Chalmers Studentkår i media verksamhetsåret 2006/2007

J:\Informator\07\överlämning\mediemedverkan2007.doc 

Chalmers Studentkår i media 

verksamhetsåret 2006/2007 

Sidan 1 av 43 

MEDIEKONTAKTER 

2007-06-04 

Albert Svensson 

ALLT FÄRRE VÄLJER ATT TA STUDIELÅN...................................................................................... 2 

Färre vågar ta studielån – Hårdare krav avskräcker.................................................................................... 4 

Allt fler avstår från studielån ..................................................................................................................... 5 

Studenter väljer bort studielån .................................................................................................................. 6 

Ny styrelse i Chalmers Studentkår .......................................................................................................... 10 

Rättelse................................................................................................................................................... 11 

Ministerattack mot Chalmers ................................................................................................................. 12 

Hela samhället måste få tjejer teknikintresserade..................................................................................... 14 

Studiemedlen måste höjas nu.................................................................................................................. 15 

Civilingenjörer måste få praktik.............................................................................................................. 17 

Nypremiär för kraftfullt spex .................................................................................................................. 19 

Miljoner till Forskning och musik .......................................................................................................... 20 

Nu pluggar de pubvett............................................................................................................................ 21 

Årets teknolog blev en designstudent ...................................................................................................... 22 

Få arbetarbarn läser vidare på Chalmers.................................................................................................. 23 

Hela Chalmers trådlöst ........................................................................................................................... 24 

Skolan vill sälja enda båten ..................................................................................................................... 27 

Svenske-jakten i full gang........................................................................................................................ 31 

Lars Leijonborg utlovade inflytande även sedan kårobligatoriet tagits bort .............................................. 32 

Mejla...................................................................................................................................................... 34 

Fyrverkerier och gratis öl inledde årets cortègebygge ............................................................................... 36 

Dags att spana efter Dolly....................................................................................................................... 37 

En cortège växer fram ............................................................................................................................. 38 

KARNEVAL MED GIFTIG STANK.................................................................................................... 40 

Persson-grodor i kortegen ....................................................................................................................... 42 

Cortèger och korteger ............................................................................................................................. 43


Sidan 1 av 43 




Detta material gör ej anspråk på att vara varken objektivt utvalt eller heltäckande. Artiklarna som finns 

med har valts med utgångspunkten att de har koppling till Chalmers Studentkår, det handlar om kåren, 

kåren har gått ut med pressmeddelande eller blivit kontaktad. Det kan också röra sig om ämnen som ligger 

kåren nära. Bilagorna utgör endast exempel och gör inte heller de anspråk på att vara heltäckande.


Datum: 2006-07-13 

TT 

Antal tecken 1107 

Sidan 2 av 43 




ALLT FÄRRE VÄLJER ATT TA STUDIELÅN 

GÖTEBORG (TT) 

Allt fler studenter väljer att inte ta studielån och nöjer sig med endast studiebidraget. En förklaring är de 

hårdare kraven för återbetalning. 

För fem år sedan infördes det nya studiestödssystemet. En av tankarna var att studenterna skulle fundera 

en extra gång innan de bestämde sig för att låna. Statistik från Centrals studiestödsnämnden (CSN), visar 

att lånebenägenheten minskar rejält bland studenterna. Av alla som fick studiemedel läsåret 2000/2001 tog 

82,5 procent lån, resten endast bidragsdelen. 2004/2005 var siffran 74,6 procent. 

-Helt klart har man större respekt för det nya lånet. Signalerna är starkare i det här systemet att det faktiskt 

är ett lån som ska betalas tillbaka, säger Magnus Forss, presschef vid CSN, till Göteborgs-Posten. 

På Chalmers studentkår i Göteborg märker man av att inte alla studenter vill ta lån. I stället jobbar många 

extra och de som har möjlighet bor kvar längre hos föräldrarna. 

-Från kåren sida tycker vi att man som student ska klara sig utan att jobba och i stället satsa fullt ut på 

studierna, säger Maria Vidarsson, ordförande för Chalmers studentkår.



Dagens Industri 

Sida: 1 

Antal tecken: 1115 

Fler pluggar utan studielån 

Sidan 3 av 43 




Det nya studiestödsystemet som infördes för fem år sedan verkar ha haft avsedd effekt. Nu väljer fler 

studenter att inte låna utan bara ta bidragsdelen. 

Läsåret 2000/2001 tog 82,5 procent av alla som fick studiemedel lån. Till 2004/2005 hade den siffran 

sjunkit till 74,6 procent. Det visar statistik från Centrala studiestödsnämnden CSN. 

Magnus Forss, presschef vid CSN, tror att det bottnar i en större respekt för villkoren i det nya lånet. 

"Signalerna är starkare i det här systemet att det faktiskt är ett lån som ska betalas tillbaka", säger Forss till 

Göteborgs-Posten. 

Bland studenter som pluggar utomlands är benägenheten att ta lån högre, men även bland dem minskar 

andelen som finansierar sina studier via CSN-lån. 

Återbetalningstakten i det nya systemet är tidsbaserad och inte baserad på vilken inkomst man får efter 

studierna. Enligt Maria Vidarsson, ordförande för Chalmers studentkår, jobbar allt fler vid sidan av 

studierna och de som kan bor hemma hos föräldrarna längre. 

"Från kårens sida tycker vi att man som student ska klara sig utan att jobba och i stället satsa fullt ut på 

studierna", Vidarsson. 

©Dagens Industri eller artikelförfattaren.



Göteborgs-Posten 

Sida: 1 


Sidan 4 av 43 




Färre vågar ta studielån – Hårdare krav 

avskräcker 

Allt fler väljer att inte ta studielån utan nöjer sig med bidragsdelen. Orsaken är det nya 

studiestödssystemet, som har strängare krav på återbetalning. 

Många studenter väljer att bo kvar hemma hos föräldrarna och jobba extra för att klara studierna utan lån. 

Men alla har inte den möjligheten. 

- Från kårens sida tycker vi att man som student ska klara sig utan att jobba och i stället kunna satsa fullt 

ut på studierna, säger Maria Vidarsson, ordförande för Chalmers studentkår. 

Varje år hamnar 100 000 personer hos kronofogden för att de inte har betalat sina studieskulder. De flesta 

är lågutbildade och har låga löner. 

SIDAN 42, DEL 2 

©Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.




Sida: 42 

Sektion: EkoPol 


Allt fler avstår från studielån 

Sidan 5 av 43 




UTBILDNING: Fler och fler studenter väljer bort studielån och nöjer sig med bidragsdelen. En förklaring 

är de hårdare kraven på återbetalning. 

För fem år sedan infördes det nya studiestödssystemet. En av tankarna var att studenterna skulle fundera 

en extra gång innan de bestämmer sig för att låna. Och det verkar många ha gjort. Statistik från CSN, 

Centrala studiestödsnämnden, visar att 

lånebenägenheten bland studenter har minskat rejält. Av alla som fick studiemedel läsåret 2000/2001 tog 

82,5 procent lån, resten endast bidragsdelen. 2004/2005 var siffran 74,6 procent. 

- Helt klart har man en större respekt för det nya lånet. Signalerna är starkare i det här systemet att det 

faktiskt är ett lån som ska betalas tillbaka, säger Magnus Forss, presschef på CSN. 

Bland dem som studerar utomlands är lånebenägenheten högre, men även där pekar kurvan nedåt. 

- Numera har du nytta av varje krona du inte lånar från första återbetalningsdagen. 

I det tidigare systemet spelade det ingen större roll. Då pratade man ofta om att ta en extra termin, säger 

Magnus Forss. 

På Chalmers studentkår märker man av att inte alla studenter vill ta lån. I stället jobbar många extra och 

de som har möjlighet bor kvar längre hos föräldrarna. 

- Från kårens sida tycker vi att man som student ska klara sig utan att jobba och i stället kunna satsa fullt 

ut på studierna, säger Maria Vidarsson, ordförande för Chalmers studentkår. 

Hon anser att det senaste studiemedelssystemet innebär en försämring. I stället för det tidsbaserade 

återbetalningssystemet vill hon återgå till ett inkomstbaserat. 

- Det är inte alla studenter som kan välja mellan att ta lån eller inte. Alla kan inte få hjälp av föräldrar eller 

bo kvar hemma, säger hon. 

Själv har Maria Vidarsson tagit fullt studielån från början. 

- Jag ville inte jobba extra för det påverkar studierna och jag hade ingen möjlighet att bo kvar hemma, 

säger hon. 

Den möjligheten hade däremot Johanna Hector, ordförande för Chalmers studentkårs sociala enhet. 

- Under den tiden räckte det med att jag tog bidragsdelen. Det känns väldigt skönt att inte ha behövt ta 

fullt studielån hela tiden, säger hon. 

Bildtext: KRITISK. Alla studenter kan inte få hjälp av sina föräldrar eller bo kvar hemma, utan 

måste ta studielån, säger Maria Vidarsson, ordförande för Chalmers studentkår. Hon är kritisk till det 

hårdare återbetalningssystemet av studielån. 




Dagens Nyheter 

Sida: C04 

Avdelning: Ekonomi 


Sidan 6 av 43 




Studenter väljer bort studielån 

Allt fler studenter väljer bort studielån och tar bara bidragsdelen. Det visar siffror från Centrala 

studiestödsnämnden, CSN, skriver Göteborgs-Posten. 

För fem år sedan gjordes studiestödssystemet om, med syftet att studenterna skulle tänka efter extra innan 

de tog lån. Vid årskiftet 2000/2001 tog 82,5 procent av dem som fick studiestöd lån. Samma siffra för 

2004/2005 var 74,6 procent. 

- Signalerna är starkare i det här systemet att det faktiskt är ett lån som ska betalas tillbaka, säger Magnus 

Forss, presschef på CSN, till G-P. 

Alla tycker dock inte detta är positivt - studenterna får jobba extra vid sidan av studierna eller bo hemma 

hos föräldrarna om möjlighet finns. 

- Det är inte alla studenter som kan välja mellan att ta lån eller inte. Alla kan inte få hjälp av föräldrar eller 

bo kvar hemma, säger Maria Vidarsson, ordförande för Chalmers studentkår. 

