18.09.2013 Views

SBB 2/2010 - bergsbruks.se

SBB 2/2010 - bergsbruks.se

SBB 2/2010 - bergsbruks.se

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

BERGS<br />

&BRUKS<br />

BERGMATERIAL<br />

UNDERMARKSTEKNIK<br />

BERGSPRÄNGNING<br />

GEOTEKNIK<br />

INFRASTRUKTUR<br />

STEN<br />

STÅL & METALLER<br />

2<strong>2010</strong><br />

ÅRGÅNG 89<br />

SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING<br />

Come fly with me...<br />

Agne Agne Rustan Rustan rapporterar rapporterar från från sprängkonferens sprängkonferens i Peru<br />

Peru<br />

Röda Pilen genom Apenninerna


www.sp.<strong>se</strong><br />

Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom<br />

<strong>se</strong>xton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten<br />

av god kvalitet.<br />

Varje år borras tiotu<strong>se</strong>ntals borrhål i landet, antingen för utvinning<br />

av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa<br />

hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former.<br />

Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är<br />

tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra<br />

lationer.<br />

Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya<br />

håls placering, djup och markens egenskaper.<br />

Certifiering genom SP SITAC<br />

För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för<br />

drygt fem år <strong>se</strong>dan, med SGU, branschorganisationerna Avanti<br />

<br />

<br />

handen kan både aktörer, landets kommuner<br />

och konsumenter konstatera att<br />

<br />

dokumenterad kompetens och regelbunden<br />

användning av SGUs brunnsarkiv,<br />

dit alla borrare rapporterar, ökar nu<br />

kontrollen över vad som händer vårt<br />

grundvatten.<br />

En viktig och bidragande orsak till<br />

systemets framgång har varit branschorganisationerna<br />

och deras ambition att<br />

<br />

deltagit i utbildningar och därefter låtit<br />

<br />

att klara kunskapsprövning inom såväl<br />

hydrogeologi och juridik som svetsning.<br />

<br />

<br />

Ökat allmänt intres<strong>se</strong><br />

<br />

kommuner är också i tilltagande. Anta-<br />

<br />

<br />

och beställare vill nu veta om deras<br />

Allt oftare krav på<br />

certifierad brunnsborrare<br />

<br />

byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på,<br />

<br />

kommuner vid borrning och installation.<br />

<br />

kompetens och kvalitet genom ett ”körkort”. Det innebär även att<br />

<br />

<br />

<br />

Id-kort<br />

<br />

av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för<br />

konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att <strong>se</strong> om<br />

<br />

<br />

<br />

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut


www.sp.<strong>se</strong><br />

Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom<br />

<strong>se</strong>xton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten<br />

av god kvalitet.<br />

Varje år borras tiotu<strong>se</strong>ntals borrhål i landet, antingen för utvinning<br />

av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa<br />

hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former.<br />

Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är<br />

tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra<br />

lationer.<br />

Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya<br />

håls placering, djup och markens egenskaper.<br />

Certifiering genom SP SITAC<br />

För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för<br />

drygt fem år <strong>se</strong>dan, med SGU, branschorganisationerna Avanti<br />

<br />

<br />

handen kan både aktörer, landets kommuner<br />

och konsumenter konstatera att<br />

<br />

dokumenterad kompetens och regelbunden<br />

användning av SGUs brunnsarkiv,<br />

dit alla borrare rapporterar, ökar nu<br />

kontrollen över vad som händer vårt<br />

grundvatten.<br />

En viktig och bidragande orsak till<br />

systemets framgång har varit branschorganisationerna<br />

och deras ambition att<br />

<br />

deltagit i utbildningar och därefter låtit<br />

<br />

att klara kunskapsprövning inom såväl<br />

hydrogeologi och juridik som svetsning.<br />

<br />

<br />

Ökat allmänt intres<strong>se</strong><br />

<br />

kommuner är också i tilltagande. Anta-<br />

<br />

<br />

och beställare vill nu veta om deras<br />

Allt oftare krav på<br />

certifierad brunnsborrare<br />

<br />

byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på,<br />

<br />

kommuner vid borrning och installation.<br />

<br />

kompetens och kvalitet genom ett ”körkort”. Det innebär även att<br />

<br />

<br />

<br />

Id-kort<br />

<br />

av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för<br />

konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att <strong>se</strong> om<br />

<br />

<br />

<br />

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut


Svensk<br />

BERGS-&BRUKS<br />

tidning<br />

Årgång 89 • Nr 2/<strong>2010</strong><br />

Svensk<br />

Bergs- & Brukstidning<br />

•<br />

Adress:<br />

Box 6040<br />

200 11 Malmö<br />

•<br />

Tel.<br />

040-611 06 90<br />

•<br />

Telefax<br />

040-797 37<br />

•<br />

E-post:<br />

svenskbergs-bruks<br />

@bjinv.<strong>se</strong><br />

•<br />

Bankgiro<br />

305-6488<br />

•<br />

Plusgiro<br />

65 31 31-3<br />

•<br />

Helårsprenumeration:<br />

233:- (inkl. moms)<br />

•<br />

Ansvarig<br />

utgivare:<br />

Jörgen Dahlquist<br />

•<br />

I redaktionen:<br />

Reinhold Andefors<br />

Jörgen Dahlquist<br />

Kjell Duberg<br />

Roland Duberg<br />

Jan Hallonqvist<br />

Rolf Oward<br />

•<br />

Årgång 89<br />

•<br />

Tryckt hos<br />

Carlshamns<br />

Tryck & Media AB,<br />

Karlshamn<br />

•<br />

ISSN: 0039-6435<br />

•<br />

Omslagsfoton:<br />

Agne Rustan<br />

Välbesökta Bergsprängardagar<br />

Den tolfte upplagan av Bergsprängardagarna<br />

handlade mycket om bergsprängarnas praktiska<br />

vardag, nya bestämmel<strong>se</strong>r, ny teknik och<br />

regeringens stora infrastruktursatsning.<br />

BergUtbildarna AB och BEF kunde som vanligt<br />

konstatera ett mycket stort intres<strong>se</strong> med cirka 160<br />

deltagare från branschen som i den efterföljande<br />

enkäten gav arrangemanget ett mycket gott betyg.<br />

Sprängkonferens i Peru<br />

Agne Rustan inbjöds<br />

i vintras till Perus<br />

huvudstad Lima för<br />

att hålla ett antal<br />

föredragningar vid<br />

Instituto de Ingenieros<br />

de Minas del<br />

Peru där nationella<br />

borrnings- och<br />

sprängingskonferen<strong>se</strong>n<br />

X SIPERVOR<br />

har arrangerats<br />

vartannat år <strong>se</strong>dan<br />

1989.<br />

Röda Pilen genom Apenninerna<br />

Till sist har Italien nu<br />

fått sina höghastighetsbanor<br />

klara. Och<br />

världens största<br />

tunnelsystembygge<br />

är avslutat. Tågen<br />

susar nu i 300 km/h i<br />

nio tunnlar på<br />

sammanlagt 73 km<br />

mellan Florens och<br />

Bologna.<br />

Sid. 42<br />

Sid.12<br />

Sid. 26<br />

Flertu<strong>se</strong>nårig dröm uppfylls<br />

Första spadtaget har tagits för Europas nästa stora<br />

byggprojekt, bron mellan italienska fastlandet och<br />

Sicilien. Italiens dröm <strong>se</strong>dan årtu<strong>se</strong>nden kommer att<br />

bli verklighet. Nu vill Berlusconi få rejäl fart på<br />

arbetet så att ingen kan stoppa det även om det<br />

skulle bli en ny regering om några år. Sid. 41<br />

Stålvändning med råge . . . . . . . . . . . . . 4<br />

Geologins Dag 10 år . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />

METALLMARKNADEN:<br />

Dragkamp mellan girighet<br />

och skräck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />

MINERALTEKNIKMÖTET I LULEÅ:<br />

Rekrytering i blickfånget . . . . . . . . . . . . 9<br />

Bergmekanikdag med<br />

internationella förtecken . . . . . . . . . . . 45<br />

BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 55<br />

Annon<strong>se</strong>ra<br />

i branschens<br />

informationskanal!<br />

040-611 06 90


STIG-GÖRAN NILSSON<br />

Sedan starten har Geologins<br />

Dag utvecklats från en idé bland<br />

geologientusiaster till en återkommande<br />

aktivitet som lockar<br />

allmänhet, beslutsfattare, lärare<br />

och skolelever runt om i landet.<br />

Föreningen Geologins Dag har<br />

drygt 400 medlemmar och de<br />

<strong>se</strong>naste åren har fler än 50<br />

arrangörer deltagit från norr till<br />

söder. Föreläsningar, utställningar,<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Stålvändning med råge<br />

Världens råstålsproduktion i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association uppgick<br />

i april till 122 miljoner metric tons (mmt). Det är en ökning med 35,7 procent jämfört med<br />

april 2009.<br />

Kinas råstålsproduktion nådde i april 55,4 mmt vilket är 27 procent högre än motsvarande månad<br />

förra året. Det är den största mängd råstål som Kina någonsin har producerat under en månad.<br />

I övriga Asien var det också uppåt i vårmånaden april om man jämför med 2009. Japan med sina<br />

9,0 mmt ökade med hela 56,7 procent och Sydkorea plussade på med 22,9 procent.<br />

Inom eljest sklerotiska EU har det börjat röra på sig, vis<strong>se</strong>rligen från rekordlåg nivå. Tyskland<br />

presterade 3,9 mmt, en ökning med hela 107,2 procent. Italien ökade med 57,9 procent och även<br />

Spanien visade 36 procent bättre produktion jämfört med april förra året.<br />

Ryssland och Ukraina ökade också med 28,9 respektive 39 procent.<br />

I nya världen rör det också på sig. I USA producerades i och för sig ganska blygsamma 6,8 mmt.<br />

Men det är i alla fall en ökning med 79,4 procent.<br />

Kapacitetsutnyttjandet i världen totalt uppges nu ha stigit till 83,4 procent, en förbättring med hela<br />

18,9 procentenheter jämfört med april förra året. <br />

Geologins Dag 10 år<br />

Förra året deltog 20 000 skolelever och 16 000<br />

besökare i Geologins Dag. Det var det högsta<br />

deltagarantalet hittills i evenemangets tioåriga<br />

historia framhöll avgående projektledaren Marin<br />

Testorf vid jubileumsårsmötet i våras hos SGU i<br />

Uppsala.<br />

RAPPORT:<br />

LARS HULTKVIST<br />

studiebesök vid gruvföretag och<br />

i täkter har under årens lopp<br />

visat nyttan av geologikunskaper.<br />

Öppen Täkt marknadsför<br />

bergmaterialindustrin<br />

Grus och Makadamföreningen,<br />

GMF, som Sveriges Bergmate-<br />

4<br />

rialindustri hette fram till 2002,<br />

stod med Öppen Täkt för det<br />

största dragplåstret startåret<br />

2001 och GMF var också tillsammans<br />

med Svensk Kärnbränsleförsörjning<br />

de första<br />

sponsorerna från näringslivet.<br />

Föreningen såg Geologins Dag<br />

och Öppen Täkt som en möjlighet<br />

att för politiker, press och<br />

allmänhet berätta om bergmaterialindustrins<br />

betydel<strong>se</strong> för samhället.<br />

När staten <strong>se</strong>nare beslöt<br />

att stödja MinBaS-projekten var<br />

det en positiv effekt av kontakter<br />

som etablerats vid Geologins<br />

Dag.<br />

År 2005 invigdes Geologins<br />

Dag med att riksdagsledamoten<br />

Karin Pilsäter (fp) avlossade en<br />

salva som sprängde loss 40 000<br />

ton berg i täkten i Riksten, Bot-<br />

kyrka, söder om Stockholm. Om<br />

detta, och varför företaget engagerat<br />

sig i Öppen Täkt, berättade<br />

Lars Svensson, Jehanders, på<br />

ett <strong>se</strong>minarium i anslutning till<br />

jubiléumsårsmötet.<br />

Geologins Dags historia och<br />

framtidsplaner behandlades och<br />

riksdagsledamoten Hans Rothenberg<br />

(m) förklarade varför<br />

han ansåg att geologi är viktigt<br />

för samhället. Sven Wallman,<br />

NCC Roads, fick fortsatt förtroende<br />

att som ordförande leda<br />

Geologins Dag in i nästa decennium<br />

tillsammans med Annika<br />

Wasström, Boliden Mineral,<br />

som vice ordförande. <br />

I början var Geologins<br />

Dags kansli knutet till<br />

Naturhistoriska Riksmuséet<br />

men i dag finns<br />

det hos SGU med<br />

Kaarina Ringstad, längst<br />

till vänster, som ansvarig<br />

för den dagliga verksamheten.<br />

Till höger om<br />

henne Stefan Claesson,<br />

Naturhistoriska Riksmu<strong>se</strong>et,<br />

som var den<br />

förste ordföranden, Lars<br />

Svensson, Jehanders,<br />

Erika Ingvald, Geologins<br />

Dags första projektledare,<br />

och Sven Wallman,<br />

NCC Roads,<br />

nuvarande ordförande.


Revolution<br />

i Bergsprängnings-<br />

branschen!<br />

Varför chansa?<br />

www.bef.nu


METALLKRÖNIKÖR:<br />

ANDERS OHLSSON<br />

Presslagd 10-06-12<br />

Det är i grunden fortfarande<br />

samma spel där ute och västvärlden<br />

gör sitt allra bästa för att<br />

baissa världskonjunkturen. Grekland<br />

är fortfarande i fokus, men i<br />

takt med att saker förändras<br />

eller rättare sagt att fler människor<br />

får vetskap om tidigare felaktigheter<br />

sprider sig denna pest<br />

och snart sagt hela Europa är nu<br />

indraget i smeten.<br />

Det är naturligtvis väldigt<br />

oroväckande att den europeiska<br />

välfärden hotas. Men visst var<br />

väl förra året ur ett finansiellt<br />

Koppar<br />

Guld<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

perspektiv något av gycklarnas<br />

marknad. Börskur<strong>se</strong>r drevs i<br />

höjden trots att bolagens förbättrade<br />

resultat mestadels berodde<br />

på kostnadsnedskärningar inte<br />

på kundtillströmning.<br />

En tillnyktring borde alltså ha<br />

varit på plats men i stället blev<br />

alla så övertygade om att det<br />

värsta var över att man glömde<br />

bort att gardera sig för en eventuell<br />

sättning. Nu är vi där och<br />

även om anledningarna kanske<br />

inte riktigt var de man hade väntat<br />

sig så är det en god indikation<br />

på att allt inte var riktigt så<br />

bra som man hade lockats att tro<br />

förra hösten.<br />

USA är ett orosmoment<br />

Ytterligare ett problem är <strong>se</strong>dan<br />

min gamla käpphäst att USA<br />

inte har fått igång sin arbetsmarknad<br />

och med det ges signa-<br />

METALLMARKNADEN<br />

Är gla<strong>se</strong>t halvfullt, eller…?<br />

6<br />

len att den amerikanska tillväxten<br />

även den ligger på en beskedligare<br />

nivå än vad som vore önskvärt.<br />

Den privata marknaden<br />

anställer helt enkelt inte i tillräcklig<br />

omfattning och den<br />

offentliga <strong>se</strong>ktorn i USA förmår<br />

inte att täcka upp den synnerligen<br />

modesta jobbtillväxten i<br />

näringslivet. När <strong>se</strong>dan tillväxtmotorn<br />

Kina gör sitt bästa för att<br />

strama åt ekonomin börjar man<br />

undra varthän det ska barka.<br />

De mörka molnen hopar sig<br />

och det är lätt att sälla sig till<br />

klagokören, men är det rätt?<br />

Glömmer man då inte att alla<br />

dessa hot och orosmoment är<br />

det som den <strong>se</strong>naste tiden har<br />

satt press på marknaden och är<br />

då inte det mesta av det negativa<br />

redan inprisat? Kanske är det nu<br />

framöver som de riktiga köplägena<br />

börjar komma och att det<br />

är från dessa nivåer som konjunkturen<br />

ska börja ta fart.<br />

Framtiden lär ge besked, men<br />

fram till dess kan det vara värt<br />

att påminna om att <strong>se</strong>dan ett<br />

och ett halvt år har riskbenägenheten<br />

tilltagit från bottennivåerna<br />

höst och vinter 2008. Detta har<br />

drivit marknaderna mer än något<br />

annat. Just nu är riskbenägenheten<br />

dock låg, men vi vet också<br />

att den kan öka snabbare än vad<br />

som är bra för marknaden. Tittar<br />

man på koppardiagrammet <strong>se</strong>r<br />

man hur riskaptiten drev upp<br />

pri<strong>se</strong>rna hela tiden fram till den<br />

grekiska kallduschen. Därefter<br />

kom en sättning och <strong>se</strong>dan bar<br />

det iväg uppåt igen. Ny riskaptit<br />

och nya friska pengar in i marknaden.<br />

Guld och dollar<br />

går hand i hand<br />

Guldet har däremot gjort en<br />

motsatt resa och när nu basmetallerna<br />

säljs ner går ädelmetallen<br />

mot nya friska topp-<br />

noteringar, ett tecken så gott<br />

som något på att det är risk som<br />

står i fokus. Man ska då inte<br />

glömma att samtidigt som guldet<br />

köps upp så stärks US-dollarn<br />

och guldet blir således ännu<br />

dyrare i lokal valuta. En gemensam<br />

rörel<strong>se</strong> upp för både guld<br />

och dollar tillhör ovanligheterna<br />

och det är en kraftfull indikation<br />

på hur det står till med riskviljan<br />

ute i marknaden.<br />

Kina vill öka<br />

inhemsk konsumtion<br />

Jag har knappt nämnt Kina<br />

ännu, men det är för att det<br />

mesta rullar på där borta, trots<br />

åtstramningar. Vis<strong>se</strong>rligen var<br />

råvaruimporten något lägre än<br />

väntat men då glömmer man<br />

vilka siffror man jämför med och<br />

exporten var kraftigt upp. Ett<br />

orosmoln är dock löneökningarna<br />

i bland annat elektronikindustrin<br />

men det kan samtidigt <strong>se</strong>s som<br />

positivt eftersom det faktiskt ger<br />

arbetarna mer pengar att köpa<br />

för. Kina har länge strävat efter<br />

att öka den inhemska konsumtionen<br />

för att minska beroendet<br />

av export. Kanske blir det så att<br />

man säljer lite mindre elektronikprylar<br />

till väst, men att det<br />

mer än väl vägs upp av ökad konsumtion<br />

inne i landet. Om den<br />

nya Blu-ray-spelaren kostar en<br />

femtiolapp mer är knappt märkbart<br />

i väst, men det kan ge ökad<br />

konsumtion i Kina och då kan<br />

nuvarande överskottsscenario<br />

för basmetallerna snabbt neutrali<strong>se</strong>ras.<br />

Fram emot hösten lär vi<br />

veta om risk eller rädsla har<br />

överhanden, men till dess skulle<br />

jag gardera genom att plocka på<br />

mig metall vid dippar. <br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


Utför entreprenadkrossning<br />

med moderna mobila och<br />

stationära krossverk<br />

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.<br />

Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong> | www.kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong>


Rekryteringen av välutbildad<br />

arbetskraft till den tunga<br />

industrin är en viktig framtidsfråga<br />

som också dominerade<br />

när det 34:e internationella<br />

mineralteknik<strong>se</strong>minariet anordnades<br />

i Luleå.<br />

Bertil Pålsson inledde <strong>se</strong>minariet<br />

med en rapport från Luleå<br />

tekniska universitets programarbete<br />

som ska ”säkerställa den<br />

mineraltekniska arbetskraftsre<strong>se</strong>rven”<br />

inom gruv- och processindustrin.<br />

LTU räknas <strong>se</strong>dan ett par år<br />

som näringslivets universitet i<br />

landet, mycket tack vare den<br />

starka medfinansieringen från<br />

näringslivet till universitetets<br />

forskningsarbete. Universitet i<br />

Luleå har därigenom stärkt profilen<br />

som Nordeuropas lärosäte<br />

för geologi och mineralteknik. Av<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Internationella mineralteknik<strong>se</strong>minariet <strong>2010</strong><br />

Rekrytering i blickfånget<br />

Rekryteringen till gruv- och processindustrin är avgörande för företagens utvecklingskraft.<br />

Syns man inte så finns man inte. Av den anledningen satsade LTU våren 2009 på en<br />

rekryteringsoffensiv för att marknadsföra utbildningsmöjligheterna. Och nu verkar det ha vänt.<br />

