God bebyggd miljö - Sundsvalls Livsmiljöbarometer

Sundsvalls Livsmiljöbarometer 

www.livsmiljobarometern.sundsvall.se 

Livsmiljöbarometern utgör tillsammans med Livsmiljöbokslutet rapporteringen 

till kommunfullmäktige och sundsvallsborna om arbetet för bättre 

miljö och folkhälsa i Sundsvall. 

Samlad rapport Livsmiljöbarometern 2007

Avsnitt 1. Folkhälsoarbete 

Sundsvallsborna 

Den viktigaste förutsättningen för att människor ska kunna få positiva upplevelser av 

livet är att man upplever sin hälsa som god. Centralt för Sundsvalls utveckling är därför 

en god livsmiljö. 

Befolkningsutvecklingen i Sundsvall kännetecknas av en snabb expansion fram till år 1975. 

Utvecklingen har därefter varit långsammare. Efter en tillfällig nedgång under första hälften 

av 1980-talet har folkmängden sedan 1988 ökat med i genomsnitt ca 300 personer per år 

t.o.m. 1994 då den hittills största folkmängden på 94 815 invånare uppnåddes. Befolkningen 

har sedan minskat fram till 2001, för att därefter åter öka. 

Folkmängdens utveckling i Sundsvall 

DELOMRÅDE 0.1 Sundsvalls kommun beräknas de närmaste åren till en början öka sin 

befolkning med mellan 80-150 personer per år jämfört med ca 280 i genomsnitt per år de 

senaste tre åren. Därefter förväntas befolkningsökningen att avta. I prognosen förväntas ett 

negativt födelsenetto fr o m år 2010 och framåt. Flyttningsnettot förutsätts även i 

fortsättningen vara positivt. 

Under 2007 ökade befolkningen med endast 59 personer och den totala befolkningen uppgick 

vid årsskiftet till 94 575 personer. Anledningen till att Sundsvall inte uppvisar samma stora 

ökning 2007 som tidigare år är att det föds färre barn, inflyttningen från utlandet har minskat 

samt att utflyttningen från Sundsvall till övriga landet har ökat. 

NYCKELTAL 0.1.1 Folkmängd i kommunen 

25-64 år 0-18 år 65-- år 19-24 år 

Under 2007 ökade befolkningen med 59 personer och uppgick vid årsskiftet 2007/2008 till 94 

575 personer. 

Datakälla: SCB, Statistiska centralbyrån 

NYCKELTAL 0.1.2 Antal familjer med eller utan barn under 18 år 

0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4 barn eller fler 

Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen skall vara högs 17 år. 

(I summan ingår de ca 3000 barn i landet som är felaktigt klassificerade som ensamstående. 

Det betyder att summan är något för hög. Andelarna påverkas dock inte nämnvärt.)

Datakälla: FHI, Folkhälsoinstitutet 

NYCKELTAL 0.1.3 Återstående medellivslängd vid födelsen 

Talen är ett genomsnitt för respektive period och avser återstående meddellivslängd vid 

födelsen. 


Delaktighet och inflytande i samhället 

För att människor ska må bra behövs, utöver mat och boende, gemenskap, solidariet och goda 

möjligheter att påverka sin situation. 

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för 

folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid 

att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och 

socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och 

delaktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett 

demokratiskt samhälle och har visat sig även påverka folkhälsan. 

Målområdet speglas i valdeltagande, jämställdhet, deltagande i föreningsliv, brottstatistik 

m.m. 

Jämställdhet 

DELOMRÅDE 1.1 

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att 

- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, 

- vårda barn och hem, 

- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. 

Bedömning 

NYCKELTAL 1.1.1 Jämställdhetsindex 2006 för Sundsvall är 109.7, Östersund 108.5, Umeå 108.5 

och Eskilstuna 141.9. 

Eskilstuna Sundsvall Umeå Östersund 

Jämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler. För varje variabel rangordnas 

kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Bäst får plats 1, sämt får 

plats 290. Indexvärdet är en genomsnittlig placering (medelvärde för rangerna. Det finns inget 

riksvärde som måttstock). 

Sundsvall har förbättrat sin jämförande placering. År 2003 låg Sundsvall på 62a plats och år 

2006 på plats 32.

Datakälla: Folkhälsoinstitutet (www.fhi.se) 

Valdeltagande 


NYCKELTAL 1.2.1 Andel röstande av de röstberättigade (dämed avses personer som är inskrivna 

i röstlängden). 

Riksdagsval Kommunval 

Röstberättigade till kommunfullmäktigevalet 2006 var 74627 och till riksdagsvalet 73576. 


Anmälda brott 


Den officiella kriminalstatistiken belyser brottsligheten utifrån de brott som anmäls till polis, 

tull, åklagare, domstol och kriminalvård. BRÅ ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i 

Sverige. 

NYCKELTAL 1.3.1 Polisanmälda brott/händelser 

BRÅ har gjort stora omläggningar av sitt statistiksystem som lett till både tillfälliga och 

permanenta förändringar i brottsstatistiken. I viss mån påverkar detta statistiken för åren 1999 

och 2000. Den största förändringen innebär att uppgifter hämtas direkt från polisens och 

åklagarnas ärendesystem. 

Datakälla: BRÅ, Brottsförebyggande rådet 

Ungas inflytande 


Kommunfullmäktige beslutade 2006 om ett program och organisation för arbetet med 

ungdomars inflytande i Sundsvall. Man beslutade vidare att ge Kultur- och fritidsnämnden ett 

kommunövergripande ansvar för att driva på och följa upp kommunens arbete enligt 

programmet. Arbetet ska organiseras gemensamt av kultur- och fritidsnämnden och 

fenomföras genom ungdomsfullmäktige och ungdomsråd. Samråd ska ske med 

demokratiberedningen.

I maj 2007 presenterades resultatet av LUPP enkäten som hade genomförts i Sundsvall under 

hösten. Resultatet har delgetts alla ungdomar som gjorde enkäten samt att informationen och 

resultatet har spridits inom kommunen. 

Ett av de viktigaste resultaten i enkäten var att ungdomarna till liten del visste vart man skulle 

vända sig i kommunen om man vill påverka. För att bättre nå våra unga samt att öka deras 

påverkans möjligheter beslutade Kultur- och fritidsnämnden att rekrytera ett ungdomsombud. 

Ungdomsombudet rekryterades under november månad för att starta sitt arbete i januari. 

För att vidare öka vår kunskap om kommunens bostadsområden har Kultur&Fritid genomfört 

en kartläggning av vilka idrotts- och fritidsanläggningar. I kartläggningen finns en 

ungdomsdialog som har genomförts i alla 15 områden. Dialogen består av intervjuer i olika 

focusgrupper där ungdomar har fått svara på frågor om sin fritidssituation, vad gör man och 

vad önskar man skulle finnas att göra i det egna bostadsområdet. 

Ungdomsdialogen tillsammans med resultaten från LUPP-enkäten har ger en viktig kunskap 

för det fortsatta ungdomsarbetet i Sundsvalls Kommun.

Ekonomisk och social trygghet 

Att inte ha något arbete innebär en stor påfrestning såväl privatekonomiskt som socialt och 

psykiskt. Särskilt under längre perioder av arbetslöshet påverkas hälsan negativt. Vi tillbringar 

en stor del av vardagen på våra arbetsplatser. 

Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och 

social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och 

social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i 

hälsa. 

Ohälsotal 


Ohälsotalet beräknas genom att summera antalet sjukpenningdagar, dagar med 

förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande 

sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. 

NYCKELTAL 2.1.1 Antal ohälsodagar per person i åldern 16-64 år 

Beräkning av summan av antalet dagar med sjukpenning, förtidspension/sjukbidrag, 

rehabiliteringsersättning, förebyggande sjukpenning som divideras med summan av antalet 

sjukförsäkrade/förtidspensionärer. 

Datakälla: SCB, Statistiska Centralbyrån och RFV, Riksförsäkringsverket 

NYCKELTAL 2.1.2 Antal ohälsodagar per person i åldern 20-24 år 

Beräkning av summan av antalet dagar med sjukpenning, förtidspension/sjukbidrag, 

rehabiliteringsersättning, förebyggande sjukpenning som divideras med summan av antalet 

sjukförsäkrade/förtidspensionärer. 

Datakälla: FHI, Folkhälsoinstitutet (kommunala basfakta)

Arbetslöshet 


NYCKELTAL 2.2.1 Andel långtidsarbetslösa, mer än 12 månader, av alla arbetssökande 

Procenten 2006 motsvarar 335 kvinnor resp 522 män. 

Statistiken över arbetssökande framställs från ett register som förs av AMS. 

Öppet arbetslösa är de som registreras i kategorierna 11-Arbetslösa - platsförmedlingsservice, 

12-Arbetslösa - vägledningsservice samt 13-Arbetslösa - erbjuden samt väntar på beslutad 

åtgärd. 

Statistik för 2007 väntas först vid årsskiftet 08/09. 

Datakälla: SCB, Statistiska Centralbyrån 

NYCKELTAL 2.2.2 Öppet arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år, % av alla 20-24-åringar 




åtgärd. 

Datakälla: FHI, Folkhälsoinstitutets databas 

NYCKELTAL 2.2.3 Öppet arbetslösa i åldern 20-64 år, % av alla 20-64-åringar 




åtgärd. 

Datakälla: FHI, Folkhälsoinstitutets databas

NYCKELTAL 2.2.4 Ungdomar 20-24 år i arbetsmarknadsåtgärder, % av alla 20-24-åringar 


I arbetsmarknadsåtgärder ingår bl.a följande åtärder: arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, 

aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, förstärkt anställningsstöd, start av 

näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering, datortek, ungdomsgaranti, kommunalt 

ungdomsprogram, allmänt anställningsstöd. 


NYCKELTAL 2.2.5 I arbetsmarknadsåtgärder, % av alla i åldern 20-64 år 


I arbetsmarknadsåtgärder ingår bl.a följande åtärder: arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, 

aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, förstärkt anställningsstöd, start av 

näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering, datortek, ungdomsgaranti, kommunalt 

ungdomsprogram, allmänt anställningsstöd. 


Förvärvsarbetande befolkning 


NYCKELTAL 2.3.1 20-64-åringar som har förvärvsarbete 

Som förvärvsarbetande (eller sysselsatt) räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en 

timmes arbete per vecka under november månad respektive år. Även de som varit tillfälligt 

frånvarande under mätperioden, t.ex på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. 

Datakälla: FHI, Folkhälsoinstitutet

Trygga och goda uppväxtvillkor 

God hälsa grundläggs i barndomen. Friska, trygga barn blir friska, trygga vuxna - därför är det 

viktigt att försöka ge varje barn möjlighet till ett liv med god hälsa. 

Inte minst viktigt är att stödja barnets föräldrar och det sociala nätverket runt varje barn. Detta 

eftersom barnens hälsa, såväl psykiskt som fysiskt, är starkt relaterad till föräldrarnas sociala 

tillhörighet. De ekonomiska och sociala villkor som föräldrarna lever under blir också barnens 

I Epibarn, landstingets databas, finns statistik om barns och ungdomars livsmiljö i 

Västernorrland. Se 

http://www.lvn.se/templates/Page____6444.aspx 

Tandhälsa 

DELOMRÅDE 3.1 Här finns ett nyckeltal för Sundsvall men också länkar till färdiga tabeller hos 

Epibarn. Epibarn innehåller information om barn i åldern 0-19 år som bor i Västernorrland. 

Landstinget i Västernorrland är registerhållare. 

NYCKELTAL 3.1.1 Andel kariesfria 12-åringar vid resp vårdcentral i Sundsvall 

Kvissleby Stöde Matfors Alnö Liden Centrum Nord Centrum Centrum Syd Nacksta 

Här finns också länkar till färdiga tabeller hos Epibarn. Epibarn innehåller information om 

barn i åldern 0-19 år som bor i Västernorrland. Landstinget i Västernorrland är registerhållare. 

Sedan 2007 är folktandvårdsklinikerna Centrum Nord- och Centrum Syd hopslagen till 

Centrum. 

Datakälla: Tandvårdsförvaltningen Västernorrland 

Utbildning 


NYCKELTAL 3.2.1 Andelen behöriga till gymnasieskolan 

Flickor länet Flickor Sundsvall Totalt länet Flickor riket Totalt riket Pojkar riket Pojkar 

länet Pojkar Sundsvall

För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena 

svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. 

Andelen beräknas av de elever i årskurs 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det måloch 

kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår 

alltså). Betygen mäts före prövning. 

Endast från skolor med kommunal huvudman. 


NYCKELTAL 3.2.2 Utbildningsnivå för 20-64-åringar 

Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Uppgift saknas 

Datakälla: Statistiska centralbyrån, SCB 

Arbetsmiljö i skolan 

DELOMRÅDE 3.3 Här länkar vi till färdiga tabeller hos Epibarn. Epibarn innehåller information om 

barn i åldern 0-19 år som bor i Västernorrland. Landstinget i Västernorrland är 

registerhållare. 

I Epibarn finns diagram som speglar: 

ARBETSMILJÖ I SKOLAN (läsåret 05/06): 

- Kompisar som bryr sig om (förskola, årskurs 4 och årskurs 7) 

- Trivsel med skolarbetet (förskola, årskurs 4 och årskurs 7) 

- Äter lunch (förskola, årskurs 4 och årskurs 7) 

Psykisk ohälsa 

DELOMRÅDE 3.4 Här länkar vi till färdiga tabeller hos Epibarn. Epibarn innehåller information om 

barn i åldern 0-19 år som bor i Västernorrland. Landstinget i Västernorrland är 


I Epibarn finns diagram som speglar: 

PSYKISK OHÄLSA (läsåret 05/06): 

- Ledsen eller nedstämd (förskola, årskurs 4 och årskurs 7) 

- Mår just nu (förskola, årskurs 4 och årskurs 7) 

Barnfattigdomsindex 

DELOMRÅDE 3.5 Rädda barnens undersökning om fattiga barn 

Rädda barnen sammanställer årligen ett nationellt barnfattigdomsindex.

NYCKELTAL 3.5.1 Sundsvalls placering bland Sveriges kommuner avseende fattiga barn. 

Emligt FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, har alla barn rätt till en 

skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska till det yttersta av sina resurser sträva efter 

att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Rädda Barnen 

sammanställer årligen ett nationellt barnfattigdomsindex som baseras på att inget barn ska 

växa upp i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag. Med låg inkomststandard 

menas att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och 

boende. 

Datakälla: Rädda Barnen 

Sunda och säkra miljöer 

En bra miljö och en god hälsa är viktiga faktorer för att stärka en kommuns utveckling. Syftet 

är att skapa ett samhälle och ett sätt att leva som är tryggt, säkert och hälsosamt. 

