Skötselplan för Rännillunden (4MB) - Södertälje kommun

Skötselplan för Rännillunden 

Södertälje kommun

Skötselplan för Rännillunden 

Inledning 

Denna skötselplan har tagits fram vid Samhällsbyggnadskontorets park- och naturenhet och 

har utarbetats av biogeovetare Martin Lagerlöf, som projektanställts för uppgiften våren 006. 

Ansvarig är stadsträdgårdsmästare Kerstin Fogelberg 

Planen är indelad i en beskrivning av området samt en plan för dess skötsel. Skötselplanen 

godkändes den xx 006. 

Innehåll 

Administrativa data 3 

Beskrivning av Rännillunden 4 

Naturförhållanden 4 

Kulturhistoriska förhållanden och äldre markanvändning 7 

Friluftslivet 10 

Nuvarande bebyggelse och anläggningar 11 

Skötselplan 12 

Problemställningar att ta hänsyn till i förvaltningen 12 

Pågående dynamiska förlopp 14 

Prioriterade biologiska målsättningar 14 

Prioriterade sociala målsättningar 14 

Övergripande mål för områdets skötsel 15 

Infört växtmaterial 16 

Skötselområden 18 

Slitage- och störningskänslighet 36 

Tillgänglighet 36 

Huvudentrépunkter 36 

Stigar och leder 36 

Renhållning 37 

Information 37 

Tillsyn 37 

Dokumentation av förvaltningen 37 

Förvaltningens ekonomi 37 

Sammanfattning av planerade skötselåtgärder 38 

Källförteckning 39

Administrativa data 

Namn Rännillunden 

Kommun Södertälje kommun 

Läge Området ligger i Mariekälla, ca 800 m söder om Södertälje central 

och ca 0 km sydväst om Stockholms centrum. 

Kartor Fastighetskartan A B, 0 0 samt A C, 0 0 

Fastighet Saltskog : 

Area 7,6 hektar 

Markägare Södertälje kommun 

Förvaltare Samhällsbyggnadskontoret, gatu- och parkavdelningen 

Naturtyper/markslag hektar 

Barrblandskog ca 7 

Öppen mark ca 0,5 

Totalt 7,6

Beskrivning av Rännillunden 

Rännillunden är belägen i södra delen av Södertälje tätort, ca 700 m söder om Södertälje 

central. Området omfattar ca 7,6 ha och sluttar ner mot öster. Det avgränsas av 

Nyköpingsvägen och Genetaleden i öster och söder, längs övre loppet av villatomter och vid 

nedre loppet av ett större hyreskomplex och Södertälje friskola. Området är också känt som 

Ågärderavinen. 

Naturförhållanden 

Jordarter i området är främst grovmo och sand samt små områden med morän och gnejshällar. 

Flera ravinfåror finns i Rännillunden varav den största är flera meter djupt nedskuren i den 

finkorniga jorden. Här rinner vatten så gott som hela året, vid kraftiga regn i sådana mängder 

att delar av Nyköpingsvägen och vissa byggnader svämmas över. I brinkarna finns flera 

generationer av skredärr, vilka säkert härrör från högvattenpulser. Troligen var vattenföringen 

förr jämnare, då stora hårdgjorda ytor har tillkommit uppströms och avvattnas i ravinen. 

Några huvudtyper av vegetation i området är talldominerad skog med lövrikt buskskikt, 

barrblandskog med ung underväxt av bok och en ravinskog med al och gran som håller på att 

övergå till ädellövskog samt själva bäckfåran med huvudsakligen kullerstensbotten. Det finns 

också partier med öppen mark vid korsningen Genetaleden-Nyköpingsvägen där rester finns 

av en torparträdgård samt en mindre slagen gräsyta vid Genetarondellen. 

I ravinen står en äldre generation av al, björk och gran medan den grova skogen ovan 

brinkarna domineras av tall, längs Nyköpingsvägen står en del grov ek, björk, lind, lönn och 

asp. På morän- och bergknallen står ett äldre granbestånd. Överallt finns en kraftig underväxt

av hassel, hägg, fågelbär, rönn, oxel, ek, alm, lind och lönn. Detta busk- och mellanskikt böjar 

på många ställen att trängas med tallarnas kronor underifrån. En del äldre gran, björk och 

almsjuk alm i ravinen har fallit eller avverkats de senare åren och skapat små gläntor med fina 

högörtbestånd av bl.a. älggräs och strutbräken och återväxt av främst hägg. 

I Rännillunden finns flera anmärkningsvärt grova tallar som är mycket gamla. Vid borrning i 

de grövsta träden konstaterades åldrar över 70 år. 

Tidigare inventeringar (Karlén, Rydberg och Wärmling, muntligen) rapporterar om en 

hyggligt rik lundflora med arter som skogsbingel, svalört, nejlikrot, vit- gul- och blåsippa, 

nordlundarv och mellanhäxört. Den allt kraftigare skuggningen av lövträd gör att arter som 

vegeterar och blommar tidig vår dominerar. 

Flera för platsen främmande träd och buskar har spritt sig från omgivande trädgårdar, 

arter som fläder, olika spireor, häckberberis, vintergröna, mahonia, douglasgran, idegran, 

bohuslind, naverlönn, bok och tysklönn. De två sistnämnda är så framgångsrika att de kan 

tänkas komma att dominera området om inte speciella åtgärder sätts in. 

Frånvaron av olika mineraliserande processer som brand, bete och avverkning gör att 

vegetationen befinner sig i övergång till en skog dominerad av skuggtåliga ädellövträd. 

Föryngring av tall och andra ljuskrävande pionjärträd har i det närmaste upphört, medan 

sekundärlövträd som lönn, fågelbär och hägg i nuläget bildar ett tätt busk- och trädskikt under 

tallkronorna. 

Vildkaniner ses i stor mängd, liksom betesspår av rådjur och hare. Ett ganska färskt 

grävlinggryt finns nedanför Ågärdevägen 1. I döda granar kan spillkråka och gröngöling ses 

hacka. Sparvhök har flera gånger setts jaga de småfåglar av många arter som dricker och 

badar i bäcken. Äldre hålträd finns här och var. 

Man glömmer lätt att man befinner sig i en centralt belägen del av Södertälje med den brusande 

bäcken och trummande spillkråkor i torrträden. 

