EIO Aktuellt - Voltimum

Foton: Hans Clausen
AKTUELLT
INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR • NR 5 • MAJ 2004
Punkare på årsmötet i Skövde:
’’Rocka fett, EIO!’’
Punkaren Putte
Svensson berättade
för publiken på
EIO:s årsmöte om
de vedermödor han
utstått för att komma
dit där han är i dag.
Åsa Kjellberg Kahn intervjuades av
lokala medier i Skövde.
Punkaren Putte Svensson (bilden ovan) höll
årsmötespubliken i extas när han berättade
om sina vedermödor för att komma dit där
han är i dag. ”Gränsen mellan kriminalitet
och kreativitet är hårfi n för en entreprenör”,
menade han.
Han poängterade också att det är tre
saker som är viktigt för en bra entreprenör:
Magkänsla, Rocka fett och Skapa Cred.
Kanske något att tänka på även i de fortsatta avtalsförhandlingarna med Svenska
Elektrikerförbundet.
Årsmötet hade i år också ett inslag av demonstrationer och skanderande.
Elektrikerförbundet hade ett hundratal medlemmar på plats utanför Billingehus i
Skövde för att passa på att säga sitt om pressade byggtider.
Läs mer på sid 4–5
Elektrikerstrejken
18 maj 2004
Arbetsmiljön
är inte till salu
Med anledning av den allt mer
upptrappade elektrikerkonfl ikten
gör Sveriges Byggindustrier
(BI) tillsammans med övriga arbetsgivarförbund
inom byggsektorn
en förhandlingsframställan
till Svenska Byggnadsarbetareförbundet,
Svenska Elektrikerförbundet,
SEKO och Svenska
Målareförbundet avseende eventuella
behov av att ändra eller
komplettera arbetsmiljöavtalen.
— Vi vill få till stånd överenskommelser
med våra motparter
som innehåller gemensamma
grundförutsättningar
och som bygger på samverkan
och gemensamt ansvarstagande,
säger Bo Antoni, vd för Sveriges
Byggindustrier.
Arbetsfreden inget
värd för Byggnads
— Det är mycket förvånande
att Byggnads nu beslutat om att
sympatisera med Elektrikerförbundet
i deras strejk. Byggnads
är ju ett av de LO-förbund
som haft uppe frågan om andra
arbetsmiljöskrivningar i sina avtalsförhandlingar,
och sedan avfört
ärendet från dagordningen,
säger Åsa Kjellberg Kahn, EIO:s
förhandlingschef och fortsätter:
— Så sent som den 2 april
skrev Byggnads avtal med Sveriges
Byggindustrier, men den
arbetsfreden tycks inte vara
mycket värd för Byggnads.
Läs mer om elektrikerstrejken
på sidorna
2, 3, 4, 5 och 7
SMÅLAND VANN I
Yrkes-SM
Läs
mer
på
sid 6

INLEDAREN
2
Varför går det inte att förhandla
med Elektrikerförbundet?
I min värld är en förhandling att två eller fl er parter lugnt
sätter sig ner och försöker hitta lösningar på varandras
frågeställningar. Det är ett givande och tagande.
När detta skrivs den 18 maj har Svenska Elektrikerförbundet
dragit igång sin tredje stridsåtgärd mot ett antal
arbetsplatser och EIO-företag.
Är verkligen konfl ikt det bästa sättet för Elektrikerförbundet
att värna om medlemmarnas intressen? Eller beror
denna taktik på att man anser att man är mindre bra på
att förhandla och att man därför inte kan förhandla med
arbetsgivarna utan att ha konfl iktvapnet som påtryckningsmedel?
Konsekvenserna av Elektrikerförbundets stridsåtgärder
som drogs igång den 10, 13 och 18 maj visar att något
är galet någonstans... Elektrikerförbundets syfte med
konfl ikten är att få till stånd att Arbetsmiljölagen skrivs
in i kollektivavtalet. På så sätt kan en dubbelreglering av
arbetsmiljöfrågorna ske.
EIO:s arbetsgivare säger ett kraftfullt nej till att skriva in
lagar i kollektivavtalet (se sidorna 4–5). Liknande förslag
om avtalsreglering har drivits av Byggnads och Målareförbundet
– som nu varslat om stödåtgärder för Elektrikerförbundet
– men senare har man lagt ner frågan.
I den avtalspolitiska rapporten ”Kollektivavtal för Framtiden”,
som Elektrikerförbundet publicerade hösten 2002,
kan man läsa att Elektrikerförbundet ser strejker
och andra stridsåtgärder som ett helt naturligt
inslag på arbetsmarknaden.
Så detta den elfte konfl ikten på lika många
år kommer sannolikt att följas av åtskilliga
fl er. Dystra framtidsutsikter.
Peter Olofsson
peter.olofsson@eio.se
08-762 75 71
EIO-AKTUELLT
Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77
Redaktion: Lena Nordlund, 08-762 75 58, lena.nordlund@eio.se
Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se
Redaktionsråd: Lars G Andersson, 08-762 75 69,
lars.g.andersson@eio.se
Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se
Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se
EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 40
Produktion: Odelius New Media, 08-445 87 80
Tryck: Norrmalmstryckeriet
Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se
EIO och medlemsföretag
vann tvist om uppsägning
Arbetsdomstolen har nyligen avgjort ett mål (AD 2004
nr 39) mellan å ena sidan Svenska Elektrikerförbundet
och å andra sidan EIO och Elbolaget Bergqvist & Co.
Företaget sade upp ett antal montörer
pga arbetsbrist. Företaget behöll
dock en arbetstagare som hade
kortare anställningstid än en av de
uppsagda. Den arbetstagare som
företaget valde att behålla, trots
dennes kortare anställningstid, arbetade
inte endast som montör utan
fungerade även som avdelningschef
vilket innebar att han även utförde
vissa tjänstemannauppgifter, såsom
exempelvis viss marknadsföring, kalkylering
och offertgivning.
Enligt företagets mening var den
arbetstagaren man behöll en nyckelperson
med särskilda kvalifi kationer
och den uppsagde hade inte tillräckliga
kvalifi kationer för att kunna
omplaceras till det arbetet.