– We are back again, utropade universitetslektorn Bertil Pålsson vid Institutionen för tillämpad<br />

kemi och geovetenskap vid Luleå tekniska universitet.<br />

den anledningen startade LTU<br />

2009 det nya programmet<br />

Industriell miljö och processteknik<br />

i samarbete med processindustrin.<br />

Förutom de traditionella<br />

civilingenjörsutbildningarna<br />

rullar även <strong>se</strong>dan ett par år tre<br />

masterprogram för studenter<br />

som vill speciali<strong>se</strong>ra sin forskning.<br />

– Vi har även stärkt samarbetet<br />

med Oulu University i finska<br />

Uleåborg med ett Joint Masterprogram,<br />

säger lektor Bertil Pålsson<br />

som tillsammans med professor<br />

Pär Weihed arrangerade<br />

tvådagarskonferen<strong>se</strong>n som hade<br />

lockat ett 60-tal besökare.<br />

Ovanligt många<br />

intres<strong>se</strong>rade<br />

Det har på <strong>se</strong>nare år varit lite si<br />

och så med efterfrågan på ut-<br />

9<br />

RAPPORT:<br />

REINHOLD ANDEFORS<br />

bildningar inom gruv- och processindustrin<br />

så av den anledningen<br />

satsade LTU våren 2009<br />

på en rekryteringsoffensiv för att<br />

marknadsföra utbildningsmöjligheterna.<br />

– Med mycket lyckad resultat,<br />

konstaterar Bertil Pålsson.<br />

Tre ingenjörsstudenter från<br />

universitetet engagerades för att<br />

åka runt i skolorna.<br />

Siffrorna talar för sig själva:<br />

• 41 valde utbildningen som<br />

förstaval<br />

• 31 valde utbildningen som<br />

andrahandsval<br />

– Vi lyckades över alla förväntningar.<br />

Det överraskade till<br />

och med universitetets ledning<br />

och administration, fortsätter<br />

Bertil och menar att satsningen<br />

blev ett lärorikt exempel på vikten<br />

av att marknadsföra skolan<br />

och dess utbildningar.<br />

Han tror också att miljöprofilen<br />

tilltalar studenterna.<br />

– Men jag är också väl medveten<br />

om att resultatet kan ha<br />

påverkats av den ekonomiska<br />

stagnationen och att den har<br />

bidragit till att ungdomar i högre<br />

grad än tidigare har valt högskolestudier.<br />

Påverkan från<br />

släktingar och vänner<br />

Fler studenter för ett universitet<br />

innebär bättre ekonomi.<br />

Av de 22 studenter som togs<br />

in 2009 kom tolv från norra Sverige,<br />

två från vardera Sundsvall,<br />

Sandviken och Uppsala och en<br />

Universitetslektorn Bertil Pålsson (t.v.) och<br />

professor Pär Weihed stod som arrangörer för<br />

tvådagarskonferen<strong>se</strong>n i Luleå.


från respektive Kungsbacka,<br />

Växjö, Gislaved och Klippan.<br />

Noterbart är att ingen student<br />

rekryterades från den nya gruvorten<br />

Pajala, och detta tror Bertil<br />

Pålsson kan bero på att det saknas<br />

tradition i bygden att skaffa<br />

sig akademisk examen.<br />

Förutom den rekryteringskampanj<br />

som universitet genomförde<br />

så anger de sökande att<br />

det som fällde avgörandet att de<br />

sökte till just de här civilingenjörsutbildningarna<br />

är påverkan<br />

från familje- och vänskapskret<strong>se</strong>n.<br />

Deras bollplank har talat väl<br />

om universitetet och de framtidsinriktade<br />

utbildningar som<br />

erbjuds. Så stor andel som varannan<br />

antagen student påverkades<br />

av släktingar eller vänner<br />

som gick på skolan. När det gäller<br />

skolans information så säger<br />

sig 15 procent fler ha haft större<br />

nytta av den tryckta katalogens<br />

information än den på hemsidan.<br />

Många kombinerar givetvis<br />

de olika informationskanalerna.<br />

Den nyutnämnde professorn i<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Jan Bida, utvecklingsdirektör i MinFo och programkoordinator<br />

inom MinBaS, redogjorde för ett antal<br />

utmaningar som de olika branschgrenarna står inför.<br />

mineralteknik Jan Ro<strong>se</strong>nkranz<br />

tror att LTU har goda möjligheter<br />

att rida på framgångsvågen<br />

många år framåt och behålla det<br />

stora intres<strong>se</strong>t från näringslivets<br />

sida att delta i forskningssamarbetet<br />

och det nyväckta intres<strong>se</strong>t<br />

från blivande studenter.<br />

Föredöme för<br />

många andra<br />

– Vi vet att vår mineraltekniska<br />

forskning uppmärksammas internationellt<br />

och just den tydliga<br />

kopplingen till näringslivet. Vi<br />

<strong>se</strong>s som ett föredöme av många<br />

andra och det ska vi vara stolta<br />

över. Nu ska vi inte bara behålla<br />

den här positionen utan även utveckla<br />

den och det gör vi genom<br />

att ännu bättre positionera oss i<br />

framtidsfrågor där vi knyter utbildningarna<br />

till miljö och förnybara<br />

resur<strong>se</strong>r, sa den tyskättade<br />

professorn.<br />

Regeringen utsåg förra året<br />

LTU till ett strategiskt lärosäte<br />

inom gruv- och mineralteknik i<br />

konkurrens med många andra<br />

universitet.<br />

Professor Pär Weihed arbetar<br />

liksom Bertil Pålsson och Jan<br />

Ro<strong>se</strong>nkranz på Institutionen för<br />

tillämpad kemi och geovetenskap.<br />

Weihed berättade att LTU<br />

under 2011 får en ny organisation<br />

där elva institutioner blir<br />

<strong>se</strong>x. Den nya större institutionen<br />

ska ha ansvar för följande tekniska<br />

vetenskaps- och forskningsområden:<br />

arkitektur, avfallsteknik,berganläggningsteknik,<br />

biokemisk och kemisk processteknik,<br />

byggproduktion,<br />

drift- och underhållsteknik, geoteknik,<br />

gränsytors kemi, kemisk<br />

teknologi, konstruktionsteknik,<br />

malmgeologi, mineralteknik,<br />

processmetallurgi, stålbyggnad,<br />

10<br />

tillämpad geologi, träbyggnad,<br />

VA-teknik, analytisk kemi, fysikalisk<br />

kemi, landskap<strong>se</strong>kologi,<br />

tillämpad geofysik, trafikteknik<br />

och vattenteknik.<br />

Vansklig<br />

pegmatitutvinning<br />

Från <strong>se</strong>minariet i övrigt kan<br />

noteras att det norska företaget<br />

North Cape Minerals AS, som<br />

ingår i Sibelco Nordic Group,<br />

informerade om sin produktion<br />

av kvarts och fältspat i Lillesundsanläggningen<br />

med avsättning<br />

till glas- och keramikindustrin.<br />

Råmaterialet till denna<br />

pegmatit <strong>se</strong>pareras i en flotationsprocess<br />

där man utvinner<br />

produkterna kvarts, plagioklas<br />

och kalifältspat.<br />

– Pegmatitproces<strong>se</strong>n är vansklig,<br />

säger forskaren Kristin<br />

Hu<strong>se</strong>bö Hestnes, därför att<br />

kvaliteten är så varierande. Vi<br />

saknar fortfarande kunskap om<br />

varför vissa pegmatiter är lättare<br />

att utvinna än andra.<br />

Därför har företaget startat ett<br />

PhD-projekt för att utveckla den<br />

mineraltekniska processmetoden<br />

för utvinning av granitpegmatiter.<br />

– Vi vill komma fram till<br />

modeller för stordrift som är<br />

kvalitativt säkra i ett processtekniskt<br />

perspektiv. När vi lyckas<br />

med detta kan vi också bättre<br />

planera fyndigheternas livslängd<br />

och värdera storleken på nya<br />

möjliga fyndigheter.<br />

Många och stora<br />

utmaningar för bergmaterialindustrin<br />

Jan Bida, utvecklingsdirektör i<br />

MinFo och programkoordinator<br />

inom MinBaS, redogjorde för<br />

MInBaS som startade 2003 och<br />

– Pegmatitproces<strong>se</strong>n är vansklig, säger forskaren<br />

Kristin Hu<strong>se</strong>bö Hestnes, därför att kvaliteten är så<br />

varierande. Vi saknar fortfarande kunskap om varför<br />

vissa pegmatiter är lättare att utvinna än andra.<br />

Till höger nyutnämnde professorn i mineralteknik<br />

Jan Ro<strong>se</strong>nkranz. Han tror att LTU har goda möjligheter<br />

att rida på framgångsvågen många år framåt.<br />

som avslutas <strong>2010</strong>. MinBaS är<br />

ett industriellt tekniskt forskningsprogram<br />

som under hela<br />

resan har haft ett gediget stöd av<br />

näringslivet.<br />

Jan nämnde flera utmaningar,<br />

till exempel:<br />

• Det nationella målet för utvinning<br />

av sand och grus måste<br />

reduceras till 12 miljoner ton år<br />

2012 – i dag ligger produktionen<br />

på 20 miljoner ton<br />

• Större kvarnar<br />

• Ökade transportavstånd<br />

• Ökat behov av cement inom<br />

betongindustrin<br />

• Ökade energikostnader<br />

• Osäker påverkan kring koldioxidproblematiken<br />

• Ökade behov av utvecklade<br />

produkter som kräver mer energi<br />

• För kortsiktig el- och energipolitik<br />

• Ökad konkurrens från lågkostnadsimportörer<br />

• Lägre inhemsk konsumtion<br />

per capita i förhållande till<br />

övriga EU-länder<br />

• Begränsad akademisk kompetens<br />

inom branschen<br />

Cementindustrin använder i<br />

dag cirka 3,5 TWh el, men borde<br />

ur lönsamhetsperspektiv ligga på<br />

cirka 40 procent av detta (1,3<br />

TWh).<br />

Alla dessa utmaningar måste<br />

vi möta, framhöll Bida, och gav<br />

förslag på hur branschen ska<br />

komma framåt i utvecklingen.<br />

Jan Bida höll sitt första föredrag<br />

för 20 år <strong>se</strong>dan vid det årliga<br />

mineralteknik<strong>se</strong>minariet,<br />

som för övrigt för första gången<br />

<strong>se</strong>dan starten saknade nestorn,<br />

professor emeritus Eric Forssberg,<br />

som valde att stanna<br />

hemma i Åkersberga utanför<br />

Stockholm och skotta snö.


Peru ligger på Sydamerikas<br />

västkust söder om Ecuador och<br />

norr om Chile. Kallt vatten<br />

strömmar norrut varför lufttem-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Inkastaden Machu Picchu, 135 km nordväst om Cusco, med bergstoppen Huayna Picchu, 2 600 m.ö.h. i<br />

bakgrunden. Bilden i mitten: Saqsayhuaman, en möjlig försvarsanläggning från inkatiden 6 km norr om<br />

Cusco. Anläggningen används i dag när man firar vintersolståndet den 24 juni varje år.<br />

Sprängkonferens<br />

Artikelförfattaren inbjöds i vintras av vd Romulo Mucho Mamani att hålla ett antal föredragningar<br />

vid Instituto de Ingenieros de Minas del Peru där nationella borrnings- och sprängingskonferen<strong>se</strong>n<br />

X SIPERVOR hade arrangerats av teknologer i sista årskur<strong>se</strong>n vid Universidad<br />

Nacional de Ingeniera (grundat 1876) i Perus huvudstad Lima. Fakulteten vid universitetet<br />

innehåller avdelningar för geologi, gruvbrytning och metallurgi. Konferen<strong>se</strong>n har arrangerats i<br />

Lima vartannat år <strong>se</strong>dan 1989. Mer att läsa om konferen<strong>se</strong>n finns på www.sipervor.uni.edu.pe<br />

Rapport: docent Agne Rustan<br />

E-post: Agne.Rustan@spray.<strong>se</strong><br />

peraturen på sommaren i Lima<br />

endast ligger på 25-26° C och<br />

maximalt cirka 28° C. På vintern<br />

sjunker temperaturen inte lägre<br />

än till 10-12° C, med andra ord<br />

ett behagligt åretruntklimat.<br />

Detta kan ha bidragit till att staden<br />

Lima har vuxit från 3 miljoner<br />

1976 till i dag 9 miljoner invånare.<br />

Från norr till söder är<br />

landet drygt 200 mil långt och<br />

den största bredden är cirka 120<br />

mil. Språket är spanska, religionen<br />

romerskkatolsk (75 procent)<br />

och valutan heter soles (S). En<br />

12<br />

soles motsvarar ungefär 2,50<br />

kronor.<br />

Från Sverige (Arlanda) är flygtiden<br />

till Peru cirka 20 timmar<br />

via Amsterdam. Tidsförskjutningen<br />

är 6 timmar. Flygsträckan<br />

Amsterdam-Lima är 1 053<br />

mil och flygtiden blir 12,5 timmar.<br />

Gruvbrytning står<br />

för halva BNP<br />

Peru är en viktig gruvnation och<br />

över hälften av bruttonationalprodukten<br />

kommer från gruv-<br />

näringen som sorterar under<br />

Ministeriet för Energi och Gruvor.<br />

De metaller som bröts 2007<br />

var följande där siffran inom parentes<br />

anger på vilken plats Peru<br />

hamnar vid en internationell<br />

rankning: Silver (1), koppar (2),<br />

zink (3), tenn (3), vismut (3),<br />

molybden (4), bly (4), ar<strong>se</strong>niktrioxid<br />

(4), renium (4), guld (5)<br />

och dessutom Tellurium (<strong>se</strong><br />

Gurmendi 2007). Även en<br />

mindre mängd järnmalm produceras.<br />

Peru har haft och har<br />

goda förbindel<strong>se</strong>r med USA när<br />

det gäller gruvteknik. Enligt en<br />

gruvaffisch som överlämnades<br />

visas att det år 2009 fanns 7 gruvor<br />

i drift och att 53 gruvor<br />

befinner sig under projektering


(<strong>se</strong> Acosta 2009). I juli 2008<br />

öppnade t.ex. Gold Field Limited<br />

ett dagbrott i norra Peru där<br />

man bryter 6,2 Mt/år med halterna<br />

1 g/t Au och 0,53 procent<br />

koppar, <strong>se</strong> www.infomine.com.<br />

Sight<strong>se</strong>eing i Lima<br />

Redan första dagen anordnades<br />

sight<strong>se</strong>eing i Lima där artikelför-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

fattaren fick <strong>se</strong> regeringspalat<strong>se</strong>t<br />

utvändigt och katedralen och<br />

inkvisitionsmu<strong>se</strong>et invändigt.<br />

Vidare besöktes Univesidad<br />

Nacional de Ingenieria som ligger<br />

i den nordöstra delen av<br />

Lima i ett område som heter La<br />

Molina. Direktören för universitetets<br />

gruvskola ingenjör Jorge<br />

Diaz Artieda hälsade välkommen<br />

Det största stenblocket, 120-130 ton, som har transporterats<br />

till Saqsayhuaman. Frågan är bara hur.<br />

i inkafolkets land<br />

13<br />

och visade bl.a. det geologiska<br />

mu<strong>se</strong>et, bergmekaniklaboratoriet<br />

med enklare utrustning för<br />

bergtestning, samt en lektionssal<br />

för sprängningsteknik. Totalt<br />

utexamineras 100 gruvingenjörer<br />

varje år från samtliga gruvskolor<br />

i Peru (troligen innefattar<br />

detta antal även geologer, prospekterare<br />

och mineraltekniker).<br />

Agne Rustan och Romulo Mucho. På bilden t.h. Universidad National de Ingeniera i Lima med den<br />

gruvtekniska huvudbyggnaden.<br />

Instituto de Ingenieros de<br />

Minas del Peru ligger intill universitetet<br />

i området La Molina.<br />

Där finns en fin föreläsningslokal<br />

med alla tekniska fines<strong>se</strong>r<br />

och den kan hysa 140 åhörare.<br />

Antalet deltagare i konferen<strong>se</strong>n<br />

var enligt konferensledningen<br />

120 och av dessa var 24 teknologer.<br />

Ingen deltagarlista utdelades.


Gruvdirektören Jorge Diaz Artieda<br />

inledde första dagens konferens<br />

och därefter följde tre peruanska<br />

föredrag:<br />

• Kontrollerad sprängning, ett<br />

praktikfall från Alto Riesgo av dr<br />

Carlos Agreda Turriate, UNI.<br />

Carlos är universitetslärare i<br />

sprängningsteknik.<br />

• Teknologiska framsteg i automati<strong>se</strong>ringen<br />

av roterande borr-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Direktör Jorge Diaz Artieda, chef för utbildningen i gruvteknik i Lima, och t.h. bergmekaniklaboratoriet vid<br />

Universidad National de Ingeniera.<br />

Fr.v. Agne Rustan, Carlos Agreda Turriate (lärare i sprängningsteknik) och ledaren för teknologerna<br />

Jo<strong>se</strong> Luis Zavaleta Velazco. På bilden till höger teknologer vid gruvuniversitetet i Lima tillsammans med<br />

dr Carlos Agreda Turriate.<br />

ning, ingenjör Tulio Antezano<br />

Inga, Ferreyros S.A.<br />

• Utveckling av emulsionssprängämnen<br />

för inträngning i sprickor,<br />

ingenjör Oscar Mauro Obando<br />

från EXSA (peruansk sprängämnestillverkare).<br />

Därefter var talarstolen ledig<br />

för artikelförfattaren Agne Rustan<br />

att pre<strong>se</strong>ntera fem fördrag:<br />

• Grundläggande mekanismer<br />

14<br />

vid bergsprängning<br />

• Information om Fragblast-konferen<strong>se</strong>r<br />

och publikationer<br />

• Sprängämnestestning med<br />

enkelhålsmetoden<br />

• Nyheter vid borrning och<br />

sprängning<br />

• Funktionskontroll av sprängsalvor<br />

Andra dagen inleddes med två<br />

föredrag:<br />

• Känsliggörande av emulsionssprängämne<br />

vid sprängplats<br />

under jord, ingenjör Jorge Caro<br />

Molina från Famesa S.A. (ett<br />

peruanskt sprängämnesföretag).<br />

• Elektroniksprängkapslar och<br />

användning av spränggasutströmning<br />

från sprängborrhålen för<br />

optimering av sprängning, ingenjör<br />

Jesús Cruces från Southern<br />

Peru Copper Corporation. I<br />

Ungdomar utklädda till inkaindianer i Cusco och på bilden till höger färggranna peruanska folkdräkter.


Peru har man 14 års erfarenhet<br />

av elektroniksprängkapslar.<br />

Därefter följde ytterligare fem<br />

föredrag av Agne Rustan med<br />

följande innehåll:<br />

• Disposition av innehåll i<br />

vetenskapliga artiklar<br />

• Testning av fragmenteringsformler<br />

med av<strong>se</strong>ende på noggrannhet<br />

• Kontrollerad kontursprängning<br />

• Minsta avstånd mellan laddade<br />

hål vid sprängning i skivrasbrytning<br />

• Sprängämnesstyrka, vilka parametrar<br />

ska inkluderas?<br />

Dagen avslutades med ett<br />

peruanskt föredrag och ett föredrag<br />

av en inbjuden gästföreläsare<br />

från Chile, konsulten dr<br />

Carlos Scherpenis<strong>se</strong>.<br />

• SAN-G ett modernt och fördelaktigt<br />

sprängämne för sprängning<br />

av öppet dike, ingenjör Paul<br />

Urruchi från COMARSA-Famesa<br />

S. A.<br />

• Pre<strong>se</strong>ntation och värdering av<br />

nya borrnings- och sprängningsprojekt,<br />

dr. Carlos R.<br />

Scherpenis<strong>se</strong> från Geoblast S.<br />

A. Chile.<br />

Sista dagen inleddes med:<br />

• Utvärdering och optimering av<br />

sprängning i ortdrivning, ingen-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Parad med väl maskerade jägarsoldater i Cusco och till höger femåringar utklädda till jägarsoldater.<br />

jör Italo Farge från Geoblast S.<br />

A. Peru.<br />

• Kontrollerad sprängning<br />

tillämpad för slänter, ingenjör<br />

Romulo Mucho från Pervoex S. A.<br />

• Strategier för problem med<br />

omgivande vibrationer vid<br />

sprängning i gruvor, dr Scherpenis<strong>se</strong>,<br />

Geoblast S. A. Chile.<br />

• Uthållig fragmentering, dr<br />

Carlos Scherpenis<strong>se</strong>, Geoblast<br />

S. A. Chile. Carlos nämnde att<br />

ASIEX-Chile för närvarande håller<br />

på att omorgani<strong>se</strong>ra sig. Man<br />

har för avsikt att starta årliga<br />

gemensamma sprängningskonferen<strong>se</strong>r<br />

i Sydamerika. Organisationen<br />

arbetar även med standardi<strong>se</strong>ring.<br />

Konferen<strong>se</strong>n avslutades med<br />

en timmes paneldiskussion där<br />

de utländska gästföreläsarna<br />

Agne Rustan och Carlos Scherpenis<strong>se</strong><br />

och ingenjörerna Elmer<br />

Vidal, Orica Mining Services,<br />

Juan Carlos Vásquez, Famesa<br />

Explosives samt Oscar Maudro<br />

EXSA S.A. fick ge sin syn på<br />

den framtida utvecklingen i<br />

sprängningsteknik. Romulo<br />

Mucho agerade som moderator.<br />

Agne Rustan avtackades av ledaren<br />

för teknologerna, José, som i<br />

sitt tacktal utsåg Agne Rustan<br />

16<br />

till ”Bergsprängningens fader”,<br />

vilket naturligtvis artikelförfattaren<br />

avvisade med klädsam<br />

ödmjukhet.<br />

Cusco och Machu Picchu<br />

Efter konferen<strong>se</strong>n var det inplanerat<br />

en tredagars resa till Cusco,<br />

som var Inkarikets huvudstad,<br />

och dessutom en tågresa från<br />

Cusco till Machu Picchu (den<br />

okända inkastaden).<br />

Cusco är en stad med många<br />

<strong>se</strong>värdheter. Den ligger i Anderna<br />

50 mil sydost om Lima, 3 400<br />

meter över havet. Cusco är en av<br />

de högst belägna städerna i världen.<br />

Det tar tid att anpassa sig<br />

till den sänkta syrekoncentrationen<br />

på denna höjd. Regnperioden<br />

i Cusco börjar i november<br />

och varar till och med mars.<br />

April till <strong>se</strong>ptember är det soligt<br />

och torrt med dagstemperaturer<br />

upp till 20° C. Turistsäsongen<br />

löper från juni till augusti.<br />

Cusco bjöd på strålande sol<br />

och vid katedralen vid stora torget<br />

”Plaza de Armas” pågick en<br />

parad med deltagare från olika<br />

yrkesgrupper såsom militär, polis,<br />

byggnadsarbetare, fjällräddning,<br />

ungdomar utklädda till inkaindianer,<br />

kvinnor med folkdräkter<br />

etc. De paraderade framför ett<br />

podium med höga militära och<br />

civila dignitärer. Det påminde<br />

lite om paraden framför Kreml i<br />

Moskva dock utan tunga fordon<br />

och vapen.<br />

Bland jägarna utmärkte sig<br />

soldater med trådformiga maskeringar<br />

som innebär att de<br />

borde vara helt omöjliga att upptäcka<br />

i bergstrakterna. Även femåringar<br />

utklädda till jägarsoldater<br />

ingick i paraden och bland<br />

åskådarna sågs några av Perus<br />

färgrika dräkter.<br />

Soltemplet Qorikancha<br />

i centrala Cusco<br />

På eftermiddagen stod en guidad<br />

tur till soltemplet i centrala<br />

Cusco på programmet. Där kunde<br />

man <strong>se</strong> hur duktiga inkaindianerna<br />

var på att sammanfoga<br />

stenblocken i väggarna i måntemplet.<br />

Det sades att de gjorde<br />

mallar för att få blocken att<br />

passa så väl samman. En liten<br />

sten, insatt mellan de större<br />

blocken, har ingen kunnat förklara.<br />

Det skulle kunna vara en<br />

helig sten liksom den svarta sten<br />

som alla muslimer ska beröra<br />

när de vandrar runt Kaban i<br />

Mecka.<br />

Eduardo Ramos Tito (teknologchauffören) till vänster och artikelförfattaren framför katedralen i Lima.<br />

Till höger domstolen i inkvisitionsmu<strong>se</strong>et i Lima.