5

Mariekälla 1695. Norr är åt höger. Där olika industrier kring Saltskogsfjärden nu ligger fanns sumpmarker 

och sjöar. Nyköpingsvägen och Genetaleden har ungefär samma läge som 1695 års vägar. Vi 

ser ett lapptäcke av åkertegar norr om bäcken och kring Mariekällaravinen. I Rännillundens bördigaste 

och flackaste del vid vägen ligger ”Saltskogs Täppa”, en trädgård eller kålgård som ännu vid 

slutet av 1930-talet var öppen mark (Gelotte, muntligen). Åkermark och täppa fredas från betande 

djur av gärdesgårdar. Vegetationen illustreras av trädliknande symboler med stam (och skugga!) till 

skillnad från någon form av tuvor eller buskar som ritats i Kusens backe i samma karta. Vi befinner 

oss lite innan tiden då kakelugnen uppfanns för att råda bot på omfattande vedbrist i tätbefolkade områden 

som detta. Man kan anta att det fanns träd i vad som nu är Rännillunden, men att de var få och 

hagamarksartade med breda kronor. Om det fanns lövträd var de troligen beskurna för lövfoder. 

Utsnitt ur Johan Johansson Hambraeus, Geometrisk delination, 1695-1700 Akt LMS: A102-1:2. 

6

Kulturhistoriska förhållanden och äldre markanvändning 

På Johansson Hambreus karta från 1695-1700 syns bäcken lopp tydligt, liksom läget för 

Genetaleden, troligen detsamma nu som då. Åkermark saknas helt i området men på den 

svaga sluttningen mot öster vid Nyköpingsvägen låg ”Saltskogs Täppa”, alltså någon form 

av trädgårdsodling. Norr om bäcken kring Mariekällgatan låg ett lapptäcke av åkermark. 

Man kan anta att området tjänade som utmarksbete. Saltskogs Täppa och övrig odlingsmark 

var fredad från betande djur med gärdesgårdar och djuren gick i övrigt fritt. På kartan finns 

trädsymboler med stam och skugga men det framgår inte hur mycket träd det stod i området. 

Med sitt redan då stadsnära läge och stadens behov av vedbränsle kan man gissa att vi skulle 

kalla vegetationen hage snarare än skog. 

Kring 8 0 infördes restriktioner mot allmänt tagande av vedbrand. Utkanterna av staden 

hade varit något av ett ingenmansland där stadsborna försåg sig med ved (Göran Gelotte, 

muntligen). Området har varit trädbeväxt åtminstone sedan början av 800-talet, då de äldsta 

tallarna i området grodde. Redan på bilder från 1904 ser skogen mogen ut. Dominansen 

av barr- och triviallövträd bland de äldre träden talar för att området har en förhistoria som 

skogsbete. Man kan anta att skogsbetet ännu pågick kring 1900. Ädellövträden, som är mer 

begärliga att beta, missgynnas av skogsbete. Av samma skäl hittar vi förhållandevis få växter 

som kan förknippas med lång kontinuitet av ädellövskog. 

På ”Karta öfver Södertelje stad” 1891 syn hur Rännillundens och Mariekällravinens flöden 

samlas i en våtmark belägen ungefär på den plats där kvarteret Mörten nu ligger. 

Rännillunden har varit förskonad från stora skogliga åtgärder sedan länge. Under 

parkkontorets förvaltning har en del höga och/eller sjuka träd avverkats på de närboendes 

begäran, bäckfåran har rensats efter skyfall och längs parkvägarna har viss slyröjning gjorts. 

Vid ravinkanten står grova tallar varav flertalet grodde kring 1830, då allmän vedhuggning begränsades. 

7

8 

Rännillunden 1904. 

Möjligen betades området 

fortfarande. Det ser 

inte alls ser lika ädellövskogsfrodigt 

ut som i dag. 

Granarna tycks vara fler 

och mindre och man ser 

inga ädellövträd. 

Den präktiga stålbron gav 

namn åt Brogatan och anlades 

1887 av Liljewalch 

på Saltskogs gård för att 

förbättra kontakten med 

staden. 

De två broliknade arrangemangen 

är bykbryggor 

där husmödrar och pigor 

stod på knä och tvättade. 

Bild 575 och 623 från Berhard 

Lundgrens samlingar, 

Torekällberget.

Rännillunden 2006. 

Landformerna, vissa äldre 

träd som den grova tallen 

t.v. och brofundamenten 

går att identifiera, annars 

är scenen mycket förändrad. 

Mer än hundra år utan 

bete, brand och större 

avverkningar har ihop 

med kraftigt kvävenedfall 

resulterat i en betydligt 

frodigare miljö där ädellövträd 

ersätter tall, gran, 

al och björk. 

Den sentida våldsamma 

vattenföringen har gjort 

att finjorden sköljts bort 

och lämnat kvar grova 

kullerstenar. 

April 2006 

9

Friluftslivet 

Man glömmer fort trafikbruset vid Nyköpingsvägen. Man går in under trädkronorna längs 

bäcken en dag i snösmältningen, när bäcken brusar högljutt, de första bofinkarna sjunger och 

rödhaken kvillrar från ett häggbuskage. Barnen dämmer i bäckfåran och glömmer sig kvar 

tills koltrasten annonserar den blå timmen vid klockan sex. Iskalla händer och röda kinder på 

lyckliga dammbyggare. 

Det är ont om rinnande vatten i östra Svealand. Så här i tätorten är det ett direkt exklusivt 

naturvärde och en fångande upplevelsemiljö utan många motstycken. 

Rännillunden har ett högt naturvärde och en mycket hög potential att bli ännu mer värdefullt 

promenadområde. Antalet besökare är inte i så stort som det skulle kunna vara om det fanns 

ett fungerande stigsystem längs hela ravinen och tydligare, mer inbjudande entréer. 

Sörmlandsledens etapp 9 passerar Rännillunden på Nyköpingsvägen och dirigeras nu via 

Saltskog mot Tveta. 

0 

Rännillunden har kvaliteer 

som passar många 

olika kategorier av 

besökare.

Spänger och parkbämkar. 

Nuvarande bebyggelse och anläggningar 

Två rejäla betongbroar förbinder norra och södra stranden vid Fribovägen och Brogatan. 

Mellan Nyköpingsvägen och Ågärdevägen 1 samt från Nyköpingsvägen till Brogatan finns 

belysta parkvägar huvudsakligen belagda med stenmjöl. 

Tidigare har parkkontoret anlagt flera spänger med räcken, parkbänkar och stigavsnitt i 

ravinen. Dessa har till stor del förstörts av kraftiga flöden och vandalism, men är i skrivande 

stund under återuppbyggnad. 

Längs krönet av den brantaste södra brinkkanten nära utloppet finns ett skyddsstaket i mycket 

dåligt skick. 

Spänger med räcken 

uppströms Brogatan.

Skötselplan 

Naturen är i ständig förändring och blir aldrig färdig i sin förändring. Olika naturvärden 

avlöser varandra under tiden och innebär högre eller lägre värden, mest beroende på vem 

som ser på dem. I nuläget ser vi fortfarande många typiska värden som förknippas med äldre 

tallskog samtidigt som värden som hör till ädellövskogen håller på att ta över. 