BROTT MOT TURORDNINGS-
REGLERNA?
SEF menade dock att detta var ett
brott mot turordningsreglerna.
Enligt SEF så var det ingen större
skillnad på arbetsuppgifter mellan
de två.
Även om den som fi ck behålla
jobbet skulle ha utfört vissa tjänstemannauppgifter,
så menade SEF
att detta inte skulle beaktas i turordningssammanhang,
eftersom turordningslistor
upprättas efter avtalsområden
med en lista för montörer och
en för tjänstemän.
Till sist hävdade SEF att även
om tjänstemannauppgifterna skulle
beaktas, hade den uppsagde tillräckliga
kvalifi kationer även för de
arbetsuppgifterna, om han fi ck lite
kompletterade utbildning.
SEF STÄMDE EIO
OCH FÖRETAGET
SEF stämde därför EIO och företaget
inför Arbetsdomstolen och hävdade
att uppsägningen skulle ha skett helt
enligt turordningslistan.
Arbetsdomstolen konstaterade
först att företaget genom
vittnesmål och skriftlig
bevisning i form av organisationsplan
och befattningsbeskrivningvisat
att den arbetstagare
som fi ck behålla jobbet
hade utfört tjänstemannauppgifter
vid sidan av
montörsjobbet.
Därefter sade Arbetsdomstolen
att när man avgör om någon har
tillräckliga kvalifikationer för att
kunna omplaceras till ett annat arbete
ska beakta alla arbetsuppgifter
som ingår i det arbetet. Detta oavsett
om vissa arbetsuppgifter hör till ett
annat kollektivavtalsområde.
Slutligen konstaterade Arbetsdomstolen
att den uppsagde inte
hade tillräckliga kvalifi kationer för
att kunna omplaceras till det arbete
som även innehöll vissa tjänstemannauppgifter.
Arbetsdomstolen avslog således
SEF:s talan och förpliktade SEF att
betala EIO:s och Elbolagets rättegångskostnader.
Kommentar:
Vid uppsägningar pga arbetsbrist
ska uppsägningar enligt lagen om
anställningsskydd i normalfallet göras
efter anställningstid. Den som
har kortast anställningstid får lämna
företaget först. Om den med längre
anställningstid måste omplaceras till
ett annat arbete, krävs det dock att
den arbetstagaren har tillräckliga kvalifi
kationer för att klara av det jobbet
som omplaceringen ska ske till.
Det krävs dock inte att arbetstagaren
fullständigt behärskar sina nya arbetsuppgifter
från början utan endast att
han har möjlighet att inom rimlig tid
lära sig dem.
SEF hävdar ofta i förhandlingar
rörande uppsägningar att alla elektriker
klarar alla elektrikerarbeten. I det
här målet fann dock Arbetsdomstolen
det visat att den uppsagde saknade
tillräckliga kvalifi kationer för de tjänstemannauppgifter
som ingick i det
aktuella arbetet och att den uppsagde
inte heller inom rimlig tid skulle ha
kunnat lära sig dem.
För ytterligare information:
Ulf Nordström, 08-762 75 57
ulf.nordstrom@eio.se
Foto: Timmy Carlsson
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2004

AVTAL 2004
Åsa Kjellberg Kahn, 08-762 75 64, asa.kjellberg-kahn@eio.se
Förbered dig för nya ROT-avdraget!
Det nya ROT-avdraget infördes 15 april 2004 och gäller
till och med 30:e juni 2005. ROT-avdraget gäller för ägare
till småhus (t ex villa eller sommarstuga), bostadsrätter och
hyreshus. Skattereduktion kan medges för underhåll, reparationer
samt om- och tillbyggnader.
De exakta beloppsgränserna för
det nya ROT-avdraget är ännu
inte fastställda men 1996 års regler
kan ge en vägledning.
Då var skattereduktionen 30
procent av arbetskostnaden och
max 5 000 kronor för bostadsrätter
och 10 500 kronor för småhus.
Reglerna gällde per taxeringsenhet
och det krävdes en arbetskostnad
på minst 2 000 kronor innan
man kunde ansöka om skattereduktion.
Detta innebar att arbetskostnaden
måste uppgå till minst 16 666
kronor för bostadsrätter och minst
35 000 kronor för småhus för att
man skulle få maximal skattereduktion.
1999 höjdes beloppen så under
2004–2005 kan det bli tal om ett
större belopp.
För att ROT-avdrag ska kunna
beviljas gäller följande:
• Man ska anlita en hantverkare
med F-skattesedel
• Man ska begära att arbete och
materiel specifi ceras separat på
fakturan
• Spara alla fakturor. Första tillfället
att lämna in ansökan om skattereduktion
blir troligen i början av
2005. Skattereduktionen kommer
på slutskattebeskedet 2005.
Beslutet tas formellt i riksdagen
i juni 2004 men ska gälla på arbeten
som gjorts från 15 april. Reglerna
är ännu inte helt klara men så snart
alla detaljer är färdiga kommer de
att fi nnas på www.skatteverket.se
och även på www.eio.se.
För ytterligare information:
Johan Lysholm 08–762 75 78,
johan.lysholm@eio.se
§
§§§ § §
§
Skralt medlarbud – SEF strejkar – Utökade varsel
– Byggfacken sympatiserar – BI gör förhandlingsframställan
KONFLIKTLÄGET
TISDAGEN DEN 18 MAJ.
Medlarna lämnade på söndagskvällen
den 9 maj ett slutbud till EIO
och Svenska Elektrikerförbundet
(SEF). EIO:s styrelse svarade nej
till medlarnas bud.
Det huvudsakliga skälet till
EIO:s nej var att förslaget innebar
en dubbelreglering av arbetsmiljöfrågorna.
Idag fi nns en tvingande
arbetsmiljölag som alla arbetsgivare
ska följa och där Arbetsmiljöverket
har tillsynen över lagen. Slutbudet
från medlarna innebar att SEF
skulle få rätt att driva rättstvister
i arbetsmiljöfrågor och i slutänden
kräva skadestånd i domstol
vid sidan om Arbetsmiljöverkets
sanktioner.
Dessutom innebar förslaget
en väldigt hög kostnad för ett
ettårsavtal. Slutbudet tog inte
heller någon hänsyn till de frågor
EIO drivit.
