SBB 2/2010 - bergsbruks.se
SBB 2/2010 - bergsbruks.se
SBB 2/2010 - bergsbruks.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BERGS<br />
&BRUKS<br />
BERGMATERIAL<br />
UNDERMARKSTEKNIK<br />
BERGSPRÄNGNING<br />
GEOTEKNIK<br />
INFRASTRUKTUR<br />
STEN<br />
STÅL & METALLER<br />
2<strong>2010</strong><br />
ÅRGÅNG 89<br />
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING<br />
Come fly with me...<br />
Agne Agne Rustan Rustan rapporterar rapporterar från från sprängkonferens sprängkonferens i Peru<br />
Peru<br />
Röda Pilen genom Apenninerna
www.sp.<strong>se</strong><br />
Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom<br />
<strong>se</strong>xton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten<br />
av god kvalitet.<br />
Varje år borras tiotu<strong>se</strong>ntals borrhål i landet, antingen för utvinning<br />
av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa<br />
hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former.<br />
Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är<br />
tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra<br />
lationer.<br />
Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya<br />
håls placering, djup och markens egenskaper.<br />
Certifiering genom SP SITAC<br />
För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för<br />
drygt fem år <strong>se</strong>dan, med SGU, branschorganisationerna Avanti<br />
<br />
<br />
handen kan både aktörer, landets kommuner<br />
och konsumenter konstatera att<br />
<br />
dokumenterad kompetens och regelbunden<br />
användning av SGUs brunnsarkiv,<br />
dit alla borrare rapporterar, ökar nu<br />
kontrollen över vad som händer vårt<br />
grundvatten.<br />
En viktig och bidragande orsak till<br />
systemets framgång har varit branschorganisationerna<br />
och deras ambition att<br />
<br />
deltagit i utbildningar och därefter låtit<br />
<br />
att klara kunskapsprövning inom såväl<br />
hydrogeologi och juridik som svetsning.<br />
<br />
<br />
Ökat allmänt intres<strong>se</strong><br />
<br />
kommuner är också i tilltagande. Anta-<br />
<br />
<br />
och beställare vill nu veta om deras<br />
Allt oftare krav på<br />
certifierad brunnsborrare<br />
<br />
byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på,<br />
<br />
kommuner vid borrning och installation.<br />
<br />
kompetens och kvalitet genom ett ”körkort”. Det innebär även att<br />
<br />
<br />
<br />
Id-kort<br />
<br />
av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för<br />
konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att <strong>se</strong> om<br />
<br />
<br />
<br />
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
www.sp.<strong>se</strong><br />
Sveriges riksdag har antagit miljökvalitetsmål inom<br />
<strong>se</strong>xton områden. Ett av delmålen gäller att säkra grundvatten<br />
av god kvalitet.<br />
Varje år borras tiotu<strong>se</strong>ntals borrhål i landet, antingen för utvinning<br />
av energi eller för vatten som dricksvatten. En stor andel av dessa<br />
hål har under lång tid utförts under relativt okontrollerade former.<br />
Det har varit svårt att veta om personer som utför borrningen är<br />
tillräckligt kompetenta för att inte skada grundvattnet eller andra<br />
lationer.<br />
Likaså har det varit svårt att samla in uppgifter om nya<br />
håls placering, djup och markens egenskaper.<br />
Certifiering genom SP SITAC<br />
För att råda bot på detta problem samlades ett antal aktörer för<br />
drygt fem år <strong>se</strong>dan, med SGU, branschorganisationerna Avanti<br />
<br />
<br />
handen kan både aktörer, landets kommuner<br />
och konsumenter konstatera att<br />
<br />
dokumenterad kompetens och regelbunden<br />
användning av SGUs brunnsarkiv,<br />
dit alla borrare rapporterar, ökar nu<br />
kontrollen över vad som händer vårt<br />
grundvatten.<br />
En viktig och bidragande orsak till<br />
systemets framgång har varit branschorganisationerna<br />
och deras ambition att<br />
<br />
deltagit i utbildningar och därefter låtit<br />
<br />
att klara kunskapsprövning inom såväl<br />
hydrogeologi och juridik som svetsning.<br />
<br />
<br />
Ökat allmänt intres<strong>se</strong><br />
<br />
kommuner är också i tilltagande. Anta-<br />
<br />
<br />
och beställare vill nu veta om deras<br />
Allt oftare krav på<br />
certifierad brunnsborrare<br />
<br />
byggnadsnämnder har ökat. Det är exempelvis numera krav på,<br />
<br />
kommuner vid borrning och installation.<br />
<br />
kompetens och kvalitet genom ett ”körkort”. Det innebär även att<br />
<br />
<br />
<br />
Id-kort<br />
<br />
av ett id-kort, som borraren bär på sig. Detta gör det enkelt för<br />
konsumenter, beställare och myndighetskontrollanter att <strong>se</strong> om<br />
<br />
<br />
<br />
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Svensk<br />
BERGS-&BRUKS<br />
tidning<br />
Årgång 89 • Nr 2/<strong>2010</strong><br />
Svensk<br />
Bergs- & Brukstidning<br />
•<br />
Adress:<br />
Box 6040<br />
200 11 Malmö<br />
•<br />
Tel.<br />
040-611 06 90<br />
•<br />
Telefax<br />
040-797 37<br />
•<br />
E-post:<br />
svenskbergs-bruks<br />
@bjinv.<strong>se</strong><br />
•<br />
Bankgiro<br />
305-6488<br />
•<br />
Plusgiro<br />
65 31 31-3<br />
•<br />
Helårsprenumeration:<br />
233:- (inkl. moms)<br />
•<br />
Ansvarig<br />
utgivare:<br />
Jörgen Dahlquist<br />
•<br />
I redaktionen:<br />
Reinhold Andefors<br />
Jörgen Dahlquist<br />
Kjell Duberg<br />
Roland Duberg<br />
Jan Hallonqvist<br />
Rolf Oward<br />
•<br />
Årgång 89<br />
•<br />
Tryckt hos<br />
Carlshamns<br />
Tryck & Media AB,<br />
Karlshamn<br />
•<br />
ISSN: 0039-6435<br />
•<br />
Omslagsfoton:<br />
Agne Rustan<br />
Välbesökta Bergsprängardagar<br />
Den tolfte upplagan av Bergsprängardagarna<br />
handlade mycket om bergsprängarnas praktiska<br />
vardag, nya bestämmel<strong>se</strong>r, ny teknik och<br />
regeringens stora infrastruktursatsning.<br />
BergUtbildarna AB och BEF kunde som vanligt<br />
konstatera ett mycket stort intres<strong>se</strong> med cirka 160<br />
deltagare från branschen som i den efterföljande<br />
enkäten gav arrangemanget ett mycket gott betyg.<br />
Sprängkonferens i Peru<br />
Agne Rustan inbjöds<br />
i vintras till Perus<br />
huvudstad Lima för<br />
att hålla ett antal<br />
föredragningar vid<br />
Instituto de Ingenieros<br />
de Minas del<br />
Peru där nationella<br />
borrnings- och<br />
sprängingskonferen<strong>se</strong>n<br />
X SIPERVOR<br />
har arrangerats<br />
vartannat år <strong>se</strong>dan<br />
1989.<br />
Röda Pilen genom Apenninerna<br />
Till sist har Italien nu<br />
fått sina höghastighetsbanor<br />
klara. Och<br />
världens största<br />
tunnelsystembygge<br />
är avslutat. Tågen<br />
susar nu i 300 km/h i<br />
nio tunnlar på<br />
sammanlagt 73 km<br />
mellan Florens och<br />
Bologna.<br />
Sid. 42<br />
Sid.12<br />
Sid. 26<br />
Flertu<strong>se</strong>nårig dröm uppfylls<br />
Första spadtaget har tagits för Europas nästa stora<br />
byggprojekt, bron mellan italienska fastlandet och<br />
Sicilien. Italiens dröm <strong>se</strong>dan årtu<strong>se</strong>nden kommer att<br />
bli verklighet. Nu vill Berlusconi få rejäl fart på<br />
arbetet så att ingen kan stoppa det även om det<br />
skulle bli en ny regering om några år. Sid. 41<br />
Stålvändning med råge . . . . . . . . . . . . . 4<br />
Geologins Dag 10 år . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />
METALLMARKNADEN:<br />
Dragkamp mellan girighet<br />
och skräck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6<br />
MINERALTEKNIKMÖTET I LULEÅ:<br />
Rekrytering i blickfånget . . . . . . . . . . . . 9<br />
Bergmekanikdag med<br />
internationella förtecken . . . . . . . . . . . 45<br />
BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 55<br />
Annon<strong>se</strong>ra<br />
i branschens<br />
informationskanal!<br />
040-611 06 90
STIG-GÖRAN NILSSON<br />
Sedan starten har Geologins<br />
Dag utvecklats från en idé bland<br />
geologientusiaster till en återkommande<br />
aktivitet som lockar<br />
allmänhet, beslutsfattare, lärare<br />
och skolelever runt om i landet.<br />
Föreningen Geologins Dag har<br />
drygt 400 medlemmar och de<br />
<strong>se</strong>naste åren har fler än 50<br />
arrangörer deltagit från norr till<br />
söder. Föreläsningar, utställningar,<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Stålvändning med råge<br />
Världens råstålsproduktion i de 66 länder som rapporterar till the World Steel Association uppgick<br />
i april till 122 miljoner metric tons (mmt). Det är en ökning med 35,7 procent jämfört med<br />
april 2009.<br />
Kinas råstålsproduktion nådde i april 55,4 mmt vilket är 27 procent högre än motsvarande månad<br />
förra året. Det är den största mängd råstål som Kina någonsin har producerat under en månad.<br />
I övriga Asien var det också uppåt i vårmånaden april om man jämför med 2009. Japan med sina<br />
9,0 mmt ökade med hela 56,7 procent och Sydkorea plussade på med 22,9 procent.<br />
Inom eljest sklerotiska EU har det börjat röra på sig, vis<strong>se</strong>rligen från rekordlåg nivå. Tyskland<br />
presterade 3,9 mmt, en ökning med hela 107,2 procent. Italien ökade med 57,9 procent och även<br />
Spanien visade 36 procent bättre produktion jämfört med april förra året.<br />
Ryssland och Ukraina ökade också med 28,9 respektive 39 procent.<br />
I nya världen rör det också på sig. I USA producerades i och för sig ganska blygsamma 6,8 mmt.<br />
Men det är i alla fall en ökning med 79,4 procent.<br />
Kapacitetsutnyttjandet i världen totalt uppges nu ha stigit till 83,4 procent, en förbättring med hela<br />
18,9 procentenheter jämfört med april förra året. <br />
Geologins Dag 10 år<br />
Förra året deltog 20 000 skolelever och 16 000<br />
besökare i Geologins Dag. Det var det högsta<br />
deltagarantalet hittills i evenemangets tioåriga<br />
historia framhöll avgående projektledaren Marin<br />
Testorf vid jubileumsårsmötet i våras hos SGU i<br />
Uppsala.<br />
RAPPORT:<br />
LARS HULTKVIST<br />
studiebesök vid gruvföretag och<br />
i täkter har under årens lopp<br />
visat nyttan av geologikunskaper.<br />
Öppen Täkt marknadsför<br />
bergmaterialindustrin<br />
Grus och Makadamföreningen,<br />
GMF, som Sveriges Bergmate-<br />
4<br />
rialindustri hette fram till 2002,<br />
stod med Öppen Täkt för det<br />
största dragplåstret startåret<br />
2001 och GMF var också tillsammans<br />
med Svensk Kärnbränsleförsörjning<br />
de första<br />
sponsorerna från näringslivet.<br />
Föreningen såg Geologins Dag<br />
och Öppen Täkt som en möjlighet<br />
att för politiker, press och<br />
allmänhet berätta om bergmaterialindustrins<br />
betydel<strong>se</strong> för samhället.<br />
När staten <strong>se</strong>nare beslöt<br />
att stödja MinBaS-projekten var<br />
det en positiv effekt av kontakter<br />
som etablerats vid Geologins<br />
Dag.<br />
År 2005 invigdes Geologins<br />
Dag med att riksdagsledamoten<br />
Karin Pilsäter (fp) avlossade en<br />
salva som sprängde loss 40 000<br />
ton berg i täkten i Riksten, Bot-<br />
kyrka, söder om Stockholm. Om<br />
detta, och varför företaget engagerat<br />
sig i Öppen Täkt, berättade<br />
Lars Svensson, Jehanders, på<br />
ett <strong>se</strong>minarium i anslutning till<br />
jubiléumsårsmötet.<br />
Geologins Dags historia och<br />
framtidsplaner behandlades och<br />
riksdagsledamoten Hans Rothenberg<br />
(m) förklarade varför<br />
han ansåg att geologi är viktigt<br />
för samhället. Sven Wallman,<br />
NCC Roads, fick fortsatt förtroende<br />
att som ordförande leda<br />
Geologins Dag in i nästa decennium<br />
tillsammans med Annika<br />
Wasström, Boliden Mineral,<br />
som vice ordförande. <br />
I början var Geologins<br />
Dags kansli knutet till<br />
Naturhistoriska Riksmuséet<br />
men i dag finns<br />
det hos SGU med<br />
Kaarina Ringstad, längst<br />
till vänster, som ansvarig<br />
för den dagliga verksamheten.<br />
Till höger om<br />
henne Stefan Claesson,<br />
Naturhistoriska Riksmu<strong>se</strong>et,<br />
som var den<br />
förste ordföranden, Lars<br />
Svensson, Jehanders,<br />
Erika Ingvald, Geologins<br />
Dags första projektledare,<br />
och Sven Wallman,<br />
NCC Roads,<br />
nuvarande ordförande.
Revolution<br />
i Bergsprängnings-<br />
branschen!<br />
Varför chansa?<br />
www.bef.nu
METALLKRÖNIKÖR:<br />
ANDERS OHLSSON<br />
Presslagd 10-06-12<br />
Det är i grunden fortfarande<br />
samma spel där ute och västvärlden<br />
gör sitt allra bästa för att<br />
baissa världskonjunkturen. Grekland<br />
är fortfarande i fokus, men i<br />
takt med att saker förändras<br />
eller rättare sagt att fler människor<br />
får vetskap om tidigare felaktigheter<br />
sprider sig denna pest<br />
och snart sagt hela Europa är nu<br />
indraget i smeten.<br />
Det är naturligtvis väldigt<br />
oroväckande att den europeiska<br />
välfärden hotas. Men visst var<br />
väl förra året ur ett finansiellt<br />
Koppar<br />
Guld<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
perspektiv något av gycklarnas<br />
marknad. Börskur<strong>se</strong>r drevs i<br />
höjden trots att bolagens förbättrade<br />
resultat mestadels berodde<br />
på kostnadsnedskärningar inte<br />
på kundtillströmning.<br />
En tillnyktring borde alltså ha<br />
varit på plats men i stället blev<br />
alla så övertygade om att det<br />
värsta var över att man glömde<br />
bort att gardera sig för en eventuell<br />
sättning. Nu är vi där och<br />
även om anledningarna kanske<br />
inte riktigt var de man hade väntat<br />
sig så är det en god indikation<br />
på att allt inte var riktigt så<br />
bra som man hade lockats att tro<br />
förra hösten.<br />
USA är ett orosmoment<br />
Ytterligare ett problem är <strong>se</strong>dan<br />
min gamla käpphäst att USA<br />
inte har fått igång sin arbetsmarknad<br />
och med det ges signa-<br />
METALLMARKNADEN<br />
Är gla<strong>se</strong>t halvfullt, eller…?<br />
6<br />
len att den amerikanska tillväxten<br />
även den ligger på en beskedligare<br />
nivå än vad som vore önskvärt.<br />
Den privata marknaden<br />
anställer helt enkelt inte i tillräcklig<br />
omfattning och den<br />
offentliga <strong>se</strong>ktorn i USA förmår<br />
inte att täcka upp den synnerligen<br />
modesta jobbtillväxten i<br />
näringslivet. När <strong>se</strong>dan tillväxtmotorn<br />
Kina gör sitt bästa för att<br />
strama åt ekonomin börjar man<br />
undra varthän det ska barka.<br />
De mörka molnen hopar sig<br />
och det är lätt att sälla sig till<br />
klagokören, men är det rätt?<br />
Glömmer man då inte att alla<br />
dessa hot och orosmoment är<br />
det som den <strong>se</strong>naste tiden har<br />
satt press på marknaden och är<br />
då inte det mesta av det negativa<br />
redan inprisat? Kanske är det nu<br />
framöver som de riktiga köplägena<br />
börjar komma och att det<br />
är från dessa nivåer som konjunkturen<br />
ska börja ta fart.<br />
Framtiden lär ge besked, men<br />
fram till dess kan det vara värt<br />
att påminna om att <strong>se</strong>dan ett<br />
och ett halvt år har riskbenägenheten<br />
tilltagit från bottennivåerna<br />
höst och vinter 2008. Detta har<br />
drivit marknaderna mer än något<br />
annat. Just nu är riskbenägenheten<br />
dock låg, men vi vet också<br />
att den kan öka snabbare än vad<br />
som är bra för marknaden. Tittar<br />
man på koppardiagrammet <strong>se</strong>r<br />
man hur riskaptiten drev upp<br />
pri<strong>se</strong>rna hela tiden fram till den<br />
grekiska kallduschen. Därefter<br />
kom en sättning och <strong>se</strong>dan bar<br />
det iväg uppåt igen. Ny riskaptit<br />
och nya friska pengar in i marknaden.<br />
Guld och dollar<br />
går hand i hand<br />
Guldet har däremot gjort en<br />
motsatt resa och när nu basmetallerna<br />
säljs ner går ädelmetallen<br />
mot nya friska topp-<br />
noteringar, ett tecken så gott<br />
som något på att det är risk som<br />
står i fokus. Man ska då inte<br />
glömma att samtidigt som guldet<br />
köps upp så stärks US-dollarn<br />
och guldet blir således ännu<br />
dyrare i lokal valuta. En gemensam<br />
rörel<strong>se</strong> upp för både guld<br />
och dollar tillhör ovanligheterna<br />
och det är en kraftfull indikation<br />
på hur det står till med riskviljan<br />
ute i marknaden.<br />
Kina vill öka<br />
inhemsk konsumtion<br />
Jag har knappt nämnt Kina<br />
ännu, men det är för att det<br />
mesta rullar på där borta, trots<br />
åtstramningar. Vis<strong>se</strong>rligen var<br />
råvaruimporten något lägre än<br />
väntat men då glömmer man<br />
vilka siffror man jämför med och<br />
exporten var kraftigt upp. Ett<br />
orosmoln är dock löneökningarna<br />
i bland annat elektronikindustrin<br />
men det kan samtidigt <strong>se</strong>s som<br />
positivt eftersom det faktiskt ger<br />
arbetarna mer pengar att köpa<br />
för. Kina har länge strävat efter<br />
att öka den inhemska konsumtionen<br />
för att minska beroendet<br />
av export. Kanske blir det så att<br />
man säljer lite mindre elektronikprylar<br />
till väst, men att det<br />
mer än väl vägs upp av ökad konsumtion<br />
inne i landet. Om den<br />
nya Blu-ray-spelaren kostar en<br />
femtiolapp mer är knappt märkbart<br />
i väst, men det kan ge ökad<br />
konsumtion i Kina och då kan<br />
nuvarande överskottsscenario<br />
för basmetallerna snabbt neutrali<strong>se</strong>ras.<br />
Fram emot hösten lär vi<br />
veta om risk eller rädsla har<br />
överhanden, men till dess skulle<br />
jag gardera genom att plocka på<br />
mig metall vid dippar. <br />
Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />
040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>
Utför entreprenadkrossning<br />
med moderna mobila och<br />
stationära krossverk<br />
50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.<br />
Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong> | www.kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong>
Rekryteringen av välutbildad<br />
arbetskraft till den tunga<br />
industrin är en viktig framtidsfråga<br />
som också dominerade<br />
när det 34:e internationella<br />
mineralteknik<strong>se</strong>minariet anordnades<br />
i Luleå.<br />
Bertil Pålsson inledde <strong>se</strong>minariet<br />
med en rapport från Luleå<br />
tekniska universitets programarbete<br />
som ska ”säkerställa den<br />
mineraltekniska arbetskraftsre<strong>se</strong>rven”<br />
inom gruv- och processindustrin.<br />
LTU räknas <strong>se</strong>dan ett par år<br />
som näringslivets universitet i<br />
landet, mycket tack vare den<br />
starka medfinansieringen från<br />
näringslivet till universitetets<br />
forskningsarbete. Universitet i<br />
Luleå har därigenom stärkt profilen<br />
som Nordeuropas lärosäte<br />
för geologi och mineralteknik. Av<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Internationella mineralteknik<strong>se</strong>minariet <strong>2010</strong><br />
Rekrytering i blickfånget<br />
Rekryteringen till gruv- och processindustrin är avgörande för företagens utvecklingskraft.<br />
Syns man inte så finns man inte. Av den anledningen satsade LTU våren 2009 på en<br />
rekryteringsoffensiv för att marknadsföra utbildningsmöjligheterna. Och nu verkar det ha vänt.<br />
– We are back again, utropade universitetslektorn Bertil Pålsson vid Institutionen för tillämpad<br />
kemi och geovetenskap vid Luleå tekniska universitet.<br />
den anledningen startade LTU<br />
2009 det nya programmet<br />
Industriell miljö och processteknik<br />
i samarbete med processindustrin.<br />
Förutom de traditionella<br />
civilingenjörsutbildningarna<br />
rullar även <strong>se</strong>dan ett par år tre<br />
masterprogram för studenter<br />
som vill speciali<strong>se</strong>ra sin forskning.<br />
– Vi har även stärkt samarbetet<br />
med Oulu University i finska<br />
Uleåborg med ett Joint Masterprogram,<br />
säger lektor Bertil Pålsson<br />
som tillsammans med professor<br />
Pär Weihed arrangerade<br />
tvådagarskonferen<strong>se</strong>n som hade<br />
lockat ett 60-tal besökare.<br />
Ovanligt många<br />
intres<strong>se</strong>rade<br />
Det har på <strong>se</strong>nare år varit lite si<br />
och så med efterfrågan på ut-<br />
9<br />
RAPPORT:<br />
REINHOLD ANDEFORS<br />
bildningar inom gruv- och processindustrin<br />
så av den anledningen<br />
satsade LTU våren 2009<br />
på en rekryteringsoffensiv för att<br />
marknadsföra utbildningsmöjligheterna.<br />
– Med mycket lyckad resultat,<br />
konstaterar Bertil Pålsson.<br />
Tre ingenjörsstudenter från<br />
universitetet engagerades för att<br />
åka runt i skolorna.<br />
Siffrorna talar för sig själva:<br />
• 41 valde utbildningen som<br />
förstaval<br />
• 31 valde utbildningen som<br />
andrahandsval<br />
– Vi lyckades över alla förväntningar.<br />
Det överraskade till<br />
och med universitetets ledning<br />
och administration, fortsätter<br />
Bertil och menar att satsningen<br />
blev ett lärorikt exempel på vikten<br />
av att marknadsföra skolan<br />
och dess utbildningar.<br />
Han tror också att miljöprofilen<br />
tilltalar studenterna.<br />
– Men jag är också väl medveten<br />
om att resultatet kan ha<br />
påverkats av den ekonomiska<br />
stagnationen och att den har<br />
bidragit till att ungdomar i högre<br />
grad än tidigare har valt högskolestudier.<br />
Påverkan från<br />
släktingar och vänner<br />
Fler studenter för ett universitet<br />
innebär bättre ekonomi.<br />
Av de 22 studenter som togs<br />
in 2009 kom tolv från norra Sverige,<br />
två från vardera Sundsvall,<br />
Sandviken och Uppsala och en<br />
Universitetslektorn Bertil Pålsson (t.v.) och<br />
professor Pär Weihed stod som arrangörer för<br />
tvådagarskonferen<strong>se</strong>n i Luleå.
