Bulletinen - Birka samfällighetsförening

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 4• 2009 

Enskilda vägar i framtiden Schablonberäkning, självdeklaration, medfinansiering på upp 

till 90 procent mm • 35 miljarder till landsbygden • Vägverket går 2010 in i Trafikverket 

Vad händer när vägar blandas med sjöfart, järnvägar? • Sveriges Kommuner och 

Landsting Knyt en avgift till de kommunala vägarna istället för att gå via skattsedeln. 

Bulletinen Nr 4 • 2009

Vilken hejdundrande 

jubileumsfest det blev 

i Södertälje! 

Vår förbundsstämma i Södertälje kommer att gå till historien. Pompa 

och ståt med ”kunglig glans”, invigningstal av infrastrukturminister 

Åsa Torstensson, högtidstal av landshövdingen i Västerbotten Chris 

Heister och många intressanta synpunkter från deltagarna i de båda 

paneldebatterna. Alla som inte hade möjlighet att komma till Södertälje 

får i detta nummer av Bulletinen tillgång till en omfångsrik rapportering. 

Förhoppningsvis något ni kan ha nytta av i ert arbete och 

era kontakter med myndigheter runt om i Sverige. 

Enskilda vägens historia Vi lämnar nu 100 enskilda vägår bakom 

oss. Men för att lämna några minnen till vår eftervärld kommer 

historikern Per Blomqvist nästa år med den första historieboken om 

enskild väghållning. 

REV blickar framåt Med en organisation som verkligen är på frammarsch 

blickar vi självklart också framåt. Nya intressanta utmaningar 

står framför oss. Medlemsantalet ökar glädjande nog och vi förstärker 

vårt kansli i och med detta. 

Fortsatt fokus på enskilda väghållare? Jag kan inte låta bli att 

fundera över var enskild väghållning hamnar i det nya stora 

Trafikverket som kommer att sjösättas i april 2010. Blir de enskilda 

väghållarna bortglömda för alla storsatsningar i infrastrukturen? 

Säkert läste ni i förra numret av Bulletinen hur REV ska försöka 

påverka politiken via en offensiv handlingsplan. Detta blir vår ledstjärna 

i vårt arbete för 2010 och framåt. 

Ett år är till ända. Vissa av oss ser fram mot en snörik vit vinter och 

andra inte. Oavsett hur det blir så vill jag önska alla medlemmar i 

vår organisation och naturligtvis alla andra som läser vår tidning en 

riktigt 

God Jul 

och ett 

Gott Nytt År! 

REV Bulletinen utges av 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Adress: Riddargatan 35-37 

4 57 STOCKHOLM 

Telefon: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 

E-post: kansliet@revriks.se 

www.revriks.se 

Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528- 09 

REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. 

Citera gärna Bulletinen - men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson 

Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab 

Form och original: 

Misse Nygård Josefsson 

Annonser: Kansliet 08-20 27 50 

REV tar inget ansvar för annonsörernas 

utlovade förpliktelser m m. 

Kansliet har telefontid: 

Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 5.00 

Torsdagar 09.00 - 2.00 

Lunchstängt 2.00 - 3.00 

På kansliet f inns 

Ulf Säfström, VD 08-440 24 6 , 070 290 42 00 

Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59 

Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 9 

Solweig Hultén, assistent 08-20 27 50 

Bengt Allfors, it-och hemsideansv, tisdagar 

Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 64 

Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 

Valda funktionärer 08-20 27 50 

Ordinarie: 

Sven Ivarsson, ordförande 

Bengt Nydahl, vice ordf, advokat 

Sture Källgården, lantmätare 

Mikael Näslund, företagare 

Margareta Vikgren, ekonom 

Kristina Åberg, administratör 

Christer Ångström, jurist 

Suppleanter: 

Jan Ellström, ingenjör 

Uno Jakobsson, advokat 

Jan Johansson, företagare 

Lotta Thisell, företagare 

Revisorer: 

Åke T Carlestam 

Ulf Crona 

Revisorssuppleanter: 

Anders Gejke 

Berndt Wiklander 

Valberedning: 

Curt Carleteg, sammankallande 

Inger Strömberg 

Bengt Larsson 

Omslagsfoto: Misse N Josefsson 

Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 968 och har som 

uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. 

Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och 

anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska 

frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar 

utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med 

medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare 

heltäckande försäkringspaket. 

Kansliet kommer att vara stängt 

24-27 dec, 31dec-6 jan. 

Öppnar åter den 7 jan 2010. 

2 Bulletinen Nr 4 • 2009

FOTO: MISSE N JOSEFSSON 

Innehåll 

REV-100 ÅR 

4 Vad blev det av jubileumshelgen? 

7 Åsa Torstensson: Jag kan inte nog uttrycka min uppskattning 

för ert engagemang 

10 Chris Heister: Bra infrastruktur behövs i alla delar av Sverige 

12 Mingel – alla var där 

14 REVs jubileumsdebatt 

22 Lena Erixon: Nya enskilda vägar i full färd mot 2070 

26 Debatt: Landsbygdsutveckling för en morgondag 

36 Företag och organisationer fanns på plats 

38 Robert Nydahls minnesord 

REV-NYTT 

41 Nya styrelsen 

41 Ny VD 

ÖVRIGT 

40 Nobelpriset i ekonomi 2009 

och den enskilda väghållningen. 

Bulletinen Nr 4 • 2009 3 

FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM 


Glada miner när alla sjöng REV-sången. 

”Kunglig” inledning. 

12 

Åsa och Sven höll händer och 

sjöng REV-sången i kör. 


4 

38 

Uppdrag i vägföreningar går 

ofta i arv. Här två generationer 

advokater Nydahl.

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige 

Sven Ivarssons sammanfattning av de enskilda vägdagarna 

i Södertälje den 10-11 oktober. 

Vad blev det av 

jubileumshelgen? 

2007 var vår ambition att på sikt 

etablera de Enskilda Vägarnas 

dag vartannat år, i samband med 

vår stämma. Då skulle REVs verksamhet 

stötas och blötas under 

dagarna två, då skulle vi redovisa 

våra erfarenheter och avkräva 

politiker och myndigheter besked. 

Förhoppningen var att vi efter 

några årsstämmor skulle ha nått 

detta mål. Vi är redan där! 

Vid årets stämma fick vi rekord i antalet 

deltagande medlemmar, från Skåne till 

Norrland. ”Vårt” statsråd var på plats. 

Generaldirektörerna för Vägverk och Jordbruksverk, 

och för Vägverket även styrelseordföranden, 

liksom för det nybildade 

Tillväxtverket. Konferensanläggningen 

Skogshöjd var fullbelagd. Utställningsutrymmena 

utnyttjades till max. Programmet 

var oerhört professionellt, med allt 

från ”kungligt besök”, trumpetfanfarer 

och artister med specialskrivna sångtexter 

till seriösa föredrag, debatter och seminarier. 

Snyggt jobbat av Maria Sundström 

och Solweig Hultén från REVs kansli tillsammans 

med Lars-Gunnar Tannerfors 

som också var konferencier. Tack. 

ViktEn aV EnSkild Väghållning 

De enskilda vägdagarna öppnades av 

infrastrukturminister Åsa Torstensson, 

som i sitt tal återigen betonade vikten av 

ett fungerande finmaskigt vägnät. För att 

denna och övrig infrastruktur ska fungera 

har alliansens regering satsat mycket på 

”Kungen” hittade i sitt inledande tal 

genast en gemensam värdegrund i 

problemet att få pengar av staten som 

omfattar de enskilda väghållarna och 

tydligen även hovet. Vi fick även höra 

”Carl Bildts”, ”Göran Perssons”, ”Jan 

Guillous” och ”Leif GW Perssons” syn 

på enskild väghållning. Allt framfört av 

den väl kamouflerade komikern Göran 

Gabrielsson. 

infrastrukturen. Från de enskilda väghållarnas 

sida upplevdes kanske en besvikelse 

över att regeringen inte vill tillsätta en 

utredning avseende den enskilda väghållningen 

i ett brett perspektiv. Vi ser fram 

emot att Trafikverket tar tag i frågan, när 

sammanslagningen mellan Banverket och 

Vägverket resulterat i Trafikverket efter 

den 1 april 2010. 

Lördagens debatt upplevdes dessvärre 

av flertalet som en uppvisning i myndigheternas 

förmåga att skjuta över ansvaret 

på varandra (se sid 14). Enigheten var 

total i att det är ett samhällsintresse att 

ha en effektiv och ordnad väghållning på 

landsbygden. En självklarhet för att man 

ska kunna bo och verka där. Hela Sverige 

ska leva! Sedan blev det värre när det 

konstaterades att avsatta medel i Landsbygdsprogrammet 

hanterades olika, det 

upplevdes till och med som godtyckligt i 

olika delar av landet. Bollen rullade raskt 

mellan Tillväxtverkets ordförande, dessutom 

landshövding, till Jordbruksverkets 

generaldirektör, som passade till Vägverkets 

ordförande som kände att det här var 

nog inte Vägverkets bord… Som Anna- 

Clara Snygg från Bohuslän uttryckte det: 

” Kontakten med verkligheten var inte så 

påtaglig”. 

lugn REV-Stämma 

Eftermiddagens stämma hölls under sedvanligt 

lugna former som det väl brukar 

vara när oförändrad avgift föreslås. Det 

kanske känns igen från våra respektive 

egna föreningar? Det var endast i samband 

med hanteringen av föreslagen budget som 



Rekordmånga deltagare. Skogshöjds största sal var fylld till sista plats. 

jag efteråt kände att frågan om personalkostnader 

kanske blev otillräckligt belyst. 

Man ville inte ifrågasätta förtroendet för 

styrelsen. Eftersom det ligger lika mycket 

i styrelsens som medlemmarnas intressen 

att dessa bitar är klarlagda vill jag återigen 

försöka förklara den uppkomna skillnaden 

i lönekostnader. 

ÖkadE lÖnEkoStnadER 

Fördubblade lönekostnader är uppseendeväckande. 

Den förra budgeten gjordes 

till stämman 2007 med andra förutsättningar. 

Jämfört med föregående period 

har vi att finansiera ytterligare tre tjänster. 

En lantmätare och en vägtekniker (ännu 

ej anställda) samt den administrativa assistent 

som redan är anställd, men som 

inte fanns med i föregående budget. 

Kostnaderna för tidigare anställda representerade 

deltidstjänster som under den 

gångna perioden måste gå upp i arbetstid. 

I budget tas kostnaderna för dessa 

upp med faktisk arbetstid. Kostnaderna 

beräknas nu för tidigare anställda med 

mera tid och förväntade lönejusteringar 

under kommande period samt kostnader 

för de tre som inte var med i föregående 

budget. För de sju anställda – fyra med 

heltid och tre med varierande deltid – är 

nyckeltalen rimliga över tvåårsperioden. 

Om någon vill ha denna fråga ytterligare 

belyst så står undertecknad eller Maria 

Sundström gärna till förfogande för mer 

detaljerade uppgifter. 

middag mEd hEdRandE aV REV 

Kvällens middag med tal av bland andra 

Vägverkets generaldirektör Lena Erixon 

gav sin framtidsvision. 

Stämman förflöt under lugna former. 

men hettade till när personalkost- 

naderna diskuterades. 

Åsa Torstensson, Gunilla Franzén från 

VTI, Lena Erixon, Vivi-Anne Behm från 

Gloppe VF. Inte minst nestorn, förre vice 

ordföranden advokat Robert Nydahl som 

var med och ombildade Riksförbundet 

1968 , var nog en upplevelse för de flesta 

av oss (talet finns på sid 38). Robert är 

vidtalad att skriva en artikel med flera av 

sina minnen ”från tiden”. 

Dag två inleddes med seminarier som 

trots den tidiga timmen, dagen efter kvällen 

före, var både välbesatta och uppskattade. 

Dessa seminarier kommer att redovisas 

i kommande nummer av Bulletinen 

och bilderna som visades ligger utlagda på 

hemsidan som åhörarkopior. 

Raka RÖR mot fRamtidEn 

Avsnittet som avslutade Enskilda Vägdagarna 

inleddes av Vägverkets generaldirektör 

Lena Erixon. Hon presenterade 

forts nästa sida 

Bulletinen Nr 4 • 2009 5


Leif Kronqvist hälsade alla välkomna. Alla håller händer utom Lars-Gunnar Tannerfors. 

Hans-Otto Nilsson och Ma 

Rekordartat deltagande i 

I vimlet: REV-medlemmar, politiker, vägverkare, lantmätare, ”Kungen” och många fler. 

Curt Carleteg och Margareta Vikgren. Lotta Thisell. The Diamonds underhöll. 

Sven Ivarsson, Eva Linnard och Åsa Torstensson. Bengt Allfors med frun Birgit. 



rtin Felldin. 

Per Wenner. Vägverkets Owe Willingskär och Linnea från Diamonds. Camilla Nygårds 

2009 års förbundsstämma 

Foto Gunilla Hellström, Misse N Josefsson 

Vivi-Anne Behn. Eva Linnard och Åsa Torstensson applåderade hedersledamoten Robert Nydahl. Ingrid Nydahl. 

Maria Sundström. Linnea bjöd upp REVs herrar till vild dans. Elwe Nilsson och Anna Liss Daniels. 



forts från föregående sida 

Vad blev det av... 

Infrastrukturminister Åsa Torstensson 

verkade trivas i REVs Sven Ivarssons 

sällskap. 

några intressanta funderingar om utmaningar 

och utvecklingstrender med sikte 

på 2070. Det är naturligtvis svårt att sia om 

framtiden, men det är till exempel uppenbart 

att klimatförändringarna kommer att 

påverka också oss enskilda väghållare. 

Sedan fortsatte det ”Med nya krafter för 

en stärkt utveckling av Sverige”. Här kom 

flera frågor upp som kändes betydelsefulla. 

Vid sittande bord konstaterade Vägverkets 

Per Wenner och Gunilla Glasare från Sveriges 

Kommuner och Landsting att det 

snarast behövs en diskussion med REV 

om kommunernas nuvarande hantering 

och framtida engagemang i fråga om enskilda 

vägar. 

Från Maskinentreprenörernas Håkan 

Norén kom praktiska råd och synpunkter 

som upplevdes som möjliga att åka hem och 

omedelbart börja tillämpa. 

Framtida utveckling av Landsbygdsprogrammet 

med sina 35 miljarder kronor över 

sju år belystes med både möjligheter och 

svårigheter när det gäller enskilda vägar. 

Som framgick av politiskt sakkunnige Maria 

Wingård från Jordbruksdepartementet 

är inställningen positiv och från REV får 

vi bevaka området. Problem kvarstår vad 

gäller vissa länsstyrelsers synsätt. 

BESkEd fRån VägVERkEt 

Mest positivt och verklighetsnära 

– förutom möjligen från Håkan Norén – 

var ändå inläggen från Per Wenner. 

Nu kom beskeden vi väntat på: 

• Bidragen till broreparationer höjs till 

högst 90 procent vid orimligt höga 

kostnader för den enskilde. 

• Schablonersättningar ska inte innebära 

de våldsamma geografiska medelsförskjutningar 

som diskuterats. 

• Övergången till schablonersättningar 

ska följas och utvärderas gemensamt 

med REV. 

• Längdkriteriet 1000 meter ersätts av 

lägsta beloppsgräns, trafikarbete eller 

liknande. 

• Vägverket inrättar ett råd med berörda 

intressenter för enskilda vägar. 

• Rådgivning och service till de enskilda 

väghållarna ska säkerställas. 

Dessutom markerade Per Wenner mycket 

tydligt att Vägverket vill ha ett positivt 

samarbete med de enskilda väghållarna 

för att även fortsättningsvis göra den goda 

resan möjlig. 

konStRuktiVa diSkuSSionER 

Nu ska vi lösa frågorna om samhällsnyttan 

kontra nationella mål med den statliga 

medfinansieringen, konstruktions- och 

trafikklassansvar för konstbyggnader, 

momsproblematiken, m m. Vi ser fram 

emot många, konstruktiva diskussioner 

med Vägverket. 

Avslutningsvis får vi nu dra en lättnadens 

suck att allt – med undantag för 

Skogshöjds ljudanläggning – fungerade 

bra och många deltagare uttalade sig 

spontant positivt direkt efter stämman. 

Nu gäller att ta nya tag och se fram emot 

Enskilda Vägdagarna 2011 – inget jubileum, 

men ett bra program kommer det 

att bli. 

Text Sven Ivarsson 




Åsa Torstensson 

Jag kan inte nog uttrycka min 

uppskattning för ert engagemang 

Det är en ära att få komma efter ”Hans 

kungliga höghet”. Tack också för att jag 

får komma hit till detta jubileum. Jag vill 

precis som ”Kungen” gratulera till era 

100 år, eller kanske snarare 40 + 60. Ni är 

ju ganska smarta med hur er matematik 

fungerar. Men det är ett samhällsbygge 

som ni i bred och dubbel bemärkelse ska 

fira jubileum för. För det är ni som sitter 

här som gör arbetet. Det är ni som bygger. 

Det är ni som gräver. Det är ni som rensar. 

Det är ni som skottar och hugger om 

dagarna. Och om kvällarna då planerar ni, 

tänker, ringer och skriver. Ibland voterar ni. 

Ibland är ni oense. Och allt detta hör ett 

samhällsarbete till. Allt detta är grunden 

för ett demokratiskt arbete och en stark 

lokal demokrati. Men det är också garanten 

för att ett samhälle på 2000-talet ska 

fungera. För visst ska vi fira Riksförbundet 

Enskilda Vägar. 

Men idag vill jag att vi också har fokus 

just på er som finns här, och alla andra som 

finns runt omkring i landet, som är garanter 

för att en vägsamfällighet fungerar. För ni 

vet, och jag vet, att för att hela Sverige ska 

leva behövs enskilda vägar. Det enskilda 

vägnätet är en viktig hörnsten för att knyta 

ihop Sverige. 

Regeringen har därför prioriterat just 

satsningar på infrastruktur i hela landet. Jag 

har satsat på en utvecklad infrastrukturplan 

som knyter ihop de olika transporterna. För 

vi vet att vi är beroende av både väg och 

järnväg, ibland sjöfart och däremellan flyg. 

Men vi vet också att över en miljon människor 

är direkt beroende utav en enskild 

väg som har statsbidrag. Var fjärde gods- 

och persontransport har sitt ursprung från 

en enskild väg med statsbidrag. 

Sedan måste jag också säga att vi har 

bortåt 270 000 fritidshus som har sin anslutning 

till en enskild väg. Det är därför 

som vi ska ha fokus på hela resan, på hela 

transporten. För tanken med både vägar 

”Jag vet att det är 

mycket, mycket 

vardagsslit hos 

er. Det är mycket 

ideellt engagemang 

som läggs 

ner i våra vägsamfälligheter. 

Det är 

ovärderligt. ” 


och järnvägar är att det ska kännas tryggt att 

använda dem. Det ska vara smarta val vi kan 

göra och det ska kunna vara enkelt att röra sig. 

Det ska kunna vara enkelt att bo med en familj 

på en plats och att någon i familjen arbetar på 

en annan plats. För det är med stora arbetsplatsregioner 

som vi också kan skapa möjligheter att 

ha flera arbetsgivare att välja på. Då hänger det 

ihop. Där resan börjar på enskild väg, måste den 

vara i bra skick för att pendlingen ska kunna 

kännas trygg. Men också att X2000 faktiskt 

kommer fram i tid. Det är så vi utvecklar hela 

landet och ger förutsättningar både för att ni 

ska utveckla ert lokalsamhälle, men också att 

vi kan skapa förutsättningar för nya kreativa 

företagare, som kan utveckla nya jobb och nya 

företag, runtomkring i hela landet. 