DN


PRESSMEDDELANDE 




Maria från Vänersborg blir ordförande på Chalmers 

”Tillräckligt nära Vänersborg för att kunna åka hem och tillräckligt långt borta för att undvika alltför 

många överraskningsbesök från familjen”, så beskriver Maria Vidarsson Chalmers i Göteborg där hon 

sedan månadens början är ordförande för studentkåren. 

I vanliga fall studerar hon Industriell ekonomi, men nu tar hon och de andra i den nyvalda styrelsen ett års 

uppehåll i studierna för att på heltid ägna sig åt att leda studentkåren med cirka tio tusen medlemmar. 

– Det var egentligen inte förrän jag kom till Chalmers som jag började ägna mig åt föreningsliv utanför 

studierna, berättar Maria, att jobba för andra studenter är en utmaning och nu vill jag se vad jag kan göra 

för att alla ska trivas och utvecklas under sin tid på skolan. 

Det är mycket som intresserar Maria, allt från närmare samarbete med arbetslivet i utbildningen till frågan 

om kårobligatoriet och hur studentkåren ska hantera ett eventuellt avskaffande. Sedan finns förstås den 

ojämna fördelningen mellan kvinnor och män på Chalmers. 

– Jag har aldrig upplevt något negativt med att vara tjej och studera på Chalmers, men det är inte alltid 

den bild som omvärlden har av Chalmers. Jag hoppas att vi kan ändra på den bilden nu när vi har fått vår 

första kvinnliga rektor. 

Vad året kommer att innebära vet Maria inte ännu, antagligen blir det mycket arbete och sena kvällar. En 

sak är i alla fall säker, hon kommer försöka åka hem till Vänersborg så ofta hon får chansen. 

– Då passar jag gärna på att ta en fika på Nordfeldts, går och titta på bandy eller ta en sväng i skidspåren 

vid skidstugan. Det är en skön omväxling att komma hem till Vänersborg där man alltid känner någon på 

gågatan och kan cykla eller gå överallt. När jag är i Göteborg tittar jag gärna in på tt-Elas hemsida för att se 

vad som händer där hemma och nu har vi ju tidningen på kontoret så då blir det att man läser 

pappersvarianten till förmiddagskaffet också. 

Mer om Chalmers Studentkår, Maria Vidarsson, och styrelsen finns på webbplatsen www.chs.chalmers.se. 

Pressbild finns att få via e-post info@chs.chalmers.se 

Kontakt: Maria Vidarsson, kårordförande 06/07, 031/070-772 39 02 

Albert Svensson, informatör, 031-772 39 61 

Chalmers Studentkår har sedan 1904 bedrivit studentfacklig verksamhet och erbjuder sina drygt 

10 000 medlemmar en bred service med visionen att alla medlemmar skall trivas och utvecklas under hela sin 

chalmerstid.



ttela 

Sida: 16 

Sidan 9 av 43 



Albert Svensson




Sida: 25 

Sektion: Namn 


Ny styrelse i Chalmers Studentkår 

Sidan 10 av 43 




Från och med 1 juli har Chalmers Studentkår en ny styrelse. 

I kårstyrelsen 2006/2007 ingår Maria Vidarsson, kårordförande, Jonas Lundquist, vice kårordförande, 

Andreas Hessel, arbetsmarknadsenhetens ordförande, Johanna Hector, Sociala enhetens ordförande och 

Erik Ohlson, Utbildningsenhetens ordförande. 





Sida: 36 

Sektion: Namn 


Rättelse 





På måndagens namnsida gav vi vice ordföranden i Chalmers studentkår fel namn. Han heter Jonas 

Lindquist och ingenting annat. 





Sida: 4 

Sektion: Nyheter 


Ministerattack mot Chalmers 





– Leif Pagrotsky ger högskolan skarp kritik efter 

misslyckandet med att locka fler kvinnor 

PEDER SVENSSON 

I höst är bara var fjärde ny student som börjar vid Chalmers kvinna. Utbildningsminister Leif Pagrotsky 

kräver nu en ordentlig analys om varför högskolan misslyckas skapa en jämnare könsfördelning. 

1999 var andelen nya kvinnliga studenter som antogs vid Chalmers 32 procent. Sedan dess har siffran rasat 

år för år med en bottennotering på cirka 23 procent i fjol. 

Årets andel blir preliminärt drygt 25 procent. Detta samtidigt som andelen kvinnor ökar kraftigt på de 

flesta håll inom högskolan. 

Utbildningsminister Leif Pagrotsky (s) säger att det nu inte längre räcker att Chalmers redovisar de 

åtgärder man vidtar. Han vill ha ett klart besked om varför högskolan inte lyckas främja en jämnare 

könsfördelning. 

- Det är helt oacceptabelt att man backat med en tredjedel vad gäller andelen kvinnor från 1999. Och det 

sker när samhället i övrigt går framåt i de här frågorna. 

Vill skärpa kraven 

I det avtal för nästa år som nyligen tecknades mellan Chalmers och staten finns redan speciella krav för 

jämställdheten.Vad gäller grundutbildningen ska högskolan i årsredovisningen klargöra vilka åtgärder som 

vidtagits för en jämnare könsfördelning. 

Nu vill Pagrotsky ha en skärpning av de kraven. 

- Inför nästa avtal måste vi titta väldigt noggrant på det här. Det är min skyldighet som ombud för 

skattebetalarna. Chalmers måste visa mycket mer på det här området. Högskolan kostar staten stora 

belopp, säger han. 

Förra hösten sa Ing-Britt Svensson, chef för avdelningen för omvärldsanalys vid Chalmers, i en intervju 

med GP: "Det går för långsamt att vända trenden". 

Anna Näsbom är numera ansvarig för rekryteringen av ny studenter. Hon har sitt recept klart. 

- Vi har hållt oss till de traditionella tekniska utbildningarna.Vi har inte alls så många nya program som de 

högskolor med tekniska program som lockar fler kvinnor. Vi har inte anpassat oss till utvecklingen, säger 

hon. 

- Teknisk design och industriell ekonomi är relativt nya program som lockat många tjejer. Man kan tänka 

sig andra kombinationer som till exempel media/teknik. Vi måste titta mera på detta framöver och hitta 

nya vägar.






I takt med internationaliseringen av högskolan, med ännu fler mastersprogram, blir det ännu viktigare att 

profilera sig, anser hon. 

Hur ser du då på fördelningen kvinnor-män i år? 

- De är ju roligt att det går uppåt lite, även om ökningen är marginell. Och det ser ju lite olika ut på olika 

program. 

Vad kan ni göra mer? 

- Fördelningen mellan könen borde ju spegla samhället i stort. Tekniken skulle också vinna på att det 

fanns fler kvinnor som sysslade med ämnet. Men vi kan inte använda oss av positiv särbehandling av 

kvinnor vid antagningen, säger Anna Näsbom. 

Specialsatsningar för tjejer 

- Vi försöker ju också med olika satsningar som tjejdagar. En speciell satsning har gjorts på IT-programmet 

där en grupp varit ute i gymnasieskolorna för att försöka locka fler tjejer. 

Nyvalda ordföranden vid Chalmers studentkår, Maria Vidarsson, säger att man vid kåren fortfarande 

tycker det är jättetråkigt att andelen kvinnor bland de nya sökande inte är större. Och att intresset för 

teknik inte är störe bland unga kvinnor. Hon tror att det måste grundläggas i tidig skolålder, om det ska 

ska bli någon verklig förändring. 

Vidarsson är positiv till att modernisera progammen mer efter studenternas behov, men säger också: 

- Samtidigt måste vi titta på hur arbetsmarknaden ser ut och lyssna på vad företagen säger. Utbildningen 

ska ju även leda till ett jobb efteråt. 

Bildtext: Leif Pagrotsky. 





Avdelning: Fria Ord 






Hela samhället måste få tjejer 

teknikintresserade 

Sveriges utbildningminister går i GP den 8 augusti till kraftig attack mot Chalmers och vår "oförmåga" att 

attrahera kvinnliga studenter. 

Utbildningsministern säger, enligt GP, bland annat att Chalmers "kostar staten stora belopp." 

Vi som jobbar här trodde att vi var en tillgång för staten och Sverige, men så är tydligen inte fallet. Att 

staten dessutom betalar mindre för en utexaminerad ingenjör än vad utbildningen kostar, det förbigår 

ministern med tystnad. 

Är det inte dags för Sveriges utbildningsminister att inse, att den låga andelen kvinnliga sökande till 

Chalmers och andra tekniska högskolor inte är ett lokalt problem som kan lösas enbart av oss på 

Chalmers, utan är ett större samhälleligt problem? 

Som vår nya kårordförande Maria Vidarsson säger måste intresset för teknik "grundläggas i tidig skolålder, 

om det ska ska bli någon verklig förändring". 

Chalmersanställd




Avdelning: Debatt 


Studiemedlen måste höjas nu 





I dag får en student ut totalt 69 000 kronor per år i studiemedel. En students minimikostnad beräknas till 

till 96 000 kronor. Ingen har påstått att vi ska leva i lyx, men det kan inte vara meningen att vi ska 

kämpa i fattigdom, skriver Therese Lindman. 

Hösten närmar sig och studenterna i Göteborg ska snart återuppta sina studier. Sommaruppehållet har 

varit en välbehövlig paus i utbildningen, de har haft en chans att pusta ut efter ett hektiskt arbetsår. 

Reflektion är en betydande del av läroprocessen och ett villkor för lyckade studier. Under sommaren har 

studenterna fått tillfälle att få ny energi och utvecklas för att nu under hösten komma tillbaka utvilade och 

kunskapstörstande till ett nytt studieår. 

Som ni förstår är det förstås en idyll vi målar upp. Det var länge sedan en student vid en högskola eller ett 

universitet kunde drömma om en ledig sommar. Undersökningar visar hur situationen har försämrats för 

studenter de senaste decennierna. Exempelvis visar Föreningssparbanken att studenters levnadsstandard 

sjönk med 40 procent mellan 1989 och 2004, vilket kan översättas med 490 kronor mindre i månaden att 

konsumera för. Tar man dessutom bort bostadsbidraget på 600 kronor ur deras budget visar det sig att 

studenter har 1 090 kronor mindre att konsumera för. 