Rapporterade olyckor 


NYCKELTAL 5.1.1 Cykel/moped/fotgängare i olycka med motorfordon och fotgängare i olycka 

med cykel/moped/singel 

1:a kv 4:e kv 2:a kv 3:e kv 

Datakälla: Stadsbyggnadskontoret, 

NYCKELTAL 5.1.2 Cykel/moped/fotgängare i olycka med motorfordon och fotgängare i olycka 

med cykel/moped/singel) 

3:e kv 2:a kv 4:e kv 1:a kv 

Datakälla: Stadsbyggnadskontoret,

Goda matvanor och säkra livsmedel 

Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande 

undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. 

Livsmedel 


Den 1 januari 2006 kom en ny livsmedelslagstiftning. Den ställer större krav på företagens 

kunskaper. Bland annat måste egenkontrollprogram finnas, och kontrollen ska utföras. 

Alla gamla livsmedelslokaler ska prövas enligt den nya lagen. Företagaren måste ha en 

godkänd livsmedelsanläggning för att få bedriva verksamhet. Arbetet med att ompröva alla 

befintliga lokaler kommer att ta flera år. 

Bedömning. 

NYCKELTAL 10.1.1 Andel livsmedelsprover utan mikrobiologisk anmärkning, uttagna i offentlig 

kontroll 

Antal livsmedelsprover utan anmärkning år 2003 var 589 st, år 2004 var det 734 st, år 2005 

var det 889 st och år 2006 766 st. 

Datakälla: Miljökontoret 

NYCKELTAL 10.1.2 Livsmedelslokaler med godkända egenkontrollprogram 

Många av kommunens livsmedelsföretagare har erbjudits att gå work shops för att lära sig 

göra ett egenkontrollprogram på hög nivå, så kallat HACCP-baserat egenkontrollprogram. 

Det har skett i form av ett EU-projektet har drivits av länsstyrelsen, livsmedelsverket och 

länets kommuner. Även branschrepresentanter har medverkat i projektet. Målet är att alla 

livsmedelsföretagare som bedöms ha behov av ett egenkontrollprogram ska ha detta. 

Antalet livsmedelslokaler totalt är 530 varav 450 hittills har egenkontrollprogram. Det betyder 

att 85% av företagen har skaffat sig den kompetens som behövs för ändamålet. Av de 

återstående 80 företagen bedöms 20 sannolikt inte behöva egenkontrollprogram. 

Datakälla: Miljökontoret

Cesium i livsmedel 


NYCKELTAL 10.2.1 Totalt antal undersökningar av cesium i livsmedel 

Svamp Vilt Fisk Bär 

Av de totalt 29 cesiumprover som analyserats för 2007 visade 2 av dessa förhöjda halter 

cesium, över gränsvärdet 1500Bq/kg. Båda dessa var fisk från Stora Myckelsjön. 

Cesiumprov har även tagit på inskickad vedaska. Gränsvärdet för vedaska är 4000Bq/kg. Av 

fem analyserade prover visade ett prov, från Mellangård, för höga värden. 

Kvicksilverprover från fisk har analyserats och av nio analyserade prover visar fyra på 

förhöjda värden. Dessa är fisk från sjön Gryttjen och Stora Myckelsjön. 

Av de totalt 49 proverna under 2006 hade 8 st värden överstigande 1500 Bq/kg, varav 5 

prover på svamp, 2 prover på vilt och 1 prov på fisk. Inga bär hade höga halter. 

Av de totalt 29 proverna under 2007 hade 2 st värden överstigande 1500 Bq/kg. Båda 

proverna var från fisk. 


BMI 

DELOMRÅDE 10.3 Andelen personer med övervikt ökar i hela landet. Med övervikt menas de 

personer som har ett Body Mass Index (BMI) som är högre än 25. 

I Västernorrland har andelen personer med övervikt ökat sedan 1997 med i genomsnitt 8 

procent för män och 6 procent för kvinnorna. Andelen överviktiga män i åldern 25 - 64 år har 

ökat mest. De personer som har undervikt dvs. BMI lägre än 20 representeras i första hand av 

unga kvinnor i åldern 18- 24 år, där har andelen underviktiga dock minskat med 4 procent 

sedan 1992. 

Färdiga tabeller finns i databasen Epibarn. Epibarn innehåller information om barn i åldern 0- 

19 år som bor i Västernorrland. Landstinget i Västernorrland är registerhållare. 

BMI (läsåret 05/06): (4-åringar, förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och år 1 gymnasiet).

Hälsofrämjande levnadsvanor 

Våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan och våra val påverkar oss positivt eller 

negativt. 

Matvanor och säkra livsmedel, fysisk aktivitet, tobaksbruk, alkoholbruk, användning av 

narkotika och dopning, sex och samlevnad är de levnadsvanor som främst avses. 

Tobak 

DELOMRÅDE 11.1 Här finns nyckeltal för Sundsvall men också länkar till färdiga tabeller hos 

Epibarn. Epibarn innehåller information om barn i åldern 0-19 år som bor i Västernorrland. 

Landstinget i Västernorrland är registerhållare. 

Färdiga tabeller finns i Epibarn: 

- Vistas i rökig miljö (läsåret 05/06): (förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7). 

NYCKELTAL 11.1.1 Antal döda i lungcancer per 10.000 invånare. Kvinnor och män i Sundsvall, 

Västernorrland och riket 

Totalt Sundsvall Män Sundsvall Män Västernorrland Män Riket Totalt Västernorrland Totalt 

Riket Kvinnor Sundsvall Kvinnor Riket Kvinnor Västernorrland 

Datakälla: EPC, Epidemiologiskt Centrum 

NYCKELTAL 11.1.2 Andel rökande blivande mödrar i Sundsvall, Västernorrland och riket 

Sundsvall Västernorrland Riket 


NYCKELTAL 11.1.3 Dödlighet i lungcancer 2000 - 2004 

Sundsvall kvinnor Sundsvall män Riket män Länet män Riket kvinnor Länet kvinnor

Alkohol 


NYCKELTAL 11.2.1 Antal döda i alkoholrelaterade sjukdomar per 10.000 invånare 

Totalt Sundsvall Män Sundsvall Män Västernorrland Män Riket Totalt Riket Totalt 

Västernorrland Kvinnor Västernorrland Kvinnor Sundsvall Kvinnor Riket 


NYCKELTAL 11.2.2 Antal liter 100% alkohol per invånare 

Sundsvall Umeå Gävle Riket medel Eskilstuna 

Systembolaget AB's försäljning i butiker. Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och 

starköl är omräknade till liter 100% alkohol och mängden 100% alkohol är därefter beräknad 

per kommuninvånare 15 år och äldre. 


Narkotika 


NYCKELTAL 11.3.1 Andel elever i åk 9 år 1999 respektive åk 2 och 3 i gymnasiet år 2000 som 

inte använt narkotika 

Åk 9 år 1999 Åk 2 och 3 gymn år 2000 

Datakälla: Drogvaneundersökningarna 1999 och 2000

Fysisk aktivitet 

DELOMRÅDE 11.4 Här länkar vi till färdiga tabeller hos Epibarn. Epibarn innehåller information 

om barn i åldern 0-19 år som bor i Västernorrland. Landstinget i Västernorrland är 


Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad fysisk aktivitet skall 

därför utgöra ett särskilt målområde. 

Färdiga tabeller finns i Epibarn avseende: 

FYSISK AKTIVITET (läsåret 05/06): 

- Deltar i gymnastiken-idrotten på skolan (förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7) 

- Motionerar-idrottar på fritiden (förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 7) 

Livsmiljöbarometern och Livsmiljöbokslutet kompletterar varandra. 

Sundsvall har en mycket omfattande statistik och kunskaper om tillståndet för miljö och 

folkhälsa. I många år har dessa data presenterats i ett omfattande Livsmiljöbokslut. För att 

förbättra informationen till sundsvallsborna och förenkla och kvalitetssäkra informationen 

har en webbaserad databas öppnats, Sundsvalls Livsmiljöbarometer. Databasen uppdateras 

några gånger per år då något nytt av vikt har inträffat och databasen kommer successivt att 

byggas ut. 

Du hittar databasen på www.livsmiljobarometern.sundsvall.se 

Har du frågor kan du kontakta 

Sara Lundgren, e-post sara.lundgren@sundsvall.se, tel 060-198995 

Anna Hassani-Nordqvist, e-post anna.hassaninordqvist@sundsvall.se, tel 060-191974 

Marie-Louise Henriksson, e-post marie-louise.henriksson@sundsvall.se, tel 060-191398

Avsnitt 2. Miljömålen 

Begränsad klimatpåverkan 

Klimatpåverkan är vårt största miljöhot. Vårt klimat håller på att förändras på grund av att vi 

släpper ut växthusgaser från framför allt olja och kol. Jordens klimat blir varmare och 

dramatiska förändringar i vädret befaras. 

I Sundsvall har kommunfullmäktige antagit en energi- och klimatstrategi för minskade utsläpp 

av växthusgaser. Kommunen har också antagit ett antal lokala mål för effektivare 

energianvändning och minskade utsläpp och varje år ska kommunens förvaltningar och bolag 

redovisa vad de gjort för att vi ska nå dessa mål. 

Utsläpp av växthusgaser 

DELOMRÅDE 1.1 Halten av växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras på en nivå som innebär 

att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. 

Sundsvalls stora industrier är de största källorna till koldioxidutsläppet i kommunen, men 

även transporter, energiförsörjningen och till viss del hushållen har inverkan på 

koldioxidutsläppen. 

NYCKELTAL 1.1.1 Mängden koldioxid som släpps ut per kommuninvånare. 

Transporter Industri Energi Hushåll Service 

Den uppgående kurvan från 2000 beror på att SCB infört nytt beräkningsunderlag. 

Uppgifterna om koldioxidutsläpp är enligt SCB ej tillförlitliga på kommunnivå. Statistik för 

2005 har därför inte tagits fram. SCB håller dock på att utreda hur statistiken kan bli bättre 

och förhoppningsvis kan ny statistik presenteras under 2008. 

RUS (regional uppföljning av miljömålen) kommer att utveckla en rutin för uppgifter om 

kommunala utsläpp av koldioxid genom SMED (Svenska MiljöEmissionsData). Dock väntas 

arbetet med detta pågå fram till 2009. 

Datakälla: SCB:s databas 

http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide/en_frame.htm

NYCKELTAL 1.1.2 Utsläpp av koldioxid av fossilt ursprung från samtliga produktionsanläggningar 

(enhet 1000 ton) 

Utsläppet av koldioxid är lägre under 2007 jämfört med tidigare eftersom användningen av 

eldningsolja har minskat. Genom ökad återvinning av energi från avfallsbränslen och 

spillvärme från Ortvikens pappersbruk har oljeförbrukningen vid Korstaverket kunnat minska. 

Datakälla: Sundsvall Energi AB 

Förnybar energi, fjärrvärme 

DELOMRÅDE 1.2 Fjärrvärme är en miljöanpassad energilösning som tar tillvara resurser som 

annars går förlorade. 

Fjärrvärme kommer bl.a. från lokal energiutvinning, vilket innebär att avfall och träbränslen 

förbränns samt att spillvärme utnyttjas. Det är därför ett mål i sig att få fler hushåll att byta 

från mindre resurssnåla energikällor som el eller olja till fjärrvärme. 

Sundsvall Energi planerar att ytterligare utöka återvinningen av energi från avfall och 

spillvärme från industrierna. Genom detta kommer användningen av eldningsolja att minska. 

NYCKELTAL 1.2.1 Utsläpp av fossil koldioxid från produktionen av fjärrvärme 

Efter att det nya kraftvärmeverket för avfallsbränslen vid Korstaverket tagits i drift i slutet av 

2006 har det specifika utsläppet av fossil koldioxid minskat väsentligt. 


NYCKELTAL 1.2.2 Antal hushåll/lokaler som är anslutna till fjärrvärme från Sundsvall Energi AB 

Flerbostadshus, lägenheter Småhus Övriga abonnemang

Sundsvall Energi AB producerar och levererar fjärrvärme som når 70 000 sundsvallsbor i 

bostäder, skolor, sjukhus och kontor. 

En satsning på fjärrvärme till villor gör att antalet hushåll som anslöts till fjärrvärme i 

Sundsvall är betydligt fler än tidigare år. Men även nya som befintliga flerbostadshus och 

lokaler inom fjärrvärmenäten i Sundsvall, Matfors, Kvissleby, Liden och Lucksta bidrar till att 

fler kommuninvånare än någonsin nås av fjärrvärmen. 


NYCKELTAL 1.2.3 Bränslemix i % för producerad fjärrvärme vid Sundsvall Energi AB 

Eldningsolja Avfall Elpannor Spillvärme från Ortviken Tallbeckolja Träbränsle Deponigas, 

rötgas 

Genom att återvinna energi från avfallsbränslen, spillvärme från industrier och från 

deponi/rötgas sparas resurser samtidigt som användning av eldningsolja för produktion av 

fjärrvärme minskar. 

Efter att det nya kraftvärmeverket för avfallsbränslen tagits i drift i slutet av 2006 och 

kapaciteten ökat för leverans av spillvärme från Ortvikens pappersbruk har andelen 

återvunnen energi i fjärrvärmeproduktionen ökat väsentligt. 


NYCKELTAL 1.2.5 Återvunnen energi för produktion av fjärrvärme 

Genom att återvinna energi från avfallsbränslen, spillvärme från industrier och brännbar gas 

från vår deponi på Blåberget sparas resurser samtidigt som användning av eldningsolja för 

produktion av fjärrvärme minskar. 





Förnybar energi, övriga 

DELOMRÅDE 1.3 Vid sidan av fjärrvärme finns andra förnybara energikällor som vindkraft och 

värmepumpar. Förutom att byta till mer miljövänliga energikällor är det viktigt att minska 

energiförbrukningen överlag.

NYCKELTAL 1.3.1 Mängden kilowattimmar energi som används per invånare 

Industri Service Hushåll Transporter 

Datakälla: SCB:s databas 

http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide/en_frame.htm 

NYCKELTAL 1.3.2 Produktion av vindkraft vid vindkraftverket Helga, Trärike Vindkraft 

I Sundsvall finns endast ett vindkraftverk som drivs av föreningen Trärike Vindkraft. 