Nedan målar vi upp olika problemställningar och utifrån dessa vilka skötselåtgärder vi förmår 

eller väljer att sätta in. Det finns många alternativa utvecklingsspår som är värda att helt 

förutsättningslöst tänka in. Vad man sedan väljer är en teknisk, ekonomisk och inte minst 

social fråga. 

Problemställningar att ta hänsyn till i förvaltningen 

Fysiska 

• Vattenpulser vid snösmältning och hög nederbörd komplicerar byggnationen av stigar 

och spänger (avhängigt utredning och beslut av Telge, rörnät-vatten) 

Sociala 

• Klotter, nedskräpning, förstörelse, snö med sopsand, trädgårdsavfall etc. 

• Slyig känsla och dålig igenomsikt (=otrygghet) 

• Framkomligheten är begränsad i själva ravinen 

• En mur av grönska för boende vid Ågärdevägen , ett mörkt och ogästvänligt ”schakt” 

omger huset 

• Höga, skuggande och ibland fallfärdiga träd är ett problem för delar av 

villabebyggelsen 

• Snöbågar av hägg, sälg, fallna träd, mest sälgar 

• Buller från Nyköpingsvägen 

• Information saknas 

• Lokalt engagemang saknas 

Biologiska 

• Aggressiv slyväxt (främst tysklönn) 

• Långt gången uppstamning, dvs. ont om bra lågt satta unga kronor att bygga upp ett 

lägre trädskikt av 

• Ganska ont om död ved av grov, långvarig typ 

• Biologiskt (och estetiskt) värdefulla ljuskrävande arter i mellanskiktet skuggas ut, 

exempelvis hassel, rönn, oxel och fågelbär 

Skötselmässiga 

• Svårfällda osäkra träd, sektionsfällning skonar omgivande vegetation och hus 

• God artkunskap om ”slyarter” krävs av den som röjer så att rätt sly sparas 

• Rotryckning av sly skulle behövas längs vissa parkvägar 

• Hyggesartad flora med nässlor, hallon och älggräs i luckor efter avverkade träd

Våldsam vattenföring gör att brinkarna 

gröps ur mer än önskvärt och försvårar 

möjligheterna för en markbyggd stig och 

en rik naturupplevelse. De finsediment 

som tidigare fanns i fåran skapade små 

höljor av stillastående vatten som var 

livsrum för många vatten- och sumpväxter 

och olika vattendjur. Det skulle 

innebära ett stort mervärde att komma 

tillrätta med vattenföringen. 

Klotter på betongbroarna. 

Sly är ett samlingsbegrepp 

för unga 

träd och buskar, ofta 

i blandbestånd. I 

Rännillunden finns ett 

stort antal träd- och 

buskarter som genom 

sina estetiska värden 

förtjänar att synliggöra 

genom en selektiv 

röjning.

Pågående dynamiska förlopp 

• Pionjärträd som tall, björk och al åldras utan föryngring 

• Sekundärträd som tysklönn, lönn, bok och i mindre utsträckning gran vinner 

mark. Resultatet blir att de undre skikten i skogen mer eller mindre försvinner och 

bottenskiktet begränsas till vårflora 

• Uppstamning och självgallring leder till interndynamik (luckdynamik) 

Prioriterade biologiska målsättningar 

• Gammal tall som får utvecklas sin livstid ut (utan föryngring) 

• Sekundärskog av ädellövträd och styrd återväxt i luckorna efter fallna träd 

• Buskskikt av hassel, hägg, måbär 

• Stående och liggand grov död ved 

• Förvildad flora som får utvecklas vidare 

• Lundflora med våraspekt 

• Fördröjd vattenföring med höljor och fall 

Prioriterade sociala målsättningar 

• Frodig lundkänsla och god genomsikt längs stigarna 

• Framkomlighet längs bäcken i ravinen 

• Ljus vardagsskog utanför fönstret för boende vid Ågärdevägen 

• Bullerdämpning från Nyköpingsvägen 

• Bra utgångspunkt för informationssatsning 

• Bra utgångspunkt för lokalt engagemang

Under tallarna konkurrerar 

unga lövräd om ljuset. De blir 

högre och högre och skuggar 

med tiden ut de undre grenarna 

på tallarna. Om lövträden får 

mindre konkurrens från sidorna 

kan de breda ut sig i sidled 

istället, något som skonar tallarna 

på längre sikt. 

Motstående sida: Äldre vidkronigt 

fågelbärsträd som tappar 

formen genom beskuggning av 

täta förband av björk och unga 

fågelbärsträd. Det är inte för 

sent att frihugga det äldre fågelbärsträdet 

och ge det ett mer 

gynnsamt sällskap av de unga 

häggarna som syns i förgrunden. 

Övergripande mål för områdets skötsel 

Målet för skötseln av Rännillunden ska vara att vårda ett område av stort värde för friluftslivet 

och med höga naturvärden genom att: 

. Förutsättningarna för det rörliga friluftslivet utvecklas genom bättre entréer stigar och 

övergångar och en närmare kontakt med vattnet 

. Frodig lundkänsla och god genomsikt längs stigarna 

3. Våraspekten och variationen i vegetationen förstärks med införda lundväxter 

. Den grova tallskogen tillåts mogna och konkurrerande unga lövträd huggs bort 

5. Den pågående övergången mot större inslag av ädellövträd får fortgå under viss styrning 

6. En flerskiktad skog bevaras eller tillskapas genom att buskage av hassel, try, hagtorn, 

hägg, naverlönn, idegran, fågelbär och rönn gynnas 

7. Grov död ved som uppstår med tiden får i vissa delar av området finnas kvar i stående 

eller liggande läge, till fromma för olika vedlevande organismer och den ”trolska 

skogskänslan” 

8. Bäckens flöde jämnas ut så att dagens mycket kraftiga högvattenpulser uteblir, små 

blankvattenytor tillskapas och ger plats åt ett rikare liv i vattnet 

9. En ljusare skog utanför fönstret för boende vid Ågärdevägen 1 

10. Bullerdämpningen från Nyköpingsvägen förbättras av ett flerskiktat bryn 

. En satsning på information och lokalt engagemang görs utanför ramen av detta arbete. 

5

Infört växtmaterial 

Rännillunden har ingen lång kontinuitet som ädellövskog. Många av de arter som är typiska 

i gamla lundmiljöer saknas därför ännu. Så här i urban parkmiljöer det däremot gott om 

trädgårdsflyktingar. Vi behöver vi inte vänta in en naturlig kolonisation utan kan kosta på oss 

att förstärka de befintliga lundvärdena med en för platsen utvald odlad mångfald. Förutom 

”klassisk sörmländsk” lundflora rör sig främst om ståndortsanpassade arter från det syd- 

och centraleuropeiska floraområdet, vars vegetationsstrukturer på sätt och vis redan finns i 

Rännillunden med arter som bok och tysklönn. Man kan se det som ett mellanting mellan 

”woodland gardening” och modern naturvård. 