från respektive Kungsbacka,<br />
Växjö, Gislaved och Klippan.<br />
Noterbart är att ingen student<br />
rekryterades från den nya gruvorten<br />
Pajala, och detta tror Bertil<br />
Pålsson kan bero på att det saknas<br />
tradition i bygden att skaffa<br />
sig akademisk examen.<br />
Förutom den rekryteringskampanj<br />
som universitet genomförde<br />
så anger de sökande att<br />
det som fällde avgörandet att de<br />
sökte till just de här civilingenjörsutbildningarna<br />
är påverkan<br />
från familje- och vänskapskret<strong>se</strong>n.<br />
Deras bollplank har talat väl<br />
om universitetet och de framtidsinriktade<br />
utbildningar som<br />
erbjuds. Så stor andel som varannan<br />
antagen student påverkades<br />
av släktingar eller vänner<br />
som gick på skolan. När det gäller<br />
skolans information så säger<br />
sig 15 procent fler ha haft större<br />
nytta av den tryckta katalogens<br />
information än den på hemsidan.<br />
Många kombinerar givetvis<br />
de olika informationskanalerna.<br />
Den nyutnämnde professorn i<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Jan Bida, utvecklingsdirektör i MinFo och programkoordinator<br />
inom MinBaS, redogjorde för ett antal<br />
utmaningar som de olika branschgrenarna står inför.<br />
mineralteknik Jan Ro<strong>se</strong>nkranz<br />
tror att LTU har goda möjligheter<br />
att rida på framgångsvågen<br />
många år framåt och behålla det<br />
stora intres<strong>se</strong>t från näringslivets<br />
sida att delta i forskningssamarbetet<br />
och det nyväckta intres<strong>se</strong>t<br />
från blivande studenter.<br />
Föredöme för<br />
många andra<br />
– Vi vet att vår mineraltekniska<br />
forskning uppmärksammas internationellt<br />
och just den tydliga<br />
kopplingen till näringslivet. Vi<br />
<strong>se</strong>s som ett föredöme av många<br />
andra och det ska vi vara stolta<br />
över. Nu ska vi inte bara behålla<br />
den här positionen utan även utveckla<br />
den och det gör vi genom<br />
att ännu bättre positionera oss i<br />
framtidsfrågor där vi knyter utbildningarna<br />
till miljö och förnybara<br />
resur<strong>se</strong>r, sa den tyskättade<br />
professorn.<br />
Regeringen utsåg förra året<br />
LTU till ett strategiskt lärosäte<br />
inom gruv- och mineralteknik i<br />
konkurrens med många andra<br />
universitet.<br />
Professor Pär Weihed arbetar<br />
liksom Bertil Pålsson och Jan<br />
Ro<strong>se</strong>nkranz på Institutionen för<br />
tillämpad kemi och geovetenskap.<br />
Weihed berättade att LTU<br />
under 2011 får en ny organisation<br />
där elva institutioner blir<br />
<strong>se</strong>x. Den nya större institutionen<br />
ska ha ansvar för följande tekniska<br />
vetenskaps- och forskningsområden:<br />
arkitektur, avfallsteknik,berganläggningsteknik,<br />
biokemisk och kemisk processteknik,<br />
byggproduktion,<br />
drift- och underhållsteknik, geoteknik,<br />
gränsytors kemi, kemisk<br />
teknologi, konstruktionsteknik,<br />
malmgeologi, mineralteknik,<br />
processmetallurgi, stålbyggnad,<br />
10<br />
tillämpad geologi, träbyggnad,<br />
VA-teknik, analytisk kemi, fysikalisk<br />
kemi, landskap<strong>se</strong>kologi,<br />
tillämpad geofysik, trafikteknik<br />
och vattenteknik.<br />
Vansklig<br />
pegmatitutvinning<br />
Från <strong>se</strong>minariet i övrigt kan<br />
noteras att det norska företaget<br />
North Cape Minerals AS, som<br />
ingår i Sibelco Nordic Group,<br />
informerade om sin produktion<br />
av kvarts och fältspat i Lillesundsanläggningen<br />
med avsättning<br />
till glas- och keramikindustrin.<br />
Råmaterialet till denna<br />
pegmatit <strong>se</strong>pareras i en flotationsprocess<br />
där man utvinner<br />
produkterna kvarts, plagioklas<br />
och kalifältspat.<br />
– Pegmatitproces<strong>se</strong>n är vansklig,<br />
säger forskaren Kristin<br />
Hu<strong>se</strong>bö Hestnes, därför att<br />
kvaliteten är så varierande. Vi<br />
saknar fortfarande kunskap om<br />
varför vissa pegmatiter är lättare<br />
att utvinna än andra.<br />
Därför har företaget startat ett<br />
PhD-projekt för att utveckla den<br />
mineraltekniska processmetoden<br />
för utvinning av granitpegmatiter.<br />
– Vi vill komma fram till<br />
modeller för stordrift som är<br />
kvalitativt säkra i ett processtekniskt<br />
perspektiv. När vi lyckas<br />
med detta kan vi också bättre<br />
planera fyndigheternas livslängd<br />
och värdera storleken på nya<br />
möjliga fyndigheter.<br />
Många och stora<br />
utmaningar för bergmaterialindustrin<br />
Jan Bida, utvecklingsdirektör i<br />
MinFo och programkoordinator<br />
inom MinBaS, redogjorde för<br />
MInBaS som startade 2003 och<br />
– Pegmatitproces<strong>se</strong>n är vansklig, säger forskaren<br />
Kristin Hu<strong>se</strong>bö Hestnes, därför att kvaliteten är så<br />
varierande. Vi saknar fortfarande kunskap om varför<br />
vissa pegmatiter är lättare att utvinna än andra.<br />
Till höger nyutnämnde professorn i mineralteknik<br />
Jan Ro<strong>se</strong>nkranz. Han tror att LTU har goda möjligheter<br />
att rida på framgångsvågen många år framåt.<br />
som avslutas <strong>2010</strong>. MinBaS är<br />
ett industriellt tekniskt forskningsprogram<br />
som under hela<br />
resan har haft ett gediget stöd av<br />
näringslivet.<br />
Jan nämnde flera utmaningar,<br />
till exempel:<br />
• Det nationella målet för utvinning<br />
av sand och grus måste<br />
reduceras till 12 miljoner ton år<br />
2012 – i dag ligger produktionen<br />
på 20 miljoner ton<br />
• Större kvarnar<br />
• Ökade transportavstånd<br />
• Ökat behov av cement inom<br />
betongindustrin<br />
• Ökade energikostnader<br />
• Osäker påverkan kring koldioxidproblematiken<br />
• Ökade behov av utvecklade<br />
produkter som kräver mer energi<br />
• För kortsiktig el- och energipolitik<br />
• Ökad konkurrens från lågkostnadsimportörer<br />
• Lägre inhemsk konsumtion<br />
per capita i förhållande till<br />
övriga EU-länder<br />
• Begränsad akademisk kompetens<br />
inom branschen<br />
Cementindustrin använder i<br />
dag cirka 3,5 TWh el, men borde<br />
ur lönsamhetsperspektiv ligga på<br />
cirka 40 procent av detta (1,3<br />
TWh).<br />
Alla dessa utmaningar måste<br />
vi möta, framhöll Bida, och gav<br />
förslag på hur branschen ska<br />
komma framåt i utvecklingen.<br />
Jan Bida höll sitt första föredrag<br />
för 20 år <strong>se</strong>dan vid det årliga<br />
mineralteknik<strong>se</strong>minariet,<br />
som för övrigt för första gången<br />
<strong>se</strong>dan starten saknade nestorn,<br />
professor emeritus Eric Forssberg,<br />
som valde att stanna<br />
hemma i Åkersberga utanför<br />
Stockholm och skotta snö.
Peru ligger på Sydamerikas<br />
västkust söder om Ecuador och<br />
norr om Chile. Kallt vatten<br />
strömmar norrut varför lufttem-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Inkastaden Machu Picchu, 135 km nordväst om Cusco, med bergstoppen Huayna Picchu, 2 600 m.ö.h. i<br />
bakgrunden. Bilden i mitten: Saqsayhuaman, en möjlig försvarsanläggning från inkatiden 6 km norr om<br />
Cusco. Anläggningen används i dag när man firar vintersolståndet den 24 juni varje år.<br />
Sprängkonferens<br />
Artikelförfattaren inbjöds i vintras av vd Romulo Mucho Mamani att hålla ett antal föredragningar<br />
vid Instituto de Ingenieros de Minas del Peru där nationella borrnings- och sprängingskonferen<strong>se</strong>n<br />
X SIPERVOR hade arrangerats av teknologer i sista årskur<strong>se</strong>n vid Universidad<br />
Nacional de Ingeniera (grundat 1876) i Perus huvudstad Lima. Fakulteten vid universitetet<br />
innehåller avdelningar för geologi, gruvbrytning och metallurgi. Konferen<strong>se</strong>n har arrangerats i<br />
Lima vartannat år <strong>se</strong>dan 1989. Mer att läsa om konferen<strong>se</strong>n finns på www.sipervor.uni.edu.pe<br />
Rapport: docent Agne Rustan<br />
E-post: Agne.Rustan@spray.<strong>se</strong><br />
peraturen på sommaren i Lima<br />
endast ligger på 25-26° C och<br />
maximalt cirka 28° C. På vintern<br />
sjunker temperaturen inte lägre<br />
än till 10-12° C, med andra ord<br />
ett behagligt åretruntklimat.<br />
Detta kan ha bidragit till att staden<br />
Lima har vuxit från 3 miljoner<br />
1976 till i dag 9 miljoner invånare.<br />
Från norr till söder är<br />
landet drygt 200 mil långt och<br />
den största bredden är cirka 120<br />
mil. Språket är spanska, religionen<br />
romerskkatolsk (75 procent)<br />
och valutan heter soles (S). En<br />
12<br />
soles motsvarar ungefär 2,50<br />
kronor.<br />
Från Sverige (Arlanda) är flygtiden<br />
till Peru cirka 20 timmar<br />
via Amsterdam. Tidsförskjutningen<br />
är 6 timmar. Flygsträckan<br />
Amsterdam-Lima är 1 053<br />
mil och flygtiden blir 12,5 timmar.<br />
Gruvbrytning står<br />
för halva BNP<br />
Peru är en viktig gruvnation och<br />
över hälften av bruttonationalprodukten<br />
kommer från gruv-<br />
näringen som sorterar under<br />
Ministeriet för Energi och Gruvor.<br />
De metaller som bröts 2007<br />
var följande där siffran inom parentes<br />
anger på vilken plats Peru<br />
hamnar vid en internationell<br />
rankning: Silver (1), koppar (2),<br />
zink (3), tenn (3), vismut (3),<br />
molybden (4), bly (4), ar<strong>se</strong>niktrioxid<br />
(4), renium (4), guld (5)<br />
och dessutom Tellurium (<strong>se</strong><br />
Gurmendi 2007). Även en<br />
mindre mängd järnmalm produceras.<br />
Peru har haft och har<br />
goda förbindel<strong>se</strong>r med USA när<br />
det gäller gruvteknik. Enligt en<br />
gruvaffisch som överlämnades<br />
visas att det år 2009 fanns 7 gruvor<br />
i drift och att 53 gruvor<br />
befinner sig under projektering
(<strong>se</strong> Acosta 2009). I juli 2008<br />
öppnade t.ex. Gold Field Limited<br />
ett dagbrott i norra Peru där<br />
man bryter 6,2 Mt/år med halterna<br />
1 g/t Au och 0,53 procent<br />
koppar, <strong>se</strong> www.infomine.com.<br />
Sight<strong>se</strong>eing i Lima<br />
Redan första dagen anordnades<br />
sight<strong>se</strong>eing i Lima där artikelför-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
fattaren fick <strong>se</strong> regeringspalat<strong>se</strong>t<br />
utvändigt och katedralen och<br />
inkvisitionsmu<strong>se</strong>et invändigt.<br />
Vidare besöktes Univesidad<br />
Nacional de Ingenieria som ligger<br />
i den nordöstra delen av<br />
Lima i ett område som heter La<br />
Molina. Direktören för universitetets<br />
gruvskola ingenjör Jorge<br />
Diaz Artieda hälsade välkommen<br />
Det största stenblocket, 120-130 ton, som har transporterats<br />
till Saqsayhuaman. Frågan är bara hur.<br />
i inkafolkets land<br />
13<br />
och visade bl.a. det geologiska<br />
mu<strong>se</strong>et, bergmekaniklaboratoriet<br />
med enklare utrustning för<br />
bergtestning, samt en lektionssal<br />
för sprängningsteknik. Totalt<br />
utexamineras 100 gruvingenjörer<br />
varje år från samtliga gruvskolor<br />
i Peru (troligen innefattar<br />
detta antal även geologer, prospekterare<br />
och mineraltekniker).<br />
Agne Rustan och Romulo Mucho. På bilden t.h. Universidad National de Ingeniera i Lima med den<br />
gruvtekniska huvudbyggnaden.<br />
Instituto de Ingenieros de<br />
Minas del Peru ligger intill universitetet<br />
i området La Molina.<br />
Där finns en fin föreläsningslokal<br />
med alla tekniska fines<strong>se</strong>r<br />
och den kan hysa 140 åhörare.<br />
Antalet deltagare i konferen<strong>se</strong>n<br />
var enligt konferensledningen<br />
120 och av dessa var 24 teknologer.<br />
Ingen deltagarlista utdelades.
Gruvdirektören Jorge Diaz Artieda<br />
inledde första dagens konferens<br />
och därefter följde tre peruanska<br />
föredrag:<br />
• Kontrollerad sprängning, ett<br />
praktikfall från Alto Riesgo av dr<br />
Carlos Agreda Turriate, UNI.<br />
Carlos är universitetslärare i<br />
sprängningsteknik.<br />
• Teknologiska framsteg i automati<strong>se</strong>ringen<br />
av roterande borr-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Direktör Jorge Diaz Artieda, chef för utbildningen i gruvteknik i Lima, och t.h. bergmekaniklaboratoriet vid<br />
Universidad National de Ingeniera.<br />
Fr.v. Agne Rustan, Carlos Agreda Turriate (lärare i sprängningsteknik) och ledaren för teknologerna<br />
Jo<strong>se</strong> Luis Zavaleta Velazco. På bilden till höger teknologer vid gruvuniversitetet i Lima tillsammans med<br />
dr Carlos Agreda Turriate.<br />
ning, ingenjör Tulio Antezano<br />
Inga, Ferreyros S.A.<br />
• Utveckling av emulsionssprängämnen<br />
för inträngning i sprickor,<br />
ingenjör Oscar Mauro Obando<br />
från EXSA (peruansk sprängämnestillverkare).<br />
Därefter var talarstolen ledig<br />
för artikelförfattaren Agne Rustan<br />
att pre<strong>se</strong>ntera fem fördrag:<br />
• Grundläggande mekanismer<br />
14<br />
vid bergsprängning<br />
• Information om Fragblast-konferen<strong>se</strong>r<br />
och publikationer<br />
• Sprängämnestestning med<br />
enkelhålsmetoden<br />
• Nyheter vid borrning och<br />
sprängning<br />
• Funktionskontroll av sprängsalvor<br />
Andra dagen inleddes med två<br />
föredrag:<br />
• Känsliggörande av emulsionssprängämne<br />
vid sprängplats<br />
under jord, ingenjör Jorge Caro<br />
Molina från Famesa S.A. (ett<br />
peruanskt sprängämnesföretag).<br />
• Elektroniksprängkapslar och<br />
användning av spränggasutströmning<br />
från sprängborrhålen för<br />
optimering av sprängning, ingenjör<br />
Jesús Cruces från Southern<br />
Peru Copper Corporation. I<br />
Ungdomar utklädda till inkaindianer i Cusco och på bilden till höger färggranna peruanska folkdräkter.
Peru har man 14 års erfarenhet<br />
av elektroniksprängkapslar.<br />
Därefter följde ytterligare fem<br />
föredrag av Agne Rustan med<br />
följande innehåll:<br />
• Disposition av innehåll i<br />
vetenskapliga artiklar<br />
• Testning av fragmenteringsformler<br />
med av<strong>se</strong>ende på noggrannhet<br />
• Kontrollerad kontursprängning<br />
• Minsta avstånd mellan laddade<br />
hål vid sprängning i skivrasbrytning<br />
• Sprängämnesstyrka, vilka parametrar<br />
ska inkluderas?<br />
Dagen avslutades med ett<br />
peruanskt föredrag och ett föredrag<br />
av en inbjuden gästföreläsare<br />
från Chile, konsulten dr<br />
Carlos Scherpenis<strong>se</strong>.<br />
• SAN-G ett modernt och fördelaktigt<br />
sprängämne för sprängning<br />
av öppet dike, ingenjör Paul<br />
Urruchi från COMARSA-Famesa<br />
S. A.<br />
• Pre<strong>se</strong>ntation och värdering av<br />
nya borrnings- och sprängningsprojekt,<br />
dr. Carlos R.<br />
Scherpenis<strong>se</strong> från Geoblast S.<br />
A. Chile.<br />
Sista dagen inleddes med:<br />
• Utvärdering och optimering av<br />
sprängning i ortdrivning, ingen-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Parad med väl maskerade jägarsoldater i Cusco och till höger femåringar utklädda till jägarsoldater.<br />
jör Italo Farge från Geoblast S.<br />
A. Peru.<br />
• Kontrollerad sprängning<br />
tillämpad för slänter, ingenjör<br />
Romulo Mucho från Pervoex S. A.<br />
• Strategier för problem med<br />
omgivande vibrationer vid<br />
sprängning i gruvor, dr Scherpenis<strong>se</strong>,<br />
Geoblast S. A. Chile.<br />
• Uthållig fragmentering, dr<br />
Carlos Scherpenis<strong>se</strong>, Geoblast<br />
S. A. Chile. Carlos nämnde att<br />
ASIEX-Chile för närvarande håller<br />
på att omorgani<strong>se</strong>ra sig. Man<br />
har för avsikt att starta årliga<br />
gemensamma sprängningskonferen<strong>se</strong>r<br />
i Sydamerika. Organisationen<br />
arbetar även med standardi<strong>se</strong>ring.<br />
Konferen<strong>se</strong>n avslutades med<br />
en timmes paneldiskussion där<br />
de utländska gästföreläsarna<br />
Agne Rustan och Carlos Scherpenis<strong>se</strong><br />
och ingenjörerna Elmer<br />
Vidal, Orica Mining Services,<br />
Juan Carlos Vásquez, Famesa<br />
Explosives samt Oscar Maudro<br />
EXSA S.A. fick ge sin syn på<br />
den framtida utvecklingen i<br />
sprängningsteknik. Romulo<br />
Mucho agerade som moderator.<br />
Agne Rustan avtackades av ledaren<br />
för teknologerna, José, som i<br />
sitt tacktal utsåg Agne Rustan<br />
16<br />
till ”Bergsprängningens fader”,<br />
vilket naturligtvis artikelförfattaren<br />
avvisade med klädsam<br />
ödmjukhet.<br />
Cusco och Machu Picchu<br />
Efter konferen<strong>se</strong>n var det inplanerat<br />
en tredagars resa till Cusco,<br />
som var Inkarikets huvudstad,<br />
och dessutom en tågresa från<br />
Cusco till Machu Picchu (den<br />
okända inkastaden).<br />
Cusco är en stad med många<br />
<strong>se</strong>värdheter. Den ligger i Anderna<br />
50 mil sydost om Lima, 3 400<br />
meter över havet. Cusco är en av<br />
de högst belägna städerna i världen.<br />
Det tar tid att anpassa sig<br />
till den sänkta syrekoncentrationen<br />
på denna höjd. Regnperioden<br />
i Cusco börjar i november<br />
och varar till och med mars.<br />
April till <strong>se</strong>ptember är det soligt<br />
och torrt med dagstemperaturer<br />
upp till 20° C. Turistsäsongen<br />
löper från juni till augusti.<br />
Cusco bjöd på strålande sol<br />
och vid katedralen vid stora torget<br />
”Plaza de Armas” pågick en<br />
parad med deltagare från olika<br />
yrkesgrupper såsom militär, polis,<br />
byggnadsarbetare, fjällräddning,<br />
ungdomar utklädda till inkaindianer,<br />
kvinnor med folkdräkter<br />
etc. De paraderade framför ett<br />
podium med höga militära och<br />
civila dignitärer. Det påminde<br />
lite om paraden framför Kreml i<br />
Moskva dock utan tunga fordon<br />
och vapen.<br />
Bland jägarna utmärkte sig<br />
soldater med trådformiga maskeringar<br />
som innebär att de<br />
borde vara helt omöjliga att upptäcka<br />
i bergstrakterna. Även femåringar<br />
utklädda till jägarsoldater<br />
ingick i paraden och bland<br />
åskådarna sågs några av Perus<br />
färgrika dräkter.<br />
Soltemplet Qorikancha<br />
i centrala Cusco<br />
På eftermiddagen stod en guidad<br />
tur till soltemplet i centrala<br />
Cusco på programmet. Där kunde<br />
man <strong>se</strong> hur duktiga inkaindianerna<br />
var på att sammanfoga<br />
stenblocken i väggarna i måntemplet.<br />
Det sades att de gjorde<br />
mallar för att få blocken att<br />
passa så väl samman. En liten<br />
sten, insatt mellan de större<br />
blocken, har ingen kunnat förklara.<br />
Det skulle kunna vara en<br />
helig sten liksom den svarta sten<br />
som alla muslimer ska beröra<br />
när de vandrar runt Kaban i<br />
Mecka.<br />
Eduardo Ramos Tito (teknologchauffören) till vänster och artikelförfattaren framför katedralen i Lima.<br />
Till höger domstolen i inkvisitionsmu<strong>se</strong>et i Lima.