Datakälla: Trärike Vindkraft 

NYCKELTAL 1.3.3 Produktion av fjärrvärme och el, Sundsvall Energi AB 

Fjärrvärme Elkraft 

Energiproduktionen vid Korstaverket och övriga anläggningar varierar mellan olika år, i 

första hand beroende på om det är en varm eller kall vinter. Variationen beror även på hur stor 

elproduktionen är och hur mycket el som används för fjärrvärmeproduktionen, vilket i sin tur 

styrs av marknadspriset på olja och el. 

Datakälla: Sundsvall Energi AB

NYCKELTAL 1.3.4 Antal ansökningar/anmälningar om tillstånd till installation av värmepump 

Nyckeltalet visar endast installation av värmepumpar som använder jord, berg, yt- eller 

grundvatten som värmekälla. 

Antalet ansökningar om värmepumpar för uppvärmning har ökat starkt under 2000-talet 


NYCKELTAL 1.3.5 Återvinning av deponigas vid metangaspannan i Nacksta 

Deponigas samlas upp från Blåbergets deponi och leds till en gaspanna i Nacksta 

industriområde. Energin från deponigasen återvinns som värme i fjärrvärmenätet. Det är en 

viktig klimatåtgärd att samla in deponigasen eftersom den innehåller metan som är en kraftig 

växthusgas. 

Produktionen av deponigas kommer successivt att minska eftersom deponering av 

gasbildande avfall (organiskt avfall) kommer att upphöra (se vidare Avfallsplanen). 


Energiförbrukning i kommunens lokaler 

DELOMRÅDE 1.4 Förbrukning av el, fjärrvärme, vatten och olja i kommunens lokaler. 

NYCKELTAL 1.4.1 Förbrukning av el och fjärrvärme i kommunens lokaler 

Fjärrvärme El Olja VA 

Förändringar i förbrukningen beror ofta på att kommunen ökat eller minskat sitt innehav av 

lokaler. De kan också bero på att man fjärrvärmeanslutit fastigheter som tidigare inte var 

ansluta till nätet. 

Sifforna är graddagsjusterade.

Datakälla: Fastighetskontoret 

NYCKELTAL 1.4.2 Vattenförbrukning i kommunens lokaler 


lokaler. Mätvärdet från 2001 är osäkert, pga leverantörsbyte. 


NYCKELTAL 1.4.3 Förbrukning av olja i kommunens lokaler 


lokaler. 


Trafiken i centrum 

DELOMRÅDE 1.5 Biltrafiken i centrum har inverkan på miljön, särskilt om den ökar stadigt. Det 

är därför viktigt att både försöka hålla bilåkandet nere och uppmuntra mer miljövänliga 

färdsätt. 

NYCKELTAL 1.5.1 Antal personbilar, lastbilar och bussar i Sundsvalls kommun 

Personbilar Lastbil + buss 

Antalet fordon har ökat starkt under åren. 

Antalet personbilar per 1000 invånare var år 2000: 473 st. (År 2007 488 st/1000 invånare). 

Av personbilarna var 16% företagsbilar och andelen miljöbilar av personbilsflottan var vid 

årsskiftet 570 st, 1,2%. 

Datakälla: SIKA, Statens Institut för Kommunikationsforskning

NYCKELTAL 1.5.2 Cykeltrafik 

Granloholmsvägen (Kronolottsvägen) Oscarsgatan Parkgatan Skolhusallén Kolvägen 

Bergsgatan, norra Skönsbergsvägen Bergsgatan, södra Heffnersvägen Granloholmsvägen 

(rondellen) Bussvägen Lasarettsvägen 

Stadsbyggnadskontorets mätningar av antalet cyklister på några strategiska ställen 

Mätningar för 2007 skedde under två veckor under hösten. 

Uppgifter saknas för Granloholmsvägen (Kronolottsvägen) år 2005. 

Datakälla: Stadsbyggnadskontoret 

NYCKELTAL 1.5.3 Uppmätt fordonstrafik per vardagsdygn i Sundsvall 

1997 skedde inga mätningar. 

Trenden mäts bara från 2003 eftersom mätningar inte gjordes på samtliga platser åren innan. 


NYCKELTAL 1.5.5 Saltförbrukning, vägar vintertid 

Gävle Eskilstuna Sundsvall Umeå 

Antal ton salt som förbrukas på vägarna vintertid i Sundsvall jämfört med tre andra 

kommuner 

Data saknas för jämförelsekommunerna de senaste åren. 


Svenska Kommunförbundet, WebOr

Bussresor 


NYCKELTAL 1.6.1 Antal resor som sker med busstrafiken varje år, inkl skolresor. 

Tätortstrafiken Landsbygdstrafik - regionalt 

Trafikmätningar finns för resande såväl med som exkl skolresor (resor med skolkort). Dessa 

skolresor utgör ungefär 19% av totala antalet resor. 

Busstrafiken minskar tyvärr, under 2007 med -4% för tätortstrafiken och -2% för länet. För att 

möta klimatförändringarna behöver nyttjandet av busstrafiken ökas väsentligt. 

Datakälla: Kommunstyrelsekontoret och länstrafiken 

NYCKELTAL 1.6.2 Den procent av hela kostnaden för en bussbiljett som resenärerna själva 

betalar. 

Landsbygdstrafik - regionalt Tätortstrafiken 

Uppgifter saknas för tätortstrafiken från år 2000 och framåt eftersom stadstrafiken drivs med 

nettoavtal.Sundsvalls kommun betalade under 2007 för landsbygdstrafiken 22,2 milj kr och 

för tätortstrafiken 18,5 milj kr. 

Datakälla: Länstrafiken och kommunstyrelsekontoret 

NYCKELTAL 1.6.3 Antalet resor med kollektivtrafiken per invånare och år. 

Tätortstrafiken Landsbygdstrafik - regionalt 

Datakälla: Länstrafiken

Tjänsteresor, kommunanställda 


NYCKELTAL 1.7.1 Antal mil för kommunanställdas tjänsteresor med privat bil i tjänsten. 

Socialtjänsten Fastighetskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur och Fritid 

Kommunstyrelsekontoret Förv f arbetsmarknad, vuxeutb och integration Stadsbyggnads- och 

lantmäterikontoren Miljökontoret Överförmyndaren 

Följs upp årligen med 1996 som basår i enlighet med kommunens resepolicy. 

Resandet med privata bilar i tjänsten har under 2007 minskat med 4% jämfört med 2006 och 

en halvering har skett sedan mätningana startat 1996. Det totala resandet i tjänsten har dock 

ökat men allt fler resor sker med kommunens leasade eller ägda fordon. 

Datakälla: Kommunstyrelsekontoret 

NYCKELTAL 1.7.2 Bränsleförbrukning, leasingbilar 

Bensin Diesel Etanol 

Sundsvalls kommun arbetar för att minska användningen av privat bil i tjänst och istället 

använda leasingbilar. 

Att bränsleförbrukningen är lägre 2007 beror på att det är första året som 

bränsleförbrukningen för vägavdelningens tyngre fordonen inte är medräknad. 

Antalet leasingbilar har ökat från 228 stycken år 2004 till 381 stycken år 2007. Detta främst 

på grund av tre anledningar. Kommunen har arbetat för att minska användningen av privat bil 

i tjänst, en omorganisation på socialtjänsten har krävt fler fordon samt kommunen har minskat 

antalet egenägda fordon och ersatt dem med leasingbilar. 

Kommunen äger i dagsläget endast ett fåtal etanolbilar varför etanolförbrukningen knappt 

syns på totalnivån. 

Datakälla: Fastighetskontoret

NYCKELTAL 1.7.3 Resekostnader för kommunens anställda 

Totalt Flyg, totalt Övriga resor Flyg inrikes Tåg, totalt Hotell Flyg EU och Norden Övriga 

resekostnader 

Datakälla: Kommunstyrelsekontoret

Frisk luft 

Det är väl belagt att luftföroreningarna kan ge oönskade hälsoeffekter och synen på detta har 

skärpts de senaste åren. 

Luften i Sundsvall klarar inte dagens miljökrav. Nivåerna av kvävedioxid ligger med all 

sannolikhet över miljökvalitetsnormen intill trafikerade gator i Sundsvalls centrum. 

Miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids vissa år i centrala Sundsvall.. 

För att Sundsvall ska klara miljömålen till år 2010 måste arbetet för att förbättra luften 

fortsätta genom trafikplanering, satsning på gång-, cykel- och kollektivtrafik samt satsning på 

renare drivmedel för bilar, lastbilar och bussar. 

Partiklar 

DELOMRÅDE 2.1 Halten av hälsovådliga överskrider vissa år miljökvalitetsnormen. För att nå de 

högre kraven i miljömålen för 2010 krävs ännu mer arbete. 

Under 2004 överskred Sundsvall dagens miljökvalitetsnorm på 50 mikrogram som 98percentil 

av dygnsmedelvärden. Under 2005 låg nivån kring 45 mikrogram och 

Naturvårdsverket bedömde då att under ett meteorologiskt normalt år så överskrids inte 

miljökvalitetsnormen i Sundsvall. Det är dock en bit kvar till att nå miljömålet för 2010 då 

nivån bör ligga under 35 mikrogram. 

Partiklar bildas vid dålig förbränning och vid slitage av däck, bromsar och körbanor. 

Exponering för partiklar kan ge upphov till sjukdomar i luftvägarna, 

lungfunktionsnedsättning, försämring av astma och andra lungsjukdomar. Ökande halter ökar 

också dödligheten i hjärt- och lungsjukdomar, främst hos äldre. 

NYCKELTAL 2.1.1 Uppmätt mängd partiklar PM10 intill E4, dygnsmedelvärde 

Målvärdet 35 µg/m³ är det nationella miljömålet till 2010. Miljökvalitetsnormen 50 ug/m3 

gäller sedan 2005. Redovisade värden är den s k 90-percentilen av dygnsmedelvärden. 

Miljökontoret mäter partiklar i en mätvagn uppställd intill E4. Mätvagnen som tidigare stått 

uppställd intill Skolhusallén och i Birsta, är för närvarande placerad på en parkering ca 10 m 

väster om E4 mittemot Casino Cosmopol. 


NYCKELTAL 2.1.2 Uppmätt mängd partiklar PM10 intill E4, årsmedelvärde. 

Målvärdet 20 µg/m³ är det nationella miljömålet till 2010. Miljökvalitetsnormen 40 ug/m3 

gäller från 2005. 

Miljökontoret mäter partiklar i en mätvagn uppställd intill E4. Mätvagnen som tidigare stått 

uppställd intill Skolhusallén och i Birsta, är för närvarande placerad på en parkering ca 10 m 

väster om E4 mittemot Casino Cosmopol. 


Kvävedioxid 

DELOMRÅDE 2.2 Nivåerna av kvävedioxid ligger med all sannolikhet över miljökvalitetsnormen 

intill trafikerade gator i Sundsvalls centrum. För att nå miljömålen 60 ug/m3 som 

timmedelvärde och 20 ug/m3 som årsmedelvärde till 2010 krävs kraftfulla åtgärder. 

Kvävedioxid orsakar luftvägsbesvär, försurning och nedbrytning av kulturföremål. Det bidrar 

också till bildandet av marknära ozon. 

NYCKELTAL 2.2.1 Kvävedioxidhalt över tak i centrum, timmedelvärde 

Nivåerna av kvävedioxid över tak i Sundsvalls centrum ligger under miljökvalitetsnormen 

som är 90 mg/m³ mätt som 98-percentil av timmedelvärden. 

Mätningar av kvävedioxid sker i Sundsvall dels med optisk mätning (DOAS) över tak på två 

sträckor i centrum, dels med kemiluminiscens i en mätvagn som under lång tid stått uppställd 

vid Skolhusallén men som under 2006 stått uppställd intill E4. 

Med 98-percentil av dygnsmedelvärden menas att 98 % av årets alla dygnsmedelvärden ligger 

under detta värde. Värdet får alltså överskridas 7 dygn. 

Under 2007 har det varit ett bortfall av mätningar under jan-mitten på mars vilket gör att 

värdet är för lågt jämfört med om mätning skett under hela perioden. 


NYCKELTAL 2.2.2 Kvävedioxidhalten över tak i centrum, årsmedelvärde 

Nivåerna av kvävedioxid över tak i Sundsvalls centrum ligger under miljökvalitetsnormen 

som är 40 mg/m³ som årsmedelvärde. 

Mätningar av kvävedioxid sker i Sundsvall dels med optisk mätning (DOAS) över tak på två 

sträckor i centrum, dels med kemiluminiscens i en mätvagn som under lång tid stått uppställd 

vid Skolhusallén men som under 2006 stått uppställd intill E4. 

Under 2007 har det varit ett bortfall av mätningar under jan-mitten på mars vilket gör att 

värdet är för lågt jämfört med om mätning skett under hela perioden. 


NYCKELTAL 2.2.3 Kvävedioxidhalten intill E4 i centrala Sundsvall, dygnsmedelvärde 

Mätvagnen står för närvarande uppställd intill E4 i centrala Sundsvall. Miljökvalitetsnormen 

för dygnsmedelvärde är 60 µg/m³ mätt som 98-percentil för dygnsmedelvärden. 

Här redovisas 98-percentilen för dygnsmedelvärden för varje månad sedan oktober 2007. 

Mätningar av kvävedioxid sker i Sundsvall dels med optisk mätning (DOAS) över tak i 

stenstaden, dels med kemiluminiscens intill E4 och intill Skolhusallén centralt i Sundsvall. 

Mätningar i gatunivå har tidigare varit bristfälliga och redovisas därför här endast från oktober 

2007. 

Med 98-percentil av dygnsmedelvärden menas att 98 % av årets alla dygnsmedelvärden ligger 

under detta värde. Värdet överskrids 7 dygn per år. 


NYCKELTAL 2.2.4 Kvävedioxidhalten intill E4 i centrala Sundsvall, timmedelvärde

Nivåerna av kvävedioxid ligger intill E4 centralt i Sundsvall under miljökvalitetsnormen som 

är 90 mg/m³ mätt som 98-percentil av timmedelvärden. För att klara de tuffare miljömålen på 

60 mg/m³ till 2010 krävs dock betydligt lägre nivåer av kvävedioxid. 


stenstaden, dels med kemiluminiscens intill E4 och intill Skolhusallén i Sundsvalls centrum. 


2007. 

Med 98-percentil av timmedelvärden menas att 98 % av årets alla timmedelvärden ligger 

under detta värde. 


NYCKELTAL 2.2.5 Kvävedioxidhalt intill E4 i centrala Sundsvall, månadsmedelvärde 

Nivåerna av kvävedioxid ligger intill E4 i Sundsvalls centrum strax under 

miljökvalitetsnormen som ligger på 40 mg/m³ som årsmedelvärde . För att klara de tuffare 

miljömålen på 20 mg/m³ till 2010 krävs dock betydligt lägre nivåer av kvävedioxid. 


stenstaden, dels med kemiluminiscens intill E4 och intill Skolhusallén i Sundsvalls centrum. 


