Programblad - Malmö Symfoniorkester
Programblad - Malmö Symfoniorkester
Programblad - Malmö Symfoniorkester
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Malmö</strong> Konserthus<br />
Onsdag 24 april 2013 kl 18.00<br />
Efter jobbet<br />
<strong>Malmö</strong> SymfoniOrkester<br />
Marc Soustrot, dirigent<br />
Meta Alm, presentatör<br />
Marika Fältskog, konsertmästare<br />
Jean SibeliuS (1865-1957)<br />
Finlandia op 26:7 / 8 min<br />
Carl nielSen (1865-1931)<br />
Symfoni nr 5 op 50 / 34 min<br />
Tempo giusto – Adagio non troppo<br />
Allegro – Presto – Andante un poco tranquillo – Allegro<br />
Kvällens blommor kommer<br />
från Blomster Pigan<br />
<strong>Malmö</strong> Konserthus<br />
Onsdag 24 april 2013 kl 18.00<br />
Efter jobbet
MarC SOuSTrOT<br />
Dirigent<br />
MSO:s chefdirigent Marc Soustrot föddes<br />
i en musikerfamilj i Lyon, föräldrarna var<br />
operasångare. Han studerade vid konservatorierna<br />
i Lyon och Paris och vann<br />
under denna period en rad priser i både<br />
piano och trombon. Senare vann han<br />
även första pris i dirigenttävlingar i London<br />
och Besançon. Marc Soustrot har ett<br />
mycket gott anseende på de europeiska<br />
musikaliska scenerna och gästar regelbundet<br />
orkestrar som Bambergs <strong>Symfoniorkester</strong>,<br />
Münchenfilharmonikerna, radioorkestrarna<br />
i Hannover och Hamburg,<br />
English Chamber Orchestra, DR Symfoni-<br />
Orkestret, Kungliga filharmonikerna i<br />
Stockholm, Göteborgs Symfoniker och<br />
ytterligare en lång rad orkestrar i Frankrike,<br />
Holland, Luxemburg och Belgien<br />
samt operahus i Köpenhamn, Genève,<br />
Bryssel, Sevilla och Madrid. Han dirigerade<br />
vid invigningen av nya operahuset<br />
i Oslo samt bl a en serie av Messiaen-<br />
konserter i Oslo, Finland, Belgien och<br />
Spanien med anledning av tonsättarens<br />
100-årsjubileum, Macbeth och Carmen<br />
i Oslo, Poulencs Karmelitsystrarna,<br />
Hoffmanns äventyr och Pelléas et<br />
Mélisande i Köpenhamn, Evgenij Onegin<br />
och Maria Stuart i Stuttgart.<br />
Marc Soustrot har varit chefdirigent och<br />
konstnärlig ledare för Filharmoniska<br />
orkestern i den nordvästfranska regionen<br />
Pays de la Loire 1976-1994, Bonn 1995-<br />
2003 och filharmonikerna i Brabant med<br />
säte i Eindhoven 1996-2006. Från och<br />
med säsongen 2011/2012 är han chefdirigent<br />
för <strong>Malmö</strong> SymfoniOrkester.<br />
I sitt arbete strävar Marc Soustrot<br />
ständigt efter en balans mellan den äldre,<br />
traditionella repertoaren och den nutida<br />
musiken. Diskografin rymmer ett stort<br />
antal CD-produktioner med artister som<br />
Mirella Freni, José van Dam, Shlomo Mintz<br />
och Mstislav Rostropovitj. En del av dem<br />
har vunnit internationella priser, t ex Prix<br />
du disque och Prix de la critique. Särskilt<br />
har Soustrots inspelningar Leonore 1806<br />
(en tidig version av Beethovens Fidelio),<br />
Krzysztof Pendereckis Lukaspassionen<br />
och den fullständiga versionen av Ernst<br />
Kreneks Karl V väckt uppmärksamhet.<br />
Marc Soustrot tilldelades franska hederslegionen<br />
2008.<br />
Meta alm, presentatör<br />
2 3
Jean SibeliuS<br />
Finlandia<br />
Hösten 1899 komponerade Jean Sibelius<br />
Musik till historiska tablåer arrangerade<br />
