De flesta bryr sig inte ens om asset allocation” - HQ Bank
De flesta bryr sig inte ens om asset allocation” - HQ Bank
De flesta bryr sig inte ens om asset allocation” - HQ Bank
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ETT MÅNADSMAGASIN FRÅN H&Q PRIVATE BANKING<br />
”<strong>De</strong>t finns en tröskel, folk drar <strong>sig</strong> för<br />
att ta kontakt med en Private <strong>Bank</strong>. Andra<br />
är troligen <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> medvetna <strong>om</strong> att<br />
de har ett behov.”<br />
Hasse OlssOn, ”Mr Dag<strong>ens</strong> InDustrI”<br />
2006<br />
”Min uppfattning är att H&Q<br />
tillhör toppskiktet i branschen,<br />
speciellt för kunder med stor och<br />
k<strong>om</strong>plicerad ekon<strong>om</strong>i.”<br />
Björn BjörnssOn, VIce OrDföran<strong>De</strong> I skanDIa<br />
”<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> <strong>bryr</strong> <strong>sig</strong><br />
<strong>inte</strong> <strong>ens</strong> <strong>om</strong> <strong>asset</strong><br />
<strong>allocation”</strong><br />
Marcus stOrcH, OrDföran<strong>De</strong> I nOBelstIftelsen
FOOD FOR THOUGHT<br />
Viktig information<br />
”Idéerna k<strong>om</strong>mer <strong>inte</strong> <strong>om</strong> man sätter sej<br />
ner att vänta på dem.<br />
<strong>De</strong> föredrar att angripa ur bakhåll.”<br />
Arthur Lundqvist<br />
<strong>De</strong>nna publikation är utgiven av Hagströmer & Qviberg Fondk<strong>om</strong>mission AB (H&Q).<br />
<strong>De</strong>n information – antaganden, uppfattningar, värderingar, rek<strong>om</strong>mendationer etc.<br />
– s<strong>om</strong> anges i publikationen är framtagen av H&Q och speglar H&Qs bedömning vid<br />
tidpunkten för publiceringen och kan k<strong>om</strong>ma att förändras över tiden.<br />
Informationen i denna publikation är baserad på källor s<strong>om</strong> av H&Q bedömts vara<br />
tillförlitliga. H&Q svarar dock <strong>inte</strong> på något sätt (vare <strong>sig</strong> uttryckligen eller underförstått)<br />
för riktigheten, tillförlitligheten eller fullständigheten av nämnda information.<br />
H&Q, inklusive styrelse och personal, frånsäger <strong>sig</strong> allt ansvar för direkt eller indirekt<br />
förlust eller skada av vad slag det vara må s<strong>om</strong> grundar <strong>sig</strong> på användandet av<br />
information i publikationen.<br />
Informationen i denna publikation tar <strong>inte</strong> hänsyn till någon specifik mottagares<br />
särskilda investeringsmål, ekon<strong>om</strong>iska situation eller behov. Informationen är <strong>inte</strong><br />
att betrakta s<strong>om</strong> en personlig rek<strong>om</strong>mendation eller ett investeringsråd. Adekvat och<br />
professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas<br />
och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes<br />
eget ansvar. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en<br />
investering kan både öka och minska i värde eller k<strong>om</strong>ma att bli värdelös. Histrorisk<br />
avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.<br />
Informationen i denna publikation riktar <strong>sig</strong> uteslutande till H&Qs kunder i<br />
Sverige och är således <strong>inte</strong> riktad till någon person eller företag i USA, Kanada, Japan<br />
eller Australien eller i något annat land där publicering eller tillgängliggörande av<br />
materialet är förbjudet eller tillåtligheten därav på något sätt begränsad. <strong>De</strong>t åligger<br />
personer s<strong>om</strong> tagit del av denna publikation att själva informera <strong>sig</strong> <strong>om</strong> och iaktta<br />
dessa regler.<br />
H&Q bedriver värdepappersrörelse och står under Finansinspektion<strong>ens</strong> tillsyn.<br />
Verksamheten <strong>om</strong>fattar bl.a. handel med finansiella instrument för egen räkning och<br />
garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden<br />
<strong>om</strong> köp och försäljning av finansiella instrument s<strong>om</strong> är riktade till en öppen<br />
krets (s.k. corporate finance-verksamhet). <strong>De</strong>tta innebär att H&Q kan vid tidpunkten<br />
för utgivandet av denna publikation och därefter ha innehav i – och utföra uppdrag åt<br />
emittenter av - i finansiella instrument s<strong>om</strong> berörs i denna publikation.<br />
Mångfaldigande eller spridning av denna publikation – samt av hela eller delar av<br />
dess innehåll – får <strong>inte</strong> i något fall ske utan H&Qs skriftliga medgivande.<br />
Ansvarig utgivare: Per Axman<br />
Chefredaktör: Tore Davegårdh<br />
Tryck: Elanders Gummessons AB<br />
Folieringen på <strong>om</strong>slaget är utförd av Rapid Tryck AB Norsborg<br />
Hagströmer & Qviberg Fondk<strong>om</strong>mission AB<br />
Tel: 08 - 696 17 00<br />
Hagströmer & Qviberg Halmstad<br />
Tel: 035 - 27 11 82<br />
Hagströmer & Qviberg Göteborg<br />
Tel: 031 - 701 66 00<br />
Hagströmer & Qviberg Norrköping<br />
Tel: 011 - 36 12 00<br />
Hagströmer & Qviberg Malmö<br />
Tel: 040 - 665 53 00<br />
Rolf ERiksEn,<br />
”ÅR 2008 RäknaR vi mEd<br />
att <strong>om</strong>sätta ca 100<br />
miljaRdER kR.”<br />
mats QvibERg,<br />
”vi bliR snaRt bank –<br />
dEt höjER vÅR sERvicEnivÅ.”<br />
kjEll alEklEtt,<br />
”vi mÅstE finna<br />
sEx nya<br />
saudiaRabiEn.<br />
dEt äR hElt<br />
utEslutEt.”