I dag får en student ut totalt 69 000 kronor per år. Jämför det med Socialstyrelsens och Konsumentverkets 

beräkningar som säger att en students minimikostnad uppgår till 96 000 kronor. 

Varje år saknas minst 27 000 kronor efter skatt och konsekvensen är att studenterna är helt beroende av 

andra inkomstkällor. Ledighet är det inte tal om och budgeten tillåter ingenting extra - inte någonsin. 

Sveriges studenter har under våren arbetat med att belysa problemet och i detta ljus genomförde regeringen 

en höjning på cirka 300 kr i månaden. Det räcker inte för att förändra livsvillkoren för Sveriges 

studenter och är ett tydligt bevis på att studenterna inte tas på allvar. Vi upplever att samhället sviker oss. 

Ingen har påstått att studenter ska leva i lyx men det kan inte vara meningen att Sveriges studenter ska 

kämpa i fattigdom. Enligt socialminister Berit Andnor går den gränsen vid 8 300 kronor i månaden. 

Med detta som bakgrund kräver Sveriges studenter 8 400 kronor per månad i studiemedel. Nu. 

Enligt Studentbarometern 2006 arbetar hälften av studenterna vid sidan av sina studier. De flesta börjar 

söka sommarjobb redan i februari, redan då oroade för hur de skall klara av sommarmånaderna ekonomiskt. 

Ett räkneexempel visar att en student som arbetar sex timmar varje helg under terminen och åtta 

veckor under sommaren får 32 000 kronor i ersättning efter skatt. Sparar han eller hon alla pengarna så går 

det precis ihop ekonomiskt. Men räknar man bort helgdagarna, har samma student sammanlagt åtta lediga 

dagar på hela året. 

Den normala förvärvsarbetaren i Sverige har 45 lediga dagar utöver de 52 lördagar som studenten arbetar. 

I en värld som snurrar snabbare och snabbare, där kraven på individen ständigt ökar, är studenternas 

situation extrem och helt ohållbar. Psykisk ohälsa är snart snarare regel än undantag. 

Det finns de som tycker att det är bra att studenter arbetar under studietiden. Att göra det är inte fel så 

länge man inte tvingas göra det, eller arbetar mer än vad man orkar och hinner. Arbetslivserfarenhet är en 

viktig stimulans och byggsten i varje människas personliga utveckling. Studenter vill ha arbetslivserfarenhet, 

praktik och olika former av arbetsintegrerat lärande, men inte till vilket pris som helst. 

Man får inte heller glömma bort att det handlar om lån för finansiering av heltidsstudier.






Ingen ska behöva dubbelarbeta för att klara av att finansiera så basala saker som tandvård, glasögon och 

mat på bordet. Studenterna i Sverige håller på att gå in i väggen och politikerna gör inget annat än att se 

på när det händer. 

Verkligheten är att svensk högre utbildning blivit en klassfråga. Studentbarometern 2006 visar att en 

tredjedel av studenterna får pengar av sina föräldrar varje månad. Det går ju bra så länge både relationerna 

och resurserna är goda. Utbildningsminister Leif Pagrotsky talar om att kunskapssamhället ska stå öppet 

för alla oavsett social bakgrund - orden är lika vackra som tomma. Lika tom låter parollen "Det livslånga 

lärandet", trots att många talar sig varma om den. Vi ska vara ett land med en välutbildad befolkning. 

Men det livslånga lärandet förblir en vision så länge studiemedlet ligger på dagens nivå och avskräcker oss 

från att påbörja bildning och utbildning. Det spelar ingen roll hur många högskoleplatser Sverige har om 

det inte finns nog med studenter som har råd att studera att fylla dem med. 

Det är med sorg i hjärtat vi konstaterar att vi har långt kvar till en dräglig livssi-tuation. Okunskapen om 

studenternas verklighet är stor. I 15 år har studenterna fått stå tillbaka för andra samhällsgrupper, det 

måste räcka. Politikerna håller på att förstöra det som de ofta och stolt kallar Sveriges framtid - en verklighet 

vi helt enkelt inte får acceptera. 

Therese Lindman 

ordf Göteborgs förenade studentkårer, GFS



NyTeknik 

Avdelning: Debatt 


Civilingenjörer måste få praktik 





Vi kräver rätt till praktik på civilingenjörsutbildningen. Utan återkommande näringslivskontakter kan 

inte studenterna stå rustade för ett högkvalificerat arbetsliv, skriver Civilingenjörsförbundet, Chalmers 

studentkår och utbildningsutskottets Axel Darvik (fp). 

Sveriges näringsliv är teknikorienterat och avancerat. Det behövs kvalificerade ingenjörer i den globala 

konkurrensens frontlinje. Då måste ingenjörsutbildningen anpassas till nya behov med en stark koppling 

till näringslivets dynamik. Det lyckas vi med om både högskolan och näringslivet tar sitt gemensamma 

ansvar. 

Civilingenjörsutbildningen är vår spetsutbildning inom teknik. Den måste hålla mycket hög kvalitet. För 

att upprätthålla kvaliteten är samspelet mellan näringsliv och högskola oumbärligt. Nyligen publicerade 

Högskoleverket, HSV, sin utvärdering av civilingenjörsutbildningen. 

Där konstateras att utbildningen generellt sett håller god kvalitet. Men det finns 

brister, och det på kritiska områden. HSV slår fast att lärarkåren har för liten yrkeserfarenhet utanför 

högskolan och på vissa håll är antalet gästföreläsare och lärare med näringslivskoppling lågt. 

Vi ser detta med stor oro. Utbildning för teknisk spetskompetens måste utformas tillsammans med 

näringslivet. Utan näringslivskontakter under hela utbildningen kan studenterna inte stå rustade för ett 

högkvalificerat arbetsliv. Nyckelkomponenter i en kvalificerad utbildning är till exempel föreläsare från 

näringslivet, studiebesök, kunskaper i entreprenörskap, studentföretagande och meningsfull praktik. 

Praktik är grundläggande för att koppla utbildningen till det omgivande samhället. Genom relevant 

praktik med god handledning får studenterna en inblick i och erfarenhet av det arbetsliv som väntar efter 

examen. De kontakter och nätverk som studenter och arbetsgivare bygger är oerhört viktiga för att 

underlätta övergången från studier till arbete. 

För arbetsgivarna är det värdefullt att få nya perspektiv via studenterna och att marknadsföra sig gentemot 

framtida medarbetare. 

I Kungliga vetenskapsakademiens (IVA) rapport "Produktion för konkurrenskraft", som arbetades fram 

i samverkan med fack, forskarvärld och företag, framhålls att frånvaron av praktik är ett mycket allvarligt 

hot mot utbildningarnas verklighetsförankring. År 2002 slopades kravet på obligatorisk praktik i 

civilingenjörsutbildningen. 

Den dåvarande utformningen stred mot högskoleförordningen och närings-livet lyckades inte ordna 

praktikplatser. 

Sedan dess finns ingen entydig bild av hur högskolorna tillgodoser behovet av praktik. Det är mycket 

olyckligt, menar vi. 

Inom ramen för civilingenjörsutbildningen måste högskolorna erbjuda studenterna relevant praktik. Det 

låter sig bara göras om näringslivet slutar att lasta över hela ansvaret på högskolan. Hur ska vi kunna 

utbilda kvalificerade ingenjörer om arbetsgivarna låtsas att det är någon annan än de själva som ska 

tillhandahålla bra praktikplatser? 

Sverige har i modern tid varit framgångsrikt i att bygga kloka och prestigelösa samarbeten mellan olika 

delar i samhället. Det har varit en stor fördel. I en öppen och globalt konkurrensutsatt ekonomi är sådant






samarbete viktigare än någonsin. Därför är korsbefruktningen mellan högskola och näringsliv omistlig för 

framtidens civilingenjörer. Den bygger vårt välstånd, nu och i framtiden. 

Richard Malmborg 

förbundsdirektör Civilingenjörsförbundet 

Ludvig Larsson 

utredare Civilingenjörsförbundet 

Maria Vidarsson 

ordförande Chalmers studentkår 

Axel Darvik 

riksdagsledamot (fp) 

i utbildningsutskottet




Sida: 39 


Nypremiär för kraftfullt spex 





DE HÅRDFÖRA GRABBARNA i Tbilisi Georgian Vocal Ensemble får hård konkurrens av artistoktetten 

i Chalmersspexet Bobs nypremiär på 

...totalföreställningen Casanova, bejublad i våras och förädlad till de absolut sista höstföreställningarna i 

Stenhammarsalen respektive Runan i Chalmers kårhus. Åtta välbyggda studenter i unison körsång till 

synkron och muskulös showdans är en upplevelse som egentligen ingen bör missa. Och så 

elvamannaorkestern under ledning av producent Karin Nilsson; precis som Västnytts kultursvep 

konstaterar så blir det "mycket drag för pengarna". 

- Startsträckan fram till urpremiären är förhållandevis lång, beskriver Andreas Stöllman som tillsammans 

med Andreas Karlsson och Peter Zimmerman regisserat showen. Efter synopsistävling strax efter 

terminsstart griper en författargrupp in och när manus är klart är det dags för audition, kostymateljé och 

dekor. Närmare fyrtio personer medverkar i årets spex och flertalet av dem jobbar bakom scen. 

Huvudperson är libertinen och äventyraren Giacomo Girolamo Casanova som när föreställningen börjar 

sitter inspärrad i blykamrarna i Venedig, fängslad av "generalen" som hyser agg eller avund. Tiden i 

fängelset blir inte besvärande lång (i verkligheten lyckades Casanova med en ännu omtalad flykt) och snart 

befinner han sig mitt i ett sammelsurium av förvecklingar, intriger och - faktiskt - ond, bråd död. 

Det är i mitten av sjuttonhundratalet och kring Casanova rör sig Gucciano, Voltaire, Madame de 

Pompadour, Jean-Pierre Jeunet (regissör av Amelie från Montmartre), gudinnan Venus, Mimi Petichou 

och den grymme generalen. Producent Nilsson piskar sin orkester till halsbrytande lappkast mellan de 

flesta till buds stående musikgenrer och hullet dallrar när ensemblens madamer rusar kring i pudrade 

peruker. 

