Skäl till att gå i pension eller inte. Pensionsmyndigheten

Utredningen identifi erar ett antal hinder för äldre som vill och kan arbeta längre.
Även om sysselsättningen bland äldre ökat fi nns det fortfarande stora grupper
som lämnar arbetslivet relativt tidigt till följd av bland annat arbetsoförmåga,
arbetslöshetsersättning och ersättningar från kollektivavtalade försäkringar.
Utredningar konstaterar att bättre hälsa och ökad medellivslängd inte har kommit
alla till del. Stora skillnader i arbetsvillkor bidrar fortfarande till en ojämlik hälsa.
Det är alltjämt en stor andel arbetstagare som upplever sig ha slitsamma och
enformiga arbeten. Fysiskt krävande arbeten är fortfarande vanliga och har
dessutom ökat bland kvinnor. Det kan därför, enligt utredningen, behövas insatser
för bättre arbetsförhållanden för att stärka uthållig arbetshälsa under hela
arbetslivet.
Utredningen framhåller hur viktiga pensionsregler och pensioneringsnormer
är för besluten att sluta arbeta och pensionera sig. Man framhåller bland annat
65-årsgränsen för garantipension och 61-årsgränsen då man tidigast kan börja ta
ut allmän ålderspension. Vidare pekar man på att det fi nns en rad tjänstepensionsrelaterade
regler som bedöms bidra till tidig pensionering och att motverka ett
längre arbetsliv.
Slutligen pekar utredningen på betydelsen av ekonomiska drivkraft er i sammanhanget.
På det hela taget görs bedömningen att de ekonomiska incitamenten att
arbeta längre och skjuta upp uttaget av pension är ändamålsenligt utformade.
Det fi nns dock grupper, menar man, vars ekonomiska incitament att arbeta på
äldre dagar skulle behöva stimuleras ytterligare. Det gäller dels den ganska stora
grupp av pensionärer med låga pensioner, vars utbyte från att arbeta påverkar
pensionen endast marginellt. Men det gäller också den grupp äldre som har
högra inkomster och som givet dagens skattesystem på marginalen har liten
anledning att fortsätta arbeta.
26