Antaget av kommunfullmäktige 2007-09-24, § 110 - Gagnefs kommun

Antaget av kommunfullmäktige 

2007-09-24, § 110

Innehållsförteckning 

Förord.......................................................................................................3 

Inledning ..................................................................................................4 

1. Begränsad klimatpåverkan...................................................................6 

2. Frisk luft...............................................................................................7 

3. Bara naturlig försurning.......................................................................9 

4. Giftfri miljö........................................................................................10 

5. Skyddande ozonskikt .........................................................................11 

6. Säker strålmiljö ..................................................................................12 

7. Ingen övergödning .............................................................................13 

8. Levande sjöar och vattendrag ............................................................14 

9. Grundvatten av god kvalitet...............................................................16 

10. Hav i balans samt en levande kust och skärgård..............................18 

11. Myllrande våtmarker........................................................................19 

12. Levande skogar ................................................................................20 

13. Ett rikt odlingslandskap ...................................................................21 

14. Storslagen fjällmiljö.........................................................................23 

15. God bebyggd miljö ..........................................................................24 

16. Ett rikt växt- och djurliv...................................................................25 

17. Kommunens inriktningsmål och resultatmål ...................................26 

18 Revidering 2006................................................................................32 

Omslag: Erkers brygga vid Mojesjön, ett populärt ställe för ungdomar i norra Gagnef. Foto: Ragnar Nyberg 

2

Förord 

Gagnefs kommun består till största delen av en levande landsbygd med skog, åkermark, sjöar och vattendrag. 

För att bevara dessa tillgångar är det viktigt att tänka på hur vårt leverne påverkar naturtillgångarna likväl hur det 

påverkar människors hälsa. Miljöprogrammet 2007-2010 är ett dokument främst för den kommunala 

verksamheten, men som invånare i kommunen är det också viktigt att tänka på hur man som enskild individ 

påverkar miljön. Alla kan dra sitt strå till stacken för att åstadkomma en förändring; t ex köra mindre bil, byta till 

miljömärkta produkter, köpa närproducerade varor, källsortera sitt avfall o s v. På samma sätt är det tänkt att den 

kommunala verksamheten ska fungera. Varje förvaltning sätter upp sina egna mål och åtgärder för att på så vis 

försöka påverka miljön i minsta möjliga mån. 

Under 2006 har debatten kommit i gång vad gäller klimatfrågan och den globala uppvärmningen. Politiker över 

hela världen har uttalat sig om problemet och vad som kan göras åt det. De flesta länder verkar vara överens om 

att klimatfrågan är den i särklass viktigaste miljöfrågan att jobba med. Om vi återigen ser till den kommunala 

verksamheten är Gagnef en god bit på väg när det gäller klimatarbetet. De flesta av kommunens oljepannor har 

bytts ut mot biobränsle eller fjärrvärme, en energirådgivare ger råd till kommuninnevånarna vad de ska välja i 

stället för den uttjänta oljepannan och industrin deltar i ett energieffektiviseringsprojekt med hjälp av kommunen 

och länsstyrelsen. 

Låt oss alla jobba för en bättre miljö. Det vi gör här påverkar även vår omvärld eftersom miljöpåverkan inte har 

några gränser. Det är summan av alla händelser som räknas, när vi agerar lokalt så agerar vi också globalt! 

Anders Ahlgren 

Kommunstyrelsens ordförande 

3

Inledning 

Miljöprogrammet 2007-2010 för Gagnefs kommun bygger på de 16 nationella miljökvalitetsmål som antagits av 

riksdagen. Inriktningen på det nationella planet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle där de stora 

miljöproblemen är lösta. Det innebär ett långsiktigt arbete där målen sätts 10-20 år framåt och i vissa fall längre. 

Var och ett av de 16 miljökvalitetsmålen följs dessutom upp av mer detaljerade delmål, totalt 72 stycken. 

Arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen pågår på många plan. Under 2007 har fokus riktats på kopplingen 

till det internationella miljöarbetet. För att kunna nå de nationella miljömålen är Sverige beroende av hur 

länderna i vår omvärld agerar samtidigt som vi i Sverige påverkar miljön i andra länder. På regional nivå är det 

Länsstyrelsen Dalarna som arbetar med anpassning och precisering av miljömålen för Dalarnas län. De regionala 

miljömålen delas även de upp i delmål, betydligt mer detaljerade för länet och ofta anpassade för det kommunala 

miljöarbetet. De regionala miljömålen kan ses som en länk mellan de nationella miljökvalitetsmålen och det 

lokala miljöprogrammet för Gagnefs kommun. Under delmålen i det regionala miljöprogrammet finns det olika 

åtgärder i projektform där ett par har antagits som resultatmål i kommunens miljöprogram, t.ex. 

energieffektivisering inom industrin – energitillsyn, vilket i praktiken innebär att miljö- och byggförvaltningen 

har satt som åtgärd att under 2007 ska alla B-anläggningar 1 i kommunen besökas för att upprätta en åtgärdsplan. 

Miljöprogrammet 2007-2010 belyser de miljöproblem som vi står inför och beskriver situationen i Gagnef samt 

föreslår fem inriktningsmål (kapitel 17) för kommunen. För att Gagnefs kommun och vi som arbetar i 

kommunen ska kunna bidra till en hållbar utveckling ska vi, med de förutsättningar vi har, arbeta utifrån 

inriktningsmålen. Genom att upprätta handlingsplaner med tidsbestämda och mätbara resultatmål kan vi nå en bit 

på väg. Varje förvaltning har ett eget ansvar att arbeta med miljömålen. Resultatmål och handlingsplan 

upprättas lämpligen av de olika förvaltningarna/personalgrupper utifrån verksamhetens art och möjligheter. 

Utvärdering sker årligen i miljöbokslutet vilket miljö- och byggförvaltningen ansvarar för. 

Miljöprogrammet 2007-2010 är ett arbetsredskap för kommunens eget miljöarbete men kan också fungera som 

en vägledning för andra grupper och företag i kommunen. Som kommun kan vi påverka miljön på många olika 

sätt: 

• genom kommunens myndighetsutövning, d v s att se till att lagar och förordningar följs 

• genom politiska beslut utifrån de planer som fullmäktige antar 

• i kommunens olika verksamheter där personalen dagligen gör olika val som är mer eller mindre 

miljövänliga 

• upphandlingar där man kan påverka en hel del på grund av de val som görs 

Miljöprogrammet 2007-2010 har reviderats under 2006 med syfte att följa upp de resultatmål som satts upp inom 

respektive förvaltning. Varje förvaltning har fått tycka till om sina respektive resultatmål och handlingsplaner. 

Dessutom har en uppföljning gjorts vad gäller de nationella miljömålen och hur långt man har kommit på det 

nationella planet. Denna uppföljning redovisas under den återkommande rubriken ”Nationell uppföljning?” 

Även faktarutorna om hur det står till i Gagnef, har uppdaterats. 

1 B-anläggning: miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd från länsstyrelsen, vilken kommunen har tillsyn över. A-anläggning kräver tillstånd från 

miljödomstol och tillsynas av länsstyrelsen, och en C-anläggning ska anmälas till den kommunala nämnden och tillsynas av kommunen. I Gagnef 

finns det ingen verksamhet som klassas som A-anläggning. 

4

Kommunens miljöpolicy 

Kommunen skall i sina verksamheter arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle, ekologiskt, socialt och 

ekonomiskt, genom att verksamheter, planer och beslut grundar sig på ett kretsloppstänkande, med hänsyn tagen 

till naturens begränsning som råvaruleverantör och avfallsmottagare. Särskild stor vikt läggs vid att hushålla med 

energi och resurser, speciellt sådana resurser som innehåller naturfrämmande ämnen eller som det tar lång tid för 

de naturliga kretsloppen att ombilda. 

Det innebär bl. a följande: 

• långsiktigt tänkande i planering med beaktande av helhetsperspektiv 

• all näring skall återföras i kretslopp 

• prioritera markanvändning för biologisk mångfald 

• i möjligaste mån ej bygga eller asfaltera på åkermark 

• effektivisera energianvändningen och satsa på förnybar energi 

• minimera sopmängden genom att recirkulera materia genom återanvändning och återvinning 

• sluta använda naturfrämmande ämnen 

• minimera användningen av petroleumprodukter. → 

Miljöpolicyn antogs av kommunfullmäktige 2007-09-24, § 109 

5

1. Begränsad klimatpåverkan 

Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att 

människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt. 

Klimathotet 

Klimathotet har blivit en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige och 

världen under 2006. I Sverige skulle hotet bestå i att medeltemperaturen 

ökar med mellan 2,5 till 4,5 grader inom en hundra års period. Effekterna 

av en sådan höjning skulle bli att översvämningar blir vanligare, 

nederbörden ökar i hela landet, vattenbrist och torka i södra Sverige samt 

att temperaturzonerna flyttas norrut. Befarade klimatförändringar på 

andra håll i världen väntas ge långt mer negativa effekter än i Sverige, 

t.ex. det folkrika Bangladesh där stora arealer riskerar att läggas under 

vatten. 

Växthuseffekten 

Solljuset som når jorden strålar så småningom tillbaka upp i rymden som 

värme. En del av denna värme fångas dock upp av gaser i atmosfären, 

ungefär som glaset i ett växthus hindrar all värme från att komma ut. 

Utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara 30 grader 

lägre än den är idag. Idag har dock mängden växthusgaser i atmosfären 

blivit så stor att vårt klimat antas påverkas. Det är framför allt halten av 

koldioxid som har ökat. 

Koldioxid från fossila bränslen 

Under det senaste århundradet har vi bränt en stor del av den olja, 

stenkol och gas som finns lagrad i berggrunden. Det innebär att vi på 

kort tid har tillfört atmosfären en betydlig del av allt det kol som forna 

tiders organismer tagit upp under miljontals år. De nu levande växterna 

kan inte binda mer än en liten del av dagens koldioxidöverskott i luften. 

Tvärtom har en omfattande avskogning, främst i regnskogarna, medfört 

att vegetationens koldioxidupptag är mindre än de annars kunde ha varit. 

Det är inte bara utsläpp av koldioxid som är problem. Andra 

växthusgaser är ozon, metan och lustgas men även freoner och andra 

industriellt tillverkade gaser. Biobränslen (ved/pellets/etanol) bidrar inte 

till ökade halter av koldioxid eftersom det ingår i det naturliga 

kretsloppet. 

Nationell uppföljning 

Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot att miljökvalitetsmålet uppnås. Sveriges 

delmål, 2008-2012, innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser ska vara lägre under denna period än 

1990. Tack vare minskad oljeanvändning inom bostads- och servicesektorn har växthusgaserna minskat. Däremot 

har vägtrafikens utsläpp ökat under samma period. 

Kommissionen mot oljeberoende har 2006 gett ut slutrapporten ”På väg mot ett oljefritt Sverige”. I rapporten 

föreslås en rad långtgående, konkreta åtgärder som fram till 2020 kan bryta vårt oljeberoende och påtagligt 

minska användningen av oljeprodukter. 

6 

Så här står det till i Gagnef 

Mer än hälften av koldioxid-utsläppen i 

Gagnef kommer från vägtrafik. Resten 

kommer från uppvärmning och övrig 

energi-användning i hushåll och 

industri. 

Åtgärder för att minska vägtrafiken 

saknas idag i kommunens planer. 

Kommunen har successivt bytt ut sina 

oljepannorna mot fjärrvärme och 

pelletspannor. Oljeförbrukningen har 

sjunkit från 20 till 12% under 2004 till 

2006. Andelen biobränsle uppgår till 

63%. De resterande 25% värms upp av 

el. 

En energirådgivare är sedan 1999 

anställd i kommunen. Verksamheten 

riktar sig till allmänheten. 

Rådgivningen syftar till att minska 

energianvändningen och en omställning 

till förnyelsebara energikällor. 

