se pdf version av tidningen - Dark Bread Design
se pdf version av tidningen - Dark Bread Design
se pdf version av tidningen - Dark Bread Design
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Zenit<br />
K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t<br />
Nu 52 sidor<br />
kultur<br />
PETER JÖBACK<br />
Får utlopp för de<br />
mörka sidorna<br />
MARIA FRIBERG<br />
Moderna stilleben<br />
ROBERT GUSTAFSSON<br />
Med rötterna i<br />
västgötakomiken<br />
CARL HARLÉN<br />
Tung teater<br />
för ungdomar<br />
www.zenitkultur.com<br />
VÅR 2007 PRIS: 40:-
2 www.zenitkultur.com
Zenit<br />
K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t<br />
REDAKTION<br />
Kultur<strong>tidningen</strong> Zenit<br />
Flaggatan 7 C<br />
413 16 Göteborg<br />
031 423026<br />
0707 56 38 17<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Jan Bergman<br />
Layout och redigering:<br />
Kimmo Hakonen<br />
Skribenter i detta nummer:<br />
Gun Hellervik, Maria Rademark,<br />
Anders Thuresson, Max<br />
Jerneck, Bo Borg, Kimmo<br />
Hakonen, Jan Bergman<br />
Copyright till text och bilder,<br />
om inte annat anges: Zenit<br />
E-post:<br />
redaktionen@zenitkultur.com<br />
www.zenitkultur.com<br />
Vår 2007 Nummer 11<br />
Utkommer kvartalsvis<br />
<strong>se</strong>dan 2004<br />
Omslagsbild:<br />
Manglerskan <strong>av</strong> Pia Mauno,<br />
något beskuren<br />
Tryck:<br />
SG ZETTERQVIST<br />
Göteborg 2007<br />
Zenits<br />
sommarnummer<br />
kommer ut 8/5<br />
Manusstopp 25/4<br />
Utgivningsplan 2007:<br />
Höstnumret 28/8<br />
Vinternumret 30/10<br />
Zenit går från klarhet till klarhet.<br />
I höstas ökade vi antalet sidor från 40 till 52 för att med en tjockare tidning<br />
svara mot de allt fl era läsarnas förväntningar.<br />
Aldrig har tidningarna tagit slut så fort. Nu är det dags att höja den tryckta<br />
upplagan från 2 000 till 3 000 exemplar.<br />
Vi tackar för förtroendet och tar <strong>av</strong> oss vintermössan med en bugning. Den<br />
nya kultur<strong>tidningen</strong> i väst har bevisat att den behövs och fyller en lucka,<br />
precis som vi så kaxigt påstod när vi kom ut med första numret hösten 2004.<br />
Nästa nummer som kommer i början <strong>av</strong> maj blir Zenit katalog till den nya<br />
Göteborgs Konstmässa som går i Svenska Mässan 18–20 maj. Tidningen<br />
kommer att <strong>se</strong> ut som vanligt men får en speciell monter<strong>av</strong>delning i slutet.<br />
Under tiden önskar vi inspirera till kulturupplevel<strong>se</strong>r med ett späckat vår-<br />
nummer som visar vår ambition att vara breda.<br />
JAN BERGMAN och KIMMO HAKONEN<br />
Innehåll<br />
4 Starka former: Rino Bozajic & Barbara Häggdahl<br />
10 Författar resor i minnet: Claes Hylinger<br />
14 Har rötterna i västgötakomiken: Robert Gustafsson<br />
18 Har spelat med jazzens stora: Erik Norström<br />
22 Målar sin arbetsplats: Pia Mauno<br />
26 Tung teater för ungdomar: Carl Harlén<br />
30 Frossar i täta broderier: Nina Zetterquist<br />
34 Göteborgskolorist med tre färger: Jerry Andersson<br />
38 Grafi skt kollektiv på frammarsch: Ålgården<br />
40 Får visa de mörka sidorna: Peter Jöback<br />
44 Mollstämda fotografi er: Maria Friberg<br />
48 Luftigt nybygge vid ån: Teckningsmu<strong>se</strong>et i Laholm<br />
www.zenitkultur.com 3
Rino Bozajic och Barbara Häggdahl skulptur<br />
4 www.zenitkultur.com<br />
Rino Bozajic och<br />
Barbara Häggdahl<br />
Starka former och humanistisk tro<br />
Bohusgalleriet i Uddevalla 24 mars- 25 april<br />
Konstnärerna och skulptörerna Rino Bozajic och Barbara Häggdahl<br />
arbetar båda med starka fysiska former och uryck med komprimerad
kra och de har alltid ha e levande samtal om konst och konstens<br />
vä<strong>se</strong>n, som ibland le till gemensamma projekt och utställningar.<br />
Under flera år har de undervisat tillsammans på HDK (Högskolan för<br />
<strong>Design</strong> och Konsthantverk) och på <strong>se</strong>nare tid i Angeredsateljén, som<br />
<strong>se</strong>dan 2001 arbetar med samhällsintegration och med en 1-årig konstnärlig<br />
förberedande grundutbildning för vuxna.<br />
I mars visar de sig tillsammans på Bohusgalleriet i Uddevalla.<br />
Rino Bozajic, skulptör och målare bosa i<br />
Harestad utanför Kungälv kom till Sverige<br />
som politisk flykting från det forna Jugosl<strong>av</strong>ien<br />
i början <strong>av</strong> 60-talet. Han arbetade först inom<br />
olika industrier som Volvo och vid varven<br />
men blev eer några år antagen vid Valands<br />
Konsthögskola, där han studerade 1966-71.<br />
Han är en man med e obändigt frihetsbehov<br />
och en grundmurad tro på människans egen<br />
förmåga a förändra sin tillvaro. Som konstnär<br />
vill han på alla sä motarbeta det teknokratiska<br />
och destruktiva kraerna i världen<br />
och istället förmedla det mänskliga hoppets<br />
filosofi.<br />
www.zenitkultur.com 5
Rino Bozajic och Barbara Häggdahl skulptur<br />
6 www.zenitkultur.com<br />
I hans stora ateljé är det fullt <strong>av</strong> skulpturala<br />
uryck i olika tekniker som brons, sten, fiberbetong<br />
och trä blandat med måleri, teckningar,<br />
skis<strong>se</strong>r , lösryckta minnesbilder och utkast till<br />
kommande projekt. Han har särskilt blivit känd<br />
för många bronsskulpturer i offentlig miljö i<br />
mycket stora format, där motivet är människor<br />
som övervinner svårigheter, betvingar naturlagarna<br />
och lyckas finna harmoni i tillvaron. De<br />
utstrålar alla en stark livslust, som förmedlar<br />
en känsla <strong>av</strong> a allt är genomförbart. Under<br />
de <strong>se</strong>naste åren har temat människa, boning,<br />
byggnad också le till a intres<strong>se</strong>t för arkitektur<br />
har ökat och rörel<strong>se</strong>n i rummet få större<br />
utrymme i produktionen.<br />
– Kanske har urycket blivit lite mer abstrakt<br />
med åren, men på e konstruktivt sä. Intres<strong>se</strong>t<br />
för människan och hennes boningar varierar.<br />
Ibland är det tomma rummet viktigast<br />
med sin rymd, sina öppningar och arkitektoniska<br />
framtoning. I andra fall är problematiken<br />
med människan inskriven i rummet och<br />
det filosofiska innehållet det som bäst stämmer<br />
med mina intentioner. Även tomma rum<br />
är tänkta för mänsklig användning.<br />
Rino Bozajic bär alltid på mängder <strong>av</strong> idéer och<br />
följer olika spår så länge det känns kreativt.<br />
Många trådar löper parallellt och kan lagras<br />
eller sparas för kommande behov eersom<br />
arbetet ibland leder in i återvändsgränder.<br />
– Jag letar eer starka, bärande former men det<br />
måste också finnas spänstighet, liv och laddning<br />
i resultatet. Det är dea mi dagliga<br />
arbete går ut på och jag försöker vara öppen<br />
och nyfiken för a kunna följa med i proces<strong>se</strong>n<br />
och fångar de kontraster, linjer och rytmer,<br />
som uppstår under arbetets gång. Det är vik-<br />
tigt a också vara modig och göra utflykter i<br />
konstens värld för a komma vidare.<br />
På <strong>se</strong>nare tid har han skapat precisa, nästan kalligrafiska<br />
bilder i tusch med hjälp <strong>av</strong> sammanlänkade<br />
ränder gjorda med den smala kanten<br />
på en träspatel, där formfasthet, rörlighet och<br />
rytm sammanfaller på e suggestivt sä.<br />
Barbara Häggdahl kommer ursprungligen<br />
från Borås och hade först tänkt sig en yrkesbana<br />
som arkitekt men eer flyen till Göteborg<br />
i början på 70-talet blev det istället olika<br />
förberedande konstutbildningar och grafikstudier<br />
på Hovedskous Målarskola. Utbildningen<br />
fortsae på Valands Konsthögskola<br />
1975-81 med grafik, måleri och skulptur under<br />
en grupp lärare som alla redan var starka per-
www.zenitkultur.com 7
Rino Bozajic och Barbara Häggdahl skulptur<br />
8 www.zenitkultur.com<br />
sonligheter och framstående konstnärer bl a.<br />
Alvar Jansson, Birgia Liljebladh, Gösta Sillén,<br />
Gunnar Thorén, Jerd Mellander och Thord<br />
Tamming.<br />
– Lärarna hade alla stark intregritet och särskilt<br />
skulptören Jerd Mellander betydde mycket för<br />
min arbetslust. Det var en lågmäld undervisning<br />
där det goda exemplet fick vara vägledande.<br />
Under min studietid var det ”den rena<br />
konsten” som gällde utan pekfingrar och lierärt<br />
innehåll.<br />
Eer utbildningen har Barbara Häggdahl alltid<br />
ägnat sig åt undervisning i någon form för a<br />
slippa ekonomisk oro och för a kunna klara<br />
<strong>av</strong> a ostört arbeta med främst grafik, collage<br />
och skulptur. Själva tryckproces<strong>se</strong>n och det<br />
hantverksmässiga arbetet med färg, verktyg,<br />
maskiner och konstruktioner passar henne<br />
som konstnär.<br />
– Jag har alltid varit intres<strong>se</strong>rad <strong>av</strong> grafiska<br />
metoder. A lägga lager på lager med färg och<br />
invänta e resultat är både en teknisk konstnärlig<br />
erfarenhet och e hantverksmässigt<br />
arbete. Särskilt koppargrafiken med si subtila<br />
uryck är lockande. Tidigare var jag ganska<br />
lat när det gäller skulptur eersom det kändes<br />
svårt, men idag är det e urycksmedel som är<br />
både roligt och självklart.<br />
Barbara Häggdahl lockas inte <strong>av</strong> landskap<br />
även om naturelement kan smyga sig in<br />
ibland som en nödvändig form. Istället har<br />
fascinationen uppehållit sig vid en stor mönstervärld,<br />
men också vid fysiska möten mellan<br />
former och kroppar. Det finns både sprödhet<br />
och kra igenom hela hennes produktion men<br />
med tiden har det föreställande vikit undan<br />
och hon letar framför allt eer form och tyngd<br />
med utgångspunkt oa i geometriska element.<br />
Materialet kan vara trä, papper, brons eller<br />
sten, och svärtan får ge uryck åt formelementens<br />
tyngd medan spröda trådar och oväntade<br />
färgaacker i lysande blå, gult eller rö berättar<br />
om det irrationella, oberäkneliga och kontrastrika<br />
i livet.<br />
– Det fysiska är ändå viktigast eersom hela<br />
mi arbete handlar om möten, former och<br />
kraer som spänns mot varandra. I olika kärlformer<br />
försöker jag lösa problem med rymd,<br />
lu, dimensioner och täthet.<br />
Ensam i ateljén är jag utlämnad med svåra och<br />
känsliga konstproblem och timmarna med<br />
undervisning, där jag får träffa unga männis-<br />
kor och ta del <strong>av</strong> deras tankar om konst fyller<br />
därför en viktig social funktion och ger mig<br />
nya vinklingar på envisa bildproblem.<br />
GUN HELLERVIK
GALLERI AVENY<br />
Margareta Persson<br />
Peter Hahne Torsten Jurell (detalj) Leif Ericson<br />
Teatergatan 26, 411 35 Göteborg, Tel: 031-16 26 22, Fax: 031-18 67 17,<br />
E-post: galleri<strong>av</strong>eny@swipnet.<strong>se</strong>, Hemsida: www.galleri<strong>av</strong>eny.<strong>se</strong><br />
5<br />
UTSTÄLLNINGAR VÅREN 2007<br />
I REGI AV JOHAN WAHLSTRÖM. SPELAS ONSDAG-LÖRDAG T.O.M. 21/4. www.cabaret.nu<br />
Margareta Persson<br />
24 februari - 11 mars<br />
BILJETTER: Li<strong>se</strong>bergs Teaterkassa 031-335 10 30, www.li<strong>se</strong>berg.<strong>se</strong>, ticnet.<strong>se</strong> 077-170 70 70, TicnetOmbud & ATG-ombud, 2Entertain 0771-36 37 00<br />
(min 5 bilj), www.2entertain.com HOTELLPAKET: Scandic 08-517 517 00, www.scandic-hotels.<strong>se</strong>, Li<strong>se</strong>bergs Boendepkt vx 031-400 100<br />
Peter Hahne<br />
17 mars - 1 april<br />
Torsten Jurell<br />
12 april - 29 april<br />
Leif Ericson<br />
5 maj - 27 maj<br />
STOR ENSEMBLE, BALETT OCH ORKESTER<br />
”PETER JÖBACK MÄSTERLIG MASTER OF CEREMONIES”BT<br />
”…EN DIABOLISK JÖBACK. HÄR ÄR HAN<br />
PÅ TOPP SOM MUSIKALARTIST!”GP<br />
”CABARET ÄR EN STARK UPPSÄTTNING AV EN<br />
STARK MUSIKAL MED STARKA LÅTAR”GT<br />
”SARA LINDHS STORA FINAL I ”CABARET” ÄR EN AV DE BÄSTA JAG SETT”AB
Claes Hyllinger litteratur<br />
10 www.zenitkultur.com<br />
Resor i minnet<br />
Claes Hylinger gör filosofiska<br />
betraktel<strong>se</strong>r över både vardagen<br />
och den tid som flytt<br />
Huvudperson och beräare i Claes Hylingers <strong>se</strong>naste roman Hotell<br />
Erfarenheten är förfaaren själv. Läsaren får följa honom på strövtåg<br />
genom e minneslandskap <strong>av</strong> upplevel<strong>se</strong>r och möten, både<br />
säregna och vardagliga. Claes Hylinger säger a allt<br />
i boken är själv- upplevt.<br />
– Jag har hämtat det<br />
allra mesta ur mina<br />
gamla anteckningsböcker.<br />
De tycks vara outtömliga.<br />
Jag kan alltid gå<br />
till dem och hämta saker<br />
som kan vara användbara<br />
flera år eeråt.<br />
Genom vad som förefaller vara<br />
fria associationer hoppar berättel<strong>se</strong>n<br />
fram och tillbaka mellan<br />
förfaarens vardag, svunna tider<br />
och filosoferande betraktel<strong>se</strong>r. Berättaren<br />
drar sig till minnes små anekdoter om<br />
människor han träffat, resor han gjort eller<br />
märkliga drömmar han har ha. Det kan också<br />