De stridsåtgärder som sedan
den 10 maj är i kraft är SEF:s ar-
betsnedläggelse och blockad mot
34 namngivna arbetsplatser, samt
blockad mot allt övertidsarbete på
EIO-företag. Den 13 maj utvidgade
SEF konfl ikten genom att varslet
mot NEA i Örebro och Lindesberg
utlöstes.
Den 14 maj trädde EIO:s spegellockout
i kraft. Det innebär
bland annat att de montörer som
strejkar på grund av SEF:s varsel
riktat mot de 34 arbetsplatserna
även är lockoutade samt att övertidsarbete
för SEF:s medlemmar
även är blockerad från EIO:s
sida.
Den 18 maj utvidgade SEF
konfl ikten ytterligare genom att
varslet mot NEA-koncernen och
Skanska Electro trädde i kraft. Från
samma datum trädde även EIO:s
spegellockout av SEF:s stridsåtgärder
mot NEA och Skanska Electro
i kraft.
SEF varslade den 11 maj om
utvidgade stridsåtgärder till den 24
maj. SEF:s stridsåtgärder omfattar
total arbetsnedläggelse från SEF:s
medlemmar som arbetar på installationsavtalets
område på de arbetsplatser
där Skanska fi nns fr.o.m. de
datum som angetts i varslet.
Varslet gäller arbetsplatser där
EIO-företag utför arbeten direkt
åt Skanska som beställare/generalentreprenör
samt arbeten där
Skanska fi nns på plats för att utföra
arbeten eller skulle ha funnits på
plats för att utföra arbeten.
Arbetsuppgifterna har också
förklarats i blockad vilket innebär
en uppmaning från SEF att
ingen annan ska ta över arbetsuppgifterna.
För det fall Skanska påbörjar
arbete på någon annan arbetsplats
exempelvis den 25 maj kan elarbeten
då utföras på dessa arbetsplatser
fram till den 1 juni men från
det datumet omfattas även dessa
av konfl ikten. På samma sätt fortsätter
varslet att verka den 7 juni
respektive den 14 juni.
Med anledning av Elektriker-
förbundets senaste varsel beslutade
EIO att lockouta de medlemmar i
Elektrikerförbundet som omfattas
av arbetsnedläggelse. De varslade
motåtgärderna träder i kraft den
26 maj.
Den 18 maj varslade Svenska
Byggnadsarbetareförbundet och
Svenska Målareförbundet om
sympatiåtgärder till Elektrikerförbundets
aktioner.
Med anledning av den allt mer
upptrappade elektrikerkonfl ikten
har Sveriges Byggindustrier (BI)
tillsammans med övriga arbetsgivareförbund
inom byggsektorn
gjort en förhandlingsframställan
till Byggnads, Elektrikerförbundet,
SEKO och Målarna avseende
eventuella behov av att ändra eller
komplettera arbetsmiljöavtalen.
För en mer utförlig bild
av elektrikerkonfl ikten, se
www.eio.se. Se även Sveriges
Byggindustriers hemsida,
www.bygg.org.
Det nya rotavdraget infördes 15 april i år. Beloppsgränserna är inte
fastställda ännu men beslut tas i riksdagen i juni.
Exempel, ombyggnad av en elanläggning i ett radhus
Fakturerat totalbelopp inkl moms 40 000 kr
Varav materiel (kabel, VP-rör m m) 7 000 kr
Underlag för skattereduktion, dvs arbetskostnad 33 000 kr
Skattereduktion 30 % (konsumenten tjänar) 9 900 kr
Totalkostnad efter ROT-avdrag (skattereduktion) 30 100 kr
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2004 3

EIO:s årsmöte
Elektrikerförbundet inledde i april
en strejk – ivrigt påhejade av LO
– för att få in en reglering av arbetsmiljölagen
i kollektivavtalet.
En kamp för dubbla regelsystem,
med andra ord.
— Det är en skrämmande
framtidsutsikt med dubbel reglering
av en arbetsmiljöfråga, menade
Gösta Allthin. Vi har ju en
tvingande arbetsmiljölag och det
är Arbetsmiljöverket som utövar
tillsyn och har olika åtgärder och
sanktioner till sitt förfogande.
EIO:s årsmöte konstaterade
också enhälligt att det var helt
riktigt av EIO:s styrelse att avvisa
medlarnas bud, som elektrikerarbetsgivarna
betraktar som en
direkt karbonkopia av Elektrikerförbundets
krav.
Några dagar före årsmötet hade
Elektrikerförbundet begärt sympatiåtgärder
från Svenska Byggnadsarbetareförbundet,
Svenska
Målareförbundet och Svenska
Transportarbetareförbundet.
AVFÖRD FRÅGA
Gösta Allthin kommenterade:
— Det vore förvånande om de
skulle ge sitt stöd till Elektrikerförbundet,
eftersom Målarna och
Byggnads har haft frågan uppe i
sina avtalsförhandlingar och avfört
frågan.
4
rsmöte:
Ett ovillkorligt nej till att
skriva in lagar i kollektivavtalet
Vid EIO:s årsmöte i Billingehus
i Skövde den 14
maj sa de samlade elarbetsgivarna
ett kraftfullt
nej till att föra in
lagar i kollektivavtalet.
— Detta gäller i allra
högsta grad Svenska
Elektrikerförbundets
krav om att skriva in
delar av arbetsmiljölagen
i kollektivavtalet, konstaterade
Gösta Allthin,
ordförande i EIO.
Foto: Hans Clausen
Gösta Allthin, EIO:s ordförande, och Hans Enström, EIO:s vd, kunde se fram emot ett givande årsmöte i
Billingehus i Skövde.
På grund av Elektrikerförbundets
strejk kom EIO:s årsmöte den
14 maj att bli ett bra forum för EIO:s
medlemsföretagare att dryfta de
skilda ståndpunkter som råder mellan
Elektrikerförbundet och EIO.
Men även om elektrikerstrejken var
på allas läppar så fanns det också
annat att resonera om.
Tranås Eltjänsts Gösta Allthin,
som gör sitt nionde år som EIO:s
ordförande, inledde i sitt välkomsttal
med att konstatera att EIO gick
stärkt ur strejken 2003.