Urvalet av införda arter måste ske med stor omsorg. De är olämpligt att sätta in arter med 

alltför stor konkurrensförmåga och som sprider sig utanför Rännillundens speciella miljö. 

Därför har arter som exempelvis parkgröe, pestskråp och jättebalsamin uteslutits. Samtidigt 

är det meningen att det införda växtmaterialet ska vara helt ”självgående” då resurser för 

regelrätt parkskötsel saknas. Arter som är kända som mindre begärliga för kaniner och rådjur 

prioriteras. 

Här följer förslag till växter för olika ståndorter i Rännillunden (se nedan). Det är en 

bruttolista att välja ur som bygger på ett urval ur ”Den nya nordiska floran” (Mossberg 2003) 

samt några tillägg. Arter med välkänd överlägsen potential och estetisk funktion har satts 

i fetstil. Inom parentes finns arter som möjligen är för konkurrensstarka. De understrukna 

arterna växer redan i Rännillunden. 

1. Vid bäcken (tål höga flöden, dålig, dränering) 

Safsa, majbräken, kabbleka, bäckbräsma, gullpudra, springkorn, vattenmärke, vattenstäkra, 

vattenblink, äkta förgätmigej, vattenmynta, bäckveronika, hampflockel, skogssäv, kåltistel, 

borsttistel, missne 

2. Lundväxter från äldre svensk flora: 

Skavfräken, strutbräken, lundbräken, idegran, hultbräken, kambräken, slokörnbräken, 

skogsbingel, brakved, buskstjärnblomma, trolldruva, nordisk stormhatt, 

lundsmörblomma, aklejruta, stor nunneört, tandrot, vårärt, tibast, underviol, häxörter, 

murgröna, sårläka, myska, lungört, skogsförgätmigej, stinksyska, flenört, natt och dag, 

vätteros, olvon, hässleklocka, nässelklocka, lundkardborre, ormbär, liljekonvalj, storrams, 

kransrams, ramslök, skogsstarr, skogssvingel, långsvingel 

3. Herrgård (gräsfröinkomlingar och parkväxter av äldre datum) 

Douglasgran, avenbok, stor riddarsporre, Hasselört, sibirisk nunneört, engelsk vallmo, 

mahonia, månviol, humle, häckspirea, rönnspirea, waldsteinia, parksmultron, häggmispel, 

brunnäva, naverlönn, (tysklönn), benved, skogskornell, körvel, lundviva, praktlysing, 

vintergröna, blågull, fodervallört, revsuga, lundgamander, gulplister, murreva, 

fingerborgsblomma, sommarfläder, parkolvon, snöbär, fläder, druvfläder, vit- eller 

blårapunkel, parkstånds, (parksallat), engelsk klockhyacint, blåstjärna, morgonstjärna, 

snödroppe, brandlilja, krollilja, vårfryle, storfryle, vårsköna 

4. Klätterväxter (Rumsbildande och slyhämmande, täcker broar, kala stammar och 

skredärr) 

Skogsklematis, alpklematis, italiensk klematis, klätterhortensia, rådhusvin, klättervildvin, 

hundrova, murgröna, kaprifol, flikbjörnbär, 

6

5. Högörter (exotiskt och trolskt där det nu växer nässlor och hallon) 

(Jätteslide), stormhatt, smörboll, höstanemon, plymspirea, jätteälggräs, nutkahallon, 

jättedaggkåpa, kungsnäva, biokovonäva, kärrtörel, vitlysing, praktbetonika, gyckelblomma, 

jättevädd, rosenflockel, vit skogsaster, strålöga, hampstånds, gullvippa, bitterskråp, torta, 

höstaster, tigerlilja, (skunkkalla), hängstarr. I denna kategori är betydligt fler arter tänkbara. 

6. Bergsflora från Balkan och Mellanöstern 

Helleborus-arter, vintergäck, balkansippa, knölsippa, sockblomma, (armeniskt björnbär), 

lagerhägg, körbärskornell, järnek, Rhododendron ponticum alt. R. smirnowii eller R. 

brachycarpum, Rhododendron luteum, jordviva, Cyclamen coum, skogsalpklocka, röd 

lungört, kaukasisk förgätmigej, ormöga, svarttry, hjärtklocka, mjölkklocka, röllikkrage, 

rödsallat, påsklilja, snöklocka, sommarsnöklocka, hundtandslilja, munkhätta 

Idegran, spontan trädgårdsflykting 

Avenbok, planterad och självföryngrande 

Murgröna, spontan trädgårdsflykting Vintergröna, spontan trädgårdsflykting 

7

Skötselområden 

. Talldominerad skog 

. Barrblandskog med underväxt av bok 

. Öppen ruderatmark vid korsningen Genetaleden-Nyköpingsvägen 

. Ravinskog 

5. Öppen mark vid Genetarondellen 

6. Bäckfåran med stigar och spänger 

8 

Tysklönnen är en hårdför art från syd- och 

centraleuropa som trivs bättre än vår inhemska 

lönn i fuktig och näringsrik miljö. Den 

blir större och konkurrerar lätt ut inhemska 

träd, möjligen med undantag för bok.

Det finns ett fint linjespel i ravinen som i nuläget bara syns på vintern. Ett mål är att definiera fram det 

att synas även på sommarhalväret. Det kan åstadkommas genom att identifiera viktiga siktstråk och i 

dessa gynna antingen högstammighet som hos tysklönn och bok eller kompakt buskagebildning som 

hos hassel och hägg i ljusare lägen eller måbär och idegran i djupare skugga. 

19

1. Talldominerad skog 

Beskrivning 

Grov tall dominerar toppskiktet men en gradient mot större inslag grova lövträd finns ner mot 

Nyköpingsvägen med ek, lind, lönn, björk, alm och en avenbok. Ett yngre mellanskikt består 

av gran, tysklönn, lönn, björk, asp, alm, fågelbär, oxel och rönn, medan buskskiktet domineras 

av slyskog av tysklönn, lönn, alm, hasselbuketter, fågelbär, lind, bok, hagtorn samt måbär 

Status och trend 

En kraftig ljuskonkurrens har lett till uppstamning, självgallring och utskuggning av fältskikt. 

Många tallar börjar underkvistas pga. skugga från underväxten, främst gran och tysklönn. Bok 

och tysklönn hotar på lite sikt hasseln. 

Prioriterat bevarandevärde i skötselområdet 

Grov, gles tallskog med många hasselbuketter och enstaka bredkroniga lövträd 

Bevarandemål 

I anslutning till hyreshuset på Ågärdevägen 1 ska finnas ett större ljusinsläpp än i nuläget 

genom att lägre träd och buskage av främst hassel, rönn och oxel utvecklas under de höga 

tallarna. Längre ner i backen ska friställas bredkroniga lövträd och hassel under de grova 

tallarna. Vid Nyköpingsvägen dominerar de bredkroniga ädellövträden och hassel. Vårfloran 

är varierad och rik. 