Innehåll<br />
Kapitalförvaltning och kWh 3<br />
”Vi känner stort förtroende” 4<br />
”Jag har <strong>inte</strong> råd att slösa bort min tid - på att<br />
tjäna pengar” 4<br />
”Jag tvekar <strong>inte</strong> att rek<strong>om</strong>mendera H&Q till<br />
mina vänner” 5<br />
H&Q+ tar pulsen på Nilsson och Wretholm 7<br />
Aktiv Fond - 87 procent bättre än världsindex 8<br />
Intervjuer - Hasse Olsson, Marcus Storch och<br />
Björn Björnsson 10<br />
Mats Qviberg, <strong>inte</strong>rvju 1 1<br />
Visst är det rörigt... - Finansiell Planering 12<br />
”Vi kan Emerging Markets” 17<br />
Oljebrist... - <strong>inte</strong>rvju med Kjell Aleklett 18<br />
Energi är ingen fluga - kanske en mardröm 20<br />
Politisk oro och tal <strong>om</strong> begränsningar håller<br />
oljepriset uppe 20<br />
Bra tryck i Energicertifikatet 21<br />
Investera i energifonderna World Energy och<br />
New Energy 22<br />
Höga förväntningar på sv<strong>ens</strong>k BNP 23<br />
Modellportföljen 24<br />
H&M mot 100 miljarder - <strong>inte</strong>rvju med<br />
Rolf Eriksen 26<br />
Möt Anders Haskel 28<br />
Bra köpläge i Kina 29<br />
Gör en fondcocktail 30<br />
Fonder: Bra avkastning - låg risk 31<br />
Flytta din p<strong>ens</strong>ion 33<br />
Högre p<strong>ens</strong>ion via aktiv förvaltning 33<br />
Gästkrönika, Ronald Fagerfjäll 34<br />
Kapitalförvaltning<br />
och kWh<br />
I<br />
leDaRe<br />
Förvaltarna in<strong>om</strong> H&Q Private <strong>Bank</strong>ing anstränger<br />
<strong>sig</strong> mer än de <strong>flesta</strong>. <strong>De</strong>t framgår<br />
tydligt av de kund<strong>inte</strong>rvjuer vi gjort. Vi har i<br />
denna H&Q+ lagt extra energi på att beskriva<br />
våra förmågor in<strong>om</strong> effektiv kapitalförvaltning.<br />
Därutöver handlar den denna tidning mycket<br />
<strong>om</strong> Energi. <strong>De</strong>t är ett spännande <strong>om</strong>råde och<br />
troligen även lönsamt för Dig s<strong>om</strong> placerare.<br />
detta nummer av H&Q+ beskriver vi hur förvaltarna arbetar<br />
in<strong>om</strong> H&Q Private <strong>Bank</strong>ing, på vilka grunder investeringsbeslut<br />
tas etc.<br />
Ofta kan man höra att kapitalförvaltning handlar mycket<br />
<strong>om</strong> tur, ena året är en viss förvaltare bäst nästa år kan det bli<br />
pannkaka. Så kan det vara, till en del. Att på förhand välja ut vilka<br />
placeringar s<strong>om</strong> ska gå bäst är självklart <strong>om</strong>öjligt, men en viktig<br />
faktor är naturligtvis viljan och ambitionen att faktiskt finna de<br />
bästa alternativen för varje kund. <strong>De</strong>n ambitionen är hög in<strong>om</strong><br />
H&Q Private <strong>Bank</strong>ing. Vi gör vårt yttersta för att våra kunder ska<br />
vara nöjda och få en bra avkastning. <strong>De</strong>t är vårt sätt att skapa en<br />
långsiktig tillväxt.<br />
”Hur bäst utnyttja tio kWh? ”<br />
Så stod det på svarta tavlan när jag k<strong>om</strong> in för min första lektion i<br />
Termodynamik vid Göteborgs universitet.<br />
Efter långa utläggningar och beräkningar, s<strong>om</strong> vi elever <strong>inte</strong><br />
fattade mycket av, k<strong>om</strong> professorn fram till svaret. <strong>De</strong>t var en värmepump.<br />
<strong>De</strong>t här var 1970, för 36 år sedan. Kylskåp fanns även på<br />
den tiden, men värmepump hade knappt någon hört talas <strong>om</strong>.<br />
En värmepump kan, gen<strong>om</strong> att flytta värme från en plats till<br />
en annan, ge 4-5 gånger mer energi än vad s<strong>om</strong> krävs för att driva<br />
den. Med höga energikostnader k<strong>om</strong>mer självklart efterfrågan på<br />
sådana att öka i stora delar av världen.<br />
På sidan 18 har vi en <strong>inte</strong>rvju med professor Kjell Aleklett.<br />
Han spår att världen k<strong>om</strong>mer att nå ett produktionstopp av olja<br />
redan kring 2010. Även <strong>om</strong> det skulle visa <strong>sig</strong> att han är pessimistisk<br />
i överkant lär energi<strong>om</strong>rådet vara högintressant under<br />
överskådlig tid. Utbyggnaden av kärnkraft tar fart igen, kolkraft<br />
k<strong>om</strong>mer sannolikt att få ett uppsving. Investeringarna i sol- och<br />
vindkraft ökar liks<strong>om</strong> intresset för biobränslen s<strong>om</strong> etanol och<br />
dimetyleter. <strong>De</strong>t har blivit brått<strong>om</strong> att finna ny energi. Vi har<br />
knappast råd att vänta i 36 år till. ◉<br />
Tore Davegårdh arbetar s<strong>om</strong><br />
strateg på Kapitalförvaltningen<br />
och är därtill chefredaktör<br />
för H&Q+. Tore har tidigare<br />
arbetat in<strong>om</strong> bland annat SEB<br />
Enskilda <strong>Bank</strong>en.<br />
tore.davegardh@hq.se
FOTO: STICKAN KENNE<br />
Yngve Zethraeus driver, tillsammans med sin dotter Ann-Charlotte Z. Höglund, bolaget Zetatrade. Yngve har<br />
varit kund länge, men sedan i höstas förvaltar H&Q även bolagets kapital.<br />
Yngve Zethraeus har varit privatkund hos H&Q sedan 1998 och<br />
har därmed varit med under den tid då H&Q:s verksamhet har<br />
utvecklats från ett traditionellt aktiemäkleri till en k<strong>om</strong>plett<br />
Private <strong>Bank</strong>.<br />
Yngve Zethraeus driver, tillsammans<br />
med sin dotter Ann-<br />
Charlotte Z. Höglund, bolaget<br />
Zetatrade (se separat ruta).<br />
Engagemanget har successivt växt och<br />
utvidgats till att även <strong>om</strong>fatta bolagets<br />
kapitalförvaltning.<br />
Yngve, inledningsvis var du enbart kund<br />
privat. Kan du beskriva litet hur affärerna<br />
gick till på den tiden?<br />
– Jag har haft en bra affärsrelation med<br />
min förvaltare, Magnus Walfridsson,<br />
under många år. I slutet av 1990-talet<br />
handlade det mest <strong>om</strong> kortsiktiga aktietips.<br />
Periodvis gjorde jag flera olika placeringar<br />
per dag. Privat är jag en ganska riskbenägen<br />
person, men har aldrig utsatt mig<br />
för större risker än att det funnits god<br />
täckning. <strong>De</strong>t gick också väldigt bra under<br />
den perioden.<br />
Hur klarade du då den stora börskraschen<br />
under 2001 och 2002?<br />
– Då drabbades jag av en del smällar.<br />
Ericsson borde jag ha hoppat av tidigare.<br />
Jag måste dock medge att jag bär en viss<br />
skuld till det själv. Jag var kanske <strong>inte</strong> så<br />
lyhörd för de råd <strong>om</strong> försäljning s<strong>om</strong> Magnus<br />
gav mig. I den vevan väcktes för övrigt<br />
mitt intresse för hedgefonder och jag har<br />
lagt en del pengar i Global Hedge, s<strong>om</strong><br />
givit en bra avkastning under åren.<br />
Har din syn på placeringar förändrats<br />
under åren?<br />
4 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
– Helt klart. Under de år jag varit kund har<br />
förändringen varit stor. Jag har lärt mig<br />
mycket <strong>om</strong> kapitalmarknaderna gen<strong>om</strong><br />
H&Q. I början diskuterade vi s<strong>om</strong> sagt<br />