— Min förhoppning är att vi
kommer ut med huvudet högt också
ur den pågående strejken.
Men han poängterade också
värdet av fred på arbetsmarknaden.
— Jag ser förstås hellre att
parterna till exempel diskuterade
åtgärder för att komma ur den
vikande konjunkturen och därav
en vikande efterfrågan på elinstallatörernas
tjänster. Detta är mer
konstruktivt än att strejka.
PUNKAREN PUTTE
CHOCKADE PUBLIKEN
De omkring 130 deltagarna chockerades
något när sedan punkaren
Putte Svensson intog scenen till
tonerna av en av punkrockgruppen
Sex Pistols mest kända låtar, Anarchy
in the UK. Sångaren Johnny
Rottens stämma spydde ut: ”I am
an antichrist, I am an anarchist/I
don’t know what I want, but I know
how to get it”. Detta har aldrig
hörts på ett årsmöte tidigare.
— Känner ni igen låten? frågade
punkaren Putte.
Det var det bara två personer
som gjorde.
— Då kommer ni aldrig få
anställning hos mig, sa punkaren
Putte.
För det visade sig att Putte
använder sig av den låten vid anställningsintervjuer.
De som inte
klarar att lista ut vad gruppen och
låten heter kan gå hem med oförrättat
ärende.
Och punkaren Putte visade
sig vara ingen annan än entreprenören
och skolchefen Putte
Svensson som i femtonårsåldern
startade den numera riksbekanta
Hultsfredsfestivalen.
I en timme och 45 minuter höll
Putte Svensson publiken i extas när
han berättade om sina vedermödor
för att komma dit han är idag.
”Gränsen mellan kriminalitet och
kreativitet är hårfi n för en entreprenör”,
menade han.
Han poängterade också att det
är tre saker som är viktiga för en
bra entreprenör.
— Magkänsla, Rocka fett och
Skapa Cred.
På ett finare språk betyder
det helt enkelt att göra en bra
omvärldsanalys, rikta in sig på
marknadsföring och att skapa
trovärdighet i det man gör.
— Med det i minnet är det
enkelt att attackera marknaden
innan någon annan gör det, poängterade
Putte Svensson. Så gå
ut och attackera!
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2004

För EIO blev 2003 ett händelserikt
år, inte minst med tanke på
Elektrikerförbundets strejk. EIO:s
vd Hans Enström poängterade att
det är ytterst skadligt med alla dessa
konfl ikter. Elva konfl ikter på lika
många år. I den senaste strejken fi ck
EIO dock starkt stöd av Svenskt
Näringsliv och ett fl ertal andra
arbetsgivarorganisationer.
NY LOGO FÖR EIO
Hans Enström kunde också berätta
att EIO nu introducerat en ny logotyp
som på ett bra och tydligt
sätt symboliserar det nya EIO. Vidare
har redan nu åtgärder börjat
vidtas för att göra ett så bra 100årsjubileum
som möjligt då EIO
ska fi ras under 2006.
Medlemsantalet i EIO har
varit ganska konstant de senaste
åren, kring 2 500 medlemsföretag.
77 procent av medlemskåren är så
kallade Fullservicemedlemmar, 21
procent har valt Grundservice och
resterande två procent tycker att
Delservice är ett bra alternativ.
FÖRHANDLINGSCHEFEN
REDOGJORDE FÖR AVSLAG
EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg
Kahn redogjorde för anledningen
till att EIO inte kunde
acceptera medlarnas bud. Det är
återigen någon form av kompensa-
Gösta Allthin,
Hans Enström och Åsa
Kjellberg Kahn på väg
ut till de demonstrerande
elektrikerna.
Bengt Nylén, Skanska
Electro, och Hans
Hallin, NEA-gruppen,
var välkomna deltagare
vid EIO:s årsmöte.
tion för pressade byggtider som är
Elektrikerförbundets paradfråga.
Man vill ha en skrivning av Arbetsmiljölagen
i kollektivavtalet.
— Något som närmast är att
jämföra med att skriva in Trafi klagstiftningen
i ett kollektivavtal,
menade en medlem. Först får du
böta för fortkörning av polisen, och
sedan kommer facket och ska ha
en hacka. Märkligt system!
ELEKTRIKERFÖRBUNDET
DEMONSTRERADE
Elektrikerförbundet passade på
att med ett hundratal medlemmar
på plats utanför Billingehus
demonstrera och skandera slagord:
”Elektrikerna demonstrerar, elek trikerna
har fått nog”.
Även för de demonstrerande
elektrikerna och för media fi ck Åsa
Kjellberg Kahn tillsammans med
Hans Enström och Gösta Allthin
tillfälle att kommentera varför EIO
säger nej till medlarnas bud.
Gösta Allthin och Hans Enström
fi ck också tillfälle att avtacka Leif
Ernelind och Lasse Lundvall som
båda lämnade EIO:s styrelse.
Ett år tills nästa årsmöte.
Men det ska nog gå bra för EIOentreprenörerna.
Speciellt om man
följer punkaren Puttes ord om att
rocka fett. Och tänk på att skapa
cred, EIO!
Ny styrelse valdes
EIO:s stadgar föreskriver att dess styrelse ska bestå av en särskilt
vald ordförande och sju ytterligare ledamöter jämte suppleanter.
Verkställande direktören Hans Enström ingår enligt stadgarna
i styrelsen. Styrelsen har följande sammansättning.
Till ordinarie ledamöter valdes:
Gösta Allthin, ordförande, Tranås Eltjänst AB, Tranås
Hans Engvall, Elteknik i Gävle AB, Gävle
Hans Hallin, Närkes Elektriska AB, Örebro
Kari Kallio, YIT Building Systems AB, Västerås
Björn Ljung, Bravida AB, Norrköping
Göran Nordin, HLK Elgruppen AB, Örebro
Bengt Nylén, Skanska Electro AB, Malmö
Per Ove Pettersson, J & P Elmontage Visby AB, Visby
Till suppleanter valdes:
Göran Haraldsson, Vitala Elektriska AB, Vetlanda
Karl-Ivar Jönsson, Midroc Electro AB, Sandviken
Ola Karlsson, S. G. Westin Elcenter AB, Älvsjö
Berth-Ove Larsson, Erics Elektriska Luleå AB, Luleå
Ingemar Lindberg, Emil Lundgren AB, Göteborg
Göran Sollén, Västmanlands Elektriska AB, Västerås
Bengt Swartz, Åby Eltjänst AB, Norrköping
Välkommen till EIO!