Efter soltemplet gick färden<br />
med buss <strong>se</strong>x km norrut till en<br />
stor megalitanläggning, Saqsayhuaman,<br />
som an<strong>se</strong>s ha varit en<br />
försvarsanläggning under inkatiden<br />
men som lika gärna kan ha<br />
varit en ceremoniell anläggning.<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
En av inkas badanläggningar i Tambomachay med en aldrig sinande vattenkälla. Till höger gravhålor<br />
utmejslade i en brant bergsluttning vid den kungliga inkastaden i Pisaq.<br />
Klipporna är väl avrundade av is.<br />
Anläggning används i dag för<br />
”Inti Raymi”, vilket betyder solfestival,<br />
varje år den 24 juni vid<br />
vintersolståndet. Speciellt med<br />
denna anläggning är att stenarna<br />
inte har huggits ut på plats utan<br />
18<br />
är transporterade från annan<br />
plats. Den största stenen uppskattas<br />
väga mellan 120 och 130<br />
ton. Stenarna är mycket väl sammanfogade<br />
och har i vissa fall<br />
placerats så att de ska likna djur<br />
t.ex. en orm, som var ett heligt<br />
djur för inkafolket, eller en lama.<br />
Anläggningen användes även för<br />
tillbedjan av solen, månen, stjärnorna<br />
och solstrålarna. Plat<strong>se</strong>n<br />
innehåller 33 olika arkeologiska<br />
områden och att <strong>se</strong> hela anläggningen<br />
skulle ta över en månad.<br />
Utsikt från inkastaden Ollantaytambo. Till höger vackert sammanfogade stenblock med orangebrun lava,<br />
också i Ollantaytambo.<br />
Inkaindianernas heliga orm finns avbildad med hjälp av stenblock i Saqsayhuaman. Huvudet syns längst till<br />
höger. På bilden till höger är en lama avbildad.
Transformatorer•Likriktare<br />
1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK<br />
EXPLOSIVT PARTNERSKAP<br />
MAXAM finns repre<strong>se</strong>nterat i ett 20-tal europeiska länder<br />
med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör<br />
MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.<br />
MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter<br />
kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte<br />
att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.<br />
Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplat<strong>se</strong>r innebär<br />
snabbare och billigare transporter.<br />
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13<br />
Pl 8902, 653 46 Karlstad.<br />
Sverige AB<br />
Vår katalog finns på Internet!<br />
www.tramoetv.<strong>se</strong><br />
TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV<br />
Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95<br />
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75<br />
Breds Skälby, 745 95 Enköping.
Soltemplet i inkastaden Machu Picchu. Till höger<br />
kondorens huvud i kondortemplet i Machu Picchu och<br />
därunder den vänstra vingen.<br />
Färden gick också till fundamenten<br />
för ett par av inkaindianernas<br />
signaltorn. Man har använt<br />
sig av eld, rök och solspegling<br />
vid signalering mellan tornen.<br />
Intill ett av tornen finns en<br />
badanläggning från inkatiden<br />
med ständigt rinnande vatten<br />
som troligen leds i en tunnel<br />
från ett intilliggande berg.<br />
Den heliga dalen<br />
Andra dagen gick bus<strong>se</strong>n till den<br />
heliga dalen som ligger nordost<br />
om Cusco på nära 3 000 m höjd<br />
över havet. Där rinner Urubambafloden<br />
mot nordväst till<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Machu Picchu och floden är en<br />
biflod till Amazonfloden. Om<br />
man följer floden uppströms 47<br />
km åt sydost kommer man till en<br />
plats som heter Pisaq, där den<br />
kungliga inkafamiljen bodde<br />
ovanför odlingsterras<strong>se</strong>rna. Små<br />
hålor är utgrävda i de branta<br />
bergsluttningarna där de döda<br />
begravdes sittande. Vid stora<br />
högtider öppnade inkafolket gravarna<br />
och de döda togs ut så att<br />
de skulle kunna delta i ceremonierna.<br />
De hade ju fått evigt liv<br />
genom balsamering. Vid ett lägre<br />
liggande tempel nära entrén<br />
visades en av inkaindianerna ut-<br />
Astronomiskt<br />
ob<strong>se</strong>rvatorium i<br />
Machu Picchu.<br />
20<br />
förd håltagning i sten intill en<br />
portöppning där hålet användes<br />
för att knyta fast dörren och<br />
repet utgjorde därmed ett primitivt<br />
gångjärn.<br />
Sten från andra<br />
sidan dalen<br />
Därefter styrde bus<strong>se</strong>n i riktning<br />
mot nordväst till Ollantaytambo,<br />
ytterligare en inkastad, ca sju<br />
mil nedströms. För att nå till de<br />
övre delarna av anläggningen<br />
måste 264 trappsteg beträdas.<br />
Det märkliga med den här inkastaden<br />
är att den är byggd av<br />
sten som hämtats från andra<br />
sidan av dalen. Stenbrottet syns<br />
från ruinstaden. För att transportera<br />
stenblocken över den<br />
horisontella dalbotten lär man<br />
ha byggt en kanal och stenarna<br />
fraktades därefter på båtar i<br />
kanalen. Hur stenblocken <strong>se</strong>dan<br />
transporterats upp på berget är<br />
inte klarlagt men man tror att de<br />
har dragits upp via en ramp.<br />
Man vet inte exakt vilken funktion<br />
de knoppar man <strong>se</strong>r sticka<br />
ut på vissa block har haft men i<br />
vissa fall har de konfigurerats<br />
som stjärnbilder (Soltemplet i<br />
Cusco). I andra fall kan de ha<br />
använts vid monteringen av<br />
blocken och <strong>se</strong>dan av någon<br />
anledning aldrig ha blivit avhuggna.<br />
Mycket speciellt med<br />
denna inkastad är att de stora<br />
stenblocken i templet nära bergets<br />
krön åtskiljdes av mycket<br />
smala stenblock. Tanken var att<br />
de smala blocken skulle skona<br />
de stora blocken från skador vid<br />
eventuella jordbävningar. En
www.globaldrilling.<strong>se</strong><br />
023-790 560<br />
Global Drilling<br />
Zettergrensväg 8<br />
SE-791 77 Falun<br />
Tel: 023-790 560<br />
Mejl: info@globaldrilling.<strong>se</strong>
annan intressant fogning av<br />
stenblocken är den s.k. ”parantesblockfogningen”.<br />
Machu Picchu, den<br />
dolda staden<br />
Det krävs en hel dagstur för att<br />
besöka Maccu Picchu om man<br />
utgår från Cusco. Efter en kort<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Perfekt sammanfogade stenblock i måntemplet, en del av soltemplet i Cusco, med en oförklarlig<br />
ministen infogad. Till höger: Stora stenblock i Ollantaytambo avgränsas av smala stenblock för att skydda de<br />
stora mot skador vid jordbävning (närbild nere till höger). Undre bilden t.v. parentesblockfogning.<br />
bussresa till Poroy äntrar man<br />
tåget. Restiden är drygt tre timmar<br />
från Poroy. Tåget går först<br />
horisontellt för att <strong>se</strong>nare ta sig<br />
ner i ”Sacred Valley”, den heliga<br />
dalen. Vid den branta nedfarten<br />
stannar tåget och ändrar<br />
färdriktning men nu på ett horisontellt<br />
spår för att efter ett par<br />
22<br />
hundra meter åter fortsätta<br />
nedåt. Tågsättet har genom denna<br />
manöver förflyttat sig så att<br />
behovet av kugghjulsbana elemineras.<br />
Efter Sacred Valley följer<br />
tåget Urubambafloden till Maccu<br />
Picchu. Tåget gör två stopp, ett<br />
vid Ollantaytambo och ett andra<br />
cirka 5 km före Maccu Picchu<br />
Village där den som önskar<br />
vandra Inkaleden till Maccu<br />
Picchu kan stiga av.<br />
Växtligheten blir mer och mer<br />
tropisk och trädens diameter<br />
ökar ju lägre ner man kommer.<br />
Små bussar transporterar besökarna<br />
uppför en brant där det<br />
förefaller omöjligt att anlägga en<br />
”Backpackertåget” till Machu Picchu före avgång från Poroy. Till höger: Avstigningshållplats för de dristiga<br />
som vill fotvandrare till Machu Picchu.
väg. Efter cirka 15 minuter är<br />
man framme vid huvudentrén.<br />
Maccu Picchu började byggas<br />
1450 e.Kr. och hemsöktes av en<br />
brand 112 år <strong>se</strong>nare d.v.s. 1562<br />
och övergavs för gott 10 år <strong>se</strong>nare<br />
d.v.s. 1572. Stenblocken i Maccu<br />
Picchu är alla relativt små och<br />
inte så stora som vid Saqsayhuaman.<br />
De är dock alla tagna från<br />
berget på plats till skillnad mot<br />
vid Saqsayhuaman. Stenbrottet<br />
kan be<strong>se</strong>s uppe på inkastadens<br />
krön. Staden Maccu Picchu var<br />
dold för västvärlden till år 1919<br />
då Hiram Bingham upptäckte<br />
den. Han lät gräva ut 70 procent<br />
av staden och det återstår således<br />
30 procent. Hiram hittade<br />
cirka 300 föremål men konstigt<br />
nog varken silver eller guld.<br />
I Maccu Picchu finns ett soltempel,<br />
ett kondortempel och<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Den dyrkade puman avbildad på lyktstolpe vid Plaza de Armas i Cusco. Till höger odlingsterras<strong>se</strong>r nedanför<br />
inkakungafamiljens hus i Pisaq, 28 km nordost om Cusco.<br />
Ovan: Stenfundament till ett av inkas signaltorn i<br />
Cusilluchayoc, 10 km norr om Cusco. Till höger: Den<br />
strida Urubambafloden i öster och <strong>se</strong>rpentinvägen<br />
som leder till Maccu Picchu. Floden ligger cirka 450<br />
m lägre.<br />
ett astronomiskt ob<strong>se</strong>rvatorium<br />
samt dessutom ytterligare tempel<br />
och ett stort antal förrådshus.<br />
Bergstoppen Huayna Picchu<br />
som ligger norr om inkastaden i<br />
nära anslutning kan bestigas till<br />
fots och det tar cirka en timme.<br />
Vid vandringen runt ruinerna går<br />
man tidvis mycket nära höga<br />
bergsluttningar och när man tittar<br />
ner <strong>se</strong>r man Urubambafloden<br />
i öster som flyter 450 m<br />
längre ner. Den <strong>se</strong>r mycket smal<br />
ut. Bästa årstiden att besöka<br />
Maccu Picchu, om man önskar<br />
sol, är juni-augusti vilket därför<br />
är anläggningens högsäsong.<br />
Inkaindianerna höll tre ting<br />
heliga: puman (troligen därför<br />
att den var det starkaste djuret i<br />
Peru på den tiden), kondoren<br />
(troligen för att det var den<br />
största kända fågeln för inka-<br />
24<br />
indianerna) och till sist människan<br />
och hennes själ. Tretalet<br />
kan jämföras med den kristna<br />
treenigheten.<br />
Källor:<br />
Acosta, J. samt ytterligare 9 författare.<br />
2009. Mapa Metallogenetico<br />
del Peru: Operaciones y<br />
projectos mineros. Sector Energia<br />
y Minas. INGEMMET.<br />
Instituto Geologico, Minero y<br />
Metallurgico Direccion de<br />
Recursos Minerales y Energeti-<br />
cos Programa de Metalogenia,<br />
Lima, Peru.<br />
Gurmendi, Alfredo C. 2007.<br />
The mineral industry of Peru.<br />
www.infomine.com<br />
Wright, Kenneth R. och Valencia<br />
Zegarra, Alfredo, 2000.<br />
Machu Picchu, Maravilla de la<br />
Ingenieria Civil. ASCE Press,<br />
Virginia USA. Copyright ASCE.<br />
Pp. 128.<br />
Brochyr: Cusco Maravilla del<br />
Mundo.
väg. Efter cirka 15 minuter är<br />
man framme vid huvudentrén.<br />
Maccu Picchu började byggas<br />
1450 e.Kr. och hemsöktes av en<br />
brand 112 år <strong>se</strong>nare d.v.s. 1562<br />
och övergavs för gott 10 år <strong>se</strong>nare<br />
d.v.s. 1572. Stenblocken i Maccu<br />
Picchu är alla relativt små och<br />
inte så stora som vid Saqsayhuaman.<br />
De är dock alla tagna från<br />
berget på plats till skillnad mot<br />
vid Saqsayhuaman. Stenbrottet<br />
kan be<strong>se</strong>s uppe på inkastadens<br />
krön. Staden Maccu Picchu var<br />
dold för västvärlden till år 1919<br />
då Hiram Bingham upptäckte<br />
den. Han lät gräva ut 70 procent<br />
av staden och det återstår således<br />
30 procent. Hiram hittade<br />
cirka 300 föremål men konstigt<br />
nog varken silver eller guld.<br />
I Maccu Picchu finns ett soltempel,<br />
ett kondortempel och<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Den dyrkade puman avbildad på lyktstolpe vid Plaza de Armas i Cusco. Till höger odlingsterras<strong>se</strong>r nedanför<br />
inkakungafamiljens hus i Pisaq, 28 km nordost om Cusco.<br />
Ovan: Stenfundament till ett av inkas signaltorn i<br />
Cusilluchayoc, 10 km norr om Cusco. Till höger: Den<br />
strida Urubambafloden i öster och <strong>se</strong>rpentinvägen<br />
som leder till Maccu Picchu. Floden ligger cirka 450<br />
m lägre.<br />
ett astronomiskt ob<strong>se</strong>rvatorium<br />
samt dessutom ytterligare tempel<br />
och ett stort antal förrådshus.<br />
Bergstoppen Huayna Picchu<br />
som ligger norr om inkastaden i<br />
nära anslutning kan bestigas till<br />
fots och det tar cirka en timme.<br />
Vid vandringen runt ruinerna går<br />
man tidvis mycket nära höga<br />
bergsluttningar och när man tittar<br />
ner <strong>se</strong>r man Urubambafloden<br />
i öster som flyter 450 m<br />
längre ner. Den <strong>se</strong>r mycket smal<br />
ut. Bästa årstiden att besöka<br />
Maccu Picchu, om man önskar<br />
sol, är juni-augusti vilket därför<br />
är anläggningens högsäsong.<br />
Inkaindianerna höll tre ting<br />
heliga: puman (troligen därför<br />
att den var det starkaste djuret i<br />
Peru på den tiden), kondoren<br />
(troligen för att det var den<br />
största kända fågeln för inka-<br />
24<br />
indianerna) och till sist människan<br />
och hennes själ. Tretalet<br />
kan jämföras med den kristna<br />
treenigheten.<br />
Källor:<br />
Acosta, J. samt ytterligare 9 författare.<br />
2009. Mapa Metallogenetico<br />
del Peru: Operaciones y<br />
projectos mineros. Sector Energia<br />
y Minas. INGEMMET.<br />
Instituto Geologico, Minero y<br />
Metallurgico Direccion de<br />
Recursos Minerales y Energeti-<br />
cos Programa de Metalogenia,<br />
Lima, Peru.<br />
Gurmendi, Alfredo C. 2007.<br />
The mineral industry of Peru.<br />
www.infomine.com<br />
Wright, Kenneth R. och Valencia<br />
Zegarra, Alfredo, 2000.<br />
Machu Picchu, Maravilla de la<br />
Ingenieria Civil. ASCE Press,<br />
Virginia USA. Copyright ASCE.<br />
Pp. 128.<br />
Brochyr: Cusco Maravilla del<br />
Mundo.
Bergsprängardagarnas möten<br />
mellan myndigheter, konsulter,<br />
leverantörer och folk som arbetar<br />
i täkterna ger nya perspektiv<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Bergsprängardagarna <strong>2010</strong><br />
Stämmer kartan<br />
Den tolfte upplagan av Bergsprängardagarna arrangerades i år i Frösundavik norr om<br />
Stockholm. Det korta avståndet från centrum underlättade i det snökaos som då rådde.<br />
Mötet handlade mycket om bergsprängarnas praktiska vardag, nya bestämmel<strong>se</strong>r, ny<br />
teknik och regeringens stora infrastruktursatsning.<br />
BergUtbildarna AB och BEF kunde som vanligt konstatera ett mycket stort intres<strong>se</strong> med<br />
cirka 160 deltagare från branschen som i den efterföljande enkäten gav arrangemanget<br />
ett mycket gott betyg.<br />
för alla parter. Många praktikfall<br />
från olika bergsprängningsprojekt<br />
redovisades. Lagar och bestämmel<strong>se</strong>r<br />
får inte alltid önskad<br />
26<br />
effekt och en projektering som<br />
inte tar hänsyn till geologi och<br />
terräng kan leda till farlig arbetsmiljö.<br />
Ett positivt resultat av<br />
branschens möten är de arbetsgrupper<br />
med tydlig målsättning<br />
som bildats.<br />
Marknadsblocket<br />
Trafikslagsövergripande<br />
myndighet<br />
Vägverket upphörde den 31<br />
mars och ingår i det nya Trafikverk<br />
som nu tar form. Lena<br />
Erixon, generaldirektör för Vägverket<br />
och från förste april ställföreträdande<br />
generaldirektör
tillika chef för verksamhetsområdet<br />
Samhälle inom Trafikverket,<br />
redovisade förändringarna.<br />
– Den nya myndigheten kommer<br />
att ge bättre förutsättningar<br />
för att på ett samlat sätt utveckla<br />
och hantera de fyra trafikslagen<br />
– väg, järnväg, luftfart och sjöfart.<br />
Vägverket och Banverket ingår.<br />
Även frågor som gäller långsiktig<br />
infrastrukturplanering och riksintres<strong>se</strong>n<br />
vid Sjöfartsverket och<br />
Transportstyrel<strong>se</strong>n ska föras dit<br />
tillsammans med vissa frågor<br />
från Statens institut för kommunikationsanalys<br />
(SIKA). Trafikverket<br />
kommer att ha cirka<br />
6 200 medarbetare. Sätet ska<br />
vara Borlänge med <strong>se</strong>x regionkontor,<br />
troligen i Luleå, Gävle,<br />
Stockholm, Eskilstuna, Göte-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
med verkligheten?<br />
RAPPORT:<br />
KJELL DUBERG<br />
kjell.duberg@telia.com<br />
borg och Kristianstad, dessutom<br />
ett antal lokalkontor.<br />
Det trafikslagsövergripande<br />
perspektivet innebär att infrastrukturfrågorna<br />
knyts ihop med<br />
samhällets strävan mot tillväxt och<br />
en fungerande arbetsmarknad.<br />
27<br />
Mycket berg<br />
ska flyttas<br />
– Vägverket och Banverket har<br />
sällan haft så mycket resur<strong>se</strong>r<br />
för investeringar som just nu. Vi<br />
står för 30 procent av all upphandling<br />
inom infrastruktur.<br />
Mycket kommer att ske i tätortsmiljö<br />
och därför ofta nere i tunnlar<br />
för att klara miljön. Byggkonstruktionerna<br />
blir mer och mer<br />
komplicerade och mycket berg<br />
ska bort. Det blir nya uppdrag<br />
för trettio miljarder kronor årligen.<br />
Den trafikslagsövergripande<br />
nationella transportplanen för<br />
nästa tolvårsperiod ligger på 417<br />
miljarder kronor med en stark<br />
närtidssatsning i början av perioden.<br />
Det <strong>se</strong>r bra ut för er<br />
bransch, uppmuntrade Lena<br />
Erixon auditoriet.<br />
Myndighetsförändringen har betytt<br />
att man nu för första gången<br />
effektivt kan planera de strategiska<br />
stråken för långväga gods<br />
för alla fyra transportslagen med<br />
ett huvudvägnät, ett starkare järnvägsnät,<br />
centrala hamnar, flygplat<strong>se</strong>r<br />
för flygfrakt och centrala<br />
kombiterminaler. Kapaciteten<br />
för dessa centrala noder ska<br />
säkerställas, drift och underhåll<br />
ska fungera så man slipper proppar<br />
i systemet.<br />
Arbetet med finansiering av<br />
ett nytt stamnät för höghastighetståg<br />
Stockholm-Göteborg och<br />
Stockholm-Malmö pågår parallellt.<br />
Förhoppningen är att det<br />
ska vara färdigt för trafik 2023-<br />
2025.<br />
Det kostar stora pengar, men<br />
man kan inte använda dagens
teknik när man bygger framtidens<br />
järnväg.<br />
Fem goda år<br />
Roland Netterlind, BEF, beredde<br />
marken för konferen<strong>se</strong>ns föreläsare<br />
med en analys som gav<br />
bakgrund till och motiverade<br />
mötets ämnesrubriker. Han beskrev<br />
hur dagens bergsprängare<br />
styrs av marknadskrafter, branschregler,<br />
föreskrifter, strukturförändringar,<br />
auktorisationskrav,<br />
nya trender och önskad effektivitetsutveckling.<br />
Roland summerade året som<br />
gått och redovisade statistik som<br />
visar att 2009 totalt <strong>se</strong>tt ligger i<br />
nivå med rekordåret 2008. Antalet<br />
projekt var faktiskt fler, men<br />
lönsamheten var lägre. Framöver<br />
väntar fem bra år efter en något<br />
kylslagen inledning <strong>2010</strong>. Effektivi<strong>se</strong>ringen<br />
i branschen har gått<br />
långsamt. Här borde en hel del<br />
kunna hända som ökar lönsamheten.<br />
De största hoten för<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Roland Netterlind, BEF, beredde marken för konferen<strong>se</strong>ns föreläsare med en analys som gav bakgrund till<br />
och motiverade mötets ämnesrubriker. Michael Hermansson (t.h., BergUtbildarna AB, reflekterade över tiden<br />
som varit och den som kommer när det gäller sprängämnesmarknaden, teknikutvecklingen och behovet av<br />
utbildning.<br />
framtiden är just lönsamheten<br />
och vilken väg Sverige väljer för<br />
sin framtida energistrategi.<br />
Ny epok<br />
Michael Hermansson, Berg-<br />
Utbildarna AB, reflekterade också<br />
över tiden som varit och den<br />
som kommer när det gäller<br />
sprängämnesmarknaden, teknikutvecklingen<br />
och behovet av utbildning.<br />
Han spådde att <strong>2010</strong> blir året<br />
då elektroniksprängkapslarna tar<br />
fart på allvar och förändrar branschen.<br />
För första gången på<br />
hundra år finns nu förutsättningar<br />
för en drastisk utveckling<br />
av sprängtekniken med produkter<br />
som kan optimeras för ändamålet.<br />
Bulkemulsion, där man<br />
kan styra viskositet och styrka,<br />
och elektroniksprängkapslar<br />
med exakt styrning och exakta<br />
tider.<br />
Men tillverkarna måste skärpa<br />
sig. Fortfarande är de data som<br />
28<br />
pre<strong>se</strong>nteras alltför diffusa och<br />
produktbladen är inte samstämmiga<br />
tillverkarna emellan. Värden<br />
som pre<strong>se</strong>nteras uttrycks på<br />
så olika sätt att det är upplagt för<br />
missförstånd. Färgkodningen<br />
borde vara mer global.<br />
För många olyckor<br />
Michael välkomnade trendbrottet<br />
för grundutbildningen med<br />
ökat antal yngre deltagare och<br />
fler platschefer och blivande<br />
platschefer från de stora företagen.<br />
Bra att kunderna vill skaffa<br />
sig större kunskap om produkterna.<br />
Tyvärr inträffar fortfarande<br />
alldeles för många incidenter<br />
och olyckor med stenkast, odetonerat<br />
sprängmedel och välta<br />
borriggar. Under två års sprängoch<br />
bergarbeten på Botniabanan<br />
fick man ett 60-tal dolor vid utlastning,<br />
skutknackning och<br />
krossning.<br />
Kunskaperna om transport av<br />
farligt gods kunde också vara<br />
bättre. För alla transporter över<br />
1 000 riskpoäng krävs en säkerhetsrådgivare.<br />
Myndighetsblocket<br />
Nya föreskrifter<br />
om bergarbete<br />
Stig Adolfsson, Arbetsmiljöverket,<br />
meddelade att remisstiden<br />
för verkets Föreskrifter för<br />
Bergarbete skulle gå ut inom ett<br />
dygn när <strong>se</strong>minariet hölls. Deltagarna<br />
var välkomna att lämna<br />
synpunkter så länge konferen<strong>se</strong>n<br />
pågick. Utgivningsdatum är satt<br />
till den första juli i år. Förutom<br />
att texten från 2003 har blivit<br />
lite omstuvad och mer logiskt<br />
samlad tillkommer tio nya paragrafer<br />
som inkluderar EU-kommissionen<br />
direktiv ILO 176.<br />
• Undersökning med en skriftlig<br />
riskbedömning ska göras<br />
innan bergarbete påbörjas.<br />
• Olyckor med smällberg har<br />
förekommit på stora djup men<br />
även nära ytan, speciellt i tunn-<br />
Lena Erixon är från den förste april ställföreträdande generaldirektör tillika chef för verksamhetsområdet<br />
Samhälle inom Trafikverket. BergUtbildarna AB och BEF kunde som vanligt konstatera ett mycket stort<br />
intres<strong>se</strong> med cirka 160 deltagare från branschen som i den efterföljande enkäten gav arrangemanget mycket<br />
gott betyg.