Kommunens energiplan antogs 1999. 

En revidering av planen genomfördes 

2004. 

Källor: Energiplan för Gagnefs Kommun 

2004. Fastighetsavdelningen.

2. Frisk luft 

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden 

inte tar skada. 

Luftföroreningar 

Föroreningar som har stor påverkan på luftkvalitén är kväveoxider, ozon, 

partiklar, svaveldioxid, VOC (flyktiga organiska ämnen) och PAH 

(polyaromatiska kolväten). 

Kväveoxider 

Kväveoxider bildas vid all förbränning, särskilt i högt belastade motorer. 

Trafiken är den största utsläppskällan. Kvävedioxid kan ge besvär i 

luftvägarna. Nya rön visar att även mycket låga halter av kvävedioxid kan 

medföra att t ex astmatiska besvär förvärras. 

Flyktiga organiska ämnen (VOC) 

VOC är ett samlingsnamn för flera gasformiga föreningar som sprids vid 

ofullständig förbränning, t ex vid uppvärmning eller i trafiken och när vi 

använder färger, lacker och lösningsmedel. Vissa VOC reagerar lättare 

med andra ämnen och är därför mer skadliga för hälsa och miljö. Några 

exempel är bensen, eten och toluen. VOC kan skada arvsmassan och 

orsaka cancer, nervskador och allergier. 

Småskalig vedeldning har visat sig ge större utsläpp än man tidigare 

trott. 

Foto: Ragnar Nyberg 

De största utsläppen av VOC kommer från bilavgaser, men även 

industrier, bensinstationer och hushåll är stora utsläppskällor. Från 

hushållen kommer utsläppen bland annat från vedpannor, vid eldning av 

trädgårdsavfall och vid kemikalieanvändning. Moderna pannor, t ex 

pelletsbrännare, ger en hög temperatur och därigenom bättre förbränning 

vilket ger lägre utsläpp. Om en ackumulatortank ansluts till pannan kan 

utsläppen minskas ytterligare. Det viktigaste är ändå att elda med vett och 

att ta hänsyn till grannar. 

Marknära ozon 

Kväve i reaktion med ämnen från bilavgaser (VOC) bildar marknära 

ozon. Under stora delar av sommarhalvåret är halterna höga i hela 

Sverige. Ozonet bidrar bl a till negativa hälsoeffekter och skördeförluster. 

Produktionsbortfallet inom svenska jordbruket uppskattas till ca 1 miljard 

kr/år. Gummi och plaster bryts också ner snabbare av höga ozonhalter. 

För att ozonhalterna ska minska i Sverige krävs rejäla minskningar av 

kväveoxid- och VOC-utsläppen i hela Europa. 

7 


Transporter, ett fåtal större industrier och 

vedeldning är de största föroreningskällorna 

i Gagnefs kommun. 

Belastningen från trafiken är främst 

riksvägarna 70 och 71 som passerar genom 

kommunen och leder trafik till och från 

Siljansområdet respektive Sälenfjällen. 

Övrig trafik är arbetspendling, arbetsresor 

och fritidsresor. 

Luftmätningar i Gagnef har visat att 

årsmedelhalten kvävedioxid ligger under 

nuvarande och framtida mål. Luften kan 

dock tidvis och särskilt vid hårt trafikerade 

vägar vara betydligt mer förorenad. Den 

senaste luftmätningen i Gagnef (vintern 05- 

06) visade på lägre VOC-halter jämfört med 

föregående mätning, undantaget butylacetat. 

Dalarnas Luftvårdsförbund är en 

sammanslutning av olika aktörer som 

påverkar luften i Dalarna. Föreningen 

genomför i samarbete med kommunerna 

regelbundet mätningar av luftkvalitén i länet. 

Tomgångskörning i kommunen är tillåten i 

högst en minut. 

I en enkätundersökning från 2001 om 

boendet i kommunen framfördes önskemål 

om en förbättring av kollektivtrafiken och 

fler cykelbanor, vilket också har skett till 

viss del under perioden 2003-2006. 

Av de luftföroreningar som härrör från 

industrier i kommunen är lösningsmedel, 

VOC, från lackering av störst betydelse. 

Beräkningar visar förhöjda värden kring 

dessa industrier. 

Under vinterhalvåret överskrider halterna av 

bensen den lågrisknivå som IMM (Institutet 

för miljömedicin) fastslagit. Höga halter 

tyder på dåligt förbränd ved, men även 

biltrafiken är en källa till bensenutsläpp. 

Problemen blir särskilt svåra vid stabila 

högtryck då det bildas så kallad inversion, 

alltså stabila skiktningar i atmosfären, vilket 

gör att det inte sker något utbyte av luft 

mellan högre och lägre luftlager. Röken från 

vedeldningen stiger inte uppåt utan lägger 

sig över marken. De uppmätta halterna 

(vintermedelvärde) av bensen klarar inte det 

långsiktiga miljökvalitetsmålet. 

Informationsinsatser sker från Miljö- och 

byggnadsnämnden till vedeldare i 

kommunen om hur man kan elda mer 

effektivt och minska belastningen på hälsa 

och miljö. 

Källa: Miljö- och byggförvaltningen. 

Dalarnas Luftvårdsförbund.


Miljökvalitetsmålet har delats upp i sex delmål; halter av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, partiklar 

och benso(a)pyren samt utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC),. Av dessa delmål klarar man halterna av 

svaveldioxid redan i dag. Utsläpp av partiklar bedöms vara det största hälsoproblemet i svenska tätorter. En rad 

åtgärder har tagits fram för att minska problemen, bl a nya krav enligt miljöklass 2005 för både tunga och lätta 

fordon. 

8

3. Bara naturlig försurning 

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen 

för vad mark och vatten tål. 

Orsaker till försurningen 

Försurning av mark och vatten beror i första hand på utsläpp av 

svaveldioxid och kväveoxider. När olja, kol och andra fossila bränslen 

förbränns bildas syror som förr eller senare återvänder till jordytan som 

försurande ämnen. 

Även jordoch skogsbruket bidrar till försurningen. Ammoniak från 

djurens gödsel och urin omvandlas till försurande ammonium. För 

skogsbrukets del har uttaget av virke en försurande effekt genom att de 

växande träden tar upp basiska ämnen som inte återförs när de avverkats. 

Försurningen ger effekter på många plan 

I försurade vatten minskar antalet växt- och djurarter. Små kräftdjur, rom 

och yngel är känsligast för försurningen och försvinner först, därefter 

försvinner känsliga fiskarter som mört och laxfiskar. 17 000 sjöar i 

Sverige anses vara försurade av människan. 

I skogsmarken läcker viktiga näringsämnen ut när marken försuras. När 

pH-värdet sjunker frigörs också giftiga aluminiumföreningar som skadar 

trädens rötter. Skogen blir känsligare för klimatpåverkan, sjukdomar och insektsangrepp. 

Försurningen medför också att byggnader och material vittrar. Bilar rostar t.ex. snabbare. Människans hälsa kan 

också påverkas av försurningen dels direkt genom inandning av kväveoxider och dels indirekt via bl. a försurat 

brunnsvatten med höga tungmetallhalter. 

Hur mycket försurande nedfall mark och vatten tål utan att ta skada beror på berggrunden, jordmånen och vilka 

träd som växer i området. I nästan hela Sverige är belastningen av försurande ämnen idag i nivå med eller större 

än vad naturen tål. Det betyder att markförsurningen fortsätter trots att det sura nedfallet minskat. Sedan 1970talet 

pågår ett stort kalkningsprogram i hela Sverige för att motverka försurningen. 


Bedömningen av utvecklingen mot miljökvalitetsmålet har reviderats sedan 2005, då nytt underlag visar att 

målet kommer att bli mycket svårt att nå. Utsläppen fortätter visserligen att minska, men inte tillräckligt. 

Dessutom tar det lång tid för naturen att återhämta sig från försurningen. Det finns fyra delmål som kopplas till 

miljökvalitetsmålet; försurning av vatten och sjöar, försurning av skogsmark, utsläpp av svaveldioxid samt 

utsläpp av kvävedioxider. Av dessa fyra delmål är det bara ett som inte ännu uppfyllts, utsläpp av kväveoxider. 

Nya krav på avgasrening hos dieselfordon och tunga fordon innebär att utsläppen minskar liksom förslag till 

skärpta krav på lätta bilar. 

Flodpärlmusslan är en av våra försurningskänsliga arter. 

Den trivs i rent och kallt, strömmande och näringsfattigt 

vatten och kan bli över 100 år. Den är beroende av laxartad 

fisk, vilka också är känsliga för försurning. Under 1900-talet 

har den minskat kraftigt både i antal och utbredning. 

Flodpärlmusslan fridlystes 1994. 


9 


Det är främst högt liggande sjöar i 

den södra och sydvästra delen av 

kommunen som är försurningskänsliga 

och därmed drabbade. 

För att motverka försurningen har 26 

sjöar och tjärnar kalkats. Kalkningen 

sker efter en kalkningsplan som skall 

revideras vart 5:e år. Regelbunden 

provtagning görs för att kontrollera 

försurningsläget. 

Vad det gäller markens 

försurningskänslighet är det framför 

allt kommunens östligaste delar som 

är försurningskänsliga. 

I Kommunens energiplan finns 

uppsatta mål om en minskad 

energiförbrukning och ökad 

användning av biobränslen. 

Källor: Kommunens vattenplan, 

energiplan och översiktsplan

4. Giftfri miljö 

Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av 

samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

En mängd olika kemikalier 

Vårt moderna samhälle är i hög grad beroende av en mängd kemikalier. 

Idag finns drygt 12 000 kemiska ämnen i Kemikalieinspektionens 

produktlista. Dessa ämnen ingår i omkring 64 000 olika kemiska 

produkter som i sin tur ingår i ett ytterligare antal varor, exempelvis i 

bilar, plastartiklar, kläder och byggnadsmaterial. Genom importerade 

varor tillförs ännu ett okänt antal ämnen. Dessutom bildas oönskade 

kemiska ämnen i industriella processer. 

Kemikalier hamnar i naturens kretslopp 

De produkter som vi konsumerar innehåller ämnen som förr eller senare 

kommer att hamna i naturens kretslopp i mark, luft och vatten. Först när 

produkten tillverkas, sedan när den används eller när den slutligen blir 

avfall via avfallsanläggningar, sopförbränning eller avloppsverk. Allt 

farligt avfall måste därför sorteras ut så att inte annat avfall eller 

omgivningen förorenas. Många ämnen är långlivade och en del anrikas 

och sprids i miljön på ett sätt som idag varken kan förutses eller 

förhindras. Exempel på giftiga ämnen är bekämpningsmedel, 

tungmetaller och stabila organiska ämnen som bromerade 

flamskyddsmedel. 

Använd olja är mycket farligare än ny eftersom giftiga kolväten (PAH) bildas när oljan värms 

upp. I Sverige ”försvinner” 35 000 m³ spillolja varje år. Det är 10 gånger mer än oljeutsläppen 

till havs. 

Källor: Gatu/VA. Miljö- och 

Slam från avloppsreningsverk 

Byggförvaltningen. LST Dalarna. 

Det slam som avskiljs i avloppsreningsverken kan, i synnerhet om inte 

bara hushåll utan också industrier är anslutna till reningsverket, innehålla skadliga tungmetaller eller organiska 

ämnen. 


Inom EU har beslutats om en ny kemikalielag, REACH, som kommer att träda i kraft 1 juni 2007. Företagen får 

då ett tydligare ansvar att redovisa sina kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet samt att de ska kunna 

riskbedöma och beskriva hur ämnena ska hanteras på ett säkert sätt. Miljökvalitetsmålet delas in i nio delmål, bl. 

a kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, utfasning av farliga ämnen och om kadmium. De 

flesta delmål verkar vara svåra att nå inom den tidsram som satts upp. 