Efter soltemplet gick färden<br />

med buss <strong>se</strong>x km norrut till en<br />

stor megalitanläggning, Saqsayhuaman,<br />

som an<strong>se</strong>s ha varit en<br />

försvarsanläggning under inkatiden<br />

men som lika gärna kan ha<br />

varit en ceremoniell anläggning.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

En av inkas badanläggningar i Tambomachay med en aldrig sinande vattenkälla. Till höger gravhålor<br />

utmejslade i en brant bergsluttning vid den kungliga inkastaden i Pisaq.<br />

Klipporna är väl avrundade av is.<br />

Anläggning används i dag för<br />

”Inti Raymi”, vilket betyder solfestival,<br />

varje år den 24 juni vid<br />

vintersolståndet. Speciellt med<br />

denna anläggning är att stenarna<br />

inte har huggits ut på plats utan<br />

18<br />

är transporterade från annan<br />

plats. Den största stenen uppskattas<br />

väga mellan 120 och 130<br />

ton. Stenarna är mycket väl sammanfogade<br />

och har i vissa fall<br />

placerats så att de ska likna djur<br />

t.ex. en orm, som var ett heligt<br />

djur för inkafolket, eller en lama.<br />

Anläggningen användes även för<br />

tillbedjan av solen, månen, stjärnorna<br />

och solstrålarna. Plat<strong>se</strong>n<br />

innehåller 33 olika arkeologiska<br />

områden och att <strong>se</strong> hela anläggningen<br />

skulle ta över en månad.<br />

Utsikt från inkastaden Ollantaytambo. Till höger vackert sammanfogade stenblock med orangebrun lava,<br />

också i Ollantaytambo.<br />

Inkaindianernas heliga orm finns avbildad med hjälp av stenblock i Saqsayhuaman. Huvudet syns längst till<br />

höger. På bilden till höger är en lama avbildad.


Transformatorer•Likriktare<br />

1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK<br />

EXPLOSIVT PARTNERSKAP<br />

MAXAM finns repre<strong>se</strong>nterat i ett 20-tal europeiska länder<br />

med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör<br />

MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.<br />

MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter<br />

kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte<br />

att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.<br />

Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplat<strong>se</strong>r innebär<br />

snabbare och billigare transporter.<br />

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13<br />

Pl 8902, 653 46 Karlstad.<br />

Sverige AB<br />

Vår katalog finns på Internet!<br />

www.tramoetv.<strong>se</strong><br />

TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV<br />

Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95<br />

MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75<br />

Breds Skälby, 745 95 Enköping.


Soltemplet i inkastaden Machu Picchu. Till höger<br />

kondorens huvud i kondortemplet i Machu Picchu och<br />

därunder den vänstra vingen.<br />

Färden gick också till fundamenten<br />

för ett par av inkaindianernas<br />

signaltorn. Man har använt<br />

sig av eld, rök och solspegling<br />

vid signalering mellan tornen.<br />

Intill ett av tornen finns en<br />

badanläggning från inkatiden<br />

med ständigt rinnande vatten<br />

som troligen leds i en tunnel<br />

från ett intilliggande berg.<br />

Den heliga dalen<br />

Andra dagen gick bus<strong>se</strong>n till den<br />

heliga dalen som ligger nordost<br />

om Cusco på nära 3 000 m höjd<br />

över havet. Där rinner Urubambafloden<br />

mot nordväst till<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Machu Picchu och floden är en<br />

biflod till Amazonfloden. Om<br />

man följer floden uppströms 47<br />

km åt sydost kommer man till en<br />

plats som heter Pisaq, där den<br />

kungliga inkafamiljen bodde<br />

ovanför odlingsterras<strong>se</strong>rna. Små<br />

hålor är utgrävda i de branta<br />

bergsluttningarna där de döda<br />

begravdes sittande. Vid stora<br />

högtider öppnade inkafolket gravarna<br />

och de döda togs ut så att<br />

de skulle kunna delta i ceremonierna.<br />

De hade ju fått evigt liv<br />

genom balsamering. Vid ett lägre<br />

liggande tempel nära entrén<br />

visades en av inkaindianerna ut-<br />

Astronomiskt<br />

ob<strong>se</strong>rvatorium i<br />

Machu Picchu.<br />

20<br />

förd håltagning i sten intill en<br />

portöppning där hålet användes<br />

för att knyta fast dörren och<br />

repet utgjorde därmed ett primitivt<br />

gångjärn.<br />

Sten från andra<br />

sidan dalen<br />

Därefter styrde bus<strong>se</strong>n i riktning<br />

mot nordväst till Ollantaytambo,<br />

ytterligare en inkastad, ca sju<br />

mil nedströms. För att nå till de<br />

övre delarna av anläggningen<br />

måste 264 trappsteg beträdas.<br />

Det märkliga med den här inkastaden<br />

är att den är byggd av<br />

sten som hämtats från andra<br />

sidan av dalen. Stenbrottet syns<br />

från ruinstaden. För att transportera<br />

stenblocken över den<br />

horisontella dalbotten lär man<br />

ha byggt en kanal och stenarna<br />

fraktades därefter på båtar i<br />

kanalen. Hur stenblocken <strong>se</strong>dan<br />

transporterats upp på berget är<br />

inte klarlagt men man tror att de<br />

har dragits upp via en ramp.<br />

Man vet inte exakt vilken funktion<br />

de knoppar man <strong>se</strong>r sticka<br />

ut på vissa block har haft men i<br />

vissa fall har de konfigurerats<br />

som stjärnbilder (Soltemplet i<br />

Cusco). I andra fall kan de ha<br />

använts vid monteringen av<br />

blocken och <strong>se</strong>dan av någon<br />

anledning aldrig ha blivit avhuggna.<br />

Mycket speciellt med<br />

denna inkastad är att de stora<br />

stenblocken i templet nära bergets<br />

krön åtskiljdes av mycket<br />

smala stenblock. Tanken var att<br />

de smala blocken skulle skona<br />

de stora blocken från skador vid<br />

eventuella jordbävningar. En


www.globaldrilling.<strong>se</strong><br />

023-790 560<br />

Global Drilling<br />

Zettergrensväg 8<br />

SE-791 77 Falun<br />

Tel: 023-790 560<br />

Mejl: info@globaldrilling.<strong>se</strong>


annan intressant fogning av<br />

stenblocken är den s.k. ”parantesblockfogningen”.<br />

Machu Picchu, den<br />

dolda staden<br />

Det krävs en hel dagstur för att<br />

besöka Maccu Picchu om man<br />

utgår från Cusco. Efter en kort<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Perfekt sammanfogade stenblock i måntemplet, en del av soltemplet i Cusco, med en oförklarlig<br />

ministen infogad. Till höger: Stora stenblock i Ollantaytambo avgränsas av smala stenblock för att skydda de<br />

stora mot skador vid jordbävning (närbild nere till höger). Undre bilden t.v. parentesblockfogning.<br />

bussresa till Poroy äntrar man<br />

tåget. Restiden är drygt tre timmar<br />

från Poroy. Tåget går först<br />

horisontellt för att <strong>se</strong>nare ta sig<br />

ner i ”Sacred Valley”, den heliga<br />

dalen. Vid den branta nedfarten<br />

stannar tåget och ändrar<br />

färdriktning men nu på ett horisontellt<br />

spår för att efter ett par<br />

22<br />

hundra meter åter fortsätta<br />

nedåt. Tågsättet har genom denna<br />

manöver förflyttat sig så att<br />

behovet av kugghjulsbana elemineras.<br />

Efter Sacred Valley följer<br />

tåget Urubambafloden till Maccu<br />

Picchu. Tåget gör två stopp, ett<br />

vid Ollantaytambo och ett andra<br />

cirka 5 km före Maccu Picchu<br />

Village där den som önskar<br />

vandra Inkaleden till Maccu<br />

Picchu kan stiga av.<br />

Växtligheten blir mer och mer<br />

tropisk och trädens diameter<br />

ökar ju lägre ner man kommer.<br />

Små bussar transporterar besökarna<br />

uppför en brant där det<br />

förefaller omöjligt att anlägga en<br />

”Backpackertåget” till Machu Picchu före avgång från Poroy. Till höger: Avstigningshållplats för de dristiga<br />

som vill fotvandrare till Machu Picchu.


väg. Efter cirka 15 minuter är<br />

man framme vid huvudentrén.<br />

Maccu Picchu började byggas<br />

1450 e.Kr. och hemsöktes av en<br />

brand 112 år <strong>se</strong>nare d.v.s. 1562<br />

och övergavs för gott 10 år <strong>se</strong>nare<br />

d.v.s. 1572. Stenblocken i Maccu<br />

Picchu är alla relativt små och<br />

inte så stora som vid Saqsayhuaman.<br />

De är dock alla tagna från<br />

berget på plats till skillnad mot<br />

vid Saqsayhuaman. Stenbrottet<br />

kan be<strong>se</strong>s uppe på inkastadens<br />

krön. Staden Maccu Picchu var<br />

dold för västvärlden till år 1919<br />

då Hiram Bingham upptäckte<br />

den. Han lät gräva ut 70 procent<br />

av staden och det återstår således<br />

30 procent. Hiram hittade<br />

cirka 300 föremål men konstigt<br />

nog varken silver eller guld.<br />

I Maccu Picchu finns ett soltempel,<br />

ett kondortempel och<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Den dyrkade puman avbildad på lyktstolpe vid Plaza de Armas i Cusco. Till höger odlingsterras<strong>se</strong>r nedanför<br />

inkakungafamiljens hus i Pisaq, 28 km nordost om Cusco.<br />

Ovan: Stenfundament till ett av inkas signaltorn i<br />

Cusilluchayoc, 10 km norr om Cusco. Till höger: Den<br />

strida Urubambafloden i öster och <strong>se</strong>rpentinvägen<br />

som leder till Maccu Picchu. Floden ligger cirka 450<br />

m lägre.<br />

ett astronomiskt ob<strong>se</strong>rvatorium<br />

samt dessutom ytterligare tempel<br />

och ett stort antal förrådshus.<br />

Bergstoppen Huayna Picchu<br />

som ligger norr om inkastaden i<br />

nära anslutning kan bestigas till<br />

fots och det tar cirka en timme.<br />

Vid vandringen runt ruinerna går<br />

man tidvis mycket nära höga<br />

bergsluttningar och när man tittar<br />

ner <strong>se</strong>r man Urubambafloden<br />

i öster som flyter 450 m<br />

längre ner. Den <strong>se</strong>r mycket smal<br />

ut. Bästa årstiden att besöka<br />

Maccu Picchu, om man önskar<br />

sol, är juni-augusti vilket därför<br />

är anläggningens högsäsong.<br />

Inkaindianerna höll tre ting<br />

heliga: puman (troligen därför<br />

att den var det starkaste djuret i<br />

Peru på den tiden), kondoren<br />

(troligen för att det var den<br />

största kända fågeln för inka-<br />

24<br />

indianerna) och till sist människan<br />

och hennes själ. Tretalet<br />

kan jämföras med den kristna<br />

treenigheten.<br />

Källor:<br />

Acosta, J. samt ytterligare 9 författare.<br />

2009. Mapa Metallogenetico<br />

del Peru: Operaciones y<br />

projectos mineros. Sector Energia<br />

y Minas. INGEMMET.<br />

Instituto Geologico, Minero y<br />

Metallurgico Direccion de<br />

Recursos Minerales y Energeti-<br />

cos Programa de Metalogenia,<br />

Lima, Peru.<br />

Gurmendi, Alfredo C. 2007.<br />

The mineral industry of Peru.<br />

www.infomine.com<br />

Wright, Kenneth R. och Valencia<br />

Zegarra, Alfredo, 2000.<br />

Machu Picchu, Maravilla de la<br />

Ingenieria Civil. ASCE Press,<br />

Virginia USA. Copyright ASCE.<br />

Pp. 128.<br />

Brochyr: Cusco Maravilla del<br />

Mundo.


väg. Efter cirka 15 minuter är<br />

man framme vid huvudentrén.<br />

Maccu Picchu började byggas<br />

1450 e.Kr. och hemsöktes av en<br />

brand 112 år <strong>se</strong>nare d.v.s. 1562<br />

och övergavs för gott 10 år <strong>se</strong>nare<br />

d.v.s. 1572. Stenblocken i Maccu<br />

Picchu är alla relativt små och<br />

inte så stora som vid Saqsayhuaman.<br />

De är dock alla tagna från<br />

berget på plats till skillnad mot<br />

vid Saqsayhuaman. Stenbrottet<br />

kan be<strong>se</strong>s uppe på inkastadens<br />

krön. Staden Maccu Picchu var<br />

dold för västvärlden till år 1919<br />

då Hiram Bingham upptäckte<br />

den. Han lät gräva ut 70 procent<br />

av staden och det återstår således<br />

30 procent. Hiram hittade<br />

cirka 300 föremål men konstigt<br />

nog varken silver eller guld.<br />

I Maccu Picchu finns ett soltempel,<br />

ett kondortempel och<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Den dyrkade puman avbildad på lyktstolpe vid Plaza de Armas i Cusco. Till höger odlingsterras<strong>se</strong>r nedanför<br />

inkakungafamiljens hus i Pisaq, 28 km nordost om Cusco.<br />

Ovan: Stenfundament till ett av inkas signaltorn i<br />

Cusilluchayoc, 10 km norr om Cusco. Till höger: Den<br />

strida Urubambafloden i öster och <strong>se</strong>rpentinvägen<br />

som leder till Maccu Picchu. Floden ligger cirka 450<br />

m lägre.<br />

ett astronomiskt ob<strong>se</strong>rvatorium<br />

samt dessutom ytterligare tempel<br />

och ett stort antal förrådshus.<br />

Bergstoppen Huayna Picchu<br />

som ligger norr om inkastaden i<br />

nära anslutning kan bestigas till<br />

fots och det tar cirka en timme.<br />

Vid vandringen runt ruinerna går<br />

man tidvis mycket nära höga<br />

bergsluttningar och när man tittar<br />

ner <strong>se</strong>r man Urubambafloden<br />

i öster som flyter 450 m<br />

längre ner. Den <strong>se</strong>r mycket smal<br />

ut. Bästa årstiden att besöka<br />

Maccu Picchu, om man önskar<br />

sol, är juni-augusti vilket därför<br />

är anläggningens högsäsong.<br />

Inkaindianerna höll tre ting<br />

heliga: puman (troligen därför<br />

att den var det starkaste djuret i<br />

Peru på den tiden), kondoren<br />

(troligen för att det var den<br />

största kända fågeln för inka-<br />

24<br />

indianerna) och till sist människan<br />

och hennes själ. Tretalet<br />

kan jämföras med den kristna<br />

treenigheten.<br />

Källor:<br />

Acosta, J. samt ytterligare 9 författare.<br />

2009. Mapa Metallogenetico<br />

del Peru: Operaciones y<br />

projectos mineros. Sector Energia<br />

y Minas. INGEMMET.<br />

Instituto Geologico, Minero y<br />

Metallurgico Direccion de<br />

Recursos Minerales y Energeti-<br />

cos Programa de Metalogenia,<br />

Lima, Peru.<br />

Gurmendi, Alfredo C. 2007.<br />

The mineral industry of Peru.<br />

www.infomine.com<br />

Wright, Kenneth R. och Valencia<br />

Zegarra, Alfredo, 2000.<br />

Machu Picchu, Maravilla de la<br />

Ingenieria Civil. ASCE Press,<br />

Virginia USA. Copyright ASCE.<br />

Pp. 128.<br />

Brochyr: Cusco Maravilla del<br />

Mundo.


Bergsprängardagarnas möten<br />

mellan myndigheter, konsulter,<br />

leverantörer och folk som arbetar<br />

i täkterna ger nya perspektiv<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Bergsprängardagarna <strong>2010</strong><br />

Stämmer kartan<br />

Den tolfte upplagan av Bergsprängardagarna arrangerades i år i Frösundavik norr om<br />

Stockholm. Det korta avståndet från centrum underlättade i det snökaos som då rådde.<br />

Mötet handlade mycket om bergsprängarnas praktiska vardag, nya bestämmel<strong>se</strong>r, ny<br />

teknik och regeringens stora infrastruktursatsning.<br />

BergUtbildarna AB och BEF kunde som vanligt konstatera ett mycket stort intres<strong>se</strong> med<br />

cirka 160 deltagare från branschen som i den efterföljande enkäten gav arrangemanget<br />

ett mycket gott betyg.<br />

för alla parter. Många praktikfall<br />

från olika bergsprängningsprojekt<br />

redovisades. Lagar och bestämmel<strong>se</strong>r<br />

får inte alltid önskad<br />

26<br />

effekt och en projektering som<br />

inte tar hänsyn till geologi och<br />

terräng kan leda till farlig arbetsmiljö.<br />

Ett positivt resultat av<br />

branschens möten är de arbetsgrupper<br />

med tydlig målsättning<br />

som bildats.<br />

Marknadsblocket<br />

Trafikslagsövergripande<br />

myndighet<br />

Vägverket upphörde den 31<br />

mars och ingår i det nya Trafikverk<br />

som nu tar form. Lena<br />

Erixon, generaldirektör för Vägverket<br />

och från förste april ställföreträdande<br />

generaldirektör


tillika chef för verksamhetsområdet<br />

Samhälle inom Trafikverket,<br />

redovisade förändringarna.<br />

– Den nya myndigheten kommer<br />

att ge bättre förutsättningar<br />

för att på ett samlat sätt utveckla<br />

och hantera de fyra trafikslagen<br />

– väg, järnväg, luftfart och sjöfart.<br />

Vägverket och Banverket ingår.<br />

Även frågor som gäller långsiktig<br />

infrastrukturplanering och riksintres<strong>se</strong>n<br />

vid Sjöfartsverket och<br />

Transportstyrel<strong>se</strong>n ska föras dit<br />

tillsammans med vissa frågor<br />

från Statens institut för kommunikationsanalys<br />

(SIKA). Trafikverket<br />

kommer att ha cirka<br />

6 200 medarbetare. Sätet ska<br />

vara Borlänge med <strong>se</strong>x regionkontor,<br />

troligen i Luleå, Gävle,<br />

Stockholm, Eskilstuna, Göte-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

med verkligheten?<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

kjell.duberg@telia.com<br />

borg och Kristianstad, dessutom<br />

ett antal lokalkontor.<br />

Det trafikslagsövergripande<br />

perspektivet innebär att infrastrukturfrågorna<br />

knyts ihop med<br />

samhällets strävan mot tillväxt och<br />

en fungerande arbetsmarknad.<br />

27<br />

Mycket berg<br />

ska flyttas<br />

– Vägverket och Banverket har<br />

sällan haft så mycket resur<strong>se</strong>r<br />

för investeringar som just nu. Vi<br />

står för 30 procent av all upphandling<br />

inom infrastruktur.<br />

Mycket kommer att ske i tätortsmiljö<br />

och därför ofta nere i tunnlar<br />

för att klara miljön. Byggkonstruktionerna<br />

blir mer och mer<br />

komplicerade och mycket berg<br />

ska bort. Det blir nya uppdrag<br />

för trettio miljarder kronor årligen.<br />

Den trafikslagsövergripande<br />

nationella transportplanen för<br />

nästa tolvårsperiod ligger på 417<br />

miljarder kronor med en stark<br />

närtidssatsning i början av perioden.<br />

Det <strong>se</strong>r bra ut för er<br />

bransch, uppmuntrade Lena<br />

Erixon auditoriet.<br />

Myndighetsförändringen har betytt<br />

att man nu för första gången<br />

effektivt kan planera de strategiska<br />

stråken för långväga gods<br />

för alla fyra transportslagen med<br />

ett huvudvägnät, ett starkare järnvägsnät,<br />

centrala hamnar, flygplat<strong>se</strong>r<br />

för flygfrakt och centrala<br />

kombiterminaler. Kapaciteten<br />

för dessa centrala noder ska<br />

säkerställas, drift och underhåll<br />

ska fungera så man slipper proppar<br />

i systemet.<br />

Arbetet med finansiering av<br />

ett nytt stamnät för höghastighetståg<br />

Stockholm-Göteborg och<br />

Stockholm-Malmö pågår parallellt.<br />

Förhoppningen är att det<br />

ska vara färdigt för trafik 2023-<br />

2025.<br />

Det kostar stora pengar, men<br />

man kan inte använda dagens


teknik när man bygger framtidens<br />

järnväg.<br />

Fem goda år<br />

Roland Netterlind, BEF, beredde<br />

marken för konferen<strong>se</strong>ns föreläsare<br />

med en analys som gav<br />

bakgrund till och motiverade<br />

mötets ämnesrubriker. Han beskrev<br />

hur dagens bergsprängare<br />

styrs av marknadskrafter, branschregler,<br />

föreskrifter, strukturförändringar,<br />

auktorisationskrav,<br />

nya trender och önskad effektivitetsutveckling.<br />

Roland summerade året som<br />

gått och redovisade statistik som<br />

visar att 2009 totalt <strong>se</strong>tt ligger i<br />

nivå med rekordåret 2008. Antalet<br />

projekt var faktiskt fler, men<br />

lönsamheten var lägre. Framöver<br />

väntar fem bra år efter en något<br />

kylslagen inledning <strong>2010</strong>. Effektivi<strong>se</strong>ringen<br />