lar under vatten. Sprängningarna<br />
har byggt upp en spänning som<br />
till slut överskrider bergets hållfasthet.<br />
Därför måste man först<br />
undersöka spänningsfältet och<br />
<strong>se</strong>dan anpassa ortut<strong>se</strong>endet<br />
efter bergets skiktning.<br />
• Ett alltför högt tempo kan<br />
medföra risker, folk mår inte bra.<br />
Därför måste underentreprenören<br />
få mer tid för arbetet.<br />
– Kanske en tandlös paragraf,<br />
men jag tycker den är riktig,<br />
kommenterade Stig.<br />
• En skriftlig utredning ska<br />
dokumentera alla tillbud och<br />
olyckor som kan bero på fel i<br />
styrsystem.<br />
• Under jord ska die<strong>se</strong>lmotorernas<br />
kolmonoxid- och partikelutsläpp<br />
regelbundet kontrolleras<br />
av behörig personal, utbildad för<br />
att kunna åtgärda. Motorernas<br />
oljespill och annat som kan<br />
orsaka brand måste kontrolleras.<br />
• Nya utbildningskrav ställs<br />
på förare och operatörer av<br />
tunga entreprenadmaskiner.<br />
• Barriärer föreskrivs vid alla<br />
tippställen för att inte fordonen<br />
ska riskera att fara utför stupet.<br />
• Vid arbeten i avläg<strong>se</strong>t belägna<br />
trakter utan telefonförbindel<strong>se</strong><br />
krävs att någon form av kommunikation<br />
upprättas, exempelvis<br />
satellittelefon, så att man kan slå<br />
larm vid olyckor.<br />
• Tillfälliga vägar som upprättas<br />
måste ha tillräcklig standard<br />
så att inte förarna och bilarna far<br />
illa av vibrationer.<br />
• Bergborrningsaggregat måste<br />
förankras i lutande terräng för<br />
att förhindra glidning.<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Patrik Jansson, Polismyndigheten i Stockholm, informerade om bestämmel<strong>se</strong>rna för stenspräckningspatroner.<br />
Shulin Nie, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), motiverade reglerna för förvaring av<br />
explosiva varor.<br />
Stig Adolfsson, Arbetsmiljöverket, förklarade tio nya paragrafer i Föreskrifter för Bergarbete som träder i<br />
kraft nu i sommar.<br />
Längst till höger Catharina ”Lisa” Nilsson som berättade om sina erfarenheter uppe på berget vid E45 där<br />
projekteringen inte tagit hänsyn till faktiska förhållanden.<br />
• Utökade föreskrifter för skydd<br />
mot stenkast och damning.<br />
Förråd, identitetsmärkning<br />
och stenspräckningspatroner<br />
Shulin Nie, MSB, gav bakgrund<br />
och motivering till reglementet<br />
kring förvaring av explosiva varor<br />
och påminde om tillståndsplikten.<br />
Entreprenörernas tillstånd<br />
för förvaring söks hos poli<strong>se</strong>n<br />
medan tillverkarna söker sitt hos<br />
MSB. Flyttbart förråd på en<br />
plats längre än fem dagar anmäls<br />
i förväg till poli<strong>se</strong>n.<br />
Anna-Karin Engström, MSB,<br />
förklarade turerna kring kraven<br />
på identitetsmärkningen av varje<br />
enskild förpackning med explosiv<br />
vara. Hon uttryckte sin glädje<br />
över att hon under året haft BEF<br />
och Roland Netterlind som<br />
bollplank i ärendet. Fortfarande<br />
är de svenska reglerna inte helt<br />
fastställda. Entreprenörerna vill<br />
helst att hanteringen av streckmärkningen<br />
för varje enskild förpackning<br />
ska upphöra i och med<br />
att tillverkaren dokumenterat till<br />
vem han sålt produkterna. Anna-<br />
Karin menar dock att det troligen<br />
skulle ligga alltför långt från<br />
juristernas krav. Däremot hade<br />
hon lättare att tänka sig att entreprenören<br />
kunde avregistrera<br />
den mängd som togs ut för användning<br />
under dagen. Skulle<br />
inte allt bli använt är det bara att<br />
registrera in det igen när det<br />
läggs tillbaka i förrådet. Den 5<br />
april 2012 ska reglerna börja<br />
gälla.<br />
Patrik Jansson, Polismyndig-<br />
30<br />
heten Stockholm, arbetar med<br />
sprängningstillstånd och tillstånd<br />
för handhavande av explosiva<br />
varor. Eftersom det har inträffat<br />
en hel del olycksfall och<br />
till och med ett dödsfall med<br />
stenspräckningspatroner informerade<br />
han om reglerna för<br />
dessa.<br />
Patroner till krutdrivna verktyg<br />
räknas som sprängarbete<br />
enligt AFS 2007:1. Ett undantag<br />
medger att det inte krävs en<br />
sprängarbas för att få använda<br />
produkterna, det räcker med en<br />
enklare utbildning.<br />
Det finns leverantörer som säljer<br />
krutpatroner med upp till 75<br />
grams laddningsvikt med elektrisk<br />
initiering för sprängning av<br />
större salvor med flera hål och<br />
informerar användarna att<br />
undantaget i AFS:2007:1 gäller<br />
även dessa. Det är fel! Detta är<br />
helt vanligt sprängningsarbete.<br />
Undantaget gäller enbart ”krutdrivna<br />
verktyg” och myndigheterna<br />
avsåg då avfyrning av<br />
enstaka skott av typ Rock Cracker.<br />
Duktig vovve<br />
HundProfil pre<strong>se</strong>nterades av delägaren<br />
There<strong>se</strong> Liljegren. Företaget<br />
har specialtränade hundar<br />
för olika ändamål, bland annat<br />
hundar som söker och markerar<br />
odetonerat sprängämne. För att<br />
visa hur det går till hade en<br />
odetonerad laddning placerats<br />
ut i föreläs- forts. sid. 34<br />
HundProfil pre<strong>se</strong>nterades av delägaren There<strong>se</strong><br />
Liljegren. Företaget har specialtränade hundar som<br />
bland annat söker efter odetonerat sprängämne.<br />
Hunden Vanja bar syn för sägen och fann på kort tid<br />
den gömda laddningen och markerade den.
ningslokalen. Hunden Vanja<br />
sökte noggrant igenom lokalen<br />
och på kort tid fann hon laddningen<br />
och markerade den.<br />
Arbetsmiljöblocket<br />
Projekteringen ska styras<br />
av verkliga förhållanden<br />
Lisas Bergsprängning AB med<br />
åtta till tio anställda startade sin<br />
verksamhet för tjugo år <strong>se</strong>dan.<br />
Catharina ”Lisa” Nilsson berättade<br />
att företagsidén är att bedriva<br />
kostnad<strong>se</strong>ffektiv och säker<br />
losshållning med en modern<br />
maskinpark. Företaget lägger<br />
stor vikt vid både miljöpåverkan<br />
och arbetsmiljö, men inför<br />
sprängningsarbetet som ska<br />
bredda E45 mellan Göteborg<br />
och Trollhättan har en undermålig<br />
projektering från Vägverkets<br />
sida skapat farlig arbetsmiljö.<br />
Terrängen är svår på långa<br />
sträckor. På <strong>se</strong>xton meters botten<br />
lutar berget från två meter<br />
på vägsidan upp till tjugofyra<br />
meters höjd, en lutning på <strong>se</strong>xtio<br />
grader. Arbetsplat<strong>se</strong>n sträcker<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Fr.v. Hreidar Gestsson och Johan Svärd, Orica, Patrik Norén, EPC, och längst t.h. Jo<strong>se</strong>f Farkas, Maxam Sverige.<br />
sig ibland upp till 30-40 meter<br />
över väg och järnväg. Vid upprättandet<br />
av handlingarna har man<br />
inte tagit tillräcklig hänsyn till<br />
verkliga förhållanden menar<br />
Lisa.<br />
Besvärlig täckning<br />
– Dit upp ska borriggarna, vi ska<br />
klänga i tallarna och borra och<br />
ladda för <strong>se</strong>parat slätsprängning<br />
som är föreskriven. Och dubbel<br />
täckning ska på – alltid dubbel<br />
täckning i Västsverige – det blir<br />
ungefär <strong>se</strong>xtio ton matta som ska<br />
läggas ut och knytas, ofta under<br />
tidspress. Ovanpå ska dessutom<br />
en filt läggas. Där uppe i den<br />
svåra lutningen står jag i blåsten<br />
och regnet och försöker ta bort<br />
plasten och lägga ut en rulle<br />
med <strong>se</strong>x meter bred filt som ska<br />
väga <strong>se</strong>xtio gram per kvadratcentimeter.<br />
Det blir 720 kg för 120<br />
kvadratmeder. Det är hopplöst.<br />
Här måste man verkligen fråga<br />
sig om nyttan med filten verkligen<br />
uppväger olycksrisken för<br />
att lägga ut den. Stressiga sluttider<br />
gör att vi inte kan styra<br />
34<br />
arbetstakten. Allt tar längre tid i<br />
lutningen, inte minst att flytta<br />
riggarna och förankra dem. Man<br />
hamnar ganska långt ifrån Arbetsmiljöverkets<br />
målsättning.<br />
För smala<br />
arbetsområden<br />
– Ofta blir arbetsområdet uppe<br />
vid tätsömsansättningen bara en<br />
meter, på tok för smalt, förklarar<br />
Lisa. Man har köpt in för litet<br />
arbetsområde. Och nere vid<br />
vägen hade vi från början en<br />
cykelväg som arbetsområde.<br />
Den var så smal att vi först inte<br />
såg den. Där skulle vi samsas<br />
med våra 2,5 meter breda borriggar.<br />
Därför fick vår uppdragsgivare<br />
NCC bygga ett bredare<br />
arbetsområde närmast älven. Av<br />
rädsla för att inte få jobbet hade<br />
man inte vågat lägga in några<br />
sidoanbud eller förbehåll. På så<br />
sätt fick de själva bekosta missarna<br />
i Vägverkets projektering.<br />
– Här borde inte slätsprängning<br />
vara det enda alternativet.<br />
Jag kan garantera att ingen<br />
skulle <strong>se</strong> någon kvalitetsskillnad<br />
om det vore förspräckt, menar<br />
Lisa. Troligen är det Vägverkets<br />
AMA som förbehållslöst har<br />
integrerats med vår.<br />
– Det är mycket tal om att<br />
projektören gärna vill träffa oss<br />
små entreprenörer innan handlingarna<br />
upprättas, men det är<br />
aldrig någon som har kontaktat<br />
mig. Och varför reagerar inte<br />
Vägverkets konsulter när de <strong>se</strong>r<br />
att man inte följer AFS i ett projekt,<br />
frågar Lisa.<br />
Bättre dialog<br />
– Jag har varit inbjuden att titta<br />
på arbetet vid E45 och kan lugnt<br />
säga att jag också blev mycket<br />
förskräckt, sa Lena Reidarman,<br />
bergteknikansvarig på Vägverket<br />
<strong>se</strong>dan mitten av 2008. Jag har<br />
inte <strong>se</strong>tt Lisas handlingar, det<br />
var före min tid, men jag <strong>se</strong>r den<br />
här dagen som otroligt givande.<br />
Min målsättning är att få en<br />
bättre dialog, vi är dåliga på att<br />
prata med varandra, det är väldigt<br />
tyst. Lisa säger att ingen<br />
ringer till henne och det ringer<br />
ingen till mig heller trots att jag<br />
Anna-Karin Engström, MSB, uttryckte sin glädje över<br />
att hon under året har haft BEF och Roland<br />
Netterlind som bollplank vid skrivningen av reglerna<br />
för identitetsmärkning av sprängmedel.
Mångpoliga<br />
kontaktdon<br />
Robusta kontaktdon<br />
för kraft- eller signalöverföring<br />
med kåpor<br />
av pressgjuten aluminium<br />
och fjädrande<br />
låsbyglar av rostfritt<br />
stål.<br />
Från 3 till 216 poler.<br />
Elproflex T<br />
extremt vrid- och böjtålig kabel<br />
Elproflex T är utvecklad för användning vid<br />
installationer där stora krav på både vrid-<br />
och böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/<br />
vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.<br />
Denna unika kabel finns både för signal-<br />
och kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.<br />
Gruvkabel 1 kV<br />
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel<br />
4x10-150 mm 2 . Manteln har överläg<strong>se</strong>n<br />
mekanisk tålighet.<br />
Specialkabel - vår specialitet<br />
Lövbacksvägen 3 Tel. 08-97 00 70<br />
141 71 Segeltorp Fax 08-646 31 48<br />
www.elproman.<strong>se</strong> info@elproman.<strong>se</strong><br />
Vi tillverkar siktutrustning för<br />
storlekssortering av olika material<br />
Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!<br />
Tfn 0503 – 323 40<br />
www.mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />
Boken om Sveriges okända storindustri,<br />
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin, berättar på<br />
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.<br />
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges<br />
Bergmaterialindustri www.sbmi.<strong>se</strong> och beställs på<br />
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60.<br />
Beställ den nu!
är bergansvarig. Jag hoppas att<br />
ni efter den här dagen har ett<br />
ansikte och ett namn på oss<br />
inom Vägverket med bergtekniskt<br />
ansvar.<br />
Vägverkets berggrupp består<br />
av fyra personer, förutom Lena<br />
Reidarman också av Thomas<br />
Dahlman, Karl-Johan Loorentz<br />
och Kjell Windelhed. Gruppen<br />
ska hantera uppåt 2 000 projekt,<br />
en omöjlig position. Man får<br />
koncentrera sig på det som gör<br />
mest nytta. Sedan finns det konsulter<br />
till förfogande.<br />
– När vi nu omorgani<strong>se</strong>ras till<br />
Trafikverket blir gruppen större.<br />
Vårt uppdrag är att jobba med<br />
de bergtekniska kraven med<br />
målet att minimera och eliminera<br />
de risker vi identifierar.<br />
Tidsplaneringen måste vara rimlig.<br />
Dålig planering<br />
– en olycksorsak<br />
– Vi kan inte besöka alla, men<br />
hör av er till oss när riskproblem<br />
uppkommer, uppmanade Anna-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Fr.v. Lars Kvarnvik, Värnamo Sprängtjänst, Martin Hermansson, Alingsås Sprängtjänst, Ingvar Bogdanoff, WSP,<br />
och Lennart Svensson, WSP/AMA-kommittén.<br />
Carin Nordlund, Arbetsmiljöverket.<br />
Fortfarande inträffar<br />
många olyckor och tillbud. Ett<br />
stort problem vid sprängarbeten<br />
är stensprut där det också kan<br />
finnas ett mörkertal i statistiken.<br />
Många olyckor beror på dålig<br />
information, dålig planering av<br />
arbetet, man vet inte vem som<br />
gör vad och vem som har ansvar.<br />
Skyddsronderna sker alltför sällan.<br />
Det har inträffat flera allvarliga<br />
olyckor vid krossar med<br />
borttagna skyddsanordningar.<br />
I den efterföljande diskussionen<br />
framhöll många att fasta<br />
sprängtider leder till farlig<br />
stress.<br />
Teknikblocket<br />
Ansvarsfrågor inom<br />
juridik och försäkring<br />
Vem har ansvaret när<br />
inte bulken fungerar som<br />
den ska?<br />
SSE och SME – kallgasning<br />
och varmgasning<br />
Innan repre<strong>se</strong>ntanterna för de<br />
36<br />
olika leverantörsföretagen redogjorde<br />
för sina bulkprodukter<br />
och hur de kvalitetssäkrades<br />
redde Stig Adolfsson ut begreppen<br />
kring mobil tillverkning och<br />
vilka krav som ställs.<br />
Laddtruckar finns av två typer:<br />
Site Sensitized Emulsion (SSE)<br />
och Site Mixed Emulsion<br />
(SME). SSE används av samtliga<br />
närvarande leverantörer.<br />
Den enda som för närvarande<br />
använder SME i större skala är<br />
Orica som har det på sina svenska<br />
laddfordon.<br />
SSE innebär att laddfordonen<br />
medför en från fabrik färdigblandad<br />
icke-explosiv emulsionsmatris.<br />
På förbrukningsstället<br />
aktiveras den genom kemisk gasning<br />
där kvävegasbubblor bildar<br />
s.k. ”hot spots”. Densiteten kan<br />
då sänkas från ca 1,4 kg/liter till<br />
mellan 0,8 och 1,1 kg/liter. Vanligtvis<br />
erbjuds tre till fem valbara<br />
recept. Ju mindre gasning desto<br />
mer sprängämne och därmed<br />
kraftigare detonation, men också<br />
ökad kostnad för kunden. Emul-<br />
sionen i bilen håller rumstemperatur<br />
och metoden kallas därför<br />
kallgasning.<br />
SME-fordonen har med sig<br />
råvaror och halvfabrikat i isolerade<br />
tankar som på plats blandas<br />
till emulsionsmatris i en<br />
datorstyrd process. Nitratsaltlösningen<br />
hålls varm varav benämningen<br />
varmgasning. Även här<br />
känsliggörs matri<strong>se</strong>n till sprängämne<br />
genom kemisk gasning.<br />
Gasningsproces<strong>se</strong>n kan här gå<br />
snabbare, 1-5 minuter jämfört<br />
med 5-20 minuter för SSE.<br />
Kvalitetskontroll<br />
Sprängämnesleverantörerna framhöll<br />
att en utveckling mot allt<br />
bättre kvalitetskontroll har skett.<br />
Kopptest för densitet och gasning.<br />
Totalviktskontroll, laddjournal,<br />
utskrift av logg och arkivering<br />
av råvarukontroll och tillverkningsrapporter.<br />
Säkerheten<br />
vid den mobila tillverkningen<br />
följer de regler som finns.<br />
Bulkemulsionen står nu för<br />
85 procent av totala mängden<br />
Niklas Ljungnert, SIS, och Ann-Sofie Wessberg, Metron Miljökonsult AB. Längst till höger Björn Strokirk, SBMI,<br />
och Roland Netterlind, BEF.