- Föreställningen når aldrig under bältet! påpekar spexets directeur Philip Larsson innan han rusar åstad 

mot annat engagemang; banken skall återlämna William Chalmers våning vid Södra Hamngatan och då 

skall representant för studentkåren vara på plats. 

UNDER SIN TID PÅ JORDEN umgicks Casanova med några av föreställningens personer, bland dem 

Voltaire och Madame Pompadour. Andra har har författarna med konstnärens frihet ryckt ur sin tid och 

några är direkta påhitt. Tillsammans åstadkommer aktörerna en häpnadsväckande men ändå trovärdig 

historia i fem scener uppdelade i två akter med paus emellan. 

- Utifrån ett objektivt perspektiv är spexet Casanova extremt roligt, men skådespelarna/sångarna/dansarna 

är så disciplinerade att de aldrig tappar masken och bryter ut i hysteriskt fniss, försäkrar regissör Stöllman. 

I sina memoarer beskriver sig Casanova som en oemotståndlig kvinnokarl med erövringar i tusental, men i 

vår föreställning har han blott en kärlekshistoria. Den visar Chalmersspexet Bob med stolthet i 

Stenhammarsalen 22, 23 och 29 september samt i Runan, Kårhuset, 6 och 7 oktober. Biljetter via ticnet, 

kårhuset under lunchtid eller Konserthusets kassa. Varmt välkommen, och ta gärna med ungarna. I vårt 

stuk är Casanova barntillåten. 

Bildtext: VIGOROSO! Föreställningens final är en bländande uppvisning av fart och kraft och 

manlig körsång i synkron förening.SE DEN! HÖR DEN! Uppmaningen riktas till dig av 

regissörerna Zimmerman och Stöllman som flankerar PR-ansvariga Cecilia Schotte. 





Sida: 49 

Sektion: Namn 


Miljoner till Forskning och musik 





- I DET FÖRSTA LEDET sammanfaller kanske inte våra stipendier med Frimurarordens påbud om 

barmhärtighet, reflekterade dess provinsialmästare Carl Rosendahl . 

Men när ni stipendierade forskare finner en ny medicin och ni musiker berör publiken med ert artisteri - 

då blir ediktet uppfyllt. Framgångsrik forskning och musikaliska prestationer blir då ett sätt att utöva 

barmhärtighet. 

Det var stor stipendiehögtid i tvåhundraåriga Frimurarhuset vid Södra Hamngatan då Frimuraresamhället 

i Göteborg utdelade en stor del av de trettio miljoner kronor man årligen tillställer forskare och 

kulturarbetare. Medel som är avkastningen ur de många fonder organisationen förvaltar, åtskilliga av dem 

sedan flera hundra år tillbaka. 

Musikaliskt omramades tillställningen av stipendiater från Musikhögskolan; Samuel Eriksson på orgel och 

sopranen Natalie Hernborg, ackompanjerad på piano av Lina Nilsson som inte ingick i stipendiatskaran. 

Huvudsaklig förvaltare av fonderade medel är Frimurare Barnhusdirektionen som i år mottagit osedvanligt 

många ansökningar om stöd till forskning och förkovran i musik och scenkonst. Efter några inledande ord 

av musikstipendiekommitténs ordförande Bengt Stockare kunde operachef Lise-Lotte Axelson överlämna 

stipendiebevis till en rad artister som på sikt kommer att stå på hennes scen. 

SÅNGARE OCH INSTRUMENTALISTER under studier vid Musikhögskolan var Natalie Hernborg, 

Solgerd Israelsson, Kajsa Dahlbäck, Hans Forsberg, Jeffry Green, Jessica Persson, Kjersti Mari 

Vanderloock, Peter Kubic, Jenny Sjöström, Amanda Lindqvist, Samuel Eriksson, Anders Forslund och 

Helena Textorius och stipendierade elever vid Teaterhögskolan blev Malin Arvidsson, Nicolas 

Silfverskiöld, Ola Hedén, Rikard Södersten och Johan Örjefelt. 

Frimuraresamhället i Göteborg prioriterar den medicinska forskning som fokuserar på barn och ungdom, i 

den andan mottog en rad forskare vid i huvudsak stadens sjukvårdsinstitutioner bidrag i varierande 

storleksordning. Mottagare i år blev Xiaoyang Wang, Thomas Jansson, Klas Blomgren, Kristina Bry, 

Theresa Powell, Carola Kullberg-Lindh, Marita Andersson-Grönlund, Anna Rudin, Carina Mallard och 

Ingegerd Adlerberth. 

UNDER HÖGTIDEN beskrev ordförande mästare Bo Maniette i S:t Johanneslogen Salomon à Trois 

Serrures förfarandet när William Chalmers testamente upplästes i juni år 1811, då hela hans enorma 

kvarlåtenskap avsattes till Sahlgrenska sjukhuset samt till "en industriskola för fattiga och läskunniga 

barn". Hans vilja lever ännu och i den andan kunde Chalmers vicerektor Peter Olsson motta bevis på att 

340 000 kronor insatts på högskolans konto och studentkårens ordförande Maria Vidarsson bevis på att 

kårkassan berikats med 260 000 kronor. 

Bildtext: GLADA STIPENDIATER. Natalie Hernborg, Samuel Eriksson och Solgerd Israelsson är 

studenter vid Musikhögskolan, och dessutom Frimuraresamhällets stipendiater.STADD VID KASSA. 

Ordförande Maria Vidarsson i Chalmers studentkår konstaterar att klubbkassan växt med en dryg 

kvartsmiljon.STIPENDIAT. Ingegerd Adlerberth forskar i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska. 




Punkt.se 

Sida: www.aftonbladet.se 


Nu pluggar de pubvett 

Studenter byter tentorna mot 

alkoholkurs 

Det är förbjudet att servera stupfulla personer sprit – också på 

studentpuben. 

Nu är det studenternas tur att gå kurs i ansvarsfull 

alkoholhantering. 

Studentfest är lika med fylleslag – eller? 

Inte nödvändigtvis. 

– Det svåraste är att säga nej till fulla kompisar som vill ha mer, 

säger Jenny Lindberg, ordförande i Chalmers festkommitté. 

Nästa vecka går hon Göteborgs Förenade Studentkårers (GFS) 

kurs i ansvarsfull alkoholhantering, en kurs som har utarbetats av 

GFS tillsammans med kommunens tillståndsenhet. 

– Särskilt studenthälsan har drivit på. Alkoholfrågor ligger i tiden 

och vi måste göra något, säger Pernilla Gilvad, projektledare på 

GFS. 

Alla serveringsansvariga studenter måste gå kursen, sen är det 

deras ansvar att alla som serverar bakom baren informeras om lagar 

och regler. 

– Alla har väl gjort en felbedömning någon gång, men det är 

viktigt att man kan lagarna för det är ju ens eget ansvar om det 

händer något, säger Jenny Lindberg på Chalmers. 

För precis som på krogarna i stan är det inte tillåtet att servera 

redan berusade studenter alkohol. 

– Visst händer det att studenter också blir överförfriskade, men 

de bråkar mer sällan än vad kroggäster på stan gör, säger Jenny 

Lindberg. 





Kaj Fehlhaber har redan gått kursen 

i alkoholhantering och nu är det 

Jenny Lindbergs tur. 

Foto: BILDBYRÅN 

Det här lär 

man sig på 

kursen 

Drogkunskap – om alkohol och 

narkotika. 

Lagar och förordningar. 

Konflikthantering. 

Brandsäkerhet. 

Är det för mycket fylla på puben? 

Ja Nej Vet ej Se 

resultat




Sida: 37 

Sektion: Namn 






Årets teknolog blev en designstudent 

TEXT OCH BILD: PETER LINDKVIST 

RÄTT FÅ STUDENTER SAMLADES TILL Kårens dag på Chalmers uppmärksammade ceremoni då 

designstudenten Ingela Johansson mottog diplom, blommor och check på tiotusen kronor som Årets 

teknolog. 

Utdelare var Tekniska samfundets vice ordförande Eva Milthon, assisterad av Rickard Ambring som är 

chef för Studentcentrum Lindholmen och Sebastian Grahn i Chalmers studentkår. 

- JAG LÄSER TREDJE OCH SISTA läsåret i designingenjörsprogrammet på Chalmers Lindholmen. Ett 

nytt program som var rätt anonymt för såväl studenter som de företag som på sikt blir våra 

arbetsgivare.För att marknadsföra programmet samlade jag kurskamraterna i en exponeringsgrupp med 

uppgift att rikta ljus på verksamheten genom utställningar, seminarier, föreläsningar och branschdag. 

- Syftet är att värva nya studenter till programmet och att uppmärksamma näringslivet på vår kompetens. 

Ingela Johansson och kamraterna i exponeringsgruppen lyckades så väl i sin strävan att Tekniska 

samfundets stipendiejury valde henne till Årets teknolog, i konkurrens med tolv kandidater till titeln. 

Kompisen Lina Nyberg som läser till maskiningenjör stod bakom nomineringen. 

- Fantastiskt roligt att utses till Årets teknolog. Inte bara för egen del är jag jättestolt, hela 

exponeringsgruppen skall ta åt sig äran - och till den nya exponeringsgruppen säger jag lycka till! 




Aftonbladet 

Sida: 10 







Få arbetarbarn läser vidare på Chalmers 

– Var fjärde har lågutbildade föräldrar 

Statistik från Statistiska Centralbyrån och Högskoleverket visar att bara var fjärde student 2005 var barn 

till ej facklärda arbetare . Samma nivå som för tre år sen. Rekryteringen, som varit stigande, har stagnerat. 