Våra enskilda vägar är en grundbult för att 

knyta ihop såväl människor som landet. Det är 



FOTO: MISSE N JOSEFSSON



Jag kan inte nog... 

på det sättet som vi skapar möjligheter 

för människor att kunna välja sina andningshål, 

och att ändå känna trygghet 

för att äldreomsorgen fungerar och att 

barnens skolväg känns trygg och säker. 

Med den här bakgrunden är det ju så 

att era krav och era förväntningar på 

statens medfinansiering för enskild 

väghållning är ganska motiverade och 

det finns en förklaring till dem. Det är 

därför som regeringen nu skapar just 

förutsättningar för att infrastruktur 

ska bidra till företagande och tillväxt 

i hela landet. För det är när transportsystemet 

fungerar som det underlättar 

människors vardag. Därför så började 

jag med att prioritera pengar till drift 

och underhåll. Det ger inga rubriker i 

några tidningar. Men ni vet hur viktigt 

det är. Och jag vet också att det finns 

mycket kvar att göra på den sidan, men 

vi har höjt anslagen med 25 procent. 

REgERingEn SatSaR på 

infRaStRuktuR 

Regeringen går nu vidare och vi gör 

en kraftig ambitionshöjning som uppgår 

till 417 miljarder kronor för åren 

2010-2021. Dessutom har vi satsat 

ytterligare 10 miljarder kronor i närtidssatsning. 

Här finns också riktade 

pengar till tjälsäkringar på våra vägar 

från Dalsland och norrut. Så sent som 

för tre veckor sedan presenterade jag 

budgeten där vi nu satsar ytterligare 

1,6 miljarder på infrastruktur. Pengar 

som vi tidigarelägger på vägsidan för 

att stärka trafiksäkerheten och för att 

förbättra kollektivtrafiken. Och för att 

göra smarta investeringar i en tid när vi 

får mer väg, mer asfalt och mer grus för 

pengarna. På så sätt gör vi två smarta 

val. Vi skapar bra förutsättningar för 

jobb i en tid då vi är oroliga för att 

jobben försvinner. Och vi skapar bra 

förutsättningar för att vi har ett tryggt 

och bra vägsystem när konjunkturen 

vänder. När det gäller de enskilda vägarna 

har regeringen gått från ord till 

handling och satsat nya resurser. 2008 

höjde vi anslaget med 100 miljoner. 

2009 gjorde vi en extra satsning på 154 

miljoner kronor och 2010 satsar vi 50 

miljoner kronor extra i den delen utav 

de nya 1,6 miljarderna. Det som kanske 

för mig är det viktigaste är att de enskilda 

vägarna ingår i planeringsramen 

och planeringsperioden fram till 2021. 

Det är så vi knyter ihop landet. Det är 

så vi knyter ihop ett vägnätverk. 

Så här ser det ut över landet. Vi gör 

en översyn via Vägverket och Vägverkets 

projekt har drivits i nära samverkan 

med de olika aktörerna. Allt i 

Närtidssatsning: 

bidrag enskild väg 

0-5 mkr i länet 

5-10 mkr 

10-20 mkr 

> 20 mkr 

syfte att se över nuvarande regelverk 

för att förenkla, effektivisera och göra 

det tydligare. 

ÖVERSyn aV nuVaRandE 

REgElVERk 

Översynen innebär också en översyn 

av arbetssättet, som ni har efterfrågat. 

Ett exempel på det är införandet av 

schablonberäkning för i stort sett samtliga 

vägar med statlig medfinansiering. 

Förslaget innebär rättvisare fördelning 

av tillgängliga medel samt en stor förenkling 

i hanteringen. För att göra en 

mjuk övergång till schablonberäkning 

finns ett förslag på en övergångslösning 

under fem år. Naturligtvis ska vi 

också bli bättre på uppföljning för att 

se att det fungerar som det var tänkt. 

Vägverket ser också över hur verksamheten 

ska vara organiserad. Syftet har 

varit att göra en bättre integrering av 

verksamheten inom enskild väghållning 

med i första hand den verksamhet 

som finns inom drift och underhåll. 

Sammantaget kan man säga att den här 

förändringen utav arbetssätt har skapat 

förutsättningar för en effektiv hantering 

av verksamheten. Det betyder att 

Vägverket kan utnyttja sina resurser till 

stöd och rådgivning för enskild väghållning. 

Men hjälpen ska också omfatta 

vägar som inte uppbär statlig medfinansiering. 

Det är viktigt att Vägverket 

tillsammans med enskilda väghållare 

arbetar med en större framförhållning 

och långsiktighet i planeringen av de 

åtgärdsbehov som finns både för underhåll 

och investeringsåtgärder, för 

att vi bättre ska kunna utnyttja våra 

tilldelade medel. Jag vill bara nämna 

vikten av underhåll av våra broar. Det 

är naturligtvis så att det diskuteras 

mycket vad som nu händer med ett 

kommande Trafikverk. Många frågeställningar 

berör Vägverkets och Banverkets 

sammanslagning. Men det här 

har skett under en process. Så det blir 

en logik i att vi börjar med infrastruk- 



turplanering där vi ställer krav på en 

mer sammanhållen trafikslagsövergripande 

planering. Då blir det naturligt 

att i slutändan under våren skapar vi 

ett Trafikverk. Storleksmässigt blir det 

inte större än tidigare, för under tiden 

har vi bolagiserat både produktionsdelar 

(vi har Banverkets produktion kvar) 

och den konsultverksamhet som nu 

finns inom Vectura. 

BREdBandSfRågan 

Ni sitter här och är starkt engagerade i 

enskilda vägar, men det finns en annan 

del som jag också samtidigt skulle vilja 

ta upp. Det är våra bredband. Det finns 

naturligtvis stora skillnader, men likheterna 

med att arbeta för enskilda vägar 

och arbeta för tillgång på bredband i 

glesbygd är påfallande många. Det rör 

sig om nödvändig infrastruktur. Såväl 

fungerande vägar som bredband krävs 

för att vi ska möjliggöra en effektiv 

verksamhet för våra landsbygdsföretagare, 

och för att vanliga hushåll ska 

kunna använda bredband för att förenkla 

sin vardag. Det handlar ofta om 

markfrågor. Det handlar om offentligt 

stöd. Det handlar om upphandling. Det 

handlar om samverkan mellan privata 

och offentliga aktörer. Allt detta som ni 

är så bra på. Men det finns en skillnad. 

Ni har så lång tid med er historia, och 

har därmed så mycket erfarenhet. Det 

andra arbetet med att skapa förutsättningar 

för bredbandsutbyggnad är fortfarande 

i pionjärstadiet och kanske bara 

har att jämföra med tio år. Min vädjan 

till er är att när ni arbetar i ert dagliga liv 

så vet jag att ni också möter diskussioner 

kring bredbandsutbyggnad. Bjud 

på era kunskaper. De behövs. 

Jag vet att det är mycket, mycket 

vardagsslit hos er. Det är mycket ideellt 

engagemang som läggs ner i våra 

vägsamfälligheter. Det är ovärderligt. 

Jag kan inte nog uttrycka min uppskattning 

för ert engagemang. Som jag 

sa i min inledning – för att hela Sverige 


”Såväl fungerande 

vägar som bredband 

krävs för att vi ska 

möjliggöra en effektiv 

verksamhet för 

våra landsbygdsföretagare, 

och för att 

vanliga hushåll ska 

kunna använda bredband 

för att förenkla 

sin vardag.” 


ska leva behövs våra enskilda vägar. Nu 

kära stämmodeltagare hoppas jag att ni 

får två mycket intressanta och stimulerande 

dagar här. Härmed förklarar jag 

jubileumsstämman för öppen. 

Fråga till Åsa Torstensson: 

tror du att det skulle vara möjligt att ha 

en utredning som fortsätter på trafikverksutredningen 

och som diskuterar enskilda 

vägar, dvs får den med i ett paket när 

man nu får en ny myndighet? 

– Det steget vi har tagit nu är ett mycket, 

mycket tydligt steg i den riktning 

ni efterfrågar. Enskilda vägar är en del 

av ett sammanhållet vägnät. Det är en 

mycket, mycket tydlig signal var enskilda 

vägar hör hemma för någonstans. 

Sedan brukar inte allmänt det där med 

utredningar vara så älskat. För då tror 

de att man ska gömma något i en utredning. 

Nu har jag försökt att leverera 

innan ni efterfrågat utredningen. Men 

uppenbarligen var det något kvar som 

ni efterlyste. 



För att hela Sverige ska leva behövs våra 

enskilda vägar, säger Åsa Torstensson.


Chris Heister – Landshövding i Västerbotten och ordförande i Tillväxtverket 

Bra infrastruktur behövs 

Stämmodeltagare! Jag är oerhört hedrad 

över att få vara högtidstalare vid ert 

100-årsjubileum. Jag tror aldrig att jag varit 

högtidstalare tidigare. Inte vid ett 100-årsjubileum 

i alla fall. 

Jag är född i norra Roslagen, vid en enskild 

väg. Det var lite spännande för jag 

och de andra barnen i byn följde gärna med 

våra pappor när de höll på och skötte vägen. 

Det allra mest spännande när jag var väldigt 

liten var när de plogade med häst. Då kan 

ni förstå hur gammal jag är. För oss barn 

var det ett stort äventyr. Snön vräkte ner. 

Det kunde vara minus tjugo grader och vi 

var oerhört påpälsade. Fick vi chansen att 

hänga med på plogen så ville vi gärna göra 

det. Men jag är inte lika övertygad om att 

min pappa och de andra karlarna tyckte 

att det var ett lika stort äventyr. För dem 

var det livsnödvändigt. Det handlade om 

att kunna hålla vägen öppen så mjölkbilen 

– det allra viktigaste – skulle kunna 

komma fram. De la ner väldigt mycket 

energi på det. 

Idag är jag, som sagt, landshövding i 

Västerbotten. Det är ett fantastiskt 

län. När jag är på hemmaplan brukar jag 

alltid säga: Västerbottens dörr står alltid 

öppen. Ni är välkomna dit. Det är ett län 

som har praktiskt taget allt. En fantastisk 

natur, fantastiska människor och en enorm 

företagaranda. I vissa byar är det riktig 

Gnosjöanda. I Västerbotten finns det 3 800 

mil enskild väg. Det är något annat än den 

enskilda väghållning jag har erfarenhet av. 

Den är en mil lång. Det här är 3 800 mil. 

Tittar man på enskilda vägar så är det, som 

infrastrukturministern sa, två tredjedelar 

av det svenska statliga vägnätet. Det är 

naturligtvis oerhört mycket enskild väg. 

Det säger sig självt att om det inte skulle 

finnas det engagemang och den tid som ni 

lägger ner så skulle inte Sverige fungera. 

”Om landsbygden 

ska fungera då är 

det viktigt att de 

enskilda vägarna 

finns där, och att de 

är i gott skick. För 

det är inte bara ni 

som bor längs den 

enskilda vägen som 

ska åka på den. 

Det är också så att 

alla andra ska kunna 

åka där”. 

Chris Heister 

”Men jag tror att 

man inte bara säger 

på de här högtidsdagarna 

att det är 

bra med det engagemang 

som ni har, 

utan att man också 

i vardagen lyfter 

fram det arbete och 

den kraft som ni 

besitter. För det är 

själva grunden för 

att allting ska fungera. 

Jag vill ge er 

eloge och samtidigt 

tacka för det arbete 

ni gör”. 

Chris Heister 

Större delen av Sveriges yta är landsbygd, 

ta t ex Västerbotten som är något större än 

Danmark. Om landsbygden ska fungera 

då är det viktigt att de enskilda vägarna 

finns där, och att de är i gott skick. För det 

är inte bara ni som bor längs den enskilda 

vägen som ska åka på den. Då kunde man 

diskutera vilken vägstandard som behövdes. 

Det är också så att alla andra ska kunna 

åka där. Därför ställs det väldigt stora krav 

på att vägen ska vara av god standard. Det 

är mycket arbete som ni lägger ner. 

Jag är som sagt var, medlem i en enskild 

vägförening. Jag ska inte säga vilken, 

men den är medlem i REV. Jag har kontrollerat 

det med min bror på morgonen för 

jag tänkte att det skulle se illa ut om jag 

kom hit och högtidstalade, och så var inte 

vägsamfällighetsföreningen medlemmar 

i REV. Men det sa min bror var självklart 

att den var. När jag var liten var vi kring 25 

medlemmar i den här föreningen. På den 

tiden hette det nog mantal. Numera heter 

det andelar. Då var det bönderna som hade 

olika andelar i vägen beroende på hur stor 

gård de hade och hur de utnyttjade vägen. 

25 stycken var det som skulle hålla en mil 

väg öppen. Idag är vi runt 500 medlemmar 

och jag tror att det är så det ser ut på 

många ställen runt om i Sverige. Kanske 

inte i så stor utsträckning i mitt nuvarande 

hemlän, men i övrigt. Det är många 

fritidshusboende och jag är en sådan. Jag 

har en sommarstuga i gamla kohagen på 

mina föräldrars gård och jag är en av de 

500 medlemmarna. 

Det är klart att ekonomin ser något 

bättre ut idag än vad den gjorde då när man 

skulle försöka hålla den här vägen igång. 

Men det är otroligt mycket som ska göras. 

Min pappa var vägfogde, min bror är vägfogde 

idag. Det verkar gå i arv och så ser det 

väl ut på många andra ställen också. Men 



i alla delar av Sverige 

man ska vara medveten om att det finns 

en viss skillnad mellan de som varje 

dag bor vid en enskild väg och de som 

bara nyttjar den ibland. Jag kan tycka, 

och jag vet inte om jag svär i kyrkan, 

att de som är där ibland har större krav 

på vägstandarden än de som bor vid 

vägen. Det finns en del av mina grannar 

som tror att den här enskilda vägen ska 

ha samma vägstandard som E 4 mellan 

Stockholm och Södertälje. Det är klart 

att så kan det ju ändå inte vara. Där tror 

jag att det krävs väldigt mycket dialog 

och att man får chansen att informera 

om vad som ligger i ansvaret att driva 

en enskild väg. 

För att återgå till den enskilda vägens 

betydelse för landsbygden 

är det som infrastrukturministern sa 

– om hela Sverige ska leva måste man 

se till att man har bra infrastruktur i alla 

delar av Sverige. Vi vet att företagandet 

ökar på landsbygden. En viktig förutsättning 

för det är att det finns vägar, 

att det finns infrastruktur och att det 

också finns bredband som gör att man 

kan vara kontinuerligt uppkopplade. 

Och ha den servicen och det stödet 

som det innebär. Jag kommer från ett 

län jag brukar kalla för Europas skafferi. 

Vi har väldigt mycket råvaror. Vi 

har guld i marken och ovanpå den. Vi 

har skog och stor utbyggnad när det 

gäller vindkraften. För att det här ska 

fungera måste man ha en infrastruktur 

av bra standard. Det handlar inte bara 

om att råvaror och det andra vi förädlar 

ska kunna lämna våra byar, våra städer 

och vårt län. Vi måste också ha varor in 

till de verksamheter vi bedriver. Det är 

klart att det här är av väldigt stor betydelse. 

Som företrädare för ett stort län 

kan jag säga att vi är tacksamma för att 

Bulletinen Nr 4 • 2009 

regeringen nu har sett till att statsbidraget 

har blivit något starkare till de enskilda 

vägarna. Men man ska vara klar 

över att vi som bor vid en enskild väg 

lägger ner väldigt mycket egna pengar 

för att det här ska fungera. Det är inte 

bara engagemanget och arbetet utan 

faktiskt också egna pengar. Det är ett 

kraftfullt arbete vi gör för detta. Därför 

skulle jag vilja säga att det är bra att de 

enskilda vägarna får mera statsbidrag. 

Men det är ändå så att om man tittar på 

hela vägnätet är det fortfarande så att 

man kan säga att enskilda vägar i någon 

mening är i strykklass. Därmed inte 

sagt att jag som landshövding kommer 

att kräva mer statsbidrag. Det tror jag 

inte är möjligt inom ramen för hur en 

statlig budget ser ut. Det vet jag, som 

har suttit i riksdagen i många år. Men 

jag tror att man inte bara säger på de här 

högtidsdagarna att det är bra med det 

engagemang som ni har, utan att man 

också i vardagen lyfter fram det arbete 

och den kraft som ni besitter. För det är 

själva grunden för att allting ska fungera. 

Jag vill ge er eloge och samtidigt 

tacka för det arbete ni gör. Man kan 

inte ta ut det i timpenning, det vet jag 

också. Man lägger ner mycket, mycket 

mer engagemang än så. Jag brukar säga 

till mina grannar på vägen: Om det är 

så att ni har synpunkter på vägen så är 

det så att man kan inte grusa en liten 

byväg på en timme. Det gör man inte 

ens inne i Stockholms innerstad. Man 

får anpassa sig till den vägstandard det 

är och den väg som det innebär att man 

far på när man åker på en enskild väg 

ute i landsbygden. Man får ta det lite 

försiktigt. Det är inte som E 4 mellan 

Stockholm och Södertälje. 

Stort tack för det arbete ni gör och ett 

jättestort grattis till de 100 åren! 


Chris Heister – Landshövding i Västerbotten 

och ordförande i Tillväxtverket.


REVs jubileumsdebatt 

Deltagare: 

Mats Persson, 

generaldirektör Jordbruksverket 

Kenneth Kvist, 

styrelseordförande Vägverket 

Chris Heister, 

styrelseordförande Tillväxtverket 

Anders Ygeman, ordförande i 

miljö och jordbruk/riksdagen 

Anna-Klara Snygg, Norra Aröds vs 

Christer Ångström, Kärrbackstrand sff 

Sven Ivarsson, 

förbundsordförande REV. 

Jordbruksverket efterlyser 

fler bra idéer. 

mats persson, generaldirektör Jordbruksverket 

Jordbruksverket är ungt jämfört 

med REV. Bara 19 år gammalt. Vi har 

hand om djurfrågorna och landsbygdsfrågorna 

i Sverige och då är naturligtvis 

landsbygdsprogrammet det viktigaste 

verktyget vi kan använda för att stärka 

landsbygden. Landsbygdsprogrammet är 

ett stort program som innehåller väldigt 

mycket pengar. Det innehåller 35 miljarder 

kronor under sju år, dvs 5 miljarder 

per år. Jag tycker dels att det finns mycket 

pengar i programmet, men 

även en långsiktighet. Det 

är få områden där man har 

något som löper beständigt 

under sju års tid. Där 

man vet att man kan sätta 

in långsiktigt. Jag tycker 

att det är en väldigt viktig 

signal i programmet. Det 

finns till stor del EU-finansiering 

i programmet, men 

även till stor del svensk 

”När det gäller 

pengarna är det 

en väldigt liten del 

som Jordbruksverket 

förfogar över. 

Den allra största 

delen av pengarna 

ligger ute på Länsstyrelserna”. 

Mats Persson 

finansiering. Det är därmed ett väldigt 

blandat program. Det är lätt att man tänker 

att målet med landsbygdsprogrammet 

är lantbruk, och landsbygden är mycket 

lantbruk. Det tycker jag inte att vi ska 

sticka under stolen med. Men landsbygdsprogrammet 

är så väldigt mycket 

mer. Det ska skapa förutsättningar och 

bra konkurrensförmåga för alla företag 

som finns på landsbygden. Alltså inte bara 

jordbruksföretag, utan tvärtom för alla 

företag som finns på landsbygden. Det 

är en väldigt viktig del, för 

att landsbygden ska fungera, 

så behöver alla typer 

av företag fungera. Det ska 

ge nya och stabila jobb och 

det ska bevara miljön. Av de 

35 miljarderna är en väldigt 

stor del avsedd för miljön. 