Ole Smeds, Hallstahammars Sprängtjänst AB.<br />
sprängmedel tack vara alla dess<br />
fördelar. Bulken skiljer sig<br />
kanske något mellan de olika<br />
tillverkarna, men man menade<br />
att de olika fabrikaten numera i<br />
stort <strong>se</strong>tt är likvärdiga. Konkurren<strong>se</strong>n<br />
betyder naturligtvis att<br />
utveckling hela tiden sker i laboratorierna.<br />
BEF har tillsammans med<br />
samtliga leverantörer tillsatt en<br />
grupp som diskuterar teknikoch<br />
ansvarsfrågor i samband<br />
med sprängmedelsleverans. Man<br />
arbetar där för att ta fram<br />
gemensamma regler för kvalitetssäkring<br />
och en mer enhetlig<br />
redovisning av fakta.<br />
Sprängaren –<br />
en problemlösare<br />
Lars Kvarnvik, Värnamo Sprängtjänst<br />
AB, och Martin Hermansson,<br />
Alingsås Sprängtjänst AB,<br />
gav levande skildringar från sin<br />
vardag. De illustrerade med<br />
hjälp av foton hur det kan <strong>se</strong> ut<br />
när beställarna inte följer bestämmel<strong>se</strong>rna.<br />
Arbetsområdet<br />
ska vara ”väl avtäckt” står det i<br />
lagen, men ofta är det mycket<br />
bristfälligt utfört. Arbetsplat<strong>se</strong>n<br />
är smal och slipprig, ibland nere<br />
i fem meter djupa diken med<br />
uppenbar rasrisk. Utsättningen<br />
håller ofta inte önskvärd standard,<br />
ibland ger den ingen ledning<br />
alls. Nu är det inte bara<br />
beställarna som skapar problem,<br />
naturen kan också vara svår<br />
ibland. Men problem är till för<br />
att lösas. Lars och Martin ver-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
kade trots allt gilla sitt omväxlande<br />
jobb, men mycket borde<br />
vara bättre.<br />
Prissättningen kan vara ett<br />
svårt kapitel när det inte är redovisat<br />
hur små områden, ibland<br />
så små som tre kvadratmeter, ligger<br />
till. Ska de skjutas var för sig<br />
blir det kostsamt.<br />
Martin berättade med humor<br />
om alla goda råd han får från<br />
åskådare som vet bättre än han<br />
själv hur det ska sprängas. Ilskna<br />
grannar till sprängplat<strong>se</strong>n är inte<br />
ovanligt och andra som håller så<br />
benhårt på sin rätt så att stenblock<br />
på tomtgrän<strong>se</strong>n får delas<br />
med Emex.<br />
AMA – Anläggning<br />
2007/<strong>2010</strong> Kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r<br />
i dag och förbättringar i<br />
morgon<br />
AMA betyder Allmän Materialoch<br />
Arbetsbeskrivning. Texterna<br />
ska beskriva önskat produktionsresultat<br />
och hur det kontrolleras<br />
och utifrån det ge underlag<br />
för beräkning av ersättningen.<br />
Ingvar Bogdanoff, WSP, pekade<br />
på stora svagheter i AMA07.<br />
Den teori för sprickbildning från<br />
sprängning, som fortfarande ligger<br />
till grund för AMAs teoretiska<br />
skadezon, är förkastad<br />
<strong>se</strong>dan 1996. Konstellationen av<br />
parametrarna i AMA98 för bedömning<br />
av skadezon är så komplicerade<br />
att de är omöjliga att<br />
dra slutsat<strong>se</strong>r av. Ändå finns de<br />
kvar. Uttrycket geologiskt utfall<br />
används flitigt. Kombinationen<br />
38<br />
geologiskt utfall och projektering<br />
enligt AMA har degraderat skonsam<br />
sprängning, menar Ingvar.<br />
Det blir fritt fram för söndersprängda<br />
slänter.<br />
En bättre väg att gå är att<br />
beställaren beskriver utförandekraven<br />
i detalj. Fördelen är då<br />
att alla räknar på samma antal<br />
borrmeter och laddningskoncentrationer.<br />
Blir resultat dåligt<br />
ligger ansvaret hos beställaren.<br />
Ingvar tror att framtiden ligger i<br />
totalentreprenad.<br />
Albin Nilsson, Lisas Bergsprängning,<br />
är i princip för AMA<br />
men han pekade på många felaktiga<br />
skrivningar och onödiga<br />
bestämmel<strong>se</strong>r. Han förde i bevis<br />
att AMAs matematik inte stämmer<br />
och gav många exempel på<br />
situationer där det är helt omöjligt<br />
att följa dagens AMA.<br />
Lennart Svensson, WSP, sitter<br />
i toppen på den AMA-kommitté<br />
som nu arbetar med AMA<br />
anläggning 10 som ska vara klar<br />
att använda i december. Han beskrev<br />
några av de ändringar som<br />
gjorts och belyste en del problem<br />
som behandlas. Begreppet<br />
skonsam sprängning tas nu bort.<br />
Roland Netterlind påpekade att<br />
arbetsgruppen för nya CBC<br />
Bergschakt inte nappat på erbjudandet<br />
att Albin Nilsson och<br />
Mikael Sjökvist från BEF skulle<br />
sitta med i arbetsgruppen. Det<br />
hade varit effektivare än att<br />
enbart ge remissvar.<br />
Revidering av svensk<br />
standard för vibrationer<br />
och stöt<br />
Niklas Ljungnert, SIS, är projektledare<br />
för revideringen av TK<br />
111, en standard som handlar<br />
om påverkan av vibrationer på<br />
människor, maskiner och byggnader.<br />
En revidering var nödvändig<br />
eftersom den gamla standarden<br />
innehöll felaktigheter och<br />
var omodern och svår att förstå.<br />
Ann-Sofie Wessberg, Metron<br />
Miljökonsult AB, är ordförande<br />
i gruppen för revidering<br />
av SS 4604866, riktvärden för<br />
sprängningsinducerande vibrationer<br />
i byggnader och anläggningar.<br />
Den är inaktuell och kan<br />
inte användas vid alla anläggningsarbeten.<br />
Där sker en rensning<br />
bland definitioner och begrepp<br />
som förvirrar. Man vill införa<br />
frekvensba<strong>se</strong>rat mätvärde i<br />
stället för avståndsfaktorn och<br />
även få in begreppet grundkonstruktionsfaktor<br />
som kan betyda<br />
ett varierande riktvärde beroende<br />
på konstruktion. Man vill tydlig-<br />
göra när standarden inte gäller.<br />
Eftersom den är ba<strong>se</strong>rad på ytvågor<br />
gäller den exempelvis inte<br />
för höga slanka konstruktioner<br />
och underjordsanläggningar.<br />
Man arbetar för att riskanaly<strong>se</strong>n<br />
ska få högre status.<br />
De närmaste fem åren ska<br />
arbetet fortsätta i riktning mot<br />
införande av frekvensba<strong>se</strong>rade<br />
mätvärden och väl underbyggda<br />
och vetenskapliga riktvärden.<br />
Mikael Sjökvist, Berg och<br />
Byggteknik i Norberg AB, repre<strong>se</strong>nterar<br />
BEF i standardi<strong>se</strong>ringsarbetet.<br />
Han menar att han<br />
har en viktig funktion som<br />
broms när konsulterna svävar<br />
iväg. Standarden ska vara så klar<br />
att en konsult med alltför dåliga<br />
sprängkunskaper inte ska kunna<br />
ställa till med så många problem<br />
som i dag.<br />
SBMI agerar<br />
Björn Strokirk, SBMI, förklarade<br />
bakgrunden till att nya krav börjar<br />
ställas. Förra året föll ett par<br />
domar i miljööverdomstolen där<br />
man krävde att begreppen gränsvärde<br />
och riktvärde skulle utgå<br />
och ersättas med absoluta begränsningsvärden.<br />
Man menade<br />
att riktvärde uppfattas som<br />
målsättning och efterlevnaden<br />
blir svår att bedöma. Samtidigt<br />
sa man att värdena som sätts ska<br />
vara möjliga att uppfylla och nyttan<br />
av skärpta krav ska ställas<br />
mot kostnaderna. En avvägning<br />
som kan vara svår för länsstyrel<strong>se</strong>n<br />
att göra.<br />
Begränsningsvärden får aldrig<br />
överskridas. Gör man det kan<br />
man bli åtalsanmäld med ytterst<br />
allvarliga kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r. Två<br />
länsstyrel<strong>se</strong>r har försökt att även<br />
för bergarbete införa den komfortstandard<br />
som gäller för buller<br />
från järnvägar och vägar. Den<br />
ska mätas mitt inne i hu<strong>se</strong>t och<br />
är inte satt efter vad hu<strong>se</strong>t tål<br />
utan vad nattsömnen tål.<br />
– Det vi på kort sikt måste<br />
göra är att driva överklaganden<br />
och uppvakta miljödepartementet,<br />
framhöll Björn Strokirk. Vi<br />
har lyckats i ett par fall redan. I<br />
ena fallet gällde det regler för<br />
täkttillstånd med en mycket luddig<br />
och svårtolkad miljöparagraf<br />
som lämnade fältet fritt för den<br />
enskilde tjänstemannens godtycke.<br />
Det andra fallet gällde<br />
den nya utvinningsavfallsförordningen<br />
där våra överblivna täktprodukter<br />
helt plötsligt blir farligt<br />
avfall som ska hanteras på<br />
en mängd kostsamma sätt. Det<br />
som sålts var produkter och det
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –<br />
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda<br />
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60<br />
Hemsida: www.kontrollmetod.<strong>se</strong><br />
• Siktar<br />
• Vågar<br />
• Skakapparater<br />
• Värmeskåp<br />
• Neddelningsapparater mm<br />
Griper Griper B däckskydd<br />
däckskydd<br />
För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.<br />
343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35<br />
www.nyvab.<strong>se</strong>
som inte sålts blev farligt avfall.<br />
Men med ett genomarbetat och<br />
väl motiverat underlag där kostnaden<br />
för åtgärden ställs mot<br />
nyttan kan man nå resultat.<br />
Ole Smeds, Hallstahammars<br />
Sprängtjänst AB, gav tre exempel<br />
där grannar till täkterna ställt<br />
allt orimligare krav. Klagomål<br />
från en äggproducent resulterade<br />
i att kraven skärptes från redan<br />
låga tre mm/<strong>se</strong>k till nästan omöjliga<br />
två mm/<strong>se</strong>k. Man drar ihop<br />
avstånden, försöker borra rakare<br />
hål och mäter in alla hål i salvan<br />
för att klara värdet. Men efter<br />
hand som brytningen närmar sig<br />
hönshu<strong>se</strong>t kommer det till slut<br />
att bli omöjligt. Om bonden<br />
skulle slänga igen sin ytterdörr<br />
aldrig så lite vårdslöst skulle han<br />
själv överskrida två mm/<strong>se</strong>k.<br />
Dessutom skjuts det bara tio salvor<br />
per år. Vid en annan täkt<br />
skjuts det bara fyra-fem gånger<br />
per år. Tre mm/<strong>se</strong>k gäller men<br />
ändå klagar en granne på att<br />
hans uthus får stora skador. Det<br />
är mycket bristfälligt byggt och<br />
vibrationsmätaren på väggen påverkas<br />
av den veka grunden och<br />
visar fel värde. Ole an<strong>se</strong>r att det<br />
måste in lite kunnigt folk på<br />
länsstyrel<strong>se</strong>rna som inte accepterar<br />
så dåligt underbyggda klagomål.<br />
Hanteringen kostar mycket<br />
tid och pengar.<br />
Ragnar Jansson, pensionerad<br />
täkthandläggare på länsstyrel<strong>se</strong>n<br />
i Stockholm, menar att<br />
klagomålen ofta beror mer på<br />
oro än på själva störningen. Det<br />
finns en stor okunnighet kring<br />
ballastbranschen och vad den<br />
betyder för samhället. Från ett<br />
riktvärde på åtta mm/<strong>se</strong>k under<br />
<strong>se</strong>xtiotalet har det krupit nedåt<br />
hela tiden. Det bästa sättet att<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
komma åt bekymmer med grannar<br />
är att från börja föra en<br />
pedagogisk och informativ dialog<br />
på en nivå som folk förstår.<br />
Vibrationer och<br />
hur de upplevs<br />
Omfattande RTC-projekt<br />
Jan Johansson, Voglers/BEF,<br />
redovisade bakgrunden till ett<br />
omfattande forskningsarbete i<br />
Rock Tech Centres regi. RTC<br />
ägs av MITU.<br />
– Vis<strong>se</strong>rligen är vibrationsnivåerna<br />
i första hand täktägarnas<br />
problem, men vi bergsprängare<br />
måste anpassa våra<br />
metoder för att hålla angivna<br />
värden och tvingas då sätta pris<br />
därefter, sa Jan. Problemet är att<br />
vibrationsnivåerna sätts lägre<br />
och lägre. Det blir stora risker<br />
för övertramp som vi hålls ansvariga<br />
för och som kan stoppa fortsatt<br />
täktverksamhet. Projektets<br />
mål är att få fram relevanta vibrationsnivåer<br />
och korrekta mätmetoder.<br />
Mathias Jern, Nitro Consult<br />
AB, en av projektledarna, förkla-<br />
40<br />
Mathias Jern, Nitro Consult AB.<br />
rade att man vill förändra nuvarande<br />
situation. Villkoren som<br />
ställs när vi spränger är inkon<strong>se</strong>kventa,<br />
varierar mycket och saknar<br />
grund. Medlemmar i projektet<br />
är Banverket, BeFo, BEF,<br />
BK, SBMI, Nitro Consult,<br />
LKAB, Boliden, Cementa,<br />
Nordkalk, ÅF och RTC. Det<br />
handlar om strikt vetenskaplig<br />
forskning kring människors<br />
känslighet och upplevel<strong>se</strong>r under<br />
olika betingel<strong>se</strong>r. Internationella<br />
jämförel<strong>se</strong>r görs. Projektet går<br />
under namnet ”Spränginducerade<br />
vibrationer kontra mänsklig upplevel<strong>se</strong>”.<br />
Det ska leda till att<br />
överföringsfaktorer definieras<br />
och guidelines, principer, ska<br />
formuleras som <strong>se</strong>dan en referensgrupp<br />
med olika myndigheter<br />
ska ta ställning till och förhoppningsvis<br />
ta intryck av.<br />
Årets Bergentreprenör<br />
Rune Gustavsson Award till<br />
årets bergentreprenör delades i<br />
år ut för sjunde gången. Toivo<br />
Johansson, Uddevalla Bergsprängning<br />
AB, fick pri<strong>se</strong>t. I motiveringen<br />
nämns sådana superlativ<br />
som välrenommerat företag,<br />
populär bland sina anställda,<br />
kvalitet och kund i första hand,<br />
teknikintres<strong>se</strong>rad och inte minst<br />
viktigt, lönsamhet över branschgenomsnittet.<br />
När Bergs & Bruks ringde Toivo<br />
några veckor efter Bergsprängardagarna<br />
berättade han att företaget<br />
då hade fullt upp med jobb i<br />
Trollhättan, Vänersborg och<br />
Uddevalla (trestadsområdet) men<br />
också ute vid kusten. Han berättade<br />
om nybyggnation av småhusområden,<br />
bland annat i<br />
Strömstad och Grebbestad.<br />
Hans specialitet är försiktig<br />
sprängning i tätortsbebyggel<strong>se</strong>.<br />
Den goda lönsamheten menar<br />
Toivo beror på att han är väldigt<br />
engagerad i sitt jobb. Han går in<br />
hårt för varje uppdrag.<br />
– Goda medarbetare betyder<br />
mycket, säger han. Vi har en<br />
öppen dialog och jag <strong>se</strong>r till att<br />
maskinutrustningen är så bra<br />
som möjligt. Vintern har varit<br />
kall i år men det har fungerat<br />
bra, det gäller att ha rätt kläd<strong>se</strong>l.<br />
Företaget är både ett arbete och<br />
ett intres<strong>se</strong> för Toivo. Tankarna<br />
kretsar mer eller mindre i stort<br />
<strong>se</strong>tt alltid kring jobbet.<br />
– Jag är mycket intres<strong>se</strong>rad av<br />
teknik- och maskinutvecklingen.<br />
Vi är <strong>se</strong>x anställda och använder<br />
fyra borrvagnar. I november investerade<br />
jag i en ny D9 och<br />
snart ska vi byta ut vår äldsta<br />
maskin. Alla maskiner är radiostyrda.<br />
Toivo började arbeta i branschen<br />
för över trettio år <strong>se</strong>dan,<br />
då i faderns företag. Nu har han<br />
varit sin egen i drygt tjugo år.<br />
Han har i alla år själv skött kontoret<br />
på helgerna och trivs med<br />
det.<br />
– Årets ämnen på Bergsprängardagarna<br />
var intressanta.<br />
Även jag har träffat på många<br />
som är avogt inställda när vi<br />
kommer och ska spränga. Jag<br />
har svårt att förstå all den oro<br />
som det skapar. Arbetet som vi<br />
hört om på konferen<strong>se</strong>n är väldigt<br />
viktigt. Folk vet för lite om<br />
vår verksamhet, det är viktigt att<br />
vi ökar kunskapen och därmed<br />
får en bättre förståel<strong>se</strong> i samhället.<br />
<br />
Årets Bergentreprenör<br />
Toivo Johansson, Uddevalla<br />
Bergsprängning AB,<br />
gratuleras av Roland<br />
Netterlind och Jan<br />
Johansson, BEF.
Den 1 januari 2017 är det<br />
meningen att de första tågen<br />
och de första bilarna ska rulla på<br />
bron över sundet mellan Reggio<br />
Calabria på fastlandet och Messina<br />
på Sicilien. En bro som är<br />
full av rekord, bland annat kommer<br />
den att ha världens längsta<br />
spännvidd med sina 3,3 kilometer.<br />
Även om för<strong>se</strong>ningar är troliga<br />
som det alltid blir i Italien, är<br />
Berlusconi och hans regering<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Flertu<strong>se</strong>nårig dröm blir verklighet<br />
Första spadtaget har tagits för Europas nästa stora byggprojekt, bron<br />
mellan italienska fastlandet och Sicilien. Italiens dröm <strong>se</strong>dan<br />
årtu<strong>se</strong>nden kommer att bli verklighet. Nu vill Berlusconi få rejäl fart på<br />
arbetet så att ingen kan stoppa det även om det skulle bli en ny<br />
regering om några år.<br />
RAPPORT:<br />
KRSTINA WALLIN<br />
fast beslutna att bygga bron så<br />
fort som möjligt. När de sist satt<br />
vid makten 2003 hade man<br />
redan fattat ett definitivt beslut,<br />
men det revs upp när Romano<br />
Prodi och hans vänster/centrumregering<br />
kom till makten 2006.<br />
Detta trots att det var just Prodi<br />
som under en tidigare regeringsperiod<br />
fattade principbeslu-<br />
41<br />
tet att bron borde byggas inom<br />
en snar framtid.<br />
Nya avtal med<br />
entreprenörerna<br />
Tyvärr är den italienska politikens<br />
vägar ännu mer oförutsägbara<br />
än på andra ställen och alla<br />
inblandade parter, inklusive entreprenören<br />
Eurolink, fick finna<br />
sig i att stoppa projektering och<br />
förberedel<strong>se</strong>r. Hela bron lades i<br />
malpå<strong>se</strong> för att <strong>se</strong>dan omedelbart<br />
plockas fram igen efter Berlusconis<br />
val<strong>se</strong>ger i maj 2008.<br />
Men det var först i höstas som<br />
arbetet accelererade på allvar.<br />
Den 7 augusti förra året fick en<br />
kommissarie i uppgift att ta bort<br />
alla hinder som fanns i vägen för<br />
FAKTA OM BROBYGGET<br />
Spännvidd: 3,3 km<br />
Brobredd: 60,4 meter (<strong>se</strong>x<br />
vägfiler och två järnvägsbanor)<br />
Total fordonskapacitet: 6 000<br />
bilar och 200 tåg per dag<br />
Tornens höjd: 382,60 meter,<br />
vilket ger fri <strong>se</strong>gelhöjd på 65<br />
meter<br />
Vajrarna: 2 dubbla på<br />
vardera 5,3 km och en<br />
diameter på 1,24 meter<br />
att projektet skulle bli verklighet.<br />
Den 2 oktober skrev Berlusconi<br />
<strong>se</strong>dan under nya överenskommel<strong>se</strong>r<br />
med huvudentreprenören<br />
Eurolink (med italienska<br />
Impregilo som huvudpartner<br />
och dessutom med danska Cowi<br />
A/S och Sund & Bælt A/S) och<br />
Parsons Transportation Group<br />
(som bland annat har varit med<br />
och byggt Golden Gate och<br />
Den 23 december förra året kunde arbetet starta<br />
på allvar i närheten av Messina där en bit järnväg<br />
ska flyttas för att bereda plats för en av brons pelare<br />
och för att hela järnvägssystemet ska göras om.