vara ob<strong>se</strong>rvationer <strong>av</strong> ”vardagens teater” som<br />
spelas upp <strong>av</strong> människor på spårvagnen eller<br />
banken.<br />
– Min <strong>av</strong>sikt var a det skulle<br />
<strong>se</strong> ut som om jag släntrar hit<br />
och dit. Men uppbyggnaden i<br />
boken har inte kommit till <strong>av</strong><br />
en slump, även om det kan<br />
verka så.<br />
Många <strong>av</strong> Hotell Erfarenhetens<br />
små historier<br />
tar <strong>av</strong>stamp från författarjagets<br />
arbetsrum, det vill säga från<br />
det skrivbord där han sier och skriver just<br />
den bok som läsaren håller i handen. Genom<br />
föremål i rummet som fångar beräarens<br />
intres<strong>se</strong> kan slumrande minnen väckas till liv.<br />
En gammal dödsannons i en skrivbordslåda<br />
eller en bok med persiska dikter i bokhyllan<br />
kan, likt Marcel Prousts madeleinekaka med<br />
lindblomste, föra beräaren tillbaka genom<br />
minnet. E minne leder <strong>se</strong>dan lä vidare till
e annat. Via associationer kommer beräaren<br />
exempelvis fram till en konferens i Finland för<br />
många år <strong>se</strong>dan där han fick uppleva ”genuin<br />
tråkighet”, en tristess så extrem a den försae<br />
honom i e meditativt tillstånd.<br />
A Hotell Erfarenheten har en koppling till<br />
Proust är inte heller någon slump. Claes Hylinger<br />
är en <strong>av</strong> de få som läst hela romansviten På<br />
spaning eer den tid som fly.<br />
– Det tog tjugo år. Lika lång tid som det tog<br />
honom a skriva den.<br />
Han har studerat Proust<br />
ingående och har tillsammans<br />
med Harald<br />
Lyth skrivit boken Spår<br />
<strong>av</strong> Proust. Fascinationen<br />
för den franske<br />
förfaaren delar Claes<br />
Hylinger med en annan<br />
<strong>av</strong> sina lierära influen<strong>se</strong>r,<br />
Samuel Becke;<br />
Becke var också intres<strong>se</strong>rad<br />
<strong>av</strong> minnets mekanik<br />
och skrev monografin<br />
Proust.<br />
– Han betydde mycket i<br />
min ungdom. Jag såg en<br />
storartad uppsäning<br />
<strong>av</strong> I väntan på Godot<br />
här i Göteborg med<br />
Ernst-Hugo Järegård i<br />
en <strong>av</strong> huvudrollerna.<br />
Jag gillar också hans<br />
prosa väldigt mycket.<br />
Molloy, till exempel, är<br />
en dråplig bok.<br />
I slutet <strong>av</strong> <strong>se</strong>xtiotalet<br />
tog sig Claes Hylinger<br />
även för a hälsa på<br />
sin idol i dennes adopterade<br />
hemland Frankrike.<br />
Han åkte dit med en annan göteborgsförfaare,<br />
Magnus Hedlund.<br />
– Jag och Magnus hälsade på Samuel Becke<br />
i Paris. Han ville inte träffa journalister, men<br />
unga studenter var han snäll mot. Vi lärde oss<br />
mycket <strong>av</strong> honom.<br />
Det är emellertid inte alla förebilder som håller<br />
livet ut. E tema som går igen i Hotell Erfarenheten<br />
är hur perspektiven ändras med åren.<br />
Vid e återbesök måste beräaren revidera sin<br />
syn på Baudelaires dikt ”den usle glasmästaren”.<br />
– Åren går. Man märker hur man lämnar saker<br />
bakom sig. Det måste man för a gå vidare.<br />
Det är också så, a när man lä<strong>se</strong>r en förfaares<br />
verk som betyder något för en, absorberar man<br />
det och gör det på något sä till si eget, och<br />
<strong>se</strong>dan behöver man inte läsa de böckerna mer.<br />
När Hotell Erfarenheten inte är på vandring<br />
genom forna tider befinner den sig oa på e<br />
oerhört vardagligt<br />
plan. Så här kan<br />
e stycke ur boken<br />
<strong>se</strong> ut: ”[g]ick en<br />
kort promenad till<br />
apoteket idag. Det<br />
tog tjugo minuter.<br />
Köpte huvudvärkstableer<br />
och<br />
plåster, sådant<br />
som man måste ha<br />
hemma. På hemvägen<br />
pas<strong>se</strong>rade<br />
jag Rolfs Herrshop<br />
– ”Affären för män<br />
& deras söner”<br />
– Glayol’s Salong<br />
och Emmas Zonterapi.<br />
De ligger på<br />
rad.” Claes Hylingers<br />
triviala ton<br />
kan uppenbarligen<br />
uppfaas som provocerande.<br />
– En kritiker kallade<br />
mig för ”banalist”<br />
en gång. Nånting<br />
ska de väl<br />
kalla mig tänkte<br />
jag. Jag kan hålla<br />
med om a jag skriver om vardagliga saker,<br />
men det är sådant livet består <strong>av</strong>. Det är inte<br />
så väldans många biljakter för de allra flesta.<br />
Kan man inte uppskaa det vardagliga så är<br />
det ledsamt. Sedan kommer man oa också<br />
fram till a verkligheten inte är så banal som<br />
den kanske verkar.<br />
MAX JERNECK<br />
www.zenitkultur.com 11
2007 Marina Pagh 24 feb<br />
Ulla Ohlson 27 mars<br />
Anne-Marie Höj 14 april<br />
AQUA akvareller 5 maj
Hermien Koen<br />
dutch ladies •<br />
holland<strong>se</strong> dames<br />
portraits and figures on<br />
paper<br />
10 mars – 1 april<br />
Gun Eld Ann-Christin Henriette<br />
Moberg<br />
Bryntesson<br />
10 februari –<br />
4 mars<br />
14 – 29 april 5 – 16 maj<br />
Galleri En Trappa Ner<br />
Erik Dahlbergsgatan 28<br />
411 26 Göteborg, tel 031-774 20 11<br />
tis - tor 12 - 18, fre - sön 12 - 16<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Utställningar Våren 2007<br />
Göran Rydén<br />
Målningar<br />
10/2-3/3<br />
Berit Lindfeldt<br />
Skulpturer<br />
10/3-31/3<br />
Roland Borén<br />
Skulpturer och målningar<br />
14/4-5/5<br />
Erik Dahlbergsgatan 14, 411 26 Göteborg, Tel: 031 - 13 43 63,<br />
Öppet: tis–tor 13–17, fre 12–16, lö–sö 13–16
Robert Gustafsson humor<br />
14 www.zenitkultur.com<br />
ROBERT GUSTAFSSON<br />
Med rötterna i västgötakomiken<br />
Lögn i helvete!, Lorensbergsteatern till 1 april<br />
Den västgötska bondkomiken har mer än e finger med i spelet kring<br />
vår mest begåvade humorartist.<br />
Karriären har fört honom till stjärnornas höjder men sinnet för humor<br />
är sprunget ur djupet <strong>av</strong> den skaraborgska myllan.<br />
Vi träffar Robert Gustafsson i personalfiket på Lorensbergsteatern där<br />
han laddar upp för en föreställning <strong>av</strong> komedi och fars.
Han kommer från Skövde, hans föräldrar,<br />
släkt och alla röer är från denna västgötastad<br />
med omnejd.<br />
– Min morfar Wilhelm Andersson kom från<br />
Jon<strong>se</strong>red och var trädgårdsmästare i Däldene<br />
nedanför Billingen. Han var den ende i släkten<br />
som var spexig och klädde ut sig till kvinna<br />
på fester och hade den ådran, beräar Robert<br />
Gustafsson.<br />
Pappa Olle (Olof) var född i Kinne-Kleva på<br />
Kinnekulle och svensk mästare i cykel 1973–<br />
74. Mamma Inger kom från Skövde och var<br />
uppväxt i hu<strong>se</strong>t bredvid det där Robert växte<br />
upp. Men livsbanan började<br />
faktiskt i Södermanland.<br />
– När jag föddes var farsan<br />
möbeltapet<strong>se</strong>rare och hade<br />
möbeltapet<strong>se</strong>rarverkstad<br />
och -affär i Katrineholm.<br />
När Wilhelm gick bort flyttade<br />
vi in i mormors och<br />
morfars hus i Skövde. Där<br />
växte jag upp från det jag<br />
var <strong>se</strong>x år, säger Robert<br />
Gustafsson och konstaterar:<br />
– Jag är nog skaraborgare<br />
i alla fall. När det gäller<br />
identifikation, kynnet och<br />
sinnelaget. Västgötahumor<br />
och västgötaklimax (!), den<br />
traditionen…<br />
Sinnet för humor och teater fick utlopp när han<br />
och en kompis gjorde revy i Helenaskolan och<br />
<strong>se</strong>dan turnerade.<br />
– Vi fick låna Stadsteatern gratis och körde<br />
egna <strong>se</strong>rier i lokalradion 13 år gamla. Första<br />
framträdandet för en betalande publik var<br />
med Runo Sundberg i Skaraborgsrevyn när<br />
jag var 14 år.<br />
– Jag var fascinerad alla knappar och en elektrisk<br />
ridå som gick upp och ner. Och ljudförstärkningen.<br />
Vi älskade den miljön och ockuperade<br />
den.<br />
A göra konster på scen var inte helt konventionellt.<br />
– Det var ingen annan i familjen som höll på.<br />
Det var inte lika häigt som i dag och ansågs<br />
som ganska olligt och mesigt. Det var bara<br />
moped, handboll, brännvin och brudar som<br />
gällde, säger Robert Gustafsson.<br />
– Vi var riktiga nördar.<br />
Men humorn låg nära under uppväxten.<br />
– Det var den traditionen med bondkomik.<br />
Som barn sa jag och lyssnade framförallt på<br />
min far som beräade historier vid alla jular<br />
och släkräffar.<br />
– Vi fick följa med familjen på Casinorevyn<br />
som kom på turné. Gick på lokalrevyn och<br />
Hagge Geigert.<br />
Han hade bestämt sig för a söka till Skara<br />
skolscen i grannstaden.<br />
– Men jag insåg a jag kunde bo hemma. Det<br />
blev en brytning med de gamla banden och<br />
jag vände på klacken och gick tvåårig teknisk<br />
linje. Jag ville ta tag i bandspelarens ljud.<br />
Eer gymnasiet arbetade han med företagspre<strong>se</strong>ntationer<br />
och gjorde lumpen i elva månader<br />
men höll på a bli vansinnig. Sen kom en<br />
pirue igen och han flyade han till Stockholm<br />
för a gå den privata teaterskolan Teaterverkstan.<br />
Han ville fortsäa till Scenskolan, sprack i<br />
Stockholm men kom in i Göteborg 1986. Samtidigt<br />
började han agera i TV-programmet<br />
Björnes Magasin.<br />
– Jag ville slippa studielån.<br />
Det finns go om humoristiska förebilder.<br />
Både Robert Gustafsson och hans parhäst<br />
Peter Dalle har vuxit upp med Monty Python.<br />
– Men det började med Helan och Halvan och<br />
bröderna Marx, säger Peter Dalle eer a ha<br />
kommit in från e ärende på stan.<br />
www.zenitkultur.com 15
Robert Gustafsson humor<br />
16 www.zenitkultur.com<br />
– De tidiga inspelningarna kommer alltid tillbaka.<br />
Det är fantastiskt a de svartvita filmerna<br />
från 1920- och 30-talen fortfarande håller.<br />
– Det har egentligen inte hänt så mycket. Äldre<br />
skådespelare säger a de blir mer och mer fascinerade<br />
<strong>av</strong> jön<strong>se</strong>ri. Som ung ska man vara<br />
märklig...<br />
– …och markera in sig i <strong>se</strong>riositet, fyller Robert<br />
Gustafsson i.<br />
På teaterskolorna fanns förstående lärare men<br />
det var inte alla som uppskaade intres<strong>se</strong>t för<br />
komik.<br />
– Jag föreslog tajmingövning. De bara skrattade<br />
åt mig, <strong>av</strong>slöjar Robert Gustafsson.<br />
A spela komedi och fars ställer stora kr<strong>av</strong> på<br />
artisterna a få publikens gensvar i varje ögonblick.<br />
– Du måste träffa tian. I e drama kan man<br />
träffa fyran så blir det bra, säger Peter Dalle<br />
som vet a skådespelarna på Dramaten inte<br />
vill ha paja<strong>se</strong>ri.<br />
– Det handlar mycket om rädsla, de vill inte gå<br />
in och misslyckas. Det är en jäestor gråskala<br />
mellan komedi och drama, säger Robert Gustafsson.<br />
Längtar ni inte eer a göra <strong>se</strong>riösa roller ibland?<br />
– Vi har inga våta drömmar om Norén. Vi har<br />
spelat vanlig teater och vet vad det är. Jag har<br />
absolut inget sug eer det. Jag får ut mer <strong>av</strong><br />
det här än något annat, säger Robert Gustafsson.<br />
– Jag har spelat med <strong>se</strong>riösa skådespelare som<br />
är värdelösa på komedi, fortsäer Peter Dalle<br />
och börjar prata om en <strong>av</strong> våra mest namnkunniga<br />
aktörer.<br />
I den engelska far<strong>se</strong>n Lögn i helvete spelar<br />
de två polismän med likheter till Helan och<br />
Halvan som ska överlämna e dödsbud. Den<br />
gick bara tre veckor i London men den svenska<br />
<strong>version</strong>en fyller salongerna.<br />
– De är så snälla a de blir farliga. I tron a vi<br />
skonar folk från smärta gör vi det motsaa…<br />
Det har hänt a folk tagit illa upp när man<br />
skämtar kring något så allvarligt som döden<br />
och lämnat teatern.<br />
– De hade bildat sig en bild redan från början,<br />
säger Robert Gustafsson.<br />
Hur kommer det sig a ni passar så väl ihop?<br />
– Kynnet. Vi har samma barnslighet och är<br />
pålitliga. Jag är inte så orolig för a Robert får<br />
e skra, säger Peter Dalle.<br />
– Vi respekterar varandras begåvning, säger<br />
Robert Gustafsson och tillägger a de hiade<br />
samspelet i Peter Dalles film Skenbart.<br />
A de är engelska bobbys med svarta hjälmar<br />
och gammaldags uniformer bidrar säkert till<br />
komiken.<br />
– Vi är som sagopoli<strong>se</strong>r. Med göteborgspoli<strong>se</strong>r<br />
hade det inte blivit kul, säger Peter Dalle.<br />
– Batongen är dold i en lång ficka, fortsäer<br />
Robert Gustafsson och lägger in en prilla.<br />
Framgången har redan fört med sig samtal<br />
med förfaaren Anthony Neilson om en fortsäning<br />
i form <strong>av</strong> en ny pjäs med konstaplarna.<br />
– Vi har talat om en ny pjäs där de åker på<br />
<strong>se</strong>mester eller får e uppdrag. De umgås bara<br />
men är ju helt beroende <strong>av</strong> varandra.<br />
När gästspelet i Göteborg är slut ska Robert<br />
Gustafsson spela med Loa Falkman i en musikal<br />
på Rivierans guldgossar, eer den gamla<br />
filmen som på 1990-talet gjordes i en ny <strong>version</strong><br />