10 


Insamlad mängd farligt avfall vid 

kretsloppscentralerna 

År ton 

2002 54 

2003 66 

2004 63 

2005 68 

Tungmetaller/organiska ämnen i 

kommunens slam 2003-2006: 

Ämne Medelvärde 

Gränsvärde 

Mg/kg torrsubstans 

Bly 10,88 100 

Kadmium 

0,48 2 

Koppar 193 600 

Krom 10,2 100 

Kvicksilver 

0,35 2,5 

Nickel 5,9 50 

Zink 310 800 

Riktvärde 

Nonylfenol 

17,4 50 

Toluen 1 5 

PAH 0,34 3 

PCB 0,029 0,4 

Gagnef har ett bra slam med låga halter 

av tungmetaller och organiska ämnen. 

Idag tillverkas jordförbättringsmedel av 

allt slam. 

2005 genomförde länsstyrelsen en 

inventering av potentiellt förorenade 

områden. I Gagnef konstaterades ca 85 

objekt varav ett är högprioriterat för 

vidare undersökningar. 

Vid utgången av 2007 ska alla gamla 

deponier i kommunen (4 st) vara 

riskklassificerade och införda i den sk 

MIFO-databasen. Dessutom ska 

nedlagda deponier som påverkar 

vattentäkter och naturområden vara 

utredda vad gäller åtgärder senast 2010.

5. Skyddande ozonskikt 

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning 

Skydd för livet på jorden 

Ozonskiktet som finns på 10-50 km höjd ger ett livsviktigt skydd för 

växter, djur och människor genom sin förmåga att absorbera solens 

skadliga UV-B-strålar. Ozonskiktet har under de senaste decennierna 

tunnats ut. 

Ozonskiktet bryts ned 

Ämnen som bryter ned ozonskiktet innehåller antingen klor eller brom. 

Dessa ämnen avdunstar lätt och är mycket stabila vilket innebär att de kan 

nå den höjd där ozonskiktet finns. Det mest kända ozonnedbrytande ämnet 

är CFC (freoner), som har använts som köldmedium i kyl-, frys-, och andra 

klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt och som 

avfettningsmedel. Andra ozonnerbrytande föreningar är koltetraklorid och 

1,1,1-trikloretan. 

Kraftigare uttunning i söder 

Uttunningen av ozonskiktet är olika kraftig på olika breddgrader. Den är 

minst kring ekvatorn och störst kring polerna. På våra breddgrader har 

uttunningen varit 5-10 % under de senaste 20 åren. Över Antarktis är 

uttunningen ca 50 % under vårmånaderna. 

Hälsan och miljön påverkas 

En ökad UV-B-strålning innebär bland annat ökad risk för ögonskador 

såsom grå starr, ett nedsatt immunförsvar, hudbrännskador och olika 

former av hudcancer. Även växtligheten kan ta skada av ett försvagat 

ozonskikt. Experiment visar att redan en måttlig ökning av UV-strålning 

får flera arter att växa långsammare än normalt. Planktonalger, som har en 

nyckelroll i havens och insjöarnas ekosystem saknar det yttre, skyddande 

cellager som finns hos högre växter och är därför ännu känsligare. 

Produktionen av växtplankton i Antarktis omgivande havsområden är ca 

10 % lägre än normalt under vårmånaderna. 

För mycket solande i unga år ökar risken att senare i livet utveckla hudcancer. Att hudcancerfrekvensen nu ökar i Sverige och i många andra länder 

tror man dock beror på att vi solar mer nu än förr. 


Den negativa påverkan på ozonskiktet har minskat till följd av åtgärder både i Sverige och andra länder. Under 

förutsättning att alla parter fullföljer sina åtaganden i och med Montrealprotokollet kan en återhämtning av 

ozonskiktet förväntas tidigast efter år 2050. Delmålet är att 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till 

största delen ha upphört. Detta kan ske under förutsättning att det befintliga regelverket följs samt att ytterligare 

åtgärder vidtas gällande hantering och användning av dessa ämnen. 

11 


De stora yrkesmässiga användarna av 

köldmedier är skyldiga att årligen 

rapportera sin förbrukning. 

Utbyte till mindre ozonförstörande 

ämnen i kyl/frys följer den nationella 

planen vilken årligen följs upp av 

miljö- och byggnadsnämnden. 

De mest ozonförstörande köldmedierna 

(CFC) är idag ersatta av 

mindre skadliga hos företag med 

rapporteringsskyldiga kylanläggningar. 

Hushållens kylmöbler kan utan avgift 

lämnas på kretslopps-centralerna där de 

sedan omhändertas på ett miljöriktigt 

sätt. 

Insamlade kylmöbler: 

År Ton 

2002 44 

2003 41 

2004 41 

2005 40 

Källor: Miljö- och byggförvaltningen, 

Gatu/VA-avdelningen

6. Säker strålmiljö 

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas 

mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön 

Strålkällor 

Vi exponeras för olika sorters strålning. Dels joniserande strålning från 

röntgen och radioaktiva ämnen, som radon och uran och dels ickejoniserande 

strålning, bl a UV-strålning från solen och elektromagnetiska 

fält i form av radio- och mikrovågor. Många strålkällor är naturliga, 

medan andra orsakas av människan. De allvarligaste hoten mot 

människans hälsa orsakade av strålning är cancer och skador på 

arvsanlagen. 

Joniserande strålning 

Joniserande strålning är strålning med så hög energi att den kan 

förändra atomer som kommer i dess väg. Den genomsnittliga totala 

stråldosen domineras av strålning från naturligt förkommande 

radionuklider i luft, mark, byggnadsmaterial och föda. Den strålning 

från mänsklig aktivitet som ger störst påverkan är bestrålning vid olika 

medicinska behandlingar. 

effektiv dos mSv /år 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0,0 

Joniserande strålning för Sveriges befolkning 

Aldrigrökare: 

Rökare: 

Medicinska 

undersökningar: 

Radon i mark och 

byggnad: 

Kosmisk och övrig naturlig 

strålning: 

Genomsnittlig effektiv årsdos till befolkningen fördelat på aldrig-rökare och rökare. 

Källa: Statens strålskyddsinstitut. 

Icke-joniserande strålning 

Av den icke-joniserade strålningen är UV-strålning från solen av störst betydelse. Antalet hudcancerfall har ökat 

kraftigt jämfört med 1960-talet. Dessa cancerformer är relaterade till UV-strålning från solen och förändrade 

solvanor anses vara huvudskälet till ökningen. Ökad UV-strålning ger också effekter i miljön, se vidare under 

Skyddande ozonskikt. 

Vår grundläggande infrastruktur i samhället t.ex. elförsörjning och kommunikation medför att vi utsätts för 

elektromagnetiska fält. Eventuella risker med de elektromagnetiska fält som omger högspänningsledare, 

mobiltelefonsändare etc. diskuteras. Alla människor är i olika grad berörda av exponering för elektromagnetiska 

fält. 

Säker strålmiljö 

För säker strålmiljö är det viktigast att byggnader och vattentäkter med hög radonhalt åtgärdas och att 

markstrålning beaktas vid byggande (se God bebyggd miljö). För att få ner hudcancerfallen är det viktigt att 

allmänheten informeras om risker med solning. Mer kunskap om elektromagnetiska fält behövs. Även om det 

idag inte finns stöd för att hälsoeffekter skulle uppkomma under rekommenderade gränsvärden måste frågan tas 

på allvar, inte minst på grund av människors oro. Om radioaktiva ämnen sprids till omgivningen, i händelse av 

en olycka, ska konsekvenserna lindras genom en effektiv nationell beredskap mot olyckor. 


Miljökvalitetsmålet delas in i tre delmål; radioaktiva ämnen, hudcancer samt elektromagnetiska fält. Vid flera 

kärnkraftverk planeras för effekthöjningar. För att undvika ökade utsläpp är det viktigt att använda bästa möjliga 

teknik för att successivt minska utsläppen trots effekthöjningarna. Målet är att 2010 ska halterna av radioaktiva 

ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden 

skyddas. Trots ökad information om solens skadliga strålar, fortsätter antalet hudcancerfall att öka. Vad gäller de 

elektromagnetiska fälten är målet att riskerna ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i 

takt med att ev. risker identifieras. 

12 


Som en följd av Tjernobylolyckan mäts 

gammastrålningen var sjunde månad på 

fem platser i kommunen. 

Miljökontoret har tagit fram en 

radonkarta över kommunen. Den visar 

hög-, normal- och låg-riskområden. De 

täta sedimenten i Dalälvens dalgång 

tillhör lågriskområdet. Ett undantag är 

Badelundaåsen som går som ett 

högriskstråk genom lågriskområdet. 

Källa: Gagnefs översiktsplan

7. Ingen övergödning 

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon 

negativ inverkan på människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Övergödning 

Kväve och fosfor är nödvändiga näringsämnen för alla växter, men för 

stora mängder på fel ställe får skadliga effekter. Många sjöar är kraftigt 

övergödda med algblomningar, igenväxning och syrebrist på bottnarna 

som följd. Kvävenedfall har också lett till en upplagring av kväve i 

marken. Detta leder till en successiv förändring av växtligheten, 

framförallt i skogs-, ängs- och betesmarker som ursprungligen varit mer 

eller mindre näringsfattiga. Att dessa marker nu blivit mer kväverika har 

gynnat enstaka ”kväveälskande” arter såsom hundkex, brännässlor och 

mjölkört på bekostnad av andra arter som trängts undan. 

Kväve- och fosforutsläpp 

Kväve och fosfor läcker ut i sjöar och vattendrag från jordbruksmark, 

skogsbruk och från avloppsvatten. Lokalt kan även fiskodlingar bidra 

kraftigt till övergödningen. Det är framför allt de stora kväveutsläppen 

till luft och vatten som orsakar övergödning eftersom omfattande insatser 

har minskat utsläppen av fosfor. Nedfallet av kväveföreningar är till stor 

del orsakat av utsläpp utanför Sverige. 

Kvävebelastning på havet svenskt 

ursprung jordbruk 45 % 

avlopp och avloppsreningsverk 

33 % 

luftburna kväveföreningar 

14 % 

övrigt 8 % 

Luftburet kväve kommer främst från förbränning av fossila bränslen i trafik, 

arbetsfordon samt energiproduktion. 

Nederbörden är i dag avsevärt rikare också på ammonium än den var 

några decennier tillbaka i tiden. Ammoniumnedfallet kommer i första 

hand från den ammoniak som avgår till luften från stallgödsel och 

gödslad åkermark. 

Åtgärder mot övergödning 

Ett sätt att minska läckaget från åkermarken är att anlägga skyddszoner mot sjöar och vattendrag. Bevuxna 

åkerremsor med minst sex meters bredd filtrerar det näringsrika vattnet som rinner av från åkrarna mot vattnet. 

Andra viktiga åtgärder är att ha ändamålsenliga och tillräckligt stora gödselanläggningar. Spridning av gödsel på 

tjälad mark är ytterligare en orsak till läckage. Det är förbjudet men får i särskilda fall göras med dispens från 

länsstyrelsen. 

En betydande del av fosforutsläppen kommer från avlopp till småhus och fritidshus som inte är anslutna till 

kommunala avloppsreningsverk. De enskilda avloppen behöver förbättras med infiltration, markbäddar eller 

separerade system. Av de omkring en miljon enskilda avloppen i Sverige anses 50-60 % inte uppfylla 

miljöbalkens krav. 


Utsläppen av näringsämnen till luft och vatten fortsätter att minska. Dock minskar inte effekterna av 

övergödningen i miljön lika tydligt. Det beror på det storskaliga naturliga flödet av kväve och fosfor samt denna 

långa återhämtningstiden. De fyra delmålen; utsläpp av fosfor, utsläpp av kväve, utsläpp av ammoniak samt 

utsläpp av kväveoxider är satta till år 2010 och innebär att utsläppen ska minska med mellan 15-50 %. 