Öresundsbron) som projektansvariga.<br />
Arbetena påbörjades<br />
i höstas<br />
Den 23 december förra året<br />
kunde arbetet starta på allvar i<br />
närheten av Messina. Det handlar<br />
om en bit järnväg som ska<br />
flyttas, dels för att bereda plats<br />
för en av brons pelare, dels för<br />
att hela järnvägssystemet ska<br />
göras om.<br />
Totalt ska närmare 40 km väg<br />
och järnväg byggas, varav 70 procent<br />
kommer att bli i tunnel.<br />
Meningen är att det ska bli en<br />
ny motorväg från norr till Reggio<br />
Det skulle ha varit klart<br />
redan år 2005. Sedan flyttades<br />
datumet fram till 2008, eftersom<br />
byggandet tvingats stanna upp i<br />
omgångar på grund av miljöproblem.<br />
Till slut blev 2009 års<br />
sista dagar startpunkt för<br />
höghastighetsbanan mellan<br />
Florens och Bologna. Eller rättare<br />
sagt höghastighetsbanorna i<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Calabria, och dessutom helt nya<br />
motorvägar på Sicilien. Järnvägen<br />
ska få en höghastighetsbana<br />
ända fram till Reggio<br />
Calabria, och Messina ska få en<br />
helt ny järnvägsstation.<br />
Till brons grunder och torn<br />
samt för förankringsplattformarna<br />
kommer det att användas<br />
700 000 kubikmeter betong och<br />
161 500 ton armeringsstål. Till<br />
vajrarna som håller uppe bron<br />
kommer det att behövas 165 000<br />
ton specialstål.<br />
EU är medfinansiär<br />
Totalt kommer cirka 10 000 personer<br />
att arbeta direkt eller indi-<br />
hela Italien, för ägaren Trenitalia<br />
öppnade alla de färdiga linjerna<br />
på samma gång. I dag går det<br />
alltså att åka snabba tåg mellan<br />
Turin och Milano, eller Milano<br />
och Neapel. Invigningen skedde<br />
med pompa och ståt, med självaste<br />
Silvio Berlusconi som passagerare<br />
på ett av tågen. Den<br />
svåraste delen i hela systemet,<br />
42<br />
rekt med broarbetet de närmaste<br />
åren. Det kommer att öppnas tio<br />
byggarbetsplat<strong>se</strong>r på Sicilien och<br />
sju på fastlandet.<br />
Enligt den plan som numera<br />
lagts fast ska arbetet med själva<br />
bron sätta igång i början av<br />
2011. I år ska arbetena med<br />
järnvägen och vägarna börja,<br />
plus att själva projektstadiet ska<br />
vara avklarat.<br />
Den totala investeringen är på<br />
6,3 miljarder euro (drygt 60 miljarder<br />
kronor), varav entreprenaden<br />
för själva bron är på 3,9 miljarder<br />
euro. 40 procent ska<br />
komma från offentliga investeringar,<br />
resten från den interna-<br />
och den som blev klar sist, är<br />
sträckan Florens-Bologna, som<br />
går igenom Apenninerna. Arbetet<br />
startade i juli 1996, och blev<br />
klart i december förra året.<br />
Tunnlarna har<br />
sprängts ut<br />
Som mest arbetades det på 30<br />
fronter samtidigt. Genom-<br />
tionella finansmarknaden. Även<br />
EU kommer att finansiera en del<br />
av bron eftersom den finns med<br />
bland de strategiska infrastrukturerna<br />
i morgondagens Europa,<br />
enligt ett parlamentsbeslut<br />
2004.<br />
Bolaget som är ansvarigt för<br />
bron heter Stretto di Messina<br />
och ägs till drygt 80 procent av<br />
statliga vägbolaget Anas medan<br />
det italienska järnvägsbolaget<br />
har 13 procent. Resten ägs av de<br />
två inblandade regionerna,<br />
Kalabrien och Sicilien. <br />
Röda Pilen genom Apenninerna<br />
Till sist har Italien nu fått sina höghastighetsbanor klara. Och världens största tunnelsystembygge<br />
är avslutat. Tågen susar nu i 300 km/h i 9 tunnlar på sammanlagt 73 km mellan Florens<br />
och Bologna.<br />
snittshastigheten per front har<br />
varit mellan 1 och 5 meter per<br />
dag. Mellan 1 000 och 1 500<br />
personer har arbetat med tunnlarna,<br />
med sammanlagt cirka 2,5<br />
miljoner arbetade timmar per år.<br />
Nästan alla tunnlarna har<br />
sprängts ut. Det är bara i en<br />
säkerhetstunnel, som går parallellt<br />
med den längsta tunneln på
18,5 km, som en TBM har<br />
använts. Den hade 45 disk cutters<br />
och en diameter på 6,30<br />
meter. Tunnlarna är belagda<br />
med ett lager sprutbetong som<br />
är mellan 60 cm och en meter<br />
tjockt. Det har gått åt sju miljoner<br />
kubikmeter betong.<br />
Under projekteringen och<br />
tunnelarbetet har ett helt nytt<br />
system använts, A.De.Co-Rs.<br />
Det är ett datorstyrt system för<br />
kontroll av deformation i berg<br />
och andra terrängtyper. I korthet<br />
innebär det att de projektansvariga<br />
följer byggarbetet vid fronterna<br />
för att ständigt kunna korrigera<br />
i projekten.<br />
Svårt berg i Apenninerna<br />
Genom A.De.Co-Rs hade de<br />
projektansvariga tagit fram nio<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Tunnelsystemet är över sju mil långt och sträckorna mellan tunnlarna är korta.<br />
SNABBA<br />
LEVERANSER!<br />
TEXT:<br />
KRISTINA WALLIN<br />
FOTO:<br />
RICCARDO SCARDIGLI<br />
olika byggsystem före starten.<br />
När arbetet väl kom igång tvingades<br />
man ta fram ytterligare fem<br />
system, eftersom det uppstod<br />
oväntade svårigheter. Apenninerna<br />
består nämligen av många<br />
olika bergarter, varav flera är så<br />
porösa att det var omöjligt att<br />
förut<strong>se</strong> hur tunnelarbetet skulle<br />
fortskrida.<br />
Totalt har 17 miljoner kubikmeter<br />
material tagits ut, och<br />
detta har varit ett av de stora<br />
problemen under byggtiden. Det<br />
fanns nämligen inga specifika<br />
planer för hur de skulle användas<br />
och massorna har lagrats i<br />
43<br />
olika dalar. Detta fick till och<br />
med en åklagare att åtala de ansvariga<br />
för miljöbrott och arbetet<br />
tvingades stanna upp i tre månader.<br />
Många problem<br />
i tunnelarbetet<br />
Men det har även funnits andra<br />
problem under tunnelarbetets<br />
gång. På flera ställen har marken<br />
gett vika och en hel bondgård<br />
rasade till och med ihop. Vattnet<br />
har försvunnit från flera viktiga<br />
källor och lämnat lokalbefolkningen<br />
utan kranvatten.<br />
En tunnel förblev översvämmad<br />
under lång tid, eftersom<br />
vattnet var för kalkrikt för att<br />
kunna pumpas ut. Enligt en av<br />
ingenjörerna som arbetat med<br />
tunnlarna kan detta ge stora svå-<br />
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB<br />
righeter i framtiden, även om<br />
beläggningen gjorts om helt<br />
<strong>se</strong>dan vattnet försvunnit från<br />
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin<br />
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12<br />
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor<br />
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32<br />
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.<strong>se</strong> • E-post: info@cme.<strong>se</strong>
HÖGHASTIGHETSBANAN<br />
FLORENS – BOLOGNA<br />
9 tunnlar på längder mellan<br />
654 meter och 18,5 kilometer<br />
5 tunnlar är över 10 km<br />
långa<br />
73,8 km av totalt 78,5 km är<br />
tunnel<br />
Den längsta sträckan utanför<br />
tunnel är 2,5 km, varav 641<br />
meter på en viadukt<br />
140 km nya vägar har byggts<br />
i samband med tunnelbygget<br />
Upp till 1 500 personer har<br />
arbetat samtidigt med<br />
tunnelbygget<br />
tunneln. Ingen vet exakt vilken<br />
effekt kalken i vattnet har i det<br />
långa loppet. Under bygget kalkades<br />
vattenrören ständigt igen.<br />
Röda Pilen<br />
i 300 knyck<br />
Nu är alla dessa problem glömda.<br />
De röda tågen ”Freccia Rossa”<br />
(Röda Pilen) flyger fram i tunnlarna,<br />
och för passagerarna är<br />
det som att åka i en enda lång<br />
tunnel, med en 641 meter lång<br />
viadukt som är en av de få längre<br />
sträckorna under bar himmel.<br />
Befolkningen märker inte speciellt<br />
mycket av vare sig tågen<br />
eller tunnlarna.<br />
Det enda som återstår är att<br />
bygga en speciell station i Florens,<br />
så att tågen slipper åka in<br />
till den nuvarande, något som<br />
innebär en rejäl tidsförlust för<br />
de röda pilarna. Men Trenitalia<br />
gjorde nog rätt i att starta utan<br />
den nya stationen, det kan ta tid<br />
innan den står klar. <br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Arbetet med tunnelsystemet mellan Florens och Bologna har tagit betydligt<br />
längre tid än beräknat.<br />
Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />
040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
44
– BeFo arbetar för att Sverige<br />
ska behålla sin ledande position<br />
inom bergteknik och därigenom<br />
lämna betydel<strong>se</strong>fulla bidrag till<br />
välfärd och tillväxt genom byggandet<br />
av mer och bättre infrastruktur,<br />
förklarade Mikael<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Bergmekanikdag<br />
med internationella förtecken<br />
Närmare tvåhundra personer samlades på Stockholmsmässan när<br />
Stiftel<strong>se</strong>n Bergteknisk Forskning (BeFo) bjöd in till årets Bergmekanikdag.<br />
Stiftel<strong>se</strong>n firar i december fyrtio år som samlande organ för bergteknisk<br />
forskning och utveckling i Sverige. Mikael Hellsten, forskningsdirektör<br />
vid BeFo, berättade inledningsvis om stiftel<strong>se</strong>ns verksamhet<br />
under det gångna året.<br />
Shiyong Wu, Ertan Hydropower Development, redovisade Jinpings två<br />
vattenkraftsprojekt i nedre delen av Yalong River.<br />
Nu ändrar vi på<br />
Bergsprängarvärlden<br />
AUKTORISERAD<br />
BERGSPRÄNGARE<br />
Läs mer på www.bef.nu<br />
Hellsten. Omsättning ökade<br />
med trettioåtta procent under<br />
2009. Banverket har placerat<br />
extra projekt hos BeFo och vi<br />
räknar därför med en femtioprocentig<br />
ökning under detta år. Vår<br />
utmaning för de närmaste åren<br />
är att forskningen inom bergteknik<br />
ska nå samma omfattning<br />
som forskningen inom övrig<br />
infrastruktur.<br />
Långsiktig finansiering<br />
nödvändig<br />
– Vår främsta uppgift är forskningsprojekt<br />
som syftar till kunskapsuppbyggnad.<br />
Vi arbetar<br />
därför på att utöka huvudmannaskaran,<br />
hitta trygga och långsiktiga<br />
finansieringslösningar,<br />
driva fler doktorander och fler<br />
utvecklingsprojekt. Avtal som<br />
löper på fem år är ett minimum<br />
för att genomföra större projekt<br />
och doktorandstudier, betonar<br />
Mikael Hellsten. Ett avtal med<br />
det nya Trafikverket blir en<br />
45<br />
RAPPORT:<br />
KJELL DUBERG<br />
nyckel för att få långsiktighet<br />
också med övriga finansiärer.<br />
BeFo är en projektledningsorganisation,<br />
som på huvudmännens<br />
uppdrag initierar, planerar<br />
och finansierar angelägna projekt.<br />
För närvarade pågår fem<br />
olika forskningsprojekt, två dok-<br />
torandstudier och tre licentiatstudier<br />
samt ett antal förstudier<br />
och utvecklings-, underhållsoch<br />
samverkansprojekt. Forskningen<br />
har bred förankring i<br />
samhället och hos beställare,<br />
entreprenörer, konsulter och<br />
forskare. Resultaten ska få bred<br />
spridning och resultera i praktisk<br />
nytta och tillämpning så att<br />
fler och bättre berganläggningar<br />
byggs.<br />
Fokus på branschnytta<br />
Forskarstaben inom BeFo består<br />
av projektengagerade forskare<br />
vid högskolor och företag. Flera<br />
projekt är doktorandprojekt vid<br />
de fyra bygguniversiteten, andra<br />
är utvecklingsprojekt. BeFo driver<br />
projekt från ren bergmekanik<br />
till mer tvärvetenskapliga projekt.<br />
Nyttan för branschen står i<br />
centrum. Projekten har referensgrupper<br />
där de inblandade<br />
följer och ger råd till forskarna<br />
och bidrar till öm<strong>se</strong>sidigt informationsutbyte<br />
och resultatspridning.<br />
Under dagen fick den talrika<br />
publiken lyssna till fjorton föredrag<br />
som repre<strong>se</strong>nterade ett<br />
brett programinnehåll från världens<br />
alla hörn. Jenny Greberg,<br />
LTU, var moderator för det<br />
första blocket med rubriken<br />
”Stabilitet och Förstärkning”.<br />
Gästföreläsaren Mark Diederichs,<br />
Assistant Professor, Department<br />
of Geological Sciences<br />
and Geological Engineering,<br />
Queen’s University i Kanada,<br />
inledde dagen med föredraget:<br />
Brittle Spalling: Practical<br />
Limits. Mark Diederichs har<br />
utarbetat modeller för att förutsäga<br />
förskjutningar i berg med<br />
parallell sprickbildning och ett<br />
antal analytiska och mikromekaniska<br />
verktyg för validering och<br />
utvärdering av modellerna.<br />
Olyckor med smällberg är ett<br />
problem på stora djup och i<br />
långa tunnlar. Sprängningar bygger<br />
upp en spänning som till slut<br />
överskrider bergets hållfasthet.<br />
Därför måste man först undersöka<br />
spänningsfältet och <strong>se</strong>dan<br />
anpassa ortut<strong>se</strong>endet efter bergets<br />
skiktning.<br />
Christina Dahnér, LKAB, pre<strong>se</strong>nterade<br />
en bergmekanisk ut-<br />
Mikael Hellsten, vd i<br />
BeFo, betonade i sitt<br />
inledningsanförande<br />
stiftel<strong>se</strong>ns branschnytta.
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Fredrik Johansson, Sweco/KTH, pre<strong>se</strong>nterade resultaten av en stabilitetsanalys på Krokströmmens valvdamm<br />
i Ljusnans avrinningsområde. Ingvar Bogdanoff, WSP, och Tommy Ellison, Besab, beskrev den dittills oprövade<br />
metod som användes efter ett större ras i Bolmentunneln vintern 2008/09. Längst till höger: Almir Droganovíc,<br />
KTH, sammanfattade sin forskning kring <strong>se</strong>paration och penetrering av cementba<strong>se</strong>rat injekteringsbruk.<br />
redning av ett smällbergsutfall i<br />
block 19, Kiruna gruva, som<br />
resulterade i en dödsolycka.<br />
Slutsat<strong>se</strong>n var att denna och tre<br />
andra <strong>se</strong>ismiska händel<strong>se</strong>r i<br />
samma område hade förorsakats<br />
av en skjuvning längs en geologisk<br />
struktur (kallas fault slip).<br />
Gruvan betraktas därför i dag<br />
som <strong>se</strong>ismiskt aktiv med följd att<br />
produktionsområdena måste<br />
övervakas. Det sker genom ett<br />
46<br />
system av 137 geofoner och man<br />
har också utarbetat en strukturgeologisk<br />
modell och en första<br />
design av ett förstärkningssystem<br />
som är dimensionerat för<br />
dynamiska laster.<br />
Jonny Sjöberg, LKAB, berättade<br />
om arbetet med en tredimensionell<br />
spänningsanalys<br />
för att identifiera orsakerna till<br />
smällberget i block 19 och få en<br />
större förståel<strong>se</strong> för vad som styr<br />
Gösta Ericson, Sweco International, deltar i en svensk konsultgrupp som är engagerad i Indien där<br />
bergrum för 18 miljoner kubikmeter råolja ska byggas. Shiyong Wu, Ertan Hydropower Development, på bilden<br />
tillsammans med Marie von Matérn, WSP, som ledde det avslutande blocket, Dammar och Vattenkraft.<br />
Jinpings två vattenkraftsprojekt byggs i nedre delen av Yalong River. Längst till höger Thomas Dalmalm,<br />
Trafikverket. Han berättade om det mycket försiktiga och välplanerade arbetet när Norra länken tvingades<br />
pas<strong>se</strong>ra både över och under tunnelbanans röda linje.