mest <strong>ens</strong>kilda aktier, så såg min syn på<br />
marknaden ut. På den tiden kanske det<br />
<strong>inte</strong> hette Behovsanalys, men den bestod<br />
då i återk<strong>om</strong>mande samtal <strong>om</strong> risktagande<br />
och placeringsinriktning, men i praktiken<br />
ville jag helst göra rena aktieplaceringar.<br />
En utvidgning mot andra placeringsinstrument<br />
s<strong>om</strong> aktiefonder, räntefonder och<br />
hedgefonder har k<strong>om</strong>mit successivt.<br />
Efterhand har jag också flyttat över mer<br />
kapital och i dagsläget ligger även företagets<br />
kapitalförvaltning in<strong>om</strong> H&Q. I det<br />
sammanhanget har min dotter Ann-Charlotte<br />
tagit ett större ansvar.<br />
Ann-Charlotte, kan du beskriva något<br />
tankarna kring bolagets kapital?<br />
– Vår ambition var naturligtvis att försöka<br />
förbättra avkastningen. <strong>De</strong>t startade med<br />
en ordentlig gen<strong>om</strong>gång av företagets<br />
situation. Vi har haft ett antal möten med<br />
både vår förvaltare Magnus Walfridsson<br />
och Jan Klippvik, finansiell planerare. <strong>De</strong>n<br />
behovsanalys vi gjorde tillsammans har<br />
resulterat i en klar strategi avseende bolagets<br />
likviditets- och placeringshantering.<br />
Målet är att nå en ökad avkastning, men<br />
med förbehållet att vi aldrig överskrider<br />
vår risknivå.<br />
Vad gav Behovsanalysen för resultat?<br />
– <strong>De</strong>n har resulterat i tre olika portföljer.<br />
”Vi känner<br />
stort<br />
förtroende”<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
Vi har lagt 20 procent av kapitalet i en<br />
försiktig ränteportfölj. 60 procent ligger i<br />
H&Q:s Modellportfölj, s<strong>om</strong> består av ca<br />
65 procent sv<strong>ens</strong>ka och utländska aktier<br />
och 35 procent hedgefonder och aktieindexobligationer.<br />
Vi driver även handel<br />
med värdepapper och har 20 procent av<br />
kapitalet i Aktiv Aktie, en kortsiktig aktieportfölj<br />
med hög <strong>om</strong>sättningshastighet.<br />
H&Q Private <strong>Bank</strong>ing sköter portföljerna<br />
helt diskretionärt, men följer vår riskprofil.<br />
<strong>De</strong>t känns bra, vi känner stort förtroende i<br />
det samarbetet.<br />
Fungerar uppföljningen av behov och<br />
placeringar?<br />
– Jag har <strong>inte</strong> varit med så länge när<br />
det gäller kapitalförvaltningen. <strong>De</strong>t här<br />
upplägget startade vi upp i höstas, men<br />
hittills är jag nöjd. Med den återk<strong>om</strong>mande<br />
behovsanalysen s<strong>om</strong> grund, kan vi<br />
skifta placeringsinriktning <strong>om</strong> situationen<br />
förändras.<br />
Något s<strong>om</strong> fungerar mycket bra är<br />
k<strong>om</strong>munikationen. Informationen är rak,<br />
mina kontaktpersoner är lätta att få tag på<br />
och jag får bra svar på de frågor s<strong>om</strong> dyker<br />
upp. Månatliga rapporter <strong>om</strong> värdeutveckling<br />
k<strong>om</strong>pletteras med gen<strong>om</strong>gångar<br />
och uppdateringar av våra positioner<br />
varje kvartal. Kort sagt, det sköts professionellt.<br />
◉
Zetatrade finns överallt<br />
Zetatrade är Sveriges ledande leverantör av bland annat varmpräglingsfolier. <strong>De</strong>ssa används framför allt för att skapa grafiska effekter<br />
på trycksaker och förpackningar, till exempel på böcker, sedlar, flygbiljetter och vinkartonger. <strong>De</strong> används också på konsumentprodukter<br />
in<strong>om</strong> verkstadsindustrin. Bilar, dammsugare, pennor, kylskåp mm har ofta någon elegant list eller detalj s<strong>om</strong> är varmpräglad med<br />
folier från Zetatrade.<br />
Bolaget, s<strong>om</strong> <strong>om</strong>sätter ca 45 miljoner kronor, drivs av familjen Zethraeus med Yngve Zethraeus s<strong>om</strong> VD. Både Yngve och bolaget är<br />
kund till H&Q Private <strong>Bank</strong>ing (se <strong>inte</strong>rvjun). Glädjande nog är Yngve nöjd med oss och vi har till detta nummer av H&Q+ fått ett folietryck<br />
av hon<strong>om</strong>, därav det osedvanligt eleganta <strong>om</strong>slaget. Läs gärna mer <strong>om</strong> företaget på deras hemsida: www.zetatrade.se.<br />
Vi tackar och önskar Zetatrade lycka till i framtiden.<br />
”Jag har <strong>inte</strong> råd att<br />
slösa bort min tid<br />
– på att tjäna pengar”<br />
<strong>De</strong>t uttalandet lär k<strong>om</strong>ma från tennisstjärnan Andre<br />
Agassi. Han är jätterik. För de <strong>flesta</strong> av oss framstår<br />
uttrycket naturligtvis s<strong>om</strong> vansinnigt, så gott <strong>om</strong><br />
pengar har vi <strong>inte</strong>.<br />
Vid närmare eftertanke är det dock <strong>inte</strong> så dumt. Att noga följa<br />
kapitalmarknaderna är arbetsamt. Vissa tycker att det är en spännande<br />
och trevlig sysselsättning, men många tycker det är svårt<br />
och tidskrävande. <strong>De</strong>t är <strong>inte</strong> heller ovanligt att människor blir<br />
stressade och får olustkänslor inför varje placeringsbeslut.<br />
<strong>De</strong>t fullk<strong>om</strong>ligen vimlar av aktier, aktiefonder, hedgefonder,<br />
räntefonder, aktieobligationer och på många marknader, Sverige,<br />
Norge, Finland, Europa, USA, Ryssland, Kina, Indien osv. Vad ska<br />
man välja – och hur mycket av varje?<br />
För de <strong>flesta</strong> framstår alla investeringmöjligheter s<strong>om</strong> en veritabel<br />
djungel. Många väljer tyvärr att avstå och har sitt kapital på<br />
bankkontot eller i andra lågavkastande placeringar.<br />
Ta kontakt<br />
Här k<strong>om</strong>mer H&Q Private <strong>Bank</strong>ing in i bilden. Vi är specialister<br />
på finansiell planering och kapitalförvaltning, främst inriktad<br />
mot förmögna privatpersoner (> två miljoner kr) och entreprenörer<br />
med eget företag.<br />
Ta kontakt! <strong>De</strong>t första s<strong>om</strong> händer är att Du får möta en förvaltare<br />
och en finansiell planerare. Kostnadsfritt gen<strong>om</strong>för de tillsammans<br />
med Dig en Behovsanalys. <strong>De</strong>nna grundar <strong>sig</strong> på Din<br />
ekon<strong>om</strong>iska situation, förmögenhet, ink<strong>om</strong>ster, skatter, p<strong>ens</strong>ion,<br />
framtidsplaner, generationsskiften etc. Vi har givit ut en skrift <strong>om</strong><br />
detta s<strong>om</strong> heter Finansiell Planering. (Beställ gärna ett ex. av den.<br />
<strong>De</strong>t är bara att skicka ett mail till th<strong>om</strong>as.forslund@hq.se)<br />
Med Behovsanalysen i ryggen tar vi fram ett förslag för själva<br />
kapitalförvaltningen. En strategi för Dig och/eller Ditt företag,<br />
vilken utmynnar i ett konkret förslag med placeringar i olika<br />
tillgångsslag och på olika marknader. Självklart är den anpassad<br />
efter Din personliga riskprofil.<br />
<strong>De</strong>t finns två sätt att hantera kapitalförvaltningen, antingen<br />
sköter Du den i samarbete med Ditt team hos oss eller lägger Du<br />