Nya medlemmar april 2004
Stockholms
Distriktsförening
Skanska Facilities Management
AB, Solna
TIJO Bygg & Bokföring HB,
Älta
Villastadens Elektriska, Uttran
Östgöta-Sörmlands
Distriktsförening
Avstampet nr 4116 AB,
c/o Eddima Teknik, Norrköping
Skånes Distriktsförening
Eltjänst i Lönsboda AB,
Lönsboda
Lars Brandin driver Villastadens
Elektriska i Uttran.
Villastadens Elektriska jobbar
med allmän elservice och
rotarbeten.
— Jag blev medlem i EIO för
att jag tycker att organisationen
står för kvalitet. EIO har
ju gott rykte i branschen och
det vill jag ta vara på genom
att ta del av allt det som EIO
står för, så att jag kan erbjuda
samma kvalitet och kunskap
till mina kunder. Dessutom är
det bra att ingå i ett förbund
som kan stötta och företräda
en om det skulle behövas någon
gång.
Reguard Teknik AB,
Helsingborg
E.F. Installation, Helsingborg
Västra Sveriges
Distriktsförening
CE Elentreprenad AB, Olsfors
Gävle Dala
Distriktsförening
Dala Eltjänst, Insjön
Mellersta Norrlands
Distriktsföreningen
Frösö Minnesteknik AB, Frösön
Belamo AB, Nälden
— Jag har följt EIO på deras
hemsida under en lång tid och
har tyckt att organisationen
verkat bra. Men mitt företag
startade jag först i höstas, så
det har inte blivit tid att bli
medlem tidigare. Nu hoppas
jag kunna ta del av en del
utbildningar som EIO har, de
verkar riktigt
bra. Kursen
i telecertifi
eringen är
jag väldigt
intresserad
av så den
kommer jag
nog gå.
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2004 5

Nya starkströmsregler
och behovet av kunskap
Den 1 juli 2004 kan den som vill, börja tillämpa nya föreskrifter
om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda enligt
ELSÄK-FS 2004:1. Den nuvarande Blå boken, ELSÄK-FS
1999:5, kan tillämpas till och med den 30 juni 2006.
Den nya föreskriften är på knappt
trettio sidor och därmed betydligt
tunnare än nuvarande Blå boken.
Föreskriften innehåller sex kapitel.
De tre första kapitlen handlar om
allmänna bestämmelser, defi nitioner
och allmänna säkerhetskrav.
Därefter följer kapitlen om särskilda
säkerhetskrav för lågspännings-
och högspänningsanläggningar
och för luftledningar. Sist
i de nya föreskrifterna återfi nns de
allmänna råden.
NUVARANDE STARK-
STRÖMSFÖRESKRIFTER
Blå boken innehåller bland annat
”Avdelning A, Föreskrifter
om lågspänningsanläggningar,
Avdelning B, Föreskrifter om
högspänningsanläggningar” och
”Avdelning C, Föreskrifter om
skötsel av elektriska starkströmsanläggningar”.
Avdelning C kommer att fi nnas
kvar i sin nuvarande form i
Blå boken som längst till den 1
juli 2006.
NYA STARKSTRÖMS-
PAKETET – HUR BLIR DET
Avdelning A ersätts av svensk
standard där det mesta återfi nns
i SS 436 40 00, Elinstallationsreglerna.
Elinstallationsreglerna
är liksom tidigare baserade på
regler från IEC och CENELEC.
Den stora förändringen, förutom
6
Småland har alltid varit
framgångsrikt under de elva
år som fi nalerna i ECY-Cup
genomförts. Så det är på
något sätt helt följdriktigt att
Sveriges bästa elektriker heter
Tomas Sjögren och kommer
från Ljungby. För närvarande
arbetar han hos NEA Smålands
Elektriska AB. Han tog
guldet i gren elektriker-elteknik,
då Sveriges första Yrkes-SM
nyligen genomfördes i Piteå.
Silvermedaljör blev Fredrik
Dahlqvist från Stockholm och
Standarder och handböcker
för installatörer
Vid utförande enligt det nya starkströmspaketet är
det lämpligt att man har tillgång till följande standarder
och SEK-handböcker i sin ”basgarderob”:
ELSÄK-FS 2004:1 Starkströmsföreskrifterna
SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna
Guiden till Elinstallationsreglerna
SEK handbok 412 Grafi ska symboler för elinstallationsritningar
och scheman
SEK handbok 413 Potentialutjämning i byggnader
SEK handbok 414 Dvärgbrytare (automatsäkringar) 230/400 V
SEK handbok 415 Tillfälliga anläggningar – Vägledning vid
planering, utförande och underhåll
SEK handbok 421 Kompendium med regler för dimensionering
av ledningsnät för lågspänning
SS 424 14 38 Kabelförläggning i byggnader
SS 436 46 61 Elinstallationer i byggnader,
Del 61: Kontroll före idrifttagning
SS 437 01 40 Anslutning av lågspänningsinstallationer
till elnätet
SS 437 01 45 El- och teleinstallationer i byggnader
– Grundläggande dimensioneringsregler
SS 437 01 46 Elinstallationer i byggnader – Uttag och andra
anslutningspunkter – Omfattning och placering
SS 437 01 51 Elinstallationer i byggnader – Införing av el
och telekablar i byggnader
diverse tekniska förändringar, är
att uppläggningen getts en annan
struktur. Regler för utförande av
värmekabelanläggningar till exempel
återfi nns i en egen standard,
SS 436 47 53 liksom kontroll för
idrifttagning i SS 436 46 61. Kom
dock ihåg att vissa särskilda säkerhetskrav
fortfarande återfi nns i de
nya föreskrifterna.