2007. 


Flyktiga organiska kolväten 

DELOMRÅDE 2.3 Miljökvalitetsnormen för det flyktiga cancerogena ämnet bensen är nådd, men 

det regionala tuffare miljömålet är ännu inte uppnått. 

Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 mikrogram/m³ som årsmedelvärde och kommer att gälla 

från 2010. Ett regionalt miljömål är satt till 1 mikrogram /m³ för att nås senast år 2020. 

Flyktiga organiska kolväten är en mycket heterogen grupp av ämnen. Flera kolväten bedöms 

vara cancerogena däribland bensen, som ofta används som indikator för kolväten i luft. 

NYCKELTAL 2.3.1 Halten bensen intill E4 med passiv provtagning under 2004-2006

Mätningen sker vid mätvagnen som står intill E4 vid Casinot. Halten är angiven vid STP 

(20°C och 1013 mbar) och gäller vid 7-dygns veckoprovtagning. 

Mätningarna har haft uppehåll under senare delen av 2007 men nu återupptagits under 2008. 


NYCKELTAL 2.3.2 Halten toluen intill E4 med passiv provtagning under 2004-2005 

Mätningen under 2005 har skett vid mätvagnen som står intill E4 vid Casinot. Halten är 

angiven vid STP (20°C och 1013 mbar) och gäller vid 7-dygns veckoprovtagning. 

Mätningarna har haft uppehåll under senare delen av 2007 men har nu återupptagits under 

2008. 


Svaveldioxid 

DELOMRÅDE 2.4 Halterna av svaveldioxid sjunker i Sundsvall och ligger nu långt under 

miljökvalitetsnormen. 

Att halterna av svaveldioxid sjunker beror främst på att kommunen byggt ut fjärrvärmen och 

att industrin har minskat sina utsläpp. Från att i början av 70-talet legat kring 170 ug/m³ ligger 

nu nivåerna kring 1-3 ug/m³. 

NYCKELTAL 2.4.1 Halten av svaveldioxid i Sundsvall 

Svaveldioxid mäts som årsmedelvärde över tak i centrala Sundsvall 

NYCKELTAL 2.4.2 Utsläpp av svaveldioxid från samtliga produktionsanläggningar

Utsläppet av svaveldioxid är lägre under 2007 jämfört med tidigare eftersom användningen av 




Bens(a)pyren 

DELOMRÅDE 2.5 År 2015 ska halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för bens(a)pyren 

underskridas. 

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en stor grupp besläktade kemiska ämnen. Inom 

denna grupp finns det flera cancerframkallande ämnen varav bens(a)pyren (BaP) är det mest 

kända. 

Utsläppsdata rapporteras årligen från Kubal och halterna av BaP i centrala Sundsvall ligger i 

dagsläget mellan 1 och 5 nanogram/m3. Kubal har under 2007 fått tillstånd från 

miljödomstolen till en ombyggnad som kommer att medföra att utsläppen av PAH och 

klimatgaser minskar betydligt. 

Marknära ozon 

DELOMRÅDE 2.6 År 2010 ska halten 120 mikrogram/m3 som åtta timmars medelvärde för 

marknära ozon underskridas. Enskilda kommuner har svårt att påverka värdet eftersom 

ozonbildningen sker högt upp i atmosfären. 

Ozon bildas genom reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. 

Halterna är normalt lägre inne i tätorter än på landsbygden eftersom ozon förbrukas när 

kväveoxiden i bilavgaserna omvandlas till kvävedioxid. Mängden ozon sjunker därför också 

på vintern och intill starkt trafikerade gator. Enskilda kommuner har vanligen små möjligheter 

att påverka ozonhalterna inne i tätorterna utan ozon är i första hand ett regionalt problem 

eftersom bildningen sker högre upp i atmosfären. 

Det är i första hand Naturvårdsverket som har i uppdrag att mäta ozon och Sundsvall har 

därför för närvarande ingen ozonmätning.

God bebyggd miljö 

Sundsvall ska kännetecknas av trygghet, god livsmiljö och hållbar utveckling. Mycket av det 

som en kommun kan göra för detta finns knutet till miljömålet God bebyggd miljö. 

God bebyggd omfattar flera delmål där trygghet, tillgänglighet och delaktighet är viktiga 

frågor. Genom god fysisk planering och samhällsbyggande ska vi i Sundsvall skapa en god 

miljö med ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Våra grönområden 

ska värnas och buller och andra störningar ska minskas. Målet är en långsiktigt god 

hushållning med mark, vatten och andra resurser. 

Översiktsplan 

DELOMRÅDE 3.1 Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på 

program och strategier för god och hälsosam livsmiljö. (nationellt miljömål) 

Den viktigaste insatsen för Sundsvalls fysiska utveckling under åren 2002 - 2005 har varit 

framtagande av en ny kommuntäckande översiktsplan för Sundsvall. 

Åtgärder 

Som komplement till översiktsplanen håller stadsbyggnadskontoret på att utveckla ett verktyg 

för att hållbarhetsbedöma detaljplaner detta för att följa upp och utveckla stadsbyggandet mot 

en god och hälsosam livsmiljö. 

I stadsbyggnadskontorets verksamhetsplan för 2008 ingår följande processmål under rubriken 

Samhällsbyggnad: 

Processmål 1: 

Planering och byggande utgår från långsiktiga strategier som grundar sig på hållbar 

utveckling ur ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt perspektiv. 

Processmål 2: 

Bebyggelse förtätas och utvecklas mot en ökad blanding av funktioner och upplåtelseformer 

för att främja närhet, tillgänglighet och mångfald. 

Bebyggelse och byggnation 

DELOMRÅDE 3.2 Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade 

och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. 

Kulturmiljöinventering gjordes för hela kommunen 1999, områdesbestämmelser för Lörudden 

1997. Detaljplanearbete för Spikarnas fiskeläge pågår. Arbete pågår med riksintresset 

Sundsvalls Stenstad för att klargöra riksintressets kärnvärden samt värdeklassa varje byggnad 

efter dess byggnadshistoriska och estetiska värden. 

Buller 

DELOMRÅDE 3.3 Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de 

riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till 

år 2010 jämfört med år 1998. 

Under 2003-2004 tog kommunen fram ett åtgärdsprogram mot trafikbuller i Sundsvalls tätort. 

270 fastigheter bedömdes ha ljudnivåer kring 65 dBA eller högre. Programmet för att åtgärda 

dessa fastigheter omfattar tre deletapper mellan åren 2004 och 2007. Åtgärderna omfattar i 

första hand bidrag till enskilda fastighetsägare för åtgärder som förbättrar fönstrens 

ljudisolering.

I Vägverkets bullerdatabas finns drygt 400 registrerade fastigheter intill statliga vägar i 

Sundsvalls kommun. Av dessa har 126 fastigheter åtgärdats till 2006. Ca 6 fastigheter återstår 

att åtgärda, de flesta av dessa ligger i anslutning till E4 S Njurunda, och kommer att åtgärdas 

under 2007.

Avfall 

Sundsvalls avfallsplan har som övergripande målsättning att avfallets farlighet ska minska och 

att den totala avfallsmängden ska minska. Den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så 

hög grad som möjligt. 

DELOMRÅDE 3.4 Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall 

utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för 

hälsa och miljö minimeras. 

Sundsvalls Avfallsplan har följande mål för avfallshanteringen fram till år 2011 

• Inga nya avfallstippar ska anläggas i Sundsvalls kommun. 

• Minskning av mängden kärl- och säckavfall räknat per invånare med 10 % från 2005. 

• Minskning av farliga ämnen i kärl- och säckavfallet räknat per invånare med 10 % från 

2008. 

• Minskning av matavfall i kärl- och säckavfallet räknat per invånare med 25 % från 2008. 

• Mängden återvunnet avfall med producentansvar ska räknat per invånare uppgå till minst 

rikets nivå. 

• Andel av hushållen som vet hur farligt avfall ska hanteras ska vara minst 90 %. 

• Andel av hushållen som vet hur grovavfall ska hanteras ska vara minst 95 %. 

• Allt rötat slam ska uppfylla gällande gränsvärden för återföring av slam till jordbruksmark. 

• Alla nedlagda kvarvarande kommunala avfallsupplag ska vara riskklassade och 

åtgärdsbedömdas. 

Restavfall och osorterat avfall till deponi 

DELOMRÅDE 6.1 Inga nya avfallstippar ska anläggas i Sundsvalls kommun och att mängden kärl- 

och säckavfall räknat per invånare ska minska med 10 % från 

2005. 

Målet enligt den gamla avfallsplanen uppnåddes inte år 2004. Dock uppfylldes det år 2005 då 

lagstiftningen om förbud att deponera organiskt avfall började gälla. Arbetet för att minska 

avfallsmängderna fortsätter i den nya avfallsplanen. 

NYCKELTAL 6.1.4 Andel restavfall och osorterat avfall till Blåberget som deponerats 

I och med det nya kraftvärmeverket för avfallsbränsle vid Korstaverket som tagits i full drift 

2007 har mängden restavfall till deponi minskat. 

Datakälla: Reko Sundsvall

Hushållsavfall 

NYCKELTAL 6.2.1 Antal ton hushållsavfall i Sundsvall 

Kärl- och säckavfall Grovavfall Matavfall Farligt avfall Småbatterier Latrinavfall 

För att kunna jämföra Sundsvall med Sverige beräknas mängden avfall i förhållande till 

antalet invånare i kommunen. År 2007 hade Sundsvall 221,7 kg/invånare exkl grovavfall. 

Totalt 375 kg/invånare. För Sverige 2007 gäller 482 kg/invånare. 

Datakälla: Reko Sundsvall 

Avfall med producentansvar 

DELOMRÅDE 6.3 Mängden återvunnet avfall med producentansvar ska räknat per invånare 

uppgå till minst rikets nivå. 

NYCKELTAL 6.3.1 Antal ton avfall som omfattas av producentansvar i Sundsvall 

Tidningspapper Wellpapp- och kartongförpackningar Elektriska och elektroniska produkter 

Glasförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Blybatterier tyngre än 3 kg 

Från och med 2006 redovisas pappersförpackningar endast insamlingen från hushållen. Det 

innebär att siffrorna inte är jämförbara med tidigare års, eftersom de då även inkluderade 

insamlingen från företag. 

Datakälla: Reko Sundsvall 

Kunskap om hantering av farligt avfall 

DELOMRÅDE 6.4 Andel av hushållen som vet hur farligt avfall ska hanteras ska vara minst 90 %. 

I Medborgarundersökningen 2004 ställdes frågor om avfallshantering. 84,6 % av 

Sundsvallsborna svarade då att de visste var de skulle lämna sitt farliga avfall. Resultatet 

ligger nära målet och kan anses vara uppfyllt. En ny uppföljning av målet kommer att göras år 

2011. 

Kunskap om hantering av grovavfall 

DELOMRÅDE 6.5 Andelen av hushållen som vet hur grovavfall ska hanteras ska vara minst 95 %. 

I Medborgarundersökningen 2004 ställdes frågor om avfallshantering. 89,3 % av 

Sundsvallsborna svarade då att de visste hur grovavfall skulle hanteras. Resultatet ligger nära 

målet och kan anses vara uppfyllt. En ny uppföljning av målet kommer att göras år 2011.

Energianvändning mm i byggnader 



Flerbostadshus, lägenheter Småhus Övriga abonnemang 








NYCKELTAL 3.5.2 Förbrukning av el och fjärrvärme i kommunens lokaler 

Fjärrvärme El Olja VA 


lokaler. De kan också bero på att man fjärrvärmeanslutit fastigheter som tidigare inte var 

ansluta till nätet. 

Sifforna är graddagsjusterade. 


NYCKELTAL 3.5.3 Vattenförbrukning i kommunens lokaler 


lokaler. Mätvärdet från 2001 är osäkert, pga leverantörsbyte. 

Datakälla: Fastighetskontoret

NYCKELTAL 3.5.4 Förbrukning av olja i kommunens lokaler 


lokaler. 










NYCKELTAL 3.5.7 Antal ansökningar/anmälningar om tillstånd till installation av värmepump 

Nyckeltalet visar endast installation av värmepumpar som använder jord, berg, yt- eller 

grundvatten som värmekälla. 

Antalet ansökningar om värmepumpar för uppvärmning har ökat starkt under 2000-talet 


Grönstruktur 


NYCKELTAL 3.6.1 Användning av bekämpningsmedel 

År 2002 och framåt har mindre än 5 liter bekämpningsmedel använts. Bekämpningsmedel 

används endast till bekämpning av jättebjörnloka. 


NYCKELTAL 3.6.2 Användning av handelsgödsel 

Användningen av handelsgödsel varierar beroende på vilka projekt som genomförs under året. 


NYCKELTAL 3.6.3 Antal nyplanteringar av växter 

Lökar Sommarplant Perenner Buskar Träd 

Antalet nyplanteringar kan variera mellan åren beroende på vilka projekt som genomförs. 


NYCKELTAL 3.6.4 Produktion och användning av kompostjord

Användningen av kompostjord är oftast begränsad. Hur mycket kompost som produceras 

resp. användes per åt är en uppskattad siffra, detaljerad statistik kan inte tas fram. 

2005 användes kompostjord till Svartviksprojektet som är ett saneringsarbete i det gamla 

industriområdet i Svartvik. Under ett antal år ska området saneras och göras om till ett 

fritidsområde. Svartviksprojektet finansieras av naturvårdsverket, kommunen och SCA. 


Radon 

DELOMRÅDE 3.7 Det nationella miljömålet är att samtliga byggnader där människor vistas ofta 

eller under längre tid ska ha en dokumenterat fungerande ventilation år 2015, radonhalten i 

alla skolor och förskolor ska år 2010 vara lägre än 200 Bq/m³ luft, och 

radonhalten i alla bostäder ska år 2020 vara lägre än 200 Bq/m³ luft. 

För att säkra att alla byggnader år 2020 har en radonhalt under gränsvärdet läggs största vikt 

vid att se till att radonhalten blir uppmätt i alla byggnader. De byggnader som mäts och som 

har en radonhalt över gränsvärdet måste åtgärda detta. 

Nyckeltalet för att mäta att vi arbetar mot målet blir därför antalet mätningar av radonhalten 

som gjorts i byggnader. 

Gränsvärdet för radon i vatten är 1000 Bq/l. Även där används antalet radonmätningar som 

nyckeltal. 

NYCKELTAL 3.7.1 Antalet radonmätningar i inomhusluft i bostäder 

Det enda sättet att få reda på om det förekommer radon är att mäta. Därför är det viktigt att så 

många bostäder som möjligt blir uppmätta. 