13 


De sjöar i kommunen som ligger i 

anslutning till jordbruksmark har ofta 

symptom på hög närsaltsbelastning. Det 

visar sig i framför allt i algblomningar 

och igenväxning. 

Kommunens möjlighet att påverka 

jordbruket i fråga om näringsläckage 

sträcker sig till kontrollen av 

gödselhanteringen. Idag klarar 

kommunens lantbrukare minst 

8 månaders lagring av gödsel. 

Ca 90 % av invånarna i kommunen är 

anslutna till något av kommunens fem 

avloppsreningsverk som samtliga har 

fosforrening. Reningsverken fungerar i 

stort sett bra, men tyvärr störs driften av 

häftiga regn på våren och hösten. Vid 

för stor belastning släpps 

avloppsvattnet ut orenat (bräddning) i 

älven. Även dagvatten utgör en 

belastning på reningsverken och bör 

minimeras. 

Idag ges ersättning till de hushåll som 

kopplar bort dagvatten från sin fastighet 

under förutsättning att fastigheten inte 

har kommunalt dagvatten 

Av de ca 400 enskilda avlopp som finns 

i kommunen uppfyller knappt häften 

inte miljöbalkens krav. 


Gatu/VA-avdelningen.

8. Levande sjöar och vattendrag 

Växt- och djurarter som lever i, eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag, 

ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd utan hinder av föroreningar, 

vandringshinder, regleringar eller andra störningar. 

Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser 

samt bad och friluftsliv ska värnas. 

Natur- och kulturvärden vid vatten 

Sverige är ett av världens sjörikaste länder, med allt från klara och 

näringsfattiga fjällsjöar till grunda och näringsrika slättsjöar. Denna 

variation av livsmiljöer ger förutsättningar för en rik biologisk mångfald. 

Även övergången mellan land och vatten är viktiga livsmiljöer för många 

djuroch växtarter. Däggdjur, fåglar och småkryp är beroende av ostörda 

strandområden. 

Människor har under årtusenden utnyttjat sjöar och vattendrag för sin 

försörjning, som kraftkälla och som kommunikationsleder. Många 

kulturhistoriskt värdefulla miljöer och anläggningar ligger därför i 

anslutning till vatten. Det kan röra sig om allt från gamla boplatser och 

gravar till kvarnar och sågar. 

Konflikter och hot 

Vattnet i form av sjöar, åar och bäckar betraktas oftast som ett naturligt 

och självklart inslag i landskapet. Man fiskar, badar, åker båt och njuter i 

största allmänhet av att vistas på eller i närheten av sjöar och vattendrag. 

Behovet av hänsyn till natur- och kulturvärden i och vid sjöar och 

vattendrag uppmärksammas alltmer. 

Fiske vid flottbron i Österfors 

Konflikter kan råda mellan önskan att bevara sjöar och vattendrag som resurs för biologisk mångfald, fiske och 

rekreation och önskan att utnyttja dem för energiproduktion och bebyggelse. Även jordbruk,skogsbruk och 

turism kan vara svåra att kombinera med lämplig hänsyn till bevarandevärden i sjöar och vattendrag. 

Jord- och skogsbruk påverkar sötvattensmiljöerna till exempel genom utdikning och kulvertering av vattendrag 

och exploatering av strand- och kantzoner liksom byggande av skogsbilvägar som skär av vattendragen och 

skapar vandringsbarriärer för fiskar och andra vattenlevande djuroch växtarter. När biotoper splittras upp 

försämras förutsättningarna för biologisk mångfald. Vidare är övergödning, försurning och tillförsel av gifter 

stora problemområden. 

Skydd av vatten 

Vattenkvaliteten måste skyddas och förbättras genom insatser för att minska utsläpp och nedfall. För att 

bibehålla biologisk mångfald krävs att de miljöer som är viktiga för arter som lever i eller i anslutning till sjöar 

och vattendrag bevaras. Detta kan ske genom hänsyn i skogs- och jordbruket, bevarade av våtmarker och 

värnande om strandskyddet. 

14 


Tre vattensystem finns inom 

kommunen. Det finns 167 sjöar större 

än en hektar. Både näringsfattiga och 

näringsrika sjöar förekommer. 

Ett 50-tal lokor ligger spridda i 

anslutning till Badelundaåsen. Lokorna 

har ett stort värde för landskapsbilden 

och för den biologiska mångfalden. 

Alla vatten är mer eller mindre 

påverkade av mänsklig verksamhet. I 

jordbrukslandskapet visar sjöarna 

tecken på övergödning och sjöar i södra 

och västra delarna är värst drabbade av 

försurning. 

Dalälvarna är recipient för kommunens 

avloppsreningsverk. Provtagning av 

vattenkvaliteten sker samordnat för hela 

dalälvssystemet genom Dalälvens 

vattenvårds-förening. 

I kommunen finns en stor lokal för den 

försurningskänsliga flodpärlmusslan. 

Dalälvarna och den stora mängd sjöar 

som finns i kommunen erbjuder många 

fina fiskevatten. En omfattande 

utsättning av fisk sker av tre 

fiskevårdsföreningar. Utsättning sker 

efter tillstånd från länsfiskerikonsulenten. 

Samtliga av 15 kontrollerade badsjöar 

har tjänligt badvatten. Periodvis uppstår 

problem med algblomning i de 

näringsrika sjöarna. Flera badsjöar har 

problem med s. k. badvattenklåda. 

Klådan orsakas av en parasit på 

sjöfågel, Cerkarie, som också kan gå på 

människa och ge hudirritation. 


Kultur- och fritidsavdelningen


Miljökvalitetsmålet är uppdelat i de fem delmålen skydd av natur- och kulturmiljöer, restaurering av vattendrag, 

vattenskyddsområden, utsättning av djur och växter samt åtgärdsprogram för hotade arter. Under 2005 

sammanställdes områden med nationellt värdefulla eller särskilt värdefulla sötvattenmiljöer för natur, kultur, fisk 

samt fiske. Kartskikt samt listor över dessa områden utgör en viktig del i åtgärdsprogrammet. En viktig åtgärd 

när det gäller restaurering av vattendrag är att återskapa naturliga fiskvägar. Vad gäller vattenskyddsområden är 

Livsmedelsverket med och stöder kommunerna i arbetet för säkrare dricksvattenförsörjning och påpekar behovet 

av att skydda vattentäkterna. 

15

9. Grundvatten av god kvalitet 

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra 

till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 

Grundvatten för vattenförsörjning 

Grundvatten är det vatten som finns i den del av jorden eller 

berggrunden där alla hålrum är helt vattenfyllda. Förutsättningar för att 

utvinna grundvatten är störst i grus- och sandavlagringar, där 

grundvattenströmningen är som störst. Hälften av all färskvattenförsörjning 

i Sverige baseras på grundvatten, resten kommer 

från ytvatten. Grundvatten är att föredra framför ytvatten eftersom 

kvaliteten är jämnare och det finns ett visst skydd mot föroreningar. 

Grundvattnet förnyas ständigt. Om grundvatten som används för 

vattenförsörjning blir förorenat kan det vara mycket svårt att bli av med 

föroreningarna. 

Vatten – en livsnödvändighet. 


Hot mot grundvattnet 

Det finns många källor till föroreningar i grundvattnet. Under de 

senaste decennierna har användningen av vägsalt (natriumklorid) 

vintertid medfört den största påtagliga förändringen i grundvattnets 

kvalitet. Saltet orsakar korrosion bl. a. på vattenledningar. Från 

jordbruk läcker kväve och bekämpningsmedel till grundvattnet. Ett 

tecken på att skyddsområden och skyddsföreskrifter för vattentäkter är 

bristfälliga, är att bekämpningsmedel förekommit i 80 kommunala 

dricksvattentäkter. 

I försurade områden löses aluminium och tungmetaller ut från marken 

och tillförs grundvattnet. Det försurade ytliga grundvattnet påverkar 

miljön i sjöar och vattendrag. 

Grusåsar med sina stora grundvattentillgångar och har också betydelse 

för landskapsbilden. Vid stora uttag av grus minskar avlagringarnas 

storlek och risken ökar för att föroreningar kan passera genom 

avlagringarna och påverka grundvattenkvaliteten. Den framtida 

vattenförsörjningen är viktig och ska därför prioriteras framför 

grusbrytningsintressena. Naturgrus kan i de flesta fall ersättas av 

krossat berg. 

16 


Hela den kommunala 

vattenförsörjningen är baserad på 

grundvatten. Grundvattnet har mycket 

hög vattenkvalitet. Någon ytterligare 

rening än den som sker i marken 

behövs inte. Kloreringsutrustning finns 

dock på vattenverken av 

beredskapsskäl. 

De större vattentäkterna: 

Badelundaåsen Tallbacken 

Bäsna 

Sångenåsen Dala Floda 

Källbäcken Björbo 

Utöver de kommunala täkterna finns 

flera mindre vattentäkter där 

vattenledningsföreningar står för 

distribution till abonnenterna. Det finns 

också ett mindre antal enskilda brunnar. 

Borrade brunnar kan ha problem med 

höga halter av radon och uran beroende 

på bergart. 

I VA-plan 2050 för Gagnef framgår hur 

vattenkvalitet och leveranssäkerhet ska 

säkerställas. Vid eventuellt haveri finns 

reserv-vattentäkter. 

Miljö- och byggnadsnämnden gör 

regelbundna kontroller vid såväl de 

kommunala täkterna som de större 

vattenledningsföreningarna. 

Grundvattentäkterna är idag skyddade 

men den vattenförande åsen har inget 

lagligt skydd mot exploatering. 

Täktverksamhet bedrivs huvudsakligen 

i två avsnitt av Badelundaåsen, i en 

sidoås vid Bodarna och i en ås vid 

Skärklacken. I grushushållningsplanen 

anges riktlinjer för att främja 

hushållningen av naturgrus och 

stimulera användningen av alternativa 

material. 

Kommunen deltar i Badelundaprojektet 

där berörda kommuner och 

län arbetar för att långsiktigt skydda/ 

säkerställa grundvattentillgångarna i 

Badelundaåsen. En jordartskartläggning 

har genomförts i området och en 

grundvattenkartläggning har påbörjats. 

Källa: Miljö- och byggförvaltningen 

Gatu/VA-avdelningen. SGU, Uppsala.


Målet bedöms i huvudsak att kunna nås inom en generation om ytterligare 

åtgärder vidtas. Av de tre delmålen; skydd av grundvattenförande geologiska formationer, grundvattennivåer 

samt rent vatten för dricksvattenförsörjning, bedöms det som möjligt att nå de två sistnämnda under förutsättning 

att vissa åtgärder vidtas. Det första målet bedöms däremot som svårt att nå eftersom många vattentäkter saknar 

fastställt skyddsområde. 

17

10. Hav i balans samt en levande kust och 

skärgård 

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och dess 

biologiska mångfald ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk 

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat 

nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utvecklig främjas. Särskilt 

värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 

De svenska skärgårdarna är unika och har olika ekosystem med stor biologisk 

mångfald. Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, särpräglade kulturmiljöer 

och variation ger det också ett mycket stort värde för friluftsliv och rekreation. 

Ett av de allvarligaste miljöproblemen för våra kuster och hav är övergödningen. 

Förhöjda halter av organiska miljögifter och vissa tungmetaller är också mycket 

oroande. Båda dessa allvarliga hot mot miljön i havet hanteras inom ramen för 

separata miljökvalitetsmål: Ingen övergödning respektive Giftfri miljö. 

Kustnära ekosystem och kulturmiljövärden hotas dessutom av påverkan från anläggningar och bebyggelse, 

fartygs- och småbåtstrafik, muddring m.m. som kan förstöra vegetation och bottenlevande djuroch 

växtsamhällen. Andra viktiga problem är oljeutsläppen samt hur fiskresurserna kan nyttjas på ett hållbart sätt. 