ansvaret helt på oss. I praktiken har det visat <strong>sig</strong> att många kunder<br />
inledningsvis sköter placeringarna i samråd med oss, men efter<br />
något år lägger över arbetet helt och hållet på oss via en diskretionär<br />
förvaltning, men det avgör Du.<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
Vi sätter kunden i centrum – det har vi skriftligt på!<br />
För oss på H&Q består kapitalförvaltning <strong>inte</strong> av en rad produkter,<br />
s<strong>om</strong> vi pr<strong>om</strong>pt vill sälja. Kapitalförvaltning är en helhet och<br />
den behöver ständig tillsyn för att bli effektiv. Vi sätter kunden i<br />
centrum. <strong>De</strong>t är en gammal klyscha och de <strong>flesta</strong> av våra konkurrenter<br />
säger samma sak, men vi har skriftligt på det! Se kund<strong>inte</strong>rvjun<br />
på nästa sida.<br />
Hasse Olsson, ”Mr Dag<strong>ens</strong> Industri”, påpekar i vår <strong>inte</strong>rvju<br />
med hon<strong>om</strong> (sid 9) att många människor tvekar, att det finns en<br />
tröskel att passera innan man tar kontakt med en Private <strong>Bank</strong>.<br />
Någon sådan tröskel behöver Du <strong>inte</strong> känna med H&Q Private<br />
<strong>Bank</strong>ing. Välk<strong>om</strong>men att ta kontakt, vår personal är k<strong>om</strong>petent,<br />
hjälpsam och trevlig. ◉<br />
En snabb överblick<br />
Vår kapitalförvaltning handlar <strong>inte</strong> <strong>om</strong> en rad produkter. <strong>De</strong>n handlar <strong>om</strong><br />
att skapa bästa möjliga avkastning för varje kund, med utgångspunkt från<br />
dennes syn på risk, avkastning och framtidsplaner. Produkterna betraktar vi<br />
s<strong>om</strong> verktyg för att åstadk<strong>om</strong>ma detta.<br />
En snabb överblick av produktutbudet från kapitalförvaltningen kan<br />
dock se ut så här:<br />
Förvaltning<br />
Diskretionär förvaltning Kunden överlåter förvaltningen på oss.<br />
Rådgivande förvaltning Vi ger råd, men kunden ansvarar för förvalt-<br />
ningen.<br />
Aktiemäkleri Finns både s<strong>om</strong> diskretionär och rådgivande.<br />
Produkter<br />
Egna fonder H&Q har ca 20 egna fonder.<br />
Externa fonder Via samarbetsavtal kan vi erbjuda ca 170<br />
externa fonder.<br />
Modellportfölj Modellportföljen finns i tre olika varianter.<br />
Rena aktieportföljer Vi har tre diskretionära rena aktieportföljer.<br />
Emerging Markets Specifik bevakning av tillväxtmarknaderna,<br />
både fonder och <strong>ens</strong>kilda aktier.<br />
Strukturerade produkter Nya produkter skapas kontinuerligt, just nu<br />
sju olika aktieindexobligationer.<br />
Aktier God kunskap <strong>om</strong> den sv<strong>ens</strong>ka marknaden,<br />
och värld<strong>ens</strong> börser är tillgängliga.<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 5
FOTO: STICKAN KENNE<br />
InTeRVJU<br />
”Jag tvekar <strong>inte</strong> att rek<strong>om</strong>mendera<br />
H&Q till mina vänner”<br />
Roy Eide är auktoriserad revisor och har varit kund<br />
hos H&Q Private <strong>Bank</strong>ing sedan hösten 2003.<br />
Kan Du berätta något <strong>om</strong> varför Du valde H&Q?<br />
– Jag fäster mig i första hand vid vilken grundinställning s<strong>om</strong><br />
förvaltaren har. Jag har tidigare varit kund hos flera storbanker.<br />
Där tycks tjänstemänn<strong>ens</strong> första prioritet vara bank<strong>ens</strong> intressen.<br />
<strong>De</strong>t märks ibland att det till stor del handlar <strong>om</strong> att sälja på<br />
kunden en rad olika produkter s<strong>om</strong> bankledningen bestämt. Hos<br />
H&Q känner jag att förvaltar<strong>ens</strong> ambition är att göra det allra<br />
bästa för att jag s<strong>om</strong> kund ska nå en bra avkastning. <strong>De</strong>t är den<br />
stora skillnaden.<br />
Hos H&Q sätter man kunden i centrum, kan låta s<strong>om</strong> en<br />
klyscha, men så upplever jag det.<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
Ser Du någon skillnad i k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> eller kan man dra branschen<br />
över en kam?<br />
– K<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>en är mycket bra in<strong>om</strong> H&Q. <strong>De</strong>t märks redan vid<br />
den inledande behovsanalysen, då förut<strong>om</strong> kapitalförvaltaren<br />
även minst en finansiell planerare deltar. I mitt fall har jag fått god<br />
kontakt med H&Q:s finansielle planerare Björn Ohlsson.<br />
K<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>en finns kanske även hos storbankerna, men där är<br />
den så utspridd att man s<strong>om</strong> mindre förmögen kund har svårt att<br />
nyttja denna k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>. In<strong>om</strong> H&Q är den åtk<strong>om</strong>lig och den utnyttjas<br />
också till förmån för kunderna. <strong>De</strong>tta är speciellt märkbart<br />
när det gäller förvaltning in<strong>om</strong> ägarledda företag, där det finns en<br />
bred bak<strong>om</strong>liggande kunskap.<br />
Hur ser Du på kapitalförvaltningen?<br />
– <strong>De</strong>n fungerar bra. Avkastningen i förhållande till<br />
min riskprofil är helt tillfredsställande. Kontinuerliga<br />
uppföljningar och uppdateringar av behovsanalysen gör<br />
att risken för att köra i diket är minimal. Jag vill <strong>inte</strong> vara<br />
med <strong>om</strong> en liknande krasch s<strong>om</strong> den vi hade under åren<br />
2001 och 2002.<br />
Har Du en rådgivande förvaltning eller överlåter Du<br />
placeringsbesluten på förvaltaren?<br />
– Jag är personligen ganska insatt in<strong>om</strong> kapitalplaceringar<br />
och tidigare tog jag alla placeringsbeslut själv. <strong>De</strong>t<br />
är dock svårt att ständigt vara uppdaterad, marknadsutsikterna<br />
för olika bolag skiftar ju snabbt. Förtroendet<br />
för min förvaltare har också stärkts under de år jag varit<br />
kund och jag har nu lagt över portföljen i diskretionär<br />
förvaltning hos Robin Sweger.<br />
I mitt bolag driver jag handel med värdepapper, för<br />
att undvika risken att råka ut för Lex Uggla. <strong>De</strong>t innebär<br />
att jag måste hålla ett högt tempo i affärerna för att uppfylla<br />
alla villkor. <strong>De</strong>t underlättar för mig att någon tar<br />
ansvaret för att det uppfylls.<br />
Du låter nöjd, vågar Du även rek<strong>om</strong>mendera H&Q till<br />
Dina vänner?<br />
– <strong>De</strong>t fungerar bra och jag tvekar <strong>inte</strong> att rek<strong>om</strong>mendera<br />
mina vänner och bekanta att bli kunder hos H&Q<br />
Private <strong>Bank</strong>ing. När det gäller företagare och förmögna<br />
personer med en mer <strong>om</strong>fattande och k<strong>om</strong>plicerad<br />
ekon<strong>om</strong>i är H&Q troligen en av de bästa privatbankerna<br />
på den sv<strong>ens</strong>ka marknaden. ◉<br />
– Kontinuerliga uppföljningar av behovsanalysen gör att<br />
risken för att köra i diket är minimal, säger Roy Eide.