0

Detta kan ses som ett mål för områdets vegetation. Det man behöver göra är att ta bort några av de 

högre lövträden som hotar tallarna, vilket samtidigt gynnar hassel och hägg. 

Så här ser det oftare ut. Man bör se tall och hassel som stommen och utifrån deras krav välja fram 

träd, t.ex. lönnar, ekar och fågelbär som kan ges god plats och därigenom få låga, breda kronor.

Ta bort granarna och ge plats för tall och hassel. Välutvecklad hassel ger en djup skugga som missgynnar 

slybildning och kan därmed bidra till att framhäva markformer som de fint utvecklade flytjordsvallarna. 

Den döda sälgen har ett naturvärde, om än kortlivat och kan få ligga kvar. 

Iståndsättning 

• Längs större stigar rycks slyskott upp med gripskopa på kranbil som förberedande 

åtgärd till utplantering av lundväxter i form av pluggplantor. Utgå från stigar och 

bryn och arbeta inåt några meter. Bästa årstid är just före lövfällning i fuktigt 

väder. Alternativt görs en selektiv röjning under vegetationsperioden. Observera att 

rotryckning och röjning ska ske selektivt av personal som kan artbestämma slyet! 

• Röj fram all hassel, hägg och andra buskar och småträdarter. Spar enstaka slyskott av 

lövträd som bok, lind och lönn som har eller kan utveckla en bred krona under eller 

mellan tallarna. Utgå från stigar och bryn och arbeta inåt beståndet. Undvik att ytor 

röjs ”rena”; där buskar saknas spars sly av lind och tysklönn. 

• Fäll all ung björk, asp och sälg, flertalet granar och träd som konkurrerar med grov 

tall. Var rädd om buskskiktet! Tona ner dominansen hos tysklönn. 

• Vid Nyköpingsvägen friställs de grova ädellövträden, hägg och hassel. Gammal 

överhängande björk avverkas. Ur slyet sparas fram ungträd av avenbok, lönn, lind och 

fågelbär. Speciell hänsyn tas till idegran, olvon, try, spirea och måbär. 

• Det är viktigt att inte göra för mycket ”hål” i vegetationen så att kontakten med 

Nyköpingsvägen förstärks. En slyig kant kan behållas under en övergångstid tills 

hassel och andra riktiga buskagebildare kommit igång. 

• Det artfattiga bottenskiktet kan berikas med arter av kategori och , förslagsvis 

trolldruva, lundsmörblomma, stor nunneört, tandrot, vårärt, tibast, underviol, 

murgröna, sårläka, myska, lungört, hässleklocka, nässelklocka, ramslök, hasselört, 

månviol, lundviva, vintergröna. Ur kategori 6 balkansippa, knölsippa, sockblomma,

Skötsel 

jordviva, Cyclamen coum, röd lungört, ormöga, rödsallat, påsklilja, hundtandslilja. 

Pluggplantor sätts huvudsakligen där rotryckning utförts, nära stigar. Använd flera 

arter i få exemplar per art hellre än vise versa. Längs stigarna sätts pluggplantor av 

mer kompetativa och markskuggande arter som brunnäva, parkstånds, lundkardborre, 

lundsmörblomma, liljekonvalj, parksmultron, körvel, vintergröna, snöbär och strålöga, 

beroende på ståndort. Använd många arter i varje område! Bästa planteringstid är 

september-oktober. 5-10 cm flis eller barkmull på jordytan är gynnsamt. 

• Uppföljande röjning ett eller två år efter iståndsättning för att ta bort slyåterväxt och 

ge eventuellt planterat materialet etableringsutrymme. 

• Uppföljande avverkning efter ca fem år av ungträd som missgynnar grova träd och 

buskskikt samt växer samman eller stammar upp sig. 

• Intensitetsnivå i skötsel: Låg 

Ett exempel på 

hur man kan dana 

bredkroniga ”solitärer”: 

Eken får rejält 

tilltagen plats, dvs en 

radie av ca 10 meter 

utan andra stora lövträd, 

på sikt mer. Buskar 

och småträd som 

hägg, rönn och hassel 

kan däremot gärna få 

bilda buskskikt kring 

eken. Tallen bevaras 

på så sätt mer långsiktigt 

genom att eken 

inte strävar mot dess 

krona i konkurrens 

med andra storväxta 

trädslag.

2. Barrblandskog med återväxt av bok 

Beskrivning 

Morän- och hällmark där gran dominerar på morän och tall, asp, björk och rönn kring 

berghällen. Ett rikt uppslag av bok är på väg upp. 


Tallar trängs av gran. Bok kommer starkt. 


Åldrande gran och tall som utan större åtgärder successivt får ge efter för bok, fågelbär och 

lönn. 

Bevarandemål 

Åldrande gran och tall som utan större åtgärder successivt får ge efter för bok. Ett 

modellområde som ligger ca 50 år före finns i sluttningen öster om Saltskogshöjden. 

En varierad och rik vårflora gynnas och/eller tillskapas. 


• Under de höga barrträden prioriteras bok, fågelbär, hassel och rönn och grov lönn, ta 

bort främst ung gran och lönn, björk, asp och sälg. Röj inte för hårt, bok är mycket 

känslig för att friställas. Grov död ved sparas orörd. 

• Mot vägarna skapas ett skiktat bryn med ovanståene arter. 

• Floran berikas med arter av kategori och , förslagsvis buskstjärnblomma, 

trolldruva, lundsmörblomma, stor nunneört, tandrot, vårärt, tibast, underviol, 

murgröna, sårläka, myska, hasselört, månviol, lundviva, vintergröna, gulplister. Ur 

kategori 6 balkansippa, sockblomma, hundtandslilja. 

Skötsel 

• Uppföljande röjning åren efter iståndsättning för att gynna arter enligt ovan. 

• Intensitetsnivå i skötsel: Låg 

Blåsippan är ovanlig i Rännillunden men finns 

i denna del.

Unga bokar klarar trängsel utmärkt och svarar med att växa främst på höjden. Detta kan göra att 

tallen får problem med bokens extremt djupa skugga. Man kan bevara tallen längre tid genom att ge 

boken plats redan som ung så att den utvecklar en bred krona under tallen. 

Också i brynen bör boken ges en mer franskjuten plats redan som ung för att få en vacker utveckling. 

Men man bör undvika att friställa bok för snabbt då den är extremt känslig för sen vårfrost. 

5

3. Halvöppen mark vid korsningen Genetaleden-Nyköpingsvägen 

Beskrivning 

Rester av husgrunder med syrener och andra trädgårdsväxter, solitära lönnar, fågelbär, almar. 

Starkt trafikstört och dåligt bryn med lutande björk, asp och ung tall som tränger äldre lönnar. 

Öppet parti med sopsand bevuxet med ruderatflora. 