Det är alltså en mycket stor 

del som går åt till att vi ska 

hålla landskapet öppet och 

hålla landskapet i bra skick. 



Och det är väl viktigt när vi åker på våra 

enskilda vägar att vi ser att det är snyggt 

runt om dem? 

pEngaR hoS länSStyRElSERna 

Det är regeringen, Jordbruksverket 

och Länsstyrelserna som har hand 

om landsbygdsprogrammet. När det 

gäller pengarna är det en väldigt liten 

del som Jordbruksverket förfogar över. 

Den allra största delen av pengarna ligger 

ute på Länsstyrelserna. Tanken är 

att få igång ett regionalt engagemang. 

Det är viktigt att få igång ett bra samarbete 

på landsbygden. Det är där de 

goda idéerna kommer och de föds inte 

bara genom att man stoppar in mycket 

pengar. De föds genom gott samarbete 

ute i alla delar av landet. 

Jordbruksprogrammet anklagas ibland 

för att vara byråkratiskt och snårigt 

med många olika sorters stöd. Jag 

ska peka på några viktiga. Stöd för förädling 

av livsmedel och bio-energi har 

blivit en stor sak. Eskil Erlandssons idé 

om att vi ska konkurrera med Frankrike 

om att vara ett stort matland har fått 

stort genomslag. Tanken är då inte att 

vi bara ska få fram ett antal stjärnkrogar. 

Det hela ska spridas neråt och vi behöver 

exempelvis bättre vägkrogar, för att 

koppla till vägarna. Det ser redan lite 

trevligare ut runt om i landet där man 

stannar till. Det är en väldigt viktig del i 

det hela. Vi ska också få igång alla typer 

av företag på landsbygden, och då inte 

bara jordbruksföretag utan alla typer 

av företag. Man ska utveckla landsbygdsturismen 

och där tror jag att vi 

har en outvecklad resurs i Sverige. Ute 

i Europa ser man att landsbygdsturism 

är en väldigt viktig del. Och ska man 

utveckla sådana företag så behöver man 

självklart bra vägar att åka på. Då kommer 

jag in på det som ligger närmast er. 

Det finns en stödmöjlighet för plane- 

ring och projektering av 

lokal infrastruktur. Där 

är vägarna naturligtvis 

en del. Sedan har det nyligen 

kommit en satsning 

på bredband. Det var en 

ganska stor diskussion 

om Sverige skulle använda 

de här pengarna, 

som man hade möjlighet 

att göra, i landsbygdsprogrammet 

eftersom det 

innebär att Sverige även 

måste stoppa in egna 

pengar för att få det att 

fungera. Det gjorde man 

till slut och därför finns 

det nu en möjlighet till 

stöd för bredbandsutbyggnad. 

StÖd till VägfÖRRättningaR 

Om vi tittar specifikt på vad av infrastruktursatsningen 

som har gått till 

”Ärligt talat 

tror jag att det 

ibland finns 

mer pengar än 

det finns riktigt 

bra idéer. Vi 

behöver få fram 

fler bra idéer så 

att vi kan stärka 

landsbygden. 

Alla organisationer 

är välkomna 

att komma med 

idéer”. Mats Persson 

Vart tar pengarna som 

Landsbygdsprogrammet skickar 

till Länsstyrelserna vägen? 

Chris heister, styrelseordförande tillväxtverket: 

De är inte kvar på Länsstyrelserna, 

kan jag säga. Även om jag hade önskat 

det ibland beroende på hur vår ekonomi 

ser ut. Men det är klart att det är vi 

som administrerar detta så det är klart 

att pengarna går via oss ut till olika program 

och projekt. Det ligger mycket i 

det som Mats säger. Det är inte bara så 

att man ska skicka iväg pengar. Detta 

är skattebetalarnas pengar, både EUs 

skattebetalare och svenska skattebetalare. 

Det är verkligen viktigt att det blir 

enskilda vägar så är det 

rätt mycket pengar. Totalt 

13 miljoner kronor har 

beviljats till 320 projekt, 

mestadels vägförättningar. 

Det är Länsstyrelserna 

som har beviljat pengarna. 

Det finns även nationella 

pengar i programmet och 

då handlar det om utbildning 

av styrelseledamöter 

i vägföreningar. 

Det innebär inte att alla 

pengar som finns i Landsbygdsprogrammet 

är till 

fullo utnyttjade. Ärligt 

talat tror jag att det ibland 

finns mer pengar än det 

finns riktigt bra idéer. Vi behöver få 

fram fler bra idéer så att vi kan stärka 

landsbygden. Alla organisationer är välkomna 

att komma med idéer. 

bra verksamhet av de pengarna. Det 

finns olika inriktningar på pengarna. 

Dels finns det Leader-program som 

jag tycker är väldigt intressant. För mitt 

län omfattar det hela länet. Man kan 

jobba tillsammans väldigt många olika 

aktörer för att åstadkomma utveckling. 

Jag tror att på det område som man kan 

se de enskilda vägarnas betydelse allra 

mest, det är just med småföretagsamheten 

och i den potential som finns i 

besöksnäringen. Då krävs det att det 

finns en bra infrastruktur. För annars 






är inte det här möjligt. Så det här går 

hand i hand. 

hur skapar länsstyrelsen kontakten 

med vägföreningarna? måste de 

knacka dörr hos er? 

Hela Länsstyrelsens och mitt arbete går 

ut på att ha goda kontakter med länet. 

Det är själva grundförutsättningen. 

Sedan ser det lite olika ut i olika län. 

I mitt län så har vi ett regionförbund 

som i första hand ansvarar för infrastrukturen. 

Så ser det inte ut i alla län. 

När jag besöker verksamheter, enskilda 

individer och medborgare är det klart 

att de tar upp infrastrukturen. För den 

är ju viktig. Kommer man till Västerbottens 

inland eller till glesbygd över 

huvud taget så kan man säga att vägstandarden 

är rätt besvärlig och det är 

klart att det också hindrar utveckling. 

Jag arbetar just nu med ett stort projekt 

som handlar om att få internationella 

aktörer att komma in med kapital när 

det gäller besöksnäringen. De säger att 

de inte är beredda att göra det om man 

inte har en bra infrastruktur. Annars 

är det ingen idé att satsa de pengarna. 

Så det är klart att ska man verkligen få 

utväxling måste det här gå hand i hand. 

Då måste man jobba mer tillsammans. 

Jag är ordförande i Tillväxtverket, inte 

generaldirektör, så jag är inte operativ. 

Men det är klart att man måste 

arbeta mycket mer tillsammans. Det 

nya Transportverket tillsammans med 

Tillväxtverket måste arbeta just för att 

pengar och utveckling hamnar där de 

ger mest utväxling. Det som i grunden 

är Tillväxtverkets uppgift är att skapa 

goda förutsättningar för tillväxt i hela 

landet. 

hur kan en vägförening skapa en 

relation inom länsstyrelsen? Vi har 

Vägverket, regioner i Vägverket, 

länsstyrelser och regionförbund 

att hålla reda på. de pengar som 

landsbygdsprogrammet skickar ut 

och som skulle kunna användas för 

enskilda vägar. Ramlar de direkt i 

regionförbunden? 

Chris Heister och Anna-Klara Snygg. 

Enskilda vägpengarna går inte över 

regionförbundet över huvud taget. De 

går inte heller via Länsstyrelsen. Det 

du är inne och tangerar är att det är väldigt 

fragmentiserat när det gäller den 

statliga närvaron på regional nivå. Det 

När det gäller riksdagen känns 

det ibland som att enskilda 

vägar och den typen 

av frågor behandlas antingen 

styvmoderligt, eller också säger 

man att det är en fråga för 

trafikutskottet. 

anders ygeman, ordförande i miljö och 

jordbruk/riksdagen Det ligger nog någonting 

i det. För det är klart att en sak 

är frågan om vägar och hur de hålls. En 

annan sak är frågan om landsbygdsutveckling 

och då glider den direkt över 

till mitt bord. Så visst finns det en 

fragmentisering även på vårt håll. Det 

är jag den första att erkänna. 

har du varit inne mycket på frågorna 

om att man vill ha en bättre situation 

på landsbygden? 

har regeringen uppmärksammat och 

precis tillsatt en utredning för att titta 

på staten ute på regional nivå. Den här 

regeringen har en syn på att man ska ha 

en sammanhållen statlig närvaro ute i 

regionerna. Den utvecklingen tillsattes 

utav regeringen i torsdags (den 8 oktober 

2009). Det är en utredare som heter 

Mats Sjöstrand som är generaldirektör 

på Skatteverket. Jag är en av fyra experter 

och sakkunniga i den utredningen, 

för att företräda Länsstyrelserna. För 

min egen del tycker jag att Länsstyrelserna 

skulle få ett större ansvar för att 

hålla samman staten på regional nivå. 

För det är problem, kan jag som suttit i 

snart två år som landshövding, med den 

fragmentisering som det är. Här finns 

det verkligen en hemläxa att göra. 

Absolut. Vi har landsbygdsprogrammet 

hos oss och de olika delarna så att vi kan 

vara med och bidra till landsbygdsutveckling. 

Det är en levande diskussion 

för oss. Både när det gäller mat, när det 

gäller bredband och andra saker. Förutsättningarna 

för att landsbygden ska 

kunna leva och utvecklas. 

om du tittar på Eskil Erlandssons 

och maud olofssons program, med 

centerstämpel på, hur ser det ut på 

den socialdemokratiska sidan? kan 



man förvänta sig att det kommer 

ett landsbygdsprogram valåret 

2010? 

Det kan man absolut göra. För den 

som vill tjuvläsa det la vi nu i riksdagen 

30 sidor om regionalpolitik 

och landsbygdsutveckling där det 

står vad vi vill göra för att utveckla 

landsbygden. 

kan du sätta pengar på enskilda 

vägar? 

Det är väl ni bäst på. Jag tror att, om 

man pratar landsbygdsprogrammet 

som ligger på min hatt, så har vi varit 

ivriga anhängare av att reformera 

EUs jordbrukspolitik och föra över 

mer pengar till Landsbygdsprogrammen 

och rusta ner andra delar av 

jordbruksstödet. Det kanske inte är 

en vilja som i praktisk handling har 

kommit från regeringen. 

Anders Ygeman, ordförande i miljö och 

jordbruk/riksdagen. 

Från riksdagsarbete till 

Vägverket. Vad kan du idag 

säga om hur ni behandlade 

vägfrågorna i riksdagen? 

Sköt ni dem lite åt sidan? 

Kenneth Kvist styrelseordförande Vägverket. 

kenneth kvist, styrelseordförande Vägverket 

: Jag arbetade inte primärt med vägfrågorna 

i min politiska gärning. Helt 

klart har jag nu ett annat fokus på infrastrukturfrågorna 

och alla vägfrågorna. 

Men redan under tiden i riksdagen 

tyckte jag att en bra infrastruktur och 

ett bra vägväsende är nödvändigt och 

det gäller ju alla väghållares vägar. 

2010 när Vägverket, Banverket m fl 

går samman till ett trafikverk. tror 

du att de frågor enskilda väghållare 

markerar då kommer att falla åt 

sidan och få en undanskymd roll 

bland alla gigantiska satsningar? 

Både ja och nej. Organisationsförändringar 

det ska man göra när det är 

problem med organisationer. Jag har erfarenheten 

att Vägverket har fungerat 

väldigt bra, fått utnämningar för att 

vara en välskött myndighet och haft en 

ledning och också en styrelse som har 

eftersträvat stor lyhördhet mot samverkanspartners 

och Vägverkets kunder. 

Snart slås det ihop med andra myndigheter 

till ett jättelikt konglomerat. Man 

kan väl välja den organisationen och ha 

ett trafikverk. Det kommer väl också att 

funka och i praktiken kommer det väl 

inte att ändra så väldigt mycket. Men 

det är klart att styrelsen för Vägverket 

vid några tillfällen haft diskussioner 

om de enskilda vägarna, och även fått 

information om bland annat förhandlingsarbetet 

med REV. Jag kan tänka 

mig att en ledning och en styrelse för 

ett Trafikverk som ska behandla både 

sjöfart, järnvägar, vägar och så vidare 

inte kommer att ha samma närhet till 

den typen av verksamhet. Sedan om 

det blir ett problem i den praktiska hanteringen 

ute i organisationen eller om 

den blir ännu mer rent tjänstemanifierad 

eller hur det nu kommer att verka. 

Det må framtiden utvisa. I Vägverket 

har vi genomfört stora förändringar och 

jag tror att vi har en personal som jobbar 

för att den här övergången till det 

nya verket ska fungera. Det tycker vi i 

styrelsen också. Men jag måste säga att 

det finns ett engelskt uttryck – don´t fix 

what functions. Jag tycker att det ligger 

något i det. Det viktiga är inte organisationsformer. 

Det viktiga är innehållet. 

Det har tagits en del bra steg med 

mer pengar till drift och underhåll. Det 

har blivit mer pengar så att Vägverket 

tillsammans med er kan göra insatser 

för det enskilda vägnätet. Det är det 

som framförallt är det intressanta. Det 

är den innehållsliga sidan. Sedan den 

administrativa kappan på det. Den kan 

väl ha både fördelar och nackdelar. 






Vad känner du 

som medlem 

i en enskild 

vägförening när 

du lyssnar på 

det här? 

anna-klara Snygg, norra aröds vs: 

Ni är uppe på en nivå där inte jag 

spelar. Jag sitter ute i en enskild vägförening 

med två kilometer lång väg 

och 200 fastigheter, varav hälften 

åretruntboende. Och ni bollar nu med 

miljoner. Jag följer inte med på det. Vi 

tar 100000 i årsavgifter så jag är på de 

nivåerna. Men här är allt rikstäckande. 

Var är kommunerna? Vi har statsbidrag 

och tackar så mycket för det. Vi har 

fått statsbidrag till en stor ombyggnad 

och det var jättebra. Men kommunen 

finns inte. Vi har 100 kommuninvånare 

som betalar skatt, men inget bidrag. 

Grannkommunerna skottar fram till 

alla åretruntboende. Vi sliter som hästar 

för att leta fram folk som skottar åt oss. 

För det finns inga bönder kvar längre 

så det är inte så lätt att hitta folk som 

skottar heller. 

Christer ångström, kärrbackstrand sff: Jag 

sitter med ett annat problem. För två 

år sedan var jag här och pratade om 

bron som syns i programmet. Vi är 

en liten vägsamfällighet som sträcker 

sig ungefär en mil och det bor ungefär 

åtta åretruntboende här, resten är 

skogsägare och fritidsboende. Vi äger 

och ansvarar för bron som går över 

Klarälven. Den är över 100 meter lång 

och den är en tickande bomb för vår 

del. Det är alltså väldigt få personer 

som när det kommer till större renove- 

Christer Ångström, Kärrbackstrand sff. 

ringar får ta den ekonomiska smällen. 

Dessutom är det så att vi i en sådan 

här förening saknar kompetens för att 

sköta sådana här saker. Jag upplevde 

det för två år sedan som att Vägverket 

fick uppdraget att hantera och ta tag i 

de här frågorna. Och det vet ju alla ni 

här att det inte har hänt något på de 

här två åren. Jag befinner mig i precis 

samma läge idag som för två år sedan. 

Bron har blivit två år äldre och jag vet 

att inom en tre-fyraårsperiod så har vi 

en jätterenovering på gång. Man kan 

uppskatta kostnaden till sex miljoner 

kronor. Problemet med den här bron 

är att det är den enda in- och utfarten 

till det här området. När bron renoveras 

måste det till en annan provisorisk bro, 

och det gör ju inte kostnaderna lägre. 

Det vore därför intressant att höra nu 

när här finns pengar. Är det något som 

vi kan komma i åtnjutande av? 

kan ni hjälpa till? 

mats persson: Jag kan inte svara på 

det. Man kan ha en väldigt bred syn 

på användningen av dem och man får 

bedöma utifrån de idéer och tankar 

som kommer in. Men primärt är det 

väl inte för att reparera broar det här 

stödet finns. Men jag tycker ändå att 

vi måste fundera på hur vi ska använda 

pengarna framöver. 

pengar till projektering kanske? om 

vi river den gamla bron och bygger en 

ny – får vi pengar då? fast det låter 

inte så smart kanske. 

Det är frågan om hur mycket Landsbygdsprogrammet 

ska gå in på den här 

frågan. Det är inte riktigt rätt fråga. 

Men jag tycker, som sagt var, att vi ska 

titta på de här frågorna. 

anders ygeman: Det handlar väl snarare 

om att se till att landsbygden inte avvecklas 

än att se till att den utvecklas. 

För det kommer inte ske någon utveckling 

om ni har samma bro nu som om 

fem år. Det känns spontant svårt att användalandsbygdsutvecklingsprogrammet 

för den typen av investeringar. 

Men spontant, sittandes i miljö- och 

jordbruksutskottet, så känns det mer 

som en fråga för Vägverket. 

Fortsätt ni att 

skyffla mellan 

verken. 

Under tiden så 

dör kon. 

Sven ivarsson, REV: Det är precis som 

Christer säger. Vi har från REVs sida 

hållit på i tio år med den här frågan om 

Sven Ivarsson, Förbundsordörande REV. 

8 Bulletinen Nr 4 • 2009 

8


ansvaret för kostnadskrävande konstbyggnader. 

Här har man sagt både från politikernas 

sida och från verkschefernas sida, 

tre generaldirektörer har hunnit komma 

och gå i Vägverket, att det här är orimligt. 

Att så här kan vi inte ha det. I en statlig 

utredning 2001, BREV-utredningen som 

Hjalmar Strömberg gjorde, konstaterades 

att det här är orimligt. Det går inte att 

begära att fjorton hushåll ska svara för en 

konstbyggnad som innebär miljoner i reinvesteringar 

och underhåll. Och ingenting 

händer! När det nu blir ett Trafikverk som 

ska svara för Förbifart Stockholm och andra 

stora kostnadskrävande investeringar, vem 

har då i den myndigheten något intresse för 

enskilda vägar? Kanske Transportstyrelsen 

ska ta över då? Så har ni ju ytterligare ett 

verk att skicka över till. Men under tiden 

så måste Christer låta isolera om den här 

bron. För annars rostar armeringen sönder 

och så ramlar den ner i Klarälven. 

Skulle man kunna fundera på att 

enskilda vägar är en sådan fråga som 

skulle passera och ligga på Jordbruksverket, 

där man förmedlar ut pengar till de 

enskilda vägarna? för att få rakare rör. 

mats persson: Man kan fundera på hur 

man ska använda Landsbygdsprogrammet. 

Det är lätt att man snuttifierar saker 

och ting, att varje centralt verk har sin 

egen organisation ute. Nu är det så på det 

här området att här har Länsstyrelsen ett 

generellt ansvar. Vi har ingen regional 

organisation. Då tycker jag att man i det 

sammanhanget skulle göra en avvägning. 

Det skulle vara en bra väg att gå. 

kenneth kvist: Jag vill inte grotta ner mig 

i hur statliga anslag och sådant fungerar. 

Transportstyrelsen ska vara en inspektionsmyndighet. 

Den ska åka ut och säga att den 

där bron är snart farlig att åka på. Den ska 

ni se till att den blir åtgärdad. Men sedan 

är det ju det framtida Trafikverket som 

ska se till att den blir farbar, och hjälpa de 

här enskilda väghållarna med ekonomiska 

medel, kanske tekniskt understöd och produktion. 

Eller i alla fall upphandling så att 

”Problemet är egentligen 

att penningpåsarna 

är lite snävt 

styrda av politiken. 

Man får alltså anslag 

till underhåll. Man 

får anslag till drift. 

Man får anslag till 

investeringar. Och 

sparar man på administrationen 

så är det 

inte säkert att det 

blir mer väg för detta. 

Utan det blir mera 

pengar i statskassan, 

höll jag på att säga. 