med Michael Caine.<br />
Medan Peter Dalle ska skriva en ny pjäs.<br />
Vilka goda råd ger ni till en ung skådespelare som<br />
vill arbeta med humor i dag?<br />
– Gräv där du står. Både Robert och jag har sa<br />
igång saker själva, säger Peter Dalle.<br />
– De som är unga och drömmer fortsäer bara<br />
a drömma. De blir traditionella skådisar som<br />
bara väntar på roller, a göra roller i andras<br />
pjä<strong>se</strong>r, <strong>av</strong>slutar Robert Gustafsson.<br />
– 95 procent <strong>av</strong> allt vi gör är eget!<br />
JAN BERGMAN<br />
Scenfoto: Mats Bäcker. Bild sid 17 Anita Ekström,<br />
Sten Ljungren, Robert Gustafsson och Peter Dalle
17 februari - 1 mars<br />
Mats Pettersson<br />
(akvarell)<br />
17 mars - 29 mars<br />
Karin Stålhammar - Hansson,<br />
Kajsa Söderbaum och<br />
Annika Eichhorn<br />
( keramik och blandteknik)<br />
26 maj - 7 juni<br />
vårsalong<br />
3 mars - 15 mars<br />
Suzanne Möller - Kisum<br />
( Arne Isacssons assistent)<br />
14 april - 26 april<br />
Carl Reichenberg<br />
(giclée)<br />
Mona Huss Walin<br />
40 års konstnärsskap<br />
100 litografi er, målningar, gouach och akvarell<br />
Utställningen pågår t o m 18 mars 2007<br />
Morgan Johansson<br />
(akvarell)<br />
28 april - 10 maj<br />
Marjut Börjesson<br />
(grafi k)<br />
Läraregatan 3<br />
Tel: 031-160163 Öppet 12-18 månd-fred, 12-16 lörd-sönd<br />
Satu Kiuru<br />
(grafi k)<br />
GALLERI RITA<br />
Götabergsgatan 22, 411 34 Göteborg, Tel 031-161716<br />
ljunggren.rita@telia.com Ons-tors 12-17, Fre-lör 12-16, Sön 12-15
Erik Norström jazz<br />
18 18 www.zenitkultur.com<br />
Featuring: ERIK NORSTRÖM<br />
Med samarbete och minnen från jazzens storheter<br />
Erik Norström en <strong>av</strong> våra främsta jazzmusiker på tenorsaxofon välkänd<br />
både i Sverige och utomlands har idag sin arbetsbas i närheten<br />
<strong>av</strong> Mollösund på västra Orust. Här kan han med h<strong>av</strong>et och vinden<br />
som ständigt närvarande grannar arbeta ostört med a både komponera<br />
och arrangera egen och andras musik. Sedan 50-talet har han spelat<br />
med flera <strong>av</strong> de stora jazzlegenderna och lusten till musiken och det<br />
kollegiala samspelet är lika stark och levande idag. Musikkritiker har<br />
tidigt beskrivit honom som en jazzartist med en egen självklar stil, med<br />
en säker rytmisk balans och en varm, sinnlig ton. En fullblodsmusiker<br />
jämbördig med de allra bästa inom den amerikanska jazzen.<br />
Han blev född in<br />
i musiken utanför<br />
Örnsköldsvik, där<br />
båda föräldrarna<br />
ägnade all ledig tid<br />
åt en<strong>se</strong>mblespel och<br />
sång. Fadern spelade<br />
den tidens populärmusik<br />
men också<br />
amerikainspirerad<br />
jazz på piano och<br />
dragspel. Erik Norström<br />
kommer ihåg<br />
hur hemmet fylldes<br />
<strong>av</strong> medryckande,<br />
vibrerande klanger Oslo. Foto: Randi Hultin<br />
och framför allt rytmer, som kändes främmande<br />
och lockande.<br />
– Musiken hörde ihop med triv<strong>se</strong>ln och det<br />
var alltid mycket folk hemma som spelade<br />
något instrument. Det var e självklart och<br />
naturligt sä a leva. Ljudet <strong>av</strong> levande musik<br />
Norström, Johnson, Johansson, Stan Getz och Rolf Svensson i<br />
Kulturhu<strong>se</strong>t Fregatten, Stenungsund 18 april<br />
och musikdiskussioner<br />
har jag levt med<br />
som barn och jag har<br />
nog hämtat mycket<br />
hemifrån i mi yrke.<br />
Föräldrarna övertalade<br />
honom a spela<br />
piano och <strong>se</strong>nare<br />
blev det klarine i en<br />
blåsorkester med e<br />
ständigt turnerande<br />
under ungdomsårens<br />
sommarlov som följd.<br />
Snart föddes e dixieband<br />
ur blåsorkestern<br />
och jazzen börjar<br />
ta allt större intres<strong>se</strong>. I<br />
tidiga tonåren fick han oväntat en tenorsaxofon<br />
i gåva <strong>av</strong> sina föräldrar och <strong>se</strong>dan dess har<br />
dea instrument följt honom genom livet.<br />
– Vilken glädje det var a få äga e instrument
med en så lockande ton och en sådan<br />
skönhet. Det var en dyrbar gåva och jag faar<br />
fortfarande inte hur mina föräldrar hade råd.<br />
Kostnaden motsvarade nog två månadslöner<br />
för min far!<br />
Sedan följde hektiska och roliga år, då vanligt<br />
yrkesarbete varvades med jazz på lediga<br />
kvällar och helger. Märkligt nog räckte tiden<br />
till allting. Genom e radioprogram blev han<br />
plötsligt rikskänd som en ung<br />
mycket lovande jazzmusiker<br />
och redan 1956 flyade han<br />
till Göteborg och blev en del<br />
<strong>av</strong> den legendariska Gunnar<br />
Johnson Quintet där bl a Jan<br />
Johansson och Sonya Hedenbra<br />
ingick och samtliga var<br />
betydligt äldre. I slutet <strong>av</strong> 50talet<br />
blev det också heltidsanställningar<br />
på Li<strong>se</strong>berg och<br />
Rondo.<br />
Under dessa år kom många<br />
kända amerikanska jazzmusiker<br />
till Göteborg och Erik Norström<br />
fick chan<strong>se</strong>n a spela<br />
med världsstjärnor som Dizzy<br />
Gillespie, Oscar Peiford, Bob<br />
Brookmeyer, Dexter Gordon<br />
och dessutom Las<strong>se</strong> Gullin<br />
och Stan Getz. Det blev samtidigt<br />
många kon<strong>se</strong>rter, turnéer<br />
och skivinspelningar med Jan<br />
Johansson och Stan Getz i<br />
både Sverige och Norge.<br />
– Eer a ha spelat på kon<strong>se</strong>rthu<strong>se</strong>t<br />
i Göteborg fortsae vi<br />
oa upp till Chalmers, där<br />
Jan Johansson hade sin arbetsbas<br />
och så fortsae vi med<br />
jam<strong>se</strong>ssion i nya konstellationer.<br />
Det var en fantastisk<br />
tid med ovanligt kreativa och<br />
begåvade jazzmusiker.<br />
Under en kort period var Erik<br />
Norström engagerad på kryssningsfartyget<br />
Kungsholm och<br />
då fick han möjlighet a uppleva<br />
New York, där han till-<br />
sammans med Stan Getz besökte många vitala<br />
jazzklubbar för a hämta näring och inspiration.<br />
– New York var en makalöst spännande stad.<br />
Jag upplevde faktiskt denna jäestad<br />
som trivsam och kände mig direkt som hemma.<br />
Det sjöd <strong>av</strong> liv och skaparlust och man fick en<br />
känsla <strong>av</strong> a allt var möjligt!
Erik Norström jazz<br />
Nina Zetterquist<br />
Täta broderier<br />
24/2-20/3<br />
Med Beatles inträde i musikvärlden på 60talet<br />
minskade intres<strong>se</strong>t för jazzen dramatiskt<br />
i Sverige och engagemangen blev färre<br />
för alla jazzmusiker. Erik Norström passade<br />
på a skaffa sig musiklärarutbildning och fick<br />
anställning vid Partille Musikskola. Här bildade<br />
han Sävedalens Big Band med en blandning<br />
<strong>av</strong> hel- och halvprofessionella musiker<br />
och vanliga elever vid musikskolan. Den<br />
unika blandningen blev fruktbar och g<strong>av</strong> storbandet<br />
en vitalitet och charmfullhet, som blev<br />
omtalad i hela Västsverige. År 1986 fick han ta<br />
emot det prestigefyllda Jan Johansson-pri<strong>se</strong>t<br />
för sina insat<strong>se</strong>r som betydande musiker och<br />
arrangör/kompositör allt<strong>se</strong>dan 50-talet inom<br />
svensk jazz.<br />
Senare arbetade han med rikskon<strong>se</strong>rter, skolkon<strong>se</strong>rter<br />
och med regionmusiken och särskilt<br />
med Bohusläns Big Band som utvecklades ur<br />
regionmusiken. Idag är han helt fri och obunden<br />
men samarbetar gärna med olika grupper<br />
runt om i landet när det stämmer och han<br />
drar överallt stor publik. Han fortsäer också<br />
skriva egen musik oa med röer i 50-talets<br />
Elisabeth Carlsson<br />
Förnimmel<strong>se</strong>r<br />
15/9-9/10<br />
Anita Eneroth, Käringbergsgatan 2B, S-426 76 V Frölunda,<br />
Telefon & fax 031-29 29 55, Mobil 0707 - 32 71 01<br />
www.textiliagalleri.com, textilia.eneroth@telia.com<br />
Erik Norström och Sonya Hedenbra<br />
swing, ballader och blues.<br />
– Det är alltid roligt a spela med gamla och<br />
yngre musikervänner, eersom förståel<strong>se</strong>n är<br />
öm<strong>se</strong>sidig och går över generationsgrän<strong>se</strong>rna,<br />
men det roligaste och viktigaste har ändå varit<br />
a arbeta med barn och jazz för a föra musikgenren<br />
vidare till en ny generation.<br />
GUN HELLERVIK<br />
Gerd Brox Simon<strong>se</strong>n<br />
Veggsmykker<br />
13/10-13/11
LENNART<br />
NILSSONS VARLD<br />
BORÅS KONSTMUSEUM<br />
24 FEBRUARI - 6 MAJ 07<br />
VÅRENS UTSTÄLLNINGAR: 8.3-6.5 ”LINNÉA”, GALLERI MINIMUS.<br />
24.5-9.9 BORÅS, BORÅS - EN UTSTÄLLNING OM IDENTITET MED<br />
LARS TUNBJÖRK, JONAS DAHLBERG, HANS GOTHLIN, JARL<br />
INGVARSSON, EVA HILD, ERIK HÅRDSTEDT M FL. BORAS.SE/KULTUR<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Björn Bredström<br />
15 februari - 18 mars 2007<br />
Agneta Freccero<br />
17 februari – 10 mars<br />
Nya målningar<br />
Vernissage 17 februari<br />
kl. 12-16<br />
Peter Sternäng<br />
17 mars – 5 april<br />
Måleri<br />
Vernissage 17 mars<br />
kl. 12-16<br />
Johan Petterson<br />
14 april – 5 maj<br />
Nya målningar<br />
Vernissage 14 april<br />
kl. 12-16<br />
Johan Petterson<br />
Galleri Jeanette Ölund<br />
Österlånggatan 16. 503 31 Borås. Tel/Fax: 033-10 69 17<br />
www.gallerijeanetteolund.<strong>se</strong><br />
Öppettider: Måndag-Torsdag 12.00 - 17.00.<br />
Fredag stängt. Lördag 12.00 - 15.00<br />
Söndag endast efter vernissage 12.00 - 15.00
Pia Mauno måleri<br />
22 www.zenitkultur.com<br />
ARBETSPLATSEN SOM MOTIV<br />
Pia Mauno målar jobbet bakom kulis<strong>se</strong>rna<br />
Jobbet som <strong>se</strong>rvitris på anrika restaurang Kometen är en källa till målningar<br />
för Pia Mauno.<br />
– Det är en 1930-40-talsmiljö där mycket är bevarat. Jag tillbringar<br />
mycket tid där och är oa backstage, säger hon.<br />
Hon arbetar extra på Kometen <strong>se</strong>dan hon gick<br />
ut Valand 2001 och blir <strong>se</strong>rverad med motiv i<br />
sin omgivning.<br />
– Det är mina färger och former. Många bilder<br />
handlar om förberedel<strong>se</strong>r inför något som<br />
ska hända. Ingen tänker på vad som händer<br />
bakom kulis<strong>se</strong>rna. Det är roligt a skildra det<br />
Gerlesborgsskolan till 2 mars<br />
Singelaon<br />
från andra hållet.<br />
Hon beskriver krogmotiven i starka färger som<br />
en dag på jobbet. Det är hennes arbetskamrater<br />
med många år i restaurangen som är <strong>av</strong>bildade<br />
men vi <strong>se</strong>r inga ansikten, i stället vridna<br />
färgremsor.<br />
– Det är inga fotorealistiska bilder, man kan
Annika Rydenstam<br />
24 feb – 10 mars<br />
Staffan Nihlén<br />
17 mars – 4 april<br />
Jim Berggren<br />
14 april – 4 maj<br />
Erik Dahlbergsgatan 32<br />
411 26 Göteborg<br />
031-13 39 31<br />
Njut <strong>av</strong> det västsvenska kulturlivet<br />
enkelt och bekvämt...<br />
Vill du ha fyra nummer med 52 sidor i varje fulla med det bästa <strong>av</strong> hela Västsveriges<br />
kulturliv? Du får läsa intervjuer med intressanta och aktuella människor inom konst,<br />
teater, musik, dans och li eratur. Listan kan göras lång.<br />
Zenit bevakar kulturlivet i väst och nu kan du få hem e helt års prenumeration <strong>av</strong><br />
<strong>tidningen</strong> för endast 160 kr.<br />
Som en bonus vid en prenumeration får du dessutom Zenits specialnummer om<br />
förfa aren Harry Martinson och om arkitektur i Västsverige. För a prenumerera<br />
fyll i talongen nedan och skicka in eller betala in direkt till vårt Plusgiro 111810-8<br />
och glöm inte a skriva namn, adress och a det gäller prenumeration <strong>av</strong> Zenit.<br />
Ja, jag vill prenumerera på Zenit, kultur<strong>tidningen</strong><br />
i väst för 160 kr för ett helt år. 4 nummer med<br />
kultur från Västsverige.<br />
Specialnumren om Harry Martinson och<br />
Arkitektur ingår som en extra bonus, värde 80 kr.<br />
Namn:_________________________________<br />
Företag:________________________________<br />
Gata:__________________________________<br />
Postnr:_______Stad/Ort:__________________<br />
E-post:________________________________<br />
Zenit utly<strong>se</strong>r<br />
kulturstipendium<br />
Du som är yrkesverksam inom konst, litteratur,<br />
teater, musik och foto och bosatt i Västsverige<br />
kan söka Zenits nyinrättade kulturstipendium<br />
för inspiration och arbete. Stipendiet innebär en<br />
veckas vistel<strong>se</strong> på Törnro<strong>se</strong>n, en stuga i vacker<br />
natur vid Vänerns strand (belägen i Spiken, Lidköpings<br />
kommun) samt 3 000 kronor.<br />
Ansökningshandling med motivering till varför du<br />
vill ha stipendiet samt CV ska vara oss tillhanda<br />
<strong>se</strong>nast 1 april 2007. Adress Zenit, Flaggatan 7 C,<br />
413 16 Göteborg eller redaktionen@zenitkultur.<br />
com. Stipendiaten tillkännages i Zenits sommarnummer<br />
som kommer ut 8 maj.<br />
I juryn sitter Jan Bergman, Kimmo Hakonen och<br />
Gun Hellervik.<br />
Zenit<br />
K u l t u r t i d n i n g e n i v ä s t<br />