Man har länge ansett att havet är så stort att det tål stora belastningar av 

utsläpp. "Det man häller ut i havet kommer att blandas upp så mycket att det 

inte gör någon skada" - har man sagt. De senaste årtiondena har man dock 

sett att havet har tagit skada av utsläppen från industrisamhället. 


Miljömålet är uppdelat i sju delmål; skyddsvärda marina miljöer, kustens och skärgårdens kulturarv och 

odlingslandskap, hotade arter, bifångster, uttag – återväxt, buller och andra störningar samt utsläpp av olja och 

kemikalier. För att målen ska uppnås krävs både internationellt samarbete och ytterligare nationella åtgärder. En 

annan förutsättning för att miljökvalitetsmålet ska uppnås är att också miljömålen om övergödning och giftfri 

miljö nås. 

18 


Gagnef ligger långt från kust och hav 

men påverkar ändå Östersjön genom 

Dalälvarna som är recipient för 

avloppsreningsverken och enskilda 

avlopp. 

Dalälvens vattenvårdsförening är en 

sammanslutning av olika aktörer som 

på ett eller annat sätt har en koppling 

till Dalälven eller dess biflöden. 

Föreningen tar årligen prover på 

Dalälven som sedan redovisas för 

medlemmarna i en rapport. 

Källa: www.dalalvensvvf.se

11. Myllrande våtmarker 

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska 

bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 

Höga naturvärden i våtmarker 

Våtmark är ett samlingsnamn för olika naturtyper som har det 

gemensamt att större delen av året finns en fri vattenspegel eller rörligt 

vatten nära markytan. Myrar, sumpskogar och långgrunda stränder är de 

största huvudgrupperna. 

Sverige är ett av de våtmarksrikaste länderna i världen. Närmare en 

fjärdedel av landytan är våtmarker. Våtmarkerna har mycket höga 

naturvärden. Här finns en stor variationsrikedom av såväl biotoper som 

arter. En lång rad växter och djur är helt beroende av olika typer av 

våtmarker som sin livsmiljö. Av Sveriges 4120 rödlistade (hotade) arter 

förekommer 15 % i våtmarker. Våtmarker har också stor betydelse för 

rastande flyttfåglar. 

Utjämningsmagasin och närsaltfälla 

Våtmarkerna fungerar som utjämningsmagasin genom att de ger ett 

jämnare vattenflöde. De tar också upp näringsämnen som annars hade 

bidragit till övergödningen av våra sjöar och vattendrag. De fungerar 

även som biologiska filter och binder bland annat fast organiska 

bekämpningsmedel och metaller. I odlingslandskapet kan våtmarkerna 

fylla en dubbel funktion genom att dels förbättra förutsättningarna för 

biologisk mångfald, dels fungera som närsaltfälla. 

Våtmarkernas kulturmiljövärden 

Våtmarker har också ett historiskt värde genom de spår efter utvinning 

av myrmalm och torv, foderinsamling och samfärdsel som kan finnas 

liksom förhistoriska boplatser och offerfynd. Vid exploatering riskerar 

kulturvärden att förstöras. 

Andelen våtmarker minskar 

Sedan mitten av 1800-talet har ungefär en fjärdedel av Sveriges 

våtmarker försvunnit genom markavvattning inom jordoch skogsbruk. 

Idag är markavvattning i princip förbjuden men det finns andra orsaker 

till att våtmarksarealen minskar. Dikningar, dämningar, torvtäkter och vägbyggen är några exempel. Genom 

exploatering av våtmarkerna förändras hydrologin och därmed förutsättningarna för den biologiska mångfalden. 

Många arter som är beroende av diken och våtmarker i odlingslandskapet har minskat, t. ex. grodor och vissa 

fågelarter. 


Miljökvalitetsmålet kan nås inom en generation om ökad hänsyn tas till att värna och återställa våtmarker i 

vardagslandskapet. Av de fem delmålen; strategi för skydd och skötsel, myrskyddsplanen, skogsbilvägar, 

våtmarker i odlingslandskapet samt åtgärdsprogram för hotade arter bedöms de två delmålen angående jordoch 

skogsbruk inte att nås i tid. Skogsbilvägar byggs fortfarande över våtmarker med höga naturvärden och 

alltför få våtmarker återskapas i odlingslandskapet, där stora arealer gått förlorade. 

19 


I Naturvårdsverkets Myrskyddsplan 

finns två objekt i Gagnefs kommun. 

Sälsflotten som delas med Vansbro 

kommun och del av Trolldalen. 

Sälsflotten är klassat som Natura 2000 

område vilket innebär att det har ett 

statligt skydd. Trolldalen är idag 

skyddat som naturreservat. 

I Länsstyrelsens våtmarksinventering 

från 1990 beskrivs objekt större än 15 

hektar. Här finns 33 områden beskrivna 

som mer eller mindre ligger inom 

Gagnefs kommun. Av dessa har endast 

fyra fått den lägsta klassningen, objekt 

utan särskilda naturvärden. 

I Miljökontorets kompletterande 

inventering av mindre våtmarker 

beskrivs 31 objekt i kommunen. Av 

dessa är nio klassade som värdefulla 

objekt och 18 som ordinära objekt med 

allmänekologiska värden. 

Gagnefs våtmarker är med andra ord 

väldokumenterade. Huvuddelen av 

våtmarkerna ligger dock på privat mark 

där kommunen endast har små 

möjligheter att påvverka intrång mer än 

vid samråd om till exempel 

markavvattning. 

Källor: Våtmarker i Kopparbergs län , 

Länsstyrelsen Dalarna 1990. 

Våtmarker i Gagnefs Kommun, Gagnefs 

Kommun 1992 

Myrskyddsplan för Sverige naturvårdsverket 

1994 

För att bevara våtmarkerna behövs olika former av skydd. I 

Naturvårdsverkets myrskyddsplan finns 374 utvalda områden, 6 

% av Sveriges myrmarker, som ska ha ett långsiktigt skydd 

senast år 2010.

12. Levande skogar 

Skogens och markens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den 

biologiska mångfalden bevaras samt skogens kulturmiljövärden och fritidsintressen 

värnas. 

Skogen - en viktig resurs för produktion och bioligisk mångfald 

Sverige är ett land rikt på skog. Skogen är en viktig resurs för landets 

ekonomi. Det är därför av största vikt att denna naturresurs nyttjas på ett 

uthålligt sätt. Ca 95 % av den produktiva skogen berörs idag av skogsbruk. 

Det intensiva skogsbruket som bedrivits under 1900-talet med 

kalavverkning, plantering av främst barrträd och borttagande av död ved 

har inneburit att den biologiska mångfalden i skogen har minskat. Speciellt 

drabbade är de ryggradslösa djuren samt mossor, lavar och svampar som är 

beroende av äldre träd, stabila mikroklimat och död ved. Av de drygt 

4 000 rödlistade arterna (hotade arter) förekommer ungefär hälften i 

skogslandskapet. För mer än 70 % av dessa är det bristen på gamla och 

döda träd som är orsaken till deras minskning. 

Skogsbruket – ett hot mot natur- och kulturmiljöer i skogen 

Markberedning med radikala metoder, körskador av skogsmaskiner och 

avverkning kan orsaka skador på fornlämningar och andra kulturlämningar. 

Skogsbilvägarna splittrar upp skogslandskapet och bidrar till fragmentering 

av skogsmiljöerna. Närliggande våtmarker kan också påverkas negativt. 

Andra hot mot en levande skog är nedfall av försurande ämnen som svavel 

och kväve som kan leda till urlakning av näringsämnen och utlösning av 

tungmetaller. 

Sturvål naturreservat 


Skydd av skog 

För att bevara den biologiska mångfald som är knuten till gammelskog har naturvårdsverket bedömt att minst 5 

% av svenska skogen måste skyddas. Andra bedömare menar att 8,4 % av den produktiva skogsmarken inom vår 

region behöver vara skyddad inom 40 år om den biologiska mångfalden ska kunna bevaras (Angelstam & 

Andersson). 

Naturvårdsmedvetandet har ökat det senaste decenniet och ”gröna planer” och skogscertifieringar har blivit en 

naturlig del av skogsbruket. Sedan 1997 finns en miljö- och rättvisemärkning av skogsbruk. FSC (Forest 

Stewarsship Council) har tagit fram internationella riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. 

Genom certifieringen förbinder man sig att bedriva ett skogsbruk som tar hänsyn till andra intressen än de rent 

ekonomiska. Certifierade skogsägare har bland annat förbundit sig att undanta minst 5 % från avverkning. 


Miljökvalitetsmålet kommer troligtvis inte att uppnås till år 2020. Det ser dock bättre ut för flera av delmålen. 

Av de fyra delmålen; långsiktigt skydd av skogsmark, förstärkt biologisk mångfald, skydd för kulturväxtmiljöer 

samt åtgärdsprogram för hotade arter, bedöms ett par av dem som möjliga att nå. 

20 


Gagnefs kommun består till 81 % av 

produktiv skogsmark (62 900 ha). 

72 % av skogen är privatägd och 

28 % ägs av skogsbolag. 

Privatägd skog (45 400 ha) har 

stickprovsinventerats av 

Skogsvårdsstyrelsen med avseende på 

nyckelbiotoper och andra naturvärden. 

193 nyckelbiotoper - 662 ha 

126 sumpskogar - 612 ha 

Nyckelbiotoper har inget direkt 

juridiskt skydd men vanligtvis undantar 

markägaren nyckelbiotopen från 

avverkning. 

Bolagsägd skog (17 500 ha) 

De bolagsägda skogarna i kommunen är 

FSC-certifierade, vilket innebär att 28 

% av skogarna i kommunen är FSCmärkta. 

De har förbundit sig att undanta 

5 % av hela sitt skogsinnehav. 

Kommunens 19 naturreservat förvaltas 

av Stiftelsen Gagnefs naturvårdsfond. 

Skogsreservaten har höga biologiska 

värden med flera rödlistade lavar och 

vedsvampar. Den sammanlagda ytan är 

ca 600 ha. 

Det finns fyra statliga reservat i 

kommunen, Trolldalen (69 ha), 

Hartjärn (3 ha), Närsberget (63 ha) samt 

Sifferboberget (49 ha). Ytterligare tre är 

under bildande. 

Skyddad skogsmark i Gagnefs kommun 

uppskattas till ca 1 000 ha år 2001 

(1,7 %). Förutsättning är att privatägda 

nyckelbiotoper och sumpskogar 

skyddas. 

Källor: Gagnefs översiktsplan 

Miljö- och byggförvaltningen Skogsstyrelsen 

Stora Enso.

13. Ett rikt odlingslandskap 

Odlingslandskapet och jordbruksmarken ska bevaras. En uthållig produktion av 

jordbruksprodukter ska främjas samtidigt som den biologiska mångfalden och 

kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 

Odlingslandskapet – vårt kulturarv 

Vårt odlingslandskap är resultatet av människans brukande av naturen 

under lång tid för att producera mat. Här finns livsmiljöer för många djuroch 

växtarter. Det öppna odlingslandskapet har också upplevelsevärden 

som är svårt att mäta med pengar, och få av oss vill vara utan det. Det är en 

viktig länk i samhällets kretslopp av näringsämnen och länken till det 

bondesamhälle som tidigare generationer levde i, en del av vårt kulturarv. 

Bastbergets fäbod 

Den biologiska mångfalden hotas 

Det svenska odlingslandskapet har förändrats markant under 1900-talet. 

Rationaliseringar och dålig lönsamhet har minskat den brukade arealen. 