Nilsson, hur går det för er?<br />
– <strong>De</strong>t går bra. Våra kunder är generellt sett nöjda och vi växer<br />
mycket snabbare än marknaden. Under 2005 fick vi ytterligare<br />
ca 7 miljarder kronor att förvalta. <strong>De</strong>t är ett bra mått på att vårt<br />
erbjudande är konkurr<strong>ens</strong>kraftigt.<br />
Varför går det bra, vad säger du Wretholm?<br />
– <strong>De</strong>t hänger självklart på många faktorer. <strong>De</strong>n viktigaste tror jag<br />
är att våra kunder känner att vi är måna <strong>om</strong> deras framgång. Vi<br />
sätter aldrig någonsin vår egen intjäning framför kundernas. <strong>De</strong>t<br />
är den enda vägen s<strong>om</strong> leder till långsiktig framgång.<br />
Visst går vi också fel någon gång, men vi försöker alltid göra<br />
det bästa möjliga för kunden. Vår så kallade öppna arkitektur<br />
gör att vi även kan rek<strong>om</strong>mendera externa placeringar. Vi har till<br />
exempel <strong>inte</strong> haft någon bra småbolagsfond. Då har vi rek<strong>om</strong>menderat<br />
den bästa s<strong>om</strong> finns, nämligen Lannebos, med Peter<br />
Rönnström s<strong>om</strong> förvaltare. Andra bra externa fonder vi rek<strong>om</strong>menderar<br />
är Odin Offshore, Skagen och ett antal hedgefonder. Vi<br />
är prestigelösa i detta och behöver <strong>inte</strong> uppfinna allt själva.<br />
Nilsson griper spontant in:<br />
– Jag tror att vår behovsanalys är det viktigaste. Vi lär känna våra<br />
kunder och deras behov. Behovsanalysen s<strong>om</strong> vi gen<strong>om</strong>för, med<br />
hjälp av våra skattejurister och finansiella planerare, resulterar i<br />
en verklig riskprofil. Vi vet vad våra kunder är intresserade av och<br />
<strong>inte</strong>. Att ha grepp <strong>om</strong> helheten är det viktigaste. Några felaktiga<br />
pennstreck in<strong>om</strong> skatte<strong>om</strong>rådet kan spoliera flera års god kapitalförvaltning.<br />
Wretholm:<br />
– Något s<strong>om</strong> vi vet att kunderna är mycket nöjda med är att det<br />
finns ett team till deras förfogande. Flera förvaltare hjälps åt med<br />
placeringarna, i samråd med kunden och den finansielle planeraren.<br />
<strong>De</strong>t gör att kunden alltid kan nå någon in<strong>om</strong> H&Q Private<br />
<strong>Bank</strong>ing. Någon s<strong>om</strong> är insatt i kund<strong>ens</strong> affärssituation. <strong>De</strong>t har<br />
H&Q+ tar pulsen<br />
på nilsson och<br />
Wretholm<br />
Mikael Nilsson (t.v.) och Magnus Wretholm är två välkända profiler<br />
in<strong>om</strong> H&Q Private <strong>Bank</strong>ing. <strong>De</strong> delar på tjänsten s<strong>om</strong> chef för kapitalförvaltningen<br />
i Stockholm. <strong>De</strong>t är den största avdelningen in<strong>om</strong> H&Q<br />
Private <strong>Bank</strong>ing, s<strong>om</strong> totalt förvaltar ca 50 miljarder kronor.<br />
Internt kallas de Nilsson och Wretholm, kort och gott. Förut<strong>om</strong> att<br />
de är ett väl fungerande radarpar yrkesmäs<strong>sig</strong>t, är de ett par ovanligt<br />
gladlynta och trevliga killar.<br />
InTeRVJU<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
visat <strong>sig</strong> speciellt viktigt under perioder då marknaden <strong>inte</strong> går<br />
bra.<br />
Nilsson igen:<br />
– Vi har gjort en tydlig resa. För ett antal år sedan var vi ett rent<br />
privatmäkleri in<strong>om</strong> aktier. Under senare år har vi utvecklats till<br />
en Private <strong>Bank</strong> och medvetandet <strong>om</strong> andra instrument har ökat.<br />
<strong>De</strong>t gäller både för oss själva och för kunderna. Beroendet av<br />
sv<strong>ens</strong>ka aktier är fortfarande för stort, men allt fler inser värdet<br />
av k<strong>om</strong>pletterande produkter s<strong>om</strong> utländska aktier, aktieindexobligationer,<br />
hedgefonder och att det kan ge en lugnare, tryggare<br />
värdeutveckling.<br />
Hur är det Wretholm, hänger förvaltarna med i kunskapsutvecklingen?<br />
– <strong>De</strong>t tycker jag. <strong>De</strong>n ökade bredden märks på våra dagliga morgonmöten.<br />
Företagets alla k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>er finns närvarande. Internt<br />
har vi blivit en mer lärande organisation. Alla är mer pålästa, <strong>inte</strong><br />
bara <strong>om</strong> bolag utan <strong>om</strong> skatteregler, p<strong>ens</strong>ioner, utvecklingen i<br />
Ryssland, Kina osv. <strong>De</strong>t tror jag även k<strong>om</strong>mer kunderna till del<br />
och det märks att förtroendet för vår affärsmodell ökar. Allt fler<br />
kunder visar det gen<strong>om</strong> att välja diskretionär förvaltning. <strong>De</strong>t är<br />
ofta det effektivaste sättet och det skapar tid för annat. För personer<br />
s<strong>om</strong> driver egna företag är det normalt svårt att få tid över för<br />
att sköta en egen kapitalförvaltning på ett effektivt sätt.<br />
Kunden får månadsvisa portföljrapporter och vi gör dessut<strong>om</strong><br />
kontinuerliga uppföljningar för att kontrollera att behovsanalysen<br />
fortfarande är aktuell. En diskretionär förvaltning är alltså <strong>inte</strong><br />
skriven i sten, utan påverkas självklart av olika händelser.<br />
Nilsson, hur ser våra förvaltare ut?<br />
– <strong>De</strong> är erfarna och professionella. <strong>De</strong> <strong>flesta</strong> har högskoleutbildning<br />
och över 15 års erfarenhet in<strong>om</strong> branschen. Vi har förhållandevis<br />
få kunder per förvaltare. <strong>De</strong>t innebär att vi är tillgängliga för<br />
våra kunder och fler är välk<strong>om</strong>na. ◉<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 7
aKTIV FOnD<br />
aktiv Fond – 87 procent bättre<br />
än världsindex<br />
Fondportföljen Aktiv Fond hade ett mycket bra år 2005. Portföljen<br />
ökade i värde med 56,2 procent. Jämförelseindex MSCI<br />
World steg samma tid med 30,2 procent. Under de senaste fyra<br />
åren har Aktiv Fondportföljen slagit index. Investera i Aktiv Fond<br />
<strong>om</strong> du vill låta de främsta förvaltarna sköta dina pengar.<br />
Jämförelser med index är enligt vår mening egentligen ganska<br />
ointressant. Vi vill <strong>inte</strong> begränsa oss till att försöka följa index<br />