Skräpigt och bullrigt. Många träd vid stigen lutar och/eller är döende. Slyigt. Vissa ungträd 

kan om de ges plats utveckla vackra kronor. 


Halvöppen mark med åldrande friväxande lövträd. Slåttermark med ängsflora 

Bevarandemål 

Åldrande friväxt lönn, fågelbär, alm, buskage av syren. Skiktat bryn mot skötselområde . 

Tillskapat värde i form av insådd friskäng som slås en gång per år. 


• Friställ vackra solitärträd och gynna kvardröjande kulturväxter 

• Avverka träd som konkurrerar med äldre ädellövträd 

• Rotryck asp och andra vedväxter i blivande slåttermark 

• Harva ur sopsanden i juni och september och så in ängsfrö (t.ex. Vegtech 6703 eller 

670 ) 

Skötsel 

• Slåtter i augusti. Använd skärande redskap och för bort höet efter en vecka. 


• Intensitetsnivå i skötsel: Medelhög 

6 

Parksmultron, odlingsrest som levt kvar från 

tiden innan jordgubben uppfunnits.

Överst: Hägg, hagtorn, 

spirea, snöbär och fågelbär 

röjs fram ur slyet. De äldre 

lövträden ges luft kring kronorna. 

Mitten: Sopsandområdet 

ogräsharvas två gånger och 

besås med ängsfrö. Syrenerna 

kan kompletteras med 

ytterligare buskar längs 

Nyköpingsvägen. 

Nederst: Aspsly rotrycks, 

sprireor och andra buskagebildare 

sparas. 

7

4. Ravinskog 

Beskrivning 

Varierande branta brinkar med skredärr i olika stadier av läkning. Ljusförhållandena skiftar 

starkt, luckor efter fallna gammelträd finns på fler ställen. En äldre trädgeneration av al, 

björk och gran finns i nedre loppet, i övre loppet är skogen yngre. En ung generation av 

tysklönn, lönn, alm, sälg, fågelbär, björk, rönn och enstaka ask bildar en tät galleriskog. Det 

finns ganska mycket ung bok. Slyet är främst av lönn och hägg. Buskskiktet består av hägg, 

måbär och på brinkkanterna hassel, enstaka fläder, druvfläder, idegran och spireor. Fältskiktet 

domineras av vårflora m svalört, vitsippa, lundarv, mellanhäxört, bingel och nejlikrot. Öppna 

slätare partier på fuktig-frisk mark med högörtvegetation dominerad av nässlor, älggräs och 

hallon. Ett fallfärdigt staket finns på brinkkrönet på sydsidan i nedre loppet. 


Området känns skräpigt och slyigt. Klotter på betongbroarna. Trädgårdsavfall ligger i stora 

stackar. Hängande och/eller fläkta sälgar, björkar och häggar ger ett ovårdat intryck samtidigt 

som de bidrar till naturkänslan. Ont om grov död ved. Den äldre generationen träd, främst 

granarna, är ofta i dåligt skick och kommer när de faller i bästa fall slå sönder en mängd 

mindre träd, i värsta fall hus och människor. Brinkarna är ofta kraftigt eroderade pga. våldsam 

vattenföring i bäcken. 


Mångskiktad skog med varierande dagrar och stor artvariation 

8 

Bäcken har en magisk dragningskraft 

som framförallt 

verkar på barn inte minst i 

snösmältningen. 

Strutbräken rullar upp sig i 

början av maj.

Bevarandemål 

Skiftande dagrar uppnås i en mångskiktad skog med rikedom på träd- och buskarter. Art- och 

färgrika högörtängar i mer ljusöppna lägen, betongbroar bevuxna med klätterväxter, grov 

död ved som inte är upparbetad och gärna ligger över bäcken, rik vårflora och mer bevuxna 

skredärr. 


• Avverka uppenbart farliga träd, mest granar (sektionsfällning). Lämna gärna 

högstubbar. Grova okvistade träd kan gärna fällas över eller längsmed bäckfåran här 

och där och ger ett fint substrat för vedlevande organismer och balansgångar för barn. 

Undvik om möjligt att fälla sönder buskskiktet! 

• Gynna arter av betydelse för skiktning, ljusvariation och med speciella estetiska 

Gulsippa fnns på en plats i området 

och är troligen införd. 

Nordlundarv täcker marken och binder jorden där det 

är tillräckligt ljust. 

Almsjukan grasserar hårt i området och gör att man 

inte bör bygga alltför stora förhoppningar på unga almar. 

De döda träden innebär dock ett stort naturvärde 

och tas bort bara där de utgör fara eller de närboendes 

utsikt. 

29

värden: Hassel, hägg, fågelbär, ask, rönn, bok, idegran, fläder, al. Ge individer eller 

grupper plats att utvecklas. Friställ gammal al. 

• Avverka yngre ljuskrävande lövträd som inte har goda framtidsutsikter i denna 

skuggiga miljö, exempelvis björk, asp och sälg. 

• Selektiv slyröjning: Gynna hassel, hägg, fågelbär, ask, rönn, bok, lind, idegran, fläder. 

Röj tysklönn, lönn, alm, björk, asp, sälg. 

• På släta partier anläggs högörtängar. Hallon och nässlor fräses och krattas bort i 

september-oktober, trädgårdstipp tas samtidigt bort alt. myllas ned. Konkurrensstarka 

och storväxta högörter ur kategori , 5 och 6 exempelvis nordisk stormhatt, stor 

riddarsporre, smörboll, höstanemon, jätteälggräs, nutkahallon, jättevädd, brandlilja, 

höstaster, strålöga och torta planteras i enstaka exemplar. Lägre arter som brunnäva, 

jättedaggkåpa, blågull, fodervallört och engelsk klockhyacint sätts närmast stigen. Mot 

snåren i bakkant planteras humle, skogsklematis eller hundrova. I bakkanten kan också 

planteras körbärskornell, naverlönn, Rhododendron luteum eller om jorden är mycket 

mullrik Rhododendron ponticum (vårplanteras). Ytan beströs efter plantering med flis 

eller bark i ett ca 5- 0 cm tjockt lager. 

• Vid betongbrofästena jordförbättras och planteras självhäftande klätterväxter, främst 

murgröna men också klätterhortensia, rådhusvin, klättervildvin kan prövas. 

• I och kring färska skredärr i skugga kan pluggplantor av exempelvis kambräken, 

murgröna, myska, underviol, skogsalpklocka och jordviva provas. I ljusare lägen 

föreslås exempelvis fingerborgsblomma, flikbjörnbär, lundviva, rödsallat, alpklematis 

och vintergäck. 

• Stängsel vid brinkkanten ses över. 

Skötsel 


• Håll tillbaka igenväxning vedväxter i högörtängar. En ogräsrensning görs första 

växtsäsongen efter planteringen, sedan bör anläggningen ses som självgående. 