Mästare på slitdelar<br />
Hardox Wearparts är det internationella nätverket för företag som tillverkar slitdelar av Hardox slitplåt.<br />
Medlemmarna tillhandahåller slitdelar och <strong>se</strong>rvice av högsta kvalitet.<br />
Vårt nätverk av utvalda och certifierade verkstäder har den expertis som garanterar att din reparation blir en<br />
investering snarare än en kostnad. Verkstäderna har den utrustning som krävs för att bearbeta Hardox slitplåt<br />
på bästa möjliga sätt - till perfekt passform och längre livslängd.<br />
Kontakta något av medlemsföretagen nedan så berättar de vad du tjänar på att använda Hardox slitplåt,<br />
originalet från SSAB.<br />
Keeps you up and running<br />
AB Smireko, Bålsta, Tel: 0171-540 20, smireko@smireko.<strong>se</strong><br />
Herman Jonsson AB, Delsbo, Tel: 0653-16870, herman@hermanjonsson.<strong>se</strong><br />
Metso Minerals AB, Gällivare, Tel: 0970-66850, anders.karlberg@metso.com<br />
GEMA Industri AB, Gällivare, Tel: 0970-64400, anders.k@gemaindustri.<strong>se</strong><br />
Saltängens Mekaniska Verkstad AB, Norrköping,Tel: 011-361140, info@smvab.<strong>se</strong><br />
www.hardoxwearparts.com
<strong>se</strong>ismicitet. Arbetet har visat på<br />
en tänkbar metodik för fortsatta<br />
spänningsanaly<strong>se</strong>r som ska ge<br />
underlag för en strategisk bergmekanisk<br />
planering för den fortsatta<br />
brytningen i Kiirunavaara.<br />
Forskningen syftar också till att<br />
man bättre ska kunna kvantifiera<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Åsa Fransson, docent i teknisk geologi och geoteknik vid Chalmers, var kunnig moderator under tätnings- och<br />
injekteringsblocket. Björn Stille, Vattenfall Power, beskrev konceptet ”injekteringskontroll i realtid”. Trea från<br />
vänster Per Lindén, WSP, som förmedlade ett nytt tänkande där vattentätande tillsatsmedel testats i sprutbetong<br />
av<strong>se</strong>dd för motorvägstunnlar. Längst till höger Matthew Perras, Queens University Ontario, Kanada,<br />
elev till förste talaren Mark Diederichs. Han delgav auditoriet erfarenheter från tunnelprojektet vid Niagara<br />
Falls i Kanada.<br />
Trygghet för Beställaren<br />
AUKTORISERAD<br />
BERGSPRÄNGARE<br />
Läs mer på www.bef.nu<br />
de mekaniska egenskaperna hos<br />
geologiska strukturer.<br />
Bengt Åhlén, Geosigma, och<br />
Mats Bellinder, Vägverket, berättade<br />
hur det går till att utarbeta<br />
det riskba<strong>se</strong>rade system för<br />
underhåll av bergskärningar som<br />
används på större statliga vägar i<br />
Stockholms län. Från ett fordon<br />
inventerar man samtliga skärningar<br />
längs ett vägavsnitt som<br />
dokumenteras och registreras.<br />
Skärningarna grovklassas i tre<br />
grupper efter hur angelägna åtgärderna<br />
är. Detaljklassning sker<br />
<strong>se</strong>dan där omedelbar åtgärd är<br />
nödvändig. Skärningens stabilitet<br />
och kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r av ras bedöms<br />
noggrant.<br />
Gösta Ericson, Sweco International,<br />
deltar i den svenska<br />
konsultgrupp som fått i uppdrag<br />
av Indiens regering att svara för<br />
förundersökningar, design, framtagande<br />
av kravspecifikationer<br />
och delta i upphandlingen och<br />
entreprenadstyrningen när bergrum<br />
ska byggas för att lagra<br />
48<br />
totalt 18 miljoner kubikmeter råolja.<br />
Anläggningens första etapp<br />
består av fem parallella bergrum,<br />
20 meter breda och 30 meter<br />
höga. Längden varierar mellan<br />
320 och 840 meter. Anläggningen<br />
bygger på svensk tradition för<br />
lagring av olja i oinklädda bergrum.<br />
Gösta berättade om design,<br />
riskhantering, bergprognos och<br />
erfarenheter de fått så här långt.<br />
För närvarande tas 100 000 kubikmeter<br />
berg ut per månad.<br />
Thomas Dalmalm, Trafikverket,<br />
berättade om det mycket<br />
försiktiga och välplanerade arbetet<br />
när Norra länken tvingades<br />
pas<strong>se</strong>ra både över och under<br />
tunnelbanans röda linje. Bergtäckningen<br />
var då mycket låg<br />
och varierade mellan en och <strong>se</strong>x<br />
meter. För att kunna driva tunneln<br />
samtidigt som tunnelbanetrafiken<br />
var i full gång reducerades<br />
sprängsalvorna och mätningar<br />
visade mycket små bergrörel<strong>se</strong>r.<br />
Injektering och förstärkning specialanpassades<br />
för varje passage.<br />
Almir Droganovíc, KTH, sammanfattade<br />
sin forskning kring<br />
<strong>se</strong>paration och penetrering av<br />
cementba<strong>se</strong>rat injekteringsbruk.<br />
Den syftar till att ta fram relevanta<br />
krav på bruket. Separationen<br />
i bergsprickor är huvudsakligen<br />
ett resultat av <strong>se</strong>dimenteringen<br />
och mätningar med standardmetoder<br />
är därför inte<br />
repre<strong>se</strong>ntativa.<br />
Penetrationsförmågan för<br />
cementba<strong>se</strong>rat injekteringsbruk<br />
styr tätningen av berg runt tunnlar.<br />
Forskningen visar penetrationens<br />
komplexitet och vilka<br />
faktorer den styrs av.<br />
Björn Stille, Vattenfall Power,<br />
beskrev konceptet ”Injekteringskontroll<br />
i realtid”. Man använder<br />
framtagna teorier och stoppkriterier<br />
för brukspridningen.<br />
Injekteringen följs minut för<br />
minut så att man kan förutsäga<br />
brukflödet, brukspridningen och<br />
för att analy<strong>se</strong>ra risken för upptryckning<br />
och spräckning. Metoden<br />
har verifierats i fyra tun-
nelprojekt med gott resultat vilket<br />
pekar på att den kan användas<br />
för injekteringsdesign och<br />
kontroll.<br />
Per Lindén, WSP, förmedlade<br />
ett nytt tänkande där vattentätande<br />
tillsatsmedel testats i<br />
sprutbetong av<strong>se</strong>tt för motorvägstunnlar.<br />
Under 2009 har<br />
fyra tunnlar på E18 inte förinjekterats,<br />
i stället har sprutbetongen<br />
där utformats för att<br />
bli vattentät för måttliga tryck.<br />
Uppföljning av läckage och utvärdering<br />
av konceptet pågår.<br />
Dammar och vattenkraft<br />
Fredrik Johansson, Sweco/KTH,<br />
pre<strong>se</strong>nterade resultaten av en<br />
stabilitetsanalys på Krokströmmens<br />
valvdamm i Ljusnans avrinningsområde.<br />
Dammen byggdes<br />
1947-52 och försågs 2002<br />
med en nödvändig förstärk-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
Jonny Sjöberg, LKAB, fick utmärkel<strong>se</strong> för dagens bäst genomförda<br />
pre<strong>se</strong>ntation, Tredimensionell spänningsanalys av block 19 i<br />
Kiirunavaara gruva. Eva Friedman, BeFo, överräckte pri<strong>se</strong>t.<br />
<br />
ningsplatta som genom sin tyngd<br />
skulle öka skjuvhållfastheten.<br />
Innan plattan göts installerades<br />
instrument som mäter rörel<strong>se</strong>r<br />
och portryck. Dessa mätdata<br />
analy<strong>se</strong>rades av Sweco med<br />
hjälp av beräkningsprogrammet<br />
FLAC3D. Resultaten visar att<br />
plattan har en gynnsam effekt<br />
för dammens globala stabilitet<br />
men eftersom den påverkar<br />
dammens styvhet har den gett<br />
upphov till vissa horisontella<br />
rörel<strong>se</strong>r i berget under delar av<br />
plattan.<br />
Shiyong Wu, Ertan Hydropower<br />
Development, redovisade<br />
Jinpings två vattenkraftsprojekt i<br />
nedre delen av Yalong River. Jinping<br />
I har en installerad effekt<br />
på 3 600 MW. Här byggs världens<br />
högsta valvdamm i betong,<br />
305 meter hög.<br />
Jinping II med effekten 4 800<br />
<br />
<br />
49<br />
MW, beräknad årsproduktion 24<br />
TWh, har världens största<br />
underjordiska vattentunnel. Här<br />
har man schaktat ut sju parallella<br />
tunnlar med en sammanlagd<br />
längd av 118 kilometer. De<br />
geologiska förhållandena är<br />
mycket svåra. (Mer om detta<br />
synnerligen intressanta projekt i<br />
nästa nummer.)<br />
Den 80 km långa Bolmentunneln,<br />
färdigställd 1986, svarar<br />
för vattenbehovet i 14 kommuner<br />
i Skåne. Den är byggd 40-<br />
100 meter under markytan helt i<br />
urberg av mestadels bra kvalitet.<br />
Sträckan har dock ett antal svaghetszoner<br />
där man vid byggandet<br />
hade förinjekterat och förstärkt<br />
med ingjutna bultar och<br />
sprutbetong. Tommy Ellison,<br />
Besab, och Ingvar Bogdanoff,<br />
WSP, beskrev den dittills oprövade<br />
metod som användes för att<br />
åtgärda efter ett större ras vintern<br />
2008/09. En stålsköld, tillverkad<br />
i <strong>se</strong>ktioner, trycktes<br />
genom rasmassorna som samtidigt<br />
lastades ut. Skölden användes<br />
<strong>se</strong>dan som gjutform till<br />
injekteringsbetongen.<br />
Matthew Perras, Queens<br />
University, Ontario, Kanada,<br />
elev till förste talaren Mark Diederichs,<br />
delgav auditoriet erfarenheter<br />
från tunnelprojektet<br />
vid Niagara Falls, Kanada, som<br />
drivs genom hela Niagara<br />
Escarpment, känt för sin mycket<br />
skiftande berggrund. Här blandas<br />
dolomit, kalksten, sandsten<br />
och skiffer. Den 10,4 km långa<br />
vattenavledningstunneln får en<br />
diameter på enorma 14,44<br />
meter. Drivningen sker med TBM<br />
och är en stor utmaning som<br />
kommer att ge viktig erfarenhet<br />
inför kommande TBM-drivna<br />
tunnlar med stor diameter. <br />
Annon<strong>se</strong>ra<br />
i branschens<br />
informationskanal!<br />
040-611 06 90
Mångsidighet, enkla val, rationell<br />
lagerhållning, högre borrsjunkning,<br />
rakare hål, lång livslängd<br />
på borrkronan och lägre<br />
energiförbrukning. Det är fördelar<br />
som Sandvik utlovar vid<br />
användning av Sandvik RT300,<br />
en ny och mångsidig <strong>se</strong>rie<br />
gängade borrkronor, 51-152 mm<br />
i diameter. Tack vare en ny hårdmetall<br />
och en univer<strong>se</strong>ll konstruktion<br />
av kronfronten för<br />
varje diameter<strong>se</strong>rie behöver<br />
användaren bara välja det lämpligaste<br />
stiftet för ändamålet (sfäriskt<br />
eller ballistiskt) och det<br />
lämpligaste utförandet hos kronkroppen<br />
(Regular eller Retrac)<br />
för att få fram den optimala<br />
borrkronan för aktuell typ av<br />
berg.<br />
Valet av borrkrona är mycket<br />
viktigt för att borrningsuppdraget<br />
ska gå framåt som planerat.<br />
Valet försvåras av det enorma utbudet<br />
av borrkronor på marknaden.<br />
För varje given borrkrondiameter<br />
kan tillverkarna erbjuda<br />
minst tio olika utföranden. Detta<br />
gör det inte bara svårt att välja<br />
rätt borrkrona för uppgiften,<br />
utan borrkronan måste också<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />
Topphammarborrkronor<br />
för borrning av stora spränghål<br />
bytas så snart bergsförhållandena<br />
ändras, om optimal borrning<br />
ska kunna upprätthållas.<br />
Sandvik har länge arbetat med<br />
att försöka att röja i denna snårskog<br />
genom att minska antalet<br />
kronmodeller och i stället ge<br />
varje borrkrona fler funktioner<br />
och ett bredare tillämpningsområde.<br />
Hårdhet och <strong>se</strong>ghet, två<br />
normalt varandra uteslutande<br />
egenskaper, är ett exempel på<br />
detta tänkande. Sandvik har lan<strong>se</strong>rat<br />
XT48, en ny sorts hårdmetall<br />
som är mycket <strong>se</strong>g men<br />
som inte ger avkall på slitstyrkan.<br />
Den andra nyheten är Uniface,<br />
en <strong>se</strong>rie av tre nya, patenterade<br />
univer<strong>se</strong>lla kronfronter,<br />
en för 51-64 mm borrkronor, en<br />
för 70-96 mm borrkronor och en<br />
för 102-152 mm borrkronor.<br />
Uniface-konstruktionen kombinerar<br />
flera olika funktioner i en<br />
och samma borrkrona – funktioner<br />
som tidigare krävde två eller<br />
flera kronmodeller. För att bli<br />
kvalificerad för Sandvik RT300beteckningen<br />
måste en borrkrona<br />
ha stift i XT48-hårdmetall (indikeras<br />
av efterbeteckningen 48 i<br />
50<br />
beställningsnumret) och Uniface-front.<br />
De nya borrkronorna<br />
förväntas ge högre produktivitet,<br />
bättre sprängningsresultat och<br />
lägre kostnader för bergbrytning.<br />
Riktlinjerna för att välja rätt<br />
Sandvik RT300-borrkrona är<br />
enkla: Sfäriska stift för mycket<br />
hårt berg. Ballistiska stift för<br />
mjukare berg. Regular-kropp för<br />
solida och homogena bergformationer.<br />
Retract-kropp för blandade,<br />
sammanfogade eller frakturerade<br />
formationer. Tack vare<br />
mångsidigheten hos alla Sandvik<br />
RT300-borrkronor har de ett<br />
mycket bredare tillämpningsområde<br />
än tidigare och grän<strong>se</strong>rna<br />
för kronbyte är mindre strikta.<br />
Alla Sandviks RT300-borrkronor<br />
med den nya Retrac-kroppen<br />
är utförda med den patenterade<br />
konstruktionen med stegade<br />
bommar, vilket ger bästa<br />
möjliga hålrakhet och återdragbarhet<br />
i blandat och/eller frakturerat<br />
berg. Eftersom den långa<br />
bomför<strong>se</strong>dda kronkroppen är<br />
diameterstegad förbättras borrkronans<br />
rotation<strong>se</strong>genskaper omedelbart.<br />
Ännu viktigare är att slitaget<br />
på borrkronans front och<br />
kropp nu blir mer likformigt,<br />
eftersom kroppen är stegad och<br />
därmed alltid har tillräcklig diameter<br />
för att ge god styrning i<br />
hålet. Detta förbättrar borrkronans<br />
rotation<strong>se</strong>genskaper på<br />
lång sikt, minskar slitaget, minskar<br />
energibehovet och ger hål av<br />
högre kvalitet.<br />
Sandvik framhåller att RT300borrkronor<br />
kombinerar de bästa<br />
egenskaperna hos företagets<br />
tidigare borrkronor med plan<br />
front (för hårda och slitande<br />
bergsformationer) och Sandviks<br />
drop-center-<strong>se</strong>rie (för blandade<br />
bergförhållanden och frakturerat<br />
berg). De nya borrkronorna har<br />
egenskaper från båda de tidigare<br />
konstruktionerna, men de är i<br />
sig själva mycket mer än bara<br />
summan av de tidigare konstruktionerna.<br />
En slående egenskap<br />
är det stora antalet stift på fronten,<br />
samt stiftens effektivare<br />
placering och kraftigare dimensioner.<br />
Resultatet är att berget<br />
angrips av mer hårdmetall som<br />
är mer strategiskt placerad och<br />
som arbetar effektivare.<br />
Sandvik Mining and<br />
Construction Sverige AB<br />
www.sandvik.com
GIA:s nya kompakta grävarmslastare,<br />
7HR, är anpassad för<br />
tunnlar från 7 kvadratmeters<br />
area både inom tunnelentreprenad<br />
och i gruvor och med valfritt<br />
die<strong>se</strong>l- eller eldrivet hydraulsystem.<br />
Lastaren är konstruerad för<br />
små tunnlar med minimibredd<br />
2 500 mm och minimihöjd 2 500<br />
mm. Lastkapaciteten är 2,5<br />
kubikmeter sprängt berg per<br />
minut.<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />
Kompakt Häggloader för tunneldrivning<br />
Maskinen arbetar med endera<br />
dubbla grävarmar (7HR) eller en<br />
arm med skopa (7HR-B) som<br />
kontinuerligt lastar det sprängda<br />
berget från tunnelfronten till<br />
dumper via integrerat transportband<br />
av stål .<br />
Med kontinuerlig lastning av<br />
dumprar minimeras antalet<br />
nischer i tunneln eftersom<br />
Häggloader-lastaren kontinuerligt<br />
lastar ut den sprängda<br />
massan och bara är beroende av<br />
51<br />
dumprarnas logistik.<br />
Transportören kan höjas eller<br />
sänkas och därmed anpassas till<br />
olika fordon.<br />
Den elektrohydrauliska driften<br />
innebär låg energikostnad<br />
och renare luft i tunneln som<br />
inte påverkas av föroreningar<br />
från die<strong>se</strong>lavga<strong>se</strong>r.<br />
Fyrhjulsdrift ger stor styrka,<br />
och styrning på båda axlarna<br />
medger rörel<strong>se</strong> i sidled, vilket är<br />
en stor fördel i trånga utrym-<br />
men. Inbyggt sprinklersystem<br />
vid lastning reducerar sprängstoft<br />
och stendamm.<br />
Operatören har god sikt från<br />
förarhytten vars tak effektivt<br />
skyddar mot eventuellt nedfallande<br />
berg.<br />
GIA Industri AB<br />
Tel. 0240-797 00<br />
www.gia.<strong>se</strong>
Det sammanslagna bolaget kommer<br />
tills vidare att heta Kilsta<br />
Metall AB och Björn Grufman,<br />
som är Metallvärdens vd i dag,<br />
kommer att tillträda som vd när<br />
affären har genomförts.<br />
Förvärvet kräver kontanter<br />
och ställer högre krav på storleken<br />
på rörel<strong>se</strong>kapitalet i<br />
Kilsta Metall-gruppen. Styrel<strong>se</strong>n<br />
kommer därför att vid en<br />
extra bolagsstämma föreslå beslut<br />
om en nyemission. Preliminära<br />
villkor är att varje aktie<br />
i Kilsta medför rätt att teckna<br />
0,9 nya aktier till en teckningskurs<br />
om 5 öre. Nyemissionen<br />
beräknas tillföra bola-<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />
Kilsta Metall och Metallvärden går ihop<br />
Kilsta Metall AB och Metallvärden AB har undertecknat avtal om samgående. Därigenom skapas<br />
en stark aktör inom metallåtervinning med förutsättningar för fortsatt utveckling för Kilsta inom<br />
förbrukarplacering samtidigt som kvalitet och effektivitet i verksamheten säkerställs.<br />
get ca 8 325 005 kronor före<br />
emissionskostnader.<br />
Samgåendet genomförs genom<br />
att Kilsta förvärvar samtliga utestående<br />
aktier i Metallvärden.<br />
Betalning sker genom en apportemission<br />
om 234 500 000 nyemitterade<br />
aktier i Kilsta och<br />
3,85 Mkr kontant. Ba<strong>se</strong>rat på ett<br />
aktiepris om 8 öre per aktie beräknas<br />
den totala köpeskillingen<br />
uppgå till cirka 22,6 Mkr. Slutlig<br />
köpeskilling kan komma att förändras<br />
till följd av öm<strong>se</strong>sidiga<br />
garantiåtaganden.<br />
Genom sammanslagningen<br />
skapas en stark verksamhet i<br />
metallåtervinningsbranschen. Den<br />
52<br />
sammanslagna koncernens omsättning<br />
2009 pro-forma uppgick<br />
till knappt 70 miljoner.<br />
Vinsten efter avskrivningar 2009<br />
pro-forma uppgick till cirka 3<br />
Mkr. Ökad storlek bedöms höja<br />
intres<strong>se</strong>t för Kilsta som investeringsobjekt.<br />
– Bolagen kompletterar varandra<br />
väl och Kilsta kommer att<br />
ha god nytta av Metallvärdens<br />
erfarenhet och kontaktnät.<br />
Metallvärden är verksamt inom<br />
de områden som Kilsta prioriterat<br />
som tillväxtområden: metallåtervinning,<br />
förbrukarplacering<br />
och <strong>se</strong>kundära råvaror till stålverk,<br />
smältverk och gjuterier,<br />
LKAB får klartecken för ny gruva<br />
Beskedet från miljödomstolen<br />
innebär att LKAB kan påbörja<br />
sin satsning för att öka produktionen<br />
med 10 miljoner ton färdiga<br />
produkter per år.<br />
– Vi siktar på 37 miljoner ton,<br />
och Gruvberget är ett viktigt<br />
steg för att klara den ökningen.<br />
Det måste vi göra för att kunna<br />
följa våra kunder som vill växa.<br />
Efter investeringarna i nya<br />
pelletsverk och uppgraderad<br />
logistik är det gruvorna som är<br />
flaskhal<strong>se</strong>n. Vi behöver mer<br />
järnmalm, helt enkelt, säger<br />
Lars-Eric Aaro.<br />
Den nya gruvan kommer att<br />
brytas som dagbrott och innebär<br />
30-40 nya arbetstillfällen i Svappavaara.<br />
Den planerade brytningen<br />
kommer stegvis att öka<br />
till maximalt 2 miljoner ton<br />
råmalm per år. Malmkroppen<br />
består av både magnetit och<br />
hematit, men endast magnetiten<br />
kommer att brytas inledningsvis.<br />
– Det dagbrott som inledningsvis<br />
ska brytas innehåller<br />
cirka 12 miljoner ton brytvärd<br />
malm. Vi känner till åtminstone<br />
25 miljoner ton magnetit i dagsläget<br />
och fyndigheten är öppen<br />
mot djupet, det vill säga man <strong>se</strong>r<br />
inte dess slut. Därmed kan livslängden<br />
på gruvan komma att<br />
öka från första etappens planerade<br />
åtta år, säger Per-Erik Lindvall,<br />
direktör för Teknik- och<br />
affärsutveckling.<br />
Utöver Gruvberget vill LKAB<br />
öppna en ny gruva i Mertainen<br />
cirka 15 km utanför Svappavaara<br />
säger Christian Karsten<strong>se</strong>n vd<br />
för karlskogaba<strong>se</strong>rade Kilsta.<br />
– Samgåendet kommer att<br />
säkerställa behovet av rörel<strong>se</strong>kapital<br />
som behövs i expansionen<br />
av verksamheten i Lesjöfors,<br />
framhåller Björn Grufman, vd i<br />
Metallvärden. Samgåendet, som<br />
är beräknat att slutföras i <strong>se</strong>ptember<br />
<strong>2010</strong>, skapar en aktör<br />
som har goda förutsättningar att<br />
aktivt medverka i den framtida<br />
strukturomvandlingen av den<br />
svenska metallåtervinningsbranschen.<br />
Huvudkontoret för det sammanslagna<br />
företaget kommer att<br />
ligga i Stockholm. <br />
LKAB har fått miljötillstånd för den nya gruvan på Gruvberget intill byn Svappavaara i Kiruna<br />
kommun.<br />
– Ett mycket glädjande besked, nu kan vi starta LKABs första nya järnmalmsgruva på 50 år, säger<br />
vd Lars-Eric Aaro<br />
och återuppta brytningen i det<br />
gamla dagbrottet Leveäniemi.<br />
– Dessa tre nya gruvor innehåller<br />
mer än 300 miljoner ton<br />
järnmalm och har en halt uppemot<br />
60 procent. Alla tre ligger<br />
dessutom nära LKABs befintliga<br />
infrastruktur och förädlingsverk.<br />
Det gör denna satsning till<br />
det bästa järnmalmsprojektet i<br />
hela Europa, säger Per-Erik<br />
Lindvall. <br />
Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />
040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />
Ny försäljningsingenjör på Atlas Copco CMT<br />
Per-Erik Byström är <strong>se</strong>dan maj månad ny försäljningsingenjör på Atlas Copco CMT Sweden AB, som<br />
därmed fortsätter satsningen på att erbjuda kontaktpersoner som repre<strong>se</strong>nterar hela produktsortimentet.<br />
– Vi vill göra det enkelt för våra kunder, de ska kunna få information och hjälp från en och samma kontakt<br />
oav<strong>se</strong>tt vilka produkter de är intres<strong>se</strong>rade av, säger Stefan Svensson, försäljningschef ovanjordsutrustningar.<br />
Per-Erik blir Atlas Copcos kontaktperson i norra Sverige och Stefan Svensson är säker på att hans erfarenhet<br />
och personliga engagemang kommer att bli en stor tillgång för nuvarande och blivande kunder.<br />
Stora order till ContiTech Scandinavia<br />
ContiTech Scandinavia AB,<br />
ett helägt dotterbolag till den<br />
globala Continental-ContiTechgruppen,<br />
rapporterade i våras en<br />
mycket god start på <strong>2010</strong>.<br />
Redan under årets första månader<br />
kunde företaget registrera ett<br />
antal stora order på transportbandsprodukter.<br />
Här finns bl.a.<br />
Talvivaara Mining OY i Finland<br />
genom transportörtillverkaren<br />
Paakkola Conveyor OY. Det<br />
handlar om ca 14 km transportband<br />
för etapp två i den finska<br />
nickelgruvan vid Sotkamo. Av<br />
dessa utgör stålkordarmerade<br />
band ca 12,3 km. Leverans ska<br />
ske nu i sommar.<br />
FLSmidth AS i Danmark har<br />
beställt 9,6 km stålkordarmerade<br />
transportband i styrkeklass ST<br />
3150 för ett cementverk i Ryssland.<br />
Även denna order levereras<br />
nu i sommar.<br />
Sedan tidigare är ContiTech<br />
stor leverantör till nyckelkunder<br />
såsom LKAB, Boliden, SSAB<br />
och Heidelberggruppen med<br />
bl.a. full<strong>se</strong>rviceavtal i Kiruna<br />
och Svappavaara för LKAB. <br />
Lärarinna blev bästa lärare<br />
Teknologkåren vid Luleå tekniska<br />
universitet delar varje år ut<br />
ett pris till årets bästa lärare. I år<br />
gick pri<strong>se</strong>t till Catrin Edelbro,<br />
lärare inom berganläggninsteknik,<br />
med följande motivering:<br />
53<br />
Stålkordarmerade transportband<br />
”Med hennes energi och inlevel<strong>se</strong><br />
får hon studenter att bry sig,<br />
inte bara om sina studier, utan<br />
även om sin och andras framtid.<br />
Hon organi<strong>se</strong>rar och genomför<br />
bland annat spännande och<br />
Teknologkåren vid Luleå<br />
tekniska universitet har<br />
ut<strong>se</strong>tt Catrin Edelbro till<br />
årets bästa lärare.<br />
motiverande föreläsningar, gästföreläsningar<br />
och samhällsbyggnadskvällar.<br />
Genom noggrann<br />
planering, fakta som alltid är<br />
sammankopplade med verkliga<br />
exempel och humor gör hon<br />
pedagogiken till en välbehärskad<br />
konstform.<br />
Hon har helt enkelt en naturlig<br />
förmåga att få studenterna<br />
engagerade”.<br />
Catrin jobbar inom ämnet<br />
berganläggningsteknik vid institutionen<br />
för samhällsbyggnad,<br />
och hon undervisar bland annat<br />
i grundläggande bergteknik och<br />
bergmekanik.<br />
– Tänk vilken löneförmån att<br />
vara omtyckt på jobbet! Jag är<br />
djup rörd, hedrad och strålande<br />
glad över denna fina utmärkel<strong>se</strong>,<br />
säger Catrin Edelbro.<br />
Bergs & Bruks gratulerar<br />
Catrin och önskar henne fortsatt<br />
framgång.