s<strong>om</strong> de <strong>flesta</strong> gör. Vi vill skapa bra avkastning.<br />
Förvaltningsfilosofin i Aktiv Fond är enkel. Vi tror<br />
på att:<br />
• välja ut de bästa förvaltarna och fonderna på marknaden.<br />
• endast investera i regioner eller sektorer vi har stark tro på<br />
• välja förvaltare s<strong>om</strong> väljer aktier, <strong>inte</strong> indexkramare<br />
• koncentrera portföljen till fonder med begränsat antal<br />
innehav<br />
• sträva efter en god, riskjusterad avkastning<br />
Under de senaste fyra åren har fondurvalet i Aktiv Fond gjorts<br />
enligt denna filosofi. Under den perioden har aktiv fond överträffat<br />
världsindex med 87 procent.<br />
Några av de fonder s<strong>om</strong> användes i Aktiv Fond och s<strong>om</strong><br />
rek<strong>om</strong>menderats under 2005 är:<br />
Skagen Global, med förvaltaren Filip Weintraub i spetsen, är ett<br />
bra exempel på en extern förvaltare s<strong>om</strong> används i H&Q Private<br />
<strong>Bank</strong>ings förvaltning. Filip Weintraub är en av värld<strong>ens</strong> främsta<br />
globalförvaltare. Nyligen utsågs han till bästa Globalfondsförvaltare,<br />
av Morningstar och Dag<strong>ens</strong> Industri, för andra året i rad.<br />
Aktiv Fond investerar hos Filip Weintraub för att han har en enkel<br />
och tydlig investeringsfilosofi, s<strong>om</strong> han följer med stor disciplin.<br />
Tack vare detta har han och k<strong>om</strong>mer han troligen även i framtiden<br />
att överträffa sina konkurrenter. Skagen Global ökade i värde<br />
med 49 procent 2005.<br />
8 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
TEXT: ANDREAS ULLER<br />
Lannebo Småbolag Select förvaltas av Peter Rönström s<strong>om</strong> har en<br />
enastående historik på sv<strong>ens</strong>ka småbolagsinvesteringar. Fonden<br />
ökade i värde med 49 procent under 2005. Vi har hittills <strong>inte</strong> hittat<br />
någon annan sv<strong>ens</strong>k småbolagsfövaltare s<strong>om</strong> under lång tid kan<br />
uppvisa en liknande avkastning. Peter är <strong>inte</strong> bäst varje <strong>ens</strong>kilt<br />
år men ligger alltid med i toppen. <strong>De</strong>tta i k<strong>om</strong>bination med hans<br />
ödmjuka och försiktiga syn på risk är orsaken till vår rek<strong>om</strong>mendation<br />
att investera i fonden, tills den i s<strong>om</strong>ras stängdes för nya<br />
investeringar.<br />
Odin offshore är en nischad sektorfond. Förvaltaren Lars Mohagen<br />
investerar i företag in<strong>om</strong> oljeservice. <strong>De</strong>tta kan vara bolag<br />
s<strong>om</strong> tillverkar riggar eller annan viktigt utrustning för olje- och<br />
gasutvinning. Med stöd av höga oljepriser och begränsad tillgång<br />
på olja har oljeservicesektorn har haft en otrolig återhämtning.<br />
<strong>De</strong>t finns fortsatta argument s<strong>om</strong> ger stöd för att vara investerad<br />
i denna sektor. Fonden Odin Offshore steg förra året med 111<br />
procent.
FOTO: DAGENS INDUSTRI<br />
– <strong>De</strong>t finns en tröskel, folk drar <strong>sig</strong> för att<br />
kontakta en Private <strong>Bank</strong>, säger Hasse Olsson,<br />
”Mr Dag<strong>ens</strong> Industri”.<br />
Hasse Olsson är styrelseledamot i Bonnier<br />
Business Press, i Hufvudstadsbladet i<br />
Helsingfors samt gästprofessor i journalistik<br />
vid Göteborgs Universitet.<br />
Vad tänker du på när du hör orden Private<br />
<strong>Bank</strong>ing?<br />
– Jag tänker på rådgivning och förvaltning.<br />
Är det allt?<br />
– Ja, det täcker in rätt bra, men Private<br />
<strong>Bank</strong>ing är ju <strong>inte</strong> ett särdeles publikt<br />
begrepp. Marknadsföringen in<strong>om</strong> den<br />
sektorn tycks vara mycket återhållsam. <strong>De</strong>t<br />
Vad är Private <strong>Bank</strong>ing för dig?<br />
– <strong>De</strong>t är ett företag, s<strong>om</strong> säljer tjänster in<strong>om</strong><br />
det finansiella <strong>om</strong>rådet till människor s<strong>om</strong><br />
<strong>inte</strong> har k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> eller tid att engagera <strong>sig</strong><br />
själva. <strong>De</strong> <strong>flesta</strong> firmor gör det dessut<strong>om</strong> till<br />
<strong>om</strong>otiverat höga kostnader.<br />
Hur ser du på marknaden för Private <strong>Bank</strong>ing<br />
i Sverige?<br />
– Jag gör det mesta själv och är därmed<br />
kanske <strong>inte</strong> den rätte att fråga. Mitt bestämda<br />
intryck är dock att det behövs en uppstyrning<br />
av strukturen i sektorn. <strong>De</strong> <strong>flesta</strong> på<br />
marknaden vill knappt överhuvudtaget<br />
diskutera <strong>asset</strong> allocation, sannolikt för att<br />
det <strong>inte</strong> går att ta betalt för det. <strong>De</strong>t är ändå<br />
den <strong>ens</strong>kilt viktigaste tjänsten in<strong>om</strong> kapitalförvaltning<br />
och s<strong>om</strong> människor har behov<br />
av. Skatte-, p<strong>ens</strong>ionsfrågor och fördelning<br />
på olika tillgångsslag är generellt sett mycket<br />
viktigare än traditionell stockpicking.<br />
Ambitionen hos de <strong>flesta</strong> marknadsaktörerna<br />
tycks snarast vara att snabbt kasta in<br />
folk i någon fond, s<strong>om</strong> de dessut<strong>om</strong> tar ut<br />
”<strong>De</strong>t tilltalar mig att personer står<br />
s<strong>om</strong> garanter för verksamheten”<br />
hör säkert till bransch<strong>ens</strong> kultur, den har<br />
alltid varit lite lågmäld.<br />
Många människor tror nog att de <strong>inte</strong> är<br />
tillräckligt förmögna för att vara intressanta.<br />
<strong>De</strong>t finns en tröskel, folk drar <strong>sig</strong> för<br />
att ta kontakt med en Private <strong>Bank</strong>. Andra<br />
är troligen <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> medvetna <strong>om</strong> att de har<br />
ett behov. Förmodligen är det rätt tillfälle<br />
att nu öka marknadsföringen.<br />
Varför tycker du det?<br />
– <strong>De</strong>t förefaller sannolikt att den underliggande<br />
efterfrågan på finansiella lösningar<br />
och kapitalförvaltning k<strong>om</strong>mer att öka<br />
dramatiskt i takt med att de stora årskullarna<br />
från 1940-talet nu går i p<strong>ens</strong>ion. I<br />
