Ett sätt att göra det är att förhöra sig själv. Efter varje avsnitt ska du för dig själv mumla
innehållet i det du har läst.
Till en början tycker du kanske att det känns lite konstigt, men efter någon övning kommer du
att märka att du ökar hjärnans inlärningsförmåga. Undersökningar har visat att man bör ägna
en mycket stor del av studietiden åt självförhör och en mindre del åt att läsa texten.
Redan vid första genomläsningen av en text kan du kontrollera dig själv vad du har förstått av
innehållet. Stanna upp och berätta högt för dig själv huvudpunkterna och detaljerna.
Finns det instuderingsfrågor till texten du läst, t.ex. testa-dig.själv-frågor, kan du använda dem
för att förhöra dig själv.
5.Repetera. Repetition är intensivläsningens femte steg. Om du inte repeterar text som du har
läst har du snart glömt den. Vid repetitionen går kunskaperna liksom djupare in. Självförhöret
är en mycket bra metod att använda vid repetitionen. Så snart du har läst din text ska du göra
din första repetition. Sedan ska varje ny repetition ske med allt längre mellanrum.