+<br />
Porto<br />
Kultur<strong>tidningen</strong> Zenit<br />
Flaggatan 7 C<br />
413 16 Göteborg
Pia Mauno måleri<br />
24 www.zenitkultur.com<br />
tolka dem hur man vill. Det ska inte vara för<br />
styrande, det kan vara andra någonstans.<br />
I en stor målning <strong>se</strong>r vi en trappa som leder<br />
ner till tvästugan med en mangel.<br />
– Det finns inte så många arbetsplat<strong>se</strong>r där det<br />
finns någon som manglar. Det är en bra kontrast<br />
till a sia och måla, mycket rörel<strong>se</strong>, mycket<br />
folk. Det är intressant a kunna använda sig<br />
<strong>av</strong> det, säger Pia Mauno.<br />
– Det är en del <strong>av</strong> mi liv.<br />
En målning visar e par som dansar i restaurangen<br />
där borden är prydligt dukade med<br />
vita dukar. I förgrunden tiar <strong>se</strong>rvitri<strong>se</strong>n åt<br />
e annat håll, det är enda personen med e<br />
ansikte och det är hennes eget.<br />
Den bygger på en kväll när restaurangen bjöd<br />
in till singelträff.<br />
– Det var fint på något sä. Som <strong>se</strong>rvitris fick<br />
jag hålla mig undan och blev mycket en betraktare.<br />
- Det är viktigt med det abstrakta och underliggande.<br />
Samtidigt handlar det om strukturer,<br />
a vara i en hierarki. Alla har sina plat<strong>se</strong>r,<br />
sina uniformer. Jag är intres<strong>se</strong>rad <strong>av</strong> människan<br />
bakom. Det finns e psykoliogiskt plan,<br />
också.<br />
A restaurangen heter Kometen är en händel<strong>se</strong><br />
som <strong>se</strong>r ut som en tanke.<br />
- Mina bilde är lite surrealistiska och rymdaktiga.<br />
Det är som en isolerad värld jag undersöker<br />
med e socialt engagemang. Jag är intres<strong>se</strong>rad<br />
<strong>av</strong> människor och deras historia som jag<br />
försöker beräa på e allmänmänskligt sä.<br />
Det är lika viktigt med kompositionen och det<br />
abstrakta som själva beräel<strong>se</strong>n.<br />
Pia Mauno använderforoförelagor<br />
som hon förvränger<br />
och blandar<br />
med konsthistoriska<br />
bilder,<br />
så det blir parafra<strong>se</strong>r.<br />
– Men inte så tydliga.<br />
Ibland kan<br />
jag ta en detalj och<br />
gå vidare med.<br />
Inspirationen<br />
växlar den här<br />
gången nämner<br />
hon som sina<br />
främsta inspiratörer<br />
Max Ernst, surrealist<br />
med skräck<br />
och romantiska<br />
drömskildringar,<br />
och Gust<strong>av</strong> Klimt,<br />
dekorativ symbolist<br />
med östasiatisk<br />
influens. Men<br />
någon riktig surrealist<br />
är hon inte<br />
utan arbetar i sin<br />
egen stil.<br />
– Det är i alla fall<br />
en egen variant.<br />
En blandng <strong>av</strong><br />
dagspress, egna<br />
bilder och konst-<br />
Statister (Internt uryck: Vad personalen kallar varandra när det är få gäster)
historia.<br />
I målningen<br />
Picassoben <strong>se</strong>r vi<br />
parafra<strong>se</strong>n tydligast.<br />
Motivet är<br />
underdelen <strong>av</strong> en<br />
trebenad dansare<br />
med färgrrutor,<br />
där benen bildar<br />
e osynligt hjul.<br />
Samma motiv<br />
kommer tillbaka<br />
i hennes<br />
stora innehållsrikacirkusmålning,<br />
där trebenskropparna<br />
glider nerför en<br />
hög ledstång i<br />
en jäemanege.<br />
I förgrunden kör<br />
någon en kärra<br />
med kroppsdelar.<br />
– Allting snabbas<br />
på så mycket.<br />
Det är folk som<br />
väntar på underhållning<br />
och folk<br />
som underhåller…<br />
Hon kallar sviten<br />
<strong>av</strong> målningar<br />
för Entertain Me<br />
Now.<br />
Lampor finns i<br />
många <strong>av</strong> hennes<br />
målningar, oa<br />
något slags skrivbordslampor<br />
som blir strålkastare<br />
utomhus.<br />
– Det hänger<br />
ihop med a jag använder fotoförelagor. Det<br />
finns lampor överallt. Ljusa punkter i mörkret.<br />
Det blir något slags trygghet men ändå ganska<br />
skör. Lju<strong>se</strong>t kan slockna.<br />
I en målning står små människorfigurer med<br />
färggranna paraplyer och tiar ner i en jäelik<br />
krater som sluar djupt mot en mörk boen.<br />
Över scenen ly<strong>se</strong>r en lampa som om allt utspelades<br />
i en arena.<br />
Nu anfaller dom<br />
– Det är roligt a de har paraplyer till skydd<br />
men de hjälper inte mycket mot naturfenomen.<br />
JAN BERGMAN<br />
PS. Pia Mauno ställer ut teckningar och en målning<br />
på Gerlesborgsskolan till 2 mars, dock inte från<br />
Kometen. Tillsammans med Jenny Magnusson som<br />
visar installationer.<br />
www.zenitkultur.com 25
Carl Harlén teater<br />
26 www.zenitkultur.com<br />
Carl Harlén och<br />
Teater UNO<br />
– tillbaka till rötterna<br />
“Det finns endast e verkligt allvarligt<br />
filosofiskt problem: självmordet. Då man<br />
<strong>av</strong>gör om livet är värt a leva eller inte,<br />
besvarar man filosofins grundläggande<br />
fråga. Allt det övriga – om världen har tre<br />
dimensioner, om tanken har nio eller tolv<br />
kategorier – kommer i eerhand. Sådant är<br />
tidsfördriv; först måste den vä<strong>se</strong>ntliga frågan<br />
besvaras.”<br />
(Albert Camus Myten om Sisyfos 1942)<br />
Carl:<br />
– Under <strong>se</strong>nare år har det visat sig allt svårare<br />
a tillfredsställa både en offentlig teaterpublik<br />
och samtidigt vara en stadigt förankrad skolteater.<br />
Vi har också få rapporter om a e flertal<br />
skolor i Göteborgs yerområden, som tidigare<br />
varit UNO: s trogna beställare, inte längre<br />
vill ta sina elever till stan Men om inte dom<br />
kommer till oss så måste vi komma till dom.<br />
Annars är vi inte den skolteater vi vill vara; det<br />
är yerst en demokratifråga.<br />
Carl Harlén och Teater UNO har det körigt just<br />
nu. Teatern, som i år firar 30-års jubileum, flyttar,<br />
i början <strong>av</strong> februari, från Stampgatan till<br />
Esperantoplat<strong>se</strong>n eersom Postens hus, där<br />
teatern funnits <strong>se</strong>dan 1991, skall byggas om<br />
till lyxhotell. Bokningarna till UNO: s säregna<br />
<strong>version</strong> <strong>av</strong> Strindbergs Mäster Olof, strömmar<br />
in från både Göteborg, Västra Götaland och<br />
från hela Sverige.<br />
Lärarna är eld och lågor över de pedagogiska<br />
vinster som kan skördas ur uppsä-<br />
ningens framvällande flodvåg <strong>av</strong> motsägel<strong>se</strong>fulla<br />
intryck. En hel del frågor ställs på huvudet<br />
när ämnen som historia, religionskunskap<br />
och svenska, så lustfyllt korsas a verkligheten<br />
säs i gungning.<br />
Men krocken mellan fly och spelningar innebär<br />
inga större problem för Mäster Olof-en<strong>se</strong>mblen;<br />
pjäsrekvisitan är så läburen a det enda<br />
som krävs är bil eller spårvagn för transporten<br />
ut till skolorna.<br />
Samtidigt repeterar Carl mi under röjningen<br />
<strong>av</strong> scenens alla prylar och strålkastare, en ny<br />
pjäs, med honom själv i alla roller, uppbyggd<br />
<strong>av</strong> en intrikat fusion mellan Dostojevskij och<br />
Lobo Antunes.<br />
– Inspirationen från Antonio Lobo Antunes<br />
roman De förrådda hade jag redan när<br />
vi gjorde Ha det så bra, 1986. Pjä<strong>se</strong>n behandlar<br />
en flyktingsituation – svenskar blir i en<br />
omvänd situation flyktingar i e annat land,<br />
Normalien. Pjä<strong>se</strong>n beskrev svenska myndig-
heters sä a behandla flyktingar i slutet <strong>av</strong><br />
80-talet. A Lobo Antunes fortfarande inspirerar<br />
har a göra med teaterns lierära förebilder.<br />
I min nya pjäs kommer Dostojevskijs neurotiske<br />
huvudperson a beräa Lobo Antunes<br />
historia. Romanen beskriver främst det oräfärdiga<br />
kriget mot en fiende, kolonialmakten,<br />
som egentligen inte befinner sig i beräel<strong>se</strong>ns<br />
Angola utan, (likt den amerikanska administrationen<br />
i Washington), hemma i staden Lissabon.<br />
Kriget har skapat en dubbelgångare, föreställningens<br />
beräare har utifrån sina egenskaper<br />
och erfarenheter blivit en dubbelnatur. Å ena<br />
sidan är han en skit i sina egna ögon, ömkansvärd<br />
och låg, å den andra söker han förståel<strong>se</strong><br />
från publiken för sina handlingar. Hans sye<br />
är a förklara sig; han vill helst stanna<br />
kvar i Sverige, vill till och<br />
med gärna delta<br />
i Sveriges<br />
fredsbevarandestyrkor,<br />
vill a<br />
publiken skall<br />
stödja honom,<br />
söker deras<br />
sympati.<br />
Mäster Olof kom<br />
a bli prövostenen<br />
för gruppens<br />
sökande eer sina<br />
röer i ungdomsteatern<br />
och man börjar<br />
nu, eer en lång tids<br />
diskussioner och hårt<br />
arbete på teatern och ute<br />
i skolorna, kunna känna igen det<br />
provokativa spelsä som för en del år <strong>se</strong>dan<br />
ansågs synonymt med Teater UNO: s förhållande<br />
till skolpubliken.<br />
Teatern besökte då klassrummen med en teater<br />
som inte bara ville spela uppsökande utan<br />
också med gruppens specifika spelsä ville<br />
komma sin unga publik tä inpå livet. UNO: s<br />
begrepp “striden om rampen” speglar vad det<br />
är fråga om, nämligen det starka möte som kan<br />
uppstå ur direkt kommunikation mellan scen<br />
och salong.<br />
– Vårt nyaste projekt, Mäster Olof, har vi repeterat<br />
i klassrummen, inför några enskilda klas<strong>se</strong>r.<br />
Vi hade en målsäning från början, vi diskuterade<br />
religion, politik och ekonomi utifrån<br />
frågan om varför väst an<strong>se</strong>r a de har Gud på<br />
sin sida och varför man överhuvudtaget har<br />
börjat prata så mycket om Gud.<br />
Så åker vi ut på skolorna och kollar upp läget.<br />
Det visar sig a det finns rä mycket stöd för<br />
till exempel Usama Bin Ladin.<br />
Då undrar vi hur vi skall bära oss åt och<br />
då kommer också tankarna på Strindbergs<br />
Mäster Olof. Kan det inspirera en ung publik?<br />
I Sverige har vi ju löst alla problem kring kaffebordet<br />
så det kan väl inte skada a stia litet<br />
bekantskap med vår egen blodiga historia. Det<br />
skrevs just inte så mycket om katolikernas förlust<br />
i kampen om kyrkans guld, som kan likställas<br />
med värdet <strong>av</strong> världens oljeresur<strong>se</strong>r.<br />
Från den utgångspunkten började vi närma<br />
oss Mäster Olof. Så åker vi ut till skolorna och<br />
provar:<br />
Men vad då idealism, vad då höga ideal? Nej,<br />
för eleverna handlade det om hur man<br />
skall förhålla sig till sin familj<br />
och a man aldrig<br />
skall<br />
svika en<br />
kompis.<br />
Det blev också vårt huvudspår.<br />
När vi <strong>se</strong>dan åker ut och repete
Carl Harlén teater<br />
28 www.zenitkultur.com<br />
rar får vi regihjälp <strong>av</strong> eleverna: så säger man<br />
inte till sin mamma. Så där hälsar man inte<br />
på en kompis. Spännande rekommendationer<br />
som man kan göra mycket mer <strong>av</strong>.<br />
Med Strindbergs text i näven valde vi ut tre<br />
skolor, med olika socioekonomiska villkor, a<br />
repetera i. Vi bad dem om hjälp och dom g<strong>av</strong><br />
oss <strong>av</strong> sig själva i sina omedelbara reaktioner<br />
på spelet. Inställningen till familjen och frågorna<br />
kring a svika en kamrat var<br />
centrala frågor för elevpubliken.<br />
Allt har med vårt förhållande till<br />
eleverna a göra. Varför är vi där?<br />
De skall <strong>se</strong> a vi vill dem något, vi<br />
ger dem en stark känsla <strong>av</strong> a “det är<br />
oss dom spelar för”. Vi har en vilja till<br />
dialog, vi kommer med e ämne och<br />
vill a de skall uppmärksamma det. Vi<br />
måste ta ställning till om det vi gör är bra<br />
och ställer samtidigt kr<strong>av</strong>: Ni är tillräckligt<br />
gamla för a ta ställning, ni är ju för<br />
sjuon 16 år! Det är hörnstenen. Publikgruppen<br />
skall vara liten, ibland upplyst <strong>av</strong><br />
litet spelljus och de skall bli <strong>se</strong>dda. Ämnet<br />
skall vara Sverige, världen, här och nu.<br />
Carl Harlén, allmänt betraktad som teaterns<br />
konstnärlige ledare, spelar en framträdande<br />
roll som inspiratör och fördjupare <strong>av</strong> de idéer<br />
som, alltifrån forumteaterns första steg in i<br />
landet, kommit a prägla arbetet kring såväl<br />
UNO: s teaterbesök som noggrant planerade<br />
återbesök i klassrummen, med samtal och diskussioner<br />
om vad eleverna egentligen, i grund<br />
och boen, har varit med om.<br />
UNO: s teaterideologi bygger i högre grad på<br />
ögonblickets improvisation än på traditionellt<br />
inrepeterade repliker. Visst har alla koll på helheten<br />
och vet vad som skall sägas, men pjä<strong>se</strong>ns<br />
rent fysiska scenografi, d v s elevernas situation<br />
i klassrummet, ligger hela tiden i fokus.<br />
– Vi kallar vår teaterform “det positiva<br />
tvånget”. Eleverna skulle aldrig ha valt oss om<br />
de hade ha andra alternativ och vi är beroende<br />
<strong>av</strong> andra vuxna för a få träffa dem, vi är<br />
