ordnande av hälsovård i kommunerna i västra nyland - Raseborg

2. UTMANINGAR FÖR HÄLSOVÅRDEN I VÄSTRA NYLAND
Social- och hälsovårdens kommande utveckling i Västra Nyland påverkas av flera
sådana utvecklingsfaktorer i verksamhetsförhållandena som har behandlats utförligt i
tidigare utredningar och planer, bl.a. i samband med Raseborgs hälsovårdscentralprojekt,
flera konsultrapporter gällande ärendet, i HNS utredningar och andra uppgiftskällor.
Det tidigare samlade rikliga datamaterialet och behandlingarna upprepas
inte i den här utredningen utan arbetet koncentreras till att dra slutsatser på basis av
tidigare datamaterial och utredningar och statistik- och annat faktamaterial som samlats
speciellt för detta arbete.
Speciella utmaningar gällande utvecklingen:
Beaktande av ändringen i befolknings- och åldersstrukturen
Beaktande av välfärds- och behovsfaktorer
Beaktande av ändringen i sjuklighetspanoramat
Tryggande av tillgång till service och vård
Utvecklande av forsknings- och vårdpraxis
Tryggande av service på befolkningens modersmål
Tryggande av tillgång till arbetskraft
Beaktande av ekonomiska randvillkor
Skapande av synergi mellan samkommunen HNS och Västra Nylands område
I detta kapitel dras slutsatser om vad hälsovården i Västra Nyland bör förbereda sig
för inför framtiden enligt de uppgifter som finns att tillgå.
2.1. Beaktande av ändringen i befolknings- och åldersstrukturen
Befolkningen i Västra Nylands område (Hangö, Ingå, Karis, Pojo, Sjundeå och
Ekenäs) ökar (från 2003) med totalt ca 2 000 fram till år 2020 och är totalt nästan ca
50 000 invånare år 2020. Antalet 65 år fyllda och äldre ökar med över 6 500 under
samma tid. Antalet invånare i de yngre åldersklasserna minskar. Det bör noteras att
antalet 75 år fyllda och äldre kommer att fördubblas fram till år 2020 och är då över
15 % av befolkningen (ca 8 % år 2003).
Åldersstrukturförändringen kan anses som en betydande faktor som ökar
kostnadstrycket på social- och hälsovården. Kostnader enligt åldersgrupp har utretts i
bl.a. Kommunförbundets jämförelser angående hälsovårdskostnader. För olika
åldersgrupper kan på basis av dessa utredningar bildas en kalkylmässig
helhetskostnad. Med kända prognoser för de olika åldersgrupperna kan man
kalkylmässigt utreda hur mycket ändringen i åldersstrukturen påverkar kostnaderna
om service används och servicestrukturen förverkligas på samma sätt som nu. För
de västnyländska kommunernas del resulterar denna kalkyl i att enbart
ålderstrukturförändrigen innebär att det skulle behövas ytterligare ca 15,5 milj. euro
för finansieringen av hälsovården på området (=primärhälsovård, institutionsvård av
åldringar och specialsjukvård) fram till år 2020 förutsatt att servicestrukturen och
serviceanvändningen förblir oförändrade.
8