ordnande av hälsovård i kommunerna i västra nyland - Raseborg
ordnande av hälsovård i kommunerna i västra nyland - Raseborg
ordnande av hälsovård i kommunerna i västra nyland - Raseborg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
För primär<strong>hälsovård</strong>ens del kommer den framtida ålderstrukturs- och sjuklighetsutvecklingen<br />
att förutsätta än större satsning för att förverkliga målen gällande tillgång<br />
till vård.<br />
Det bör också konstateras att i vårt land förbereds också ett sk. omsorgsgarantisystem,<br />
som har för <strong>av</strong>sikt att trygga speciellt tillgången på åldringsvårdsservice.<br />
Enligt HNS-ledningens datasystem var det i maj 2005 totalt ca 30 patienter som hade<br />
köat till specialsjukvård till Västra Nylands sjukhus i över sex månader, dvs. mycket<br />
få. För tillfället ser det alltså ut att finnas goda möjligheter att hålla målen gällande<br />
tillgång till vård, men för att kunna kontrollera utvecklingen på längre sikt förutsätter<br />
det fortgående och aktiv uppföljning och verksamhet.<br />
Slutsatsen ifråga baserar sig på HNS-ledningens datasystem.<br />
2.5. Utvecklande <strong>av</strong> forsknings- och vårdpraxis<br />
Det centrala målet med det nationella hälsoprojektet är att utveckla och förenhetliga<br />
forsknings- och vårdpraxisen genom att definiera sk. vårdkedjor. Direktiven gällande<br />
ärendet utgår ifrån att utvecklandet <strong>av</strong> forsknings- och vårdpraxisen koordineras<br />
sjukvårdsdistriktsvis. Veterligen har det inte utförts någon systematisk kartläggning <strong>av</strong><br />
vårdkedjor som skulle täcka hela HNS-distriktet, inte heller ifråga om de viktigaste patientgrupperna.<br />
Detta behöver förverkligas inom HNS-distiriktet med tiden. Väsentliga<br />
är dock vårdkedjorna som man kommer överens om regionvis mellan socialväsendet,<br />
primär<strong>hälsovård</strong>en och specialsjukvården, eftersom också de stora patientströmmarna<br />
gäller dessa verksamheter.<br />
2.6. Tryggande <strong>av</strong> service på befolkningens modersmål<br />
Andelen <strong>av</strong> den svenskspråkiga befolkningen är 58 % i Västra Nyland (28 500 invånare).<br />
Det är alltså inte fråga om någon minoritet utan om ett samhälle där ärenden<br />
sköts, service används och människorna umgås huvudsakligen på svenska. För de<br />
som använder <strong>hälsovård</strong>sservice har detta en ännu större betydelse, eftersom en<br />
central förutsättning för en fungerande kommunikation mellan speciellt den äldre befolkningen<br />
som använder mycket service och <strong>hälsovård</strong>spersonalen är att man kan<br />
använda sitt eget modersmål. Språkförhållandena <strong>av</strong>viker tydligt från situationen<br />
HNS-distriktet i övrigt, varför situationen bör beaktas som en specialfråga vid utvecklandet<br />
<strong>av</strong> servicesystemet.<br />
2.7. Tryggande <strong>av</strong> tillgång till arbetskraft<br />
Ändringen i befolkningens åldersstruktur kommer att leda till att problemen gällande<br />
tillgång till arbetskraft som finns redan nu tillspetsas ytterligare i framtiden.<br />
Pensioneringen och personalens åldersstruktur förutsätter speciell uppmärksamhet<br />
vid användningen <strong>av</strong> personalresurserna.<br />
Inom social- och <strong>hälsovård</strong>en i Västra Nylands område finns redan nu rikligt med<br />
obesatta tjänster/befattningar. Förutom arbetskraftssituationen verkar det också vara<br />
10