beroende <strong>av</strong> deras engagemang, intres<strong>se</strong> och<br />
ansvar a ta sina ungdomar till Teater UNO så<br />
a vi får chan<strong>se</strong>n a kommunicera med dem.<br />
Och när vi väl får träffa ungdomarna så känner<br />
dom a de här människorna vill mig något, de<br />
vill beräa något viktigt.<br />
UNO är känd, såväl <strong>av</strong> lärare som <strong>av</strong> en allt<br />
bredare allmänhet, som en teater, vars djupa<br />
intres<strong>se</strong> för<br />
klassikerna har<br />
fört dem och<br />
deras publik<br />
närmare livets<br />
och samhällets<br />
centrala frågeställningar,<br />
i en lång<br />
rad pjä<strong>se</strong>r,<br />
som Kaas I<br />
straolonien<br />
och Proces<strong>se</strong>n,<br />
Dostojevskijs<br />
Bro och Straff<br />
och De besaa<br />
(Onda andar),<br />
och Camus Främlingen och De räfärdiga.<br />
– Jag hämtar oa utgångspunkter ur lierära<br />
citat från någon <strong>av</strong> UNO: s husgudar, för<br />
a belysa, skapa förståel<strong>se</strong> och förklara vårt<br />
arbetssä och förhållningssä till publiken.<br />
Camuscitatet om självmordet är viktigt och<br />
hjälper mig i synen på ungdomspubliken. Det<br />
räcker a det bara finns någon som sier framför<br />
mig som ifrågasäer meningen med livet.<br />
Jag måste förhålla mig till det och vara anträffbar,<br />
både på scenen och eeråt. När vi håller<br />
på med de allra tyngsta ämnena kan vi kanske<br />
inte hjälpa till själva, men vi kan alltid lyssna<br />
och förmedla.<br />
ANDERS THURESSON
BUD BARBRO ANDERSSON<br />
MÅLERI<br />
17 FEB - 4 MARS 2007<br />
VERNISSAGE LÖRDAG DEN 17 FEB KL 12 - 15<br />
Göteborgsvägen 3, 443 30 Lerum. Tel 0302 - 109 82.<br />
Tisdag - fredag och söndag 12 - 16, lördag 10 - 14. Måndag stängt.<br />
23 februari - 11 mars<br />
Björn Bergsten<br />
teckning - måleri - skulptur<br />
23 mars - 8 april<br />
Akiko Ikeda ”sight<strong>se</strong>eing”<br />
13 april - 29 april<br />
Margit Lindberg o Amy Bondesson<br />
11 maj - 27 maj<br />
Malgorzata Niespodziewana<br />
”somewhere....”<br />
grafik - installation - objekt<br />
Ålgårdsvägen 33, 506 30 Borås. Tel. 033 - 419860 info@algarden.<strong>se</strong> www.algarden.<strong>se</strong><br />
Öppet: torsd, lörd o sönd 12 - 16 annan tid enligt överenskommel<strong>se</strong><br />
UTSTÄLLNINGAR<br />
24 feb - Eva Vilne<br />
17 mar - Joachim Carlsson<br />
12 apr - Niklas Eneblom<br />
Niklas Eneblom<br />
Galleri Thomas<strong>se</strong>n,<br />
Götabergsgatan 26<br />
411 34 Göteborg,<br />
Tel: 031-81 19 92<br />
mail@gallerithomas<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />
www.gallerithomas<strong>se</strong>n.<strong>se</strong><br />
Öppet: ti - to 12 - 17<br />
fr - sö 12 - 16
Nna Zeerquist textil<br />
30 www.zenitkultur.com<br />
Nina Zetterquist<br />
Frossar i täta broderier<br />
Med e vardagsgrå Göteborg utanför dörren<br />
är det som a komma in en värld <strong>av</strong> färg och<br />
mytiska varel<strong>se</strong>r när man stiger in i Nina Zetterquist<br />
ateljé på Konstepidemin. Från e <strong>av</strong><br />
ateljéns hörn blickar en grupp vingför<strong>se</strong>dda<br />
gipshuvuden över rummet, färggranna broderier<br />
konkurrerar om uppmärksamheten och<br />
arbetsbänken är e myller <strong>av</strong> garner, redo a<br />
användas.<br />
När jag träffar Nina Zeerquist är hon mi<br />
uppe i slutarbetet för utställningen ”Täta broderier”<br />
på galleri Textilia i Göteborg. Precis<br />
som namnet antyder är det broderier som är<br />
Textilia 24/2-20/3<br />
Redan under studietiden experimenterade<br />
textilkonstnären Nina<br />
Zeerquist med olika material<br />
och tekniker i sina verk. Återkommande<br />
i hennes konstnärskap<br />
är de expressiva textilskulpturerna<br />
i blandmaterial, skapade<br />
i mörka eller vita toner. Sedan e<br />
och e halvt år tillbaka har hon<br />
dock framförallt utvecklat sin<br />
konst i en ny form, broderiets.<br />
– Jag har e behov <strong>av</strong> färg och<br />
komposition, nu kan jag verkligen<br />
frossa i det, säger Nina Zetterquist.<br />
huvudtemat.<br />
– Bilderna är tä broderade och jag arbetar tä<br />
inpå utställningen. Sedan är de skapade nära<br />
mig också, de flesta har jag broderat hemma,<br />
siande i sängen, där hiade jag den bästa<br />
arbetsställningen, säger hon och skraar.<br />
Vanligtvis arbetar Nina Zeerquist både i ateljén<br />
och hemma, hon förklarar det med a hon<br />
inte <strong>se</strong>r skapandet som e jobb som hon går till,<br />
utan a det handlar om e sä a leva. Under<br />
<strong>se</strong>nsommaren 2005 bestämde hon sig för a<br />
bara arbeta hemifrån en period och hyrde ut<br />
ateljén under 18 månader.
– Jag kände a jag behövde komma ifrån<br />
e tag, i ateljén blir påverkan <strong>av</strong> mina tidigare<br />
verk så tydlig. Hemma hade jag papper<br />
och färg och började måla istället, men <strong>se</strong>dan<br />
kunde jag inte hålla mig borta från det textila<br />
materialet, förklarar hon.<br />
De målade konstverken har ibland få fungera<br />
som förebilder för hennes broderier. Hon<br />
börjar varje ny verk med a måla på tyget<br />
med akrylfärg och broderar <strong>se</strong>dan i flera lager.<br />
Genom a variera stygnens längd och riktning<br />
skapas en dynamisk<br />
struktur. Motiven<br />
hämtar hon inifrån<br />
sig själv, kompositionen<br />
växer successivt<br />
fram och tar sig<br />
uryck som abstrakta<br />
mönster i kraiga<br />
färger. Runda former<br />
ställs mot fyrkantiga<br />
och bildar en harmonisk<br />
helhet.<br />
– Jag tycker särskilt<br />
mycket om cirklar, de<br />
fungerar som en symbolik<br />
för a livet går<br />
vidare, säger Nina<br />
Zeerquist,<br />
Till skillnad från<br />
hennes tidigare verk<br />
är inte broderierna<br />
skapade eer e visst<br />
tema. Istället <strong>se</strong>r hon<br />
det som e behov <strong>av</strong><br />
färg och komposition.<br />
– Oa <strong>se</strong>r jag inte<br />
förrän eeråt vad det<br />
var för tankar som<br />
inspirerade mig, under tiden är jag allt för<br />
uppe i skapandet för a kunna <strong>se</strong> det.<br />
Nina Zeerquist föddes i Partille 1959 men<br />
växte upp i Biskopsgården. Med båda föräldrarna,<br />
Denice och Olle Zeerquist, som yrkesverksamma<br />
konstnärer blev konstnärsyrket<br />
e naturligt val. Intres<strong>se</strong>t för a måla vaknade<br />
tidigt och hemma fanns go om tillgång till<br />
olika material.<br />
– Jag såg också a det inte fanns något romantiskt<br />
skimmer över konstnärsyrket, utan a det<br />
handlar om hårt arbete. Det har varit bra a ha<br />
med sig. Men det är väldigt roligt a kunna ha<br />
si intres<strong>se</strong> som jobb.<br />
Eer e föreberedande år på Kursverksamhetens<br />
konstskola, utbildade Nina Zeerquist sig<br />
på HDK i Göteborg mellan 1978-1983.<br />
– Första året gick jag på designlinjen, men en<br />
lärare uppmuntrade mig a gå en friare konstnärlig<br />
linje och då valde jag textil, beräar<br />
Nina Zeerquist.<br />
Det var också här, under slutarbetet på sina<br />
studier, som hon arbetade fram modellen för<br />
de för Nina Zetterquistkaraktäristiskatextilskulpturerna,<br />
de så kallade<br />
skrämslorna.<br />
– De bygger<br />
på känslor och<br />
stämningar, förklarar<br />
hon.<br />
Med en bas <strong>av</strong><br />
textil bygger<br />
Nina Zeerquistmänniskolikagestalter<br />
<strong>av</strong> blandmaterial<br />
i e stort<br />
format, där det<br />
magiska och förgångna<br />
gör sig<br />
påmint. Oa pre<strong>se</strong>nteras<br />
de flera<br />
tillsammans på<br />
utställningar och<br />
skapar på så vis<br />
en känsla <strong>av</strong> en<br />
viss stämning<br />
eller händel<strong>se</strong>.<br />
Nina Zeerquist säger a hon inte har några<br />
konstnärliga förebilder, utan snarare inspirerats<br />
<strong>av</strong> afrikanska dansmasker och föremål<br />
från det gamla etnografiska mu<strong>se</strong>et.<br />
– På mu<strong>se</strong>et fanns kvarlevorna <strong>av</strong> en afrikansk<br />
hövding som sys in i tyg, för a tas fram<br />
vid fester. Det var en andlig ritual och hövdingskulpturen<br />
var mäad med kra. Just för<br />
mina textila skulpturer har det påverkat mig<br />
mycket.<br />
Även om Nina Zeerquist framförallt ägnat sig<br />
år broderier under den <strong>se</strong>naste tiden har hon
Nna Zeerquist textil<br />
hunnit med en och annan skulptur<br />
också. För satsningen ”Konstpau<strong>se</strong>r<br />
i julruschen” i december<br />
2006, skapade hon verket ”Härjade<br />
änglar”.<br />
– Jag gjorde gips<strong>av</strong>gjutningar <strong>av</strong><br />
mi eget ansikte och bearbetade<br />
dem till dödsmasker.<br />
Genom a bygga till vingar fick<br />
maskerna en änglalik form. I<br />
ansiktena arbetade hon också<br />
in gamla bildvävar, handdukar<br />
och virkade spetsar som hennes<br />
mammas farmor gjort en gång.<br />
A använda material från sina<br />
tidigare textila bilder eller sådant<br />
som blivit över är inget som<br />
skrämmer Nina Zeerquist.<br />
– Jag förändras ju eer hand och på det här<br />
säet hamnar textilen från mina tidigare verk<br />
i e ny sammanhang. Det är e sä a rensa<br />
upp det gamla, men också a skapa ny liv.<br />
Änglamaskerna visades tillsammans med<br />
granar <strong>av</strong> taggtråd, en symbol för det gamla<br />
och förgångna men också som<br />
en metafor för utanförskap, likt<br />
e stäng<strong>se</strong>l. Verket, beräar Nina<br />
Zeerquist, riktade sig till dem<br />
som står utanför julen, men hon<br />
tillägger:<br />
– Det finns ingen manual för hur<br />
man ska förstå mina verk. De<br />
bygger på mina tankar och min<br />
erfarenhet, <strong>se</strong>n får betraktaren<br />
lägga till si.<br />
I slutet <strong>av</strong> februari och större<br />
delen <strong>av</strong> mars ställer Nina Zetterquist<br />
ut på galleri Textila. Då<br />
kommer även hennes änglar från<br />
”Härjade änglar” a finnas med.<br />
Hon har tidigare deltagit i e flertal <strong>se</strong>parat-<br />
och samlingsutställningar, bland annat på<br />
Göteborgs konstförening och Röhsska mu<strong>se</strong>et.<br />
Hennes verk finns också repre<strong>se</strong>nterade i e<br />
flertal kommuner och landsting.<br />
MARIA RADEMARK<br />
nordiska akvarellmu<strong>se</strong>et<br />
ASTRID SVANGREN (Sverige)<br />
11.2 – 22.3<br />
JUKKA KORKEILA (Finland)<br />
1.4 – 6.5<br />
nordiska akvarellmu<strong>se</strong>et<br />
0304-60 00 80<br />
www.akvarellmu<strong>se</strong>et.org<br />
Foto Christer Hallgren
GÖTEBORGS KONSTMÄSSA 2007<br />
Göran Wärff<br />
”Mirage”<br />
3-22/2<br />
gallerister och konstnärer<br />
inbjudes till Svenska Mässan<br />
Göteborg, 18-20 maj 2007<br />
För mer information samt bokning vänligen besök<br />
www.gothenburgartfair.<strong>se</strong> eller ring Rune Magnusson<br />
Telefon: 031 - 55 53 50 , Mobil: 073 - 732 71 67<br />
Fredrik Niel<strong>se</strong>n och<br />
Karl Magnus Nilsson<br />
”What`s Glaskonst?”<br />
17-31/3<br />
Fredrik Niel<strong>se</strong>n<br />
Kristinelundsg 10<br />
411 37 Göteborg<br />
Telefon 031-81 27 27<br />
Telefax 031-81 28 66<br />
uniktglas@uniktglas.<strong>se</strong><br />
Olivedalsgatan 18 · 413 10 Göteborg<br />
Tel 031 145 144 · Mobil 0702 952001<br />
www.art-on.<strong>se</strong><br />
24/2-14/3<br />
Emila Linderholm<br />
”Det ljuva lifvet”<br />
Måleri o grafik<br />
Öppet onsdag-torsdag 12:00-19:00<br />
fredag 12:00-18:00 lördag 12:00-15:00<br />
10/6 – 28/6 Lars Gillis<br />
Historiska bilder är Lars<br />
specialitet. Det och mycket<br />
mer kan du <strong>se</strong> på<br />
utställningen…<br />
20/6 08.30 Frukost på Hotell Lorensberg<br />
och därefter visar Lars Gillis några <strong>av</strong><br />
ca 100 målningar som han gjort där.<br />
Pris 70:-/person och föranmälan enl. nedan.<br />
5/7 – 29/7 Sommarutställning – ett urval<br />
Passa på att <strong>se</strong> de konstnärer<br />
som har och kommer att ställa ut i Los<br />
Angeles och San Fransisco 2006.<br />
Carolina Alotus – Lars Tunebo – Natalia Johansson –<br />
Maritha Östlund mfl.<br />
www.art-on.<strong>se</strong><br />
GÖTEBORGS<br />
KONSTMÄSSA<br />
Mer om oss och alla<br />
våra aktiviteter <strong>se</strong>r du på<br />
www.art-on.<strong>se</strong><br />
24/3-11/4<br />
Dag Barstorp<br />
”Färdvägar”<br />
Olivedalsgatan 18 · 413 10, Göteborg<br />
Tel 031 145 144 · Mobil 0702 952001<br />
Öppet: onsdag-fredag 12:00-18:00 lördag 12:00-15:00
Jerry Anderson måleri<br />
34 www.zenitkultur.com<br />
Jerry Anderson<br />
Målningar från nordisk kust<br />
Bohusläns mu<strong>se</strong>um, Udevalla. Pågår till 4/3 2007<br />
Jerry Anderson beskrivs som en <strong>av</strong> vår tids Göteborgskolorister. Med<br />
kulörer och lekfullhet skapar han e expressivt landskapsmåleri med<br />
endast tre färger på sin pale, krapplack, ultramarint och kadmiumgult.<br />
– De färgerna är de enda som behövs för det jag vill urycka, säger Jerry<br />
Anderson.