Man borde ha ett 

smidigare anslagssystem 

från staten 

till myndigheterna”. 

Kenneth Kvist 

”Pengar för drift och 

underhåll bör gå via 

Vägverket”. Sven Ivarsson 

det blir bra gjort. Problemet är egentligen 

att penningpåsarna är lite snävt styrda av 

politiken. Man får alltså anslag till underhåll. 

Man får anslag till drift. Man får anslag 

till investeringar. Och sparar man på administrationen 

så är det inte säkert att det 

blir mer väg för detta. Utan det blir mera 

pengar i statskassan, höll jag på att säga. 

Man borde ha ett smidigare anslagssystem 

från staten till myndigheterna. Hur man nu 

organiserar myndigheterna, det tror jag är 

en viktigare reform att se över än just att 

järnvägsexperter sitter i samma lokaler som 

vägexperter. För att vägexperter kommer 

att vara vägexperter även i ett nytt verk, 

och järnvägsexperter kommer att vara järnvägsexperter 

också i framtiden. Det kan 

man leva med och det kanske man vinner 

vissa administrativa besparingar på. Men 

det viktiga är att vi inte har så snäva ramar 

när riksdag och regering beviljar pengar 

att verken i sin praktiska verksamhet blir 

låsta. Då skulle det också med en större 

smidighet kunna gå att prioritera på ett annat 

sätt ifrån myndighetens sida eller från 

Trafikverkets sida. 

Chris heister: Jag kan inte regelverket i detalj 

när det gäller Landsbygdsprogrammet. 

Det har jag experter till. Men jag är lite 

orolig för att om man hamnar i en situation 

att man inte gör bedömningar av behovet 

av standard på svenskt vägnät där det hör 

hemma. Utan att man ska försöka hitta 

andra finansieringskällor och tänja på det 

regelverket. Jag tycker nog om jag ska vara 

ärlig att det där får man ju göra där vägar 

hör hemma. Har man problem är det så att 

man får diskutera nivån på statsbidragen 

för att kunna lösa saker och ting. Snarare 

än att man försöker hitta kringelikrokar på 

annat sätt. Sedan är jag av den personliga 

uppfattningen att man ska nyttja programmen 

på allra bästa sätt och försöka att vara 

så obyråkratisk som möjligt. Jag tänjer 

gärna på reglerna så mycket jag kan för 

att åstadkomma goda förutsättningar för 

utveckling i mitt län. Det är självklart, det 

är själva grunden för mitt sätt att arbeta. Sedan 

är det Tillväxtverkets roll att stimulera 






tillväxt i hela landet. Det handlar om 

metodutveckling, det handlar om program 

och den delen av verksamheten. 

Det handlar inte om infrastruktur i den 

meningen som det innebär med inves- 

Chris Heister. 

teringar för att reparera eller underhålla 

en bro. Rollerna är olika. Men det finns 

ett grundläggande problem som vi alla 

har varit inne på. Det är att staten jobbar 

väldigt mycket i stuprör. Och det 

där tycker jag man måste komma ifrån. 

Nu har översynskommittén med Mats 

Sjöstrand i spetsen till uppgift att titta 

över detta. Tanken med det nya Trafikverket 

som slår samman Vägverket, 

Banverket m fl handlar om att ta bort 

stuprören. I den meningen tycker jag 

att det är bra. Så att man inte sitter och 

har någon form av in-fighting mellan de 

olika verken, utan verkligen ser till att 

man skapar goda förutsättningar med 

de resurser man har. Tillväxtverket är 

också en sammanslagning. Förut fanns 

Glesbygdsverket och Nutek. Jag vill 

inte riktigt säga att det är en sammanslagning. 

För det är någonting nytt. Det 

är en viktig poäng att det inte bara är en 

sammanslagning. Men jag tror att det 

är bra att vi inte längre har ett särskilt 

Glesbygdsverk. Det är inte skillnad på 

företagande om man gör det i Hagsätra 

eller om man gör företagande uppe hos 

mig vad gäller regler och sådan saker. 

Det finns grundläggande förutsättningar 

som är lite olika. Men själva 

metodutvecklingen och att stimulera 

till ökad tillväxt, det är desamma i 

någon mening. 

anders ygeman: För väghållningens del 

tror jag att så mycket ansvar som möjligt 

finns så nära de som är experter på 

vägar som möjligt. Inte hos dem som är 

experter på landsbygdsutveckling, jordbruk 

eller andra saker. En annan sak är 

att vi ska försöka få ut varenda krona 

vi kan ur EU-systemet för enskild väghållning. 

Kan vi göra det på ett bra sätt 

ur Landsbygdsprogrammet så ska vi 

göra det. Men huvudansvaret för väghållning 

måste vara på Vägverket. Sedan 

kan Landsbygdsprogrammet vara 

ett sätt att utveckla landsbygden där vi 

kan få delfinansiering genom EU. 

hur kan du utnyttja de kunskaper 

du fått här? 

Christer ångström Jag känner mig rätt 

tveksam. Men i grunden håller jag 

med. Det är givetvis mot Vägverket 

det här ska gå. Men även det här med 

att underhålla saker är ju grunden för 

att det ska bli någon form utav tillväxt. 

Utifrån det har jag ändå en känsla av 

att vi borde kunna få lite mer hjälp. 

Både av kommuner, länsstyrelser och 

om det är några andra program som kan 

vara aktuella. Men jag förstår också att 

huvudspåret är mot Vägverket. Det är 

ingen tvekan om det. Men finns det 

inga andra möjligheter så står vi här 

med tomma kassor. Vi vill gärna ha 

dem påfyllda för att kunna klara av en 

sådan här hantering som en sådan här 

bro innebär. 

Sven ivarsson: Jag delar också uppfattningen 

att pengar för drift och underhåll 

bör gå via Vägverket. Men när det 

gäller att få en väl fungerande väghållning 

på det lågt trafikerade vägnätet 

på landsbygden är det väldigt viktigt 

att man har ett uppdaterat regelverk. 

Väldigt många av våra medlemmar 

har lantmäteriförrättningar som är 

gjorda för 50-60 år sedan. Självklart 

är inte förhållandena desamma idag. 

Därför var det väldigt glädjande att vi 

vid kontakterna med Jordbruksverket 

för några år sedan fick reda på att vi i 

Landsbygdsprogrammet skulle komma 

att få en möjlighet att delfinansiera det 

här med statliga pengar. Vi skrev raskt 

ut till samtliga länsstyrelser och talade 

om att nu kommer det att bli en möjlighet 

för er att budgetera medel för 

bidrag till omprövningsförrättningar 

ute i landet. Där känner vi att den statliga 

styrningen av länsstyrelserna inte 

riktigt har räckt till. Vi fick nämligen 

då för två år sedan svar ifrån en länsstyrelse 

att de inte skulle komma att 

budgetera några pengar för det. För att 

de ansåg att satsning på enskilda vägar 

inte stämde med deras vision. ´Så det 

är ingen idé att ni söker, för om ni gör 

det kommer ni att få avslag´. I ett annat 

fall var det en länsstyrelse som för fjorton 

dagar sedan avbröt bidragsprövning 

till dessa projekt. Trots att man hade 

pengar kvar i budget meddelade de 

till Lantmäteriet att hädanefter kommer 

de inte att lämna några bidrag till 

den verksamheten. Vi på REV förstår 

att det är bra om det här kommer underifrån 

i olika regionala projekt. Men 

det hjälper ju inte om plantorna inte 

kommer upp för att länsstyrelserna 

inte släpper upp dem. Jag känner till 

att ni resonerar som så att det ska vara 

lokalt uppkomna projekt. Men om då 

länsstyrelserna inte reagerar? 

mats persson: Landsbygdsprogrammet 

är som sagt var uppbyggt på att det ska 

komma mycket underifrån och det är 

alltså länsstyrelserna som ska hantera 

det hela. Det innebär att det kan se väldigt 

olika ut mellan olika län. Det finns 

en spänning i programmet. Om det är 

så att man ska ha det här ute i länen 

så får det också se olika ut där. Det är 

liksom förutsättningen. Sedan får man 

titta i efterhand, och jag vet att det har 

kommit fram synpunkter på att det kan 

se olika ut mellan grannlänen. Men då 



får man titta på det. Men i grunden är 

Landsbygdsprogrammet gjort på det 

sättet. Jag tror att det är rätt att man 

har det så. Då kan det vara så att olika 

län fäster olika avseende vad gäller 

detta och fördelar pengarna på olika 

sätt. Sedan håller jag med i grunden. 

Det är inte Jordbruksverket som ska 

hålla på med vägar. Vi har använt en 

del pengar för vägförrättningar. Men i 

grunden tycker jag naturligtvis att det 

här är en fråga för Vägverket. 

Råd till REV 

mats persson: Vi har som många andra 

myndigheter varit föremål för utredningar 

och statsförvaltningen totalt 

sett har setts över. Och så har man 

gjort även på vårt område. Det fanns 

en diskussion om att man skulle bilda 

en livsmedelssäkerhetsmyndighet som 

skulle ha påverkat oss ingående. Nu 

har man beslutat sig för att inte göra 

det. Vi behålls ungefär som tidigare. 

Landsbygdsfrågorna är en väldigt viktig 

del av det vi arbetar mot och det är en 

ökande del. Man flyttar hela tiden över 

pengar från den traditionella jordbrukspolitiken 

till landsbygdsprogrammet. 

Det är något som vi vill arbeta mycket 

med och som naturligtvis påverkar det 

område ni håller på med. 

Rådet är att komma in med bra idéer 

till Landsbygdsprogrammet. Vi behöver 

fler idéer än vad vi har idag. 

anders ygeman: Ett gott råd är en svår 

fråga. Det är kanske snarare så att 

församlingen här ska ge ett gott råd 

till mig om vad vi ska göra. Annars 

kan det bli dålig kvalitet på vägarna 

framöver. Jag skulle vilja säga: Fortsätt 

att kämpa på och fortsätt att framföra 

ert aktiva program raka rör med kraft 

i kontakter med politiker och myndigheter 

i Sverige. Fortsätt att ha en 

rak linje där vi kan vara med från flera 

olika kassor och bidra till att vi kan 

Chris heister: Jag vill bara komplettera 

med att det låter här som att länsstyrelserna 

sitter och fattar beslut själva om 

riktlinjerna för hur man använder resurserna 

som finns i Landsbygdsprogrammet. 

Till grund för detta ligger varje 

län och det ser lite olika ut beroende 

på om man har ett regionalförbund eller 

inte. Till grund för det här arbetet 

ligger ett regionalt tillväxtprogram och 

ett regionalt utvecklingsprogram. De 

tas fram underifrån, precis som Mats sa. 

ha framgångsrik enskild väghållning 

i Sverige. 

kenneth kvist: När Trafikverket kommer 

2010. Var ännu mer aktiva. Jag hoppas 

att den kultur som Vägverket försökt 

att utveckla, att ha ett gott kringvärldssamarbete, 

fortsätter i det nya verket. 

Chris heister: För att knyta an till det jag 

sa innan. Kunskapen bland allmänheten 

om de enskilda vägarna är väldigt 

liten och det personliga engagemanget 

och den egna plånboken är väldigt viktiga 

för att de enskilda vägarna finns. 

Jag tror att om fler får upp ögonen för 

det, så kan debatten se annorlunda 

ut. Sedan är det ju som i alla andra 

sammanhang. Att vara aktiv. Och det 

kan man väl säga att det har ju redan 

gett resultat. Ni 

har ju fått mera 

statsbidrag nu och 

det tror jag är ett 

resultat av att ni är 

förenade och att ni 

är kraftfulla i ert 

agerande. 

anna-klara Snygg 

Jag vill vinkla det 

lite annorlunda. 

För det första är 

jag otroligt tacksam 

att vi inte har 

Det är en demokratisk beslutsprocess. 

Det är ett dokument som man fattar 

beslut om. Antingen gör man det i länsstyrelsen 

med brett underlag i länet, 

eller som i mitt eget hemlän där det 

är regionförbundet Västerbotten som 

har det ansvaret. Då är det ett politiskt 

framtagande av ett utvecklings- och 

tillväxtprogram. Det ligger sedan till 

grund för hur de här olika programmen 

nyttjas. Det är alltså inte bara så att man 

sitter och tycker till. 

någon bro. Sedan måste jag säga att vi 

har fått väldigt mycket god hjälp också. 

Vi har haft jättemycket fin hjälp från 

Vägverket och REV. Vi är amatörer och 

vi behöver ha all den här hjälpen. Så 

fortsätt jobba på det viset. Det hoppas 

jag att ni gör. 

Christer ångström: Jag vill haka på det 

Sven sa. Han står och drömmer om hur 

det borde vara, och det är väl ungefär 

vad jag skulle vilja ha nu. En dröm att 

om två år, nästa gång vi har stämma 

här, att det inte ser likadant ut igen för 

vår del utan att den här brofrågan har 

löst sig. Oavsett varifrån de här pengarna 

kommer för att på något sätt ha 

löst sig för dem som bor inom det här 

området. 


Chris Heister, Anna-Klara Snygg och Christer Ångström avtackas. 



Vägverkets Generaldirektör Lena Erixon 

Nya enskilda vägar i full 

Jag har fått det tacksamma ämnet ”Nya enskilda vägar i 

full färd mot 2070”. Det gäller verkligen att ta ut svängarna 

då. Mitt ärliga svar är att jag inte har en aning. 2070 är 

ganska långt bort i framtiden. Men det gör ämnet lite extra 

intressant och om vi når så långt som till 2070 här, det vet 

jag inte. Men en bit framåt i tiden för att fundera på vad det 

egentligen är som händer och hur det kan påverka ert arbete. 

Vad är det för framtida utmaningar vi ser? Det är 

extra spännande och roligt att få fundera kring 

sådana här frågor. 

Några utmaningar, som kanske inte är så 

konstiga och som vi känner redan idag, är miljö 

och klimat. Frågor som diskuteras i allra högsta 

grad. Det kommer tillbaka i alla teman. När jag 

nyligen hade ITS-kongressen i Stockholm var 

ett av honnörsorden sustainability. Hållbarhet 

i alla bemärkelser är faktorer som vi diskuterar 

och som kommer tillbaka som uttryck och som 

ord, och som betyder mycket inom olika saker 

för oss. En anledning till att det här kommer att vara viktigt 

är självklart att det faktiskt också har ekonomisk betydelse. 

Vi har begränsad tillgång till fossila bränslen, vilket gör att 

det här blir viktigt för alla att fundera kring. Vi ser konsekvenser 

för vår miljö som påverkar våra samhällen och som 

också i många avseenden kommer att påverka ekonomiskt. 

Att fundera kring hur man hanterar klimatfaktorn är givet 

inom alla delar av samhället idag, och kommer att upptas på 

många olika sätt. Jag skulle inte bara landa kring klimatet, 

för jag tror att miljöfrågorna i stort kommer att ha betydelse. 

Miljön påverkar också vår hälsa. Den påverkar med luftföro- 

”För vissa arter 

är vägrenarna 

kanske en av 

de viktigaste 

platserna för att 

de ska kunna 

fortplanta sig 

och finnas kvar 

i naturen.” 

reningar och det gör att vi t ex har problem med luftvägarna 

när det gäller partiklar. Sådant som i sin tur påverkas t ex av 

vilka däck vi väljer. Vi har problem i delar att kunna säkra 

upp att ha tillgång till vatten. Buller är ett stort problem idag 

och något som vi har att hantera inom vägtransportsystemet. 

Det påverkar många människor. Stör på olika sätt, och vi 

vet genom forskning att det har betydelse för människors 

hälsa. 

I miljön ingår även detta med biologisk mångfald 

där ni är en viktig del. Vi vet idag att för vissa 

arter är vägrenarna kanske en av de viktigaste 

platserna för att de ska kunna fortplanta sig och 

finnas kvar i naturen. Det kanske inte är så man 

tänker om vägrenen. Men de har en väldigt stor 

betydelse. Så hur vi slåttrar har väldigt stor betydelse 

för hur vi ska kunna bevara den biologiska 

mångfalden. 

Vi ser ett växande behov av resor och transporter. 

Ingenting tyder på att detta minskar. Just 

nu är det lågkonjunktur. Då går det ner när det gäller den 

tunga trafiken. Men det är en knapp nedgång när det gäller 

den lätta trafiken. Allt tyder på att vi kommer ha ett fortsatt 

stort behov av att kunna resa och transportera oss. Hur ska 

vi kunna få ihop det med den första utmaningen? 

Det kommer också självklart att vara stor konkurrens om 

offentliga medel. Alltså hur ska vi kunna använda de skatter 

vi tar in? Och hur används de på bästa sätt och till vilka verksamheter? 

Här tror jag att det kommer att funderas en hel 

del framöver. En annan fråga som kommer, och den kommer 

nog ganska snart, det är vem som tar 

ansvar för vad. Vad ska göras på den 

nationella arenan? Vad ska göras på 

den regionala och den kommunala 

arenan? Vad passar bäst ansvarsmäs- 

sigt lokalt? Och vad passar bäst att 

göra i privat regi i förhållande till 

offentlig regi? Den diskussionen 

pågår redan nu och man kan säga 

att den här regeringen har tagit rätt 

tydliga steg i den riktningen. Mer 

börjar föras över till privat regi. Man 

lyfter över myndighetsverksamhet 

in i bolagsverksamhet. Det pågår 

även en diskussion om vad som 

ska läggas på den kommunala och 


FOTO: MISSE N JOSEFSSON


färd mot 2070 


regionala arenan, kontra vad som ska läggas i den statliga 

påsen. Det innebär att just de här frågorna nog också är 

något som kommer att diskuteras och funderas över rätt 

mycket framöver. 

Det finns ett antal utvecklingstrender som jag tror är 

viktig att ha koll på. Tittar man på demografi så kan 

man säga som f d chefredaktör Hans Bergström: ’Det är 

inte mycket vi vet någonting om när det gäller vad som 

händer i framtiden. Men demografin den kan vi faktiskt 

utläsa. Genom att titta på vad som händer just nu så kan 

vi säga åtminstone för ett antal år vad som kommer att 

hända framöver.’ 

Det stämmer nog. För där har vi rätt tydliga delar i 

utvecklingen som påverkar på ett sådant sätt så att vi vet 

rätt väl vad som kommer att hända inom 10-20 år. Urbaniseringen 

är en trend som sker över hela världen. Så 

även i Sverige. Det innebär att 

våra storstäder och våra tätorter 

fortsätter att växa. De växer ut 

på bredden. I takt med att transporter 

blir bättre så går det också 

lättare att förflytta sig. Man kan 

bo på en plats och jobba på en 

annan. Det innebär att vi får 

växande storstadsregioner som 

man ska försörja med transporter 

på ett hållbart sätt. 

Stockholm räknar med att de 

ska växa med i princip ett Göteborg 

till 2030. Öresundsregionen 

är på väg att växa ihop mellan 

Malmö och Köpenhamn. Man 

kan säga att den också kommer 

att bli en väldigt viktig region i 

Skandinavien. Det är också yt- 

”Det innebär 

att vi får allt 

färre åretruntboende 

på 

landsbygden. 

Samtidigt kan 

man säga att 

svensk glesbygdförmodligen 

kommer 

att vara väldigt 

attraktiv. Inte 

minst för fritidsboende 

och 

turism”. 

terligare tätorter längs våra kuster som växer. Här kan vi 

se rätt tydliga trender som pågår just nu och som kommer 

att påverka framöver. Det innebär att vi får allt färre 

åretruntboende på landsbygden. Samtidigt kan man säga 

att svensk glesbygd förmodligen kommer att vara väldigt 

attraktiv. Inte minst för fritidsboende och turism. Får 

klimatutvecklingen som man förespeglar idag, enligt de 

kartor som görs just nu, då kan man säga att det här landet 

kommer att vara ett ganska bra land att leva i. I förhållande 





Nya enskilda vägar... 

till många andra Europeiska länder. 