Generellt så ökar medvetenheten om radon hos allmänheten. Detta bidrar till att fler 

mätningar görs. Treden beror också på vilka mätinsatser som kommunen gör. 


NYCKELTAL 3.7.2 Antalet radonmätningar som har gjorts i privata brunnar 

Radonrikt vattnen förekommer relativt ofta i bergborrade brunnar och i kallkällor som tar sitt 

vatten från sprickor i berget. I grävda brunnar är radonhalterna vanligtvis låga. Det 

kommunala dricksvattnet har låg radonhalt. Det enda sättet att få reda på om det förekommer 

radon i dricksvattnet är att mäta.


NYCKELTAL 3.7.3 Antal prov vid radonmätningar som ligger över gränsvärdet 400 Bq/m³ fram 

till och med år 2003, därefter 200 Bq/m³ 


NYCKELTAL 3.7.4 Antalet prov vid radonmätningar av dricksvatten i privata brunnar, som ligger 

över gränsvärdet 1000 Bq/l 


Giftfri miljö 

Kemiska ämnen finns överallt och att minska riskerna för människa och natur hör till de mest 

prioriterade frågorna i miljö- och hälsoarbetet. 

Inom EU har man nyligen antagit en ny kemikalielag, REACH, för att minska riskerna. I 

Sundsvall har vi bl a en rad markområden som förorenats av tidigare decenniers försyndelser. 

Ett av de stora utmaningarna för Sundsvall är att riskbedöma och sanera dessa förorenade 

områden. En annan viktig åtgärd är att minska spridningen av kemiska ämnen genom ny 

avfallsplan. 

Efterbehandling av förorenade områden 

DELOMRÅDE 4.1 Åtgärder skall under åren 2005-2010 ha genomförts vid så stor andel av de 

prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst 

allra senast år 2050. 

En profilfråga för länet är sanering av förorenade områden. I länets vision 2010 är 

inventering, undersökning och vid behov åtgärdande av förorenade områden 

nödvändigt.Sundsvalls Avfallsplan anger målet till år 2011: 

• Alla nedlagda kvarvarande kommunala avfallsupplag ska vara riskklassade och 

åtgärdsbedömdas.

NYCKELTAL 4.1.1 Totala kostnaden för att sanera förorenad mark för några områden. 

Svartvik Hillstamon och Tamböle Essvik - Nyhamn Södra kajen Nacksta, oljeskadad mark 

Skönsmons förskola Löta-tippen Klintens f.d. Plantskola Sörnacksta soptipp Linjalens förskola 

För Svartvik täcks 90 % av statsbidrag, och för Essvik - Nyhamn täcks merparten av 

statsbidrag. 


NYCKELTAL 4.1.2 Mängden PCB-sanerad fogmassa i kg 

Fastighetsägarna är skyldiga att inventera och sanera byggnader som är uppförda eller 

renoverade 1956 - 1973. Saneringen ska vara helt slutförd 2013. Förordningen träder i kraft 

den 1 mars 2007. 

Det höga värdet 2005 beror förmodligen på att antalet rivningar och ombyggnader ökade 

under 2005. 


Farligt avfall 

DELOMRÅDE 4.2 Mängden farligt avfall från företagen ska minska 

NYCKELTAL 4.2.1 Icke-branschspecifikt avfall från företag i hela Sundsvall enligt European 

Waste Catalogue. 

Totalt Övrigt Oljeavfall Från oorganisk-kemiska processer Från organiskt kemiska processer 

Från metall- och plastbearbetning 

Uppgifterna är hämtade från European Waste Catalogue och följer deras 

avfallskategorisering. 

Uppgift saknas för avfall från organiskt kemiska processer år 1998. 


Rent vatten 

Att säkra tillgången på vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd ska prioriteras. I 

Sundsvall omfattas såväl grundvatten som sjöar och vattendrag. 

Vi har bland de finaste dricksvattnen i landet och 89% av alla sundsvallsbor får i kranen ett 

naturligt, obehandlat grundvatten av mycket hög kvalitet. Vattnet från Grönsta vattentäkt är 

till och med klassat som naturligt mineralvatten. För att minska riskerna för framtiden får 

vattentäkterna successivt nya och utökade skyddsområden. 

Skydd av grundvattenförande geologiska formationer 


Arbetet med förstärkning av skyddet av Sundsvalls vattentäkter mot föroreningar och 

klimatpåverkan pågår. Det gäller revidering av skyddsområden för Matfors, Grönsta, Wifsta, 

Pipnäset och Lidensboda. Dessutom har revidering av skyddsområdet för Nolby vattentäkt 

högprioriterats. 

Bedömning 

Arbetet följer planen. Återstående skyddsområden är i första hand för Wifsta, Pipnäset och 

Lidensboda vattentäkter. 

Åtgärder 

Skyddsområdet och skyddsbestämmelserna för Matfors vattentäkt har fastställts. Ansökan om 

revidering för Nolby och Grönsta vattentäkter har inlämnats till Länsstyrelsen. 

Grundvattennivåer 


En länsinventering av grundvattenförande formationer av vikt har gjorts av länsstyrelsen i 

Västernorrland. Det konstaterades att grusåsarna längs Ljungan och Indalsälven tillhör de 

allra bästa geologiska formationerna i landet, avseende grundvattenförande förekomster. 

Rent vatten för dricksvattenförsörjning 


Senast år 2010 skall gällande svenska normer uppfyllas för dricksvatten av god kvalitet med 

avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Till det räknas alla 

vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i 

genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer.

NYCKELTAL 5.3.1 Mängden liter dricksvatten som förbrukats per person och dygn 

Nyckeltalet bygger på den mängd dricksvatten MittSverige Vatten har fakturerat 

abonnenterna under året. 

I läns- och rikssiffrorna ingår även uppgifter om vattenanvändning vid regionala VAsammanslutningar. 

Ökad industriförbrukning gör att den specifika förbrukningen l/pd har ökat. 

Datakälla: SCB 

NYCKELTAL 5.3.2 Antal anmärkningar på dricksvattnet vid de tre största vattenverken och vid 

övriga vattenverk 

Övriga verk 3 största verken 

Antal avser mikrobiologiska undersökningar. 

Datakälla: MittSverige Vatten 

NYCKELTAL 5.3.3 Kubikmeter vatten som produceras från de olika vattentäkterna 

Totalt Grönsta Wifsta Nolby Matfors Övriga 

Något högre produktion pga ökad industriförbrukning, men marginellt. Den tidigare 

sjunkande trenden har stabiliserats. 

Datakälla: MittSverige Vatten - Årlig slutrapport "Produktion Vattenverk"

NYCKELTAL 5.3.4 Antal provtagningar, mikrobiologiska och kemiska, på dricksvattnet 

Totalt Mikrobiologiska Kemiska 

Ett högre antal prov beror på en utökad brunnsprovtagning vid de större verken längs Ljungan 

och Indalsälven. 

Datakälla: MittSverige Vatten 

Rötat slam 

DELOMRÅDE 6.6 Allt rötat slam ska uppfylla gällande gränsvärden för återföring av slam till 

jordbruksmark. 

Cirka 8 000 ton (2007) slam uppstår per år i Sundsvall varav ca 85% rötas. Allt slam skickas 

för analys. Trots det låga innehållet av tungmetaller återförs nästan inget till jordbruket. En 

stor del av slammet används istället för produktion av anläggningsjord. Den troliga 

utvecklingen är att man under avfallsplanens giltighetstid fortsätter att tillverka 

anläggningsjord av avloppsslammet i Sundsvall. Under 2007 gick 300 ton slam till Econova 

till ett försök. 

NYCKELTAL 6.6.1 Rötat slam till jordbruk och anläggningsjord 

Anläggningsjord Odling och jordbruk 

Mängden rötat slam från reningsverken som används till odling och jordbruk och till 

anläggningsjord 

Under 2007 gick allt slam till anläggningsjord förutom 300 tom som Gick till ett försök i 

Econovas regi. Under 2003-2004 gick delar av slamproduktionen till Enåsens gruva för 

sluttäckning, därav de mindre mängderna. 

Trenden ser ut som om allt mindre slam går till jordbruk eller anläggningjord men man måste 

beakta att även den totala slammängden har minskat genom åren. 

Datakälla: MittSverige Vatten, Sundsvall Vattens anläggningar

NYCKELTAL 6.6.2 Slam från avloppsreningsverk, antal ton 

Datakälla: MittSverige Vatten, Sundsvall Vattens anläggningar 

Ingen övergödning 

Övergödning orsakar algblomning, syrebrist och utslagning av bottenfaunan. För havet är 

risken för övergödning ett av de allvarligaste miljöproblemen. 

I Sundsvall har en rad åtgärdsprogram tagits fram för att minska riskerna för vattenområdena 

framför allt i Sundsvallsbukten. 

Utsläpp av fosfor 

DELOMRÅDE 7.1 Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar 

från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % 

från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. 

NYCKELTAL 7.1.1 Antal ton totalfosfor som släpps ut från reningsverken 

Tivoli Fillan Essvik Övriga Bällsta Stöde Indal 


NYCKELTAL 7.1.2 Mängden totalfosfor mätt i kg/dygn som Ortviken släpper ut i vatten. 

Riktvärdet är 15 kg/dygn. 

Vi fortsätter att minska våra utsläpp av fosfor sen 2005. 

Datakälla: SCA Ortviken

NYCKELTAL 7.1.3 Andelen fosfor som renas i reningsverken 

Bällsta Stöde Indal Fillan Tivoli Essvik Övriga 

Observera skalan i diagrammet 


Utsläpp av kväve 

DELOMRÅDE 7.2 Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig 

verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. 

NYCKELTAL 7.2.1 Antal ton totalkväve som släpps ut från reningsverken 

Tivoli Fillan Essvik Bällsta Övriga Stöde Indal 


NYCKELTAL 7.2.2 Antal ton totalkväve och COD som släpps ut till vatten från Akzo Nobel 

COD Totalkväve 

Datakälla: Akzo Nobel

Utsläpp av kväveoxider 

DELOMRÅDE 7.3 Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 

148 000 ton. 

NYCKELTAL 7.3.2 Utsläpp till luft av kväveoxider från samtliga produktionsanläggningar 

Utsläppen av kväveoxider har minskat väsentligt sedan det nya kraftvärmeverket för 

avfallsbränslen togs i drift i slutet av 2006. Det nya kraftvärmeverket är utrustat med en 

katalysator som renar rökgaserna från kväveoxider. 


Utsläpp av COD (Chemical Oxygen Demand) 


COD (Chemical Oxygen Demand) är ett mått på den mängd syre som förbrukas vid 

fullständig kemisk nedbrytning av organiska ämnen i avloppsvatten. Ett högt COD-värde 

innebär att den normala syrehalten i vattenmiljön sjunker. 

NYCKELTAL 7.4.1 Mängd syreförbrukande ämnen COD (Chemical Oxygen Demand) mätt i 

ton/dygn, som släpps ut från reningsverken 

Tivoli Fillan Essvik Övriga Bällsta Stöde Indal 


NYCKELTAL 7.4.4 Andelen syreförbrukande ämnen, COD (Chemical Oxygen Demand), som renas 

vid reningsverken 

Fillan Essvik Bällsta Indal Tivoli Stöde Övriga 

Observera skalan i diagrammet. 



ton/dygn, som släpps ut från Ortviken 

Riktvärdet är 13 (sommartid) resp 16 (vintertid) ton/dygn. 

Datakälla: SCA Ortviken 



Datakälla: Akzo Nobel 

Utsläpp av BOD (Biological Oxygen Demand) 


BOD (Biological Oxygen Demand) är ett mått på den mängd syre som förbrukas vid 

fullständig biologisk nedbrytning av organiska ämnen i avloppsvatten. Som för COD innebär 

ett högt BOD-värde att den normala syrehalten i vattenmiljön sjunker 

NYCKELTAL 7.5.1 Antal ton BOD (Biological Oxygen Demand) som släpps ut från reningsverken 

Tivoli Fillan Övriga Essvik Stöde Bällsta Indal 


NYCKELTAL 7.5.2 Andelen BOD (Biological Oxygen Demand) som renas vid reningsverken 

Essvik Bällsta Tivoli Fillan Indal Stöde Övriga 

Observera skalan i diagrammet. 


Bly, kadmium och kvicksilver i slam 


NYCKELTAL 7.6.1 Medelhalten av bly i slam från reningsverken 

Fillan Essvik Tivoli Bällsta Indal Stöde 

Gränsvärde för bly i slam är 100 mg/kg TS. Medelvärdet för Sundsvalls reningsverk är 22 

mg/kg TS. Allt slam uppfyller gränsvärdet. 


NYCKELTAL 7.6.2 Medelhalten av kadmium i slam från reningsverken 

Bällsta Essvik Fillan Tivoli Indal Stöde 

Gränsvärdet för kadmium i slam är 2 mg/kg TS. Medelvärdet för Sundsvalls reningsverk är 

0,7 mg/kg TS. Allt slam uppfyller gränsvärdet. 


NYCKELTAL 7.6.3 Medelhalten av kvicksilver i slam från reningsverken 

Tivoli Essvik Bällsta Fillan Stöde Indal 

Gränsvärdet för kvicksilver i slam är 2,5 mg/kg TS. Medelvärdet i Sundsvalls reningsverk är 

0,32 mg/kg TS. Allt slam uppfyller gränsvärdet. 


Flöde till reningsverken 

DELOMRÅDE 7.7 Som bakgrundsinformation beskrivs mängden vatten som passerar genom de 

olika reningsverken och hur stor andel som måste bräddas 

NYCKELTAL 7.7.1 Mängden vatten som passerar genom reningsverken 


NYCKELTAL 7.7.2 Mängden vatten som måste släppas ut genom bräddning 

Tivoli Fillan Essvik Bällsta Stöde Indal Övriga 

På många håll är dagvattnet kopplat till spillvattenledningen. När det regnar mycket eller vid 

snösmältning får det till följd att flödet ökar i spillvattenledningen. Detta vatten måste man 

"bli av med" för att undvika källaröversvämningar. 

Därför finns en slags nödutgång för vattnet på ledningsnätet, så kallade bräddavlopp. När 

vattnet i ledningen når en viss höjd faller 

det över en kant till bräddavloppet. Detta leds sedan vidare till ett dike eller vattendrag. 

Bräddvattnet är mycket mer utspätt än 

vanligt spillvatten men innehåller ändå en hel del föroreningar. Alla inom VA-branschen 

arbetar ständigt med att minimera antalet 

bräddningar, men man kommer aldrig att få bort dem helt och hållet. 