den gruppen finns det gott <strong>om</strong> kapital och<br />
dessut<strong>om</strong> många egna företagare. Visserligen<br />
har slopandet av arvs- och gåvoskatten<br />
gjort livet något enklare, men k<strong>om</strong>plicerade<br />
sv<strong>ens</strong>ka skatteregler borgar ändå för ett<br />
stort behov av bra rådgivning in<strong>om</strong> skatter,<br />
p<strong>ens</strong>ioner och kapitalförvaltning.<br />
Hur ser du på marknaden för Private<br />
<strong>Bank</strong>ing i Sverige?<br />
”<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> <strong>bryr</strong> <strong>sig</strong> <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> <strong>om</strong> <strong>asset</strong><br />
<strong>allocation”</strong><br />
höga avgifter för.<br />
Gillar du <strong>inte</strong> fonder?<br />
– Fonder har självklart en plats på marknaden,<br />
speciellt de s<strong>om</strong> är inriktade mot mer exotiska<br />
marknader eller specifika och udda branscher.<br />
<strong>De</strong>t är dock oroande att en allt större del av<br />
kapitalet på börsen blir institutionellt. För mig<br />
är staten och exempelvis Skandia samma typ<br />
av ägare. Privat ägande borde främjas i större<br />
utsträckning.<br />
Något s<strong>om</strong> också irriterar mig är att många<br />
fondförvaltare jämför <strong>sig</strong> med ett börsindex<br />
s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> inkluderar erhållna utdelningar, trots<br />
att de varje år lägger tillbaka utdelningen i<br />
fonden. <strong>De</strong>t ger stor effekt sett över en längre<br />
period.<br />
Har Du någon uppfattning <strong>om</strong> H&Q Private<br />
<strong>Bank</strong>ing?<br />
–H&Q framstår s<strong>om</strong> en spänstig organisation,<br />
s<strong>om</strong> reagerar snabbt på olika <strong>om</strong>världshändelser.<br />
Företaget kan bli en viktig part i en<br />
seriös utveckling av branschen. ◉<br />
InTeRVJUeR<br />
– Förmodligen blir konkurr<strong>ens</strong>en tuffare.<br />
Storbankerna har tidigare varit gynnade.<br />
Folk har varit trogna sin bank och kanske<br />
<strong>om</strong>edvetna <strong>om</strong> att det finns andra alternativ.<br />
<strong>De</strong>t börjar luckras upp och en ökad<br />
marknadsföring från uppstickarna kan<br />
successivt förändra den bilden.<br />
Hur ser du på H&Q Private <strong>Bank</strong>ing?<br />
– <strong>De</strong>t är starkt att två privatpersoner, Sven<br />
Hagströmer och Mats Qviberg, har kunnat<br />
bygga en så framgångsrik företagsgrupp.<br />
Generellt tilltalar det mig att personer står<br />
s<strong>om</strong> garanter för verksamheten, de <strong>flesta</strong><br />
bolag är alldeles för anonyma. Jag är också<br />
imponerad av att de har kunnat hålla sams<br />
så länge.<br />
H&Q förknippas starkt med sina<br />
grundare. <strong>De</strong>t ska därför bli intressant att<br />
se vad s<strong>om</strong> händer <strong>om</strong> Mats Qviberg blir<br />
ordförande i Aktiespararna. <strong>De</strong>t är en tung<br />
och prestigefylld post. Sköts den bra kan<br />
det skänka extra glans även över företaget<br />
H&Q. Samtidigt kan det bli k<strong>om</strong>plicerat,<br />
teoretiskt kan Aktiespararna och H&Q<br />
hamna på kontrakurs. ◉<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
– Många aktörer vill snabbt kasta in folk i<br />
någon dyr fond, säger Marcus Storch.<br />
Marcus Storch är ordförande i Nobelstiftelsen,<br />
vice ordf. i Axel Johnson AB,<br />
medlem av Kungliga Vet<strong>ens</strong>kapsakademien<br />
mm.<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 9<br />
FOTO: PRESSENS BILD/ROGER TILLBERG
InTeRJVU<br />
”H&Q Private <strong>Bank</strong>ing är mer än en<br />
Private <strong>Bank</strong>”<br />
Vad menar folk när de säger Private<br />
<strong>Bank</strong>?<br />
– Man kan mena olika saker. <strong>De</strong>t beror på<br />
var man befinner <strong>sig</strong>. <strong>De</strong>n traditionella<br />
betydelsen ute i Europa är en VIP-behandling<br />
av förmögna privatkunder. En Private<br />
<strong>Bank</strong> ger personlig service, kunderna får<br />
hjälp med betalningar, deklarationer, kapitalförvaltning<br />
och allmän rådgivning. När<br />
det gäller placeringarna handlar det nästan<br />
uteslutande <strong>om</strong> bank<strong>ens</strong> egna produkter.<br />
<strong>De</strong>t var tidigare stort hemlighetsmakeri<br />
kring dessa verksamheter och kunderna<br />
fick betala dyrt för sin VIP-service. <strong>De</strong>t<br />
handlade också mycket <strong>om</strong> ”offshorepengar”.<br />
I dagsläget har dock transpar<strong>ens</strong>en<br />
ökat även ute i Europa. Själv har<br />
jag viss erfarenhet av hur det fungerar i<br />
Schweiz, Tyskland och några andra länder.<br />
Och den sv<strong>ens</strong>ka marknaden?<br />
– Tidigare var marknaden ett oligopol och<br />
fortfarande ligger det största kapitalet hos<br />
storbankernas notariatavdelningar. På<br />
1970- och 1980-talet började det dyka upp<br />
konkurrenter i form av olika fondk<strong>om</strong>missionärsfirmor.<br />
Alfred Berg, Hägglöfs och<br />
Jacobson & Ponsbach tillhörde förtrupperna.<br />
Vissa utvecklades vidare i riktning<br />
mot Private <strong>Bank</strong>ing, men i dagsläget är de<br />
<strong>flesta</strong> borta från den marknaden.<br />
10 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
Hur ser du på H&Q Private <strong>Bank</strong>ing?<br />
– Med den utveckling ni har haft, har<br />
H&Q Private <strong>Bank</strong>ing blivit något mer än<br />
en Private <strong>Bank</strong>. Kapitalförvaltning k<strong>om</strong>binerat<br />
med kvalitativ skatterådgivning<br />
och med speciell inriktning mot entreprenörer<br />
är mer avancerat än begreppet<br />
Private <strong>Bank</strong>ing i traditionell mening. Ni<br />
borde faktiskt kalla er något annat.<br />
Jag är själv kund hos H&Q och troligen<br />
en ganska krävande sådan.<br />
<strong>De</strong>t var en överraskande, och positiv,<br />
vändning av den här <strong>inte</strong>rvjun. Har du<br />
varit kund länge och är du nöjd?<br />
– Jag har varit kund i nästan 20 år. Utvecklingen<br />
av tjänsteutbudet, framför allt under<br />
senare år, har varit klart positiv och jag har<br />
förtroende för verksamheten. Administrationen<br />