Jerry Anderson börjar varje ny konstverk<br />
med en prick mi på duken. Utifrån den drar<br />
han linjer <strong>av</strong> oljefärg med pen<strong>se</strong>ln. Det mest<br />
markanta i motivet, så som huskroppar och<br />
landskapsformer kommer först. Sedan arbetar<br />
han successivt vidare med ljus, skuggor<br />
och detaljer. Pen<strong>se</strong>ldragen är ömsom korta<br />
ömsom långa, går i vågor, mönster eller räta<br />
linjer. Oast är det en och samma pen<strong>se</strong>l som<br />
används till e helt verk.<br />
– Jag gör en stor målning på några timmar.<br />
Det går fort när man är inspirerad och oa vet<br />
jag hur jag vill ha det,<br />
så då kan jag aackera<br />
duken, säger Jerry<br />
Anderson och skraar.<br />
Han beräar a han har<br />
duken liggande pla på<br />
golvet när han målar.<br />
Själv står han på knä<br />
eller sier framför den.<br />
– Innan, när jag målade<br />
pastos, var det nödvändigt<br />
för a inte färgen<br />
skulle rinna <strong>av</strong>, <strong>se</strong>dan<br />
har det bara fortsa så,<br />
förklarar han.<br />
Jerry Andersons måleri<br />
kan beskrivas som en<br />
process, med e disciplinerat<br />
förarbete som<br />
mynnar ut i e känslofyllt<br />
skapande. Motiven;<br />
landskap från<br />
Norge, Halland, Värmland<br />
och Bohuslän<br />
finner han oast på<br />
resor under sommaren.<br />
Hans hustru Malou har<br />
alltid följt med, liksom dörarna Cajsa och<br />
Stina, när de var små.<br />
– Förr gjorde jag tuschskis<strong>se</strong>r. Jag gick ut på<br />
morgonen och sökte motiv, kom hem några<br />
timmar och umgicks med familjen, för a<br />
<strong>se</strong>dan gå ut igen på eermiddagen, beräar<br />
Jerry.<br />
På 1980-talet övergick han till a fotografera<br />
motiven till sina konstverk, istället för a<br />
skissa.<br />
Själva målandet påbörjar Jerry under tidig förmiddag,<br />
när lju<strong>se</strong>t är tillräckligt i ateljén. Oa<br />
har han då arbetat med en skiss kvällen innan,<br />
suggererat fram en bild, som han säger och löst<br />
de måleriska problem som kan tänkas uppstå.<br />
På så vis kan han hänge sig åt måleriet med en<br />
gång när han börjar på en ny duk.<br />
För ungefär femton år <strong>se</strong>dan minimerade Jerry<br />
antalet färger till tre; krapplack, ultramarint<br />
och kadmiumgult. I e konstverk med motiv<br />
från Kyrkesund har han framförallt arbetat<br />
med två färger, krapplack och ultramarint. Diskret<br />
men effektfullt låter han en viole nyans<br />
vandra över duken mot det marina. Samma<br />
verk är också e exempel på hans expressiva<br />
måleri där, vad som synes vara, spontana<br />
pen<strong>se</strong>ldrag skapar liv och uryck genom a<br />
slingra sig över ytan. Jerry pekar på e <strong>av</strong> de<br />
slingrande sträcken och säger leende:<br />
– Här har jag roat mig. Jag minns a min doer<br />
sa, nämen vad har du gjort här? Och ja, det kan<br />
ju vara synd a ha en sådan där binnikemask<br />
där, men det är kul också.<br />
I andra konstverk låter Jerry en <strong>av</strong> färgerna
Jerry Anderson måleri<br />
36 www.zenitkultur.com<br />
ensam dominera och<br />
beroende på vilken<br />
skapar det olika<br />
uryck, exempelvis<br />
en känsla <strong>av</strong> kra eller<br />
värme och harmoni.<br />
– Jag målar oa den<br />
ena målningen eer<br />
den andra i liknande<br />
toner till dess a mi<br />
intres<strong>se</strong> för färgkombinationen<br />
är uömt,<br />
förklarar han.<br />
Som kolorist är det<br />
kanske inte så främmande<br />
a Jerry har<br />
just Göteborgskoloristerna<br />
med deras färglyriska<br />
målerier som<br />
förebilder. Särskilt<br />
förtjust är han i Inge<br />
Schiöler. En annan<br />
konstnär han inspireras<br />
<strong>av</strong> är Monet.<br />
Förutom måleriet har Jerry också andra kreativa<br />
intres<strong>se</strong>n. Pianospel är e <strong>av</strong> dem och<br />
japansk trädgårdskonst e annat. Både pianot<br />
och trädgården ägnar han flera timmar om<br />
dagen åt. Med bland annat stenar, sand, ormbunkar<br />
och tuktade växter har han skapat sig<br />
en Japanskt inspirerad trädgård, en bit <strong>av</strong><br />
naturen, beräar han.<br />
– Trädgårdskonst är en egen konstgren. Jag<br />
säer det japanska högt. Det är lika viktigt som<br />
musik <strong>av</strong> Mozart, Beethoven, Schubert och de<br />
grekiska dramerna.<br />
Jerry Anderson föddes och växte upp i Arvika.<br />
Måleriet har funnits som en naturlig del i hans<br />
liv ända <strong>se</strong>dan barndomen. Hans första signerade<br />
verk i olja är från 1948.<br />
– Då var jag nio år. Min mor jobbade i en färghandel.<br />
Hon spelade piano och drömde nog<br />
själv om a kunna ägna sig åt en konstnärlig<br />
verksamhet och stöade mig alltid. Medan<br />
pappa mer tyckte a man skulle arbeta och<br />
göra rä för sig.<br />
Under början <strong>av</strong> 1960-talet började Jerry satsa<br />
helhjärtat på konsten. Några år <strong>se</strong>nare flyade<br />
han till Göteborg och har blivit kvar <strong>se</strong>dan<br />
dess. Med <strong>av</strong>stamp i e abstrakt måleri har<br />
han successivt sökt sig till föreställande motiv.<br />
– I mi måleri finns det inga samhällsprotester,<br />
jag hoppas mer a det ska ge glädje och<br />
tröst i världen som den <strong>se</strong>r ut. Det är som en<br />
sång på något vis. Jag vill gärna a det skall<br />
vara okonstlat och naturligt, säger Jerry.<br />
Jerry Anderson har tidigare ställt ut på bland<br />
annat Galleri Holm i Malmö, Galleri 69 i Göteborg,<br />
på Färg och Form i Stockholm och på<br />
galleriet Maias Fels i Paris. Nu är han aktuell<br />
med utställningen ”Målningar från nordisk<br />
kust” på Bohusläns mu<strong>se</strong>um i Uddevalla.<br />
Här visas konst ur hans produktion från 1970talet<br />
fram till idag. Motiv från den Halländska<br />
kusten blandas bland annat med motiv från de<br />
Värmländska skogarna. Här finns naturligtvis<br />
också de typiska idylliska fiskelägena från<br />
Bohuslän.<br />
– Jag bodde många år i Göteborg innan jag<br />
vågade klampa in på Göteborgskonstnärernas<br />
område. Men <strong>se</strong>n tyckte jag a nu har jag bo<br />
här så länge så nu är det min räighet, säger<br />
Jerry och skraar lite.<br />
– Det är också e plus om folk känner igen sig<br />
i mina motiv och kanske tänker, ja just det ja,<br />
den där gamla räktrålaren, jag undrar om den<br />
finns kvar?, <strong>av</strong>slutar han.<br />
MARIA RADEMARK
KONSTHALLEN<br />
T o m 18 mars<br />
Maria Friberg<br />
still lives<br />
1 april–25 maj<br />
Elis Ernst Eriksson<br />
massa ande ting<br />
KONSTMUSEET<br />
T o m 25 februari<br />
Mats Svensson<br />
grafik<br />
1–18 mars<br />
Anna Sjödahl<br />
bokillustrationer<br />
1 april–25 maj<br />
Elis Ernst Eriksson<br />
massa ande ting<br />
Trädgårdsgatan 9, Skövde, www.skovde.<strong>se</strong><br />
Tel 0500-49 85 60, 49 85 61<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
24/2-11/3 Lars-Göran Nilsson<br />
17/3-1/4 Tomas Herngren<br />
14/4-29/5 Dan Almqvist<br />
5/5-20/5 Elisabeth Eriksson<br />
Galleri PS<br />
Tis-ons 13-16 tors-sönd 12-16<br />
Kaponjärgatan 4, Göteborg<br />
Telefon 070 6771559<br />
www.gallerips.<strong>se</strong>
Ålgården video<br />
38 www.zenitkultur.com<br />
JAPANSKA ÄVENTYR I VERKLIGHETEN<br />
Akiko Ikeda filmar med modellplan<br />
Ålgården<br />
Ålgården 23/3 - 8/4 2007<br />
Ålgården är en ideell föreningen som startade 1973 som kollektivverkstaden<br />
Borås Konstgrafiska Verkstad, (BKV). Ålgården var från början<br />
en kvarn som grundades på 1600-talet. Under en period användes<br />
huvudbyggnaden som vaenverk, BKV flyade in 2000.
Numera används hela Ålgårdsområdet för<br />
konständamål. Huvudbyggnaden är galleri<br />
där föreningen arrangerar 3–4 utställningar<br />
per termin <strong>av</strong> såväl gästande svenska och internationella<br />
konstnärer som föreningens egna<br />
medlemmar. Även den vackra utomhusmiljön<br />
används ibland för utställningsändamål. På<br />
galleriets övervåning finns en gästateljé som<br />
utnyjas flitigt <strong>av</strong> gästande konstnärer. Det<br />
gamla ställverket är numera en litografi- och<br />
screentrycksverkstad. Tornet, det s k girau<strong>se</strong>t,<br />
fungerar som glasverkstad med usingugn.<br />
I en särskild byggnad finns därutöver verkstad<br />
för koppargrafik. Bostadshu<strong>se</strong>t fungerar som<br />
kontor, kök, gästbostad och digitalverkstad.<br />
Tillsammans med utställningsverksamheten<br />
och verkstäderna arbetar föreningen också<br />
med kur<strong>se</strong>r inom sina olika grenar samt krokiteckning<br />
som har en lång tradition på Ålgården.<br />
Björn Bredström var den visionära konstnären<br />
som startade Ålgården och har byggt upp det<br />
till vad det är idag. Björn fick Borås Stads kultur<br />
stipendium i höstas när jag var på besök.<br />
Alla intres<strong>se</strong>rade har möjlighet a bli medlem<br />
i Ålgården. Det som krävs är a man har de<br />
kunskaper som<br />
behövs för a<br />
självständigt<br />
kunna använda<br />
utrustningen. Om<br />
man inte redan<br />
har dokumenteradekunskaper<br />
kan man enklast<br />
delta i någon<br />
<strong>av</strong> de kur<strong>se</strong>r som<br />
anordnas fortlöpande.<br />
Ålgården har<br />
visat många olika<br />
typer <strong>av</strong> konst i<br />
sin utställnings<br />
lokal. En <strong>av</strong> de<br />
mest kända konstnärerna<br />
som har visat sin konst heter Jim Dine<br />
en superkändis som verkade i samma kretsar<br />
som Andy Warhol och de andra pop konstnärerna<br />
på 60-talet.<br />
Bildruta ur en <strong>av</strong> Ikedas filmer om hopp<br />
Ålgårdens utställningshall, spiraltrappan leder upp till gästateljen<br />
En mindre känd men intressant konstnär som<br />
skall ställa ut på Ålgården i vår heter Akiko<br />
Ikeda . Hon är från Japan och möte Christina<br />
Lindeberg som är verksam på Ålgården,<br />
under en vistel<strong>se</strong> i Japan. Akikos <strong>se</strong>naste projekt<br />
som hon har arbetat med <strong>se</strong>dan 2001 heter<br />
”They’ve still stuck on your wall”, det handlarom<br />
rörel<strong>se</strong>r och drömmar. Rent tekniskt så<br />
säer hon fast en liten modell <strong>av</strong><br />
e flygplan på tex. fönstret på en<br />
bil, buss eller något annat fordon,<br />
<strong>se</strong>dan filmar hon resan med det<br />
lilla modell planet i fokus mi<br />
i filmen. Ikeda förklarar a det<br />
handlar om e färdmedel för<br />
hopp, eersom hon bor på en ö<br />
så är flygplan det viktigaste färdmedlet<br />
för a komma tll någon<br />
annan del <strong>av</strong> världen. I början var<br />
hennes fokus på det lilla modelplanet<br />
som hon sae på fönstret,<br />
men allt eersom projektet mognade<br />
flyade fokus till bakgrunden,<br />
när hon kände denna förflyning<br />
<strong>av</strong> fokus så bestämde hon sig<br />
för a fortsäa med projektet. På<br />
Ålgården kommer Akiko a bla.<br />
visa sina mycket märkliga filmer<br />
med flygplanet i fokus då hon är<br />
ute på sina äventyr i verkligheten.<br />
KIMMO HAKONEN
Peter Jöback musikal<br />
40 www.zenitkultur.com<br />
MUSIKAL MED DJUP<br />
Peter Jöback får utlopp<br />
för de mörka sidorna<br />
Cabaret, Rondo till 21/4<br />
Rollen som Robert i Kristina från Duvemåla g<strong>av</strong> karriären e ly som<br />
bar vidare till Londons West End.<br />
I vår spelar Peter Jöback den androgyna Konferencieren i musikalen<br />
Cabaret som låter honom ta fram sina mörka sidor.