0 

Grövre död ved, 

som på bilden och 

grövre, har långt 

”liv” som substrat 

åt vedlevande 

svampar, mossor 

och insekter 

och bör sparas 

icke uppkapad 

så länge den inte 

innebär fara eller 

försämrad framkomlighet. 

Klen 

död ved är kortvarigt 

substrat och 

kan utan förlorat 

naturvärde städas 

bort.

Släta och ljusöppna partier 

med nässlor, älggräs 

och hallon finn i ravinen 

på flera ställen. här har 

också kringboende tippat 

trädgårdsavfall. potentialen 

är stor att göra något 

attraktivt av dessa ytor 

med hjälp av svenska och 

exotiska lundväxter som 

kompletterar befintlig 

strutbräken, svalört och 

hägg på ett naturefterliknade 

sätt. 

Undervegetation saknas nästan helt i nedre loppet. Man bör successivt öppna kronskiktet där hassel, 

hägg och try finns så dessa stärks och sidljuset gynnar den nu svaga vårfloran. Nybildningen av skredärr 

och erosion kommer vi inte tillrätta med med mindre än att vattenflödet jämnas ut.

5. Öppen mark vid Genetarondellen 

Beskrivning 

Två från varandra separata gräsytor i anslutning till Genetarondellen. Gräset slås två gånger 

per år. Transformatorstation. Buskage av hagtorn, vresros, syren och lönn. Gränsar mot bryn 

med fågelbär, al, asp, sälg. Bullrigt. Utgör entrén till Rännillunden från väster. 


Stabilt. 


Friskäng med rik örtflora. 

Bevarandemål 

Insådd ängsmark som slås en gång per år och avgränsad av vackra bryn. 


• Harva ytan alt lägg på sand, ca 5 cm tjockt lager 

• Så in ängsfrö i september, (förslagsvis Vegtech 6701) och välta 

• Vid transformatorstationens grund jordförbättras och planteras självhäftande 

klätterväxter, främst murgröna men också klätterhortensia, rådhusvin, klättervildvin 

kan prövas. 

Skötsel 

• Slåtter i augusti med skärande redskap följt av bortförsel av hö en vecka senare. 


Brynen har betydelse för upplevelsen av 

den öppna marken. Här bör man satsa på 

befintliga arter som hagtornen och hassel, 

try, hägg och druvfläder på bekostnad av 

björk och asp. Fågelbärsträdens blomning 

och höstfägring blir rikare utan trängsel. 

De bör ges en mer framskjuten plats.

Gräsytan är måttligt näringsrik och kommer att kunna hysa ängväxter som ängskallra, ängsklocka och 

rödkämpar och med lågintensiv skötsel och högre naturvärde i ett slag. 

Entren från Genetarondellen är oannonserad och skulle kunna göras mer inbjuande m.h.a. information 

och mindre slyarad brynvegetation.

6. Bäckfåran och stigarna i dess närhet 

Beskrivning 

Skräpigt och påverkat av tillfälliga höga flöden. Spänger och räcken och är nyligen 

restaurerade. Markbyggda stigar sluttar ofta jämsmed backen och är instabila. Stigar saknas 

vid nedre loppet. 


Oklar framtid eftersom Telge (Rörnät, vatten) utarbetar planer i skrivande stund. 

Vattenföringen är ojämn jämfört med tidigare, eftersom stora hårdgjorda ytor som avvattnas i 

diket har tillkommit under senare år. Enligt muntliga vittnesmål och äldre bilder har ravinen 

fördjupats betydligt. Erosionen är omfattande i brinkarna. 


Jämn och rik vattenföring i bäcken. 

Bevarandemål 

Att åstadkomma höljor med kvardröjande vatten, porl från små fall och brinkar med rik 

skogsbäcksflora. Tillgänglighet för något oviga personer. 


• Avvakta/delta i de planer som Telge (Rörnät, vatten) har för bäcken. 

• I den fuktiga jorden sätts pluggplantor i september-november av arter som safsa, 

kabbleka, gullpudra, springkorn, vattenmärke, vattenstäkra, vattenblink, äkta 

förgätmigej, vattenmynta, hampflockel, kåltistel, borsttistel, missne. 

• Stigar anläggs längs hela loppet. Där marken är instabil och brant byggs en spång eller 

plankgång. Spängernas framtid är avhängig Telges planer för bäcken. 

Skötsel 


• Håll tillbaka eventuella konkurrerande vedväxter bland sumpväxterna. En avrensning 

görs första växtsäsongen efter planteringen, sedan bör anläggningen vara självgående. 


De tidigare stigarna och spängerna 

sköljdes delvis bort av högvattenfloder. 

Fler spänger behövs om man ska 

klara att gå torrskodd om vårarna.

5 

Den nedre delen av loppet 

har högre fallhöjd. 

Här har mycket stora 

pulser av dagvatten 

gjort att dalbotten 

eroderats ner två meter 

eller mer. Erosionsproblemen 

i brinkarna ar 

stora och bara flera 

samverkande åtgärder 

kan lösa dem: Utjämnad 

vattenföring, 

mer ljus till marknära 

vegetation som binder 

jorden och stigbyggnad 

i form av plankspång 

som tillåter avrinning 

och sluttningsprocesser. 

I det övre loppet känner 

man igen sig i 

äldre bilder med finjord 

istöllet för rensköljda 

block och mer av de 

tidigare skogtäcket 

med al, björk och gran. 

Här finns inga större 

problem att hålla en 

markbyggd stig.

Slitage- och störningskänslighet 

De sandiga jordarna i talldominerade marker är som torra ganska slitagetåliga. De lite mer 

finkorniga, siltrika jordarna är däremot mycket känsliga som blöta medan brinkar i ravinen 

och källförande mark är känslig hela året. Många av de växtarter man hittar i den skuggiga 

miljön i ravinen är mjuka och örtartade och därför mycket känsliga för slitage. I ravinen vore 

en hundraprocentig kanalisering av besökarna längs stigarna önskvärd. 

Färska skredärr och högörtängar är exempel på mycket slitagekämsliga miljöer. 

Tillgänglighet 

Området nås lättast av gående och cyklister. Parkeringsmöjligheter finns på kringliggande 

lokalgator. Avståndet till Stockholms centrum är cirka 0 km. Södertälje central ligger 

ca 700 m norrut. Rännillunden är också tillgänglig med SL-buss. Linje 755 trafikerar 

Nyköpingsvägen och 75 Genetaleden mot Södertälje central. 

Huvudentrépunkter 

Flera viktiga entrépunkter finns. Viktigast tycks vara via betongbroarna mellan 

Ågärdevägen och Mariekällgatan, från Genetarondellen och via de två parkvägar som 

utgår från Nyköpingsvägen. Själva ravindelen av Rännillunden har ett anonymt yttryck 

från Nyköpingsvägen sett. Här saknas en anlagd entré och stig, något som skulle höja hela 

områdets attraktivitet. Dess utformning kommer att ske i samråd med Telge (Rörnät, vatten). 