i branschen har gått<br />

långsamt. Här borde en hel del<br />

kunna hända som ökar lönsamheten.<br />

De största hoten för<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Roland Netterlind, BEF, beredde marken för konferen<strong>se</strong>ns föreläsare med en analys som gav bakgrund till<br />

och motiverade mötets ämnesrubriker. Michael Hermansson (t.h., BergUtbildarna AB, reflekterade över tiden<br />

som varit och den som kommer när det gäller sprängämnesmarknaden, teknikutvecklingen och behovet av<br />

utbildning.<br />

framtiden är just lönsamheten<br />

och vilken väg Sverige väljer för<br />

sin framtida energistrategi.<br />

Ny epok<br />

Michael Hermansson, Berg-<br />

Utbildarna AB, reflekterade också<br />

över tiden som varit och den<br />

som kommer när det gäller<br />

sprängämnesmarknaden, teknikutvecklingen<br />

och behovet av utbildning.<br />

Han spådde att <strong>2010</strong> blir året<br />

då elektroniksprängkapslarna tar<br />

fart på allvar och förändrar branschen.<br />

För första gången på<br />

hundra år finns nu förutsättningar<br />

för en drastisk utveckling<br />

av sprängtekniken med produkter<br />

som kan optimeras för ändamålet.<br />

Bulkemulsion, där man<br />

kan styra viskositet och styrka,<br />

och elektroniksprängkapslar<br />

med exakt styrning och exakta<br />

tider.<br />

Men tillverkarna måste skärpa<br />

sig. Fortfarande är de data som<br />

28<br />

pre<strong>se</strong>nteras alltför diffusa och<br />

produktbladen är inte samstämmiga<br />

tillverkarna emellan. Värden<br />

som pre<strong>se</strong>nteras uttrycks på<br />

så olika sätt att det är upplagt för<br />

missförstånd. Färgkodningen<br />

borde vara mer global.<br />

För många olyckor<br />

Michael välkomnade trendbrottet<br />

för grundutbildningen med<br />

ökat antal yngre deltagare och<br />

fler platschefer och blivande<br />

platschefer från de stora företagen.<br />

Bra att kunderna vill skaffa<br />

sig större kunskap om produkterna.<br />

Tyvärr inträffar fortfarande<br />

alldeles för många incidenter<br />

och olyckor med stenkast, odetonerat<br />

sprängmedel och välta<br />

borriggar. Under två års sprängoch<br />

bergarbeten på Botniabanan<br />

fick man ett 60-tal dolor vid utlastning,<br />

skutknackning och<br />

krossning.<br />

Kunskaperna om transport av<br />

farligt gods kunde också vara<br />

bättre. För alla transporter över<br />

1 000 riskpoäng krävs en säkerhetsrådgivare.<br />

Myndighetsblocket<br />

Nya föreskrifter<br />

om bergarbete<br />

Stig Adolfsson, Arbetsmiljöverket,<br />

meddelade att remisstiden<br />

för verkets Föreskrifter för<br />

Bergarbete skulle gå ut inom ett<br />

dygn när <strong>se</strong>minariet hölls. Deltagarna<br />

var välkomna att lämna<br />

synpunkter så länge konferen<strong>se</strong>n<br />

pågick. Utgivningsdatum är satt<br />

till den första juli i år. Förutom<br />

att texten från 2003 har blivit<br />

lite omstuvad och mer logiskt<br />

samlad tillkommer tio nya paragrafer<br />

som inkluderar EU-kommissionen<br />

direktiv ILO 176.<br />

• Undersökning med en skriftlig<br />

riskbedömning ska göras<br />

innan bergarbete påbörjas.<br />

• Olyckor med smällberg har<br />

förekommit på stora djup men<br />

även nära ytan, speciellt i tunn-<br />

Lena Erixon är från den förste april ställföreträdande generaldirektör tillika chef för verksamhetsområdet<br />

Samhälle inom Trafikverket. BergUtbildarna AB och BEF kunde som vanligt konstatera ett mycket stort<br />

intres<strong>se</strong> med cirka 160 deltagare från branschen som i den efterföljande enkäten gav arrangemanget mycket<br />

gott betyg.


lar under vatten. Sprängningarna<br />

har byggt upp en spänning som<br />

till slut överskrider bergets hållfasthet.<br />

Därför måste man först<br />

undersöka spänningsfältet och<br />

<strong>se</strong>dan anpassa ortut<strong>se</strong>endet<br />

efter bergets skiktning.<br />

• Ett alltför högt tempo kan<br />

medföra risker, folk mår inte bra.<br />

Därför måste underentreprenören<br />

få mer tid för arbetet.<br />

– Kanske en tandlös paragraf,<br />

men jag tycker den är riktig,<br />

kommenterade Stig.<br />

• En skriftlig utredning ska<br />

dokumentera alla tillbud och<br />

olyckor som kan bero på fel i<br />

styrsystem.<br />

• Under jord ska die<strong>se</strong>lmotorernas<br />

kolmonoxid- och partikelutsläpp<br />

regelbundet kontrolleras<br />

av behörig personal, utbildad för<br />

att kunna åtgärda. Motorernas<br />

oljespill och annat som kan<br />

orsaka brand måste kontrolleras.<br />

• Nya utbildningskrav ställs<br />

på förare och operatörer av<br />

tunga entreprenadmaskiner.<br />

• Barriärer föreskrivs vid alla<br />

tippställen för att inte fordonen<br />

ska riskera att fara utför stupet.<br />

• Vid arbeten i avläg<strong>se</strong>t belägna<br />

trakter utan telefonförbindel<strong>se</strong><br />

krävs att någon form av kommunikation<br />

upprättas, exempelvis<br />

satellittelefon, så att man kan slå<br />

larm vid olyckor.<br />

• Tillfälliga vägar som upprättas<br />

måste ha tillräcklig standard<br />

så att inte förarna och bilarna far<br />

illa av vibrationer.<br />

• Bergborrningsaggregat måste<br />

förankras i lutande terräng för<br />

att förhindra glidning.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Patrik Jansson, Polismyndigheten i Stockholm, informerade om bestämmel<strong>se</strong>rna för stenspräckningspatroner.<br />

Shulin Nie, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), motiverade reglerna för förvaring av<br />

explosiva varor.<br />

Stig Adolfsson, Arbetsmiljöverket, förklarade tio nya paragrafer i Föreskrifter för Bergarbete som träder i<br />

kraft nu i sommar.<br />

Längst till höger Catharina ”Lisa” Nilsson som berättade om sina erfarenheter uppe på berget vid E45 där<br />

projekteringen inte tagit hänsyn till faktiska förhållanden.<br />

• Utökade föreskrifter för skydd<br />

mot stenkast och damning.<br />

Förråd, identitetsmärkning<br />

och stenspräckningspatroner<br />

Shulin Nie, MSB, gav bakgrund<br />

och motivering till reglementet<br />

kring förvaring av explosiva varor<br />

och påminde om tillståndsplikten.<br />

Entreprenörernas tillstånd<br />

för förvaring söks hos poli<strong>se</strong>n<br />

medan tillverkarna söker sitt hos<br />

MSB. Flyttbart förråd på en<br />

plats längre än fem dagar anmäls<br />

i förväg till poli<strong>se</strong>n.<br />

Anna-Karin Engström, MSB,<br />

förklarade turerna kring kraven<br />

på identitetsmärkningen av varje<br />

enskild förpackning med explosiv<br />

vara. Hon uttryckte sin glädje<br />

över att hon under året haft BEF<br />

och Roland Netterlind som<br />

bollplank i ärendet. Fortfarande<br />

är de svenska reglerna inte helt<br />

fastställda. Entreprenörerna vill<br />

helst att hanteringen av streckmärkningen<br />

för varje enskild förpackning<br />

ska upphöra i och med<br />

att tillverkaren dokumenterat till<br />

vem han sålt produkterna. Anna-<br />

Karin menar dock att det troligen<br />

skulle ligga alltför långt från<br />

juristernas krav. Däremot hade<br />

hon lättare att tänka sig att entreprenören<br />

kunde avregistrera<br />

den mängd som togs ut för användning<br />

under dagen. Skulle<br />

inte allt bli använt är det bara att<br />

registrera in det igen när det<br />

läggs tillbaka i förrådet. Den 5<br />

april 2012 ska reglerna börja<br />

gälla.<br />

Patrik Jansson, Polismyndig-<br />

30<br />

heten Stockholm, arbetar med<br />

sprängningstillstånd och tillstånd<br />

för handhavande av explosiva<br />

varor. Eftersom det har inträffat<br />

en hel del olycksfall och<br />

till och med ett dödsfall med<br />

stenspräckningspatroner informerade<br />

han om reglerna för<br />

dessa.<br />

Patroner till krutdrivna verktyg<br />

räknas som sprängarbete<br />

enligt AFS 2007:1. Ett undantag<br />

medger att det inte krävs en<br />

sprängarbas för att få använda<br />

produkterna, det räcker med en<br />

enklare utbildning.<br />

Det finns leverantörer som säljer<br />

krutpatroner med upp till 75<br />

grams laddningsvikt med elektrisk<br />

initiering för sprängning av<br />

större salvor med flera hål och<br />

informerar användarna att<br />

undantaget i AFS:2007:1 gäller<br />

även dessa. Det är fel! Detta är<br />

helt vanligt sprängningsarbete.<br />

Undantaget gäller enbart ”krutdrivna<br />

verktyg” och myndigheterna<br />

avsåg då avfyrning av<br />

enstaka skott av typ Rock Cracker.<br />

Duktig vovve<br />

HundProfil pre<strong>se</strong>nterades av delägaren<br />

There<strong>se</strong> Liljegren. Företaget<br />

har specialtränade hundar<br />

för olika ändamål, bland annat<br />

hundar som söker och markerar<br />

odetonerat sprängämne. För att<br />

visa hur det går till hade en<br />

odetonerad laddning placerats<br />

ut i föreläs- forts. sid. 34<br />

HundProfil pre<strong>se</strong>nterades av delägaren There<strong>se</strong><br />

Liljegren. Företaget har specialtränade hundar som<br />

bland annat söker efter odetonerat sprängämne.<br />

Hunden Vanja bar syn för sägen och fann på kort tid<br />

den gömda laddningen och markerade den.


ningslokalen. Hunden Vanja<br />

sökte noggrant igenom lokalen<br />

och på kort tid fann hon laddningen<br />

och markerade den.<br />

Arbetsmiljöblocket<br />

Projekteringen ska styras<br />

av verkliga förhållanden<br />

Lisas Bergsprängning AB med<br />

åtta till tio anställda startade sin<br />

verksamhet för tjugo år <strong>se</strong>dan.<br />

Catharina ”Lisa” Nilsson berättade<br />

att företagsidén är att bedriva<br />

kostnad<strong>se</strong>ffektiv och säker<br />

losshållning med en modern<br />

maskinpark. Företaget lägger<br />

stor vikt vid både miljöpåverkan<br />

och arbetsmiljö, men inför<br />

sprängningsarbetet som ska<br />

bredda E45 mellan Göteborg<br />

och Trollhättan har en undermålig<br />

projektering från Vägverkets<br />

sida skapat farlig arbetsmiljö.<br />

Terrängen är svår på långa<br />

sträckor. På <strong>se</strong>xton meters botten<br />

lutar berget från två meter<br />

på vägsidan upp till tjugofyra<br />

meters höjd, en lutning på <strong>se</strong>xtio<br />

grader. Arbetsplat<strong>se</strong>n sträcker<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Fr.v. Hreidar Gestsson och Johan Svärd, Orica, Patrik Norén, EPC, och längst t.h. Jo<strong>se</strong>f Farkas, Maxam Sverige.<br />

sig ibland upp till 30-40 meter<br />

över väg och järnväg. Vid upprättandet<br />

av handlingarna har man<br />

inte tagit tillräcklig hänsyn till<br />

verkliga förhållanden menar<br />

Lisa.<br />

Besvärlig täckning<br />

– Dit upp ska borriggarna, vi ska<br />

klänga i tallarna och borra och<br />

ladda för <strong>se</strong>parat slätsprängning<br />

som är föreskriven. Och dubbel<br />

täckning ska på – alltid dubbel<br />

täckning i Västsverige – det blir<br />

ungefär <strong>se</strong>xtio ton matta som ska<br />

läggas ut och knytas, ofta under<br />

tidspress. Ovanpå ska dessutom<br />

en filt läggas. Där uppe i den<br />

svåra lutningen står jag i blåsten<br />

och regnet och försöker ta bort<br />

plasten och lägga ut en rulle<br />

med <strong>se</strong>x meter bred filt som ska<br />

väga <strong>se</strong>xtio gram per kvadratcentimeter.<br />

Det blir 720 kg för 120<br />

kvadratmeder. Det är hopplöst.<br />

Här måste man verkligen fråga<br />

sig om nyttan med filten verkligen<br />

uppväger olycksrisken för<br />

att lägga ut den. Stressiga sluttider<br />

gör att vi inte kan styra<br />

34<br />

arbetstakten. Allt tar längre tid i<br />

lutningen, inte minst att flytta<br />

riggarna och förankra dem. Man<br />

hamnar ganska långt ifrån Arbetsmiljöverkets<br />

målsättning.<br />

För smala<br />

arbetsområden<br />

– Ofta blir arbetsområdet uppe<br />

vid tätsömsansättningen bara en<br />

meter, på tok för smalt, förklarar<br />

Lisa. Man har köpt in för litet<br />

arbetsområde. Och nere vid<br />

vägen hade vi från början en<br />

cykelväg som arbetsområde.<br />

Den var så smal att vi först inte<br />

såg den. Där skulle vi samsas<br />

med våra 2,5 meter breda borriggar.<br />

Därför fick vår uppdragsgivare<br />

NCC bygga ett bredare<br />

arbetsområde närmast älven. Av<br />

rädsla för att inte få jobbet hade<br />

man inte vågat lägga in några<br />

sidoanbud eller förbehåll. På så<br />

sätt fick de själva bekosta missarna<br />

i Vägverkets projektering.<br />

– Här borde inte slätsprängning<br />

vara det enda alternativet.<br />

Jag kan garantera att ingen<br />

skulle <strong>se</strong> någon kvalitetsskillnad<br />

om det vore förspräckt, menar<br />

Lisa. Troligen är det Vägverkets<br />

AMA som förbehållslöst har<br />

integrerats med vår.<br />

– Det är mycket tal om att<br />

projektören gärna vill träffa oss<br />

små entreprenörer innan handlingarna<br />

upprättas, men det är<br />

aldrig någon som har kontaktat<br />

mig. Och varför reagerar inte<br />

Vägverkets konsulter när de <strong>se</strong>r<br />

att man inte följer AFS i ett projekt,<br />

frågar Lisa.<br />

Bättre dialog<br />

– Jag har varit inbjuden att titta<br />

på arbetet vid E45 och kan lugnt<br />

säga att jag också blev mycket<br />

förskräckt, sa Lena Reidarman,<br />

bergteknikansvarig på Vägverket<br />

<strong>se</strong>dan mitten av 2008. Jag har<br />

inte <strong>se</strong>tt Lisas handlingar, det<br />

var före min tid, men jag <strong>se</strong>r den<br />

här dagen som otroligt givande.<br />

Min målsättning är att få en<br />

bättre dialog, vi är dåliga på att<br />

prata med varandra, det är väldigt<br />

tyst. Lisa säger att ingen<br />

ringer till henne och det ringer<br />

ingen till mig heller trots att jag<br />

Anna-Karin Engström, MSB, uttryckte sin glädje över<br />

att hon under året har haft BEF och Roland<br />

Netterlind som bollplank vid skrivningen av reglerna<br />

för identitetsmärkning av sprängmedel.


Mångpoliga<br />

kontaktdon<br />

Robusta kontaktdon<br />

för kraft- eller signalöverföring<br />

med kåpor<br />

av pressgjuten aluminium<br />

och fjädrande<br />

låsbyglar av rostfritt<br />

stål.<br />

Från 3 till 216 poler.<br />

Elproflex T<br />

extremt vrid- och böjtålig kabel<br />

Elproflex T är utvecklad för användning vid<br />

installationer där stora krav på både vrid-<br />

och böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/<br />

vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.<br />

Denna unika kabel finns både för signal-<br />

och kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.<br />

Gruvkabel 1 kV<br />

Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel<br />

4x10-150 mm 2 . Manteln har överläg<strong>se</strong>n<br />

mekanisk tålighet.<br />

Specialkabel - vår specialitet<br />

Lövbacksvägen 3 Tel. 08-97 00 70<br />

141 71 Segeltorp Fax 08-646 31 48<br />

www.elproman.<strong>se</strong> info@elproman.<strong>se</strong><br />

Vi tillverkar siktutrustning för<br />

storlekssortering av olika material<br />

Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!<br />

Tfn 0503 – 323 40<br />

www.mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />

Boken om Sveriges okända storindustri,<br />

Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på<br />

drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.<br />

Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges<br />

Bergmaterialindustri www.sbmi.<strong>se</strong> och beställs på<br />

Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60.<br />

Beställ den nu!


är bergansvarig. Jag hoppas att<br />

ni efter den här dagen har ett<br />

ansikte och ett namn på oss<br />

inom Vägverket med bergtekniskt<br />

ansvar.<br />

Vägverkets berggrupp består<br />

av fyra personer, förutom Lena<br />

Reidarman också av Thomas<br />

Dahlman, Karl-Johan Loorentz<br />

och Kjell Windelhed. Gruppen<br />

ska hantera uppåt 2 000 projekt,<br />

en omöjlig position. Man får<br />

koncentrera sig på det som gör<br />

mest nytta. Sedan finns det konsulter<br />

till förfogande.<br />

– När vi nu omorgani<strong>se</strong>ras till<br />

Trafikverket blir gruppen större.<br />

Vårt uppdrag är att jobba med<br />

de bergtekniska kraven med<br />

målet att minimera och eliminera<br />

de risker vi identifierar.<br />

Tidsplaneringen måste vara rimlig.<br />

Dålig planering<br />

– en olycksorsak<br />

– Vi kan inte besöka alla, men<br />

hör av er till oss när riskproblem<br />

uppkommer, uppmanade Anna-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Fr.v. Lars Kvarnvik, Värnamo Sprängtjänst, Martin Hermansson, Alingsås Sprängtjänst, Ingvar Bogdanoff, WSP,<br />

och Lennart Svensson, WSP/AMA-kommittén.<br />

Carin Nordlund, Arbetsmiljöverket.<br />

Fortfarande inträffar<br />

många olyckor och tillbud. Ett<br />

stort problem vid sprängarbeten<br />

är stensprut där det också kan<br />

finnas ett mörkertal i statistiken.<br />

Många olyckor beror på dålig<br />

information, dålig planering av<br />

arbetet, man vet inte vem som<br />

gör vad och vem som har ansvar.<br />

Skyddsronderna sker alltför sällan.<br />

Det har inträffat flera allvarliga<br />

olyckor vid krossar med<br />

borttagna skyddsanordningar.<br />

I den efterföljande diskussionen<br />

framhöll många att fasta<br />

sprängtider leder till farlig<br />

stress.<br />

Teknikblocket<br />

Ansvarsfrågor inom<br />

juridik och försäkring<br />

Vem har ansvaret när<br />

inte bulken fungerar som<br />

den ska?<br />

SSE och SME – kallgasning<br />

och varmgasning<br />

Innan repre<strong>se</strong>ntanterna för de<br />

36<br />

olika leverantörsföretagen redogjorde<br />

för sina bulkprodukter<br />

och hur de kvalitetssäkrades<br />

redde Stig Adolfsson ut begreppen<br />

kring mobil tillverkning och<br />

vilka krav som ställs.<br />

Laddtruckar finns av två typer:<br />

Site Sensitized Emulsion (SSE)<br />

och Site Mixed Emulsion<br />

(SME). SSE används av samtliga<br />

närvarande leverantörer.<br />

Den enda som för närvarande<br />

använder SME i större skala är<br />

Orica som har det på sina svenska<br />

laddfordon.<br />

SSE innebär att laddfordonen<br />

medför en från fabrik färdigblandad<br />

icke-explosiv emulsionsmatris.<br />

På förbrukningsstället<br />

aktiveras den genom kemisk gasning<br />

där kvävegasbubblor bildar<br />

s.k. ”hot spots”. Densiteten kan<br />

då sänkas från ca 1,4 kg/liter till<br />

mellan 0,8 och 1,1 kg/liter. Vanligtvis<br />

erbjuds tre till fem valbara<br />

recept. Ju mindre gasning desto<br />

mer sprängämne och därmed<br />

kraftigare detonation, men också<br />

ökad kostnad för kunden. Emul-<br />

sionen i bilen håller rumstemperatur<br />

och metoden kallas därför<br />

kallgasning.<br />

SME-fordonen har med sig<br />

råvaror och halvfabrikat i isolerade<br />

tankar som på plats blandas<br />

till emulsionsmatris i en<br />

datorstyrd process. Nitratsaltlösningen<br />

hålls varm varav benämningen<br />

varmgasning. Även här<br />

känsliggörs matri<strong>se</strong>n till sprängämne<br />

genom kemisk gasning.<br />

Gasningsproces<strong>se</strong>n kan här gå<br />

snabbare, 1-5 minuter jämfört<br />

med 5-20 minuter för SSE.<br />

Kvalitetskontroll<br />

Sprängämnesleverantörerna framhöll<br />

att en utveckling mot allt<br />

bättre kvalitetskontroll har skett.<br />

Kopptest för densitet och gasning.<br />

Totalviktskontroll, laddjournal,<br />

utskrift av logg och arkivering<br />

av råvarukontroll och tillverkningsrapporter.<br />

Säkerheten<br />

vid den mobila tillverkningen<br />

följer de regler som finns.<br />

Bulkemulsionen står nu för<br />

85 procent av totala mängden<br />

Niklas Ljungnert, SIS, och Ann-Sofie Wessberg, Metron Miljökonsult AB. Längst till höger Björn Strokirk, SBMI,<br />

och Roland Netterlind, BEF.