av Kaarlo Bergbom och med text av Eino<br />
Leino och Jalmari Finne för en festföreställning<br />
vid Pressens dagar den 4<br />
november 1899, given på Svenska<br />
Teatern i Helsingfors. Officiellt gavs föreställningen<br />
för att stärka Pressens pensionsfond,<br />
men det var väl inte obekant<br />
för någon att detta i själva verket var ett<br />
sätt att protestera mot att ett tjugotal<br />
finska tidningar under det senaste året<br />
förbjudits komma ut. Finland hade sedan<br />
1809 varit annekterat av Ryssland och<br />
1899 hade tsar Nikolaus II undertecknat<br />
det så kallade februarimanifestet som<br />
kraftfullt inskränkte Finlands självstyre.<br />
En intensiv russifieringskampanj hade<br />
inletts i storfurstendömet Finland, och<br />
resulterat i en halv miljon underskrifter<br />
mot tsaren. Censuren skärptes och<br />
tiderna hårdnade. Under Pressens dagar<br />
visades en rad tablåer som målade upp<br />
fosterländska situationer ur historien.<br />
Det var en sorts förtäckt kritik mot samtidens<br />
förhållanden, som ingen kunde<br />
missförstå. Sibelius hade skrivit musikaliska<br />
vinjetter till alla tablåerna och han<br />
dirigerade även orkestern. Den nästsista<br />
tablån (nr 5) utspelades Under stora<br />
ofreden 1713-1721 och beskriver hur<br />
”kriget, frosten, hunger och köld hotade<br />
dem alla med undergång” och dess musik<br />
hade en dunkel kraft som var typisk för<br />
sin upphovsman. Sibelius har i åtskilliga<br />
brev uttalat sitt oinskränkta stöd för frihetssträvandena.<br />
Den allra sista tablån<br />
(nr 6) kallades Finland vaknar och det<br />
blev en grand finale. Dessa båda tablåer<br />
kombinerades slutligen för att resultera<br />
i det geniala verk som kommit att kallas<br />
Finlandia, men detta var inte Sibelius idé.<br />
En anonym person hade föreslagit att<br />
Sibelius skulle komponera en uvertyr<br />
med titeln Finlandia till Parisutställningen<br />
år 1900 och Sibelius menade att han med<br />
materialet ur Pressens dagar kunde nå<br />
det bästa tänkbara resultatet. Han hade<br />
förvisso rätt. Stycket uruppfördes i den<br />
form vi känner det idag av Robert Kajanus<br />
den 2 juli 1900 i Paris. Det har senare<br />
visat sig att idégivaren var baron Axel<br />
Carpelan, som även senare kom att<br />
betyda mycket för Sibelius framgångar.<br />
Musiken ägde sprängstoff och blev ett<br />
viktigt inslag i frihetskampen. Stycket var<br />
så laddat att det länge inte fick spelas<br />
under sin riktiga titel. När det spelades i<br />
Estland 1904 gick det under det neutrala<br />
namnet Impromptu, även andra namn har<br />
förekommit. Idag är verket en symbol för<br />
Finland, känd över hela världen. Det<br />
börjar med ett hot mot tsarregimen och<br />
i mollinledningen av den snabba delen<br />
anar man frihetens ljus. När musiken<br />
övergår i dur växer den heroiska kampviljan.<br />
Därpå följer den berömda Finlandiahymnen<br />
som senare frigjorts som ett<br />
körstycke med text av Veikko Antero<br />
Koskenniemi, där man känner folkets<br />
frihetslängtan och framtidstro. I den<br />
grandiosa finalen firas segern. Budskapet<br />
kan gälla internationellt och i alla tider.<br />
© Stig Jacobsson<br />
4 5
CARL NIELSEN<br />
Symfoni nr 5<br />
Mycket förenklat skulle man kunna karaktärisera<br />