Svårast att locka elever ur arbetarhem har de gamla och traditionstyngda lärosätena, till exempel Chalmers 

Tekniska Högskola i Göteborg. Hon studerar själv till civilingenjör, ett yrke även hennes pappa har. Jag 

tror det är ett problem att många som inte har det hemifrån inte vet vad en ingenjör gör eller är. Många 

unga tycker nog också att teknik är hårt och tråkigt. Man måste väcka intresset för ämnena tidigare, redan 

innan gymnasiet. Då kanske inte så många väljer en linje som inte ger teknisk behörighet, säger hon. Erik 

Gustafsson 

Fakta: 

Studenternas sociala bakgrund 

Nya studenter under 35 år 2005/2006 efter social bakgrund (ungefärliga procent). l Göteborgs Universitet 

Arbetare: 18. Höga tjänstemän: 35. Övriga: 47. l Chalmers Arbetare: 17. Höga tjänstemän: 37. Övriga: 

54.Nya studenter under 35 år 2005/2006 efter hemmets utbildningsnivå (ungefärliga procent). l 

Göteborgs Universitet Förgymnasial: 8. Gymnasial: 32. Eftergymnasial: 60. l Chalmers Förgymnasial: 5. 

Gymnasial: 32. Eftergymnasial: 60. 

Bildtext: Maria Vidarsson, kårordförande i Chalmers studentkår, säger att det är viktigt att få elever att 

intressera sig tekniska ämnen. 

©Aftonbladet eller artikelförfattaren.




Sida: 24 

Sektion: Teknik o trender 


Hela Chalmers trådlöst 





– men hur ska studenterna ha råd att köpa bärbara 

datorer? 

EVA WIESELGREN 

- Det är jättebra att kunna koppla upp sig trådlöst överallt. Men jag har inga pengar till en bärbar dator. 

Ida Mattfolk är en av många studenter som var med när Chalmers hade kampanjdag för sitt nya trådlösa 

nät i veckan. 

Ida är 25 år och läser kemiteknik för att bli civilingenjör. I dag släpar hon runt tre tunga pärmar med 

papper mellan lektionssalarna. Kalender och schema har hon i den gamla filofaxen med nötta 

skinnpärmar, som hon fick av sin mamma på högstadiet. 

Hon skulle mycket gärna slippa de där pärmarna och i stället bära på en liten dator. 

- Filofaxen skulle jag ha kvar för privata dagboksanteckningar, som att jag har varit och klippt mig och så. 

I datorn skulle jag ha allt som rör studierna, och kunna komma åt alla uppgifter som vilken sal vi ska vara i 

eller vilka som är med i olika grupper. 

Ida kan logga in på nätverket via de fasta datorer som finns på Chalmers. Det är inget krav att alla ska ha 

bärbara datorer. Men det är jobbigt att behöva springa runt för att hitta en ledig dator, och hon blir 

tvungen att skriva ut allt hon behöver ha med sig på papper. 

- Och det är jobbigt med alla småanteckningar som bara försvinner. 

Under kampanjdagen i tisdags fanns olika datortillverkare och affärskedjor på plats för att visa upp sina 

prylar. Chalmersstudenterna får rabatt på både datorer och program, och det går att få ryggsäck eller ipodrabatt 

på köpet. Ändå kostar det många tusenlappar att köpa en bärbar dator som klarar minimikraven. 

- Som student är jag redan skuldsatt upp över öronen. Jag kan inte ta extra lån för att köpa dator, säger 

Ida. 

Studenter har heller inte lätt att få vanliga banklån eftersom de saknar fast inkomst. På kurser med ITinriktning 

finns ofta bärbara datorer att hyra under studietiden. Men Chalmers är stort. Att köpa datorer 

till alla studenter skulle bli en jättekostnad. 

Carl-Daniel Norenberg på Intel, Chalmers samarbetspartner i nätverksbygget, tycker staten skulle 

subventionera datorer åt studenter, till exempel genom sänkt moms. 

- En bärbar dator är ett extra viktigt arbetsredskap för studenter. De har ingen egen arbetsplats utan måste 

hela tiden röra sig mellan olika lokaler. Och ute i arbetslivet har det blivit en självklarhet att kunna jobba 

trådlöst, säger Carl-Daniel Norenberg.






Inte bara Intel skulle tjäna på att alla hade bärbara datorer i skolan. Mycket av det undervisnings- och 

informationsmaterial som i dag trycks upp och distribueras till många, skulle kunna ligga som pdf-filer på 

servrar och skrivas ut vid behov av den som vill ha ett pappersexemplar. 

En av fördelarna med att ha ett gemensamt trådlöst nät, i stället för flera olika som det var förut, handlar 

just om utskrifter. 

- Jag kan alltid se i datorn var närmaste skrivare finns, det är praktiskt, säger Andreas Hessel på Chalmers 

studentkår. 

Det är cirka 10 000 personer som använder Chalmers nätverk. 

Alla kommer inte åt allt i nätet, och det kan krävas olika lösenord för att göra olika saker. Obehöriga som 

lyckas komma över lösenord till nätet kommer alltså inte åt känsliga saker som tentaresultat eller 

kommande provfrågor. 

- Och datatrafiken är krypterad, så säkerheten är hög, säger Carl-Daniel Norenberg. 

Vi som inte går på Chalmers men gärna skulle vilja ha fri tillgång till trådlöst bredband får vänta. Det 

finns flera trådlösa nät i Göteborg, men de kostar pengar. Det finns 

i dag inga planer på att göra som i Lund, där Lunds stadsnät låter allmänheten surfa gratis i stora delar av 

stan. Stockholm kanske hinner före Göteborg. Där pågår september ut ett försök med fritt trådlöst 

bredband i Kungsträdgården. 

minimikrav 

på en bärbar studentdator 

: 

* Bildskärm 14 tum, XGA eller bättre. 

* Primärminne 512 MB samt en ledig minnesplats. 

* Hårddisk 60 GB. 

* DVD +/- RW (eventuellt extern). 

* Batteritid minst 4 timmar, gärna 6. 

* Trådlöst nätverkskort 802.11 b/g. 

* Helst under 2,5 kg. 

KÄLLA: CHALMERS 

STUDENTKÅR 

tips på bärbara 

: 

Känner du dig osäker på alla tekniska specifikationer? Här är några exempel på datorer som presenterades 

på Chalmers i veckan, men förstås passar andra studenter också. Alla klarar inte vikt- och batterikraven. 

Batteritiderna är ungefärliga. Gör du något som drar mycket ström, t ex tittar på film, tar batteriet slut 

snabbare. 

HP DV5106 

Hårddisk: 80 GB 

Skärm: 15,4 tum 

Usb-uttag: 2 

Batteritid: Upp till 3 timmar. 

Saknar bluetooth. 

Pris: 7 490 kr på Siba 

DELL 

INSPIRON 640 M






Hårddisk: 60 GB. Skärm: 14,1 tum Usb-uttag: 4. Batteritid: Upp till 5 timmar. 

Har tv-utgång och minneskortläsare (5 i 1) Pris: 8 890 kr hos dell.se (5 procents rabatt för 

Chalmersstudenter med kupong) 

ACER ASPIRE 5101 AWLMi 

Hårddisk: 80 GB. Usb-uttag: 3. Skärm: 15,4 tum. 

Batteritid: Upp till 2,5 timmar. 

Saknar bluetooth. 

Pris: Onoffs pris för Chalmersstudenter är 6 990 kr Finns inte i varuhusen än. Samma dator kostar med 

inbyggd webbkamera och 100 GB hårddisk 7 275 kr hos Inetdata. 

MACBOOK 

Hårddisk: 60 GB. Usb-uttag: 2. Skärm: 13,3 tum. Batteritid: Upp till 6 timmar (upp till 2,5 timmars dvdspelning, 

3,5 timme med trådlösa funkioner på). 

Mac OS ingår, men det går att installera Windows också. Den billigaste har dvd-spelare/cd-brännare. 

Bluetooth. Inbyggd webbkamera. Program för musik- film- och webbskapande. Finns i vitt och svart. 

Pris: 9 715 krför studenter med Mecenatkort, annars 10 795 kr på apple.se 

Bildtext: UPPKOPPLAD. Ida Mattfolk testade att logga in på Chalmers nya nätverk med Teknik & 

trenders tjänstedator. Hon har ingen egen bärbar dator utan hoppas nu på ett stipendium, eller på höjda 

studiemedel, för att få råd att köpa en. 





Sida: 9 



Skolan vill sälja enda båten 





– Chalmers sjöbefälselever ser orosmoln 

GÖTEBORG: Chalmers vill sälja det enda skolfartyg som används vid utbildningen av sjökaptener. 

Studenterna anser det vore en katastrof och rasar mot planerna. 

Det handlar om fartyget M/V Dickson som köptes in 2001. En brandbåt som byggts om för att helt passa 

utbildningen av sjökaptener vid institutionen för sjöfart och marin teknik. 

Här får studenterna praktisk övning i bland annat navigering och manövrering via turer i Göteborgs 

skärgård. Båten är modernt utrustad och uppdaterad vad gäller radar och elektroniska sjökort. En 

utbildningssal har också byggts ombord. 

"Vi måste ut på sjön" 

För att spara pengar vill institutionen nu göra sig av med fartyget. Kostnaden för driften av båten beräknas 

till två miljoner kronor per år. 

Institutionens ledningsgrupp har skickat förslaget vidare till Chalmers styrelse, som fattar det slutgiltiga 

beslutet. 

Studenterna vid utbildningen reagerar kraftigt mot den planerade försäljningen av skolfartyget. 

- Det är ett måste att ha fartyget för att öva praktiskt på manövrering och navigering. Även om vi skulle få 

tillgång till den nya simulatorn på Lighthouse räcker det inte. Vi måste ut på sjön, säger Björn Gustafsson, 

som går andra året på utbildningen. 

Hittills har studenterna dessutom bara haft tillgång till en äldre, sämre simulator. Hur mycket den nya, 

som kom på plats i slutet av förra året, får användas av grundutbildningen är oklart. 

- Vi skulle egentligen vilja ha ännu mer tid ombord på Dickson. Där lär vi oss väldigt mycket på en kort 

stund. Och övningarna är alltid bra och välplanerade. De går aldrig riktigt att återskapa verkliga 

förhållanden i en simulator, även om den är bra, säger studiekamraten Carl Lindberg. 