Vi kommer kanske till och med få se det 

vi kallar för klimatturism. Att människor 

faktiskt drar sig uppåt hit för här har man 

ett klimat som är ganska skönt att leva 

i. Vi kommer förmodligen också se en 

utveckling mot fler dubbla boenden. Att 

man reser och arbetar stundtals på olika 

platser och befinner sig på olika platser. 

En annan väldigt intressant utveckling 

som sker just nu är på fordonssidan. 

Här tror jag att vi kommer att se en fantastisk 

utveckling framöver. Nu spurtar man 

för fullt. Det är konkurrens om att finnas 

kvar på marknaden. Det räcker inte med 

att ha en stor snygg bil som går fort. Den 

ska gå på minsta möjliga bränsleförbrukning. 

Annars är de förmodligen borta ur 

marknaden. Det här vet bland annat de 

svenska tillverkarna. I veckan träffade jag 

Volvo PV som berättade om sina utvecklingsprogram. 

De försöker springa väldigt 

fort nu. Både när det gäller landhybrider 

och även när det gäller el-tekniken för 

att hinna ikapp. Det går inte att sälja ett 

bränsleslukande monster i framtiden. 

Ingen kommer att efterfråga det. Det är 

tufft för biltillverkarna i ett läge när det 

redan är överproduktion. Här kommer det 

att hända mycket. 

En annan sak som är viktig när det gäller 

både person- och godstransporter är att 

vi transporterar väldigt mycket luft. Detta 

kommer förmodligen att bli ohållbart att 

göra framöver. Där kommer vi också att 

se en utveckling mot att man i stort sett 

börjar skräddarsy fordon, både när det gäller 

person- och godstransport, efter den 

transport som ska göras. Det innebär att vi 

väljer olika typer av fordon och olika typer 

av transportslag beroende på vad det är för 

behov vi har. Om det är arbetspendling, 

om vi bor i glesbygd eller om vi ska göra 

en resa till fjällen. Förmodligen kommer 

vi också att byta transporter på olika sätt, 

men köpa en resa då. 

Om man tittar på tunga transporter går 

”Jag tror att vi kommer 

att se en utveckling 

där vi minskar 

miljöpåverkan väldigt 

kraftigt. Den utvecklingen 

kan förmodligen 

komma ganska 

snabbt. Det är en 

fråga om hur mycket 

man är beredd att 

styra från statsmakternas 

sida”. Lena Erixson 

Plugin-hybriderna ställer krav på tillgång till förnyelsebar energi. 

väldigt mycket av resorna åt till att transportera 

luft. Lastbilarna går fulla ena vägen 

och i princip tomma andra vägen. Här 

tror jag att vi kommer att se en helt annan 

utveckling. Med hjälp av specialgjorda fordon, 

men också med hjälp av ny teknik i 

kretsutveckling där vi styr logistiken. Här 

finns det väldigt mycket att göra inom alla 

transportslag. Det gäller sjöfart, fordon på 

väg och järnvägstransporter. 

Jag tror att vi kommer att se en utveckling 

där vi minskar miljöpåverkan väldigt 

kraftigt. Den utvecklingen kan förmodligen 

komma ganska snabbt. Det är en 

fråga om hur mycket man är beredd att 

styra från statsmakternas sida. Hur mycket 

man kan jobba med EU-standardisering 

och hur mycket tekniken hänger med för 

att få fram bra fungerande lösningar. 

Det kanske kan se ut så här med plugin-hybrider 

som nu testas överallt. Toyota 

testar sin just nu och har ett antal runt om 

i världen. Volvo är ett annat exempel på 

företag som är på väg med plugin-hybrider 

som innebär att man på exempelvis 

korta arbetsresor ska kunna klara sig med 

el. Det ställer i sin tur krav på att vi har 

tillgång till förnyelsebar energi. För det 

räcker inte att bara gå över till el. Vi måste 

också klara av att hantera och producera 

elen på ett långsiktigt sätt. 


FOTO: FORTUM


Den andra är en lastbil som rullar 

med el. Förmodligen kommer vi även 

att få utveckling åt detta håll. 

Med infrastrukturen har vi två problem. 

Det är att klara av att hantera kapaciteten 

i tätorterna och infrastrukturen 

i landsbygden. Vi tror att vi kommer 

att ha möjlighet att ta den nya tekniken 

i vår tjänst för att förebygga och underlätta 

detta. Nanoteknik är ett exempel 

som vi har börjat testa. Den har vi i 

dagsläget testat i vägbyggnadsmaterial. 

Vi testar den nu på rastplatser, då det 

är lättare att hålla rent. Ett exempel på 

den är nya typer av betong med helt 

andra hållbarheter och miljöegenskaper 

än tidigare. Att vi går över till ITS (modern 

informationsteknologi) kommer 

också att underlätta. Jag tror att vi kan 

se en ganska snabb utvecklingstakt. 

Från att ha varit en bransch som inte 

varit så duktig just på innovation, så 

händer det väldigt mycket nu. Det som 

är intressant här utifrån det perspektivet 

är att fundera på. Hur tar ni den nya 

tekniken i anspråk? Hur kommer den 

det enskilda vägnätet till godo? Hur 

kan ni ha möjlighet att ta in detta och 

använda det? Och hur kan vi hjälpa till 

i det arbetet? Det är frågor jag tror är 

ganska viktiga för att det här inte bara 

ska hamna på de mer högtrafikerade 

vägarna. Utan även kommer in på det 

mer lågtrafikerade vägnätet. 

Finansiering är en begränsad resurs. 

Frågan är hur vi använder den 

skattefinansierade resursen. Redan 

idag syns det i den plan vi lagt att det 

blir mer och mer medfinansiering som 

kommer in. I det som kallas för Stockholmsöverenskommelsen 

är över 50 

procent medfinansierat från regionen 

i form av trängselskatt, broavgifter och 

bidrag från kommunerna. Det är en utveckling 

som vi tror har kommit för att 

stanna. Att vi i större utsträckning ser 

att den som använder vägen kommer 

”Jag tror att frågorna 

om enskilda vägar 

är så viktiga att oavsett 

om det är en 

större eller mindre 

myndighet så kommer 

de här frågorna 

att ha en väldigt stor 

betydelse”. Lena Erixson 

att vara med och betala. Vi kommer att 

titta på olika tekniker där trängselskatten 

är ett sätt. Där man alltså styr bort 

och skapar mindre trängsel vilket är en 

samhällsekonomisk kostnad och istället 

styr över på annat vägnät. Eller styr över 

till ökad användning av kollektivtrafik. 

Att helt enkelt styra människors beteende 

i rätt riktning. 

Att man använder de här styrmedlen 

kommer vi nog se mer och mer 

utveckling kring. Att vi som använder 

vägen i större utsträckning också får 

vara med och betala. Det som har hänt 

är att tekniken nu gör det här möjligt. 

Sedan finns det frågor som handlar om 

integritet, om att läsa av var vi egentligen 

befinner oss. Jag skulle vilja citera 

det Ericsson sa på ITS-kongressen: 

´Använd redan befintlig teknik, dvs 

mobiltelefonerna. Och vi mobiltelefonoperatörer 

kan tala om att vi vet precis 

var ni är någonstans´. 

Jag tror att vi framöver kommer att få 

se en utveckling som utnyttjar sådant. 

Samtidigt som vi kommer att få hantera 

t ex integritet. 

Då är också frågan: Vem bär vad? I 

vissa delar kanske man kan klara 

av att alldeles utmärkt finansiera det 

här. I andra delar måste man ha samhällets 

stöd för att överhuvudtaget klara av 

att bedriva verksamheten. Det är också 

en fråga som handlar om sådant som 

generell beskattning, brukaravgifter 

och så möjligheten att när vi går in i 

investeringar även funderar över markvärdesstegringar. 

Hela finansieringsfrågan, 

allt ifrån skattepolitik, avgifter 

till hanteringen av hur vi ska fördela de 

här bördorna mellan oss. Vem som ska 

bära vad för att helt enkelt styra till rätt 

efterfrågan. Det tror jag att vi kommer 

att se betydligt mer av framöver. 

lena Erixon – hur ser du på morgondagen 

med ett verk som inte längre 

är ett Vägverk? 

Väldigt intressant och egentligen är det 

väldigt logiskt. För det som har hänt 

är att vi har gått mer och mer från att 

vara infrastrukturhållare som vägverk 

och banverk, de två största verken, till 

att bli samhällsbyggare. Utifrån samhällsbyggarperspektivet 

är det mycket 

logiskt att man jobbar med alla fyra 

transportslagen och försöker att hitta 

var de rimliga och vettiga lösningarna 

är. Istället för att se på varje transportslag 

för sig. 

du sa vid ett tillfälle att det inte är 

rumphugget det som blir kvar. det 

blir snarare smalare. och då undrar 

man som lillasystern REV om det inte 

måste fixas ett testamente till oss? 

Vi kommer inte att ha allt per transportslag 

längre. Snarare kliver vi på en 

annan ledd. Det har funnits en oro att 

vissa typer av frågor försvinner. Nu tror 

jag att frågorna om enskilda vägar är så 

viktiga att oavsett om det är en större 

eller mindre myndighet så kommer 

de här frågorna att ha en väldigt stor 

betydelse. 



Deltagare i söndagens debatt från vänster: Anna-Klara Snygg, Norra Aröds vs, Per Wenner, direktör på Vägverket, Marie Wikberg, politisk 

sakkunnig på Jordbruksdepartementet, Staffan Widlert, generaldirektör för Transportstyrelsen, Gunilla Glasare, samhällsbyggnadschef på 

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Ove Willingskär, Hindås VF och Håkan Norén, ordförande för Maskinentreprenörerna, ME 

Debatt: 

Landsbygdsutveckling 

för en morgondag 

Marie Wikberg, politisk sakkunnig på 

Jordbruksdepartementet: 

– Jag arbetar som sakkunnig hos Eskil 

Erlandsson. Min främsta koppling till 

enskilda vägar är att jag kommer från 

Västra Ämtevik i Värmland. Jag har hört 

mycket om hur de bråkar i vägföreningen 

när de har möten i min by. Men det 

kanske bara är där det går till så? 

När det gäller landsbygdsutveckling 

jobbar vi mycket med det på Jordbruksdepartementet 

och även på Näringsdepartementet. 

När den nya regeringen 

tillträdde kom vi fram till att det inte 

gick att jobba som tidigare. Man kan 

inte jobba med jordbruk å ena sidan 

och näring å andra sidan och tro att man 

därigenom har täckt in alla landsbygdens 

problem eller möjligheter. Bara för att 

man har en keps eller bara för att man 

bor på landsbygden kan inte Eskil hjälpa 

till med alla problem. Det är helt omöjligt. 

Därför är det fruktansvärt viktigt 

att man jobbar sektorsövergripande. Att 

man alltså jobbar med alla departement 

”Ett tips till er är att 

läsa landsbygdsstrategin 

och kolla vad det 

står där om infrastruktur 

och kommunikationer. 

Slå sedan den 

i huvudet på närmsta 

politiker och tala om 

att det här är faktiskt 

något som ni har kommit 

överens om.” 

Marie Wikberg 

när det gäller landsbygdsutveckling. Vi 

som bor på landsbygden vill ju kunna ha 

en juste skola att skicka våra barn till. Vi 

vill ha bra vägar. Vi vill ha integration, 

jämställdhet, god ekonomisk utveckling 

och jobb på landsbygden. Det är helt 

orimligt att tro att det finns två departement 

i regeringskansliet som skulle 

kunna klara av alla de frågorna. Därför sa 

vi 2006 i regeringsförklaringen att vi ska 

göra en landsbygdsstrategi och tvinga 

alla våra kollegor i alla departement att 

vara med och arbeta på det här sättet. 

Jag kan erkänna att det var en ganska 

tuff resa. För man är bra på väldigt 

mycket i regeringskansliet men man 

är kanske inte så bra på att ringa t ex 

kompisen på utbildningsdepartementet 

och jobba sektorsövergripande. Men till 

slut fick vi fram landsbygdsstrategin. 

Den presenterades i våras. De som sitter 

och letar där efter en proposition 

och en massa förslag om nya åtgärder. 

De får leta förgäves. Vi kände att vi 

hade två val. Det ena var att spara alla 



landsbygdsåtgärder till en landsbygdsproposition 

och det andra var att göra 

en massa redan från dag ett. Vi valde 

det senare. Landsbygdsstrategin är 

väldigt nyttig för den pekar på det som 

är möjligheter för landsbygden och den 

pekar på det som är både möjligheter 

och utmaningar för landsbygden. 

Ni som sitter här är ju lobbyister och 

det är ni som kommer att ringa till oss 

politiker. Det är ni som kommer att 

tala om vad som är fel. Det är ni som 

kommer att berätta hur verkligheten 

ser ut. Ett tips till er är att läsa landsbygdsstrategin 

och kolla vad det står 

där om infrastruktur och kommunikationer. 

Slå sedan den i huvudet på 

närmsta politiker och tala om att det 

Per Wenner, direktör på Vägverket: 

Min första kontakt med enskild väghållning 

var 1969 när jag hjälpte min 

far att med jordbrukstraktor röja snö på 

en enskild väg. I våras kom jag sedan 

aningslös in i det här genom att någon 

frågade om jag inte kunde ta den här 

rådsgruppen enskilda vägar. Jag tänkte 

att det var ett smidigt uppdrag. Jo jo! 

Sedan fick jag prata med Sven (Ivarsson) 

och insåg att det var världens liv i 

den här röran. Vi satte oss och redde ut 

ganska mycket mellan fyra ögon. Det 

var väldigt spännande och lärorikt. Nu 

känns det som om det är på god väg i 

rätt riktning. 

Det har väl inte undgått någon att 

Vägverket har drivit projektet ’Enskilda 

vägar i framtiden’? Ni är ju duktiga på 

marknadsföring i t ex lokalpressen, Bulletinen 

och överallt. Innehållet tänker 

jag tala lite runt nu. 

För det första vill jag säga att det 

inte handlar om annat än att fördela den 

här ramen vi har – en knapp miljard. 

Det är den vi ska fördela på ett enkelt, 

här är faktiskt något som ni har kommit 

överens om. Som hela regeringen 

har kommit överens om och som man 

har skrivit ner i den här strategin. Det 

tror jag är strategins absolut viktigaste 

poäng. Det är också så att den här 

strategin är viktig för att veta hur man 

ska rikta pengarna. Hur gör man det 

effektivt? Hur ser man till att man får 

jobb, tillväxt och utvecklingskraft på 

landsbygden? Den här strategin hjälper 

oss som är politiker att fokusera. 

Det finns naturligtvis också en massa 

pengar som går till landsbygden. De 

finns inte i strategin utan i Landsbygdsprogrammet, 

som ni säkert känner 

till mycket väl och som jag jobbar 

en del med. 

Enskilda vägar i framtiden 

effektivt och rättvist sätt. Det handlar 

alltså inte om att öka eller minska den 

befintliga ramen. För det ansvaret ligger 

inte hos oss. Det ligger hos departementet. 

Det handlar inte heller om 

att fördela det olika över landet. Att 

dra pengar upp till norr eller till söder, 

till storstad eller landsbygd. Vi har det 

neutralt, ett enkelt och effektivt sätt 

att fördela. 

Om man summerar vad vi gjort i 

projektet ’Enskilda vägar i framtiden’ 

är det tio punkter (se faktaruta). Den 

första punkten är schablonberäkning. 

Vi förenklar så enkelt det bara går. 

Trafikklasser och klimatzoner är de 

två begrepp vi utgår från. Idag är det 

fem trafikklasser och vi går ner till tre, 

då huvuddelen av vägarna ligger i de 

trafikklasserna. Därför finns det ingen 

anledning att hålla på och joddla med 

fem. Vad gäller klimatzonerna räcker 

det faktiskt också med tre. Vi slår ihop 

de två södra, för summerar man barmarks- 

och vinterunderhållet så är det 

likvärdigt i de två södra zonerna. 

”För det första vill 

jag säga att det inte 

handlar om annat än 

att fördela den här 

ramen vi har – en 

knapp miljard. Det är 

den vi ska fördela på 

ett enkelt, effektivt 

och rättvist sätt. Det 

handlar alltså inte om 

att öka eller minska 

den befintliga ramen.” 

Per Wenner 

EnskilDa Vägar i fraMtiDEn 

1. Schablonberäkning 

2. Självdeklaration 

3. Möjlighet till medfinansiering 

på upp till 90 procent 

4. Slopad 1000 meters gräns 

5. B-vägar undantas i detta skede 

6. Begränsad översyn av väghållaransvaret 

7. Successiv övergång till det nya 

arbetssättet 

8. Uppföljning av verkligt utfall 

och korrigering vid behov 

9. Nationell organisation med 

regionalt placerad personal 

10. Enskilda vägar en integrerad 

del i drift och underhåll. 





Debatten fortsätter... 

• självdeklaration – förväxla inte den 

med skattemyndighetens eller det jordbrukarna 

gör till EU för sin redovisning. 

Vår är något mycket enklare och smidigare, 

och är ett underlag för oss när vi 

är ute på inspektioner. Självdeklarationen 

görs vart femte år, i samband med 

inspektionen. Det gör att vi kan åka ut 

utan att egentligen behöva träffa väghållaren. 

Vi kan göra inspektionen helt 

självständigt om vi vill. Naturligtvis är 

ni välkomna att deltaga om ni känner 

för det. Men det här är ett enklare sätt. 

På sikt tror vi att allt kan fungera så väl 

att vi till och med kan ta bort inspektionen 

och bara gå på deklarationen, med 

ett och annat stickprov. Det vore ett 

ytterligare steg mot förenkling. 

Medfinansiering har varit uppe här under 

helgen i samband med bron. Sent 

igår såg jag ritningar över den 111 meter 

långa bron över Klarälven. Med det 

här nya regelverket kan vi gå upp till 

90 procent. Det innebär att vi betalar 

5,4 av de 6 miljoner renoveringen beräknas 

kosta. Sedan får vi, och ska vi, 

ha en diskussion om hur det här ska se 

ut. Men att gå högre än 90 procent, då 

börjar vi närma oss att det är vi som äger 

vägen. Då är det ingen medfinansiering. 

Då är det fullfinansiering och det är en 

annan fråga. 90 procent tycker vi är ett 

bra steg i rätt riktning. 

• 1000-metersgränsen slopas. Längden 

har diskuterats. Det kanske inte 

alltid handlar om 1000 meter utan 

kanske en väg som är 900 meter som är 

väldigt motiverad. Det är dumt att ha 

någon fyrkantig gräns på 1000 meter. 

Den tar vi bort och hittar något bättre. 

Vi tittar på trafikarbete, beloppsgräns 

och annat. Vi ska diskutera med REVs 

kansli om hur det ska se ut på ett smart 

sätt. 

• B-vägarna har varit en fråga som har 

diskuterats. Vi valde i ett skede att lyfta 

ut dem och inte ta dem nu utan istäl- 

”Ni är den första och 

största väghållaren. 

Medelsvensson kör 1500 

mil per år. Det tar alltså 

28 år att åka varje väg en 

gång. Det är helt sanslöst 

att hantera!” 

Per Wenner 

let göra en större översyn. Men då fick 

jag signaler via min chef Lena Erixon 

att departementet tyckte att det är en 

principiellt viktig fråga. Vi ska inte ha 

tätortsvägar. Statens roll är inte tätortsvägar. 

Då kontrade jag med att vi hade 

tagit bort dem och att nu lägger vi inte 

in dem igen. Istället sätter vi oss med 

Gunilla Glasare och SKL, och så diskuterar 

vi oss samman stat och kommun. 