Ole Smeds, Hallstahammars Sprängtjänst AB.<br />

sprängmedel tack vara alla dess<br />

fördelar. Bulken skiljer sig<br />

kanske något mellan de olika<br />

tillverkarna, men man menade<br />

att de olika fabrikaten numera i<br />

stort <strong>se</strong>tt är likvärdiga. Konkurren<strong>se</strong>n<br />

betyder naturligtvis att<br />

utveckling hela tiden sker i laboratorierna.<br />

BEF har tillsammans med<br />

samtliga leverantörer tillsatt en<br />

grupp som diskuterar teknikoch<br />

ansvarsfrågor i samband<br />

med sprängmedelsleverans. Man<br />

arbetar där för att ta fram<br />

gemensamma regler för kvalitetssäkring<br />

och en mer enhetlig<br />

redovisning av fakta.<br />

Sprängaren –<br />

en problemlösare<br />

Lars Kvarnvik, Värnamo Sprängtjänst<br />

AB, och Martin Hermansson,<br />

Alingsås Sprängtjänst AB,<br />

gav levande skildringar från sin<br />

vardag. De illustrerade med<br />

hjälp av foton hur det kan <strong>se</strong> ut<br />

när beställarna inte följer bestämmel<strong>se</strong>rna.<br />

Arbetsområdet<br />

ska vara ”väl avtäckt” står det i<br />

lagen, men ofta är det mycket<br />

bristfälligt utfört. Arbetsplat<strong>se</strong>n<br />

är smal och slipprig, ibland nere<br />

i fem meter djupa diken med<br />

uppenbar rasrisk. Utsättningen<br />

håller ofta inte önskvärd standard,<br />

ibland ger den ingen ledning<br />

alls. Nu är det inte bara<br />

beställarna som skapar problem,<br />

naturen kan också vara svår<br />

ibland. Men problem är till för<br />

att lösas. Lars och Martin ver-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

kade trots allt gilla sitt omväxlande<br />

jobb, men mycket borde<br />

vara bättre.<br />

Prissättningen kan vara ett<br />

svårt kapitel när det inte är redovisat<br />

hur små områden, ibland<br />

så små som tre kvadratmeter, ligger<br />

till. Ska de skjutas var för sig<br />

blir det kostsamt.<br />

Martin berättade med humor<br />

om alla goda råd han får från<br />

åskådare som vet bättre än han<br />

själv hur det ska sprängas. Ilskna<br />

grannar till sprängplat<strong>se</strong>n är inte<br />

ovanligt och andra som håller så<br />

benhårt på sin rätt så att stenblock<br />

på tomtgrän<strong>se</strong>n får delas<br />

med Emex.<br />

AMA – Anläggning<br />

2007/<strong>2010</strong> Kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r<br />

i dag och förbättringar i<br />

morgon<br />

AMA betyder Allmän Materialoch<br />

Arbetsbeskrivning. Texterna<br />

ska beskriva önskat produktionsresultat<br />

och hur det kontrolleras<br />

och utifrån det ge underlag<br />

för beräkning av ersättningen.<br />

Ingvar Bogdanoff, WSP, pekade<br />

på stora svagheter i AMA07.<br />

Den teori för sprickbildning från<br />

sprängning, som fortfarande ligger<br />

till grund för AMAs teoretiska<br />

skadezon, är förkastad<br />

<strong>se</strong>dan 1996. Konstellationen av<br />

parametrarna i AMA98 för bedömning<br />

av skadezon är så komplicerade<br />

att de är omöjliga att<br />

dra slutsat<strong>se</strong>r av. Ändå finns de<br />

kvar. Uttrycket geologiskt utfall<br />

används flitigt. Kombinationen<br />

38<br />

geologiskt utfall och projektering<br />

enligt AMA har degraderat skonsam<br />

sprängning, menar Ingvar.<br />

Det blir fritt fram för söndersprängda<br />

slänter.<br />

En bättre väg att gå är att<br />

beställaren beskriver utförandekraven<br />

i detalj. Fördelen är då<br />

att alla räknar på samma antal<br />

borrmeter och laddningskoncentrationer.<br />

Blir resultat dåligt<br />

ligger ansvaret hos beställaren.<br />

Ingvar tror att framtiden ligger i<br />

totalentreprenad.<br />

Albin Nilsson, Lisas Bergsprängning,<br />

är i princip för AMA<br />

men han pekade på många felaktiga<br />

skrivningar och onödiga<br />

bestämmel<strong>se</strong>r. Han förde i bevis<br />

att AMAs matematik inte stämmer<br />

och gav många exempel på<br />

situationer där det är helt omöjligt<br />

att följa dagens AMA.<br />

Lennart Svensson, WSP, sitter<br />

i toppen på den AMA-kommitté<br />

som nu arbetar med AMA<br />

anläggning 10 som ska vara klar<br />

att använda i december. Han beskrev<br />

några av de ändringar som<br />

gjorts och belyste en del problem<br />

som behandlas. Begreppet<br />

skonsam sprängning tas nu bort.<br />

Roland Netterlind påpekade att<br />

arbetsgruppen för nya CBC<br />

Bergschakt inte nappat på erbjudandet<br />

att Albin Nilsson och<br />

Mikael Sjökvist från BEF skulle<br />

sitta med i arbetsgruppen. Det<br />

hade varit effektivare än att<br />

enbart ge remissvar.<br />

Revidering av svensk<br />

standard för vibrationer<br />

och stöt<br />

Niklas Ljungnert, SIS, är projektledare<br />

för revideringen av TK<br />

111, en standard som handlar<br />

om påverkan av vibrationer på<br />

människor, maskiner och byggnader.<br />

En revidering var nödvändig<br />

eftersom den gamla standarden<br />

innehöll felaktigheter och<br />

var omodern och svår att förstå.<br />

Ann-Sofie Wessberg, Metron<br />

Miljökonsult AB, är ordförande<br />

i gruppen för revidering<br />

av SS 4604866, riktvärden för<br />

sprängningsinducerande vibrationer<br />

i byggnader och anläggningar.<br />

Den är inaktuell och kan<br />

inte användas vid alla anläggningsarbeten.<br />

Där sker en rensning<br />

bland definitioner och begrepp<br />

som förvirrar. Man vill införa<br />

frekvensba<strong>se</strong>rat mätvärde i<br />

stället för avståndsfaktorn och<br />

även få in begreppet grundkonstruktionsfaktor<br />

som kan betyda<br />

ett varierande riktvärde beroende<br />

på konstruktion. Man vill tydlig-<br />

göra när standarden inte gäller.<br />

Eftersom den är ba<strong>se</strong>rad på ytvågor<br />

gäller den exempelvis inte<br />

för höga slanka konstruktioner<br />

och underjordsanläggningar.<br />

Man arbetar för att riskanaly<strong>se</strong>n<br />

ska få högre status.<br />

De närmaste fem åren ska<br />

arbetet fortsätta i riktning mot<br />

införande av frekvensba<strong>se</strong>rade<br />

mätvärden och väl underbyggda<br />

och vetenskapliga riktvärden.<br />

Mikael Sjökvist, Berg och<br />

Byggteknik i Norberg AB, repre<strong>se</strong>nterar<br />

BEF i standardi<strong>se</strong>ringsarbetet.<br />

Han menar att han<br />

har en viktig funktion som<br />

broms när konsulterna svävar<br />

iväg. Standarden ska vara så klar<br />

att en konsult med alltför dåliga<br />

sprängkunskaper inte ska kunna<br />

ställa till med så många problem<br />

som i dag.<br />

SBMI agerar<br />

Björn Strokirk, SBMI, förklarade<br />

bakgrunden till att nya krav börjar<br />

ställas. Förra året föll ett par<br />

domar i miljööverdomstolen där<br />

man krävde att begreppen gränsvärde<br />

och riktvärde skulle utgå<br />

och ersättas med absoluta begränsningsvärden.<br />

Man menade<br />

att riktvärde uppfattas som<br />

målsättning och efterlevnaden<br />

blir svår att bedöma. Samtidigt<br />

sa man att värdena som sätts ska<br />

vara möjliga att uppfylla och nyttan<br />

av skärpta krav ska ställas<br />

mot kostnaderna. En avvägning<br />

som kan vara svår för länsstyrel<strong>se</strong>n<br />

att göra.<br />

Begränsningsvärden får aldrig<br />

överskridas. Gör man det kan<br />

man bli åtalsanmäld med ytterst<br />

allvarliga kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r. Två<br />

länsstyrel<strong>se</strong>r har försökt att även<br />

för bergarbete införa den komfortstandard<br />

som gäller för buller<br />

från järnvägar och vägar. Den<br />

ska mätas mitt inne i hu<strong>se</strong>t och<br />

är inte satt efter vad hu<strong>se</strong>t tål<br />

utan vad nattsömnen tål.<br />

– Det vi på kort sikt måste<br />

göra är att driva överklaganden<br />

och uppvakta miljödepartementet,<br />

framhöll Björn Strokirk. Vi<br />

har lyckats i ett par fall redan. I<br />

ena fallet gällde det regler för<br />

täkttillstånd med en mycket luddig<br />

och svårtolkad miljöparagraf<br />

som lämnade fältet fritt för den<br />

enskilde tjänstemannens godtycke.<br />

Det andra fallet gällde<br />

den nya utvinningsavfallsförordningen<br />

där våra överblivna täktprodukter<br />

helt plötsligt blir farligt<br />

avfall som ska hanteras på<br />

en mängd kostsamma sätt. Det<br />

som sålts var produkter och det


– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –<br />

S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda<br />

Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60<br />

Hemsida: www.kontrollmetod.<strong>se</strong><br />

• Siktar<br />

• Vågar<br />

• Skakapparater<br />

• Värmeskåp<br />

• Neddelningsapparater mm<br />

Griper Griper B däckskydd<br />

däckskydd<br />

För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.<br />

343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35<br />

www.nyvab.<strong>se</strong>


som inte sålts blev farligt avfall.<br />

Men med ett genomarbetat och<br />

väl motiverat underlag där kostnaden<br />

för åtgärden ställs mot<br />

nyttan kan man nå resultat.<br />

Ole Smeds, Hallstahammars<br />

Sprängtjänst AB, gav tre exempel<br />

där grannar till täkterna ställt<br />

allt orimligare krav. Klagomål<br />

från en äggproducent resulterade<br />

i att kraven skärptes från redan<br />

låga tre mm/<strong>se</strong>k till nästan omöjliga<br />

två mm/<strong>se</strong>k. Man drar ihop<br />

avstånden, försöker borra rakare<br />

hål och mäter in alla hål i salvan<br />

för att klara värdet. Men efter<br />

hand som brytningen närmar sig<br />

hönshu<strong>se</strong>t kommer det till slut<br />

att bli omöjligt. Om bonden<br />

skulle slänga igen sin ytterdörr<br />

aldrig så lite vårdslöst skulle han<br />

själv överskrida två mm/<strong>se</strong>k.<br />

Dessutom skjuts det bara tio salvor<br />

per år. Vid en annan täkt<br />

skjuts det bara fyra-fem gånger<br />

per år. Tre mm/<strong>se</strong>k gäller men<br />

ändå klagar en granne på att<br />

hans uthus får stora skador. Det<br />

är mycket bristfälligt byggt och<br />

vibrationsmätaren på väggen påverkas<br />

av den veka grunden och<br />

visar fel värde. Ole an<strong>se</strong>r att det<br />

måste in lite kunnigt folk på<br />

länsstyrel<strong>se</strong>rna som inte accepterar<br />

så dåligt underbyggda klagomål.<br />

Hanteringen kostar mycket<br />

tid och pengar.<br />

Ragnar Jansson, pensionerad<br />

täkthandläggare på länsstyrel<strong>se</strong>n<br />

i Stockholm, menar att<br />

klagomålen ofta beror mer på<br />

oro än på själva störningen. Det<br />

finns en stor okunnighet kring<br />

ballastbranschen och vad den<br />

betyder för samhället. Från ett<br />

riktvärde på åtta mm/<strong>se</strong>k under<br />

<strong>se</strong>xtiotalet har det krupit nedåt<br />

hela tiden. Det bästa sättet att<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

komma åt bekymmer med grannar<br />

är att från börja föra en<br />

pedagogisk och informativ dialog<br />

på en nivå som folk förstår.<br />

Vibrationer och<br />

hur de upplevs<br />

Omfattande RTC-projekt<br />

Jan Johansson, Voglers/BEF,<br />

redovisade bakgrunden till ett<br />

omfattande forskningsarbete i<br />

Rock Tech Centres regi. RTC<br />

ägs av MITU.<br />

– Vis<strong>se</strong>rligen är vibrationsnivåerna<br />

i första hand täktägarnas<br />

problem, men vi bergsprängare<br />

måste anpassa våra<br />

metoder för att hålla angivna<br />

värden och tvingas då sätta pris<br />

därefter, sa Jan. Problemet är att<br />

vibrationsnivåerna sätts lägre<br />

och lägre. Det blir stora risker<br />

för övertramp som vi hålls ansvariga<br />

för och som kan stoppa fortsatt<br />

täktverksamhet. Projektets<br />

mål är att få fram relevanta vibrationsnivåer<br />

och korrekta mätmetoder.<br />

Mathias Jern, Nitro Consult<br />

AB, en av projektledarna, förkla-<br />

40<br />

Mathias Jern, Nitro Consult AB.<br />

rade att man vill förändra nuvarande<br />

situation. Villkoren som<br />

ställs när vi spränger är inkon<strong>se</strong>kventa,<br />

varierar mycket och saknar<br />

grund. Medlemmar i projektet<br />

är Banverket, BeFo, BEF,<br />

BK, SBMI, Nitro Consult,<br />

LKAB, Boliden, Cementa,<br />

Nordkalk, ÅF och RTC. Det<br />

handlar om strikt vetenskaplig<br />

forskning kring människors<br />

känslighet och upplevel<strong>se</strong>r under<br />

olika betingel<strong>se</strong>r. Internationella<br />

jämförel<strong>se</strong>r görs. Projektet går<br />

under namnet ”Spränginducerade<br />

vibrationer kontra mänsklig upplevel<strong>se</strong>”.<br />

Det ska leda till att<br />

överföringsfaktorer definieras<br />

och guidelines, principer, ska<br />

formuleras som <strong>se</strong>dan en referensgrupp<br />

med olika myndigheter<br />

ska ta ställning till och förhoppningsvis<br />

ta intryck av.<br />

Årets Bergentreprenör<br />

Rune Gustavsson Award till<br />

årets bergentreprenör delades i<br />

år ut för sjunde gången. Toivo<br />

Johansson, Uddevalla Bergsprängning<br />

AB, fick pri<strong>se</strong>t. I motiveringen<br />

nämns sådana superlativ<br />

som välrenommerat företag,<br />

populär bland sina anställda,<br />

kvalitet och kund i första hand,<br />

teknikintres<strong>se</strong>rad och inte minst<br />

viktigt, lönsamhet över branschgenomsnittet.<br />

När Bergs & Bruks ringde Toivo<br />

några veckor efter Bergsprängardagarna<br />

berättade han att företaget<br />

då hade fullt upp med jobb i<br />

Trollhättan, Vänersborg och<br />

Uddevalla (trestadsområdet) men<br />

också ute vid kusten. Han berättade<br />

om nybyggnation av småhusområden,<br />

bland annat i<br />

Strömstad och Grebbestad.<br />

Hans specialitet är försiktig<br />

sprängning i tätortsbebyggel<strong>se</strong>.<br />

Den goda lönsamheten menar<br />

Toivo beror på att han är väldigt<br />

engagerad i sitt jobb. Han går in<br />

hårt för varje uppdrag.<br />

– Goda medarbetare betyder<br />

mycket, säger han. Vi har en<br />

öppen dialog och jag <strong>se</strong>r till att<br />

maskinutrustningen är så bra<br />

som möjligt. Vintern har varit<br />

kall i år men det har fungerat<br />

bra, det gäller att ha rätt kläd<strong>se</strong>l.<br />

Företaget är både ett arbete och<br />

ett intres<strong>se</strong> för Toivo. Tankarna<br />

kretsar mer eller mindre i stort<br />

<strong>se</strong>tt alltid kring jobbet.<br />

– Jag är mycket intres<strong>se</strong>rad av<br />

teknik- och maskinutvecklingen.<br />

Vi är <strong>se</strong>x anställda och använder<br />

fyra borrvagnar. I november investerade<br />

jag i en ny D9 och<br />

snart ska vi byta ut vår äldsta<br />

maskin. Alla maskiner är radiostyrda.<br />

Toivo började arbeta i branschen<br />

för över trettio år <strong>se</strong>dan,<br />

då i faderns företag. Nu har han<br />

varit sin egen i drygt tjugo år.<br />

Han har i alla år själv skött kontoret<br />

på helgerna och trivs med<br />

det.<br />

– Årets ämnen på Bergsprängardagarna<br />

var intressanta.<br />

Även jag har träffat på många<br />

som är avogt inställda när vi<br />

kommer och ska spränga. Jag<br />

har svårt att förstå all den oro<br />

som det skapar. Arbetet som vi<br />

hört om på konferen<strong>se</strong>n är väldigt<br />

viktigt. Folk vet för lite om<br />

vår verksamhet, det är viktigt att<br />

vi ökar kunskapen och därmed<br />

får en bättre förståel<strong>se</strong> i samhället.<br />

<br />

Årets Bergentreprenör<br />

Toivo Johansson, Uddevalla<br />

Bergsprängning AB,<br />

gratuleras av Roland<br />

Netterlind och Jan<br />

Johansson, BEF.


Den 1 januari 2017 är det<br />

meningen att de första tågen<br />

och de första bilarna ska rulla på<br />

bron över sundet mellan Reggio<br />

Calabria på fastlandet och Messina<br />

på Sicilien. En bro som är<br />

full av rekord, bland annat kommer<br />

den att ha världens längsta<br />

spännvidd med sina 3,3 kilometer.<br />

Även om för<strong>se</strong>ningar är troliga<br />

som det alltid blir i Italien, är<br />

Berlusconi och hans regering<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Flertu<strong>se</strong>nårig dröm blir verklighet<br />

Första spadtaget har tagits för Europas nästa stora byggprojekt, bron<br />

mellan italienska fastlandet och Sicilien. Italiens dröm <strong>se</strong>dan<br />

årtu<strong>se</strong>nden kommer att bli verklighet. Nu vill Berlusconi få rejäl fart på<br />

arbetet så att ingen kan stoppa det även om det skulle bli en ny<br />

regering om några år.<br />

RAPPORT:<br />

KRSTINA WALLIN<br />

fast beslutna att bygga bron så<br />

fort som möjligt. När de sist satt<br />

vid makten 2003 hade man<br />

redan fattat ett definitivt beslut,<br />

men det revs upp när Romano<br />

Prodi och hans vänster/centrumregering<br />

kom till makten 2006.<br />

Detta trots att det var just Prodi<br />

som under en tidigare regeringsperiod<br />

fattade principbeslu-<br />

41<br />

tet att bron borde byggas inom<br />

en snar framtid.<br />

Nya avtal med<br />

entreprenörerna<br />

Tyvärr är den italienska politikens<br />

vägar ännu mer oförutsägbara<br />

än på andra ställen och alla<br />

inblandade parter, inklusive entreprenören<br />

Eurolink, fick finna<br />

sig i att stoppa projektering och<br />

förberedel<strong>se</strong>r. Hela bron lades i<br />

malpå<strong>se</strong> för att <strong>se</strong>dan omedelbart<br />

plockas fram igen efter Berlusconis<br />

val<strong>se</strong>ger i maj 2008.<br />

Men det var först i höstas som<br />

arbetet accelererade på allvar.<br />

Den 7 augusti förra året fick en<br />

kommissarie i uppgift att ta bort<br />

alla hinder som fanns i vägen för<br />

FAKTA OM BROBYGGET<br />

Spännvidd: 3,3 km<br />

Brobredd: 60,4 meter (<strong>se</strong>x<br />

vägfiler och två järnvägsbanor)<br />

Total fordonskapacitet: 6 000<br />

bilar och 200 tåg per dag<br />

Tornens höjd: 382,60 meter,<br />

vilket ger fri <strong>se</strong>gelhöjd på 65<br />

meter<br />

Vajrarna: 2 dubbla på<br />

vardera 5,3 km och en<br />

diameter på 1,24 meter<br />

att projektet skulle bli verklighet.<br />

Den 2 oktober skrev Berlusconi<br />

<strong>se</strong>dan under nya överenskommel<strong>se</strong>r<br />

med huvudentreprenören<br />

Eurolink (med italienska<br />

Impregilo som huvudpartner<br />

och dessutom med danska Cowi<br />

A/S och Sund & Bælt A/S) och<br />

Parsons Transportation Group<br />

(som bland annat har varit med<br />

och byggt Golden Gate och<br />

Den 23 december förra året kunde arbetet starta<br />

på allvar i närheten av Messina där en bit järnväg<br />

ska flyttas för att bereda plats för en av brons pelare<br />

och för att hela järnvägssystemet ska göras om.