Helkvällen är en magisk upplevel<strong>se</strong> när Peter<br />
Jöback och hans kolleger förvandlar Rondo<br />
med 800 gäster till den intima Kit Kat Club i<br />
det syndiga Berlin 1929. Atmosfären är laddad<br />
<strong>av</strong> dekadans och mänskliga öden i skuggan <strong>av</strong><br />
det stora allvaret.<br />
I centrum <strong>av</strong> allt står den dubbelbo nade na -<br />
klubbsvärden, roande och farlig.<br />
Vi träff as e par dagar <strong>se</strong>nare i en annan teaterbar<br />
för en pratstund över en café la e.<br />
– Jag fi ck rollen i rä ögonblick <strong>av</strong> mi liv. Jag<br />
hade gjort förste älskardrömmar och behövde<br />
ta <strong>av</strong> mig de kläderna och skita ner mig lite.<br />
Som människa behövde jag släppa min kontroll,<br />
säger Peter Jöback.<br />
– Jag har alltid varit e kontrollfreak på grund<br />
<strong>av</strong> saker som hänt i mi liv. När jag spelade<br />
den här rollen första gången i Köpenhamn var<br />
det en otrolig befriel<strong>se</strong>. Jag hade längtat e er<br />
a utforska de här sidorna.<br />
– Alla människor har det onda och goda och<br />
destruktivitet. Det hade legat och bubblat. Och<br />
som jag sagt tidigare: ”Det är inte alltid man<br />
får betalt för a ta sig i skrevet”. Jag får utlopp<br />
för de mörka sidorna.<br />
– Det är roligt a jobba med a hi a nya grejor.<br />
Jag känner skillnaden mellan Stockholm<br />
(Tyrol) och Göteborg. Folk blir lite chockerade.<br />
Det är roligare.<br />
Uppsä ningen har gå tillbaka till originalmanus<br />
från 1966 <strong>av</strong> John Kander och Fred Ebb<br />
(musik).<br />
– När man ska spela en klassiker är det många<br />
som fi ngrar på den och det blir o a sämre. Jag<br />
tycker a vi har få liv <strong>av</strong> det på vårt eget sä .<br />
Det är spännande med den här tiden och människorna<br />
som försöker överleva.<br />
– Det är inte så himla mycket om nazismen<br />
och inga fl aggor. Det handlar om a stå upp<br />
för kärleken. Det tycker vi är viktigt. Och a<br />
det som hände inte upprepas. Alla åker dit på<br />
slutet.<br />
Publiken åker med i scenförvandlingen.<br />
– Folk tror a det är roligt men när föreställningen<br />
skruvar till sig blir de stumma och äcklade<br />
på något sä . Det blir obehagligt.<br />
STADSVANDRING<br />
i Harry Martinsons fotspår<br />
Torsdag 24 maj kl 18<br />
Samling Vasagatan 2 A<br />
Torsdag 31 maj kl 18<br />
Samling Vasagatan 2 A<br />
Vi går i den nobelprisbelönade författarens<br />
fotspår genom Haga över Första<br />
Långgatan, besöker Billmanska salen<br />
vid Masthuggstorget, Stigbergsliden och<br />
<strong>av</strong>slutar med e besök i vindskupan i<br />
Kungssten som Harry och Moa bodde i<br />
vintern 1929-30.<br />
Arr: Zenit<br />
För mer information ring: 0707 56 38 17
Peter Jöback musikal<br />
42 www.zenitkultur.com<br />
– Det är precis den effekten vi vill<br />
ha, tystnad på slutet. Folk ångrar<br />
a de tog den sista drinken. Det<br />
fungerar mycket bäre än jag<br />
hoppats på.<br />
Som den lismande Konferencieren<br />
med målade ögon och läppar<br />
har han en nyckelroll.<br />
– Jag ska väcka glädje och lockel<strong>se</strong>.<br />
Och obehag. Vara hal som<br />
en ål.<br />
Han har sökt det androgyna<br />
urycket men ville ge det en<br />
dimension till.<br />
– Jag har tränat min kropp för a<br />
<strong>se</strong> lite bitigare ut men vill ändå vara feminin.<br />
Vill göra något mjukt och feminint utan a<br />
vara spinkig.<br />
Vem har bety mest för dig under din karriär?<br />
– Min pappa Arne men mer <strong>av</strong>saknaden som<br />
drivkra för a visa a jag kan. Jag flyade<br />
hemifrån när jag var 15 och han dog när jag<br />
var 22. Jag har alltid velat ha hans uppmärksamhet,<br />
säger Peter Jöback.<br />
– Jag har in<strong>se</strong> i dag a jag aldrig kunde få<br />
den. Men jag har sprungit eer det och det har<br />
varit tu. Han såg mina föreställningar men<br />
jag fick inte den villkorslösa kärleken.<br />
Mest för hans självförtroende har regissören<br />
Lars Rudolfsson bety som berömde honom<br />
för hans äkthet. Och för det teatrala Björn &<br />
Benny som valde honom till<br />
rollen som Robert i Kristina i<br />
Duvemåla, fyra fick den bland<br />
2 000 sökande.<br />
– Jag hade varit tonårsidol, e<br />
happy face och gullig kille och<br />
inte blivit tagen på allvar. Då<br />
lossnade mycket. Det har varit en<br />
fantastisk resa, säger Peter Jöback<br />
som trivs som fisken i vanet på<br />
västkusten.<br />
– Jag säljer alltid mest skivor i<br />
Göteborg. Jag tror a det är därför<br />
a Kristina var så stark här.<br />
Vad gör du när du ska koppla <strong>av</strong>?<br />
– Det har jag varit dålig på. Jag har börjat med<br />
yoga för a lära mig meditera. Tar en promenad<br />
i naturen. I många år jobbade jag väldigt<br />
mycket. Kom på a jag inte fick ro i själen. Nu<br />
har jag benat ut det.<br />
– Jag har sprungit mycket i livet och varit rädd<br />
för gamla saker som ska komma ikapp mig.<br />
Naturen betyder mer och mer för Peter Jöback,<br />
som blivit 35 och bär ring på fingret. Med<br />
sambon Oscar, friskvårdare, drömmer han om<br />
a flya från storstaden till e hus vid vanet<br />
ute på landet för a hia ro.<br />
JAN BERGMAN<br />
Scenfoto: Mats Bäcker
UTSTÄLLNINGAR VÅREN 2007<br />
Jenny Forsgren<br />
3/2–18/2<br />
Susanne Thornell<br />
24/2–11/3<br />
Håkan Fredén<br />
17/3–1/4<br />
Eva Wilms<br />
7/4–22/4<br />
Lena Lindegarth,<br />
Susanne Lindberg &<br />
Kerstin Antonsson<br />
28/4–13/5<br />
Glasutställning<br />
18/5–3/6<br />
KONSTNÄRSCENTRUM VÄST<br />
www.konstnarscentrum.org<br />
Erik Dahlbergsgatan 6<br />
411 26 Göteborg<br />
Tel/fax: 031-711 54 47<br />
Dag Ronny Petter<strong>se</strong>n<br />
Målningar<br />
Vernissage 24 februari 2007<br />
Pågår till 8 mars<br />
Annika Löb Mossberg<br />
och Uta Jacobs<br />
Former <strong>av</strong> liv<br />
Skulptur i sten, järn,<br />
trä och lera<br />
Nemeshallen, Mölnlycke<br />
3 mars - 20 mars<br />
Vernissage 3 mars kl 12-16<br />
Öppettider: må-to 10-19 fre 10-17, lö 10-14<br />
www.galleriscandin<strong>av</strong>ia.<strong>se</strong><br />
Berzeliigatan 14 • 412 53 Göteborg • 031-20 24 80<br />
Öppet: tis–fre kl 11.00–18.00, lör–sön kl 12.00–15.00<br />
Annika Löb Mossberg<br />
Uta Jacobs<br />
Kulturhu<strong>se</strong>t, Biblioteksgatan 2, Mölnlycke.<br />
Tel: 031-724 64 00, www.harryda.<strong>se</strong>/kultur
Maria Friberg fotografi<br />
44 www.zenitkultur.com<br />
Maria Friberg<br />
Stilleben med mörk klangbotten<br />
Skövde konsthall till 18 mars<br />
Maria Friberg ställer ut för första gången på Skövde Konsthall. Utställningen<br />
har rubriken Still Lives. Stilleben om man översäer. Stilleben<br />
har historiskt <strong>se</strong> varit en motivkrets i konsten som skildrat tingens<br />
dekorativa skönhet men mot en mollstämd klangboen <strong>av</strong> förgänglighet<br />
och död.
- Med den här <strong>se</strong>rien kopplar jag direkt mot<br />
företeel<strong>se</strong>r och symboler i konsthistorien.<br />
Därför har jag till och med ram på bilderna<br />
som ger dem en mera klassisk t<strong>av</strong>elkaraktär<br />
än mina bilder brukar ha.<br />
Hon visar de 10 Still Lives hon gjort hiills<br />
<strong>se</strong>dan 1993<br />
– Konsthistoriskt skildrar stilleben ting. Jag<br />
använder också levande människor på samma<br />
sä som ting. I de här bilderna har däck, himmel<br />
och människa samma värde. Jag jobbar med<br />
stofflighet och strukturer som i stillebenmålerier.<br />
Varje material ska ha sin tydliga särart.<br />
Är det porträ?<br />
– Det är klart a fotot gör dem porträlika.<br />
Men det är absolut inte frågan om porträ.<br />
Tingen finns inte där för a förklara människorna.<br />
Det är snarare beräel<strong>se</strong>r om människor<br />
som försöker fungera i nuet, som försöker<br />
ta sig fram och överleva just nu. Människa och<br />
material blir en helhet.<br />
Maria Fribergs bilder handlar om de subtila<br />
mekanismer som med lock och lämpor får oss<br />
a ta standardrollerna som kvinnor och män.<br />
Men var går grän<strong>se</strong>rna egentligen? I en <strong>av</strong> bilderna<br />
i Still Lives - <strong>se</strong>rien <strong>se</strong>r man en man och<br />
en kvinna i vita kläder. Det är snarare den tuffa<br />
kvinnan än den veke mannen som skulle passa<br />
för huvudrollen i en westernfilm, för a ta en<br />
klassisk ”manlig” domän.<br />
“I <strong>se</strong>rien still lives har konstnären förskjutit<br />
si perspektiv, från a betrakta mannens<br />
universum och hans koder till en unik<br />
undersökning <strong>av</strong> själva identitetsbegreppet.<br />
I dessa fotografier placerar Maria Friberg<br />
människor och saker, män och kvinnor,<br />
på samma nivå och återskapar därmed<br />
- uppenbarligen även i ironisk mening - stilleben-genrens<br />
traditionella skönhet.”, sammanfaar<br />
frilanskuratorn Cecilia Casorati<br />
- Det handlar mer om individer nu än männen<br />
som bar affärskostymen som uniform. Det är<br />
intimare nu.<br />
Dina bilder tolkas oa, inte minst med feministiska<br />
förtecken. Bygger du in meddelanden och budskap i<br />
dina kompositioner?<br />
– Nej, så fungerar det inte. Man <strong>se</strong>r eeråt vad<br />
man gjort. Jag tänker inte a nu ska jag göra en<br />
ny bild som skildrar mannens situation idag.<br />
Det blir en blandning <strong>av</strong> sånt som finns i det<br />
undermedvetna och medvetna tankar som tar<br />
gestalt i en bild.<br />
Hur kommer motiven till?<br />
– Jag får helt färdiga bilder i huvudet. Om en<br />
bild är enträgen och kommer tillbaka utför jag<br />
den. Mi projekt är mera intuitivt än intellektuellt.<br />
Jag har lärt mig lita på mina bildidéer.<br />
Och när jag bestämt mig är resten bara en fråga<br />
om produktion.<br />
Men produktion är inte så bara för dig. Hur går<br />
det till?<br />
- Ta bilden med mannen som ligger bland<br />
böcker som exempel. den var tekniskt och praktiskt<br />
komplicerad a genomföra. Jag vände<br />
mig till en scenograf på TV för a få hjälp med<br />
det praktiska. Sedan hyrde vi in böckerna från<br />
olika antikvariat. Och det gällde a hålla ordning<br />
på dem. Så måste jag hia en modell som<br />
<strong>se</strong>r ut som i den bild jag tänkt fram. Jag letar på<br />
stan och när jag <strong>se</strong>r den räe frågar jag. De vill<br />
alltid vara med.<br />
Och så var det en snickare inblandad. Mannen<br />
www.zenitkultur.com 45
Maria Friberg fotografi<br />
46 www.zenitkultur.com<br />
var djupare än böckerna så vi fick bygga en<br />
låda till honom för a få man och böcker i<br />
samma bildplan.<br />
Sedan hyrde vi in oss i en fotostudio. Och där<br />
byggde vi zip - up ställningar så kameran kom<br />
5 meter upp från motivet. Sen är det e evigt<br />
springande upp och ner för a allt ska bli exakt<br />
som det ska vara. Den inhyrda fotografen<br />
jobbar med ljussäningen. Och vi fotograferar<br />
analogt för a få maximal teknisk kvalitet.<br />
Det måste bli dyrt?<br />
- Vissa <strong>av</strong> mina bilder drar höga produktionskostnader.<br />
När vi skulle göra bilderna med<br />
däcksmotiv måste vi fotografera en mulen dag.<br />
Vi var i Stockholm och däcken i Trelleborg. Så<br />
när de ringde och sa a det var mulet och bra<br />
fick vi skynda oss a flyga ner.<br />
Maria Friberg har numera en internationell<br />
karriär. T ex är ju din video med president<br />
Bushs griamascher e verk som är känt och<br />
uppskaat över hela världen.<br />
- Utställningar på <strong>se</strong>nare tid har varit i Washington<br />
och Milano. Det är bra a sprida riskerna.<br />
Jag har stadiga galleriester i Sverige,<br />
USA och Italien. Det är dom som försörjer mig<br />
genom a sälja mina saker. Och det gör a jag<br />
kan hålla på med det här.<br />
Jag deltar i en utställning med feministisk<br />
konst från hela världen i New York.<br />
Uppfaas dina saker på olika sä i olika länder?<br />
– I Italien älskar de metaforer och vill gärna<br />
tolka symbolistiskt. I USA <strong>se</strong>r de bilderna som<br />