Hur ska ansvarsfördelningen se ut? Vi 

vill inte kasta det i knäet på er. Det är 

inte ni som ska ha problem med ansvarsfördelning 

som stat och kommun 

inte riktigt har rett ut. Det ska vi ta på 

oss att reda ut hur de ska se ut. Det är 

inga jättepengar, men det är en principfråga 

att reda ut så att det blir riktigt. 

Jag kan som kommuninnevånare se att 

i ett nyetablerat område har man hand 

om väghållningen och får betala den 

själv. Medan i ett äldre område i samma 

stad så är det fritt. 

• Väghållaransvaret behöver ses över. 

Det har både Sven (Ivarsson) och Lena 

(Erixon) påpekat. Det finns behov av 

en större översyn av hur det här ska se 

ut. Vad är den mest rationella fördelningen 

mellan de olika aktörerna och 

regionernas inflytande? En utredning 

till 2012 har dragits igång. Men vi tycker 

redan att det finns ett antal självklara 

vägar som vi är överens om. Som är 

mogna frukter och som uppenbart inte 

borde ligga hos oss. Vi behöver städa 

upp lite grann och snygga till sådana 

uppenbara saker. Men det är inget jättegrepp 

vi har tänkt ta där. 

Det nya arbetssättet kommer att 

innebära förändringar. Vi har sju regioner 

och de har jobbat något olika. Det 

innebär att det kan se olika ut i de olika 

länen. Det gör att modellen kan slå lite 

grann så att något län får mer medan 

andra får något lite mindre. För att göra 

övergången hanterlig har vi en successiv 

sådan under fem år. Vi kommer också 

att följa upp det på ett bra sätt, så att det 

blir riktigt och rättvist. Om vi i samspel 

ser att det här inte är bra är vi beredda 

att korrigera. Men vi tror inte att vi ska 

sitta och hålla på och vrida och vända 

på de här rapporterna. Det hjälper inte. 

De måste ut i verkligheten och vi måste 

se hur de fungerar. Det är då man kan 

korrigera och få det här att fungera på 

ett bra sätt. 

• ny nationell organisation. Vi har organiserat 

om oss i Vägverket. Vi är ju 

duktiga på det. Vi gör det ju rätt så tätt 

nu. Det går inte långt mellan varven. 

Men vi tror att det är bra att vi dels kan 

ha en nationell organisation för att hålla 

ihop bidragsgivningen och se till att vi 

får enhetlig rationell hantering. Men att 

personerna ändå sitter ute på plats och 

kan möta er. Då har vi båda fördelarna. 

Att vi är effektiva och samlar ihop resurserna, 

men ändå finns där ute på plats. 

Dels att enskilda vägar blir en integrerad 

del i drift och underhåll. Tidigare, 

när jag började på Vägverket, då sa man 

lite vanvördigt ’ensliga stigar’, de fem 

personerna sitter där borta i korridoren. 

Det håller inte idag. De måste vara en 

integrerad del och jobba tillsammans 

med de andra. Som Åsa (Torstensson) 

sa jättetydligt igår: ’Vi måste samverka 

väghållare emellan’. I fredags när jag var 

på ett möte där vi diskuterade verksamhetsnära 

utveckling tillsammans med 

kommunerna hade vi med gatuchefer 

från stora och små kommuner över hela 

landet och kommunalpolitiker. En fråga 

vi hade uppe var grusvägsunderhåll 

och hur vi skulle jobba vidare där med 

handböcker och annan utveckling. 

Sven (Ivarsson) – där vill jag ha med er 



i sådana diskussioner. Mycket tajtare: 

framtidsfrågor om vad som är viktigt 

för er att förändra och utveckla. Även 

de här frågorna måste vi ta i, inte bara 

det här med löpande bidragsgivning, så 

att ni kommer in i väghållarfamiljen. Ni 

är ju inte den tredje väghållaren. Ni är 

den första och största väghållaren. Ni 

har faktiskt totalt sett 42 000 mil. Me 

delsvensson kör 1 500 mil per år. Det 

tar alltså 28 år att åka varje väg en gång. 

Det är helt sanslöst att hantera! 

Vad händer nu då? Jag sa att vi måste 

vara klara innan vi åker till REV-stämman. 

Det var faktiskt på gärdesgården. 

Vi gjorde upp med REV före sommaren 

och var rätt överens. Det tyckte 

jag var skönt. Men det var inte klart 

då. Skogsnäringen kom med frågor 

och sa att så ville inte de ha det. Att 

det skulle mycket mer pengar upp till 

norr. Vi hade långa diskussioner och 

vägde orden på guldvåg. Till slut har vi 

nu landat och fått med dem och LRF 

som de tunga parterna. Nu REV när ni 

blir lite lugna efter jubileumsstämman. 

Låt oss då hitta en tid. Vi kommer att 

gå ut med en gemensam information till 

era medlemmar om vad som gäller nu 

och hur vi jobbar vidare. Sedan kommer 

Vägverket att ta ett internt beslut. 

Det har vi lärt oss är viktigt att göra och 

inte bara låta det landa i en rapport i en 

hylla. Istället måste det ske ett beslut 

om vem som gör vad och hur vi ska 

driva vissa frågor vidare. Så att det blir 

jättetydligt i Vägverket också. Vi har 

samlat våra regioner och diskuterat de 

här frågorna så att alla vet vad de här 

förändringarna går ut på. Det känns 

spännande. 

• närtidssatsningen kanske jag ska 

säga något om. För många har ju varit 

bekymrade och undrat om det blir något 

av det här. Vi har tagit beslut om 

153 miljoner. Av de är 70 miljoner redan 

utbetalda. Vi är rätt på hugget nu 

ute på våra regioner och jag ser att det 

under oktober månad har gjorts ganska 

mycket som ska avsynas i november. 

Prognosen är att vi klarar 151 miljoner 

av de 153 under året. Så det är ju ganska 

bra? Men det är viktigt att veta och 

förstå från politiskt håll att broar inte 

är sådär väldigt snabbt att få med. Det 

finns med en fjärdedel broar och broar 

ska ju vara med en hel del. Men det är 

vattendomar som ska in och det är massor 

med sådana förberedelser för att få 

med broarna på ett bra sätt. Det kräver 

lite längre tider och vi får när det gäller 

dyra åtgärder vara ännu bättre på att 

vara förberedda så att det snabbt går att 

komma igång. Men vattendomar och 

annat gör att det tar tid och det måste 

vi förstå. Och det blir vad jag förstår 50 

miljoner i budgetpropositionen även 

för 2010. Där kan vi då fokusera mer 

på broarna. 

När det gäller den långsiktiga planen 

är det avsatt 11 miljarder 2010-2021 till 

enskilda vägar. Det är alltså 920 miljoner 

per år. Därutöver har jag bett vårt 

folk sammanställa vad som nu kommit 

in från Länsstyrelserna. Där ligger det 

lite drygt 250 miljoner för investeringar 

under perioden. Men det är väldigt 

ojämnt fördelat. Jag vet inte om ni har 

varit med där? Något län låg på 4 miljoner 

och något annat på 66 miljoner. 

Vissa län har inte särredovisat enskild 

väghållning alls, så det finns väl anledning 

att studera närmare hur pengarna 

kommer att falla ut. 

gunilla glasare, samhällsbyggnadschef 

på sveriges kommuner och landsting, 

skl: 

För att knyta an till det Per (Wenner) 

sa. Jag är väldigt positiv till att ha med 

REV i samarbetet vi har med Vägverket. 

I det möte vi redan haft har det 

framkommit mycket praktiskt användbart 

för all typ av väghållning. Vi gör 

redan en hel del och har t ex en skrift 

som heter ”Här slutar allmän väg”, som 

går att beställa från oss. En annan sak 

Per tog upp var tätortsvägarna. En fråga 

”Man kan göra på 

samma sätt som med 

vatten och avlopp. Att 

knyta en avgift till de 

kommunala vägarna 

istället för att det går 

via skattsedeln”. 

Gunilla Glasare 

som vi driver är att kommunerna ska ha 

möjlighet att ta ut en vägavgift. Idag 

är det så att om man bor i ett område 

med vägsamfällighet betalar man för 

vägarna i området. Dessutom betalar 

man skatt som alla andra och därmed 

betalar man även till de kommunala 

vägarna. Det kan man säga blir orättvist 

för medborgarna. 

Det här har vi diskuterat med regeringen 

flera gånger. När vi nyligen träffade 

statssekreterare på Finansdepartementet 

och Miljödepartementet tog vi 

upp det här. Vi tror att det blir en positiv 

effekt om man kan göra på samma sätt 

som med vatten och avlopp. Att knyta 

en avgift till de kommunala vägarna 

istället för att det går via skattsedeln. 

Det positiva är att det blir mer rättvist 

för alla som bor i kommunen. Men även 

att det givetvis blir mer intressant för 

kommunen att ta ansvar för mer vägar. 






Det blir en mycket tydligare koppling 

mellan vad man satsar på vägen och 

vilket ansvar man tar. Det tror jag har 

bäring på det som Per (Wenner) tar 

upp att vi har områden där det ligger 

enskilda vägar insprängda på ett sätt 

som ibland blir ganska krångligt. Det 

är därför en fråga vi på Sveriges Kommuner 

och Landsting driver. 

Vad gäller det här som Marie (Wikberg) 

tar upp. Det finns hela tiden ett 

slags balans mellan statsbidraget och 

hur mycket kommunerna går in och ger 

bidrag till de enskilda vägarna. Här är 

det viktigt att vi har en bra diskussion 

så att det inte blir en fråga om vem som 

drar sig ur först. Där kan man jämföra 

med folk från Ica, som jag ibland träffar. 

De tycker att de sitter med Svarte Petter 

för att Konsum har varit så snabba 

på att försvinna från de små orterna och 

så blir ICA kvar. Därför tycker jag att 

det är viktigt att vi har en bra dialog så 

att inte staten eller kommunen drar sig 

ur på ett sätt som inte blir bra. Det har 

väldigt mycket koppling till det Marie 

(Wikberg) tar upp, eftersom risken 

kanske är störst när vi kommer längre 

ut i periferin. 

Vem förlorar och vem vinner på det nya 

systemet? 

Per Wenner: I min bild ska ingen vara 

förlorare. Vi har ju ett sammanhängande 

vägnät och det är inte längst ut i 

änden. Det är där det börjar. Som Åsa 

(Torstensson) sa igår genereras 25 procent 

från enskilda vägar ut på det större 

nätet. Så har vi inga enskilda vägar som 

genererar trafik då har vi ingen trafik 

på de större vägarna heller. Det hänger 

samman med den goda resan dörr till 

dörr. Jag ser inte att vi hittar några förlorare 

i detta system. När vi gör våra 

avvägningar tittar vi i sådana här sammanhang 

på samhällsekonomisk nytta. 

Men när det gäller det här finmaskiga 

nätet kommer vi till slut till en nivå där 

det behövs ett politiskt ställningstagande 

att hela Sverige ska leva. Att det 

Staffan Widlert 

”Fem procent av alla 

som dör eller skadas 

allvarligt gör det på enskilda 

vägar. Resten gör 

det på andra vägar”. 

Staffan Widlert 

måste vara möjligt att leva och verka 

även ute på landsbygden och att man 

då måste ha en viss standard på det 

vägnätet också. 

i Jordbruksverkets program skriver 

ni bla om att frigöra resurser och ge 

bättre stöd till väghållarna, dvs att 

Vägverket ska vara det. känner du att 

det du hör nu innebär att det verkligen 

blir ett stöd för en bred landsbygd? 

Marie Wikberg: Jag tror och hoppas det. 

Regeringen har dels gjort historiens 

största satsning någonsin på infrastrukturen. 

Vi har också satsat mycket pengar 

på enskilda vägar. Jag tror att det är 

betydelsefullt. Sedan tror jag också att 

det är viktigt att ha en fortsatt diskussion 

om varför det är betydelsefullt. Vi 

har pratat om kapillärerna och bitarna 

längst ut. Man ska vara medveten om 

att en väldigt stor del av de enskilda 

vägarna är skogsbilvägar. 150 000 km 

har jag siffror på. För mina kompisar 

hemma är frågan vad man ska med en 

skogsbilväg till. Då glömmer man bort 

det jag nyligen såg i Dagens Industri. 

Där fanns kurvor över Sveriges export 

där skogsindustrin har gått om bilindustrin 

och står sig ganska stark även 

nu under lågkonjunktur. Det är alltså 

verkligen hjärtat i Sveriges ekonomi. 

Frågan är vad som händer om klimatet 

förändras eller om vägarna blir sämre 

så att vi inte har möjlighet att få ut all 

den skogsråvara vi behöver. Hur slår det 

mot Sveriges ekonomi? För jordbrukssektorn 

och för skogssektorn är det 

enormt betydelsefullt att vi har en diskussion 

om de enskilda vägarna. Vem 

som ska ta ansvar, vem som ska betala 

och hur vi ska lösa det här i framtiden. 

Inte minst med tanke på hur mycket 

mer skogsråvara vi kommer att behöva 

plocka ut i framtiden. 

Per Wenner. Som väghållare har vi traditionellt 

arbetat mot de transportpolitiska 

målen. Men om man nu läser trafikverksutredningen 

står det att vi ska 

utgå från ett samhällsbyggnadsperspektiv. 

Vi har talat om det här med kreativt 

samhällsbyggande och det innebär att 

vi utöver transportpolitiken tar in de 

här näringspolitiska aspekterna i det vi 

gör. Vi har traditionellt jobbat mycket 

med arbetspendling och dylikt. Till 

det kommer nu turismen och det som 

sker i den näringen, som väldigt många 

är sysselsatta i. Som samhällsbyggare 

får vi en vidgad roll att diskutera och 

då blir det andra avvägningar. Det blir 

mer komplext. Det blir mer faktorer 

som ska vägas in. 

staffan Widlert, generaldirektör för transportstyrelsen: 

Transportstyrelsen har 

ansvar för myndighetsutövning inom 

transportsektorn. Föreskrifter, tillsyn , 

tillståndsgivning, körkort, registerhållning 

och myndighetsutövning är det 

vi sysslar med. En hel del av det har 

brutits ut ur Vägverket, för att renodla 

rollerna. Ambitionen var egentligen 

att samla all sådan här verksamhet till 

Transportstyrelsen. Men ett undantag 

som berör er är att byggnadsverkslagstiftningen 

ligger kvar hos Vägverket. 



Det handlar om de tekniska frågorna i 

samband med vägbyggnad. Regler för 

hur man bygger broar och vägar, och 

tillsyn av det osv. I utredningen föreslog 

vi att även det skulle komma över till 

oss. Det hade man kunnat göra. Men 

det hade varit ett ganska stort steg. För 

det är ganska tekniskt och det är en 

speciell kompetens. Vägverket tyckte 

att det borde ligga kvar hos dem och 

regeringen gick på den linjen. 

Så det som det argumenteras för i 

Bulletinen. Att vi ska ta ansvar för hur 

enskilda vägar byggs. Det är bara en 

möjlighet om man tar ett stort grepp 

och gör det över hela vägsektorn. Att 

man flyttar över det här ansvaret till 

oss. Någon sådan diskussion pågår inte 

nu längre. Vi får väl se vad framtiden 

innebär. 

En annan sak som också gick att 

läsa i tidningen var vilken väg bidragen 

ska ta. Om de ska gå via oss istället 

för via Vägverket. Där kan jag säga att 

bidragsgivning inte är förenligt med 

myndighetsrollen. Det är en av de saker 

vi har försökt att skilja ut. Som en följd 

av trafikverksutredningen kommer antagligen 

det enda bidrag vi idag delar 

ut, det till flygplatser, att flyttas över 

till Trafikverket. Det passar inte riktigt 

ihop med myndighetsrollen. Man kan 

få en del rollproblem där. 

Vår roll idag för enskilda vägar är 

liten och jag tror att det kommer att 

fortsätta att vara så. Jag tror att de här 

synpunkterna mer har dykt upp som 

reaktioner på hur mycket pengar det 

har varit totalt sett och hur Vägverket 

har hanterat uppgiften. Det här med 

hur mycket pengar det är blir inte bättre 

om uppgiften läggs på oss, det kan man 

konstatera. 

Vi skulle kunna komma att få en 

roll för enskilda vägar i framtiden. Det 

är fullt möjligt. Då handlar det om ansvarslagstiftning 

som diskuterats många 

gånger, och som vi utredde i Transportstyrelseutredningen. 

Vi lämnar in de 

sista materialen om en vecka. Sedan 

får regeringen ta ställning. Det handlar 

om den diskussion som började vid 

Nollvisionen, som går ut på att man ska 

dela ansvaret mellan trafikant och systemutformare. 

Idag är det trafikanten 

som har det stora formella ansvaret för 

säkerheten i vägtrafiken. Väghållaren 

har ett ganska litet juridiskt ansvar. Inte 

helt obefintligt, men ganska litet jämfört 

med andra trafikslag. Det här har 

vi ett förslag på hur man skulle kunna 

ändra på. Det ändras på de riktigt stora 

vägarna i och med ett EU-direktiv. Men 

vi föreslår att det ska utvidgas och gälla 

alla vägar utom vägar som används lite 

för allmän trafik. Även den frågan är 

nog rätt så liten för enskilda vägar. Fem 

procent av alla som dör eller skadas allvarligt 

gör det på enskilda vägar. Resten 

gör det på andra vägar. Det är inte på 

enskilda vägar den stora frågan ligger. 

Den kan påverka er, men inte väldigt 

mycket. Dessutom undantas, som sagt 

var, en hel del av de enskilda vägarna 

om ett sådant regelverk kommer till. 

Slutsatsen är att vi idag har en 

mycket liten roll. De föreskrifter vi 

utfärdar om trafiksäkerhet, miljö och 

annat påverkar politiken mycket men 

inte själva väghållningen som ni ägnar 

er åt. Jag tror att det är ganska bra att 

den rollen ser ut som den gör. 

trafikinspektionsrollen finns ju kvar. 

Vad händer om ett snabbgående tåg 

korsar en enskild väg och det händer 

en olycka? Om t ex ett godståg faller av 

och personer som färdas på en enskild 

väg dödas eller skadas? 

I plankorsningar är kanske den punkt 

där vår verksamhet och REV möts. Vi 

har en plankorsningsdelegation och 

det har varit diskussioner om att ni vill 

vara med i det arbetet. Det är på gång 

att ordna det. Där finns det frågor som 

hänger ihop. 

Håkan norén, ordförande för Maskin-entreprenörerna, 

ME: Våra 3 700 företag är 

i stor utsträckning leverantörer av drift 

och underhåll åt det enskilda vägsys- 

Håkan Norén. 

”För att kunna öka 

effektiviteten och 

logistiken tror jag att 

man måste hitta samordningseffekter”. 

Håkan Norén. 

temet. I torsdags beslutade regeringen 

att det ska effektiviseras och att innovationsgraden 

inom anläggningsbranschen 

ska förbättras. Där kommer vi att 

ha en stor roll, även på enskilda vägar. 

Vad krävs från den enskilda vägföreningen? 

Idag är ni 24 000 vägföreningar. I framtiden 

kan det inte vara rimligt att det 

är så. För att kunna öka effektiviteten 

och logistiken tror jag att man måste 

hitta samordningseffekter. Vägarna 

är så utspridda på landsbygden att de 

måste samordnas på ett bättre sätt. Som 

exempel kan nämnas att vi tillsammans 

med kommuner och länsstyrelser 

utbildat 2 000 entreprenörer bland 

våra medlemsföretag vad det gäller 

enskilda avlopp. I det här landet har vi 

900 000 avlopp och av dem fungerar 

inte 300 000. De måste också åtgärdas. 

Där har vi lagt ner mycket energi och 

något liknande koncept kan man säkert 

hitta även för enskilda vägar. 