Öresundsbron) som projektansvariga.<br />

Arbetena påbörjades<br />

i höstas<br />

Den 23 december förra året<br />

kunde arbetet starta på allvar i<br />

närheten av Messina. Det handlar<br />

om en bit järnväg som ska<br />

flyttas, dels för att bereda plats<br />

för en av brons pelare, dels för<br />

att hela järnvägssystemet ska<br />

göras om.<br />

Totalt ska närmare 40 km väg<br />

och järnväg byggas, varav 70 procent<br />

kommer att bli i tunnel.<br />

Meningen är att det ska bli en<br />

ny motorväg från norr till Reggio<br />

Det skulle ha varit klart<br />

redan år 2005. Sedan flyttades<br />

datumet fram till 2008, eftersom<br />

byggandet tvingats stanna upp i<br />

omgångar på grund av miljöproblem.<br />

Till slut blev 2009 års<br />

sista dagar startpunkt för<br />

höghastighetsbanan mellan<br />

Florens och Bologna. Eller rättare<br />

sagt höghastighetsbanorna i<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Calabria, och dessutom helt nya<br />

motorvägar på Sicilien. Järnvägen<br />

ska få en höghastighetsbana<br />

ända fram till Reggio<br />

Calabria, och Messina ska få en<br />

helt ny järnvägsstation.<br />

Till brons grunder och torn<br />

samt för förankringsplattformarna<br />

kommer det att användas<br />

700 000 kubikmeter betong och<br />

161 500 ton armeringsstål. Till<br />

vajrarna som håller uppe bron<br />

kommer det att behövas 165 000<br />

ton specialstål.<br />

EU är medfinansiär<br />

Totalt kommer cirka 10 000 personer<br />

att arbeta direkt eller indi-<br />

hela Italien, för ägaren Trenitalia<br />

öppnade alla de färdiga linjerna<br />

på samma gång. I dag går det<br />

alltså att åka snabba tåg mellan<br />

Turin och Milano, eller Milano<br />

och Neapel. Invigningen skedde<br />

med pompa och ståt, med självaste<br />

Silvio Berlusconi som passagerare<br />

på ett av tågen. Den<br />

svåraste delen i hela systemet,<br />

42<br />

rekt med broarbetet de närmaste<br />

åren. Det kommer att öppnas tio<br />

byggarbetsplat<strong>se</strong>r på Sicilien och<br />

sju på fastlandet.<br />

Enligt den plan som numera<br />

lagts fast ska arbetet med själva<br />

bron sätta igång i början av<br />

2011. I år ska arbetena med<br />

järnvägen och vägarna börja,<br />

plus att själva projektstadiet ska<br />

vara avklarat.<br />

Den totala investeringen är på<br />

6,3 miljarder euro (drygt 60 miljarder<br />

kronor), varav entreprenaden<br />

för själva bron är på 3,9 miljarder<br />

euro. 40 procent ska<br />

komma från offentliga investeringar,<br />

resten från den interna-<br />

och den som blev klar sist, är<br />

sträckan Florens-Bologna, som<br />

går igenom Apenninerna. Arbetet<br />

startade i juli 1996, och blev<br />

klart i december förra året.<br />

Tunnlarna har<br />

sprängts ut<br />

Som mest arbetades det på 30<br />

fronter samtidigt. Genom-<br />

tionella finansmarknaden. Även<br />

EU kommer att finansiera en del<br />

av bron eftersom den finns med<br />

bland de strategiska infrastrukturerna<br />

i morgondagens Europa,<br />

enligt ett parlamentsbeslut<br />

2004.<br />

Bolaget som är ansvarigt för<br />

bron heter Stretto di Messina<br />

och ägs till drygt 80 procent av<br />

statliga vägbolaget Anas medan<br />

det italienska järnvägsbolaget<br />

har 13 procent. Resten ägs av de<br />

två inblandade regionerna,<br />

Kalabrien och Sicilien. <br />

Röda Pilen genom Apenninerna<br />

Till sist har Italien nu fått sina höghastighetsbanor klara. Och världens största tunnelsystembygge<br />

är avslutat. Tågen susar nu i 300 km/h i 9 tunnlar på sammanlagt 73 km mellan Florens<br />

och Bologna.<br />

snittshastigheten per front har<br />

varit mellan 1 och 5 meter per<br />

dag. Mellan 1 000 och 1 500<br />

personer har arbetat med tunnlarna,<br />

med sammanlagt cirka 2,5<br />

miljoner arbetade timmar per år.<br />

Nästan alla tunnlarna har<br />

sprängts ut. Det är bara i en<br />

säkerhetstunnel, som går parallellt<br />

med den längsta tunneln på


18,5 km, som en TBM har<br />

använts. Den hade 45 disk cutters<br />

och en diameter på 6,30<br />

meter. Tunnlarna är belagda<br />

med ett lager sprutbetong som<br />

är mellan 60 cm och en meter<br />

tjockt. Det har gått åt sju miljoner<br />

kubikmeter betong.<br />

Under projekteringen och<br />

tunnelarbetet har ett helt nytt<br />

system använts, A.De.Co-Rs.<br />

Det är ett datorstyrt system för<br />

kontroll av deformation i berg<br />

och andra terrängtyper. I korthet<br />

innebär det att de projektansvariga<br />

följer byggarbetet vid fronterna<br />

för att ständigt kunna korrigera<br />

i projekten.<br />

Svårt berg i Apenninerna<br />

Genom A.De.Co-Rs hade de<br />

projektansvariga tagit fram nio<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Tunnelsystemet är över sju mil långt och sträckorna mellan tunnlarna är korta.<br />

SNABBA<br />

LEVERANSER!<br />

TEXT:<br />

KRISTINA WALLIN<br />

FOTO:<br />

RICCARDO SCARDIGLI<br />

olika byggsystem före starten.<br />

När arbetet väl kom igång tvingades<br />

man ta fram ytterligare fem<br />

system, eftersom det uppstod<br />

oväntade svårigheter. Apenninerna<br />

består nämligen av många<br />

olika bergarter, varav flera är så<br />

porösa att det var omöjligt att<br />

förut<strong>se</strong> hur tunnelarbetet skulle<br />

fortskrida.<br />

Totalt har 17 miljoner kubikmeter<br />

material tagits ut, och<br />

detta har varit ett av de stora<br />

problemen under byggtiden. Det<br />

fanns nämligen inga specifika<br />

planer för hur de skulle användas<br />

och massorna har lagrats i<br />

43<br />

olika dalar. Detta fick till och<br />

med en åklagare att åtala de ansvariga<br />

för miljöbrott och arbetet<br />

tvingades stanna upp i tre månader.<br />

Många problem<br />

i tunnelarbetet<br />

Men det har även funnits andra<br />

problem under tunnelarbetets<br />

gång. På flera ställen har marken<br />

gett vika och en hel bondgård<br />

rasade till och med ihop. Vattnet<br />

har försvunnit från flera viktiga<br />

källor och lämnat lokalbefolkningen<br />

utan kranvatten.<br />

En tunnel förblev översvämmad<br />

under lång tid, eftersom<br />

vattnet var för kalkrikt för att<br />

kunna pumpas ut. Enligt en av<br />

ingenjörerna som arbetat med<br />

tunnlarna kan detta ge stora svå-<br />

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB<br />

righeter i framtiden, även om<br />

beläggningen gjorts om helt<br />

<strong>se</strong>dan vattnet försvunnit från<br />

Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin<br />

Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12<br />

Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor<br />

Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32<br />

Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.<strong>se</strong> • E-post: info@cme.<strong>se</strong>


HÖGHASTIGHETSBANAN<br />

FLORENS – BOLOGNA<br />

9 tunnlar på längder mellan<br />

654 meter och 18,5 kilometer<br />

5 tunnlar är över 10 km<br />

långa<br />

73,8 km av totalt 78,5 km är<br />

tunnel<br />

Den längsta sträckan utanför<br />

tunnel är 2,5 km, varav 641<br />

meter på en viadukt<br />

140 km nya vägar har byggts<br />

i samband med tunnelbygget<br />

Upp till 1 500 personer har<br />

arbetat samtidigt med<br />

tunnelbygget<br />

tunneln. Ingen vet exakt vilken<br />

effekt kalken i vattnet har i det<br />

långa loppet. Under bygget kalkades<br />

vattenrören ständigt igen.<br />

Röda Pilen<br />

i 300 knyck<br />

Nu är alla dessa problem glömda.<br />

De röda tågen ”Freccia Rossa”<br />

(Röda Pilen) flyger fram i tunnlarna,<br />

och för passagerarna är<br />

det som att åka i en enda lång<br />

tunnel, med en 641 meter lång<br />

viadukt som är en av de få längre<br />

sträckorna under bar himmel.<br />

Befolkningen märker inte speciellt<br />

mycket av vare sig tågen<br />

eller tunnlarna.<br />

Det enda som återstår är att<br />

bygga en speciell station i Florens,<br />

så att tågen slipper åka in<br />

till den nuvarande, något som<br />

innebär en rejäl tidsförlust för<br />

de röda pilarna. Men Trenitalia<br />

gjorde nog rätt i att starta utan<br />

den nya stationen, det kan ta tid<br />

innan den står klar. <br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Arbetet med tunnelsystemet mellan Florens och Bologna har tagit betydligt<br />

längre tid än beräknat.<br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong><br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

44


– BeFo arbetar för att Sverige<br />

ska behålla sin ledande position<br />

inom bergteknik och därigenom<br />

lämna betydel<strong>se</strong>fulla bidrag till<br />

välfärd och tillväxt genom byggandet<br />

av mer och bättre infrastruktur,<br />

förklarade Mikael<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Bergmekanikdag<br />

med internationella förtecken<br />

Närmare tvåhundra personer samlades på Stockholmsmässan när<br />

Stiftel<strong>se</strong>n Bergteknisk Forskning (BeFo) bjöd in till årets Bergmekanikdag.<br />

Stiftel<strong>se</strong>n firar i december fyrtio år som samlande organ för bergteknisk<br />

forskning och utveckling i Sverige. Mikael Hellsten, forskningsdirektör<br />

vid BeFo, berättade inledningsvis om stiftel<strong>se</strong>ns verksamhet<br />

under det gångna året.<br />

Shiyong Wu, Ertan Hydropower Development, redovisade Jinpings två<br />

vattenkraftsprojekt i nedre delen av Yalong River.<br />

Nu ändrar vi på<br />

Bergsprängarvärlden<br />

AUKTORISERAD<br />

BERGSPRÄNGARE<br />

Läs mer på www.bef.nu<br />

Hellsten. Omsättning ökade<br />

med trettioåtta procent under<br />

2009. Banverket har placerat<br />

extra projekt hos BeFo och vi<br />

räknar därför med en femtioprocentig<br />

ökning under detta år. Vår<br />

utmaning för de närmaste åren<br />

är att forskningen inom bergteknik<br />

ska nå samma omfattning<br />

som forskningen inom övrig<br />

infrastruktur.<br />

Långsiktig finansiering<br />

nödvändig<br />

– Vår främsta uppgift är forskningsprojekt<br />

som syftar till kunskapsuppbyggnad.<br />

Vi arbetar<br />

därför på att utöka huvudmannaskaran,<br />

hitta trygga och långsiktiga<br />

finansieringslösningar,<br />

driva fler doktorander och fler<br />

utvecklingsprojekt. Avtal som<br />

löper på fem år är ett minimum<br />

för att genomföra större projekt<br />

och doktorandstudier, betonar<br />

Mikael Hellsten. Ett avtal med<br />

det nya Trafikverket blir en<br />

45<br />

RAPPORT:<br />

KJELL DUBERG<br />

nyckel för att få långsiktighet<br />

också med övriga finansiärer.<br />

BeFo är en projektledningsorganisation,<br />

som på huvudmännens<br />

uppdrag initierar, planerar<br />

och finansierar angelägna projekt.<br />

För närvarade pågår fem<br />

olika forskningsprojekt, två dok-<br />

torandstudier och tre licentiatstudier<br />

samt ett antal förstudier<br />

och utvecklings-, underhållsoch<br />

samverkansprojekt. Forskningen<br />

har bred förankring i<br />

samhället och hos beställare,<br />

entreprenörer, konsulter och<br />

forskare. Resultaten ska få bred<br />

spridning och resultera i praktisk<br />

nytta och tillämpning så att<br />

fler och bättre berganläggningar<br />

byggs.<br />

Fokus på branschnytta<br />

Forskarstaben inom BeFo består<br />

av projektengagerade forskare<br />

vid högskolor och företag. Flera<br />

projekt är doktorandprojekt vid<br />

de fyra bygguniversiteten, andra<br />

är utvecklingsprojekt. BeFo driver<br />

projekt från ren bergmekanik<br />

till mer tvärvetenskapliga projekt.<br />

Nyttan för branschen står i<br />

centrum. Projekten har referensgrupper<br />

där de inblandade<br />

följer och ger råd till forskarna<br />

och bidrar till öm<strong>se</strong>sidigt informationsutbyte<br />

och resultatspridning.<br />

Under dagen fick den talrika<br />

publiken lyssna till fjorton föredrag<br />

som repre<strong>se</strong>nterade ett<br />

brett programinnehåll från världens<br />

alla hörn. Jenny Greberg,<br />

LTU, var moderator för det<br />

första blocket med rubriken<br />

”Stabilitet och Förstärkning”.<br />

Gästföreläsaren Mark Diederichs,<br />

Assistant Professor, Department<br />

of Geological Sciences<br />

and Geological Engineering,<br />

Queen’s University i Kanada,<br />

inledde dagen med föredraget:<br />

Brittle Spalling: Practical<br />

Limits. Mark Diederichs har<br />

utarbetat modeller för att förutsäga<br />

förskjutningar i berg med<br />

parallell sprickbildning och ett<br />

antal analytiska och mikromekaniska<br />

verktyg för validering och<br />

utvärdering av modellerna.<br />

Olyckor med smällberg är ett<br />

problem på stora djup och i<br />

långa tunnlar. Sprängningar bygger<br />

upp en spänning som till slut<br />

överskrider bergets hållfasthet.<br />

Därför måste man först undersöka<br />

spänningsfältet och <strong>se</strong>dan<br />

anpassa ortut<strong>se</strong>endet efter bergets<br />

skiktning.<br />

Christina Dahnér, LKAB, pre<strong>se</strong>nterade<br />

en bergmekanisk ut-<br />

Mikael Hellsten, vd i<br />

BeFo, betonade i sitt<br />

inledningsanförande<br />

stiftel<strong>se</strong>ns branschnytta.


Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Fredrik Johansson, Sweco/KTH, pre<strong>se</strong>nterade resultaten av en stabilitetsanalys på Krokströmmens valvdamm<br />

i Ljusnans avrinningsområde. Ingvar Bogdanoff, WSP, och Tommy Ellison, Besab, beskrev den dittills oprövade<br />

metod som användes efter ett större ras i Bolmentunneln vintern 2008/09. Längst till höger: Almir Droganovíc,<br />

KTH, sammanfattade sin forskning kring <strong>se</strong>paration och penetrering av cementba<strong>se</strong>rat injekteringsbruk.<br />

redning av ett smällbergsutfall i<br />

block 19, Kiruna gruva, som<br />

resulterade i en dödsolycka.<br />

Slutsat<strong>se</strong>n var att denna och tre<br />

andra <strong>se</strong>ismiska händel<strong>se</strong>r i<br />

samma område hade förorsakats<br />

av en skjuvning längs en geologisk<br />

struktur (kallas fault slip).<br />

Gruvan betraktas därför i dag<br />

som <strong>se</strong>ismiskt aktiv med följd att<br />

produktionsområdena måste<br />

övervakas. Det sker genom ett<br />

46<br />

system av 137 geofoner och man<br />

har också utarbetat en strukturgeologisk<br />

modell och en första<br />

design av ett förstärkningssystem<br />

som är dimensionerat för<br />

dynamiska laster.<br />

Jonny Sjöberg, LKAB, berättade<br />

om arbetet med en tredimensionell<br />

spänningsanalys<br />

för att identifiera orsakerna till<br />

smällberget i block 19 och få en<br />

större förståel<strong>se</strong> för vad som styr<br />

Gösta Ericson, Sweco International, deltar i en svensk konsultgrupp som är engagerad i Indien där<br />

bergrum för 18 miljoner kubikmeter råolja ska byggas. Shiyong Wu, Ertan Hydropower Development, på bilden<br />

tillsammans med Marie von Matérn, WSP, som ledde det avslutande blocket, Dammar och Vattenkraft.<br />

Jinpings två vattenkraftsprojekt byggs i nedre delen av Yalong River. Längst till höger Thomas Dalmalm,<br />

Trafikverket. Han berättade om det mycket försiktiga och välplanerade arbetet när Norra länken tvingades<br />

pas<strong>se</strong>ra både över och under tunnelbanans röda linje.


Mästare på slitdelar<br />

Hardox Wearparts är det internationella nätverket för företag som tillverkar slitdelar av Hardox slitplåt.<br />

Medlemmarna tillhandahåller slitdelar och <strong>se</strong>rvice av högsta kvalitet.<br />

Vårt nätverk av utvalda och certifierade verkstäder har den expertis som garanterar att din reparation blir en<br />

investering snarare än en kostnad. Verkstäderna har den utrustning som krävs för att bearbeta Hardox slitplåt<br />

på bästa möjliga sätt - till perfekt passform och längre livslängd.<br />

Kontakta något av medlemsföretagen nedan så berättar de vad du tjänar på att använda Hardox slitplåt,<br />

originalet från SSAB.<br />

Keeps you up and running<br />

AB Smireko, Bålsta, Tel: 0171-540 20, smireko@smireko.<strong>se</strong><br />

Herman Jonsson AB, Delsbo, Tel: 0653-16870, herman@hermanjonsson.<strong>se</strong><br />

Metso Minerals AB, Gällivare, Tel: 0970-66850, anders.karlberg@metso.com<br />

GEMA Industri AB, Gällivare, Tel: 0970-64400, anders.k@gemaindustri.<strong>se</strong><br />

Saltängens Mekaniska Verkstad AB, Norrköping,Tel: 011-361140, info@smvab.<strong>se</strong><br />

www.hardoxwearparts.com


<strong>se</strong>ismicitet. Arbetet har visat på<br />

en tänkbar metodik för fortsatta<br />

spänningsanaly<strong>se</strong>r som ska ge<br />

underlag för en strategisk bergmekanisk<br />

planering för den fortsatta<br />

brytningen i Kiirunavaara.<br />

Forskningen syftar också till att<br />

man bättre ska kunna kvantifiera<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Åsa Fransson, docent i teknisk geologi och geoteknik vid Chalmers, var kunnig moderator under tätnings- och<br />

injekteringsblocket. Björn Stille, Vattenfall Power, beskrev konceptet ”injekteringskontroll i realtid”. Trea från<br />

vänster Per Lindén, WSP, som förmedlade ett nytt tänkande där vattentätande tillsatsmedel testats i sprutbetong<br />

av<strong>se</strong>dd för motorvägstunnlar. Längst till höger Matthew Perras, Queens University Ontario, Kanada,<br />

elev till förste talaren Mark Diederichs. Han delgav auditoriet erfarenheter från tunnelprojektet vid Niagara<br />

Falls i Kanada.<br />

Trygghet för Beställaren<br />

AUKTORISERAD<br />

BERGSPRÄNGARE<br />

Läs mer på www.bef.nu<br />

de mekaniska egenskaperna hos<br />

geologiska strukturer.<br />

Bengt Åhlén, Geosigma, och<br />

Mats Bellinder, Vägverket, berättade<br />

hur det går till att utarbeta<br />

det riskba<strong>se</strong>rade system för<br />

underhåll av bergskärningar som<br />

används på större statliga vägar i<br />

Stockholms län. Från ett fordon<br />

inventerar man samtliga skärningar<br />

längs ett vägavsnitt som<br />

dokumenteras och registreras.<br />

Skärningarna grovklassas i tre<br />

grupper efter hur angelägna åtgärderna<br />

är. Detaljklassning sker<br />

<strong>se</strong>dan där omedelbar åtgärd är<br />

nödvändig. Skärningens stabilitet<br />

och kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r av ras bedöms<br />

noggrant.<br />

Gösta Ericson, Sweco International,<br />

deltar i den svenska<br />

konsultgrupp som fått i uppdrag<br />

av Indiens regering att svara för<br />

förundersökningar, design, framtagande<br />

av kravspecifikationer<br />

och delta i upphandlingen och<br />

entreprenadstyrningen när bergrum<br />

ska byggas för att lagra<br />

48<br />

totalt 18 miljoner kubikmeter råolja.<br />

Anläggningens första etapp<br />

består av fem parallella bergrum,<br />

20 meter breda och 30 meter<br />

höga. Längden varierar mellan<br />

320 och 840 meter. Anläggningen<br />

bygger på svensk tradition för<br />

lagring av olja i oinklädda bergrum.<br />

Gösta berättade om design,<br />

riskhantering, bergprognos och<br />

erfarenheter de fått så här långt.<br />

För närvarande tas 100 000 kubikmeter<br />

berg ut per månad.<br />

Thomas Dalmalm, Trafikverket,<br />

berättade om det mycket<br />

försiktiga och välplanerade arbetet<br />

när Norra länken tvingades<br />

pas<strong>se</strong>ra både över och under<br />

tunnelbanans röda linje. Bergtäckningen<br />

var då mycket låg<br />

och varierade mellan en och <strong>se</strong>x<br />

meter. För att kunna driva tunneln<br />

samtidigt som tunnelbanetrafiken<br />

var i full gång reducerades<br />

sprängsalvorna och mätningar<br />

visade mycket små bergrörel<strong>se</strong>r.<br />

Injektering och förstärkning specialanpassades<br />

för varje passage.<br />

Almir Droganovíc, KTH, sammanfattade<br />

sin forskning kring<br />

<strong>se</strong>paration och penetrering av<br />

cementba<strong>se</strong>rat injekteringsbruk.<br />

Den syftar till att ta fram relevanta<br />

krav på bruket. Separationen<br />

i bergsprickor är huvudsakligen<br />

ett resultat av <strong>se</strong>dimenteringen<br />

och mätningar med standardmetoder<br />

är därför inte<br />

repre<strong>se</strong>ntativa.<br />

Penetrationsförmågan för<br />

cementba<strong>se</strong>rat injekteringsbruk<br />

styr tätningen av berg runt tunnlar.<br />

Forskningen visar penetrationens<br />

komplexitet och vilka<br />

faktorer den styrs av.<br />

Björn Stille, Vattenfall Power,<br />

beskrev konceptet ”Injekteringskontroll<br />

i realtid”. Man använder<br />

framtagna teorier och stoppkriterier<br />

för brukspridningen.<br />

Injekteringen följs minut för<br />

minut så att man kan förutsäga<br />

brukflödet, brukspridningen och<br />

för att analy<strong>se</strong>ra risken för upptryckning<br />

och spräckning. Metoden<br />

har verifierats i fyra tun-


nelprojekt med gott resultat vilket<br />

pekar på att den kan användas<br />

för injekteringsdesign och<br />

kontroll.<br />

Per Lindén, WSP, förmedlade<br />

ett nytt tänkande där vattentätande<br />

tillsatsmedel testats i<br />

sprutbetong av<strong>se</strong>tt för motorvägstunnlar.<br />

Under 2009 har<br />

fyra tunnlar på E18 inte förinjekterats,<br />

i stället har sprutbetongen<br />

där utformats för att<br />

bli vattentät för måttliga tryck.<br />

Uppföljning av läckage och utvärdering<br />

av konceptet pågår.<br />

Dammar och vattenkraft<br />

Fredrik Johansson, Sweco/KTH,<br />

pre<strong>se</strong>nterade resultaten av en<br />

stabilitetsanalys på Krokströmmens<br />

valvdamm i Ljusnans avrinningsområde.<br />

Dammen byggdes<br />

1947-52 och försågs 2002<br />

med en nödvändig förstärk-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

Jonny Sjöberg, LKAB, fick utmärkel<strong>se</strong> för dagens bäst genomförda<br />

pre<strong>se</strong>ntation, Tredimensionell spänningsanalys av block 19 i<br />