De båda blivande sjökaptenerna säger att motsvarande utbildning i Kalmar av många redan anses som 

bättre. Skulle Dickson säljas blir det ytterligare fördel Kalmar. 

Ordförande för sjösektionen vid Chalmers studentkår, Linus Edberg, har kontaktas av studenter som säger 

att de tänker byta utbildningsort om fartyget säljs. Han skickade nyligen ut information om den planerade 

försäljningen via e-post. 

- Trots att det är jullov har ett fyrtiotal studenter hört av sig till mig. Alla är starkt emot en försäljning, 

säger Linus Edberg. 

- Vår styrelse kommer att jobba emot förslaget på alla nivåer inom Chalmers organisation.






Prefekt med annan åsikt 

Olle Rutgersson är prefekt vid institutionen och säger att förslaget är att sätt att försöka effektivisera 

erksamheten i ett pressat ekonomiskt läge. 

- Totalt sett kommer det inte att bli någon försämring av kvalitén på utbildningen, hävdar han. 

Rutgersson hänvisar dels till att tiden på Dickson ersätts med övningar i simulator, dels till den 

fartygsförlagda praktiken som ingår i kaptensutbildningen. 

Sedan GP började titta på ärendet i förrgår har några saker hänt. Vid ett möte med Linus Edberg lovade i 

går Rutgersson att institutionen nu ska göra en utredning av konsekvenserna vid en försäljning. 

Sjösektionen ska också få tid att göra en sådan. Båda utredningarna ska sedan presenteras vid en hearing 

med studenterna i mitten av februari. 

- Om detta här hade skötts rätt, skulle alla utredningar vara gjorda innan vi lade förslaget. Men vi är ju 

pressade av att klara ekonomin, säger Olle Rutgersson. 

M/V Dickson 

Fartyget byggdes på 

Åsiverken i Åmål 1970. 

Från början var det en 

brandbåt vid namn Göte. 

Förste skeppare 

och instruktör på fartyget 

är Hans Hallberg. 

Längd: 29,7 meter 

Bredd: 7 meter 

Djupgående: 2,6 meter 

©Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren. 

FAKTA


Datum: 2007-02 

Metro teknik 




Albert Svensson



Ny Teknik 





Albert Svensson



Fremover.no 


Svenske-jakten i full gang 





Narvik er igang med en helt spesiell sjarm-offensiv i Sverige: kapre høyt utdannet arbeidskraft. 

Mange på den store arbeidsmarkedsmessa Göteborg Charm, 

var nysgjerrig på Narvik og interessert i hva REC ScanCell 

sto for. Her er fabrikksjef Stein Fridfeldt (i midten) og 

Frode Sommersel (t. v.) fra Futurum i samtale med en som 

kanskje fristes til å bli narviking. 

Det handler selvsagt om REC ScanCell som skal rekruttere i 

stor stil. 170 nye skal få jobb i fabrikken som nå utvides. 

Mye av rekrutteringen skal skje lokalt, men mange med 

spesialutdannelse må hentes utenfra. Da er det naturlig å gå 

til nabolandet. 

REC ScanCell er ikke alene om dette. For dette handler ikke bare om å friste med gode jobber, men også å 

vise hva Narvik har å tilby de som kommer. Derfor er Futurum, Vinterfestuka og Destinasjon Narvik med 

på laget. I går var den seks personer store delegasjonen på Göteborg Charm 2007, ei svær 

arbeidsmarkedsmesse som foregår på Chalmers Universitet. 

Og fra messa kan en fornøyd fabrikksjef Stein Fridfeldt rapportere om fin pågang av interesserte på 

Narvik-standen. 

– Mange er nysgjerrige på hva vi har å tilby. Det etterspørres alt fra fast jobb, prosjektoppgaver og 

sommerjobber, forteller Fridfeldt. 

I Göteborg må REC ScanCell og Narvik konkurrere med flere. 

– Det er mange bedrifter, rundt 170, som ønsker å skaffe seg kvalifisert arbeidskraft, forteller Fridfeldt. 

Noen ulempe er det ikke at fornybar energi er et tema som engasjerer. For det er nettopp det ScanCell 

driver med i sin solcelleproduksjon. 

Etter Göteborg går ferden for Narvik-gjengen til Stockholm og den tekniske høyskolen KTH for å 

presentere mulighetene i nord. 

– I tillegg til å friste med utfordrende jobbmuligheter, presenterer vi også byen bredt. Det handler om alt 

fra kulturlivet, Vinterfestuka og fritidsmuligheter. Det vi gjør er rett og slett å selge Narvik, sier Stein 

Fridfeldt.




Sida: 6 







Lars Leijonborg utlovade inflytande även 

sedan kårobligatoriet tagits bort 

GÖTEBORG: Kårobligatoriet ska avskaffas innan nästa val. Det deklarerade Lars Leijonborg (fp) då han 

grillades av studenter på Chalmers i går. 

Utbildningsministern möter kåren han själv vill avskaffa. Så lanserades Leijonborgs besök under Chalmers 

arbetsmarknadsdagar. 

På en direkt fråga från kårordförande Maria Vidarsson svarar dock Leijonborg att kårerna gör en 

jätteviktig insats både vad gäller studentinflytande och socialt arbete. 

Och då syftar han inte på arrangerandet av fester utan kuratorsverksamhet, kontakter med 

arbetsmarknaden och bostäder, som flera kårer runt om i landet sysslar med. 

Utan ett fack 

Han har lika svårt att se hur högskolevärlden skulle se ut utan kårer, som arbetsmarknaden utan fack. 

Varför vill du då avskaffa kårobligatoriet? Jag har svårt att få ihop det, frågar en student i publiken. 

- Det är principiellt fel att tvinga någon att vara med i en förening. Nu när kollektivanslutningen till SAP 

är borta liksom statskyrkan har vi bara kårobligatoriet kvar. Och även en frivillig studentkår skulle få högt 

medlemsantal, enligt utbildningsministern. 

Leijonborg säger vidare att studentinflytandet och den sociala verksamhet som kårerna nu bedriver kan 

säkras på annat sätt, om det krävs. Kanske med ekonomiskt stöd. 

Men bland aktiva studentpolitiker är oron betydande. 

- Kåren är ju en plattform för studenters inflytande. Vi är demokratiskt valda och det blir en rättvis 

fördelning av ledamöter. Genom den kan vi påverka och sitta med i olika organ inom högskolan, säger 

Maria Vidarsson till GP. 

- Visst finns det en risk för vår verksamhet om obligatoriet avskaffas. Det är också en demokratisk fråga 

hur vi då ska kunna representera alla studenter. 

I övrigt valde utbildningsministern mest att prata om globaliseringen och dess konsekvenser för Sverige i 

sitt anförande. Men han hann även med att svara på frågor om studenters extrajobb, bostadsbidrag, 

utländska studenters villkor, inflation i betygssystemet och entreprenörskap. 

Är det rätt att avskaffa kårobligatoriet? 

Camilla Lindqvist, 21, kemiteknik 

- Nej, det är väldigt viktigt att det finns pengar så de kan jobba på. De gör bra saker som påverkar 

utbildningen.






Anna Bergstrand, 33, doktorand-kemi 

- Ja, frågan är vad studentkåren ger mig egentligen? Jag skulle inte vara med om det var frivilligt. 

Jonas Brolin, 24, eletronik 

- Nej, då kanske den försvinner helt och den gör ändå mycket bra. Fast blev det frivilligt fick de ju 

verkligen visa vad de kan. 

Joakim Johansson, 24, industriell ekonomi 

- Ja, det borde vara frivilligt. Man ska inte tvingas in i en förening bara för att man studerar. 




Aftonbladet 

Sida: 28 

Sektion: Nöje 


Mejla 





Det är väl kristallklart att svenska folket röstar på artisterna och struntar i melodierna. Annars hade vi väl 

inte skickat skitlåtar till europafinalerna som senaste åren med Carola och Lena Ph. 

För att inte tala om att Anna Book och en okänd lärarinna som har gått till final med riktigt mediokra 

låtar. Man kan fråga sig varför sådana låtar överhuvudtaget finns med i tävlingen. Vi skall dock tacka 

svenska folket för att man inte röstade Nanne till final, den lät som alla hennes andra låtar fast mycket 

sämre, ingen låt egentligen, bara en massa oväsen. Lyssna på Sonja Aldén och 

njut.BenganSverigedemokraterna vill ha skolavslutningar i kyrkan vilket får mig att skratta, för de är så 

okunniga och inte ens vet att kristendomen är en religion från mellanöstern precis som islam. Väldigt 

många ord i det svenska språket är från arabiska och även andra språk. Lucia, jul och påsk har knappast 

med svensk kultur och traditioner att göra. Lite väl för mycket är utländsk eller inspirerat från utlandet. 

Det är ju bara ignorera sverigedemokraternas uttalanden med tanke på att de inte vet mycket. Ur 

sverigedemokraternas mun kommer det ut utländska ord som de inbillar sig är svenska. Människor som 

sverigedemokrater lever i en falsk värld, sådana som lider av storhetsvansinne men som i själva verket inte 

har något. Det är typ att jag skulle låna pengar och säga att jag är miljonär. Chalmers Studentkårs 

ordförande Maria Vidarsson kan inte på studentkårens uppdrag skriftligen garantera att den avgift som 

studerande är tvingade att betala in till studentkåren inte går till fester och supkalas. Verkligen talande om 

kårens verksamheter men som tur är skall ju detta tvång och obligatorium snart avskaffas!/Chalmeristen 

Bildtext: Både Lucia och jultomten är importerade traditioner, enligt insändaren. Foto: PETER 

JANSSON 

©Aftonbladet eller artikelförfattaren.




Sida: 306 

Sektion: Namn 






Hannibal erövrar Göteborg 

"GICK DET ÅT FANDERS MED erövringen av Rom blir Göteborg en baggis", resonerar Hannibal 

Barkas av Kartthago som fredag 20 april intar Stenhammarsalen. Bevittnad av den gigantiska publik som 

svårligen kan undvara ett Chalmersspex. Efter de tidigare succéerna Gagarin, Heliga Birgitta, Gustav II 

Adolf och Casanova ger årets ensemble i Chalmersspexet Bob sig på den karthagiske fältherren Hannibal 

som ställde till oreda några hundra år före vår tideräkning. Jodå, samme Hannibal som föste höjdrädda 

elefanter över Alperna och jodå, visst får publiken se en skymt av en elefant i någon av spexets många 

episoder. Sannolikt är det härförarens asiatiska favoritdumbo Dolly som exponerar sig. 