Mängden avser bräddningar från både reningsverk och ledningsnät.

Det höga värdet från Stöde reningsverk 2005 beror på att en omfattande ombyggnation ägde 

rum som gjorde att bräddning var nödvändigt. Under 2006 var nederbörden förhållandevis 

hög. 


Skyddande ozonskikt 

Genom utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har det ozonskikt som skyddar oss mot skadlig 

UV-strålning minskat. Därför har man genom FN enats om en handlingsplan, 

Montrealprotokollet, för utfasning av dessa ämnen. 

Framför allt handlar målet om köldmedier. I Sundsvall går arbetet för utfasning av dessa 

ämnen enligt planerna och ozonskadliga köldmedier försvinner successivt. 

Ozonnedbrytande ämnen 

DELOMRÅDE 9.1 År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. 

Stora mängder CFC och HCFC ligger upplagrade i isoleringsmaterial i byggnader, mark och 

rör. Utbytet av produkter med isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytanden ämnen 

mot mer miljövänliga alternativ är därför beroende av den takt med vilken man bygger 

om/river gamla fastigheter och andra anläggningar. 

NYCKELTAL 9.1.1 Installerade mängder CFC, HCFC och HFC 

HFC CFC HCFC 


NYCKELTAL 9.1.2 Förbrukade mängder CFC, HCFC och HFC 

HFC CFC HCFC 


NYCKELTAL 9.1.3 Sammanlagd omhändertagen mängd CFC, HCFC och HFC 

HCFC HFC CFC 

Antal anmälda anläggningar varje år 

2002 284 st, 

2003 281 st och 

2004 273 st. 


Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Levande kust och skärgård 


Kust och skärgård utgör en väsentlig del av kustområdenas attraktionskraft och är en resurs 

för regional utveckling. 

Sundsvallsbukten har under en lång period varit hårt belastad av utsläpp. Ända sedan 

industrialismens genombrott har en rad förorenande ämnen släppts ut i området - kvicksilver, 

klororganiska ämnen, näringsämnen mm. Resultatet har blivit att stora delar av bottnarna i 

bukten saknar liv. En rad åtgärder har vidtagits för att förbättra recipienten men fortfarande 

finns stora döda bottenområden. 

Kontroller av strandbad 

NYCKELTAL 10.1.1 Resultat av kontroller av badvatten vid strandbad sommartid. 

Tjänliga Tjänliga med anmärkning Otjänliga 

Ungefär 55 prover tas varje år. 


Levande skogar 

Sundsvall omges av stora skogar, något som är viktigt för såväl näringsliv som rekreation. 

För att verka för ett långsiktigt hållbart skogsbruk har såväl Sundsvalls kommun som SCA 

och Skogsägarna Norrskog certifierat sitt skogsbruk. Kommunen och SCA är certifierade

enligt FSC, Norrskog enligt PEFC. Av kommunens totala skog är 60% certifierat enligt FSC 

och ytterligare 10% enligt PEFC. 

Skogsareal 


NYCKELTAL 12.1.1 Skogsareal per skogsägare 

Totalt Norrskog SCA Sundsvalls kommun 

Den totala arealen skog inom Sundsvalls kommun är 244 000 ha. De största skogsägarna är 

kommunen, Norrskog och SCA. 

Datakälla: Stadsbyggnadskontoret, Norrskog och SCA skog 

Långsiktigt skydd av skogsmark 


Bevarandet av biologisk mångfald är en viktig del i att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. 

Genom att skydda områden, antingen frivilligt eller med stöd av lagen, kan detta uppnås. 

NYCKELTAL 12.2.1 Andel FSC- och PEFC-certifierad skog 

FSC PEFC 

FSC-certifiering innebär att minst fem procent av skogen skall sparas av naturvårdsskäl och 

inte utsättas för skogsbruk. Lövträd och död ved ska lämnas kvar. Man får inte dika ut 

sumpskogar och våtmarker och man får inte plantera in främmande trädslag. Att reglerna följs 

kontrolleras av oberoende certifierare som genomför uppföljning med stickprovskontroller en 

eller flera gånger om året. På liknande sätt innebär PEFC-certifiering bl.a. att 

brukningsenheter större än 20 ha ska avsätta minst 5 procent skogsmark för skötsel med 

naturvårdsändamål samt att mängden död ved ska ökas. 

Datakälla: Stadsbyggnadskontoret, Norrskog och SCA skog

NYCKELTAL 12.2.2 Areal naturreservat och övrig skyddad natur. 

Antalet naturreservat, naturvårdsområde och djur-och växtskyddsområden i kommunen är 24 

st. Av den totala arealen i kommunen (3208 km2) utgör de skyddade områdena 0,7%. 

I länet finns 135 skyddade naturområden medn en total areal om 33309 ha. Av den totala 

arealen i länet 21648 km2 är 1,5% skyddad 

Datakälla: SCB 

Ett rikt odlingslandskap 

En levande landsbygd är förutsättningen för ett uthålligt jordbruk och bevarad biologisk och 

kulturell mångfald i odlingslandskapet. 

I Sundsvall minskar såväl åker- som ängs- och betesmarkerna. Av den odlade jorden är cirka 

en fjärdedel odlad ekologiskt. KRAV-odlingen har dock ringa omfattning i kommunen. 

Ängs- och betesmarker 

DELOMRÅDE 13.1 Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på 

ett sätt som bevarar deras värden. 

NYCKELTAL 13.1.1 KRAV-certifierad åker- och betesmark 

Åkermark Betesmark 

Datakälla: KRAV ekonomisk förening 

Åkermark 


NYCKELTAL 13.2.1 Andel åker med miljöstöd för ekologisk odling

Målvärdet för landet är 25% till år 2020. I Sundsvall var 2006 andelen åkermark med 

miljöstöd för ekologisk odling 25,3%. För länet är motsvarande siffra 45,45% och för riket 

19,29%. 

Datakälla: Jordbruksverket 

Bara naturlig försurning 

I Sundsvall finns cirka 450 sjöar och 75% av dem bedöms ha blivit påverkade av försurning. 

Kalkning sker därför årligen och ett 20-tal sjöar kalkas. Utsläppen till luft och nedfallet av 

försurande ämnen minskar men inte tillräckligt och det tar lång tid för naturen att återhämta 

sig. 

Försurning av sjöar och vattendrag 

DELOMRÅDE 14.1 År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande 

vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. 

Kalkning av sjöar och vattendrag är en väl beprövad åtgärd mot försurning i Sverige. Det är 

möjligt att skydda de mest värdefulla vattendragen, dock till en relativt hög kostnad. Åtgärden 

måste ständigt upprepas så länge försurningsproblemet kvarstår. 

NYCKELTAL 14.1.1 Andel kalkade sjöar av det totala antalet sjöar. 

Kalkning av sjöar och vattendrag sker enligt en fastställd kalkningsplan och har till syfte att 

motverka försurning. 

I ett stort antal sjöar och vattendrag, både kalkade och okalkade, kan man i dag se en tendens 

till förbättring av försurningssituationen. Det beror främst på ett minskat nedfall av svavel. Att 

belastningen av försurande ämnen minskar gör också att kalkgivorna kan skäras ned i många 

sjöar och vattendrag. Under de senaste trettio åren har pH-värdet i nederbörden ökat från 4-5. 


Utsläpp av svaveldioxid 

DELOMRÅDE 14.2 År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 50 000 

ton. 

NYCKELTAL 14.2.1 Utsläpp av svaveldioxid från samtliga produktionsanläggningar





NYCKELTAL 14.2.2 Mängden stoft, fluorider, tjärämnen och svaveldioxid som släpps ut till luft från Verk 1. 

Svaveldioxid Stoft Fluorider Tjära 

Emissionerna representerar hur mycket av stoft, fluorider, tjärämnen samt svaveldioxid som 

emitteras från det verk som drivs med prebaketeknik. 

De totala emissionerna till luft från Verk 1 ligger något högre än de senaste åren på grund av 

driftsrelaterade störningar. 

Datakälla: Kubal 

NYCKELTAL 14.2.3 Mängden stoft, fluorider, tjärämnen och svaveldioxid som släpps ut till luft 

från Verk 2. 


Emissionerna representerar hur mycket stoft, fluorider, tjärämnen samt svaveldioxid som 

emitteras från det verk som drivs med Söderbergsteknik. 

De totala emissionerna till luft från Verk 2 har under året minskat, framförallt tjärämnen men 

även mängden stoft. 

Reducering av tjärämnen beror på att Kubal har använt en PAH-fattig anodmassa på alla 

ugnar i Verk 2 under 2007. 


NYCKELTAL 14.2.4 Utsläpp till luft av svaveldioxid och kalk och kolstoft från Akzo Nobel 

Kalk och kolstoft Svaveldioxid


NYCKELTAL 14.2.5 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kvävedioxid och stoft från Superior Graphite 

Svaveldioxid Stoft 

Utsläppen från Superior Graphite utgörs av svaveldioxid (93.2 ton, villkor max 110 ton), 

kväveoxider (0,7 kg/ton, villkor max 0,8 kg/ton), stoft (6 ton, villkor max 9 ton) samt till 

vatten av spol- och tvättvatten (24m3, villkoret är max 50m3) och osedimenterad kalklösning 

50 m3, villkor 0 m3, tillfälligt tillstånd erhållet). 

Datakälla: Superior Graphite Europé Ltd 

Utsläpp av kväveoxider 

DELOMRÅDE 14.3 År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 

000 ton. 












byggas ut. 






Avsnitt 3. Företagens miljöarbete 

Kubal 

KUBAL är Västernorrlands största metallindustri och skapar viktiga arbetstillfällen till 

regionen. Av den aluminium som tillverkas i Sundsvall levereras ca 50 procent till kunder i 

Sverige och 50 procent till Europa för tillverkning av en mängd olika produkter - från 

förpackningar av alla de slag till byggmaterial och bilkomponenter. Kubals 

verksamhetssystem är fortsatt certifierat enligt miljöstandarden ISO 14 001 sedan 2004. 

Certifieringen är ett kvitto på att företaget arbetar med de viktigaste miljöfrågorna mot 

ständiga förbättringar på ett systematiskt sätt med regelbundna uppföljningar. 

Produktion Kubal 

DELOMRÅDE 1.1 Produktion av flytande aluminium. 

Under hösten 2006 fattades beslut om att konvertera Söderbergstekniken till Prebake vid det 

gamla Verk 2. Detta kommer innebära att produktionen under 2008 kommer att minska för att 

sedan öka med ca 40 %. Ombyggnaden beräknas vara klar senare delen av 2009. 

Bedömning 

Produktionstalet representerar det som produceras i form av flytande metall i de båda 

elektrolysverken, Verk 1 och Verk 2. Under 2007 minskade produktionen av 

primäraluminium främst från Verk 2, beroende av driftsrelaterade problem som delvis kom 

från råvaruförsämringar av både aluminiumoxid och koks Den totala produktionen av 

aluminium blev dock högre än fjolåret då man kompenserar produktionsbortfall med att 

smälta in externt material. 

Åtgärder 

Under året har man tillfört personella resurser och lagt fokus på direkta åtgärder i driften. 

Under sommaren anlitades en expert för att komma till rätta med anodproblemen som kom av 

den nyttjade råvaran. Fortsättningsvis sker inga fler leveranser av den oxidråvara som 

påverkade driften negativt. 

NYCKELTAL 1.1.1 Aluminiumproduktion 2007 

Verk 2 Verk 1 

Mängden flytande aluminium som Kubal producerar i de två elektrolysverken. 

Produktionen uppfyllde de fastställda produktionsmålen. 

Datakälla: Kubal

Avfall Kubal 

DELOMRÅDE 1.2 Farligt avfall som produceras vid Kubal 

Avfall som går till GANSCA deponi består av elfilterstoft, blästerrester och katodrester. 

Bedömning 

Mängden avfall till deponi var något högre än föregående år. Mängden katodrester har ökat 

jämfört med föregående år. Kubal har under 2007 genomfört mycket grävningsarbete för att 

bygga upp den infrastruktur som krävs för konverteringen till framtidens nya ugnar. I 

samband med grävning har katodrester påträffats som har tagits om hand och deponerats på 

GANSCA industritipp. 

Åtgärder 

Kontinuerligt ges utbildning till Kubals anställda samt anlitade entreprenörer gällande 

avfallsrutiner för övriga avfall som förekommer på företaget. 

NYCKELTAL 1.2.1 Mängden farligt avfall från KUBAL (ton) 

Mängden avfall till GANSCA, främst blästerrester, katodrester och el-filterstoft 

Mängden avfall till deponi var något högre än föregående år. Mängden katodrester har ökat 

jämfört med föregående år. Kubal har under 2007 genomfört mycket grävningsarbete för att 

bygga upp den infrastruktur som krävs för konverteringen till framtidens nya ugnar. I 

samband med grävning har katodrester påträffats som har tagits om hand och deponerats på 

GANSCA industritipp. 


Utsläpp Kubal 

DELOMRÅDE 1.3 Emissioner av föroreningar till luft och vatten 

Kubals emissioner består av utsläpp både till luft och vatten då ugnsgaser och hallventilation 

tvättas innan de släpps ut till omgivningsluften. Fluorider kommer från den saltsmälta som 

finns i elektrolysugnarna. Anoden i Verk 2 steks och förbrukas kontinuerligt varvid PAH 

uppstår. Svavel härrör från råvarorna beck och koks som används för tillverkning av 

anodmasssa. Stoft till luft och suspenderade ämnen består till största delen av aluminiumoxid. 

Bedömning 

Utsläppen till vatten med avseende på PAH (Bornef6) från Verk 2 har minskat under året.

Åtgärder 

Fortsättningsvis drivs hela Verk 2 med lågPAH-becket till anoderna och efter konverteringen 

till prebaketeknik kommer PAH-emissionerna till både luft och vatten i princip att upphöra. 

NYCKELTAL 1.3.1 Mängden fluorider, PAH och suspenderade ämnen som släpps ut till vatten från 

Verk 1. 

Susp.ämnen Fluorider Tjära 

Emissionerna representerar hur mycket av totala fluorider, PAH i form av Bornef-6 (en 

sammansättning av sex komponenter av PAH) samt suspenderat material (mest 

aluminiumoxid) som emitteras från det elektrolysverk som drivs med prebaketeknik. 

Emissioner till vatten från Verk 1 har varit högre under 2007. Ökningen av fluorider och 

suspenderade ämnen orsakas främst av den finkorniga oxidråvaran som användes en period 

under året. 


NYCKELTAL 1.3.2 Mängden fluorider, PAH och suspenderade ämnen som släpps ut till vatten från 

Verk 2. 