Småland vann Yrkes-SM igen!
bronsmedaljör Timmy Sigurdsson
från Färjestaden. Guldmedaljören
Tomas är därmed medlem i
det svenska yrkeslandslaget och
nu väntar deltagande i Finlands
nationella tävlingar för elever i
yrkesskolorna i januari nästa år
och därefter Yrkes-VM i Helsingfors.
Tanken är nu att Yrkes-SM tills
vidare permanentas och genomförs
jämna år, eftersom yrkes-
VM genomförs udda år. Finalen
i ECY-Cup övergår därmed till
Yrkes-SM. De teoretiska tävlingar
Avdelning B återfi nns även den
som standarder, bland annat SS 421
01 01, Starkströmsanläggningar
med nominell spänning överstigande
1 kV AC.
Starkströmsguiden har anpassats
till att vara en vägledning till
Elinstallationsreglerna, SS 436 40
00 och heter numera ”Elinstallationsguiden”.
som årligen genomförs ute i landets
skolor fortsätter som vanligt.
Jonathan Svensson Köhler från
Växjö tog guldet i gren industrielektriker.
Silvermedaljör blev
Aron Juhlin från Stockholm och
bronsmedaljör Viktor Engblom
från Örnsköldsvik. Också Jonathan
kommer att delta i de öppna,
fi nska tävlingarna och därefter
Yrkes-VM i Helsingfors.
Silvermedaljörerna Fredrik
Dahlqvist och Aron Juhlin var
klasskamrater i Nacka Gymnasium.
Nästa Yrkes-SM genomförs
alltså 2006. Platsen är ännu inte
bestämd.
Elsäkerhetsverket framhåller
att det inte är tal om några försämringar
av elsäkerheten. Det
handlar i stället om att lyfta ut
det som nu täcks av standarder
ur föreskrifterna. Därmed kan
samlingen av föreskrifter minska
i omfång och föreskrifterna ge just
det som behövs för att sätta rätt
säkerhetsnivå.
BEHOV AV KUNSKAP
Att utbilda sig är alltid rätt. För att
kunna arbeta efter de nya reglerna
krävs framför allt grundläggande
kunskaper om syftet med de nya
reglerna. Man bör få klart för sig
hur den nya regelstrukturen och
den nya föreskriften är uppbyggda.
Det nya regelsystemet innebär att
installatören själv väljer olika tekniska
lösningar. Det gäller därför
att sätta sig in i hur det nya regelsystemet
är tänkt att fungera. De
tekniska förändringarna som nu
återfi nns i svensk standard bör vara
nästa steg i utbildningen.
ELINSTALLATÖRENS
ANSVAR
Tänk på att det är elinstallatören
som har ansvaret för att den
elinstallation som överlämnas till
kunden är säker. Installatören
måste själv avgöra vilka kunskaper
som behövs. Har installatören
eller hans medarbetare nyligen gått
kurs i Avdelning A, bör en bedömning
göras om när lämplig tidpunkt
föreligger för utbildning i de nya
Elinstallationsreglerna.
EIO kommer under hösten
2004 att sälja olika paket bestående
av olika standarder.
Separata standarder och handböcker
fi nns redan i dag att köpa
från EIO:s förlagsservice i Sandviken.
För ytterligare information:
Tord Martinsen 08-762 74 71
tord.martinsen@eio.se
Foto: Leif Schelin
Sveriges bästa elektriker heter
Tomas Sjögren (t v) och kommer
från Ljungby. Jonathan
Svensson Köhler (t h), från
Växjö, blev guldmedaljör i grenen
industrielektriker.
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2004

223 1
4
6
4
6
37 7
5
KOM IHÅG 2004 12 AKTUELLA SIFFROR 1
För datum för skattedeklarationer och inbetalning av skatter
och moms hänvisar vi till Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se
Klicka på ”Sökord A–Ö” och därefter ”S” Skattekalender allmänna datum.
Gruppförsäkring – Personförsäkringar
Från 1 juni 2004 har EIO
tecknat nya avtal när det gäller
gruppförsäkringar. Förenade Liv
och Länsförsäkringar har tidigare
varit våra försäkringsgivare
vilka upphör 31 maj 2004.
Nedanstående försäkringar är
tecknade via Försäkringsbolaget
Generali via vår mäklare Willis
Personförsäkringar, Sundsvall
060-751 50 30
• Livförsäkring
• Livförsäkring med förtidskapital
• Kritisk Sjukdom (ny försäkring)
Medlem som sedan tidigare varit
ansluten till EIO:s Gruppförsäkringar
fl yttas automatiskt till det
nya avtalet.
TYCKT & TRYCKT I PRESSEN
Bestraffar företagare
Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef
Elektriska Installatörsorganisationen:
— Elektrikerförbundet har
valt att inrikta sitt varsel på två
speciella företag där de ledande
företrädarna också är ledande i
arbetsgivareföreningens styrelse.
Vi ser det som ett sätt att
bestraffa företagare som vågar
säga sin mening i kollektivavtalsfrågor,
och det ser vi mycket
allvarligt på.
Rapport ur SVT1 Morgon 2004-05-18
”Märkligt att LO
stöder SEF”
— Det är anmärkningsvärt
att LO ger sitt stöd till ett så
stridslystet fackförbund som
Elektrikerförbundet för att
etablera nya principer för hur
arbetsmiljöfrågor ska regleras.
Men det är tydligt att LO anser
att samverkansmodellen inte är
tillräcklig och att facket dessutom
ska kunna driva tvister och
kräva skadestånd.
Det säger Åsa Kjellberg Kahn,
förhandlingschef i EIO.
Pressmeddelande EIO, 2004-05-11
Dessutom innehåller avtalet:
• Sjukförsäkring
• Invaliditetsförsäkring, heltid
• Barnförsäkring
• Sjukvårdsförsäkring (akutsjuk)
Tänk på att teckna kompanjonförsäkring
när fl era personer
äger företaget. Livförsäkring och
kritisk sjukdom kan tecknas som
kompanjonförsäkring.
Med glädje kan vi konstatera
att premierna har reducerats i
jämförelse med de gamla avtalen.
Mer information fi nns i cirkulär
04/04 daterat 2004-05-15.