Kiirunavaara gruva. Eva Friedman, BeFo, överräckte pri<strong>se</strong>t.<br />

<br />

ningsplatta som genom sin tyngd<br />

skulle öka skjuvhållfastheten.<br />

Innan plattan göts installerades<br />

instrument som mäter rörel<strong>se</strong>r<br />

och portryck. Dessa mätdata<br />

analy<strong>se</strong>rades av Sweco med<br />

hjälp av beräkningsprogrammet<br />

FLAC3D. Resultaten visar att<br />

plattan har en gynnsam effekt<br />

för dammens globala stabilitet<br />

men eftersom den påverkar<br />

dammens styvhet har den gett<br />

upphov till vissa horisontella<br />

rörel<strong>se</strong>r i berget under delar av<br />

plattan.<br />

Shiyong Wu, Ertan Hydropower<br />

Development, redovisade<br />

Jinpings två vattenkraftsprojekt i<br />

nedre delen av Yalong River. Jinping<br />

I har en installerad effekt<br />

på 3 600 MW. Här byggs världens<br />

högsta valvdamm i betong,<br />

305 meter hög.<br />

Jinping II med effekten 4 800<br />

<br />

<br />

49<br />

MW, beräknad årsproduktion 24<br />

TWh, har världens största<br />

underjordiska vattentunnel. Här<br />

har man schaktat ut sju parallella<br />

tunnlar med en sammanlagd<br />

längd av 118 kilometer. De<br />

geologiska förhållandena är<br />

mycket svåra. (Mer om detta<br />

synnerligen intressanta projekt i<br />

nästa nummer.)<br />

Den 80 km långa Bolmentunneln,<br />

färdigställd 1986, svarar<br />

för vattenbehovet i 14 kommuner<br />

i Skåne. Den är byggd 40-<br />

100 meter under markytan helt i<br />

urberg av mestadels bra kvalitet.<br />

Sträckan har dock ett antal svaghetszoner<br />

där man vid byggandet<br />

hade förinjekterat och förstärkt<br />

med ingjutna bultar och<br />

sprutbetong. Tommy Ellison,<br />

Besab, och Ingvar Bogdanoff,<br />

WSP, beskrev den dittills oprövade<br />

metod som användes för att<br />

åtgärda efter ett större ras vintern<br />

2008/09. En stålsköld, tillverkad<br />

i <strong>se</strong>ktioner, trycktes<br />

genom rasmassorna som samtidigt<br />

lastades ut. Skölden användes<br />

<strong>se</strong>dan som gjutform till<br />

injekteringsbetongen.<br />

Matthew Perras, Queens<br />

University, Ontario, Kanada,<br />

elev till förste talaren Mark Diederichs,<br />

delgav auditoriet erfarenheter<br />

från tunnelprojektet<br />

vid Niagara Falls, Kanada, som<br />

drivs genom hela Niagara<br />

Escarpment, känt för sin mycket<br />

skiftande berggrund. Här blandas<br />

dolomit, kalksten, sandsten<br />

och skiffer. Den 10,4 km långa<br />

vattenavledningstunneln får en<br />

diameter på enorma 14,44<br />

meter. Drivningen sker med TBM<br />

och är en stor utmaning som<br />

kommer att ge viktig erfarenhet<br />

inför kommande TBM-drivna<br />

tunnlar med stor diameter. <br />

Annon<strong>se</strong>ra<br />

i branschens<br />

informationskanal!<br />

040-611 06 90


Mångsidighet, enkla val, rationell<br />

lagerhållning, högre borrsjunkning,<br />

rakare hål, lång livslängd<br />

på borrkronan och lägre<br />

energiförbrukning. Det är fördelar<br />

som Sandvik utlovar vid<br />

användning av Sandvik RT300,<br />

en ny och mångsidig <strong>se</strong>rie<br />

gängade borrkronor, 51-152 mm<br />

i diameter. Tack vare en ny hårdmetall<br />

och en univer<strong>se</strong>ll konstruktion<br />

av kronfronten för<br />

varje diameter<strong>se</strong>rie behöver<br />

användaren bara välja det lämpligaste<br />

stiftet för ändamålet (sfäriskt<br />

eller ballistiskt) och det<br />

lämpligaste utförandet hos kronkroppen<br />

(Regular eller Retrac)<br />

för att få fram den optimala<br />

borrkronan för aktuell typ av<br />

berg.<br />

Valet av borrkrona är mycket<br />

viktigt för att borrningsuppdraget<br />

ska gå framåt som planerat.<br />

Valet försvåras av det enorma utbudet<br />

av borrkronor på marknaden.<br />

För varje given borrkrondiameter<br />

kan tillverkarna erbjuda<br />

minst tio olika utföranden. Detta<br />

gör det inte bara svårt att välja<br />

rätt borrkrona för uppgiften,<br />

utan borrkronan måste också<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Topphammarborrkronor<br />

för borrning av stora spränghål<br />

bytas så snart bergsförhållandena<br />

ändras, om optimal borrning<br />

ska kunna upprätthållas.<br />

Sandvik har länge arbetat med<br />

att försöka att röja i denna snårskog<br />

genom att minska antalet<br />

kronmodeller och i stället ge<br />

varje borrkrona fler funktioner<br />

och ett bredare tillämpningsområde.<br />

Hårdhet och <strong>se</strong>ghet, två<br />

normalt varandra uteslutande<br />

egenskaper, är ett exempel på<br />

detta tänkande. Sandvik har lan<strong>se</strong>rat<br />

XT48, en ny sorts hårdmetall<br />

som är mycket <strong>se</strong>g men<br />

som inte ger avkall på slitstyrkan.<br />

Den andra nyheten är Uniface,<br />

en <strong>se</strong>rie av tre nya, patenterade<br />

univer<strong>se</strong>lla kronfronter,<br />

en för 51-64 mm borrkronor, en<br />

för 70-96 mm borrkronor och en<br />

för 102-152 mm borrkronor.<br />

Uniface-konstruktionen kombinerar<br />

flera olika funktioner i en<br />

och samma borrkrona – funktioner<br />

som tidigare krävde två eller<br />

flera kronmodeller. För att bli<br />

kvalificerad för Sandvik RT300beteckningen<br />

måste en borrkrona<br />

ha stift i XT48-hårdmetall (indikeras<br />

av efterbeteckningen 48 i<br />

50<br />

beställningsnumret) och Uniface-front.<br />

De nya borrkronorna<br />

förväntas ge högre produktivitet,<br />

bättre sprängningsresultat och<br />

lägre kostnader för bergbrytning.<br />

Riktlinjerna för att välja rätt<br />

Sandvik RT300-borrkrona är<br />

enkla: Sfäriska stift för mycket<br />

hårt berg. Ballistiska stift för<br />

mjukare berg. Regular-kropp för<br />

solida och homogena bergformationer.<br />

Retract-kropp för blandade,<br />

sammanfogade eller frakturerade<br />

formationer. Tack vare<br />

mångsidigheten hos alla Sandvik<br />

RT300-borrkronor har de ett<br />

mycket bredare tillämpningsområde<br />

än tidigare och grän<strong>se</strong>rna<br />

för kronbyte är mindre strikta.<br />

Alla Sandviks RT300-borrkronor<br />

med den nya Retrac-kroppen<br />

är utförda med den patenterade<br />

konstruktionen med stegade<br />

bommar, vilket ger bästa<br />

möjliga hålrakhet och återdragbarhet<br />

i blandat och/eller frakturerat<br />

berg. Eftersom den långa<br />

bomför<strong>se</strong>dda kronkroppen är<br />

diameterstegad förbättras borrkronans<br />

rotation<strong>se</strong>genskaper omedelbart.<br />

Ännu viktigare är att slitaget<br />

på borrkronans front och<br />

kropp nu blir mer likformigt,<br />

eftersom kroppen är stegad och<br />

därmed alltid har tillräcklig diameter<br />

för att ge god styrning i<br />

hålet. Detta förbättrar borrkronans<br />

rotation<strong>se</strong>genskaper på<br />

lång sikt, minskar slitaget, minskar<br />

energibehovet och ger hål av<br />

högre kvalitet.<br />

Sandvik framhåller att RT300borrkronor<br />

kombinerar de bästa<br />

egenskaperna hos företagets<br />

tidigare borrkronor med plan<br />

front (för hårda och slitande<br />

bergsformationer) och Sandviks<br />

drop-center-<strong>se</strong>rie (för blandade<br />

bergförhållanden och frakturerat<br />

berg). De nya borrkronorna har<br />

egenskaper från båda de tidigare<br />

konstruktionerna, men de är i<br />

sig själva mycket mer än bara<br />

summan av de tidigare konstruktionerna.<br />

En slående egenskap<br />

är det stora antalet stift på fronten,<br />

samt stiftens effektivare<br />

placering och kraftigare dimensioner.<br />

Resultatet är att berget<br />

angrips av mer hårdmetall som<br />

är mer strategiskt placerad och<br />

som arbetar effektivare.<br />

Sandvik Mining and<br />

Construction Sverige AB<br />

www.sandvik.com


GIA:s nya kompakta grävarmslastare,<br />

7HR, är anpassad för<br />

tunnlar från 7 kvadratmeters<br />

area både inom tunnelentreprenad<br />

och i gruvor och med valfritt<br />

die<strong>se</strong>l- eller eldrivet hydraulsystem.<br />

Lastaren är konstruerad för<br />

små tunnlar med minimibredd<br />

2 500 mm och minimihöjd 2 500<br />

mm. Lastkapaciteten är 2,5<br />

kubikmeter sprängt berg per<br />

minut.<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Kompakt Häggloader för tunneldrivning<br />

Maskinen arbetar med endera<br />

dubbla grävarmar (7HR) eller en<br />

arm med skopa (7HR-B) som<br />

kontinuerligt lastar det sprängda<br />

berget från tunnelfronten till<br />

dumper via integrerat transportband<br />

av stål .<br />

Med kontinuerlig lastning av<br />

dumprar minimeras antalet<br />

nischer i tunneln eftersom<br />

Häggloader-lastaren kontinuerligt<br />

lastar ut den sprängda<br />

massan och bara är beroende av<br />

51<br />

dumprarnas logistik.<br />

Transportören kan höjas eller<br />

sänkas och därmed anpassas till<br />

olika fordon.<br />

Den elektrohydrauliska driften<br />

innebär låg energikostnad<br />

och renare luft i tunneln som<br />

inte påverkas av föroreningar<br />

från die<strong>se</strong>lavga<strong>se</strong>r.<br />

Fyrhjulsdrift ger stor styrka,<br />

och styrning på båda axlarna<br />

medger rörel<strong>se</strong> i sidled, vilket är<br />

en stor fördel i trånga utrym-<br />

men. Inbyggt sprinklersystem<br />

vid lastning reducerar sprängstoft<br />

och stendamm.<br />

Operatören har god sikt från<br />

förarhytten vars tak effektivt<br />

skyddar mot eventuellt nedfallande<br />

berg.<br />

GIA Industri AB<br />

Tel. 0240-797 00<br />

www.gia.<strong>se</strong>


Det sammanslagna bolaget kommer<br />

tills vidare att heta Kilsta<br />

Metall AB och Björn Grufman,<br />

som är Metallvärdens vd i dag,<br />

kommer att tillträda som vd när<br />

affären har genomförts.<br />

Förvärvet kräver kontanter<br />

och ställer högre krav på storleken<br />

på rörel<strong>se</strong>kapitalet i<br />

Kilsta Metall-gruppen. Styrel<strong>se</strong>n<br />

kommer därför att vid en<br />

extra bolagsstämma föreslå beslut<br />

om en nyemission. Preliminära<br />

villkor är att varje aktie<br />

i Kilsta medför rätt att teckna<br />

0,9 nya aktier till en teckningskurs<br />

om 5 öre. Nyemissionen<br />

beräknas tillföra bola-<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Kilsta Metall och Metallvärden går ihop<br />

Kilsta Metall AB och Metallvärden AB har undertecknat avtal om samgående. Därigenom skapas<br />

en stark aktör inom metallåtervinning med förutsättningar för fortsatt utveckling för Kilsta inom<br />

förbrukarplacering samtidigt som kvalitet och effektivitet i verksamheten säkerställs.<br />

get ca 8 325 005 kronor före<br />

emissionskostnader.<br />

Samgåendet genomförs genom<br />

att Kilsta förvärvar samtliga utestående<br />

aktier i Metallvärden.<br />

Betalning sker genom en apportemission<br />

om 234 500 000 nyemitterade<br />

aktier i Kilsta och<br />

3,85 Mkr kontant. Ba<strong>se</strong>rat på ett<br />

aktiepris om 8 öre per aktie beräknas<br />

den totala köpeskillingen<br />

uppgå till cirka 22,6 Mkr. Slutlig<br />

köpeskilling kan komma att förändras<br />

till följd av öm<strong>se</strong>sidiga<br />

garantiåtaganden.<br />

Genom sammanslagningen<br />

skapas en stark verksamhet i<br />

metallåtervinningsbranschen. Den<br />

52<br />

sammanslagna koncernens omsättning<br />

2009 pro-forma uppgick<br />

till knappt 70 miljoner.<br />

Vinsten efter avskrivningar 2009<br />

pro-forma uppgick till cirka 3<br />

Mkr. Ökad storlek bedöms höja<br />

intres<strong>se</strong>t för Kilsta som investeringsobjekt.<br />

– Bolagen kompletterar varandra<br />

väl och Kilsta kommer att<br />

ha god nytta av Metallvärdens<br />

erfarenhet och kontaktnät.<br />

Metallvärden är verksamt inom<br />

de områden som Kilsta prioriterat<br />

som tillväxtområden: metallåtervinning,<br />

förbrukarplacering<br />

och <strong>se</strong>kundära råvaror till stålverk,<br />

smältverk och gjuterier,<br />

LKAB får klartecken för ny gruva<br />

Beskedet från miljödomstolen<br />

innebär att LKAB kan påbörja<br />

sin satsning för att öka produktionen<br />

med 10 miljoner ton färdiga<br />

produkter per år.<br />

– Vi siktar på 37 miljoner ton,<br />

och Gruvberget är ett viktigt<br />

steg för att klara den ökningen.<br />

Det måste vi göra för att kunna<br />

följa våra kunder som vill växa.<br />

Efter investeringarna i nya<br />

pelletsverk och uppgraderad<br />

logistik är det gruvorna som är<br />

flaskhal<strong>se</strong>n. Vi behöver mer<br />

järnmalm, helt enkelt, säger<br />

Lars-Eric Aaro.<br />

Den nya gruvan kommer att<br />

brytas som dagbrott och innebär<br />

30-40 nya arbetstillfällen i Svappavaara.<br />

Den planerade brytningen<br />

kommer stegvis att öka<br />

till maximalt 2 miljoner ton<br />

råmalm per år. Malmkroppen<br />

består av både magnetit och<br />

hematit, men endast magnetiten<br />

kommer att brytas inledningsvis.<br />

– Det dagbrott som inledningsvis<br />

ska brytas innehåller<br />

cirka 12 miljoner ton brytvärd<br />

malm. Vi känner till åtminstone<br />

25 miljoner ton magnetit i dagsläget<br />

och fyndigheten är öppen<br />

mot djupet, det vill säga man <strong>se</strong>r<br />

inte dess slut. Därmed kan livslängden<br />

på gruvan komma att<br />

öka från första etappens planerade<br />

åtta år, säger Per-Erik Lindvall,<br />

direktör för Teknik- och<br />

affärsutveckling.<br />

Utöver Gruvberget vill LKAB<br />

öppna en ny gruva i Mertainen<br />

cirka 15 km utanför Svappavaara<br />

säger Christian Karsten<strong>se</strong>n vd<br />

för karlskogaba<strong>se</strong>rade Kilsta.<br />

– Samgåendet kommer att<br />

säkerställa behovet av rörel<strong>se</strong>kapital<br />

som behövs i expansionen<br />

av verksamheten i Lesjöfors,<br />

framhåller Björn Grufman, vd i<br />

Metallvärden. Samgåendet, som<br />

är beräknat att slutföras i <strong>se</strong>ptember<br />

<strong>2010</strong>, skapar en aktör<br />

som har goda förutsättningar att<br />

aktivt medverka i den framtida<br />

strukturomvandlingen av den<br />

svenska metallåtervinningsbranschen.<br />

Huvudkontoret för det sammanslagna<br />

företaget kommer att<br />

ligga i Stockholm. <br />

LKAB har fått miljötillstånd för den nya gruvan på Gruvberget intill byn Svappavaara i Kiruna<br />

kommun.<br />

– Ett mycket glädjande besked, nu kan vi starta LKABs första nya järnmalmsgruva på 50 år, säger<br />

vd Lars-Eric Aaro<br />

och återuppta brytningen i det<br />

gamla dagbrottet Leveäniemi.<br />

– Dessa tre nya gruvor innehåller<br />

mer än 300 miljoner ton<br />

järnmalm och har en halt uppemot<br />

60 procent. Alla tre ligger<br />

dessutom nära LKABs befintliga<br />

infrastruktur och förädlingsverk.<br />

Det gör denna satsning till<br />

det bästa järnmalmsprojektet i<br />

hela Europa, säger Per-Erik<br />

Lindvall. <br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Ny försäljningsingenjör på Atlas Copco CMT<br />

Per-Erik Byström är <strong>se</strong>dan maj månad ny försäljningsingenjör på Atlas Copco CMT Sweden AB, som<br />

därmed fortsätter satsningen på att erbjuda kontaktpersoner som repre<strong>se</strong>nterar hela produktsortimentet.<br />

– Vi vill göra det enkelt för våra kunder, de ska kunna få information och hjälp från en och samma kontakt<br />

oav<strong>se</strong>tt vilka produkter de är intres<strong>se</strong>rade av, säger Stefan Svensson, försäljningschef ovanjordsutrustningar.<br />

Per-Erik blir Atlas Copcos kontaktperson i norra Sverige och Stefan Svensson är säker på att hans erfarenhet<br />

och personliga engagemang kommer att bli en stor tillgång för nuvarande och blivande kunder.<br />

Stora order till ContiTech Scandinavia<br />

ContiTech Scandinavia AB,<br />

ett helägt dotterbolag till den<br />

globala Continental-ContiTechgruppen,<br />

rapporterade i våras en<br />

mycket god start på <strong>2010</strong>.<br />

Redan under årets första månader<br />

kunde företaget registrera ett<br />

antal stora order på transportbandsprodukter.<br />

Här finns bl.a.<br />

Talvivaara Mining OY i Finland<br />

genom transportörtillverkaren<br />

Paakkola Conveyor OY. Det<br />

handlar om ca 14 km transportband<br />

för etapp två i den finska<br />

nickelgruvan vid Sotkamo. Av<br />

dessa utgör stålkordarmerade<br />

band ca 12,3 km. Leverans ska<br />

ske nu i sommar.<br />

FLSmidth AS i Danmark har<br />

beställt 9,6 km stålkordarmerade<br />

transportband i styrkeklass ST<br />

3150 för ett cementverk i Ryssland.<br />

Även denna order levereras<br />

nu i sommar.<br />

Sedan tidigare är ContiTech<br />

stor leverantör till nyckelkunder<br />

såsom LKAB, Boliden, SSAB<br />

och Heidelberggruppen med<br />

bl.a. full<strong>se</strong>rviceavtal i Kiruna<br />

och Svappavaara för LKAB. <br />

Lärarinna blev bästa lärare<br />

Teknologkåren vid Luleå tekniska<br />

universitet delar varje år ut<br />

ett pris till årets bästa lärare. I år<br />

gick pri<strong>se</strong>t till Catrin Edelbro,<br />

lärare inom berganläggninsteknik,<br />

med följande motivering:<br />

53<br />

Stålkordarmerade transportband<br />

”Med hennes energi och inlevel<strong>se</strong><br />

får hon studenter att bry sig,<br />

inte bara om sina studier, utan<br />

även om sin och andras framtid.<br />

Hon organi<strong>se</strong>rar och genomför<br />

bland annat spännande och<br />

Teknologkåren vid Luleå<br />

tekniska universitet har<br />

ut<strong>se</strong>tt Catrin Edelbro till<br />

årets bästa lärare.<br />

motiverande föreläsningar, gästföreläsningar<br />

och samhällsbyggnadskvällar.<br />

Genom noggrann<br />

planering, fakta som alltid är<br />

sammankopplade med verkliga<br />

exempel och humor gör hon<br />

pedagogiken till en välbehärskad<br />

konstform.<br />

Hon har helt enkelt en naturlig<br />

förmåga att få studenterna<br />

engagerade”.<br />

Catrin jobbar inom ämnet<br />

berganläggningsteknik vid institutionen<br />

för samhällsbyggnad,<br />

och hon undervisar bland annat<br />

i grundläggande bergteknik och<br />

bergmekanik.<br />

– Tänk vilken löneförmån att<br />

vara omtyckt på jobbet! Jag är<br />

djup rörd, hedrad och strålande<br />

glad över denna fina utmärkel<strong>se</strong>,<br />

säger Catrin Edelbro.<br />

Bergs & Bruks gratulerar<br />

Catrin och önskar henne fortsatt<br />

framgång.


