Skäl till att gå i pension eller inte. Pensionsmyndigheten

I det reformerade systemet fi nns ingen given åldergräns när full pension uppnås.
Det som gäller är att det i nya systemet kan ålderspension börja tas ut från 61 års
ålder. Men det är också möjligt att skjuta upp uttaget av pension i princip hur
länge som helst, det fi nns med andra ord ingen övre åldergräns. Pensionsåldern
är således väsentligt mer fl exibel i det nya systemet. Noterbart är dock att den
ålder då pension först kan börja tas ut är högre i det nya systemet, 61 i stället för
60 år, som gällde i det gamla ATP-systemet.
En tredje skillnad mellan de båda systemen är att i dagens pensionssystem så är
fl er beslut upp till individen. Det gäller främst tidpunkten för pensioneringen.
Men också genom premiepensionssystemets val av fonder. Denna skillnad förstärks
om man också beaktar det faktum att avtalspensionerna i väsentligt större
utsträckning än tidigare involverar val mellan olika former av pensionsförsäkringar,
fonder med mera.
Utöver dessa förändringar har även andra regelförändringar skett som också de
kan påverka de förvärvsarbetandes beslut om när man ska gå i pension och därmed
pensionsåldern. Dels har i dag arbetstagarna formellt rätt att arbeta till 67
års ålder. Tidigare, före år 2003, kunde en arbetsgivare i princip tvinga en arbetstagare
att gå i pension vid 65 års ålder. Dels har det s.k. jobbskatteavdraget som
först infördes år 2007 och sedan utvidgats i fl era steg gjort det mer lönsamhet att
fortsätta att arbeta genom att skatten på arbetsinkomster är lägre än på inkomst
från pension.
Ett utmärkande drag för det nuvarande pensionssystemet är att man i inkomstpensionsdelen
av systemet byggt in en balanseringsmekanism, så kallad automatisk
balansering, eller som den också ibland kallas ”bromsen”. Denna mekanism
eliminerar eventuella varaktiga underskott och garanterar därmed en långsiktig
fi nansiell stabilitet i pensionssystemet. Det betyder i sin tur att systemet alltid
kommer att kunna klara av att leva upp till sina åtaganden mot pensionskollektivet,
även om det kan bli fråga om lägre pensionsnivåer.
2.3 Tjänstepensioner och privat pensionssparande
Det allmänna pensionssystemet kompletteras av avtals- eller tjänstepensioner
samt privat pensionssparande. Dessa i huvudsak privata pensionsarrangemang
fi nns i många olika former och skiljer sig åt i en rad olika avseenden. Några
gemensamma drag fi nns dock. Ett är att de i stor utsträckning är avgift sbaserade.
Ett annat är att de syft ar till att vara ett komplement till den allmänna pensionen.
11