För ytterligare information:
Lars G Andersson, 08–762 75 69
lars.g.andersson@eio.se
Ackord som
klingar falskt
Ackordslönen premierar snabbhet
och ensidighet i stället för variation
i arbetet. Hur kan ett sådant
ålderdomligt system försvaras av
ett fackförbund som har gått i
konfl ikt i protest mot ”pressade
byggtider”? Det klingar falskt.
Ledare i Dagens Industri, 2004-05-18
Hårt slag
för byggbranschen
— Att stridsåtgärderna drabbar
elarbetsgivarna hårt är givet, men
det räcker inte med det. Strejken
slår hårt mot hela byggbranschen.
Våra kunder blir lidande
och det drabbar också tredje man
när ett konfl iktbenäget fackförbund
tar alla tillfällen i akt att
strejka.
Det säger Roine Kristianson,
vd på VVS-Installatörerna, med
anledning av att Elektrikerförbundet
strejkar för att försöka
etablera nya principer för hur
arbetsmiljöfrågor ska regleras i
kollektivavtalet.
Pressmeddelande VVS-I, 2004-05-13
Lars G Andersson, 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se
PRISBASBELOPP ÅR 2004 39 300 kr
(används för att beräkna taket för sjukpenning,
delpension och bilförmån)
FÖRHÖJT PRISBASBELOPP 2004 40 100 kr
(används för beräkning av pensionsgrundande
inkomst och pensionspoäng)
HELT DYGNSTRAKTAMENTE ÅR 2004 200 kr
HALVT DYGNSTRAKTAMENTE ÅR 2004 100 kr
(höjning från 2003: 10 kr resp. 5 kr)
RIKSBANKENS DISKONTO 3 APRIL 2002 2 %
REFERENSRÄNTA 1 JANUARI – 30 JUNI 2004 3 %
Referensräntan plus 8 % är nivån för dröjsmålsränta
enligt räntelagen, om avtal saknas (11 %)
STATSLÅNERÄNTA 30 NOVEMBER 2003 4,71 %
STATSLÅNERÄNTA 29 APRIL 2004 4,47 %
KONSUMENTPRISINDEX APRIL 2004 279,4 %
KONSUMENTPRISINDEX APRIL 2003 278,8 %
FÖRÄNDRING KPI (APRIL 2003 – APRIL 2004) +0,2 %
ARBETSGIVARAVGIFTER 2004 32,70 %
EGENFÖRETAGARAVGIFTER 2004 30,89 %
(0 karensdag)
AFA-AVGIFTER ARBETARE 2004 5,90 %
(inkl pensionsavgift 3,50 %)
SÄRSKILT EL-TILLÄGG exkl. moms 2004 0,63 %
SÄRSKILD LÖNESKATT på pensionskostnader 24,26 %
Ny SEK-handbok 435:
Vägledning vid användning av
lågspänningskablar
SEK har givit ut en ny handbok
435, med titeln ”Vägledning vid
användning av lågspänningskablar”.
Den har 47 sidor i format
A4.
Handboken beskriver vilka
typer av kablar som lämpar sig
– eller inte lämpar sig – för viss
användning. Den innehåller även
vägledning beträffande fastsättning,
böjradier och strömvärden
för olika kabeltyper. Handboken
behandlar både kablar för fast
förläggning i byggnader, för inre
förbindningar i apparater och
maskiner och för användning
som anslutningskablar (sladdar).
Den vänder sig därför både
till dem som planerar och utför
elinstallationer och till dem som
konstruerar elektriska apparater
och maskiner.
Handboken utgör till största
delen en översättning och modernisering
av det europeiska
harmoniseringsdokumentet CE-
NELEC HD 516 och behandlar
kablar enligt HD 21 (”plastkablar”)
och HD 22 (gummikablar).
Beställ från EIO:s förlagsservice:
order@eio, fax 026-24 90 10.
Art nr: 05 1719
Pris: 337 kr/st för medlem,
övriga 387 kr/st. Alla priser är
exkl. moms och frakt.
För ytterligare information:
Johan Lysholm 08-762 75 78
johan.lysholm@eio.se
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2004 7

B-POST PORTO BETALT
RETURADRESS:
Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Box 17537
118 91 STOCKHOLM
Mätteknik El – den bästa fi lm
du sett på arbetstid?
En hel del av oss har nog ibland
funderat över om vi har gjort allt
rätt när vi provat av en anläggning
före spänningssättning och efter
spänningssättning.
De av oss som sett fi lmen
”Mätteknik” behöver inte fundera
längre. Vi vet. Filmen ger oss en
direkt bekräftelse på om vårt jobb
har varit bra eller dåligt. Kanske
nästan allt vi gjorde var korrekt,
men nästan allt räcker inte.
I samband med att vi i
elbranschen började tala högt
om elsäkerhet, uppstod också en
diskussion om ”hur gör jag när jag
provar av en anläggning?”.
Inom EIOVISIONEN tog vi tag
i problematiken och gjorde fi lmen
”Mätteknik” tillsammans med
proffs både på elkunnande och på
mätinstrument.
Filmen ”Mätteknik” beskriver
fem olika provningsmetoder, som
var och en är ett villkor innan du
lämnar över en anläggning. Även
AKTUELLA FRÅ GAN
Har det nya ROT-avdraget någon betydelse
för ditt företags verksamhet?
— Det är svårt att säga om vi får mer
jobb genom det nya ROT-avdraget. Förhoppningsvis
blir det så, men ännu har
ingen hört av sig konkret med förfrågan
och sagt att det är på grund av ROT-avdraget.
Det beror ju på om några privatpersoner
bestämmer sig för att passa på
att bygga om och kontaktar oss. Det är
klart att vi hoppas på en viss uppgång,
men det är svårt att veta ännu. Tyvärr är
det så att många utnyttjar ”svart” arbetskraft
i stället och då spelar ROT-avdraget
inte så stor roll i jämförelsen.
Håkan Örling, El-ekonomi i Linköping
AB, 9 anställda
— Jag tror att ROT-avdraget gör skillnad.
Framför allt de som tänker få ett större
eljobb gjort, passar nog på när det fi nns
chans att få det lite billigare.
— På de arbeten som vi har utfört
i år efter 15 april, och som ska faktureras
nu, skickar vi med upplysningar till
kunden om ROT-avdraget. Det är ju en
service till våra kunder.