kommentarer till de kommersiella kraer de<br />
är så rädda ska urholka konsten. Och i Sverige<br />
kommenteras oa det estetiska i mi formspråk.<br />
Men i alla länder <strong>se</strong>r man många bilder<br />
som feministiska.<br />
Maria Fribergs symboler berör människor<br />
över hela världen på djupet.<br />
Är du feminist?<br />
- Visst, det har jag med modersmjölken från<br />
min mamma. Men alla mina verk är inte feministiska.<br />
Hur kommer det sig a det sig a du arbetar<br />
med däck och bilskrot i de <strong>se</strong>naste bilderna.<br />
- Dels var farfar bilplåtslagare och papp körde<br />
folkrace. Och bilen är ju en vuxenleksak för<br />
många män. Och jag har alltid varit intres<strong>se</strong>rad<br />
<strong>av</strong> det pojkiga i mannen.<br />
Och så finns det ju en förgänglighets och dödsymbolik<br />
i bilskrotet.<br />
Religion?<br />
- Ta bilden med mannen som hänger på en rad<br />
däck. Grunden är en klassisk krusifixbild med<br />
vår tids aribut. Jag skulle verkligen vilja a<br />
den blev placerad i en kyrka.<br />
Närmast kommer man a<br />
kunna <strong>se</strong> verk <strong>av</strong> Maria Friberg<br />
på Konstmässan Market i<br />
Stockholm.<br />
Utställningen i Skövde visar<br />
samtliga de Still Lives Maria<br />
Friberg gjort hiills.<br />
Utställningen befäster hennes<br />
ställning som en <strong>av</strong> de viktigaste<br />
samtidskonstnärerna.<br />
BO BORG
Weiny Granqvist<br />
11 – 26 november<br />
Vintersalong<br />
2 – 23 december<br />
Galleriets konstnärer<br />
målningar & keramik<br />
Erik Dahlbergsgatan 28<br />
Tel 031-774 20 11, 0733-402 699<br />
Öppettider<br />
tis-tor 12—18, fre-sön 12—16<br />
VÅRNYHETER FRÅN CARLSSON BOKFÖRLAG<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Fanny Falkner.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
www.zenitkultur.com 47
Teckningsmu<strong>se</strong>um i Laholm teckning<br />
48 www.zenitkultur.com<br />
LJUST OCH LUFTIGT<br />
Teckningsmu<strong>se</strong>et får nya lokaler<br />
Med en förförisk utsikt över<br />
Lagan och e panorama över det<br />
böljande kulturlandskapet och e<br />
par insmugna vindmöllor ligger<br />
det nybyggda Teckningsmu<strong>se</strong>et i<br />
Laholm.<br />
Det robusta men sobra hu<strong>se</strong>t med<br />
den vitmålade tillbyggnaden i<br />
bakdelen <strong>av</strong> den gamla brandstationen<br />
och den natursköna<br />
omgivningen smälter samman<br />
till e meditativt konstverk.<br />
Entusiasmen är stor inför flyningen från Rådhu<strong>se</strong>ts<br />
övervåning där Teckningsmu<strong>se</strong>et funnits<br />
<strong>se</strong>dan 1992 men blivit trångbo.<br />
– Njutbart, ljust och luigt, är betyget från<br />
Monica Hallberg, <strong>se</strong>kreterare i Teckningsmu<strong>se</strong>ets<br />
vänner när vi slår oss ner vid e bord i<br />
det generösa kafeet i nybyggnadsdelen som<br />
öppnar sig med stora fönstren ut mot ån.<br />
– Fantastiskt. Hu<strong>se</strong>t i sig och läget är så araktivt<br />
a vi tjänar på det, säger Lars Göran Persson,<br />
chef för Teckningsmu<strong>se</strong>et.<br />
– Hu<strong>se</strong>t har sin egen dragningskra. Sen<br />
kommer konsten till, fyller Monica Hallberg i.<br />
Men det tog några år innan drömmen kunde<br />
förverkligas.<br />
– Det gick relativt smidigt, stoppade aldrig<br />
upp. Vi var runt och tiade på lokaler men sa<br />
inte i sjön. Vi fick upp ögonen för brandstationen<br />
men här fanns teatergrupper. Var skulle vi<br />
göra <strong>av</strong> dem? säger Lars Göran Persson.<br />
Men allt gick a lösa.<br />
– Dea läge är fullständigt enastående. Det var<br />
bara dea läge som gällde. Idén förankrades<br />
politiskt och det saes <strong>av</strong> pengar för skissarvode.<br />
Tre arkitekter bjöds in men alla var överens<br />
om Michel<strong>se</strong>ns förslag.<br />
Det höjdes vis<strong>se</strong>rligen röster om skrytbygge<br />
och a det blev dyrt.<br />
– Det hade aldrig fungerat om det inte varit för
länsarbetsnämnden som kom in i bilden med<br />
Hallandsmodellen, säger Monica Hallberg.<br />
Idén var a bevara gamla byggnader och samtidigt<br />
lära upp snickare och murare, i det här<br />
fallet enbart kvinnor. Hela 46.<br />
– Det är e kvinnoverk, fantastiskt. Bara känslan<br />
<strong>av</strong> a det är tjejer som gjort det här. En del<br />
<strong>av</strong> dem hade aldrig hållit i såg och hammare,<br />
fortsäer Monica Hallberg.<br />
– Många kom från vårdyrken, var ensamstående<br />
mammor och hade blivit arbetslösa. Eer<br />
hade 31 få jobb. Jag träffade tre på bygget <strong>av</strong><br />
länssjukhu<strong>se</strong>t i Halmstad.<br />
Den gamla brandstationen, som gjorts om till<br />
reception, är från 1915 och midelen från 1955.<br />
Projektet med om- och tillbyggnad tog 2,5 år<br />
och var samtidigt utbildning.<br />
Länsarbetsnämnden ställde upp med 17 miljoner<br />
kronor. Byggkostnaden var 26 miljoner och<br />
hela projektet med utbildning gick på 26 miljo-<br />
ner, mest statliga pengar. Men EU-stöd ingick<br />
också.<br />
Kommunens del på 3,75 miljoner ska kompen<strong>se</strong>ras<br />
med hyran under 30 år och utgör inget<br />
bidrag. Från Boverket kom en miljon och stiftel<strong>se</strong>n<br />
bakom Teckningsmu<strong>se</strong>et fick låna till sin<br />
del på 2,2 miljoner.<br />
66 konstnärer skänkte var si konstverk som<br />
Teckningsmu<strong>se</strong>et sålde för 160 000 kronor.<br />
Lika mycket har kommit från Peter Tillbergs,<br />
Torsten Ridells och Nils-Olof Anderssons tre<br />
skulpturer i brons och marmor som mu<strong>se</strong>et får<br />
sälja i upplaga.<br />
Stolarna gästerna sier på och dricker kaffe är<br />
en del <strong>av</strong> lösningen. 42 stolar har sålts för 5 000<br />
kronor styck. Det är 48 kvar.<br />
Arkitekten Jörgen Mickel<strong>se</strong>n, 82-årig dansk<br />
som vuxit upp i Norge men bor i Sverige, har<br />
kallat stilen för kultiverad enkelhet. Allt som<br />
blänker är bannlyst. De teglade väggarna är
Teckningsmu<strong>se</strong>um i Laholm teckning<br />
50 www.zenitkultur.com<br />
vitmålade och till stora delar täckta <strong>av</strong> vitmenade<br />
plankor som teckningarna ska hängas<br />
på.<br />
I taket ljusa granbrädor. I undervåningen<br />
nedför den stora trappan finns mörka klinkers<br />
i relief i golvet medan taket pryds <strong>av</strong> sammanpressade<br />
isolerplaor. Också här finns stora<br />
fönster ut mot ån.<br />
– Det mest fantastiska är a vi kan leva upp till<br />
a vara nordens enda teckningsmu<strong>se</strong>um. Det<br />
är e ansvar, säger Lars Göran Persson som<br />
bjudit in barnboksillustratörer från Sverige,<br />
Danmark och Norge till hösten<br />
– Då och då vill vi visa något internationellt för<br />
a spegla det nordiska, tillägger Monica Hallberg<br />
och tänker närmast på bidrag från den<br />
tjeckiska biennalen i Pilza.<br />
Hur stort är teckning som konstform?<br />
– Det kommer tillbaka. Det var oerhört viktigt<br />
förr. Man kunde inte gå på konstnärsutbildningar<br />
utan a teckna kroki och stilleben. Det<br />
har förvunnit e antal år men nu gör teckning<br />
stora framsteg på utbildningarna, säger Lars<br />
Göran Persson.<br />
– Inte som kroki men en fristående konstart.<br />
Pri<strong>se</strong>t stiger på tecknade verk.<br />
– Det ligger rä i tiden. Det är inte<br />
som folk tror a det är små miniatyrer,<br />
Det kan vara stora bilder som<br />
är tecknade i akvarell. Teckning som<br />
begrepp säger inte var det är för<br />
material. Tidigare var det kol, blyerts<br />
och tusch men nu kan man komma<br />
med en ståltråd eller göra en sydd<br />
teckning, som broderi.<br />
Förutom utställningar blir det en<br />
pedagogisk verksamhet, både i hu<strong>se</strong>t<br />
och ute på skolorna.<br />
– Filmanimering är en nisch som<br />
passar väl med teckning, påpekar<br />
Lars Göran Persson som håller<br />
enskilda kur<strong>se</strong>r på gymnasiet. Och<br />
inbjuder Valand, högskolan och kulturskolan<br />
a hyra in sig.<br />
Mu<strong>se</strong>ets samlingar om 16 000 teckningar<br />
<strong>av</strong> svenska konstnärer får<br />
plats i arkivrummet i boen. Nu blir<br />
verksamheten nordisk men man ska<br />
fortsäa a kalla sig Teckningsmu<strong>se</strong>et<br />
i Laholm.<br />
– Vi har stora förhoppningar a<br />
bli mer än e vanligt<br />
besöksmål. Det ska<br />
hända saker hela tiden,<br />
på olika sä.<br />
Idén till Teckningsmu<strong>se</strong>et<br />
kom i mien <strong>av</strong><br />
1980-talet från konstnären<br />
Björn Ro<strong>se</strong>ndal<br />
i Laholm som bildadeBöllerupakademien<br />
med Hardy Strid<br />
och Ingvar Neuman. De<br />
oroade sig för a teckning<br />
började försvinna<br />
som konstform och började<br />
samla teckningar.<br />
JAN BERGMAN<br />
PS. Första vernissagen<br />
3 mars i det nya hu<strong>se</strong>t<br />
blir på utställning <strong>av</strong> 17<br />
konstnärer från det <strong>se</strong>na 1700-talet till dagens<br />
unga, med bl a Carl Fredrik Hill, Ernst Jo<strong>se</strong>phson,<br />
Helene Billgren och Öyvind Fahlström. I<br />
sommar: Albert Engström.
Vi gör kulturen synlig<br />
Med många år i branschen har vi på Elitdekor AB den<br />
erfarenhet och kunskap som krävs för a kunna uppfylla<br />
Era önskemål när det gäller skyltar och dekor.<br />
Vår ambition är a hålla<br />
en hög <strong>se</strong>rvice nivå och a<br />
alltid leverera bra produkter<br />
i tid. Vi lämnar givetvis<br />
garanti på alla våra<br />
arbeten.<br />
Gustaf Wernersgata 10, 421 32 Västra Frölunda<br />
Tel: 031 - 12 60 01, Fax: 031 - 346 15 59<br />
www.elitdekor.<strong>se</strong>, patric@elitdekor.<strong>se</strong><br />
Galleri Majnabbe Våren – 2007<br />
10 feb – 25 feb Gunnar Berg, måleri & grafik<br />
3 mars – 18 mars Ingela Berntsson, akvareller & vävnader<br />
3 mars – 18 mars Henry Johansson, skulptur<br />
Måla akvarell med<br />
Monica Månsson<br />
Inspirerande kur<strong>se</strong>r för både nybörjare<br />
och erfarna akvarellmålare.<br />
Österlen 6-11 maj, 12-15 maj<br />
Nordkoster 16-21 juni, 19-26 augusti<br />
Monica Månsson Tel 0301-106 56<br />
www.monsoft.<strong>se</strong>/monica<br />
24 mars – 15 april Arne Gadd 1920–2003, minnesutställning, akvareller & teckningar<br />
21 april – 13 maj Boningar - Samlingsutställning, Göteborgs konstnärsklubb<br />
Galleri Majnabbe, Taubegatan 9, 414 55 Göteborg Tel: 031 14 00 59 - gallerimajnabbe@telia.com - www.ramverk.<strong>se</strong>/majnabbe<br />
Kustens Hus, hpl. Chapmans Torg - Öppettider: onsd 12 - 18, tors - sönd 12 - 16, OBS ! mån - tisd: stängt<br />
www.zenitkultur.com 51
Av Stig Larsson efter Stig Dagermans roman. Regi Johan Wahlström.<br />
Musik Ulf Dageby. En burlesk och tragikomisk berättel<strong>se</strong> ur den<br />
svenska folkmyllan. STORA SCEN<br />
STJÄRNAN ÖVER LAPPLAND En komedi<br />
<strong>av</strong> Staffan Göthe om vår längtan<br />
efter historia, rötter och den rätta.<br />
PREMIÄR 13/4, NYA STUDION<br />
PRODUKTEN Sanslös och fördomsfull<br />
satir i fi lmens fantastiska värld!<br />
Av Mark R<strong>av</strong>enhill. SVERIGE-<br />
PREMIÄR 2/3, NYA STUDION<br />
Ett modernt mysteriespel<br />
med överraskande upplösning.<br />
Linda Lönnerfeldt<br />
...är tonsäker<br />
… Mattias Andersson<br />
kan språket DN<br />
en efterlängtad ljusglimt<br />
… här finns en påfallande<br />
lätthet GT<br />
en text jag … sugs in i …<br />
värmen, humaniteten, humorn<br />
… dröjer kvar GP<br />
Det är en glädje att få <strong>se</strong> så<br />
stark ung svensk dramatik<br />
Borås Tidning<br />
Av Mattias Andersson. Regi Carolina Frände.<br />
Ett modernt mysteriespel med överraskande upplösning.<br />
NYA STUDION<br />
LILLA LIVET Pinfärsk förvecklingskomedi<br />
<strong>av</strong> göteborgsfödda dramatikern<br />
Sofi a Fredén.<br />
URPREMIÄR 9/3, STORA SCEN<br />
BILJETTER 031-708 71 00 • www.stadsteatern.goteborg.<strong>se</strong><br />
Nya Studion är arenan för heta och<br />
provokativa tankar och påståenden.<br />
Gamla begrepp vänds upp och ner.<br />
Inget är heligt.
Change language