Stigar och leder 

Ett nät av större och mindre naturliga stigar finns redan. Det skulle dock vara ett mervärde att 

inte behöva lämna lunden och gå längs Nyköpingsvägen när man går söderut, utan ha en stig 

inom området som förbinder norra och södra delen. 

6

Sörmlandsledens etapp 9 passerar Rännillunden på Nyköpingsvägen och dirigeras nu 

via Saltskog mot Tveta. Här skulle man med fördel kunna dirigera om leden upp genom 

Rännillunden och få ett stort mervärde. 

Rännillunden kan i någon form av informationssatsning länkas ihop med ”Mariekällravinen” 

i norr och möjligen Saltskogshöjden till ett nätverk av lokala promenadstråk. Via mindre 

trafikerade lokalgator kan också Torekällberget inlemmas i stråket som kanske kan bli en del 

av ”Hälsans Stig”. 

Renhållning 

Städning av frekventerade platser bör utföras efter behov. Förvaltaren har ansvar för 

städningen inom området. 

Information 

Information om Rännillunden skall finnas på informationsskyltar vid huvudentrépunkterna. 

Mindre informationsskyltar skall sättas upp på flera platser, till exempel vid parkeringsplatsen. 

Särskilda informationsskyltar kan sättas upp på intressanta platser. Exempel på sådana är 

växtplatser för intressanta växter, speciellt grova tallar etc. 

Tillsyn 

Förvaltaren ansvarar för tillsynen av området. 

Dokumentation av förvaltningen 

Utförda åtgärder skall dokumenteras. Tidpunkt för åtgärderna, deras effekt etc. ska anges. 

Dokumentationen förvaras av förvaltaren och kan bland annat ligga till grund för revidering 

av skötselplanen. 

Förvaltningens ekonomi 

Förvaltningskostnaderna för området utgörs av naturvårdsskötsel, informationsskyltning, 

anläggande och underhåll av anordningar för friluftslivet, renhållning samt tillsynen. 

Utredning av kostnader för naturvårdsförvaltningen görs vid planering av åtgärderna. 

Blad av tysklönn på majbräken, 

september 2006. 

7

Sammanfattning av planerade skötselåtgärder 

Förteckningen behandlar åtgärder av engångskaraktär - inte löpande skötsel. 

Skötselåtgärder, naturvård Plats/skötselområde Prio Tidpunkt Ansvarig 

frihuggning kring grova tallar, ädellövträd 

och slutavverkning av gran 

frihuggning av grova lövträd slutavverkning 

av gran 

selektiv framröjning av hassel och 

andra buskskiktbildare 

framgallring av bok , sept-okt 

selektiv rotryckning av sly längs stigar i , , sept-okt 

, 

ogräsharvning i öppen mark och , 5 juni + september 

insådd av ängsfrö 

brynröjning , 5 sommarhalvåret 

jordbearbetning och etablering av , , , 6 sept-okt 

pluggplantor 

etablera klätterväxter på betongbroarna sept-okt eller 

restaurering av bäckfåran och skredärren 

6 

mars april 

sommarhalvår Telge energi? 

Skötselåtgärder, sociala Plats/skötselområde Prio Tidpunkt Ansvarig 

stigförbindelse 

anlägga spång längs nedre loppet med 6 

entré mot Nyköpingsvägen 

info, naturstig eller liknande hela 

Laga befintliga anläggningar och städa hela 

KÄLLFÖRTECKNING 

Collinder, Per m.fl. 1994. Naturen i Stockholms län. En utflyktsguide. Ekologigruppen, 

Stockholm. 

Länsstyrelsen i Stockholms län 1996. Naturkatalog för Stockholms län (remissutgåva). 

Länsstyrelsen i Stockholms län 00 . Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv 

Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting 2004. Tyrestakilen. 

Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 6: 00 . 

Rydberg, Hans och Wanntorp, Hans-Erik 2001. Sörmlands flora. Botaniska sällskapet i 

Stockholm. 

Skogsvårdsstyrelsen Mälardalen/Skogsstyrelsen 005. Nyckelbiotopsinventering. Utdrag ur 

databas. 

Sveriges geologiska undersökning 1968-1969. Geologiska kartbladet Stockholm SO samt 

beskrivning till densamma. Serie Ae nr . 

Stockholms Universitet, Naturgeografiska institutionen. Naturvården i några tätortsnära 

miljöer i Södertälje kommun, projektarbete 1996 

Lönn, Irene 1978: Inventering och förslag till åtgärder i Ågärderavinen 

8

Södertälje kommun, GK parkenheten, Kartor 0 - 08 

Schroeder, H. , Svensson, S.E: Vegetationsregelering vid spår och på bangårdar 

SLU och Banverket, kompendium 2004:9, http://www.bt.slu.se/lt_old/Rapporter/Ra 7/ 

Report 7.pdf 

Mossberg: ”Den nya nordiska floran”, W&W, 2003 

Veg Tech AB, Fagerås, 340 30 VISLANDA 

Torekällbergets bildarkiv, Bernhard Lundgrens samling, 1904-1905 

Muntliga uppgifter 

Lennart Karlén, botanisk inventering 

Jan Lindquist, tidigare stadsträdgårdsmästare om tidigare skötsel 

Ditmar Lamb, tidigare vid Samhällsbyggnadskontoret, om tidigare skötsel 

Klaes Jaederfeldt, riksmuseet, om svampflora 

Anders Linde, skogsbiologerna, om mineraliseringsprocesser 

Hasse Ahnlund, om insektsfaunan 

Mark Huisman, landskapsarkitekt, SLU Alnarp, om rotryckning av sly 

Göran Gelotte och Ulrika Hoffmann, Torekällberget 

Länkar på Internet 

Hälsans stig http://www.hjart-lung.se/halsansstig/filer/pdf/Sodertalje.pdf 

Sörmlandsleden http://www.sormlandsleden.se/ 

Regionplane- och trafikkontoret, http://www.rtk.sll.se/index.htm 

Kartor 

Johan Johansson Hambraeus, Geometrisk delination, 1695-1700 Akt LMS: A102-1:2 

Kullman, Sv. 1891: Karta öfver Södertelje stad med omgifningar 

Södertälje kommun: Omdrevsfotografering samt autokavy 

39

Sly är så mycket mer än sly... 

Bohuslind, 

Parklind 

Skogslind 

Try 

Naverlönn 

Hagtorn 

Skogslönn 

Hassel 

Måbär 

Berberis 

Tysklönn 

0 

Ek 

Alm 

Bok 

Hägg 

Snöbär 

Spirea 

Fågelbär 

Ask

Skötselplan för Rännillunden (4MB) - Södertälje kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?