Detta har lett till en minskad biologisk mångfald och en utarmning av 

kulturhistoriska värden. Särskilt har naturliga ängs- och betesmarker 

minskat. Endast en spillra av den ängsmark som brukades under 1800-talet 

finns kvar idag och ogödslade betesmarker är inte vanliga. Det innebär att 

livsutrymmet för våra ängs- och betesmarksväxter har minskat liksom 

arterna själva. Ungefär 2 000 djuroch växtarter som är knutna till 

odlingslandskapet hotas idag och riskerar att försvinna. Det beror bland 

annat på att åkerarealerna utnyttjas allt intensivare och att användningen av 

bekämpningsmedel minskar livsutrymmet för arter som är beroende av 

åkermiljö och kantzonen mellan åker och andra naturtyper. Åkerogräs och 

insekter har svårt att överleva vilket i sin tur påverkar t. ex. fåglarna. Även 

arter som är beroende av odlingslandskaptes vattenmiljöer minskar som en 

följd av övergödning, igenväxning och torrläggning. 

Åkerholmar, odlingsrösen, öppna diken och småvatten är exempel på småmiljöer, ofta med höga naturvärden, 

som också minskat. Många av byggnaderna i landskapet, lador, smedjor etc. utgör viktiga kulturhistoriska 

minnen. Flera är akut hotade eftersom de saknar användning. 

Ett hållbart jordbruk 

Ett hållbart samhälle är beroende av att det produceras livsmedel nära konsumenterna. Jordbruk med betande 

djur är också en förutsättning för att bevara de natur- och kulturvärden som finns i odlingslandskapet. Det är 

därför viktigt att bevara den jordbruksareal som finns. Ekologisk odling ger förutsättningar för en ökad biologisk 

mångfald. Dels genom att bekämpningsmedel inte används och dels att en större del av marken används till 

vallodling för foderproduktion, bete och gröngödsling. Genom att köpa ekologiskt odlade produkter gynnas det 

ekologiska jordbruket och i förlängningen den biologiska mångfalden och en långsiktigt hållbar 

livsmedelsproduktion. Det bidrar också till en hälsosammare arbetsmiljö utan kemiska bekämpningsmedel för de 

människor som arbetar inom jordbruket. Detta gäller inte minst i länder där bekämpningsmedel som är förbjudna 

i Sverige fortfarande används. 

21 


Total åkerareal: 2580 ha (3,1 %) av 

kommunens yta (2005). 

Andel slåtter- och betesvall: 

1327 ha 

Andel betesmark (exkl betesvall): 305 

ha. 

Betesdjur (2005) 

Antal nötkreatur: 1 642 st 

Varav mjölkkor: 385 st 

Antal får: 264 st 

Hästar: ca 191 st 

År 2005 brukas 4,8 % av åkerarealen 

för ekologisk odling enligt 

EU:stödsnormer. Arealen har minskat 

med 7 % sedan 2001. 

Det finns tre jordbruk med KRAVgodkänd 

produktion i kommunen, 

biodling, växthus och växtodling. 

Fäbodmiljöer med dokumenterat höga 

natur- och kulturvärden: 

Bevarandevärda odlingslanskap: 

14 st, (121 ha) varav fyra riksintressen; 

Bastberget, Skallbodarna, Svedjebodarna och 

Finntorpet. 

Lokala intresse A: 15 st 

Lokala intresse B: 15 st 

Värdefulla ängs- och hagmarker: 13 st, 

(48,4 ha) 

Det finns ingen samlad dokumentation 

om nuläget för fäbodmiljöerna utifrån 

natur- och kulturvärden. Många hotas 

av igenväxning. 

En inventering av kommunens 

ängslador gjordes 1997/98. 

Trots att Gagnefs kommun har en 

miljöpolicy som säger att åkermark ej 

ska bebyggas, planeras för bostäder på 

flera platser i kommunen. 

Källor: Länsstyrelsen Dalarna (statistik från 

SJV) 

Värdefulla odlingslandskap i Dalarna, Lst 

Dalarna 1994 

Fäbodmiljöer i Gagnef, Gagnefs Kommun 

1994 

Kultur och Fritidsavdelningen


Tillståndet för åkermarken och den långsiktiga produktionsförmågan är tillfredsställande. Inget av de sex 

delmålen; ängs- och betesmarker, småbiotoper, kulturbärande landskapselement, växtgenetiska resurser och 

inhemska husdjursraser, åtgärdsprogram för hotade arter samt kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader 

bedöms som ouppnåeligt inom utsatta tidsramar. 

22

14. Storslagen fjällmiljö 

Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, 

upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska 

bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. 

Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 

De skandinaviska fjällen är en av Europas sista kvarvarande vildmarker 

och har mycket höga natur- och upplevelsevärden, även i ett 

internationellt perspektiv. Människor har levt i fjällmiljön under flera tusen år, och fjällen har därför också 

betydande kulturmiljövärden. 

Till problemen inom fjällområdet hör att renbetesmarkerna överutnyttjas, att motorbuller från motordrivna 

fordon och flyg stör människor som vill ha naturupplevelser och rekreation samt att marken skadas av körning 

med terrängfordon. Betydande miljöproblem i fjällen som hanteras inom ramen för andra miljökvalitetsmål är 

försurning och miljögifter. Klimatförändringar utgör ett potentiellt hot för fjällmiljön. 

Långfjället i norra Dalarna med utsikt mot Sylen och Grövelsjöns norra 

ände. 

Foto: Mikael Svensson 


För att ett betespräglat landskap ska upprätthållas krävs renskötsel som bedrivs och utvecklas på ett hållbart sätt 

för miljön. Miljökvalitetsmålet följs upp av fyra delmål; skador på mark och vegetation, buller, natur- och 

kulturvärden samt åtgärdsprogram för hotade arter. 

23 


Det finns inga fjäll i kommunen. 

Däremot passerar, i synnerhet under 

vintermånaderna, mycket trafik genom 

kommunen på väg till fjällområden i 

norra Dalarna.

15. God bebyggd miljö 

Den bebyggda miljön ska skapa förutsättningar för en god och hälsosam livsmiljö 

för de boende i kommunen och medverka till en god regional och global miljö. 

Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och 

anläggningar ska utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god 

hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. 

Vår boendemiljö 

En god bebyggd miljö handlar om vår boendemiljö, om närmiljön och om 

samhällsstrukturen. Det handlar också om att hushålla med naturresurserna 

och bevara och utveckla de natur- och kulturvärden som vi har omkring 

oss. Genom en god samhällsplanering kan vi undvika olika konflikter och 

störningar och ge förutsättningar för ett uthålligt samhälle. 

Nordåker 


Buller 

Trafiken, ett av vår tids stora miljöhot, bidrar inte bara till luftföroreningar 

utan ger också upphov till buller. Buller definieras som allt icke önskvärt 

ljud och kan orsaka störning av sömn och vila, koncentrationssvårigheter, 

stress och svårighet att samtala. Trafiken är idag den största bullerkällan. 

Ungefär 1,5 miljoner människor i landet beräknas utsättas för bullernivåer 

från trafiken utanför sin bostad som överstiger 55 dB (A), det riktvärde 

Naturvårdsverket föreslagit på lång sikt. 

Radon 

Radon är en lukt- och färglös, radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av 

radium. Radon är den största strålningskällan som svenska befolkningen 

utsätts för. Radon i inomhusluft kan komma från underlaget eller 

byggmaterialet. Exponering av höga radonhalter i inomhusluft ger upphov 

till omkring 400 lungcancerfall per år i Sverige. Rökare är speciellt utsatta. 

Radon i dricksvatten kan också vara ett problem i enskilda bergborrade 

brunnar (se även Säker strålmiljö). 

Avfall 

Den stora mängd avfall som vi ger upphov till leder till en ökad miljöbelastning. Avfallsmängderna ökar stadigt. 

För att nå ett uthålligt samhälle måste den totala mängden råvaror som omsätts i samhället minska och de råvaror 

som används bör recirkulera i kretslopp. Dels genom återanvändning och dels genom återvinning. Det som inte 

kan ingå i kretslopp måste tas om hand på ett ur miljösynpunkt bra sätt. 


Miljökvalitetsmålet har sju delmål och det är osäkert om målet kan nås. Delmål och generationsperspektiv för 

frågor som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, avfallsgenerering och inomhusmiljö bedöms bli svåra 

att nå, eftersom effektiva styrmedel saknas eller inte används. Delmålet planeringsunderlag, bedöms som osäkert 

att nå då det är beroende av resurssituationen i kommuner och länsstyrelser. Uttag av naturgrus minskar. Det 

starkaste styrmedlet för en minskad användning av naturgrus är länsstyrelsernas tillståndsgivning. 

Energianvändning i byggnader bedöms som möjligt att nå inom utsatt tid. 

24 


I alla delar av kommunen och i nära 

anslutning till byar och tätorter finns 

natur- och rekreationsområden. 

Vandringsleder: 400 km 

Cykelleder: 200 km 

Motionsspår/skidspår: 6 st 

Badsjöar: 15 sjöar kontrolleras av 

miljö- och byggförvaltningen 

Fiskevatten: många sjöar och 

vattendrag i kommunen har bra 

fiskevatten. 

Golfbana. 

Huvuddelen av ovanstående sköts av 

ideella föreningar. 

Många kulturhistoriskt intressanta 

miljöer i form av äldre bebyggelse finns 

i byarna. 

Det är framför allt boende längs riksväg 

70 och 71, liksom boende längs 

järnvägen som berörs av trafikbuller. 

Vägverket och banverket har åtgärdat 

huvuddelen av bostadshusen längs 

riksväg 70. Åtgärder längs riksväg 71 är 

i stort sett klara. 

Under vintern 2006/2007 deltog 

kommunen i ett nationellt 

tillsynsprojekt vad gäller radon i 

förskolor. I skrivande stund är inte 

resultatet av projektet färdigställt. 

De unga graniterna i kommunens östra 

delar ger ett grundvatten som innehåller 

radon som ligger nära eller strax över 

gränsvärdet för vatten. Läget i de västra 

delarna är okänt. 

På vissa platser har man även stora 

problem med uran i vattnet. 

I Gagnef finns ett väl utvecklat 

källsorteringssystem som möjliggör 

återanvändning och återvinning. 

Avfallet sorteras i ca 30 fraktioner! 

Hälften av alla hushåll komposterar 

hemma. Gagnef samarbetar med ett 

antal Dala kommuner för en regional 

samverkan i avfallsfrågor; Avfall 2010. 

Källor: Miljö- och byggförvaltningen 

Gatu/VA-avdelningen 

Statistisk, Gagnefs kommun

16. Ett rikt växt- och djurliv 

Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för 

nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras 

funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt 

livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång 

till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, 

livskvalitet och välfärd. 

Konsumentpåverkan 

Dagens konsumtionsmönster, inklusive förekomsten av miljömärkta och 

miljöcertifierade varor och tjänster, har en direkt påverkan på hotade arter, 

naturtyper och ekosystem. Konsumentintresset för miljömärkta varor och 

miljöcertifierade producenter ökar sakta och förväntas öka ytterligare 

framöver. 

Även om konsumenternas intresse för miljömärkta varor förväntas öka finns 

det många exempel på det motsatta, som konsumtionsmönstret för nötkött. 

Den ökande försäljningen av kött från naturbetesmarker lokalt har en stor 

positiv betydelse för biologisk mångfald, men denna positiva trend måste ställas i relation till den ökande 

importen av utländskt nötkött och mjölk till Sverige. Importen kan förväntas minska lönsamheten för svenska 

jordbrukare och därmed minska antalet betesdjur i svenska hagmarker. 

Den pågående certifieringen av skogsbruket bedöms vara positiv för bevarandet av arter, och troligen kan 

konsumentkrav ytterligare påverka kvaliteten på skogsnäringens naturvårdshänsyn. Även det ökande intresset för 

ekoturism kan bidra till bevarandet av vissa arter och naturtyper. 

