Skäl till att gå i pension eller inte. Pensionsmyndigheten
Skäl till att gå i pension eller inte. Pensionsmyndigheten
Skäl till att gå i pension eller inte. Pensionsmyndigheten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
• civilstånd verkade också påverka viljan <strong>att</strong> <strong>gå</strong> i förtid: gift a <strong>eller</strong> sammanboende<br />
personer hade en större benägenhet <strong>att</strong> <strong>gå</strong> i <strong>pension</strong> tidigt än ensamstående,<br />
ett resultat som är linje med tidigare studier.<br />
• den psykosociala arbetsmiljön var en annan faktor som verkade spela in – ju<br />
större krav som ställs på en arbetstagare i termer av <strong>att</strong> arbeta fort och hårt,<br />
desto troligare var det <strong>att</strong> en person önskade lämna arbetslivet i förtid, även<br />
det resultat som är i linje med tidigare undersökningar<br />
• neds<strong>att</strong> arbetsförmåga var en annan bidragande kraft i sammanhanget – var<br />
arbetsförmågan neds<strong>att</strong> av någon anledning, t.ex. bristande hälsa, ökade viljan<br />
<strong>att</strong> <strong>gå</strong> i <strong>pension</strong> innan 65 års ålder.<br />
Slutligen visade studien <strong>att</strong> ekonomiska incitament är av betydelse i sammanhanget.<br />
Dels verkade det som <strong>att</strong> existensen av avtals<strong>pension</strong>er och deras konstruktion<br />
skapade en ökad benägenhet <strong>att</strong> vilja lämna arbetslivet i förtid. Dels<br />
var viljan <strong>att</strong> sluta arbeta i förtid högre bland individer med en genomsnittlig<br />
inkomstnivå över taket i det statliga ålders<strong>pension</strong>ssystemet. Även detta är faktorer<br />
som identifi erats vara av betydelse i forskningen.<br />
Värt <strong>att</strong> notera är <strong>att</strong> dessa resultat är genererade på basis av en enkät som i<br />
huvudsak rörde personer som relaterade sina svar <strong>till</strong> det dåvarande <strong>pension</strong>ssystemet<br />
– ATP-systemet – och den dåvarande arbetsmarknaden. Vid tiden för<br />
enkäten var det reformerade allmänna <strong>pension</strong>ssystemet fortfarande ganska nytt<br />
och det kan ha funnits en osäkerhet om vad det nya systemet innebar m.m.<br />
Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys<br />
Den andra studien som refereras är en rapport från 2010, Vem arbetar eft er 65<br />
års ålder? – en statistisk analys, förf<strong>att</strong>ad av Anders Klevmarken på uppdrag av<br />
Sociala rådet. I rapporten presenteras resultat från analyser av hur vanligt det är <strong>att</strong><br />
förvärvsarbeta eft er 65 års ålder och vilka som gör det. Resultaten av Klevmarkens<br />
studie kan sammanf<strong>att</strong>as i följande punkter:<br />
• Den ökning av de äldres sysselsättning som kunnat observeras de senaste 5<br />
åren kan, menar han, förklaras bland annat av <strong>att</strong> de födelsekohorter som<br />
uppnått <strong>pension</strong>sålder har högre utbildningsnivå och bättre hälsa än tidigare<br />
år<strong>gå</strong>ngar. Till detta kan läggas <strong>att</strong> förändringar har genomförts av <strong>pension</strong>ssystemet<br />
som gjort det mer ekonomiskt fördelaktigt <strong>att</strong> skjuta upp uttaget av<br />
<strong>pension</strong> samt det så kallade jobbsk<strong>att</strong>eavdraget.<br />
24