Carl Nielsens skrivsätt som<br />
rytmiskt kraftfullt, accentuerat envist<br />
med våldsamma urladdningar mot vilka<br />
plötsligt kontrasteras leende, frodiga<br />
avsnitt - ett myller av visioner av den<br />
vänliga, soliga danska jorden i förförisk<br />
tondräkt. Liksom den första symfonin<br />
saknar den femte undertitel, kanske ett<br />
medvetet uttryck för att det som här<br />
gestaltats inte bör eller kan utsättas för<br />
ordtolkning? Symfonin består av två<br />
stora satsblock, klart åtskilda. Tempo<br />
giusto – strikt tempo – inleds med en<br />
melodisk båge i fagotterna över hastiga<br />
växlingar (tremoli) i violastämman mellan<br />
6<br />
korta upp- och nerstråk. Ett växande med<br />
virtuosa passager i klarinetten och med<br />
kraftinsatser av slagverk, tamburin,<br />
trumma, triangel och bläcken. Adagiopartiet<br />
är en ädel, melodisk kontrast, värme<br />
och innerlighet strömmar ut från stråkar,<br />
fagotter och horn med den lilla trumman<br />
som fridsstörare. ”En kamp mellan<br />
naturens vilda yppighet och kulturens<br />
ordnande makt” (Torben Meyer och<br />
Frede Schandorf-Petersen). En expressiv<br />
klarinettkonsert avslutar. Det andra satsblocket<br />
börjar med ett kraftladdat<br />
allegro, som faller sönder i envisa delar<br />
och melodiska fragment. Hisnande stråkpassager.<br />
Motivbollande mellan stråkar<br />
och träblåsare avlöses av ett fugatema<br />
i presto, en enorm urladdning. En femstämmig<br />
fuga med rötter i inledningstemat<br />
följer i suggestivt andante. I codapartiet<br />
glimtar några reminiscenser från<br />
inledningssatsens altviolintremolo. De<br />
starka krafterna tar överhanden och med<br />
ett strålande Ess-durackord – som en<br />
hyllning till livets oförstörbara krafter<br />
– slutar denna mäktiga symfoni, ett<br />
oerhört skakande dokument av en genial<br />
tonsättare om kampen mellan de<br />
destruktiva och uppbyggande krafterna<br />
i livet! Uruppförandet ägde rum den 24<br />
januari 1922 i Köpenhamn, kritikernas<br />
meningar var delade. I Stockholm framfördes<br />
symfonin den 20 januari 1924,<br />
tonsättaren blev utvisslad, skandalen<br />
ett faktum.<br />
© Tore Eriksson<br />
Kommande konserter<br />
Torsdag 25 april 19.30<br />
nOrDiSka MäSTerverk<br />
Jean Sibelius: Finlandia<br />
Edvard Grieg: Pianokonsert<br />
Carl Nielsen: Symfoni nr 5<br />
Torsdag 2 maj 19.30<br />
vårkOnSerT MeD<br />
HeleneHOlMS eSTeTer<br />
Estetiska programmet vid Heleneholms gymnasium bjuder<br />
på en härligt sprittande terminsavslutning.<br />
Lördag 4 maj 12.00 & 14.00 & 16.00<br />
SångSkaTTen<br />
nallekonsert®<br />
Nu blir det allsång! Kom och sjung in våren och var<br />
med i <strong>Malmö</strong>s största Nallekör.<br />
Pernilla Wallgren, Nallevärd (ersätter Jan-Åke Hillerud)<br />
Torsdag 16 maj 19.30<br />
Till gläDJen<br />
Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9, ”An die Freude”<br />
Fredag 17 maj 12.00<br />
lunCHkOnSerT<br />
European Village-tältet på Gustav Adolfs torg<br />
Med <strong>Malmö</strong> <strong>Symfoniorkester</strong>s och<br />
<strong>Malmö</strong> Konserthus GRATISapp har du alltid<br />
en uppdaterad konsertkalender i fickan.<br />
7<br />
Välkommen till Nalles värld!<br />
Ladda hem den nya appen.
Change language