- MED ERFARENHET AV EN HANDFULL tidigare spex kan jag utlova att Hannibal är en absolut 

höjdare, understryker som inte bara är nykläckt civilingenjör i maskinteknik utan också en av 

uppsättningens fyra regissörer. Kortfattat kan Hannibal beskrivas som ett musikaliskt fartfyllt spex med 

välformulerade texter och synnerligen väl vald musik. Höjdare ur schlager, pop och klassiskt med nya 

texter av författartrion Tobias Pettersson. Den mycket stora orkestern leds av kapellmästare . 

UTÖVER JACOB LARSSON INGÅR CHRISTIAN Peter Håkansson i regissörkvartetten som 

dompterar de sju aktörerna till osannolika prestationer i den tre timmar långa föreställningen, inklusive 

paus. För att undvika förvirring underkastar sig de annars så viljestarka scenledarna strikt 

samordningsdisciplin med uppmuntrande tillrop som "en del nyanser och ett stycke hörbar text skulle låta 

gôtt". 

- SPELET INLEDS NÅGONSTANS I ALPERNA där Hannibal och hans trogne följeslagare Munitor 

står och resonerar. Publiken anar de trettiosju elefanternas närvaro när kelten Remil dyker upp. Det är han 

som skall sköta elefanterna, inklusive asiatiska Dolly. De övriga är afrikanska och dresserade till krig av 

nubier. För att kamouflera sina politiska klavertramp förbereder Hannibal ett krig mot Rom, och 

någonstans i handlingen dyker den blivande don Beltino och hans dotter Deconia upp. Hon har precis 

köpt en ny schäslong och det gillar inte farsan. 

I ENSEMBLEN INGÅR OCKSÅ GIFTBLANDERSKAN Cretula och nu anar publiken den onda och 

bråda död som nästan alltid ingår i ett Chalmersspex. Självklart trillar folk av pinn och i Hannibal går man 

ett steg längre. Det dös om man säger så. 

- Sedan år 1948 har Chalmersspexet varit den mest prisvärda underhållning man kan få i den här stan, 

understryker regissör Larsson och spexets pr-chef Oskar Allerbo hakar på. 

- GÖTEBORGARNA MÅSTE HELT ENKELT INSE vad de riskerar att gå miste om. På premiären 

följer föreställningar 21/27/28/30 april samt 4/5/18 och 19 maj, alltid fredag-lördag. Biljetter kan bland 

annat fås via spexrummet som lunchtid nås på telefon 16 46 67. Hannibal har kommit för att erövra 

Göteborg! 

Text och bild: PETER LINDKVIST




Sida: 40 







Fyrverkerier och gratis öl inledde årets 

cortègebygge 

GÖTEBORG: Först kom ett sprakande och dånande fyrverkeri och sedan kom signalen om fritt öl. 

Chalmeristerna har börjat bygga årets cortège. 

Till tonerna av årets bygglåt, Thore Skogmans Surströmmingspolka, kastade sig hundratals chalmerister 

över verktyg och började hamra på vad som skall bli underhållning för alla på Valborg. Men byggarna åt 

inte surströmming, de åt kôrv. 

Runt byggarbetsplatsen låg trave efter trave med brädor och papp och nu har de tio dagar på sig för att få 

allt färdigt. 

- Det enda vi ber om är sol och åter sol. Täckpappen förstörs i regnväder och inte går det att måla på den 

heller, sade Peter Eriksson, ordförande i Chalmers Cortège Committé, CCC. 

Han hade tillsammans med åtta kamrater tagit ledigt hela denna termin för att arbeta med planeringen. 

- Jag tappar en termin, men det är det värt. 

I dag är det Oktoberfest i det Stora öltältet och dit är allmänheten välkommen. Alla skall bära lederhosen 

och hatt med rakborste för att fira den 98:e cortègen. 

Marschvägen är delvis ändrad i år. Den tidigare vägen längs Berzeliigatan och Södra vägen är inställd på 

grund av vägbyggen. Nu går cortègen direkt till Götaplatsen och längs Avenyn och sedan följer den vanliga 

rutten. 

Sven Ullgren




Sida: 114 

Sektion: Guiden 


Dags att spana efter Dolly 

Vår i luften och dags för traditionella Chalmersspexet, det femtionionde sedan år 1948. 





I år bjuder Chalmersspexet Bob på Hannibal; historien om den karthagiske fältherre som förde afrikanska 

krigselefanter över Alperna. I föreställningen noterar den uppmärksamma publiken en skymt av Dolly som 

var Hannibals favoritelefant. Skött av kelten Remil som är en av figurerna i skådespelarseptetten. 

Som i många tidigare spex utgår författarna från någon historisk person som i deras skrivarlya undgår en 

total förvandling. Den historiske Hannibal dräpte åt alla håll med frejdigt humör, spexets fältherre ägnar 

sig mest åt dräpande repliker och dödssköna musikstycken som är själsbefryndade med händelseförloppet. 

Spelet inleds någonstans i Alperna där Hannibal och hans trogne följeslagare Munitor står och resonerar. 

Publiken anar de trettiosju elefanternas närvaro när kelten Remil dyker upp. 

Senare gör den blivande don Beltino och hans dotter Deconia entré. Hon har precis köpt en ny schäslong 

och det gillar inte farsan. Timerius lägger sig inte i gnabbet mellan far och dotter, men lägger sig i mycket 

annat. 

I ensemblen ingår också giftblanderskan Cretula och nu anar publiken den onda och bråda död som 

nästan alltid ingår i ett Chalmersspex. Självklart trillar folk av pinn och i Hannibal går man ett steg längre. 

Det dös om man säger så, och det mesta följs musikaliskt av jättestor orkester dompterad av kapellmästare 

Emma Lina Göransson. 

Inklusive paus väntar tre roliga timmar i Stenhammarsalen med premiär fredag 20 april och föreställningar 

21/27/28/30 april samt 4/5/18 och 19 maj, alltid fredag-lördag. Biljetter i Konserthuset, på ticnet och via 

spexrummet som lunchtid nås på telefon 16 46 67. Hannibal har kommit för att erövra Göteborg. 

PETER LINDKVIST



GT 

Sida: 32 

Sektion: NYH 


En cortège växer fram 





GÖTEBORG. "Surströmmingspolkan" ekar över hela Chalmersområdet. Det hamras, spikas, svetsas och 

byggs. Och så dricks det en och annan pilsner. Om två dagar är det dags för cortègen. 

Ett säkrare vårtecken får man leta länge efter. Samtidigt som björkarna runt omkring stoltserar med 

musöron är var och varannan chalmerist fullt upptagen med att bygga vagnar till cortegen. När de nu inte 

förbereder och bygger för kvällens fest - också det en tradition, att de olika sektionerna tävlar med 

varandra om roligaste och galnaste festen. 

- Måste ni ta bilden just idag när vi är så bakfulla, säger en kvinnlig byggare och ser lidande ut. 

Men för det mesta verkar humöret ändå vara på topp, antingen man bygger en ultimate Saab som delar sig 

på... nej, det fick vi inte avslöja. Eller om man bygger en jättelik ölsejdel med en uppmaning att Calle 

Bildt ser till att det byggs en öl-pipeline från Tyskland till Chalmers, eller helt enkelt river tidningar som 

ska limmas och bilda ytskiktet i det jättelika ansikte som... nej, det får heller inte avslöjas förrän på 

valborgsmässoafton. 

- Som vanligt årets roligaste vecka. Just nu byggs det dygnet runt så att alla verkligen hinner bli klara i tid, 

förklarar byggchefen Christopher Malkki. 

Nytt för i år är en något annorlunda cortègeväg. Efter Götaplatsen går man rätt ner för Avenyn, sedan till 

Vasastaden och så småningom upp för Avenyn igen. 

- Det beror på en ny spår- vagnshållplats på Södra vägen, som vi inte klarar att passera med våra stora 

vagnar, förklarar byggchefen. 

Lasse Råde 

lasse.rade@gt.se 

TEXT 

Larseric Lindén 

larseric.linden@gt.se 

FOTO 

CORTÈGEN 

Cortègen är en djupt rotad chalmersk och göteborgsk tradition som går tillbaka till 1909. På den tiden 

tågade chalmeristerna den 30 april varje år i en lång rad stan runt med ena foten på trottoaren och den 

andra i rännstenen. 1909 samlade man ihop stans alla hästdroskor för att åka runt staden i ett långt tåg. I 

april 1910 drog man i stället i gång ett organiserat tåg med studentikosa skämt till Valborg. Med i första 

tåget fanns den gamla cykeln med det väldiga framhjulet som fortfarande är med varje år. 

1940 ställdes cortègen in på grund av kriget.






Den 20 april börjar byggveckan när 500 byggare snickrar ihop ekipagen av klenast möjliga material - de 

skall kunna rivas av från lastbilsflaken och kastas på bara några minuter! Byggarna har, förutom fantasi, 

tillgång till trävirke, verktyg, spik, hönsnät, VP-rör, tapetklister, frigolit, förpackningschips, skumgummi, 

färg, wellpapp och förstås byggöl. 

Från första byggdagen ekar den för året valda bygglåten, i år Tore Skogmans "Surströmmingspolka", över 

byggplatsen om och om igen från morgon till kväll. 

Av säkerhetsskäl är cortègen numera ett helnyktert arrangemang. Sedan 1973 är tåget alkoholfritt, och den 

som ertappas med att dricka under dagen eller på vagnarna avstängs från att vara med. Inga kalas anordnas 

kvällen innan Valborg och samma dag är endast läsktapparna öppna på byggplatsen 

I runda tal brukar en kvarts miljon göteborgare varje år titta på cortègen. 