Vad kan vi bli bättre på som 

beställare av tjänster? 

Jag tror att när man driver en enskild 

väg vill man göra det så billigt som möjligt. 

Det förekommer mycket ideellt 

arbete. Men man måste ändå se till att 

man har kvalitet på maskiner och förare, 

och framför allt material. Det tror 

jag är väldigt viktigt. Det är inte alltid 

det billigaste är det bästa. Man måste 

tänka lite långsiktigt. 

känns det tryggt det som sagts här? 

ove Willingskär, hindås Vf: Det vet vi först 

när vi kommit en bit på väg. Du kommer 

väl ihåg när vi skålade med två 

champagneglas på Sheraton i Stockholm 

och så slutade det med en bro sju 

år senare. Tack för det! Jag var med på 

invigningen. För det var inte bara att 

glida in på en räkmacka över bron. Det 

Ove Willingskär, Hindås VF 

var mycket vi hade gjort innan. 

Det är bara att se framåt. Och det här 

med Maskinentreprenörerna känns bra 

att vi har ett gott stöd i. Att vi har flera 

och att vi kan fråga. Det är trygghet. 

Det märker vi bland våra medlemmar. 

De säger inte så mycket om det är 

välplogat. Däremot om det är tvärtom, 

som det oftast inte är. 

är det här med sammanslagning en 

modell du tycker att man kan arbeta 

vidare på? antingen på frivillig väg. 

Eller måste man gå ihop och bli 

större? 

I Härryda, som jag kommer ifrån, har vi 

försökt att göra något gemensamt. Då 

säger kommunen som har mittpricken 

att de vill ha ett eget avtal. Då ska 

de som kör entreprenaden lyfta upp 

plogen och köra en kilometer innan 

de släpper ner den igen. Då kan man 

börja fundera över miljön, men det vill 

inte gatukontoret diskutera. Jag tycker 

att det ska vara en entreprenör i hela 

samhället och att man kan göra upp 

notan i efterhand. 



Söndagens debatt uppskattades av åhörarna. 

gunilla glasare: Nu är vi nog inne på 

Lagen om offentlig upphandling, som 

inte är mitt specialområde. Jag tror att 

man måste hitta samarbetsmöjligheter. 

Att det är så ofantligt många föreningar 

måste ställa till väldigt mycket praktiska 

problem. Jag tror att det behövs 

någon form av omorganisation för att 

det ska fungera bättre i slutändan. 

anna-klara Snygg, kode Vf 

Jag sitter ute i verkligheten och hanterar 

ungefär 100 000 kr per år. Jag efterlyste 

igår kommunen, för vi har inga 

kommunala bidrag. Vi har ungefär 200 

fastigheter varav 100 bor året runt. Vi 

betalar skatt i Kungälvs kommun och 

vi håller vår väg själva. Det tycker jag 

är orättvist. Vi betalar till vår enskilda 

väg och vi betalar ändå full skatt. Jag 

undrar om varje kommun själva bestämmer 

bidragen? 

gunilla glasare: Det är ett frivilligt bidrag. 

Varje kommun beslutar själva. 

Det skiljer sig väldigt mycket. Vissa 

kommuner ger inga bidrag alls. 

anna-klara Snygg: Men våra skatter är ju 

inte frivilliga. 

gunilla glasare: Det är precis som du säger. 

Det är två olika saker. Men jag tror 

att vägavgifter skulle kunna få ordning 

på det här med alla föreningar. Att 

kommunen då kunde gå in och ta över 

mer av det, där det i slutänden skulle 

vara bra att kommunen hade ansvaret. 

Det skulle bli väldigt mycket 

mer intressant för kommunerna att 

ta mer ansvar om det kunde kopplas 

till en avgift istället för att det ska gå 

på skattsedeln. 

anna-klara Snygg: Det tycker jag låter 

bra. För oss som sitter i de här små 

föreningarna handlar det om pengar 

och praktisk hjälp att hitta entreprenörer 

och sätt att belägga vägar. Ingen 

av oss är utbildade vägingenjörer. 

Mycket hjälp kan vi få från REV. Jag 

tror också att om vi kan samarbeta lite 

fler enskilda vägar så kan vi få det bra. 

I år har vi t ex haft jättesvårt att hitta 

en vinterväghållare nu när bönderna 

har försvunnit från oss. Vägverket förlorade 

upphandlingen i området och 

då tappade vi Vägverket också på vår 

lilla enskilda väg. Vi får alltså ge oss ut 

och leta med lykta, för vi har inte de 

viktiga kontakterna. Det är viktigt att 

också få hjälp med de bitarna. 

per Wenner: När det gäller beställarkompetens 

borde man kunna nyttja 

den bättre vad gäller råd och kompe- 


REV-medlemmar tycker till 

anDErs gEJkE 

ängskär-skatEnrångsanD 

Vf 

”Det är bra att REV 

satsar på utbildningar 

för styrelseledamöter. 

Satsa gärna 

ännu mer på det. 

Jag uppskattar att få 

träffa REV ute i landet, 

så kom gärna ut 

och ventilera olika frågor på plats.” 

kristina MattssOn, 

MÖrtarÖ- 

BEnÖVikEns Vs 

”Vi gick med i REV 

för 5-6 år sedan då 

jag upptäckte att 

det inklusive REVs 

medlemsavgift var 

halva priset jämfört 

med att själva ha en 

försäkring. Jag uppskattar 

tidningen och all information vi får.” 

gunnar BErg- 

HOlts, lErHaga 

saMfälligHEtsfÖrEning 

”Vi är en liten förening 

på 80 medlemmar 

som behöver 

den stora organisationen 

som stöd. Det 

är många myndigheter 

som är inblandade 

och det blir 

ganska rörigt. Man borde se till att öronmärka 

pengar för den här typen av verksamhet. 

Önskvärt vore att det gjordes en bedömning 

av hur läget är på de enskilda vägarna och 

man la en budget utifrån det för 7-8 år. Vi ska 

inte behöva vända oss till 5-6 myndigheter. 

Det ska vara en myndighet – Vägverket. De 

kan i sin tur diskutera med övriga. Det är inte 

den enskilda vägföreningens arbete.” 

PEr O EnstrÖM, 

OttEViks VägsaMfälligHEt 

”De flesta som arbetar 

i en styrelse är 

noviser. Om någon 

skulle göra fel är det 

bra med en försäkring. 

Därför gick vi 

med i REV. Vi uppskattar 

också tidningen 

och möjligheten 

att få råd. Ett exempel är att vi frågade REV 

vilka företag som var kompetenta och pålitliga 

när det gällde att belägga vår väg.” 




tens. Att de som inte har den vanan 

kan få lära sig vad man ska tänka på. 

Vi kan kanske göra mer där. Men vad 

gäller produktion och entreprenad så 

har vi inte längre de resurserna inom 

Vägverket. 

gunilla glasare: Jag tror att vi kan ta 

med REV i det samarbete vi har kring 

praktiskt arbete. Att det är möjligt att 

det kan komma fram något där också 

som är praktiskt användbart. 

ove Willingskär: För ett år sedan begärde 

vi hjälp från Vägverkets Region Väst 

vad gällde omasfaltering av en väg. Vi 

fick mycket bra hjälp. Vi fick också lite 

råd om vilka vi kunde kontakta som var 

vettiga och hade bra priser. Den biten 

var vi nöjda med. 

Vad gäller vinterväghållning är vi 

tre stycken här från Härryda kommun 

som har fått en förfrågan. Där vill man 

göra en utredning om vi ska ingå i en 

grupp där kommunen tar över skötseln. 

30 september, dvs väldigt sent, 

fick Hindås vägförening en offert där 

man vill ha 220 kr/tim för snöröjning, 

620 kr/tim för halkbekämpning plus 

ett visst antal kronor för flisen. Utöver 

detta vill kommunen ha 25 000 kronor 

i administration för våra fem kilometer. 

När vi kollade detta visade det sig att 

kommunen betalar 45 000 kronor i 

grundkostnad för hela den här entreprenaden. 

Så skulle de ta in 25 000 av 

vardera vägförening så skulle de tjäna 

55 000 kronor på detta och inte betala 

något själva. 

gunilla glasare: Jag känner inte att jag 

kan stå till svars för Härryda kommun. 

Men däremot hoppas jag att det finns 

STORT SOM SMÅTT 

– VI KAN DET! 

Med kort varsel rycker vi ut och lagar potthål, slaghål, tätar 

sprickor och håligheter i asfalterade vägar. Vi underhåller 

vägarna med snabelbil – en billig, snabb och effektiv metod 

med minsta möjliga trafikstörning. En tidig insats ökar 

chanserna för en beläggning med lång livslängd. Vi arbetar 

även förebyggande med underhåll av både kommunala och 

nationella vägnät. 

Anlita oss gärna för ditt projekt. Läs mer på 

www.ncc.se/potthalslagning 

www.ncc.se 

folk här som har en bättre kontakt 

med kommunen. Och jag undrar om 

det inte är så att kommunen ändå kör 

några repor på de enskilda vägarna när 

de är ute och kör? 

NEJ! – hörs från auditoriet. 

lars lindfors, högsmo Vf, nynäshamns 

kommun: Vi är väldigt dåligt behandlade 

av kommunen när det gäller alla 

frågor. Man gräver, bygger och tar bitar 

av våra vägar utan att ens fråga. De 

håller på med stora förändringar i kommun 

men vi är inte ens tillfrågade. 

hans Rosén, lantmäteriet: Jag lyssnade 

på den här problematiken med vem 

som ska ta ansvar, enskilt eller kommunalt. 

Ett sätt är att följa Plan- och 

bygglagens huvudregel. Kommunen 

ska ha ansvar för vägar i planlagda om- 



råden. Så är det inte i t ex Åkersberga 

och många andra kommuner. Men lever 

man efter Plan- och bygglagen går det 

att lösa en hel del problem den vägen. 

Mycket av problemen bottnar sig i historiken 

med småkommuner som slogs 

ihop. Men det kanske är läge att städa 

upp där? 

Som förrättningslantmätare har vi 

försökt lösa de här praktiska problemen. 

Vi håller seminarier i vägstrategi 

för att peka ut den här problematiken. 

Det är så att många kommuner inte har 

någon strategi för hur man ska hantera 

enskilda vägfrågor. Vi vill peka på förvaltningsproblematiken 

över huvud 

taget, med vägföreningar i tätort på 

över 2 000 medlemmar. Det är ständig 

planläggning och så måste man göra om 

gång på gång. Och det får medlemmarna 

betala. Sveriges största vägförening 

är Ekerö med 2 800 medlemmar. Hela 

tätorten är en enda stor vägförening 

med ständigt ny planläggning. Det är 

skolor och företag som hela tiden ändrar 

sin verksamhet och ständigt påverkar 

andelstalen. Det är inte bra. 

Staffan Widlert: Min reflektion är att 

frågan rör sig om hur kostnader ska 

fördelas. Vad ska man betala själv och 

när och på vilket sätt ska samhället gå 

in? Där händer det väldigt mycket. Om 

vi får en ansvarslag så blir den säkert 

avgiftsfinansierad och det kommer att 

tas betalt av er för det arbete vi gör. Det 

blir i och för sig inte så mycket men i 

allt som diskuteras här tycker jag att 

det finns den undertonen. Frågan om 

hur föreningen av roller går. Det är en 

väldigt spännande fråga, men inte så 

mycket vårt ansvar. 

frågan om kostnadsfördelning. 

försvinner den i det nya stora verket? 

per Wenner: Jag tror inte att den försvinner. 

Det som blir allt mer tydligt är att 

vägsystemet hänger samman. Det går 

inte att betrakta det som olika delar. 

Man åker på en enskild väg. Man åker 

på en statlig väg. Det är ett system och 

det måste hänga samman. När man 

sedan kommer till ansvarsfördelningen 

så är det som det står i Plan- och 

bygglagen. Den måste utgå från en 

politisk grundsyn. Trafikverket kan 

inte påverka ansvarsfördelningen och 

förändra Plan- och bygglagen. Vi måste 

verka genom de system som finns. Och 

utifrån de ramar som finns måste vi 

göra det bästa av det. Vi måste se till 

att få en samverkan och diskussion. Att 

alla tre väghållare samverkar och hittar 

lösningar som är till gagn för den som 

nyttjar vägen. Men ansvars- och rättvisefrågan 

är en större fråga än vad som 

ligger på Trafikverket. 

gunilla glasare: Jag kan inte låta bli att 

tänka katten på råttan och råttan på repet. 

Som det är nu när vi planerar med 

de 417 miljarderna. Så går kommunerna 

in och betalar ganska mycket för det 

som staten äger. Kommunerna kan ha 

en tendens till att tycka att i nybyggda 

områden ska de som bor där också ta 

hand om och finansiera vägarna. Totalt 

sett låter det som att det här är ett jätterörigt 

område. Det finns all anledning 

att försöka få lite mer ordning. 

ur publiken: 40 procent av den enskilda 

väghållningen betalas av det privata. 

Det kan inte vara rimligt i framtiden. 

Stat och kommun måste engagera sig på 

ett bättre sätt. Vi hör om brukaravgifter, 

broavgifter, vägavgifter till kommunerna 

och fordonsskatt. En eventuell ny regering 

ger nya infallsvinklar. Det blir för 

splittrat. Vi måste väl ha någon form av 

inriktning? Man måste hitta strategier 

med långsiktigare finansiering. 

ove Willingskär: Att kommunerna känner 

sig trampade på tårna har med den 

utbildning som REV och Lantmäteriet 

nu kör att göra. Den är så bra att alla 

styrelsefunktionärer får ett så bra kunnande. 

Det passar inte alla tjänstemän 

och då lägger man locket på. 

Foto Gunilla Hellström, 

Misse N Josefsson 

Eftersnack 

sOlVig ElWing, lanDVEttErs Vf, 

”Som ny medlem 

i styrelsen 

har jag lärt mig 

väldigt mycket 

om framförallt juridiska 

frågor här 

på stämman. Den 

avslutande debatten 

med sina 

konkreta frågor 

var också jättebra.Ansvarsfördelningen 

mellan kommunen och vägföreningen 

var intressant och resonemanget 

om att man både ska betala skatt och 

vägavgift. 

Programmet är väldigt späckat. Det kunde 

gärna spridas ut på fler dagar. Seminarierna, 

som jag tyckte var jättebra, var 

lite för korta. Jag hade gärna suttit längre 

på varje och också velat delta i fler.” 

anDErs PEllMYr, MÖlnlYckE Vf, 

”Det politiska 

käbblet första 

dagen där man 

skickade bollen 

vidare hit och dit. 

Det gillade jag 

inte. Annars uppskattade 

jag det 

mesta. Framförallt 

seminarierna 

som gjorde det 

möjligt att uppdatera mig lite.” 

Några seminarier kunde utformas så att 

frågorna mer anpassas till olika typer av 

vägföreningar. Dels för vägföreningar på 

ren landsbygd, dels för tätortsnära vägföreningar 

där kommunen har en större 

roll. Det vore också bra med mer tid för 

erfarenhetsutbyte vägföreningar emellan, 

både på seminarierna och mellan dem. 

Vad gäller den avslutande diskussionen 

hade vi velat ha mer tid för frågor. Deltagarna 

hade gärna kunnat förflytta sig 

från podiet och tagit emot våra frågor under 

lite mer informella former.” 

PEr-OlOf risMan. skårtOrPs Vf 

”Jag hade velat 

ha längre tid på 

varje seminarium 

och bara två parallella 

så att det 

funnits möjlighet 

att delta i fler. Vi 

har lång resväg 

och hade gärna 

stannat lite längre 

för att få ut mer 

när vi nu ändå tagit oss hit.” 



Stig Halldorf, Svevia. Anders och Sara Wikström, VägNu. Hans Rosén och Agneta Ericson, Lantmäteriet. 

Många företag och organisationer var på plats 

för att få kontakt med REVs medlemmar 

if – Hans-Otto nilsson, försäkringsjurist: 

If tillhandahåller 

REVs försäkringslösning 

där samtliga medlemmar automatiskt 

är medförsäkrade. 

Hyltebruks skylt – aimo Juntura: 

Vi tillverkar och säljer 

vägmärken och skyltar, samt 

tillhandahåller det mesta inom 

trafiktekniska produkter. 

lantmäteriet – agneta Ericson: 

Vi är experter på lantmäteriförrättningar, 

bildande av 

samfällighetsföreningar och 

gemensamhetsanläggningar. 

lindhes advokatbyrå – Bengt 

nydahl: REV-medlemmar som 

ringer REVs kansli får hjälp 

av oss när det gäller juridiska 

frågor. 

Masab asfalt – rolf Barkeby: 

Vi gör oljegrus och arbetar bl 

a åt Vägverket över hela Sverige. 

nordea – lena timerdahl: 

Internetlösningar och finansieringsfrågor 

vad gäller vägarna. 

Maskinentreprenörerna 

– Hampe Mobärg: Vi representerar 

3 700 entreprenörer 

som vill underhålla och bygga 

ut era vägar. Välkomna också 

till vår konferensdag ’Den stora 

infradagen’ den 5 februari 

2010. 

regeringskansliet – nils 

Hertzberg: Bredbandsfrågor. 

Vi är här för att det behövs 

Hans-Otto Nilsson, If, och Nils 

Hertzberg, regeringskansliet. 

Gunilla Franzén, VTI. 

Carl-Gustav Andersson och 

Råger Palm, Vägverket. 

samma envishet och kompetens 

för utbyggnaden av bredband 

som krävs för enskild 

väghållning. 

Observera att det finns s k 

kanalisationsstöd att söka från 

länsstyrelserna. Det utgår för 

nedläggning av rör för framtida 

installation av bredband och 

går att söka när man t ex bygger 

om vägen. 

schweden splitt aB– Magnus 

sandgren: Vi äger en bergtäkt 

i Blekinge och säljer makadam. 

Det tyska asfaltsbolaget BAGs 

produkt Bonit är ett komplement 

inom vägbyggnation, och 

vi introducerar dem nu på den 

svenska marknaden. 

skogsstyrelsen – Per christofferson: 

På Skogsstyrelsen 

är vi ett stort gäng specialister 

som jobbar heltid med 

skogsbilsvägnätet, som har ett 

annorlunda underhållsbehov 

än andra enskilda vägar. För 

skogsbilsvägnätet krävs att de 

klarar tunga transporter under 

korta perioder, övrig tid ser behoven 

annorlunda ut. Projekteringar, 

besiktningar, utredningar, 

föreningsbildningar och 

planering är sådant vi hjälper 

till med. 

sVEVia – stig Halldorf: Vi vill 

berätta att från januari 2009 

är SVEVIA, som tidigare hette 

Vägverket Produktion, ett helt 

fristående bolag som slåss på 

marknadens villkor. Att göra i 

ordning grusvägar och sedan 

belägga dem är vi proffs på. 

Självklart till bra priser. Vi hjälper 

också gärna till med både 

sommar- och vintervägsunderhåll. 

Winväg – Jarmo levänen: Vår 

programvara är en hjälpreda 

för samfälligheter att sköta 

förvaltningen av sin förening. 

Vti – gunilla franzen: Vi är på 

stämman för att entusiasmera 

REVs medlemmar för att fylla 

i enkäten om hur de ser på 

problem vad gäller grusvägsfrågor, 

forskning och utveckling 

av grusvägar och enskilda 

vägar. Samt frågor om hur vi 

ska hantera översvämning av 

enskilda vägar. 

Vägnu aB – anders Wikström: 

Vi har löst ett problem 

som REVs medlemmar har 

haft i många år. Frågan om 

vem som äger vilken fastighet. 

Vi är licensierade partners 

till Lantmäteriet och erbjuder 

aktuell information om vem 

som äger vilken fastighet och 

möjligheten att hålla informationen 

ständigt uppdaterad 

via datorn. 