Pärluggleunge, nyss utflugen ur 

boet. Foto: Ragnar Nyberg 


Miljökvalitetsmålet antogs av riksdagen i november 2005. Under de senaste decennierna har omfattande insatser 

genomförts för att miljöanpassa mänskliga aktiviteter. Trots detta har utvecklingen för den biologiska 

mångfalden inte förbättras i den omfattning som krävs för att nå nationella och internationella mål och åtagande. 

Miljömålet delas in i tre delmål; hejda förlusten av biologisk mångfald, minskad andel hotade arter samt hållbart 

utnyttjande. Trots olika insatser har förlusten av arter, naturtyper och ekosystemtjänster inte kunnat hejdas. För 

att klara delmålet krävs bl a att arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter genomförs som planerat. 

25 


Gagnefs kommun är relativt väl 

inventerat på växter tack vare den sk 

Dalafloran som drivs av Dalarnas 

Botaniska Sällskap. Hittills har 603 

arter lokaliserats. 

Dalarnas ornitologiska förening, DOF, 

inventerar fågelarter i kommunen och 

totalt har man registrerat 189 fågelarter 

i Gagnef. 

Övriga djurarter har inte inventerats i 

kommunen. 

Källor: www.dalafloran.se/sockenindex 

www.dofnet.se/Fagelobsar

17. Kommunens inriktningsmål och resultatmål 

Gagnefs kommun har valt att anamma de nationella och regionala miljömålen i form av fem övergripande 

inriktningsmål: 

1. Energianvändning och transporter. 

2. Giftfria och effektiva kretslopp. 

3. Hushålla med mark och vatten samt biologisk mångfald. 

4. God bebyggd miljö samt natur- och kulturvärden. 

5. Vi ska vara miljömedvetna. 

Inriktningsmålen delas sedan in i mer specificerade resultatmål, vilka är satta av den avdelning/förvaltning som 

berörs och följs upp årligen i respektive avdelning/förvaltnings verksamhetsberättelse. De fyra första 

inriktningsmålen är helt fokuserade på den kommunala verksamheten, medan det femte målet innebär att den 

kommunala verksamheten ska sprida information till allmänheten i miljö- och energifrågor. 

26

1. Vi ska effektivisera energianvändningen och transporterna och använda förnybara energikällor 

Hur? 

Största delen av Sveriges bidrag till växthuseffekten kommer från koldioxid. 

Transporter och uppvärmning av bostäder står för huvuddelen. Genom att se över 

transporterna så de blir mer effektiva, använda miljöanpassade fordon och bränslen 

blir utsläppen av såväl koldioxid, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen lägre. I 

den kommunala upphandlingen finns möjligheter att påverka. Redan i 

översiktsplaneringen kan goda förutsättningar för cykel- och gångtrafik skapas så att 

människor gärna väljer bort bilåkande. 

Vid uppvärmning av fastigheter är det viktigt att minska användningen av fossila 

bränslen. Vedeldningen ger betydande utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Här är 

det viktigt att eldningstekniken förbättras. Den miljövänligaste energin är den energi som kan sparas och 

effektiviseras bort utan att nyttan minskar. Enligt statliga NUTEK kan vi minska elanvändningen i Sverige med 

20 TWh till 2020 om vi använder energieffektivare teknik i hushåll och företag. I dagläget ligger den 

genomsnittliga elförbrukningen i Sverige på ca 400 TWh, varav 39 % härstammar från fossila bränslen, 33 % 

kommer från elektricitet och biobränslen står för resterande 28 % 

Resultatmål Åtgärder Uppföljning Kostnad 

TRANSPORTER 

Förbättra kollektivtrafiken. Utreda behov och möjligheter för Transportutredning 

äldre bybors resande och eventuellt under 2008. 

samordna med skolskjutsar. 

Göra skolskjutsarna attraktiva så att 

föräldrar inte skjutsar sina barn. 

Fler tåg/bussförbindelser till Borlänge 

kvällar/helger. Via Region Dalarna 

arbeta för att utveckla en väl 

fungerande pendeltågtrafik i länet som 

kompletteras med busstrafik. Se över 

cykelställ och motorvärmare vid 

2010 ska 50 % av 

kommunens bilpark bestå 

av miljöbilar. 

Senast 2008-12-31 

installera timer alternativt 

pulsstyrda motorvärmare 

på alla kommunens 

parkeringsplatser. 

ENERGIANVÄNDNING 

Minska oljeförbrukningen 

inom 

kommunförvaltningen 

med 5 % per år. 

All el i Kommun 

förvaltningen ska vara 

”grön”. 

Kommunen ska ha tillgång 

till energirådgivning. 

Senast 2008-12-31 ska 

förbrukningen av 

kopieringspapper minska 

med 10 % jämfört med 

föregående år. 

Energieffektivisering av 

B- och C-anläggningar i 

kommunen under 2007- 

2010. 

järnvägsstationerna i kommunen. 

De bilar som köps in ska uppfylla 

statens definition för miljöbilar. 

Ca 100 motorvärmare om året 

kommer att bytas ut tom 2008. 

Besparingar genom t ex tidsstyrd 

ventilation och värmeåtervinning. 

Utreda fortsatt utbyte av oljepannor 

till fastbränslepannor. 

Kommunen ska i sin upphandling 

efterfråga ”grön el”. 

Årligen budgetera för/ tillskjuta medel 

för energirådginingen i det fall att 

statsbidragen upphör. 

Ökad användning av information via 

nätet. T ex handlingar skickas via 

nätet. Test görs på KS. Beräkning av 

hur mycket papper som sparats. 

Utvärdering efter ett år. 

Alla B-anläggningar ska besökas 

senast 2007. Upprätta åtgärdsplaner 

under 2007-2010 för samtliga 

anläggningar. 

27 

Redovisas i 

verksamhetsberättelse 

Redovisas i 


Redovisas i 


Andel grön el redovisas 

i verksamhetsberättelse 

Ryms inom 

budget för 

transportutredning 

Uppgift 

saknas 

Ryms inom 

ordinarie 

budget 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Årliga medel i budget. Ryms inom 

ordinarie 

budget t o m 

2007 

Redovisas i 

verksamhetsberättelse. 

Redovisas i 


Uppgift 

saknas 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Ansvarig 

förvaltning/ 

avdelning 

KS-förvaltn. KS 


Fastighet KS 

Fastighet KS 

Fastighet KS 

Miljö- och 

bygg 

Ansvarig 

nämnd 

MBN 


Miljö- och 

bygg 

MBN

2. Vi ska skapa giftfria och effektiva kretslopp 

Hur? 

Inriktningsmålet handlar om att inte använda ämnen som är giftiga och 

svårnedbrytbara och att skapa kretslopp där näringsämnen och material tas till vara 

och riskerna för läckage och slöseri med resurser minskar. Kommunen kan genom 

upphandlingen påverka vilka varor som köps in och därmed verka för en giftfri miljö. 

Till exempel bör andelen miljömärkta och ekologiskt odlade produkter öka. 

Information och rådgivning till både företag och allmänhet är en viktig del i arbetet. 

Inte minst vad gäller avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen. 

Förorenad mark bör åtgärdas och slam från avloppsreningsverken ska även i 

fortsättningen hålla en hög kvalitet. De enskilda avloppen i kommunen bör ses över 

och på sikt vara godkända enligt miljöbalkens regler. Effektiva kretslopp handlar till 

stor del om att hushålla med energi och material. 

Resultatmål Åtgärder Uppföljning Kostnad Ansvarig 

förvaltning/ 

2015 ska 25% av inköpta 

livsmedel vara KRAV-märkta/ 

närproducerade. 

Delta i LST tillsynsprojekt om 

farliga kemiska produkter fram 

till 2009. 

Inventera och riskklassificera 

nedlagda kommunala deponier 

senast 2007. 

Vid inköp av kemiska 

produkter inom 

kommunförvaltningen ska de 

produkter som är mest 

lämpliga ur miljö- och 

hälsosynpunkt väljas. 

År 2009 ska grundvattnet ha 

ett bättre skydd 

Inventering av enskilda avlopp 

som saknar tillstånd senast 

2010. 

Utreda möjligheten att minska 

saltanvändningen hos de 

vägföreningar som finns i 

kommunen. 

Senast 2008-12-31 ska 

upphandlingsreglementet vara 

tydligt vad gäller 

miljöanpassad upphandling. 

Stegvis byta ut olika produkter 

och kategorier av livsmedel (tex 

mjölk och kaffe). Avsätta medel 

för merkostnad vid inköp av 

KRAV-varor. Vid upphandling 

stimulera lokalproducerade 

livsmedel. 

Kartlägga vilka farliga kemiska 

produkter som hanteras inom 

tillståndspliktiga verksamheter 

senast 2007. 

Förbereda fältbesök, fältbesök 

och riskklassning. 

Kartlägga vilka farliga kemiska 

produkter som hanteras inom 

kommunförvaltningen senast 

2007. 

Utbildning om kemikalier. 

Senast 2009-01-01: 

Förnya skyddsområden för 

vattentäkter. 

Ta fram nya skyddsföreskrifter 

för Tallbacken, Sångån 

Se över föreskrifter för Bäsna. 

Vid prövning av täktplaner ska 

tiden till grundvattnet vara 

avgörande, inte avståndet. 

Ny skyltning för 

vattenskyddsområden . 

Ta fram information och 

informera boende i 

vattenskyddsområden. 

Delta i Badelundaprojektet 

Kartlägga ca 10 enskilda 

avlopp/år som saknar tillstånd. 

Informera berörda vägföreningar 

om alternativa metoder för 

dammbekämpning sommartid 

senast 2007-12-31. 

Tydliga inköpsanvisningar ska 

finnas lättillgängligt bl a på 

intranet. 

Utbildning av inköpare 

genomförs. 

Metod för uppföljning som visar 

hur stor del av upphandlade varor 

och tjänster där miljöhänsyn 

tagits, tas fram. 

28 

Redovisas i 


Redovisas i 


Redovisas i 


Utredning och 

eventuellt utbytta 

bekämpningsmedel. 

Utförd utbildning. 

Redovisas i 

verksamhets-berättelse. 

Redovisas i 


Uppgift 

saknas 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Vet ej i 

dagsläget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 


KS-förvaltn. 

Kostavd./ 

Inköpsgrupp. 

Miljö- och 

bygg 

Miljö- och 

bygg 

Inköpsgruppen 

och respektive 

användare. 

Gatu/VA 

Miljö- och 

bygg 

Miljö- och 

bygg 

Redovisad utredning 50 kkr Miljö- och 

bygg 

Redovisas i 


Uppgift 

saknas 

KS-förvaltn. 

och inköpsgruppen 

Ansvarig 

nämnd 

KS 

MBN 

MBN 

Respektive 

nämnd. 

KS 

MBN 

MBN 

MBN 

KS

3. Vi ska hushålla med mark och vatten och värna om den biologiska mångfalden. 

Hur? 

Genom att hushålla med våra naturresurser får nästkommande generationer större handlingsutrymme. 

Kommunen kan påverka mark- och vattenanvändningen i översiktsplaneringen. Grusåsarna är ett exempel på en 

ovärderlig resurs för vår vattenförsörjning som måste skyddas. I VA-2050 finns mål och åtgärder om hur vårt 

grundvatten ska skyddas. Men fortfarande saknas ett skydd för den vattenförande åsen. 

Den biologiska mångfalden hör intimt samman med nyttjandet av mark och vatten. Biologisk mångfald betyder 

att det finns en rikedom av arter, en genetisk variation inom arterna samt en mångfald av livsmiljöer för allt 

levande. Detta är en förutsättning för livet på jorden och ett hållbart samhälle. I odlingslandskapet och i skogen 

är många av arter hotade på grund av rationaliseringar och moderna brukningsmetoder. Det är viktigt att växtoch 

djurarter som hör hemma där ges förutsättningar att leva vidare under naturliga förhållanden och i 

livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper måste skyddas. Den biologiska mångfalden hotas inte bara av 

ändrad markanvändning utan också av övergödning, försurning och gifter. Den biologiska mångfalden måste 

värnas genom insatser på många olika fronter. 