* * * * * 

Bildtext 

KAMELDRIVARE. Anders Bengtsson unnar sig en siesta efter-som kamelen redan är färdigbyggd - den 

ska dock användas på elektronsektionens fest redan innan den stora cortègen. ULTIMATA SAABEN. 

Peter Bark och Fredrik Önnheim från Maskin är med för tredje året och bygger alldeles speciella bilar. EN 

STOR STARK. Jenny Lundberg och Gustaf Ernst läser kemi och vill på sitt sätt propagera för att Carl 

Bildt ser till att det byggs en pipeline för öl direkt från Tyskland till Chalmers i Göteborg. BEKVÄMT. 

Helst ska man förstås bygga något sittriktigt, tycker Mattias Runge, vars sköna baksäte tillhör en dressin 

som drivs med handkraft. Och ölglasen på bilden har absolut ingenting med cortègen att göra. 

SNICKARE. Emelie Andersson och Josefine Larsson från Maskinsektionen visar att de också är bra på att 

hantera hammare och spik.



GT 

Sida: 28 







KARNEVAL MED GIFTIG STANK... 

GÖTEBORG. Årets humorkarneval har gästat Göteborg. Som vanligt drevs det med etablissemanget, 

politikerna - och med Västtrafik. Chalmerscortègen lockade tusentals göteborgare till centrum. 

I år var rutten lite annorlunda, olika vägarbeten tvingade cortègen att gå bakom Vasaparken och runda 

Götaplatsen. 

I övrigt var allt sig likt. Precis som vanligt gjorde chalmeristerna narr av sig själva, av polisen, av Göran 

Persson, av regeringen och av USA - och av allt möjligt som bara de själva begrep. 

Bilar åkte på taket, en annan bil klövs mitt itu och åkte med bakänden framåt. Ånglokomotiv och de mest 

fantastiska fordon man kan tänka sig... 

Så enda molnet på himlen var röken. En giftig stank spred sig snabbt över folkmassan, framkallad av 

otaliga tvåtaktsmotorer och gamla sönderkörda bilmotorer. 

Mest kul hade nog barnen. De vred sig av skratt när kiss- och bajshumorn fick utlopp i de mest 

uppfinningsrika formerna, (killar och tjejer i blöjor som satt på toaletter och så vidare). Men även när 

Pippi Långstrump, Fantomen och smurfarna dansade fram över gatan. 

Men det mest återkommande temat i år var Västtrafik. 

"På grund av översvämning trafikeras Mölndalsån i dag med U-båt" var en av parollerna. 

"Åk privat - och slipp attentat" Var en annan, illustrerad av Västtrafiks kontrollanter som pucklade på 

passagerarna i en stor pappspårvagn. 

Med andra ord, det blev en kväll av många skratt, och en hel del instämmande nickar. 

Axel Håkansson 

axel.hakansson@gt.se 

Jan Wiridén 

jan.wiriden@gt.se 

FOTO 

* * * * * 

Bildtext 

Skid- och snowboardåkarna var ledsna för att det inte blev någon snö i vinter... Vem Patrik är 

framkommer inte. Populärt bland barnen var när Pippi, Snobben, Fantomen och andra seriefigurer 

dansade över gatan. Klimatförändringarna nådde ända till cortegen. "Är det verkligen stormen Pers fel?" 

Här drivs det med "Bratsen". "På ett bord vid sidan om snortades det cola, i form av vete-mjöl... Ett 

ånglokomotiv av tyg... Enda molnet på himlen var alla avgaser. Två-taktsmotorer och slutkörda bilmotorer 

förpestade stundtals tillvaron. Den rullande klassikern var givetvis med! De här killarna ser ut att ha det 

lite jobbigt. Med tanke på alla de ombyggda fordonen hade troligtvis Chalmers köpt en hel bilskrot. Drift 

med världspolitikerna... "Oljan lockar Bush och Blair, Korståg blir en dyr affär". Man drev med allt. Bland 

annat med gratistidningarna. Här är det "Sketro" som får sig en pik. "Det nya arbetarpartiet" moderaterna 

blev givetvis också föremål för en och annan cortègekommentar. Allt som har figurerat i media fick en 

repris i cortegen. Här är det flygbolaget Fly Me:s styrelse som dras i skammen. "Öbo söker karl". Vad den






syftar på är svårt att säga... Inte allt var begripligt för allmänheten. Tusen för en natt... Vad det är som 

kostar en tusing var lite oklart, men knappast en åktur... Den här saaben var till en början hel. Plötsligt 

delade den sig och bakdelen åkte framåt och framdelen bakåt... Här visar chalmersteknikerna hur man kan 

ta sig fram, utan vare sig kärnkraft eller bensinmotor. Alla typer av fordon figurerade i cortegen. Här en 

badkarsbil.. Västtrafik fick sig en lång rad av gliringar. "När Mölndalsån blev ovanligt våt fick man åka Ubåt", 

var en. Troligtvis hade chalmeristerna lagt ner en hel del tid på sina byggen. Här den beryktade 

granbarkborren som hotar våra skogar... Årets Chalmerscortege har gått av stapeln. Som vanligt fylldes 

gatorna av otroliga fordon, skoj och spex - och tusentals betraktare. Göran Person fick sig en känga. 

"Ensam är stark", "Pressen sig gottar när Göran grodor spottar", hördes det ur högtalarna.




Sida: 9 



Persson-grodor i kortegen 





GÖTEBORG: Restaurangsnusket, Perssondokumentären och Västtrafiks storkontroller. Alla kvalificerade 

sig till en plats i årets Chalmerskortege. 

När första ekipaget i den 50 fordon långa karavanen rullade ut från den enorma inhägnade byggplatsen på 

Chalmers baksida för 98:de gången trängdes publiken sedan länge på de soliga kullarna längs vägen. 

Byggchefen Christopher Malkki hade under måndagen förklarat att vem som helst skulle vara beredd på 

en känga, och det visade sig vara stor bredd på budskapen som spikats fast på flaken. 

En Göran Persson-skalle i jätteformat med gapande mun där grönklädda grodflickor en efter en hoppar ut 

till det väntande pressuppbådet toppades av stora pratbubblor med texten "Jag leder inte världens mest 

briljanta regering" och "Mona Sahlins styrka är inte tänkandet utan att förmedla budskap". 

Annars var det de lokala kändisarna som fick ta mest stryk. På ett ekipage som byggts om till restaurangen 

"Everts Palä" sprang en stressad kock fram och tillbaka och serverade sina gäster tvivelaktiga maträtter 

under parollen "smittat kött och ruttna potäter, skit samma så länge det är andra som äter." På en annan 

burade bryska svartklädda biljettkontrollanter in passagerare som glömt stämpla "byte". 



Datum: 2003-05-18 

Avdelning: Fria ord 

Sida: 4 

Av: Andreasson Kenth 

Cortèger och korteger 





Det finns bara en Chalmerscortège och den får heta kortege i Göteborgs-Posten. Det tycker somliga 

chalmerister är ogeneröst av oss. 

Skälet till GP:s val är att det faktiskt heter och stavas kortege numera. I Svenska Akademiens Ordbok på 

nätet framgår skillnaden klart och tydligt: "förr även skrivet cortège". 

Fast ibland slinker det avskaffade ordet in i tidningen ändå. I GP:s dataarkiv fick jag 144 träffar på kortege 

och 24 på cortège. 

De många undantagen beror på att vi på redaktionen – vad jag vet – inte har något skrivet eller uttalat 

förbud mot cortège. Att det väljs bort av nästan alla reportrar har nog bara att göra med en normal 

anpassning till modernt språkbruk. 

Men chalmeristerna värnar förstås om sin gammalmodiga stavning och jag kan förstå om de tycker att 

media ska följa exemplet. Dock handlar det i stort om synen på tidningsspråket. 

Vi vill att språket i GP ska vara i takt med tiden och gammalstavning ska inte förekomma på nyhetsplats. 

Samtidigt försöker många i snävt egenintresse påverka oss till att använda ord och stavningar som 

profilerar företeelser, företag eller organisationer, framför allt genom så kallade logotypstavningar. Vi 

försöker värja oss. GöteborgsOperan skrivs Göteborgsoperan i GP. Och TidPunkten blir Tidpunkten. Till 

exempel. 

Nå, en invändning mot det här resonemanget är förstås att Chalmerscortègen är mer än en stavningsfråga, 

den är en tradition och ett begrepp. Och skulle man vara språkligt principfast borde givetvis Feskekörka 

heta Fiskekyrka i konsekvensens namn. Det har emellertid bara hänt en enda gång de senaste tio åren vad 

jag kan finna i arkivet. 

Däremot finns i ordet Feskekörka andra alternativ att välja bland, nämligen ett vanligt ö eller ô, alltså ett o 

med "tak" – cirkumflex. Ungefär var fjärde gång namnet förekommer i GP blir det med cirkumflex, trots 

att våra skrivregler anger att det är vanligt ö som gäller. Det är lätt att fastställa språkregler, men svårt att få 

alla att följa dem. Ett annat exempel på göteborgsk språkförvirring löstes häromdagen på redaktionen. 

Från korrekturet utgick då ett påbud att Norra älvstranden ska skrivas precis så, det vill säga med versalt N 

och gement ä. 

Däremot ska södra älvstranden skrivas med enbart gemener. Orsaken till den skilda språksynen på 

älvstränderna är helt enkelt att Norra älvstranden nu har karaktär av stadsdel och därmed är ett egennamn 

medan södra älvstranden – i alla fall än så länge – bara är en geografisk beteckning som sammanfattar en 

rad kajer längs älven. 

Det har varit olika skrivningar i GP tidigare, men nu vet vi vad som gäller. Till sist ska jag återknyta till 

Chalmerskortegen. 

Hur starkt förankrad den är bland göteborgarna framgår av besöksstatistiken för gp.se – alltså GP:s 

internetupplaga – vecka 14. Direktrapporten från kortegen på valborgsmässoafton var den veckans mest 

lästa artikel och på tredje plats kom en förhandsartikel i samma ämne. 

Alla heta, dramatiska, viktiga nyheter om sport, politik, kriminalitet med mera hamnade alltså i skuggan 

av ... hm ... cortègen.

Chalmers Studentkår i media verksamhetsåret 2006/2007

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?