Vägverket – Bert-Ove Bergström: 

Vi vill berätta om hur vi 

ser på kommande regelverk, 

möjligheter till statlig medfinansiering 

m m. 

Text och foto Gunilla Hellström 

Foto Misse N Josefsson 


Förbered för ber 

Sök stöd för bredbandsutbyggnad 

på landsbygden


Ett stycke levande REV-historia 

– Hedersledamot Robert Nydahls minnesord vid REVs årsmöte 2009 

Ärade mötesdeltagare och inbjudna gäster! 

Det känns angeläget för mig att säga några ord vid detta 

REVs 40-årsjubileum. Jag heter alltså Robert Nydahl och är 

pensionerad advokat och har varit styrelseledamot, vice ordförande, 

i REV i 21 år. Jag valdes in 

i styrelsen 1968 samtidigt som dåvarande 

länsförbundet i Stockholms län 

omvandlades till riksförbund, REV 

eller Riksförbundet för enskild väghållning, 

som det då hette. Samtidigt 

invaldes i styrelsen Arne Eidlerth, 

som utsågs till styrelsens ordförande. 

Från länsförbundet övertogs styrelseledamöterna 

lantmätare Sten Ahlberg, 

vägingenjör Gösta Nordenadler 

och ordförande i Närlunda vägförening 

Edvin Cardell. Alla i den styrelsen 

är nu borta, utom jag själv. Det blev 

en synnerligen väl fungerande styrelse 

och tre av oss, Arne Eidlerth, Sten 

Ahlberg och jag själv, tjänstgjorde i 

mer än 20 år. Särskilt vill jag framhålla 

Arne Eidlerths insats. Ursprungligen 

politiker i Landstinget, där han hade 

hand om sjukvårdsfrågor samtidigt 

som han uppehöll en tjänst i Folksam, 

kom han att mer och mer ägna sig 

åt REVs verksamhet. Många här av 

mötesdeltagarna minns säkert Arne 

Eidlerth. Han var en utomordentlig 

styrelseordförande, administrativt 

skicklig, kunnig i vägfrågor, föredömlig i ledning av verksamheten 

och med goda kontakter med myndigheterna. 

Hans vänliga och glada attityd mot alla berörda skapade 

trivsel och fint samarbete inom REVs verksamhet. Säkert 

har Arne Eidlerths insatser betytt oerhört mycket för REVs 

framgångsrika utveckling under de gångna åren. 

Den första uppgiften för det nybildade riksförbundet 

blev naturligtvis att från ett distriktsförbund bli en 

rikstäckande organisation, med andra ord värva medlemmar 

i hela riket. För detta ändamål ordnades många konferenser, 

särskilt på orter med talrika vägorganisationer i bygden runt 

omkring. Styrelseledamöterna skickades ut att leda konferenserna 

och berätta om hur värdefull REVs verksamhet var 

för vägföreningar och vägsamfälligheter. Särskilt gruppför- 

Robert Nydahl höll ett uppskattat tal. 

säkringen mot skadeståndsansvar betonades. Själv fick jag 

som första uppdrag att leda en konferens i Göteborg. Jag 

kommer ihåg att efter genomgången av hur förträffligt REV 

var och alla fördelar med ett medlemskap, hur ordföranden 

i Uddevalla vägförening upphov sin 

röst och sa: ’Kan verkligen något bra 

komma från Stockholm?’ Onekligen 

något avkylande för ambitionerna. 

Nåväl, utvecklingen gick framåt och 

medlemstillströmningen tog fart. 

Från REVs start med cirka 250 medlemmar 

till idag närmare 10 000 är 

ju inte så dåligt. Själv fick jag arbeta 

med de juridiska problemen, som 

med åren växte i omfång. Det blev 

en del rättegångar och även medverkan 

i lagstiftningsarbetet. Jag 

fick dessutom uppdraget att skriva 

om juridiken i handboken för vägorganisationerna, 

EVA-REV. Vidare 

blev det självfallet många kontakter 

med myndigheterna, Vägverket, 

Länsstyrelsen och dåvarande Kommunikationsdepartementet. 

På Länsstyrelsen 

i Stockholm fanns på den 

tiden en länsassessor vid namn Ivan 

Meerburg, en kunnig och förträfflig 

domare i olika administrativa tvister 

på vägområdet. Jag minns att han en 

gång ringde mig och berättade att 

han hade att handlägga ett svårt mål. 

Han redogjorde för tvisten och slutade med att fråga mig: 

’Nå, hur skulle du döma?’ Jag har nog aldrig i mitt yrke fått 

ett så fint omdöme. 

Det finns naturligtvis mycket mer att berätta om REVs 

verksamhet under de gångna åren med det överlåter 

jag gärna till fil.dr Pär Blomkvist, som fått detta uppdrag av 

REVs styrelse. 

Ärade lyssnare, jag skall sluta detta anförande med att 

tacka REV för det uppdrag i styrelsen, som jag fick för 

40 år sedan och som i hög grad berikat mitt yrke och mitt liv. 

Många vänner har jag fått och många fina kontakter har det 

blivit med åren. Jag värdesätter högt utnämningen till hedersledamot 

som erkänsla för mina insatser till REVs bästa. 


Vi underlättar. EHRENSTRÅHLE 

I vårt land uppskattas 600 000 människor ha nedsatt rörelseförmåga. 

Och alla ska fram. Det är några viktiga förutsättningar för vår verksamhet. 

Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. 

Alltid på väg 

www.svevia.se 

BBDO

Nobelpriset i ekonomi 2009 

och den enskilda väghållningen 

Den amerikanska statsvetaren Elinor Ostrom har, tillsammans med Oliver 

Williamson, tilldelats årets Nobelpris i ekonomi. Eller som det egentligen 

heter ”Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne 

år 2009”. Ostroms forskning handlar om en av de absolut viktigaste frågorna 

för vår planets överlevnad: Hur kan vi på ett långsiktigt hållbart sätt ta hand 

om våra allmänningar? 

I klimatkrisens spår blir Ostroms resultat sprängstoff. 

De flesta miljöproblem går nämligen att 

betrakta som misslyckanden i att hantera allmänningar. 

Föroreningen av luft och vatten, utfiskningen 

av våra hav, trängseln på våra vägar är 

alla exempel på överutnyttjande av en gemensam 

resurs, en kollektiv nyttighet. Den pessimistiska 

tolkningen talar om ”allmänningens tragedi”. 

Det vill säga det omöjliga i att på ett hållbart sätt 

hantera gemensam egendom – det som ägs av 

alla, sköter ingen. 

gEmEnSam RESuRS 

En allmänning är en gemensam resurs som hanteras 

av flera brukare i en samfällighet. Ostroms 

har studerat allmänningar inom fiskevatten, bevattning, 

skogsbruk, vattenresurser och betesmarker. 

Hon visar att det är svårt att sköta gemensam 

egendom och har funnit åtta viktiga kriterier i 

hanteringen av allmänningar: 

Elinor Ostrom 

Pär Blomkvist. 

VIKTIGA KRITERIER I HANTERINGEN AV ALLMÄNNINGAR 

1. Den gemensamma resursen ska vara tydligt definierad och 

brukarna ska vara en tydlig och avgränsad grupp 

2. Arbetsinsatser och vinster från allmänningen ska fördelas rättvist 

3. Reglerna för hanteringen ska utformas i samförstånd med 

brukarna 

4. Möjligheter ska finnas till effektiv övervakning av reglerna och 

bruket av allmänningen 

5. Det ska finnas en graderad straffskala för överträdelser mot 

reglerna 

6. Det ska finnas snabba konfliktlösningsmetoder och arenor för 

konfliktlösning 

7. Myndigheterna måste erkänna brukarnas rätt att hantera 

allmänningen 

8. Den gemensamma resursen ska helst ingå i ett system med 

flera olika nivåer. 

foRSkning kRing EnSkilda VägaR 

Pär Blomkvist bedriver i nära samarbete med 

REV ett forskningsarbete om REV, enskilda 

vägar och deras historia. Han kommer att 

använda sig av Ostroms resultat och jämföra 

hanteringen av de enskilda vägarna i Sverige 

med andra allmänningar. 

Det är lätt att se likheterna mellan Elinor 

Ostroms kriterier för framgångsrik hantering 

av allmänningar och den svenska metoden 

för enskild väghållning. Ett preliminärt resultat 

av Blomkvists forskning är att den enskilda 

väghållningen, sedan åtskilliga hundra 

år, utgör en bra metod att ta hand om gemensamma 

resurser. Den enskilda väghållningen 

ska ses som ett bra exempel på hur man kan 

undvika ”allmänningens tragedi”. 

Dokumentation är dock sparsam kring 

den enskilda väghållningen. Pär Blomkvist 

har därför kommit överens med REV om att 

försöka få hjälp av förbundets medlemmar. 

BESVaRa EnkätEn på hEmSidan 

– hJälp foRSkningEn 

Det skulle därför vara till stor hjälp i Blomkvists 

forskning om representanter för REVs 

medlemmar ville besvara en enkät som nu 

ligger på REVs hemsida. Frågorna baseras 

på Elinor Ostroms åtta kriterier. Besvara 

frågorna utifrån de förutsättningar som råder 

i er vägförening/vägsamfällighet och 

använd egna ord. Materialet kommer att 

vidarebefordras till Pär Blomkvist och ingå 

som underlag i hans rapport. 

Text Pär Blomkvist, Fil. Dr. historia, KTH och 

Sven Ivarsson, Förbundsordförande REV 


FOTO: LOKRANZ/AZOTE 

FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM

Nya namn och befattningar 

i REVs styrelse 

Vid stämman i Södertälje 10 oktober 2009 gjordes några 

förändringar i styrelsens och valberedningens sammansättningar. 

REVs styrelse 

Förbundsordförande sven ivarsson, vägingenjör, 

Kolviks vsf, Uddevalla 

Vice ordf Bengt nydahl, advokat, 

Buustamons sff, Åre 

nY! Sekreterare, kristina åberg, administratör, 

Söderåsens vsf, Sollentuna 

nY! Ledamot, christer ångström, jurist, 

Kärrbackstrands sff, Torsby 

Ledamot, sture källgården, lantmätare, 

Evalundsvägens sff, Nacka 

Kassör, Margareta Vikgren, ekonom, 

Vidja VF, Huddinge 

Ledamot, Mikael näslund, företagare 

Älvåsenvägarnas sff, Hassela 

Suppleanter 

Jan Ellström, ingenjör, 

Björknäs vf, Nacka 

uno Jakobsson, advokat, 

Kringelfjordens sff, Älvdalen 

lotta thisell, företagare, 

Roxenbaden-Korsvik vf, Linköping 

nY! Jan Johansson, företagare, 

Kållekärrs vf, Tjörn. 

Foto Misse N Josefsson 

Kristina Åberg, 

ny sekreterare. 

Christer Ångström, 

ny ledamot. 

Jan Johansson, ny 

suppleant. 

Ulf Sävström 

ny VD för REV 

– Vi satsar nu på ökade resurser inför 

framtiden, säger REVs förbundsordförande 

Sven Ivarsson. Även i fortsättningen 

vill REV vara en stark och 

positiv kraft för att kunna tillvarata 

medlemmarnas intressen. Målet är 

att bevara ett bra tillgängligt vägnät 

för alla. Inte bara för de tiotusentals 

företag som är belägna och beroende 

av enskild väg, utan även för alla andra 

som utnyttjar de enskilda vägarna. 


REV nytt 

Till ny verkställande direktör 

i REV har utsetts 

Ulf Sävström, civilekonom 

med inriktning mot 

redovisning och finansiering. 

Ulf var tidigare chef 

för tillsynsavdelningen på 

Energimarknadsinspektionen 

som bl a utövar till- 

Ulf Sävström, ny VD. 

syn över landets reglerade 

monopol – el-, gas- och fjärrvärmenäten. Han 

har även erfarenhet från regeringskansliets 

Närings- och Miljödepartement, samt en rad 

branschorganisationer inom energiområdet, 

senast på Svensk Energi. 

– Jag anser att de enskilda vägarna fyller 

en viktig roll i det svenska vägnätet säger Ulf 

Sävström. Många människor och företag är 

beroende av en väl fungerande, effektiv och 

rationell enskild väghållning. Jag tycker att 

det ska bli spännande och intressant att få 

förmånen att arbeta med den enskilda väghållningen 

i Sverige och med de frågor som 

medlemsföretagen möter. Jag hoppas att vi 

kan ha en god kommunikation och ett gott 

samarbete. Allt i syfte att tillvarata era intressen 

och på bästa sätt kunna representera er 

mot politiker, myndigheter och andra organisationer. 

Viktiga frågor för förbundet att nu 

arbeta vidare med är bl a gränsdragnings- och 

ansvarsfrågor mellan statlig, kommunal och 

enskild väghållning samt landsbygdsprogrammets 

och momsfrågornas hantering. 

– Hör gärna av er till mig eller oss andra 

på kansliet 08 - 20 27 50 med synpunkter, 

önskemål och kommentarer. Ni kan nå mig 

på följande sätt: ulf.savstrom@revriks.se eller 

070 – 290 42 00 eller 08 – 440 24 61.

Gropig väg? Den hyvlar jag! 

Vägarbeten utföres, i Storstockholm 

med omnejd: 

• Hyvling, kameraövervakad 

• Bombering (väglutning för vattenavrinning) 

• Reparation av vägtrummor 

• Dikesrensning 

• Borttagning av stenar i väg 

eller vägkanter med gripskopa 

• Spridning av väggrus 

Medlem i 

Ring: 070 651 90 71 Låg 

F-skattsedel finns. 

Ansvarsförsäkring finns via if. 

HYLTEBRUKS 

SKYLT AB 

Lättmonterat farthinder 

av gummimoduler 

Begär vår broschyr! 

Tel. 0345-109 70 

Fax. 0345-172 70 

info@winterquist.com 

SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM 

– Det ni behöver finns hos 

www.skogma.se 

Skogmahuset, 830 70 Hammerdal 

Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87 

framkörningsavgift! 

Kostnadsfri rådgivning 

i vägjuridik till 

REVs medlemmar 

Vi har särskild inriktning mot: 

fastighetsrätt, vägjuridik, 

miljöskador, boutredningar 

och arvsrätt. 

Annonsera i 

REV Bulletinen! 

Ring kansliet 

08- 20 27 50 

Bengt Nydahl, 

Uno Jakobsson och 

Line Zandén Gren 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

Tel 08-723 15 00 

info@lindhes.se 

www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968 


HYLTEBRUKS SKYLT AB 

Din totalleverantör av trafiktekniska produkter 

Visslebo 

M 

Begär vår broschyr! 

VÄGMÄRKEN 

VÄGGRINDAR 

TRAFIKSPEGLAR 

REKLAMSKYLTAR 

FORDONSSKYLTAR 

RÅGÅNGSSTOLPAR 

AVSTÄNGNINGSMATERIAL 

SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR 

Kör sakta 

lekande 

barn 

Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com 

Hemsida 

från 

enskildvag.se 

Endast 

1625:-/år* 

Specialisterna på beläggning av 

Enskilda Vägar 

Beläggning av grusvägar. 

Nya slitlager p å beläggningar. 

Hållagning med maskin. 

Förstärkning med 

indränkt makadam. 

Kontakta oss för rådgivning! 

MASAB ASFALT AB 

Wiboms v äg 8, 171 60 Solna 

Tel 08-730 31 20 

Arbetschefer: 

Tel 070-690 53 70, -71, -72 

www.masabasfalt.com 

Skaffa hemsida till 

vägföreningen! 

En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att 

veta vad som händer i området och kommunicera 

med medlemmar och styrelse. Dessutom 

spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är 

mycket enkel att använda; hanterar du Word 

kan du administrera sidan. 

För mer information gå in på 

www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på 

tfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se 

* Startavgift på 1 000:- 

tillkommer första året. 

FÖR VÄGEN 

Förhindrar imbildning 

Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0 

grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid 

temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket 

bättre bild jämfört med traditionella speglar. 

Underhållsfri 

Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan. 

Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild 

under lång tid. 

Vattendroppar 

Spegelyta 

Diffus reflektion orsakad av 

vattendroppar 

Tel 054-51 21 30 

Fax 054-51 21 39 

Komplett sortiment för väg och 

skyltning besök vår hemsida 

www.provia.net 

Konventionella speglar HYDRO speglar 

Box 9, 

663 21 Skoghall 

Skikt av Super-Hydrophillic 

Jämn vattenfilm 

Spegelyta 

Normal reflektion tack vare 

Super-hydrophilic skiktet 

Besök: Vidövägen 1 

www.provia.net 

Bulletinen 

utgivningsplan 2010 

Nr / 0 

Sista bokningsdag 3 feb 

Annonsoriginal 0 feb 

Utgivning 7 mars 

Nr 2/ 0 

Sista bokningsdag 27 april 

Annonsoriginal 4 maj 

Utgivning 0 juni 

Nr 3/ 0 

Sista bokningsdag 2 aug 

Annonsoriginal 9 aug 

Utgivning 8 sept 

Nr 4/ 0 

Sista bokningsdag 3 nov 

Annonsoriginal 0 nov 

Utgivning 8 dec 


Vattenfilm

Prenumerera 

på REV Bulletinen 

för bara 80 kr/år 

B POSTTIDNING: 

Returadress: 

REV, Riksförbundet Enskilda Vägar 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

Nyutgåva av EVA-REV 

1 1 1 0 1 3 4 0 0 

REVs handbok är till stor hjälp för dig som arbetar med enskild väghållning. 

Här finns allt du behöver veta om: 

• Lagar och bestämmelser 

• Ekonomi 

• Teknisk väghållning 

• Trafikfrågor 

• Miljö 

• Försäkringar 

• En samling matnyttiga formulär. 

Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt 

i brevlådan? I REV-medlemskapet ingår ett exemplar 

av Bulletinen. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år för 

medlemmar och 0 kr/år för övriga. 

Ring REVs kansli, tel 08-20 27 50, och beställ din 

prenumeration. 

Vägen framåt! 

Använd VägFas för administration av er vägförening 

• 

• 

• 

• 

Handboken kostar för medlemmar i REV 

550 kr + moms och porto. 

För övriga är priset 850 kr + moms och 

porto. 

Beställ från kansliet 

på tel: 08-20 27 50. 


Slipp Excel arken! – Gör allt mycket mera effektivt och enklare. Hanterar andelstal även enligt ton/km metoden. Hanterar bidrag och fasta avgifter per fastighet. Underh 

Du får ett komplett medlemsregister 

Du får utskrift och beräkning av medlemsavgifter 

baserat på bl.a andelstal och ägarandelar 

Du får fakturajournalen som visar betalda och förfallna 

medlemsavgifter, samt utskrift av påminnelser 

Du får utskrift av debiteringslängd och medlemsförteckning 

Du kan skapa utskrifter på BG- och PG-avier 

• 

Ladda ner och prova VägFas gratis på www.vagnu.se 

VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista. 

VägNu AB 

Flintvägen 91 

141 34 Huddinge 

Fax: 0176-799 59 

E-post: info@vagnu.se 

ållsavtal ger dig nya programfunktioner. Användarvänligt! Vem som helst kan administrera. Utvecklat i Sverige. Medlemmar i REV får 20% rabatt. Testa helt gratis. 

www.vagnu.se 

Gör asfaltjobbet faltjobbet själv! 

Potmix® Asphalt Repair - 

Prosens permanenta 

reparaonasfalt. 

• Borsta rent 

• Lägg ut 

• Komprimera 

Specialerbjudande: 

www.potmix.com/rev v 

Direkt från svenska llverkarenn 

Ring: 016 422 967

Bulletinen - Birka samfällighetsförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?