All global försäljning, kund<strong>se</strong>rvice<br />

och eftermarknadssupport för<br />

QXR-<strong>se</strong>rien ska överföras till<br />

Sandvik. Sandvik och Cubex<br />

planlägger för en så friktionsfri<br />

övergång som möjligt och räknar<br />

med fortsatt hög <strong>se</strong>rvice- och<br />

supportnivå för de QXR-maskiner<br />

som redan är i drift världen<br />

över.<br />

– QXR-<strong>se</strong>rien är ett perfekt<br />

komplement till vår <strong>se</strong>rie ovanjordsriggar.<br />

QXR kompletterar<br />

vårt befintliga utbud och befäster<br />

vår position som marknadsledare<br />

inom gruvdrift. Vi kan nu<br />

erbjuda våra kunder ett bredare<br />

urval, och bättre möta deras specifika<br />

behov av utrustning för<br />

Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />

PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />

Sandvik tecknar avtal om ovanjordsriggar<br />

Sandvik Mining and Construction och kanadensiska Cubex Limited kan nu pre<strong>se</strong>ntera ett globalt<br />

partnerskap gällande ovanjordsriggar i QXR-<strong>se</strong>rien. I november 2009 meddelade företagen att<br />

Sandvik hade tecknat återförsäljaravtal för Cubex’ produkter för gruvbrytning under jord.<br />

Sandvik och Cubex utökar nu avtalet och Sandvik kommer att distribuera hela QXR-<strong>se</strong>rien av<br />

DTH-ovanjordsriggar.<br />

ovanjordsborrning. Integrationen<br />

av QXR-borriggar, i kombination<br />

med Sandviks globala<br />

kundsupport, kommer att ge<br />

våra kunder stora fördelar, säger<br />

Manfred Schaffer, President<br />

för Surface Mining inom Sandvik<br />

Mining and Construction.<br />

Cubex Limited har sitt huvudkontor<br />

i Winnipeg, Manitoba,<br />

Kanada. Företaget grundades<br />

1972 och har blivit ett ledande<br />

företag inom utveckling av<br />

DTH-applikationer för borrning<br />

såväl ovan som under jord.<br />

Cubex arbetar med försäljning<br />

och support av produktionsutrustning<br />

för gruvindustrin över<br />

hela världen.<br />

Maskinia expanderar<br />

Maskinia AB med huvudkontor<br />

i Linköping som är generalagent<br />

för Doosan, Doosan Moxy &<br />

Everdigm, i Sverige har <strong>se</strong>dan i<br />

vintras ett nytt försäljningskontor<br />

i Jönköping.<br />

54<br />

– QXR har redan etablerat sig<br />

som marknadsledare inom<br />

DTH-applikationer på <strong>se</strong>x kontinenter.<br />

Nu, med global support<br />

från Sandviks organisation, är vi<br />

övertygande om att riggarna<br />

kommer att bli allt mer populära<br />

för gruvbrytning och omfattande<br />

bergtäktsverksamhet och för de<br />

mest skilda borrningstillämpningar,<br />

säger Kitch Wilson,<br />

styrel<strong>se</strong>ordförande och vd för<br />

Cubex.<br />

En QXR-maskin är en<br />

die<strong>se</strong>ldriven högtrycks DTHborrigg.<br />

Den är larvburen och<br />

har lutningsbara bommar och<br />

matning<strong>se</strong>nheter för maximal<br />

flexibilitet. QXR används för<br />

Expansionen är en del av företagets<br />

satsning inför ljusnande<br />

tider när det gäller försäljning av<br />

entreprenadmaskiner.<br />

Doosan pre<strong>se</strong>nterar under<br />

året att ett antal produktnyheter,<br />

många typer av borrningsarbete,<br />

inklusive borrning av spränghål<br />

och klyvningshål eller hål för<br />

prospektering och dränering.<br />

En växande marknad är RCborrning<br />

(Rever<strong>se</strong> Circulation)<br />

för provtagning och kvalitetskontroll.<br />

QXR är framförallt<br />

känd för sitt robusta utförande,<br />

lämpat för den hårda gruvmiljön.<br />

Tillsammans med kraftfulla<br />

kompressorer levererar<br />

QXR 34,5 bar vid borrning.<br />

Med det breda sortimentet av<br />

motor- och kompressorkonfigurationer<br />

kan maskinerna<br />

optimeras för DTH-hammare<br />

på 4", 5", 6" och 8". <br />

en av dessa är Doosan<br />

DX140LCR.<br />

– Efterfrågan på entreprenadmaskiner<br />

har ökat stadigt <strong>se</strong>dan<br />

slutet av 2009 och trenden <strong>se</strong>r<br />

ut att hålla i sig, säger Hans-Eric<br />

Haraldsson som tidigare har<br />

sålt Volvos entreprenadmaskiner.<br />

Han har lång erfarenhet i<br />

branschen och kommer att ansvara<br />

för försäljningen i Småland/Västra<br />

Götaland. <br />

Doosan DX140LCR<br />

Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />

040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>


Avgasrening<br />

Partikelfilter till ALLA fordon<br />

Även för uthyrning<br />

EHC Teknik ab<br />

Tel. 031-44 90 20 • Fax 031-44 49 80<br />

E-mail: office@ehcteknik.<strong>se</strong><br />

www.ehcteknik.com<br />

Bandtransportörer<br />

BANDTRANSPORTÖRER,<br />

TRANSPORTUTRUSTNING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Bergborrutrustning<br />

Atlas Copco CMT Sweden AB<br />

Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46<br />

www.atlascopco.<strong>se</strong><br />

BRANSCHENS LEVERANTÖRER<br />

Borrkronor • Borrstänger • Spett<br />

Sänkborrkronor • Hydraulhammare<br />

Borrkas<strong>se</strong>tter<br />

GlobalDrillingSystem Sweden AB<br />

Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34<br />

www.globaldrilling.<strong>se</strong><br />

Gruvteknik AB<br />

Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,<br />

re<strong>se</strong>rvdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom<br />

bygg-, gruv- och stenindustrin.<br />

Vi utför även reparationer på era maskiner.<br />

Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika<br />

Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58<br />

Lager: Tel. 0240-370 01<br />

E-post: info@gruvteknik.com<br />

www.gruvteknik.com<br />

Utrustning för bergborrning<br />

såväl ovan som under jord<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com<br />

Berg- och sprängtekniska<br />

konsulter<br />

NITRO CONSULT AB<br />

Box 32058, 126 11 Stockholm<br />

Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36<br />

www.nitroconsult.<strong>se</strong><br />

E-post: stockholm@nitroconsult.<strong>se</strong><br />

Spräng- och bergteknisk rådgivning<br />

Riskanalys, utredning, syneförrättning<br />

Projektledning, byggledning och kontroll<br />

Vibrationsmätning<br />

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,<br />

Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro<br />

Berg- och sprängteknisk<br />

utbildning<br />

Box 31, 185 21 Vaxholm<br />

Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84<br />

E-post: berg@bergutbildarna.<strong>se</strong><br />

www.bergutbildarna.<strong>se</strong><br />

• ADR - Förarintyg<br />

• Bergborrningscertifikat<br />

• Sprängteknisk behörighet<br />

• Undermarksbyggande<br />

• Miljöpåverkan


Borrning och<br />

prospektering<br />

Industrivägen 2, 713 93 Nora<br />

Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95<br />

www.drillcon.<strong>se</strong><br />

Bulkhantering<br />

IFESYSTEM AB<br />

Box 368, 551 15 Jönköping<br />

Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07<br />

E-post:info@ife-system.<strong>se</strong> • www.ife-system.<strong>se</strong><br />

Die<strong>se</strong>lmotorer<br />

Die<strong>se</strong>lmotorer, <strong>se</strong>rvice och<br />

re<strong>se</strong>rvdelar.<br />

Distributör för Sverige och Danmark.<br />

Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus<br />

Tel. 08-564 707 00<br />

www.die<strong>se</strong>lmotornordic.com<br />

Die<strong>se</strong>ltankar<br />

Die<strong>se</strong>ltankar 200 liter-50 m 3<br />

WIKERS I FILIPSTAD AB<br />

www.wikers.<strong>se</strong> • info@wikers.<strong>se</strong><br />

Tel. 0590-152 90<br />

Dumprar<br />

Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />

631 02 ESKILSTUNA<br />

Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />

www.swecon.com<br />

Entreprenadkrossning<br />

Moderna mobila och stationära krossanläggningar,<br />

kvalitetsplan, referen<strong>se</strong>r, utbildad personal.<br />

Certifierad enligt 9001, 14001 och AFS 2001.<br />

Tel. 018-15 51 30 • Telefax 018-15 53 80<br />

info@kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong> • www.kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong><br />

Gruv- och tunnellampor<br />

CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT<br />

Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50<br />

Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.<strong>se</strong><br />

www.cme.<strong>se</strong><br />

Grävmaskiner<br />

Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />

631 02 ESKILSTUNA<br />

Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />

Grävutrustning<br />

Hjullastare<br />

www.swecon.com<br />

Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA<br />

Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping<br />

Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65<br />

www.sbgab.<strong>se</strong><br />

Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />

631 02 ESKILSTUNA<br />

Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />

www.swecon.com<br />

Hydraulhammare<br />

– Hydraulhammare – Bomsystem<br />

– Betongsaxar – Re<strong>se</strong>rvdelar<br />

– Pulvri<strong>se</strong>rare – Service<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com


Industrigummi<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Kabel och kontaktdon för<br />

för grus- och gruvindustri<br />

• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV<br />

• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV<br />

upp till 240 mm2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />

Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />

info@cavotec.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />

Gummi- och PUR-mantlad<br />

kabel upp till 150 mm 2 , 1-6 kV,<br />

samt kontaktdon till dessa.<br />

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />

Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48<br />

info@elproman.<strong>se</strong> • www.elproman.<strong>se</strong><br />

Kontaktdon 10-800 A,<br />

230-15 kV, 1-64 poler<br />

Kabel med gummi- eller PUR-mantel<br />

1-24 kV, t.o.m. 240 mm 2<br />

Mobil Elteknik Sverige AB<br />

Lovi<strong>se</strong>bergsvägen 13, 141 32 Huddinge<br />

Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01<br />

E-post: info@mets.nu<br />

www.mets.nu<br />

Kalk<br />

Nordkalk AB<br />

Box 901<br />

731 29 Köping<br />

Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71<br />

E-post: info@nordkalk.com<br />

www.nordkalk.com<br />

Konsulter<br />

Geologi, geofysik, geokemi,<br />

miljökon<strong>se</strong>kvensbeskrivningar, projektledning.<br />

Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.<br />

Box 275, 751 05 Uppsala.<br />

Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.<br />

Bergkonsulterna<br />

www.petroteam.<strong>se</strong><br />

info@petroteam.<strong>se</strong><br />

Bengt Ludvig 031-31 31 643<br />

MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,<br />

MKB OCH UTREDNING<br />

Buller och vibration • Täktplan • Visuali<strong>se</strong>ring<br />

Radon • Yt- och grundvatten<br />

Förorenad mark<br />

Helsingborg 042-444 40 00<br />

Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00<br />

Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50<br />

Kalmar 0480-44 92 00<br />

www.wspgroup.<strong>se</strong><br />

Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund<br />

Krossar och re<strong>se</strong>rvdelar<br />

Allt till krossanläggningar<br />

• Slitgods<br />

• Re<strong>se</strong>rvdelar<br />

• Krossar<br />

• Siktar<br />

• Siktmedia<br />

• Service<br />

Scandia Maskin Sverige<br />

Göteborg 076-62 77 881<br />

Karlstad 070-65 40 115<br />

www.scandiamaskin.<strong>se</strong><br />

– Krossar – Slitgummi<br />

– Siktar – Dammkapsling<br />

– Matare – Slit och re<strong>se</strong>rvdelar<br />

– Automationssystem – Service<br />

– Siktmedia<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

811 81 Sandviken<br />

Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />

www.sandvik.com


Lågfriktionsmaterial Materialhantering med<br />

vibrationsteknik<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Maskinmontage<br />

MONTAGELEDNING,<br />

MASKINMONTAGE<br />

Planerar, leder och genomför installationer<br />

och montage av anläggningar<br />

och maskiner för bergmaterial-, och<br />

bulkhantering.<br />

Kellve Service AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Vibrerande Hantering AB<br />

Box 32 • 280 60 Broby<br />

Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />

http://www.vihab.<strong>se</strong> • e-mail: info@vihab.<strong>se</strong><br />

Radiostyrning<br />

Radiostyrning och kommunikationssystem<br />

för krävande applikationer inom bergmaterialindustri,<br />

gruvor, övrig industri och offshore<br />

Box 159, 453 24 Ly<strong>se</strong>kil<br />

Tel. 0523-66 60 60 • Fax 0523-66 60 69<br />

info@irab.<strong>se</strong> • www.irab.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />

Siktelement<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

Siktgaller<br />

Tel<br />

0371-<br />

150 35<br />

Telefax<br />

0371-154 56<br />

Sikt- och sorteringsgaller för<br />

grusindustrin samt skyddsoch<br />

inbrottsgaller<br />

AB PETERSON & DUHR<br />

Siktningsmaskiner<br />

Slitgods<br />

ANDERSTORP<br />

www.peterson-duhr.<strong>se</strong><br />

Box 78, 544 21 HJO<br />

Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78<br />

www.mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />

E-post: info@mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />

SLITGODS FÖR INDUSTRIN<br />

E. SABEL AB, BOX 841, S-53118 LIDKÖPING<br />

TEL +46(0)510-54 77 30, FAX +46(0)510-54 77 12<br />

E-POST jan karlsson@sabel.<strong>se</strong> HEMSIDA www.sabel.<strong>se</strong><br />

Slitgummi, slitelement av<br />

gummi för stup, matare<br />

godsfickor, etc.<br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10


Slutväxlar Sprängämnen<br />

Systemlösningar<br />

Slutväxlar & re<strong>se</strong>rvdelar<br />

till alla sorters entreprenadmaskiner<br />

och svängkranar<br />

www.bobcat-orestad.com<br />

The Charon Company AB<br />

Tel. 0708-927 927<br />

040-15 78 19<br />

e-post: info@bobcat-orestad.com<br />

Smörjsystem<br />

Box 3443, 165 23 Häs<strong>se</strong>lby<br />

Tel. 08-509 393 00 • Fax 509 393 30<br />

www.hydlev.<strong>se</strong><br />

Specialcement<br />

Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby<br />

Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25<br />

Kalciumaluminater: cement och fluss<br />

www.<strong>se</strong>car.net<br />

www.cimentfondu.com<br />

Sprängmattor<br />

Ruba Gummi AB<br />

690 45 Åsbro<br />

Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50<br />

Aktivt stödjande partner till<br />

Bergsprängning<strong>se</strong>ntreprenörernas Förening<br />

Sprängmedel direkt från<br />

egna fabriker. Leveran<strong>se</strong>r och ladd<strong>se</strong>rvice<br />

över hela Sverige.<br />

Karlstad, tel. 054-53 53 10<br />

Enköping, tel. 0171-44 31 80<br />

Göteborg, tel. 031-270 260<br />

Tel. 0587-145 45<br />

Spräng<strong>se</strong>rvice med både Bulk- och Anfobilar<br />

Direktleveran<strong>se</strong>r över hela landet<br />

www.norab.com<br />

Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00<br />

www.epc-group.<strong>se</strong><br />

Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77<br />

Göteborg: Tel. 031-56 03 00<br />

KOMPLETTA<br />

LÖSNINGAR INOM<br />

BULKHANTERING<br />

Kundanpassade anläggningar inom<br />

transport och hantering av grus,<br />

bergmaterial, och mineraler.<br />

Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

www.kellve.com<br />

Transportband och<br />

slitgummi<br />

TRANSPORTBAND • SLITGUMMI<br />

TRANSPORTÖRTILLBEHÖR<br />

HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA<br />

TEL. 0171-555 45 • FAX 0171-578 00<br />

www.vulkekonomi.<strong>se</strong><br />

E-post: support@vulkekonomi.<strong>se</strong>


Transportband och<br />

tillbehör<br />

Transportband & tillbehör<br />

Styrningssystem<br />

Avskrapningssystem<br />

Transmissionsprodukter • Slang<br />

ContiTech Scandinavia AB<br />

Box 38, 164 93 KISTA<br />

Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66<br />

www.contitech.<strong>se</strong><br />

KOMPONENTER<br />

OCH RESERVDELAR<br />

Stort sortiment av komponenter och<br />

re<strong>se</strong>rvdelar till bandtransportörer,<br />

skruvtransportörer, kedjetransportörer,<br />

elevatorer, rörsystem m.m.<br />

Kellve Service AB, Vångavägen,<br />

535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />

– Bandrullar – Bandrensare<br />

– Rullbanerullar – Sidotätningar<br />

– Rullställ – Spännskruvar<br />

– Trummor – Säkerhetssystem<br />

– Valsar – Gummeringar<br />

Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />

Box 812, 953 28 Haparanda<br />

Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09<br />

www.sandvik.com<br />

Transportband • Slitgummi<br />

Rep. material • Remlås • Vulkpressar<br />

Industrigatan 8, 619 32 Trosa<br />

Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25<br />

E-post: support@primogum.<strong>se</strong> • www.primogum.<strong>se</strong><br />

Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />

Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />

Umeå, tel. 090-71 55 80<br />

Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />

Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />

TRANSPORTBAND – SLITGUMMI<br />

Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65<br />

Järnringen 17, 433 30 Partille<br />

Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32<br />

www.sigab.net<br />

www.kellve.com Bandavskrapare<br />

Bandstöd<br />

Bärrullar & Returrullar<br />

El-drivtrummor<br />

Driv- & vändtrummor<br />

Slit- & kantlistgummi<br />

Sållgaller & gummisiktduk<br />

Huvar & Metalldetektorer<br />

Bullerdämpning<br />

Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30<br />

www.vendig.<strong>se</strong><br />

Allt för din transportör<br />

TRANSPORTBAND<br />

INDUSTRIGUMMI, M.M.<br />

Växjö tel. 0470-72 98 40<br />

Fax 0470-72 98 20<br />

www.vulkproff<strong>se</strong>n.com<br />

Gummilabor transportband<br />

®<br />

Vibrationssiktar<br />

Vibrerande Hantering AB<br />

Box 32 • 280 60 Broby<br />

Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />

http://www.vihab.<strong>se</strong> • e-mail: info@vihab.<strong>se</strong><br />

Vågar<br />

TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE<br />

Vi har det mesta inom vägning!<br />

Specialité: Bandvågar.<br />

Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand<br />

Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96<br />

070-675 66 77, 070-685 66 77<br />

E-post: oj.s@vagsystem.<strong>se</strong><br />

Hemsida: www.vagsystem.<strong>se</strong><br />

S-E-G Svenska AB<br />

Box 11143. 161 11 Bromma<br />

Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00<br />

www.s-e-g.com<br />

Vågar för bl.a:<br />

Hjullastare • Lastbilar<br />

Truckar • Materialhanterare<br />

Tel. 054-69 08 40<br />

info@vagab.com • www.vagab.com


UJ640<br />

UJ440E<br />

UH640<br />

UH421<br />

Tunga argument för<br />

mobila enheter i världsklass<br />

Sandviks Heavy range-<strong>se</strong>rie mobila krossar och siktar kombinerar hög mobilitet med hög<br />

produktivitet, samtidigt som de är flexibla i sin användning i anläggningen eller projektet.<br />

Enheterna presterar på topp var och en för sig, men är konstruerade för att dockas ihop för<br />

produktion av olika fraktioner ur ett enda krossled. En hög grad av automati<strong>se</strong>ring gör att<br />

en eller flera enheter kan styras av en enda operatör.<br />

Vill du veta mer? Läs om vårt produktutbud och hitta kontaktuppgifter till våra säljare på<br />

www.miningandconstruction.sandvik.com/<strong>se</strong>.<br />

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.<br />

LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,<br />

KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00<br />

www.miningandconstruction.sandvik.com/<strong>se</strong>


Posttidning B Svensk Bergs-& Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ<br />

Kellve – En partner att växa med<br />

Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll<br />

<br />

något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att<br />

få en sund kostnad<strong>se</strong>ffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.<br />

Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.<br />

Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m 2<br />

produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig<br />

handlingsberedskap för våra kunder.<br />

Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta<br />

anläggningar och system, samt komponenter och re<strong>se</strong>rvdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika<br />

branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.<br />

Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!