All global försäljning, kund<strong>se</strong>rvice<br />
och eftermarknadssupport för<br />
QXR-<strong>se</strong>rien ska överföras till<br />
Sandvik. Sandvik och Cubex<br />
planlägger för en så friktionsfri<br />
övergång som möjligt och räknar<br />
med fortsatt hög <strong>se</strong>rvice- och<br />
supportnivå för de QXR-maskiner<br />
som redan är i drift världen<br />
över.<br />
– QXR-<strong>se</strong>rien är ett perfekt<br />
komplement till vår <strong>se</strong>rie ovanjordsriggar.<br />
QXR kompletterar<br />
vårt befintliga utbud och befäster<br />
vår position som marknadsledare<br />
inom gruvdrift. Vi kan nu<br />
erbjuda våra kunder ett bredare<br />
urval, och bättre möta deras specifika<br />
behov av utrustning för<br />
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/<strong>2010</strong><br />
PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT<br />
Sandvik tecknar avtal om ovanjordsriggar<br />
Sandvik Mining and Construction och kanadensiska Cubex Limited kan nu pre<strong>se</strong>ntera ett globalt<br />
partnerskap gällande ovanjordsriggar i QXR-<strong>se</strong>rien. I november 2009 meddelade företagen att<br />
Sandvik hade tecknat återförsäljaravtal för Cubex’ produkter för gruvbrytning under jord.<br />
Sandvik och Cubex utökar nu avtalet och Sandvik kommer att distribuera hela QXR-<strong>se</strong>rien av<br />
DTH-ovanjordsriggar.<br />
ovanjordsborrning. Integrationen<br />
av QXR-borriggar, i kombination<br />
med Sandviks globala<br />
kundsupport, kommer att ge<br />
våra kunder stora fördelar, säger<br />
Manfred Schaffer, President<br />
för Surface Mining inom Sandvik<br />
Mining and Construction.<br />
Cubex Limited har sitt huvudkontor<br />
i Winnipeg, Manitoba,<br />
Kanada. Företaget grundades<br />
1972 och har blivit ett ledande<br />
företag inom utveckling av<br />
DTH-applikationer för borrning<br />
såväl ovan som under jord.<br />
Cubex arbetar med försäljning<br />
och support av produktionsutrustning<br />
för gruvindustrin över<br />
hela världen.<br />
Maskinia expanderar<br />
Maskinia AB med huvudkontor<br />
i Linköping som är generalagent<br />
för Doosan, Doosan Moxy &<br />
Everdigm, i Sverige har <strong>se</strong>dan i<br />
vintras ett nytt försäljningskontor<br />
i Jönköping.<br />
54<br />
– QXR har redan etablerat sig<br />
som marknadsledare inom<br />
DTH-applikationer på <strong>se</strong>x kontinenter.<br />
Nu, med global support<br />
från Sandviks organisation, är vi<br />
övertygande om att riggarna<br />
kommer att bli allt mer populära<br />
för gruvbrytning och omfattande<br />
bergtäktsverksamhet och för de<br />
mest skilda borrningstillämpningar,<br />
säger Kitch Wilson,<br />
styrel<strong>se</strong>ordförande och vd för<br />
Cubex.<br />
En QXR-maskin är en<br />
die<strong>se</strong>ldriven högtrycks DTHborrigg.<br />
Den är larvburen och<br />
har lutningsbara bommar och<br />
matning<strong>se</strong>nheter för maximal<br />
flexibilitet. QXR används för<br />
Expansionen är en del av företagets<br />
satsning inför ljusnande<br />
tider när det gäller försäljning av<br />
entreprenadmaskiner.<br />
Doosan pre<strong>se</strong>nterar under<br />
året att ett antal produktnyheter,<br />
många typer av borrningsarbete,<br />
inklusive borrning av spränghål<br />
och klyvningshål eller hål för<br />
prospektering och dränering.<br />
En växande marknad är RCborrning<br />
(Rever<strong>se</strong> Circulation)<br />
för provtagning och kvalitetskontroll.<br />
QXR är framförallt<br />
känd för sitt robusta utförande,<br />
lämpat för den hårda gruvmiljön.<br />
Tillsammans med kraftfulla<br />
kompressorer levererar<br />
QXR 34,5 bar vid borrning.<br />
Med det breda sortimentet av<br />
motor- och kompressorkonfigurationer<br />
kan maskinerna<br />
optimeras för DTH-hammare<br />
på 4", 5", 6" och 8". <br />
en av dessa är Doosan<br />
DX140LCR.<br />
– Efterfrågan på entreprenadmaskiner<br />
har ökat stadigt <strong>se</strong>dan<br />
slutet av 2009 och trenden <strong>se</strong>r<br />
ut att hålla i sig, säger Hans-Eric<br />
Haraldsson som tidigare har<br />
sålt Volvos entreprenadmaskiner.<br />
Han har lång erfarenhet i<br />
branschen och kommer att ansvara<br />
för försäljningen i Småland/Västra<br />
Götaland. <br />
Doosan DX140LCR<br />
Annon<strong>se</strong>ra i branschens informationskanal!<br />
040-611 06 90 • www.<strong>bergsbruks</strong>.<strong>se</strong>
Avgasrening<br />
Partikelfilter till ALLA fordon<br />
Även för uthyrning<br />
EHC Teknik ab<br />
Tel. 031-44 90 20 • Fax 031-44 49 80<br />
E-mail: office@ehcteknik.<strong>se</strong><br />
www.ehcteknik.com<br />
Bandtransportörer<br />
BANDTRANSPORTÖRER,<br />
TRANSPORTUTRUSTNING<br />
Kundanpassade anläggningar inom<br />
transport och hantering av grus,<br />
bergmaterial, och mineraler.<br />
Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
www.kellve.com<br />
Bergborrutrustning<br />
Atlas Copco CMT Sweden AB<br />
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46<br />
www.atlascopco.<strong>se</strong><br />
BRANSCHENS LEVERANTÖRER<br />
Borrkronor • Borrstänger • Spett<br />
Sänkborrkronor • Hydraulhammare<br />
Borrkas<strong>se</strong>tter<br />
GlobalDrillingSystem Sweden AB<br />
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34<br />
www.globaldrilling.<strong>se</strong><br />
Gruvteknik AB<br />
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,<br />
re<strong>se</strong>rvdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom<br />
bygg-, gruv- och stenindustrin.<br />
Vi utför även reparationer på era maskiner.<br />
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika<br />
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58<br />
Lager: Tel. 0240-370 01<br />
E-post: info@gruvteknik.com<br />
www.gruvteknik.com<br />
Utrustning för bergborrning<br />
såväl ovan som under jord<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
811 81 Sandviken<br />
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />
www.sandvik.com<br />
Berg- och sprängtekniska<br />
konsulter<br />
NITRO CONSULT AB<br />
Box 32058, 126 11 Stockholm<br />
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36<br />
www.nitroconsult.<strong>se</strong><br />
E-post: stockholm@nitroconsult.<strong>se</strong><br />
Spräng- och bergteknisk rådgivning<br />
Riskanalys, utredning, syneförrättning<br />
Projektledning, byggledning och kontroll<br />
Vibrationsmätning<br />
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,<br />
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro<br />
Berg- och sprängteknisk<br />
utbildning<br />
Box 31, 185 21 Vaxholm<br />
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84<br />
E-post: berg@bergutbildarna.<strong>se</strong><br />
www.bergutbildarna.<strong>se</strong><br />
• ADR - Förarintyg<br />
• Bergborrningscertifikat<br />
• Sprängteknisk behörighet<br />
• Undermarksbyggande<br />
• Miljöpåverkan
Borrning och<br />
prospektering<br />
Industrivägen 2, 713 93 Nora<br />
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95<br />
www.drillcon.<strong>se</strong><br />
Bulkhantering<br />
IFESYSTEM AB<br />
Box 368, 551 15 Jönköping<br />
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07<br />
E-post:info@ife-system.<strong>se</strong> • www.ife-system.<strong>se</strong><br />
Die<strong>se</strong>lmotorer<br />
Die<strong>se</strong>lmotorer, <strong>se</strong>rvice och<br />
re<strong>se</strong>rvdelar.<br />
Distributör för Sverige och Danmark.<br />
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus<br />
Tel. 08-564 707 00<br />
www.die<strong>se</strong>lmotornordic.com<br />
Die<strong>se</strong>ltankar<br />
Die<strong>se</strong>ltankar 200 liter-50 m 3<br />
WIKERS I FILIPSTAD AB<br />
www.wikers.<strong>se</strong> • info@wikers.<strong>se</strong><br />
Tel. 0590-152 90<br />
Dumprar<br />
Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />
631 02 ESKILSTUNA<br />
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />
www.swecon.com<br />
Entreprenadkrossning<br />
Moderna mobila och stationära krossanläggningar,<br />
kvalitetsplan, referen<strong>se</strong>r, utbildad personal.<br />
Certifierad enligt 9001, 14001 och AFS 2001.<br />
Tel. 018-15 51 30 • Telefax 018-15 53 80<br />
info@kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong> • www.kros<strong>se</strong>konomi.<strong>se</strong><br />
Gruv- och tunnellampor<br />
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT<br />
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50<br />
Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.<strong>se</strong><br />
www.cme.<strong>se</strong><br />
Grävmaskiner<br />
Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />
631 02 ESKILSTUNA<br />
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />
Grävutrustning<br />
Hjullastare<br />
www.swecon.com<br />
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA<br />
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping<br />
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65<br />
www.sbgab.<strong>se</strong><br />
Swecon Anläggningsmaskiner AB<br />
631 02 ESKILSTUNA<br />
Tel. 016-42 95 00, fax 016-42 95 91<br />
www.swecon.com<br />
Hydraulhammare<br />
– Hydraulhammare – Bomsystem<br />
– Betongsaxar – Re<strong>se</strong>rvdelar<br />
– Pulvri<strong>se</strong>rare – Service<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
811 81 Sandviken<br />
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />
www.sandvik.com
Industrigummi<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
Kabel och kontaktdon för<br />
för grus- och gruvindustri<br />
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV<br />
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV<br />
upp till 240 mm2 Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga<br />
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22<br />
info@cavotec.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />
Gummi- och PUR-mantlad<br />
kabel upp till 150 mm 2 , 1-6 kV,<br />
samt kontaktdon till dessa.<br />
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp<br />
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48<br />
info@elproman.<strong>se</strong> • www.elproman.<strong>se</strong><br />
Kontaktdon 10-800 A,<br />
230-15 kV, 1-64 poler<br />
Kabel med gummi- eller PUR-mantel<br />
1-24 kV, t.o.m. 240 mm 2<br />
Mobil Elteknik Sverige AB<br />
Lovi<strong>se</strong>bergsvägen 13, 141 32 Huddinge<br />
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01<br />
E-post: info@mets.nu<br />
www.mets.nu<br />
Kalk<br />
Nordkalk AB<br />
Box 901<br />
731 29 Köping<br />
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71<br />
E-post: info@nordkalk.com<br />
www.nordkalk.com<br />
Konsulter<br />
Geologi, geofysik, geokemi,<br />
miljökon<strong>se</strong>kvensbeskrivningar, projektledning.<br />
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.<br />
Box 275, 751 05 Uppsala.<br />
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.<br />
Bergkonsulterna<br />
www.petroteam.<strong>se</strong><br />
info@petroteam.<strong>se</strong><br />
Bengt Ludvig 031-31 31 643<br />
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,<br />
MKB OCH UTREDNING<br />
Buller och vibration • Täktplan • Visuali<strong>se</strong>ring<br />
Radon • Yt- och grundvatten<br />
Förorenad mark<br />
Helsingborg 042-444 40 00<br />
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00<br />
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50<br />
Kalmar 0480-44 92 00<br />
www.wspgroup.<strong>se</strong><br />
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund<br />
Krossar och re<strong>se</strong>rvdelar<br />
Allt till krossanläggningar<br />
• Slitgods<br />
• Re<strong>se</strong>rvdelar<br />
• Krossar<br />
• Siktar<br />
• Siktmedia<br />
• Service<br />
Scandia Maskin Sverige<br />
Göteborg 076-62 77 881<br />
Karlstad 070-65 40 115<br />
www.scandiamaskin.<strong>se</strong><br />
– Krossar – Slitgummi<br />
– Siktar – Dammkapsling<br />
– Matare – Slit och re<strong>se</strong>rvdelar<br />
– Automationssystem – Service<br />
– Siktmedia<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
811 81 Sandviken<br />
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12<br />
www.sandvik.com
Lågfriktionsmaterial Materialhantering med<br />
vibrationsteknik<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
Maskinmontage<br />
MONTAGELEDNING,<br />
MASKINMONTAGE<br />
Planerar, leder och genomför installationer<br />
och montage av anläggningar<br />
och maskiner för bergmaterial-, och<br />
bulkhantering.<br />
Kellve Service AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
www.kellve.com<br />
Vibrerande Hantering AB<br />
Box 32 • 280 60 Broby<br />
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />
http://www.vihab.<strong>se</strong> • e-mail: info@vihab.<strong>se</strong><br />
Radiostyrning<br />
Radiostyrning och kommunikationssystem<br />
för krävande applikationer inom bergmaterialindustri,<br />
gruvor, övrig industri och offshore<br />
Box 159, 453 24 Ly<strong>se</strong>kil<br />
Tel. 0523-66 60 60 • Fax 0523-66 60 69<br />
info@irab.<strong>se</strong> • www.irab.<strong>se</strong> • www.cavotec.com<br />
Siktelement<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
Siktgaller<br />
Tel<br />
0371-<br />
150 35<br />
Telefax<br />
0371-154 56<br />
Sikt- och sorteringsgaller för<br />
grusindustrin samt skyddsoch<br />
inbrottsgaller<br />
AB PETERSON & DUHR<br />
Siktningsmaskiner<br />
Slitgods<br />
ANDERSTORP<br />
www.peterson-duhr.<strong>se</strong><br />
Box 78, 544 21 HJO<br />
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78<br />
www.mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />
E-post: info@mogen<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />
SLITGODS FÖR INDUSTRIN<br />
E. SABEL AB, BOX 841, S-53118 LIDKÖPING<br />
TEL +46(0)510-54 77 30, FAX +46(0)510-54 77 12<br />
E-POST jan karlsson@sabel.<strong>se</strong> HEMSIDA www.sabel.<strong>se</strong><br />
Slitgummi, slitelement av<br />
gummi för stup, matare<br />
godsfickor, etc.<br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Slutväxlar Sprängämnen<br />
Systemlösningar<br />
Slutväxlar & re<strong>se</strong>rvdelar<br />
till alla sorters entreprenadmaskiner<br />
och svängkranar<br />
www.bobcat-orestad.com<br />
The Charon Company AB<br />
Tel. 0708-927 927<br />
040-15 78 19<br />
e-post: info@bobcat-orestad.com<br />
Smörjsystem<br />
Box 3443, 165 23 Häs<strong>se</strong>lby<br />
Tel. 08-509 393 00 • Fax 509 393 30<br />
www.hydlev.<strong>se</strong><br />
Specialcement<br />
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby<br />
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25<br />
Kalciumaluminater: cement och fluss<br />
www.<strong>se</strong>car.net<br />
www.cimentfondu.com<br />
Sprängmattor<br />
Ruba Gummi AB<br />
690 45 Åsbro<br />
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50<br />
Aktivt stödjande partner till<br />
Bergsprängning<strong>se</strong>ntreprenörernas Förening<br />
Sprängmedel direkt från<br />
egna fabriker. Leveran<strong>se</strong>r och ladd<strong>se</strong>rvice<br />
över hela Sverige.<br />
Karlstad, tel. 054-53 53 10<br />
Enköping, tel. 0171-44 31 80<br />
Göteborg, tel. 031-270 260<br />
Tel. 0587-145 45<br />
Spräng<strong>se</strong>rvice med både Bulk- och Anfobilar<br />
Direktleveran<strong>se</strong>r över hela landet<br />
www.norab.com<br />
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00<br />
www.epc-group.<strong>se</strong><br />
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77<br />
Göteborg: Tel. 031-56 03 00<br />
KOMPLETTA<br />
LÖSNINGAR INOM<br />
BULKHANTERING<br />
Kundanpassade anläggningar inom<br />
transport och hantering av grus,<br />
bergmaterial, och mineraler.<br />
Kellve Sweden AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
www.kellve.com<br />
Transportband och<br />
slitgummi<br />
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI<br />
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR<br />
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA<br />
TEL. 0171-555 45 • FAX 0171-578 00<br />
www.vulkekonomi.<strong>se</strong><br />
E-post: support@vulkekonomi.<strong>se</strong>
Transportband och<br />
tillbehör<br />
Transportband & tillbehör<br />
Styrningssystem<br />
Avskrapningssystem<br />
Transmissionsprodukter • Slang<br />
ContiTech Scandinavia AB<br />
Box 38, 164 93 KISTA<br />
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66<br />
www.contitech.<strong>se</strong><br />
KOMPONENTER<br />
OCH RESERVDELAR<br />
Stort sortiment av komponenter och<br />
re<strong>se</strong>rvdelar till bandtransportörer,<br />
skruvtransportörer, kedjetransportörer,<br />
elevatorer, rörsystem m.m.<br />
Kellve Service AB, Vångavägen,<br />
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200<br />
– Bandrullar – Bandrensare<br />
– Rullbanerullar – Sidotätningar<br />
– Rullställ – Spännskruvar<br />
– Trummor – Säkerhetssystem<br />
– Valsar – Gummeringar<br />
Sandvik Mining and Construction Sverige AB<br />
Box 812, 953 28 Haparanda<br />
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09<br />
www.sandvik.com<br />
Transportband • Slitgummi<br />
Rep. material • Remlås • Vulkpressar<br />
Industrigatan 8, 619 32 Trosa<br />
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25<br />
E-post: support@primogum.<strong>se</strong> • www.primogum.<strong>se</strong><br />
Vallentuna, tel. 08-514 305 70<br />
Sundsvall, tel. 060-64 63 90<br />
Umeå, tel. 090-71 55 80<br />
Växjö, tel. 0470-70 72 50<br />
Karlstad, tel. 054-85 33 10<br />
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI<br />
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65<br />
Järnringen 17, 433 30 Partille<br />
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32<br />
www.sigab.net<br />
www.kellve.com Bandavskrapare<br />
Bandstöd<br />
Bärrullar & Returrullar<br />
El-drivtrummor<br />
Driv- & vändtrummor<br />
Slit- & kantlistgummi<br />
Sållgaller & gummisiktduk<br />
Huvar & Metalldetektorer<br />
Bullerdämpning<br />
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30<br />
www.vendig.<strong>se</strong><br />
Allt för din transportör<br />
TRANSPORTBAND<br />
INDUSTRIGUMMI, M.M.<br />
Växjö tel. 0470-72 98 40<br />
Fax 0470-72 98 20<br />
www.vulkproff<strong>se</strong>n.com<br />
Gummilabor transportband<br />
®<br />
Vibrationssiktar<br />
Vibrerande Hantering AB<br />
Box 32 • 280 60 Broby<br />
Tel. 044-420 70 • Fax 044-420 73<br />
http://www.vihab.<strong>se</strong> • e-mail: info@vihab.<strong>se</strong><br />
Vågar<br />
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE<br />
Vi har det mesta inom vägning!<br />
Specialité: Bandvågar.<br />
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand<br />
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96<br />
070-675 66 77, 070-685 66 77<br />
E-post: oj.s@vagsystem.<strong>se</strong><br />
Hemsida: www.vagsystem.<strong>se</strong><br />
S-E-G Svenska AB<br />
Box 11143. 161 11 Bromma<br />
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00<br />
www.s-e-g.com<br />
Vågar för bl.a:<br />
Hjullastare • Lastbilar<br />
Truckar • Materialhanterare<br />
Tel. 054-69 08 40<br />
info@vagab.com • www.vagab.com
UJ640<br />
UJ440E<br />
UH640<br />
UH421<br />
Tunga argument för<br />
mobila enheter i världsklass<br />
Sandviks Heavy range-<strong>se</strong>rie mobila krossar och siktar kombinerar hög mobilitet med hög<br />
produktivitet, samtidigt som de är flexibla i sin användning i anläggningen eller projektet.<br />
Enheterna presterar på topp var och en för sig, men är konstruerade för att dockas ihop för<br />
produktion av olika fraktioner ur ett enda krossled. En hög grad av automati<strong>se</strong>ring gör att<br />
en eller flera enheter kan styras av en enda operatör.<br />
Vill du veta mer? Läs om vårt produktutbud och hitta kontaktuppgifter till våra säljare på<br />
www.miningandconstruction.sandvik.com/<strong>se</strong>.<br />
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.<br />
LOKALKONTOR: ARBRÅ TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,<br />
KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00<br />
www.miningandconstruction.sandvik.com/<strong>se</strong>
Posttidning B Svensk Bergs-& Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ<br />
Kellve – En partner att växa med<br />
Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll<br />
<br />
något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att<br />
få en sund kostnad<strong>se</strong>ffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.<br />
Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.<br />
Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m 2<br />
produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig<br />
handlingsberedskap för våra kunder.<br />
Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta<br />
anläggningar och system, samt komponenter och re<strong>se</strong>rvdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika<br />
branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.<br />
Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com