En rad inventeringar har gjorts för att få kunskap om vilka natur- och kulturvärden som finns i kommunen. Det 

har 

bl. a. lett till att kommunala naturreservat har bildats. I vissa fall behövs mer 

kunskap och åtgärder för att skydda mark, vatten och arter. 

Till exempel bör en dokumentation av skyddsvärda natur- och 

kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag finnas. 

Miljökontoret håller på att ta fram en vattenplan för kommunens 

sjöar och vattendrag som dels redovisar nuvarande läge och att 

dels anger åtgärder och riktlinjer för den framtida vattenvården. 

Våtmarkerna på kommunens egen mark bör bevaras och 

anläggandet av nya våtmarker bör uppmuntras. Genom att 

prioritera ekologiskt odlade produkter vid upphandling och vid 

lokala inköp kan den biologiska mångfalden påverkas indirekt. 

29 

F 

o 

t 

F 

I gammelskogen är artrikedomen stor. 


förvaltning/ 

All kommunalägd skog 

som inte är 

exploateringsmark eller 

naturreservat ska ha en 

grön skogsbruksplan 

senast 2010. 

5 % av skogen i Gagnefs 

kommun ska vara skyddad 

till år 2025. 

Den sökta omarronderingen i Dala- 

Floda är överklagad 2005. Inga 

åtgärder i väntan på den. 

Avsätta 50 000 kr per år för att i nära 

samverkan med lokala aktörer bilda 

reservat med god lokal förvaltning. 

Ta fram eller bearbeta inkomna 

förslag till nya reservat. 

Samarbete med länsstyrelsen om 

50 % finansiering. 

Redovisas i 

verksamhetsberättelse 6000 kr 

Årligen avsatta medel, 

redovisas i 



Ansvarig 

nämnd 



50 000 kr/år Miljö- och 

bygg 

MBN

4. Vår bebyggda miljö ska vara en god och hälsosam miljö där natur- och kulturvärden tas tillvara 

Hur? 

På många sätt har Gagnef redan nu en god bebyggelsemiljö. Den gamla 

bebyggelsestrukturen och många kulturhistoriskt värdefulla byggnader 

finns kvar i många byar. Alla har god tillgång till fina natur- och 

vattenområden. Kulturmiljöerna i kommunen är ett viktigt inslag som 

har betydelse för framtida generationer. Översiktsplanen är ett verktyg 

som kan värna om våra kulturmiljöer. Åtgärder för hur ängsladorna och 

fäbodmiljöerna i kommunen ska bevaras behövs. 

Ett problem är transporterna. Boendet i byar kräver att man har tillgång 

Djurås by 

till bil för att komma till arbetsplatsen, affären och annan service. Inte 

minst för barnens fritidsaktiviteter. Genom att förbättra kollektivtrafiken 

och samordna transporter kan bilanvändningen minska. Nya byggnader och anläggningar ska lokaliseras och 

utformas så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och energi främjas. 

Kommunens invånare ska inte utsättas för bullerstörningar, radonhalter, skadliga luftföroreningar eller andra 

oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Miljöförvaltningen följer upp mätningar och bevakar dessa områden. 

Avfall och restprodukter ska sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet. 

Det finns redan nu bra system för avfallssortering som möjliggör ett miljöriktigt omhändertagande av avfallet. 

Det ligger dock ett stort ansvar på var och en att ta hand om sitt avfall på ett riktigt sätt. I ”Avfall 2010" finns 

mål och åtgärdsprogram för hur avfallssystemen ska utvecklas i samarbete med närliggande kommuner. 


förvaltning/ 

Alla fastigheter som är 

utsatta för vägtrafikbuller 

som överstiger gällande 

riktvärden ska åtgärdas. 

Slå vakt om den rika 

natur- och kulturmiljön 

som finns i kommunen. 

Slå vakt om det rika 

kulturarv som finns i 

kommunen i form av t.ex. 

hantverk musik, mat, 

dialekter, litteratur och 

bymiljöer. 

Alla av kommunens 

utpekade badsjöar ska ha 

ett badbart vatten. 

Återvinning av 

verksamhetsavfall från 

industrin ska öka. 

Miljöförvaltningen bevakar att 

åtgärder genomförs. 

I samråd med lokalbefolkningen ta 

fram lokala områdesbestämmelser för 

kulturellt intressanta bymiljöer 

(Österfors). 

Verksamheten ska i det ordinarie 

arbetet stödja sådana ambitioner som 

bidrar till bevarandet av kulturarvet. 

30 

Redovisad utredning Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Redovisas i ÖP 

Framtagna områdesbestämmelser. 

Årlig rapport i 

nämndens 


Pågående varje badsäsong: Mätningar. Redovisning av 

vattenprover. 

Vassbekämpning och 

syresättning vid behov. Åtgärderna 

planeras i samarbete med Miljö- och 

bygg 

Tillsynsprojekt ska genomföras senast 

2008. 

Redovisas i 


Redovisas i 


Vet ej i 

dagsläget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 


Miljö- och 

bygg 

Miljö- och 

bygg 

Ansvarig 

nämnd 

MBN 

MBN 

KS-förvaltn. KN 

Miljö- och 

bygg MBN 

Fastighet KS 

Miljö- och 

bygg 

MBN

5. Vi ska vara miljömedvetna 

”Vi ärver inte jorden av våra föräldrar - vi lånar den av våra barn" 


Hur? 

En förutsättning för att uppnå målen i miljöprogrammet är att alla 

medverkar. Det gäller både kommunens nämnder/förvaltningar och 

enskilda individer i verksamheterna liksom alla invånare i kommunen. Alla 

måste inse att våra beslut i vardagen har betydelse för framtiden och 

utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det handlar ofta om att ändra 

attityder. En ökad kunskap om sambanden mellan vårt sätt att leva och 

miljön kan ge motivation att ändra tankesätt och beteenden. 

Miljöarbetet måste börja redan i förskoleverksamheterna för att ge en tidig 

förståelse för naturen och samspelet mellan människa och miljö. Skolan har 

sedan en mycket viktig roll för att den uppväxande generationen ska välja 

en mer hållbar livsstil än dagens. Miljöaspekter måste komma in i fler 

ämnesområden i skolan. Kontinuerlig information och rådgivning till 

kommuninvånare är nödvändigt för att öka kunskapen. 


förvaltning/ 

Informera och uppdatera 

våra innevånare så att de 

blir mer miljömedvetna än 

idag. 




idag. 




idag. 

Sprida metainformation 

om miljö och energi. 

Alla elever ska bli 

medvetna om god 

arbetsmiljö som främjar 

hälsa och friskvård. 

Olika typer av informationsinsatser: 

Ta fram en almanacka till 2007. 

Delta i aktuella nationella kampanjer. 

Delta i Avfall 2010:s 

informationsarbete. 

Olika typer av informationsinsatser: 

Ta fram en almanacka till 2007. 

Delta i aktuella nationella kampanjer. 

Annonser i lokalbladen. 

Ta fram specifik, efterfrågad 

miljöinformation till barn- och 

ungdomsföreningar som äger/driver 

fritidsanläggningar. Att vid 

föreningsbesök genom dialog försöka 

ringa in behov och 

förbättringsmöjligheter, för att 

därefter söka och förmedla 

information. 

Vid visningar för olika grupper 

införlivas informationskanaler för 

energi- och miljöfrågor. 

Varje verksamhet genomför 

arbetsområden där miljö, hälsa och 

friskvård behandlas. 

31 


nämndens 



nämndens 



nämndens 



nämndens 


Utvärdering sker 

årligen i sambands med 

skolornas 

kvalitetsredovisning. 

Respektive rektor är 

ansvarig. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget 

Ansvarig 

nämnd 


Gatu/VA KS 

100 000 kr Miljö- och 

bygg 

Ryms inom 

ordinarie 

budget 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

Ryms inom 

ordinarie 

budget. 

MBN 

KS-förvaltn. FIN 

KS-förvaltn. KN 

Barn- och 

utbildning 

BUN

18 Revidering 2006 

Revideringen av miljöprogrammet har pågått under 2006-2007. Arbetet har inneburit bl.a. att en uppdatering har 

gjorts av faktarutorna ”Så här står det till i Gagnef.” Vidare har respektive förvaltning fått tycka till om sina 

respektive resultatmål och åtgärder. Har det hänt något, har målen uppfyllts eller höll inte den tänkta tidsplanen 

för genomförandet. Det är viktigt att målen är mätbara och tidsbestämda och att en person som har 

huvudansvaret för genomförandet och uppföljningen utses. I flera fall finns planer/ program som kan fungera 

som handlingsplaner. T. ex. avfallsplan, energiplan, VA-2050, Avfall 2010. Det är dock viktigt att dessa planer 

revideras och hålls levande. Programmet har sedan gått ut på remiss till berörda instanser och lokala intressenter. 

Kostnader som inte ryms inom ordinarie budget måste sökas hos kommunledning eller finansieras på annat sätt. 

Den miljöpåverkan som vi och tidigare generationer har orsakat och orsakar måste betalas av någon. Att 

miljöarbetet måste tillåtas kosta ska ses som ett sätt att ansluta sig till ”polluter pays principle”, en av 

miljöbalkens grundprinciper. Det innebär att den som förorenar eller orsakar störning ska stå för kostnaden, 

förebygga störning och återställa miljöer där påverkan redan har skett. Förebyggande åtgärder är oftast mest 

kostnadseffektiva på lång sikt. 

Även de nationella miljömålen har följts upp på riksnivå och en sammanfattning av uppföljningen har gjorts 

under rubriken ”Nationell uppföljning”. 

Efter remissförfarandet antar kommunfullmäktige miljöprogrammet och inriktningsmålen. Detta sker hösten 

2007 Varje nämnd ansvarar sedan för att miljöarbetet inom förvaltningen planeras vid det årliga budgetarbetet 

och att åtgärder arbetas in vid verksamhetsplaneringen samt ansvarar för att åtgärderna, i januari månad, 

rapporteras in till miljö- och byggförvaltningen. Miljö- och byggförvaltningen sammanställer sedan de utförda 

åtgärderna till det årliga miljöbokslutet som rapporteras till kommunfullmäktige. Tidplanen för att komma igång 

med ett fungerande miljöarbete utifrån detta miljöprogram ligger på ca l år. 

Miljöprogrammet ska revideras var fjärde år d.v.s. en gång per mandatperiod. 

Sammanfattning av genomförande och uppföljning 

1. Miljöprogrammet skickas på samråd till alla förvaltningar. Förvaltningarna reviderar sina respektive 

resultatmål och handlingsplaner. Därefter en remissomgång som även vänder sig till alla nämnder, politiska 

partier samt andra intressegrupper. Oktober 2006 till maj 2007. 

2. Miljöprogrammet och dess inriktningsmål antas i kommunfullmäktige. Hösten 2007. 

3. Handlingsplanerna inarbetas i verksamhetsplaneringen för respektive förvaltning. Våren 2008. 

4. Varje nämnd ansvarar för årsrapportering av utförda åtgärder. Uppgifterna lämnas in till miljö- och 

byggförvaltningen. Årligen i januari. 

5. Miljö- och byggförvaltningen sammanställer miljöbokslutet som redovisas i KF. Årligen i mars. 

6. Nämnderna ansvarar för att nya åtgärder behandlas. Årligen. 

7. Revision av miljöbokslutet görs av kommunens revisorer. 

8. Nästa revidering av miljöprogrammet ska ske 2010. 

32

Antaget av kommunfullmäktige 2007-09-24, § 110 - Gagnefs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?