Susp.ämnen Fluorider Tjära 

Emissionerna representerar hur mycket av totala fluorider, PAH i form av Bornef6 (en 

sammansättning av sex komponenter av PAH) samt suspenderat material (mest 

aluminiumoxid) som emitteras från det verk som drivs med Söderbergsteknik. 

De totala emissionerna till vatten från Verk 2 har sjunkit något under året med avseende på 

tjära och suspenderade ämnen. Tjärämnena kan förklaras av att vi har använt en PAH-fattig 

anodmassa i hela Verk 2 under 2007. 

Ökningen av fluorider orsakas av svåra driftsstörningar under vissa delar av året. 


NYCKELTAL 1.3.3 Mängden stoft, fluorider, tjärämnen och svaveldioxid som släpps ut till luft från 

Verk 1.


Emissionerna representerar hur mycket av stoft, fluorider, tjärämnen samt svaveldioxid som 

emitteras från det verk som drivs med prebaketeknik. 

De totala emissionerna till luft från Verk 1 ligger något högre än de senaste åren på grund av 

driftsrelaterade störningar. 


NYCKELTAL 1.3.4 Mängden stoft, fluorider, tjärämnen och svaveldioxid som släpps ut till luft från 

Verk 2. 


Emissionerna representerar hur mycket stoft, fluorider, tjärämnen samt svaveldioxid som 

emitteras från det verk som drivs med Söderbergsteknik. 

De totala emissionerna till luft från Verk 2 har under året minskat, framförallt tjärämnen men 

även mängden stoft. 

Reducering av tjärämnen beror på att Kubal har använt en PAH-fattig anodmassa på alla 

ugnar i Verk 2 under 2007. 


Energianvändning Kubal 

DELOMRÅDE 1.4 Energimängd som åtgår för att tillverka ett ton aluminium. 

Att spjälka sönder aluminiumoxid till flytande aluminium och koldioxid är väldigt 

energikrävande. Det åtgår mer energi med Söderbergsteknik då denna process innehåller två 

processer, bryta ner aluminiumoxid samt kontinuerligt baka anoden. Då anoden redan är 

förbakad med prebaketekniken krävs mindre energi.

NYCKELTAL 1.4.1 Energiförbrukning 

Verk 2 Verk 1 

Energiåtgång per producerat ton metall 

Energiåtgången per procerad mängd metall har ökat något i båda elektrolysverken främst 

orsakat av de driftsstörningar som tidigare har beskrivits. 

Datakälla: Kubal

Akzo Nobel 

Inom Stockviksverken finns fyra företag inom Akzo Nobel- koncernen samt AGA Gas och 

Superior Graphite. Akzo Nobel Surface Chemistry tillverkar tvättmedelsråvaror och 

hjälpkemikalier för vägbyggnads-, gruv- och gödningsmedelsindustrin. Carbide Sweden AB 

tillverkar kalciumkarbid som används för framställning av acetylengas och som 

avsvavlingsmedel i stålindustrin. Eka Chemicals AB tillverkar Expancel-mikrosfärer. 

Marknadsföring, forskning och utveckling för dessa enheter finns också på området. Eka 

Chemicals tillverkar också natriumklorat som används till blekning av pappersmassa samt 

Purate® som används till vattenrening. Inom Eka Chemicals finns även en avdelning som 

servar hela fabriksområdet med tekniska servicetjänster. Casco Adhesvies tillverkar Pergopak, 

en produkt som används som tillsatsmedel i färger och lacker. Inom området ligger också 

AGA Gas samt Superior Graphite som tillverkar syntetisk grafit för gjuteri- och stålindustrin. 

Viktiga miljöhändelser under 2007 

År 2007 har miljömässigt varit ett bra år. Inga villkor har överskridits och inga allvarligare 

incidenter har inträffat. 

Expancels reningsverk för processvatten har byggts om helt. Från och med oktober används 

en kammarfilterpress i stället för den tidigare processen med kemisk fällning och 

sedimentering. Detta har resulterat i mycket låga halter suspenderat material i utgående vatten 

och mindre mängd slam till deponi. 

Carbide Sweden har fått en deldom från miljödomstolen med tillstånd till verksamheten vid 

karbidfabriken och hamnen. Under en tvåårig prövotid skall det utredas hur stoftutsläpp från 

fackling av ugnsgaser kan minskas. 

Produktion Akzo Nobel 


NYCKELTAL 2.1.1 Antal ton av olika produkter som Akzo Nobel tillverkar 

Kalciumkarbid Natriumklorat Surface Chemistry Urea/fenolharts Polymerer 


Avfall Akzo Nobel 


NYCKELTAL 2.2.1 Mängden avfall till GANSCA och övriga från Akzo Nobel 

Till GANSCA Till övriga Till Blåberget 


Utsläpp Akzo Nobel 


NYCKELTAL 2.3.1 Utsläpp till luft av svaveldioxid och kalk och kolstoft från Akzo Nobel 

Kalk och kolstoft Svaveldioxid 





Superior Graphite Europé Ltd 

Superior Graphite är ett amerikanskt familjeföretag som tillverkar ett uppkolningsmedel för 

gjuteri- och stålindustrin. Kunder finns i hela världen men fokus är främst på Västeuropa. 

Företaget har 40 anställda i Stockvik och omsätter cirka 170 MSEK.Då processen avger 

svavelhaltiga gaser fokuseras miljöarbetet främst på att hålla utsläppet av svaveldioxid på en 

så låg nivå som möjligt. 

Produktion Superior Graphite Europé Ltd 


NYCKELTAL 3.1.1 Antal ton av syntetisk grafit som producerats 

26 042 ton 

En ökning av produktionen jämfört med senaste år. 

Näst högsta produktionen någonsin. 

Datakälla: Superior Graphite 

Avfall Superior Graphite Europé Ltd 


NYCKELTAL 3.2.1 Mängden avfall till GANSCA och Blåberget 

Till Blåberget Till GANSCA 

Avfallet består av gips som deponeras på Blåberget (2239 ton), av osorterat avfall (59 ton) 

och brännbart avfall (41 ton) som båda går till deponi på Blåberget samt av koksdamm som 

deponeras på Gansca deponi (243 ton). 

Datakälla: Superior Graphite

Utsläpp Superior Graphite Europé Ltd 


NYCKELTAL 3.3.1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kvävedioxid och stoft från Superior Graphite 

Svaveldioxid Stoft 

Utsläppen från Superior Graphite utgörs av svaveldioxid (93.2 ton, villkor max 110 ton), 

kväveoxider (0,7 kg/ton, villkor max 0,8 kg/ton), stoft (6 ton, villkor max 9 ton) samt till 

vatten av spol- och tvättvatten (24m3, villkoret är max 50m3) och osedimenterad kalklösning 

50 m3, villkor 0 m3, tillfälligt tillstånd erhållet). 

Datakälla: Superior Graphite Europé Ltd

SCA 

SCA Graphic Sundsvall tillverkar klorfri sulfatmassa, CTMP och absorptionsmaterialet 

airlaid vid Östrands massafabrik samt tidnings- och bestruket papper vid Ortvikens 

pappersbruk. SCA Graphic Sundsvall ingår i SCAs affärsområde Forest Products, som 

tillverkar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, massa, sågade trävaror och 

skogsbaserade biobränslen. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav 

och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter 

kostnadseffektiva transportlösningar. SCA Graphic Sundsvall använder klorfria 

blekningsprocesser, TCF, och innehar certifikat för kvalitet, ISO 9001, och miljöledning,ISO 

14001. SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC. Både Ortvikens pappersbruk och Östrands 

massafabrik har spårbarhetscertifiering, s k Chain of Custody. Det innebär att det är möjligt 

att göra en kontroll av råvarans ursprung genom hela kedjan från skog till produkt. 

Tryckpappret uppfyller även SVANENs kriterier. 

Miljöåret 2007 

Produktionen har under året uppgått till ca 844 000 ton, vilket är en fortsatt hög nivå. 

På miljösidan kan följande händelser av betydelse under året noteras: 

•Nivåerna för utsläpp till vatten och luft liksom oljeförbrukningen har reducerats avsevärt 

jämfört med tidigare år. 

•Bullermätningar tyder på att bullersituationen är fortsatt bra. 

•Mängden avfall till deponi ligger kvar på en låg nivå, men på grund av att SCA nu levererar 

större mängder brännbara trärestprodukter till energiutvinning hos kommunen, så visar 

statistiken en förhöjning jämfört med föregående år. 

Glädjande är att bruket ytterligare lyckats reducera oljeförbrukningen samt kväve- och 

koldioxidutsläppen på energisidan. De är nu lägre än de varit i modern tid samtidigt som 

pappersproduktionen är den högsta någonsin. 

Ortviken har halverat sin oljeförbrukning jämfört med 2005 med hjälp av investeringar i 

värmeåtervinning, bränsleoptimering och energieffektivisering. 

Produktion SCA 


NYCKELTAL 4.1.1 Antal ton producerat papper 

Den sammanlagda produktionen tidningspapper och förbättrat tidningspapper (högre ljushet), 

samt lättviktigt bestruket papper (LWC). 

Datakälla: SCA

Avfall SCA 


Det behandlingsbara industriavfall som går till kommunal energiutvinning/deponi. 

Bedömning 

Mängden avfall till energiutvinning/deponi ligger kvar på en låg nivå, men på grund av att vi 

nu levererar större mängder brännbara trärestprodukter till energiutvinning hos kommunen, så 

visar statistiken en förhöjning jämfört med föregående år. 

NYCKELTAL 4.2.1 Avfallsmängd till Blåberget 

Det behandlingsbara industriavfall som går till kommunal deponi / energiutvinning. 

Avfallsmängden har under året ökat då vi levererat större mängder brännbara trärester till 

energiutvinning hos kommunen. 

Under 2008 beräknas avfallet minska igen. 


Utsläpp SCA 

De utsläpp till vatten och luft som det finns provisoriska föreskrifter för i gällande tillstånd. 

Utsläppen är kväveoxider, NOX, och stoft till luft, suspenderade ämnen (SÄ), kemiskt 

syreförbrukande ämnen (CODCr), totalfosfor (Tot-P) och totalkväve (Tot-N) till vatten. 

DELOMRÅDE 4.3 De utsläpp till vatten och luft som det finns provisoriska föreskrifter för i 

gällande tillstånd. 

Utsläppen är kväveoxider, NOX, och stoft till luft, suspenderade ämnen (SÄ), kemiskt 

syreförbrukande ämnen (CODCr), totalfosfor (Tot-P) och totalkväve (Tot-N) till vatten. 

Miljömål 2006-2008 

Utöver de tillståndsgivna villkoren har Ortviken formulerat miljömål i det frivilliga 

miljöledningssystemet ISO 14001. 

En miljöaspektvärdering görs varje år, där hänsyn tydligt tas till de regionala miljömålen. I 

den framgår vilka aspekter som är viktigast att hantera för året och värderingen är en bra 

urvalsprocess för de nya miljömålen. 

Det övergripande miljömålet för 2006 –2008 är att under perioden: 

minska COD-utsläppen med 10 % 

minska Specifikt processvattenflöde med 5% 

minska Specifik värmeenergi med 3% 

Detta räknat från basåret 2005.

Bedömning 

När två år har avverkats av målperioden så har redan COD-målet uppnåtts medan vattenflödet 

och värmeenergin kräver fortsatt fokus på åtgärder under det år som är kvar innan 

slutsummering. 

Åtgärder 

Handlingsprogrammet för att uppnå dessa miljömål rör åtgärder såsom att hantera störningar 

från processen av massa- och papperstillverkning, hitta kostnadseffektiva åtgärder 

bränsleoptimering och energieffektivisering samt öka forsknings-, utvecklings- och 

projekteringsinsatser inom området. 

NYCKELTAL 4.3.3 Mängden totalfosfor mätt i kg/dygn som Ortviken släpper ut i vatten. 

Riktvärdet är 15 kg/dygn. 

Vi fortsätter att minska våra utsläpp av fosfor sen 2005. 



ton/dygn, som släpps ut från Ortviken 

Riktvärdet är 13 (sommartid) resp 16 (vintertid) ton/dygn. 


NYCKELTAL 4.3.5 Utsläpp till luft, kväveoxider. SCA 

från förbränning från gasol till gasoltorkar 

Utsläppen av kvävedioxider till luft består av två delar. Dels en del som kommer från 

förbränningen i pannorna, dels en del som kommer från användandet av gasol till gasoltorkar.

Genom investeringar i värmeåtervinning, bränsleoptimering och energieffektivsering har man 

lyckats minska utsläppen trots hög produktion, 

Datakälla: SCA 

Energianvändning SCA 

DELOMRÅDE 4.4 Mängden el och olja som förbrukats under året. 

Bedömning 

Ortviken har halverat sin oljeförbrukning sen 2005. Och fortsätter även att minska sin 

specifika energiförbrukning. 

NYCKELTAL 4.4.1 Mängden specifik el mätt i kWh som används för att tillverka ett ton papper. 


NYCKELTAL 4.4.2 Mängden eldningsolja mätt i m³ som används på Ortviken. 

Datakälla: SCA Ortviken

Sundsvalls Hamn AB 

Sundsvalls Hamn AB bedriver hamnverksamhet i Tunadalshamnen och Oljehamnen. 

Hamnverksamheten i Tunadalshamnen sker huvudsakligen för hantering av skogsprodukter 

och papper, men även för styckegods, kemikalier och bulkgods. Hantering sker både på land 

och ombord på fartyg. Bolagets verksamhet omfattar även bogserbåtsverksamhet i form av 

isbrytning och fartygsassistenser samt en relativt stor egen verkstadsrörelse för maskinparken. 

Oljehamnen Oljehamnen är belägen på Vindskärsudde. Verksamheten omfattar in- och 

utlastning av petroleumprodukter till/från tankfartyg, depåer och bergrum. I uppdraget ingår 

drifts-, underhålls- och reparationsarbeten samt ombyggnader och nyanläggningar av 

anläggningar som ingår i de fasta hamnanläggningarna. 

Viktiga miljöhändelser under 2007 

Sundsvalls Hamn AB ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att inom sitt 

område arbeta för att verksamheten ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan. 

Verksamheten i Tunadalshamnen kommer, per den 1 januari 2008, att omorganiseras så till 

vida att den operativa verksamheten (stuveriet) övertas av Interforest Terminal Sundsvall, en 

avdelning inom SCA Transforest AB. Sundsvalls Hamn AB fortsätter att ha ansvaret för 

hamndriften (infrastrukturen). 