— Vi hoppas naturligtvis att fler
kunder ska komma med uppdrag, men
vi vågar inte säga något ännu om hur
det kommer att bli. Vi såg en uppgång
förra perioden då ROT-avdraget gällde
och kunderna uppskattade naturligtvis
att vi påpekade detta om avdraget för
dem. Men det är inga stora uppgångar,
utan ganska marginellt. Vi gissar på
8
vid minsta utökning eller komplettering
av en elanläggning ska
det ”nya” provas. Filmen bygger
på ”SS 436 46 61 Kontroll före
idrifttagning” samt funktionsprovning
av spänningsmätning, strömmätning
och fasföljdskontroll.
Förvissa dig om att du kan prova
av en elanläggning på ett korrekt
sätt genom att lära från fi lmen.
Mätteknik El, art nr 05 3007, kostar
690:– exkl. moms och frakt. Beställ via
e-post: order@eio.se eller faxa till: 026-
24 90 10, EIO:s förlagsservice, 811 88
Sandviken, tel 026-24 90 28.
För ytterligare information:
Roger Almholt 040-35 25 89
roger.almholt@eio.se
cirka 5–10 procents uppgång. Dessutom
kanske ett eller annat svartjobb blir undanskuffat
till förmån för oss hederliga
företagare och det är ju alltid bra.
Per Andemore, Vestel AB, Svanesund,
2 anställda
— Vi kommer nog inte att se någon
större skillnad. ROT-avdraget gagnar ju
i första hand privatpersoner och vår huvudsakliga
kundstock är industrin, som
står för ca 70–75 procent. Förra gången
ROT-avdraget gällde, såg vi att viljan att
investera ökade och det kommer nog att
bli ungefär likadant nu.
— Alla sådana här lättnader för att
få folk att investera, tycker jag är bra. I
dag görs så många svartjobb för att det
är så dyrt att anlita hantverkare. Om du
som privatperson behöver få en veckas jobb
så kostar det kanske 18 500 kronor. Det
är väldigt dyrt. Då kan ju ROT-avdraget
hjälpa upp en del, vara en katalysator.
— Men jag tycker att det kunde vara
bättre ”rabatt”. Det hade inte kostat så
mycket om vi hade ändrat systemet så
att vi som företag kunde ha en annan
momssats mot privatpersoner än mot
industrin. Svartjobben skulle minska
och sysselsättningen öka, framför allt
för småföretagen.
Jan Samuelsson, Emil Lundgren AB,
fi lial i Trollhättan, 72 anställda totalt
(tillsammans med Trestad service)
KRÖNIKAN
The ROT-avdraget story
I regeringens vårbudget har föreslagits att ROT-avdraget i
byggbranschen ska återinföras. Det var bra gjort av regeringen
tänker nog många, men hur kommer ett sådant beslut
till egentligen?
I augusti 2003 tog Målaremästarnas styrelse beslut att dra
igång en kampanj för ett återinförande av ROT-avdraget. Vi
inbjöd övriga organisationer i byggbranschen att vara med och
påverka. Till vår glädje ställde alla upp på att jobba för detta.
Det innebar att vi tillsammans med EIO, VVS-Installatörerna,
Byggindustrierna, Plåtslageriernas Riksförbund och Maskinentreprenörerna
på arbetsgivarsidan och Svenska Elektrikerförbundet,
Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Målareförbund
på facksidan var med i kampanjen.
Vi började med att skapa en rapport om erfarenheterna av
ROT-systemet under 90-talet. Till rapporten kopplade vi ett
tydligt förslag om hur vi ville att ett återinförande skulle ske
och ett antal argument varför. Kort sagt var vår argumentation
att förra gången det infördes gjordes det som en konjunkturregulator
vid branschens nedgång och det gav då önskvärd effekt
genom att minimera svartjobben och skapa sysselsättning.
Enligt våra beräkningar gav det dessutom staten en nettointäkt
tack vare omvandling från arbetslöshet till jobb. Nu stod vi inför
en ny nedgång, därför borde ett återinförande ske. För att inte
komplicera och skapa skäl för fördröjning föreslog vi identiska
regler med förra gången, dock med högre maxbelopp och att
även markarbeten skulle omfattas.
Efter påverkan från många av oss i branschen fi ck vi i höstas
in fem riksdagsmotioner (2 s, 2 c och 1 m) om återinförande. I
november fi ck vi möjlighet att uppvakta bostadsminister Lövdén.
Vi fi ck då veta att vi inte kunde räkna med ett införande
vid årsskiftet (vilket vi föreslagit). Under hösten förstod vi också
att fi nansministern var det svåraste hindret att överbrygga. Från
senare delen av hösten använde vi AMS arbetslöshetssiffror, som
publiceras varje månad, för att visa vilken svår konjunktursituation
vi var på väg in i. Vid varje publiceringstillfälle
gjordes olika utspel i form av pressmeddelanden
och/eller presskonferenser. I mitten av januari
lyckades Aktuellt få fi nansministern att uttala
sig lite positivt om möjligheten till ROT-avdrag
(om arbetslösheten fortsatte stiga). Vi fortsatte
enträget att visa statistik och att uppvakta politiker.
Nu med större tonvikt på stödpartierna
Vänsterpartiet och Miljöpartiet . Detta gjordes
med tanke på att budgetförhandlingarna om
vårbudget snart skulle starta.
Den 15 april lade regeringen fram sin vår-
Jerker Björk
budget och där fanns ROT-avdraget med. Inte exakt så som vi ville
ha det varken när det gäller tid eller maxbelopp, men nu är det
återinfört och nästa steg får bli att verka för en förlängning.
Jag har nu varit med och drivit igenom, förlängt och återinfört
(2 ggr) ROT-avdraget under fyra olika politiska majoriteter
och kan konstatera att det går att påverka den politiska
beslutsprocessen. En förutsättning är dock att man har ett bra
”case”. Är man dessutom en enig bransch ökar trovärdigheten
och påverkansmöjligheten kraftigt.
Jerker Björk, Förhandlingschef, Målaremästarna, jerker@maleri.se
EIO-AKTUELLT nr 5 • 2004