Verksamheten i Oljehamnen kommer, per den 1 januari 2008, att övertas av Sundsvall 

Oljehamn AB. Detta bolag kommer att ha samma ledning som Sundsvalls Hamn AB samt 

vara helägt av Sundsvalls kommun. 

Oljehamnen 


Oljehamnen 

Hanterad mängd petroleumprodukter över kaj (andra verksamhetsutövare) uppgår till drygt 

503 000 ton totalt. Antalet fartygsanlöp var 56 stycken. 

Hamnverksamheten har under året bedrivits i överensstämmelse med fastställt, villkorat 

tillstånd enligt miljöbalken. 

En prövotidsredovisning, gällande utredning och förslag till slutligt villkor för utsläpp av 

oljeföroreningar i dagvatten och i vatten från ledningssystem för oljeförorenat avloppsvatten, 

har inlämnats till miljömyndigheten (länsstyrelse/miljökontor). 

Arbete med att kontrollera samtliga markförlagda avloppsledningar avseende tätheten fortgår 

enligt plan. 

I den centrala reningsanläggningen för oljeförorenat avloppsvatten har ca. 39 000 kg avfall 

(olja, slam och vatten) avskiljts. Utgående vatten efter rening, som släppts till recipienten 

(Sundsvallsfjärden), har beräknats innehålla ca. 192 kg olja. 

Sundsvalls Hamn samordnar saneringen av konstaterade grundvattenföroreningar (fri fas olja) 

inom Oljehamnen. Under året har ca. 16 m3 avskiljda oljerester pumpats upp.

Verksamheten i Oljehamnen kommer, per den 1 januari 2008, att övertas av Sundsvall 

Oljehamn AB. Detta bolag kommer att ha samma ledning som Sundsvalls Hamn AB samt 

vara helägt av Sundsvalls kommun. 

NYCKELTAL 5.1.1 Hanterad mängd petroleumprodukter. 

Eldningsolja/dieselolja Bensiner Flygfotogen 

År 2007 anlände 56 fartyg till oljehamnen. 

Datakälla: Sundsvalls Hamn AB 

NYCKELTAL 5.1.2 Farligt avfall från fartygen och den egna verksamheten 

Egen verksamhet Fartyg 

I den centrala reningsanläggningen för oljeförorenat avloppsvatten har ca. 39 000 kg avfall 

(olja, slam och vatten) avskiljts. Utgående vatten efter rening, som släppts till recipienten 

(Sundsvallsfjärden), har beräknats innehålla ca. 192 kg olja. 

Sundsvalls Hamn samordnar saneringen av konstaterade grundvattenföroreningar (fri fas olja) 

inom Oljehamnen. Under året har ca. 16 m3 avskiljda oljerester pumpats upp. 


NYCKELTAL 5.1.3 Mängden osorterat avfall 

Fartyg Egen verksamhet 

Datakälla: Sundsvalls Hamn AB

Sundsvalls Hamn, Tunadalshamnen 


Tillstånd enligt miljöballken till hamnverksamhet i Tunadalshamnen erhölls den 25 april 2006 

och verksamheten under 2007 har bedrivits i överensstämmelse med fastställda villkor. 

Hamnbolaget skall under en prövotid utreda vilken bullernivå, som verksamheten medför vid 

närbelägna bostäder. En prövotidsredovisning, gällande utredning, åtgärder och förslag till 

vilket villkor, som ska gälla för buller från Tunadalshamnen, har inlämnats till 

miljömyndigheten (länsstyrelse/miljökontor) för prövning. 

En ny kaj har byggts och togs i bruk under 2007. 

Miljöpåverkan 

En stor del av utsläppen till luft kommer från fartygsmotorer, men även den egna trafiken står 

för en betydande andel. Buller kan förekomma i samband med container- och ro/ro-hantering 

samt från fartygens hjälpmaskineri. Dagvatten från trafikytor inom hamnområdet avleds till 

Alnösundet. Ytorna kan förorenas av små mängder kemiska produkter som godshanteras eller 

genom haveri på egna maskiner. 

Körning av ett antal terminaltraktorer med det syntetiska dieselbränslet Eco-Par fortsätter. Vid 

köp av nya maskiner utrustas dessa med s.k. miljömotorer. 

NYCKELTAL 5.2.1 Hanterad mängd gods till fartyg och land. 

Landgods Till fartyg 

Hanterad mängd sjö-/landgods uppgick 2007 till 1 833 000 ton respektive 2 357 000 ton. 

Kvantiteten sjögods har ökat med ca. 12 % i förhållande till föregående år. Antalet 

fartygsanlöp var 455 stycken. 


NYCKELTAL 5.2.2 Mängden sludge och övrigt farligt avfall från fartygen 

Sludge Övrigt farligt avfall 

Datakälla: Sundsvalls Hamn AB

NYCKELTAL 5.2.3 Antal ton farligt avfall från den egna verksamheten. 

Förorenad bark Oljefilter och övrigt oljehaltigt avfall Bilbatterier Elektronikskrot 

Datakälla: Sundsvalls Hamn

Sundsvall Energi 

Sundsvall Energi producerar och distribuerar fjärrvärme till större delen av fastigheterna i 

Sundsvalls tätorter. Cirka 70 000 sundsvallsbor tar del av fjärrvärme dagligen i bostäder, 

skolor, sjukhus, kontors och affärslokaler. Huvuddelen av produktionen sker vid 

Korstaverket. De producerar också el i kraftvärmeverket Korstaverket. 

Produktion Sundsvall Energi 


Fjärrvärmeproduktionen vid Korstaverket och övriga anläggningar varierar mellan olika år, i 


elproduktionen är och hur mycket el som används för fjärrvärmeproduktionen vilket i sin tur 

styrs av marknadspriset för olja och el. 

NYCKELTAL 6.1.2 Återvinning av deponigas vid metangaspannan i Nacksta 

Deponigas samlas upp från Blåbergets deponi och leds till en gaspanna i Nacksta 

industriområde. Energin från deponigasen återvinns som värme i fjärrvärmenätet. Det är en 

viktig klimatåtgärd att samla in deponigasen eftersom den innehåller metan som är en kraftig 

växthusgas. 

Produktionen av deponigas kommer successivt att minska eftersom deponering av 

gasbildande avfall (organiskt avfall) kommer att upphöra (se vidare Avfallsplanen). 


NYCKELTAL 6.1.3 Produktion av fjärrvärme och el, Sundsvall Energi AB 

Fjärrvärme Elkraft 

Energiproduktionen vid Korstaverket och övriga anläggningar varierar mellan olika år, i 


elproduktionen är och hur mycket el som används för fjärrvärmeproduktionen, vilket i sin tur 

styrs av marknadspriset på olja och el. 


Utsläpp Sundsvall Energi 


Utsläppen till luft från Korstaverket och övriga anläggningar varierar mellan olika år, i första 

hand beroende på om det är en varm eller kall vinter. Variationen beror även på hur stor 

elproduktionen är och hur mycket el som används för fjärrvärmeproduktionen vilket i sin tur 

styrs av marknadspriset för olja och el. Under 2007 har utsläppen minskat jämfört med 

tidigare år eftersom produktionen sedan slutet på 2006 huvudsakligen baseras på återvunnen 

energi från avfallsbränslen och spillvärme från Ortvikens pappersbruk. 

NYCKELTAL 6.2.1 Utsläpp av svaveldioxid från samtliga produktionsanläggningar 










NYCKELTAL 6.2.4 Utsläpp av koldioxid av fossilt ursprung från samtliga produktionsanläggningar 

(enhet 1000 ton) 

Utsläppet av koldioxid är lägre under 2007 jämfört med tidigare eftersom användningen av 


spillvärme från Ortvikens pappersbruk har oljeförbrukningen vid Korstaverket kunnat minska.


Fjärrvärme Sundsvall Energi 


Sundsvall Energi producerar och distribuerar fjärrvärme till större delen av fastigheterna i 

Sundsvalls tätorter. Cirka 70 000 sundsvallsbor tar dagligen del av fjärrvärme i bostäder, 

skolor, sjukhus och affärslokaler. Fjärrvärmen produceras till övervägande del genom 

återvinning av energi från avfallsbränslen och spillvärme från industrin. I mindre 

fjärrvärmeanläggningar utanför centrala Sundsvall baseras fjärrvärmeproduktionen på 

biobränslen. 


Flerbostadshus, lägenheter Småhus Övriga abonnemang 








NYCKELTAL 6.3.2 Bränslemix i % för producerad fjärrvärme vid Sundsvall Energi AB 

Eldningsolja Avfall Elpannor Spillvärme från Ortviken Tallbeckolja Träbränsle Deponigas, 

rötgas 

Genom att återvinna energi från avfallsbränslen, spillvärme från industrier och från 

deponi/rötgas sparas resurser samtidigt som användning av eldningsolja för produktion av 

fjärrvärme minskar. 



















byggas ut. 






Sveriges Ekokommuners nyckeltal 

Sundsvall är sedan 2005 medlem i Sveriges Ekokommuner (Sekom), som är ett nätverk av 

kommuner med syftet att genom erfarenhetsutbyte främna utvecklingen mot ett långsiktigt 

hållbart samhälle. Arbetet ska bygga på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor 

möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Inom Sekom ska kommunerna årligen 

rapportera in sina resultat på ett antal nyckeltal. 

Koldioxidutsläpp 

DELOMRÅDE 1.1 Användningen av fossila bränslen måste minska. Fossila bränslen leder till 

ökande halter av koldioxid i atmosfären och förstärker växthuseffekten. 

När det gäller koldioxidutsläpp dominerar de stora industrierna utsläppen. 

Kollektivtrafik 


Trafikens klimatpåverkan hör till de stora utmaningarna för att få en hållbar 

samhällsutveckling. Andelen kollektivtrafik av det totala resandet måste därför öka 

NYCKELTAL 1.2.1 Antal resor med kollektivtrafiken per invånare och år 

Totalt Sundsvall Bästa kommun Sekom Medelvärde för Sekom 

Andelen åkermark med stöd för ekologisk odling 


Andelen åker som odlas ekologiskt ska ökas så attjordbruksmarken ska användas på ett 

hållbart sätt. Ekologisk produktion har positiva effekter för markens långsiktiga 

produktionsförmåga och för biologisk mångfald. 

Målen till år 2010 är att 20 procent av jordbruksmarken ska vara certifierad för ekologisk 

produktion. 

NYCKELTAL 1.3.1 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling, % 

Andel i Sundsvall Bästa kommun i Sekom Medelvärde i Sekom

Skogsbruk 

DELOMRÅDE 1.4 Miljöcertifierat skogsbruk enligt FSC och PEFC 

Bevarande av biologisk mångfald är en viktig del i ett miljöanpassat skogsbruk. FSC, Forest 

Stewardship Council, är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt 

ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. 

Svenska PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes är del av ett 

internationellt system för certifiering av skogsbruk och virkeshandel. Målet är att främja 

bärkraftigt skogsbruk med god balans mellan de tre aspekterna skogsproduktion, miljövård, 

sociala intressen 

NYCKELTAL 1.4.1 FSC-certifierat skogsbruk 

Sundsvall Bästa kommun i Sekom Medelvärde Sekom 

Skogscertifiering enligt FSC är ett frivilligt, marknadsstyrt system som syftar till att 

uppmuntra ett miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Systemet 

innebär bl a att skogsägaren avsätter frivilligt 5% av sin skog för att skapa höga naturvärden i 

framtiden. Mångbruk präglar skogens nyttjande, dvs att virkesproduktion, renskötsel, 

friluftsliv, jakt, fiske, och annat utnyttjande bedrivs med hänsyn till varandra och miljö och 

skogen ska skötas så att den på sikt får mer av naturskogens kvalitéer 

NYCKELTAL 1.4.2 PEFC-certifierat skogsbruk 

Sundsvall Bästa kommun i Sekom Medelvärde Sekom 

PEFC är ett frivilligt initiativ för certifiering av uthålligt skogsbruk runt om i världen och 

spårning av virke från certifierat skogsbruk vidare i förädlings- och handelskjedjan. PEFC 

garanterar att skogarna sköts enligt de krav som ställs för bärkraftigt, natuvårdsanpassat 

skogsbruk enligt de officiella kriterierna från Ministerkonferensen för skydd av Europas 

skogar 

Hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar 


Producentansvaret för avfall innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta 

omhand uttjänta produkter. Producentansvaret är ett styrmedel för att uppnå miljömålen. 

Tanken är att det ska motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, 

lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen

I 

NYCKELTAL 1.5.1 Hushållsavfall för återvinning med producentansvar 

Sundsvall Bästa kommun i Sekom Medelvärde för Sekom 

Sverige har vi producentansvar för förpackningar, däck, returpapper, bilar och elektriska och 

elektroniska produkter. Det innebär att de som producerar måste ta ansvar för de produkter 

som de släpper ut på marknaden så att produkterna utvecklas i en mer miljöanpassad riktning 

och att se till att de förpackningar, det returpapper och de däck som tillverkas tas om hand på 

ett miljömässigt godtagbart sätt. 

Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 


Eus avfallshierarki prioriterar i första hand att man ska sträva efter att förhindra att avfall 

uppkommer framför allt genom förbättrade produktionsmetoder men också genom förändrade 

konsumtionsmönster. Det avfall som uppkommer ska i första hand återanvändas och i andra 

hand återvinnas. Återvinning kan ske genom att materialet eller energin återvinns eller att 

näringsämnena går i ett kretslopp. I sista hand kan deponering vara den enda lämpliga 

behandlingsmetoden utifrån geografiska, miljömässiga, tekniska och samhällsekonomiska 

bedömningar 

NYCKELTAL 1.6.1 Mängd hushållsavfall och jämförligt, kg/invånare 

Sundsvall Medelvärde för Sekom Bästa kommun i Sekom 

Andel skyddad natur 


NYCKELTAL 1.7.1 Andel skyddad natur, % 

Sundsvall Bästa kommun i Sekom Medelvärde i Sekom

Förnybar och återvunnen energi i kommunens lokaler 


Nyckeltalet visar en del av kommunerna interna arbete för minskad klimatpåverkan. 

NYCKELTAL 1.8.1 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunens lokaler 

Sundsvall Bästa kommun i Sekom Medelvärde för Sekom 

Transportenergi för tjänsteresor med bil 


Visar den fossila energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen. 

NYCKELTAL 1.9.1 Transportenergi för kommunala tjänsteresor med bil 

Sundsvall Medelvärde för Sekom Bästa kommun i Sekom 

NYCKELTAL 1.9.2 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil 

Totalt Sundsvall Medelvärde Sekom Bästa ekokommun 

Nyckeltalet visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil i ton per årsarbetare.







byggas ut.

God bebyggd miljö - Sundsvalls Livsmiljöbarometer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?