fungerar bra liks<strong>om</strong> rådgivningen,<br />
både in<strong>om</strong> finansiell planering och in<strong>om</strong><br />
kapitalförvaltningen. Min uppfattning är<br />
att H&Q tillhör toppskiktet i branschen,<br />
speciellt för kunder med stor och k<strong>om</strong>plicerad<br />
ekon<strong>om</strong>i. ◉<br />
– H&Q tillhör toppskiktet i branschen, säger Björn<br />
Björnsson.<br />
Björn Björnsson är vice ordförande i Skandia,<br />
styrelsemedlem i Billerud, Bure och flera onoterade<br />
bolag. Björn Björnsson driver även egen rådgivningsverksamhet,<br />
in<strong>om</strong> bl.a. strategi- och finansieringsfrågor,<br />
riktad till företag och institutioner.<br />
EN SJÄLVKLARHET?<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
S<strong>om</strong> kund kan Du hämta Din portföljrapport över<br />
<strong>inte</strong>rnet med bla värdeutveckling, jämförelseindex,<br />
anskaffningskurser, reavinster och förluster,<br />
utdelningar och ränteintäkter. Du har även Ditt<br />
uppdaterade K-4 underlag inför deklarationen. Vill du<br />
veta vad vi är riktigt duktiga på? Ring 08-696 15 30.<br />
FOTO: STICKAN KENNE
Mats Qviberg:<br />
”Vi ger service på Dina pengar”<br />
H&Q blir snart bank. <strong>De</strong>t öppnar möjligheten att få<br />
nya kunder, sådana s<strong>om</strong> i sina statuter har att<br />
affärerna ska göras gen<strong>om</strong> en sv<strong>ens</strong>k bank.<br />
Hur k<strong>om</strong>mer det <strong>sig</strong> att<br />
H&Q blivit så starkt på<br />
privatsidan?<br />
– <strong>De</strong>t hela startade egentligen<br />
i början på 1990-talet.<br />
Vi tog över 1:a Sparbank<strong>ens</strong><br />
kapitalförvaltning, DN:s och<br />
SCA:s allemansfonder.<br />
Kapitalförvaltning mot<br />
privatkunder levde ett<br />
stillsamt liv, men byggdes<br />
successivt upp av Hans<br />
Hedström under de åren.<br />
På den tiden var det mycket<br />
hetare med Investment <strong>Bank</strong>ing,<br />
corporate finance och<br />
själva handeln med aktier.<br />
En viktig rekrytering för<br />
utvecklingen av privatsidan<br />
var självklart Per Axman,<br />
s<strong>om</strong> 1998 tog över ledningen<br />
för den affären.<br />
När blev ni i styrelsen intresserade<br />
av att utveckla en<br />
Private <strong>Bank</strong>?<br />
– <strong>De</strong>t skedde under krisåren<br />
2001/2002. Vi delade upp<br />
privatverksamheten i fonder,<br />
mindre kunder och större<br />
kunder. Fonderna gick sin<br />
väg och bildade eget bolag,<br />
näthandelsbolaget Avanza<br />
bildades för att kunna ge<br />
god service för de mindre<br />
kunderna, medan storkundsgruppen<br />
utvecklades vidare<br />
i riktningen mot en Private<br />
<strong>Bank</strong>.<br />
Hur har styrelsen resonerat<br />
kring dessa frågor?<br />
– <strong>De</strong>t är Per Axman s<strong>om</strong> har drivit utvecklingen. Han har satsat<br />
på fler skattejurister, k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> in<strong>om</strong> emerging markets, eget<br />
FOTO: STIG-GöRAN NILSSON<br />
Mats Qviberg, styrelseordförande i H&Q Fondk<strong>om</strong>mission AB<br />
”Vi blir snart bank – det höjer vår servicenivå.”<br />
InTeRVJU<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
p<strong>ens</strong>ionsbolag etc. I styrelsen<br />
har vi <strong>inte</strong> haft några<br />
invändningar. Vi kanske<br />
till och med varit oroande<br />
eniga, det har <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> blivit<br />
några heta diskussioner<br />
inför de olika besluten, men<br />
han har gjort det mycket<br />
bra.<br />
Är det någon tjänst du<br />
saknar?<br />
– Nu blir vi snart bank och<br />
därmed k<strong>om</strong>mer vi även<br />
kunna hjälpa våra kunder<br />
med betalningstjänster,<br />
kort osv. Förut<strong>om</strong> att vi<br />
kan förbättra servicenivån<br />
innebär det också att vi kan<br />
bli aktuella för sådana kunder,<br />
s<strong>om</strong> i sina statuter har<br />
begränsningen att affärerna<br />
ska göras gen<strong>om</strong> sv<strong>ens</strong>k<br />
bank.<br />
Om du blickar ett antal<br />
år framåt i tiden. Vad<br />
k<strong>om</strong>mer att hända?<br />
– Konkurr<strong>ens</strong>en k<strong>om</strong>mer att<br />
hårdna ytterligare. Nordea<br />
ska den närmaste tiden<br />
anställa mängder med folk<br />
in<strong>om</strong> Private <strong>Bank</strong>ing-<strong>om</strong>rådet.<br />
<strong>De</strong> andra storbankerna<br />
k<strong>om</strong>mer naturligtvis<br />
att bevaka sina marknadsandelar.<br />
Varför behövs egentligen<br />
Private <strong>Bank</strong>ing?<br />
– <strong>De</strong>t är egentligen <strong>inte</strong><br />
konstigare än att man vill<br />
ha service på sin bil. H&Q Private <strong>Bank</strong>ing ger service på Dina<br />
pengar. ◉<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 11
FInansIell PlaneRInG<br />
Cypern, norge, luxemburg, schweiz, Belgien eller Holland<br />
Visst är det rörigt...<br />
Vi är övertygade <strong>om</strong> att vår känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> alla de olika skattelösningar<br />
s<strong>om</strong> finns ”därute” har stor betydelse för hur Ditt<br />
ägande ska struktureras. Ofta har det lika stor betydelse s<strong>om</strong> beslutet<br />
<strong>om</strong> i vilka tillgångar Du placerar Dina pengar. Vi är därtill<br />
övertygade <strong>om</strong> att vår gen<strong>om</strong>tänkta kapitalförvaltning i längden<br />
k<strong>om</strong>mer att ge Dig mer pengar och fler möjligheter.<br />
Visst skulle det vara underbart att slippa en del av den<br />
astron<strong>om</strong>iska beskattning s<strong>om</strong> vi sv<strong>ens</strong>kar är utsatta<br />
för. För den s<strong>om</strong> är bosatt i Sverige och behöver sina<br />
ink<strong>om</strong>ster för att betala de dagliga levnadskostnaderna<br />
är det dock mycket svårt att undvika skatten. <strong>De</strong>n s<strong>om</strong> <strong>inte</strong><br />
behöver pengarna för sin konsumtion är å andra sidan i ett bättre<br />
läge. Vi har i vår tidning Finansiell Planering och i flera tidigare<br />
nummer av detta magasin berättat <strong>om</strong> möjligheten att använda<br />
<strong>sig</strong> av utländska bolag för att minska det totala skattetrycket. Samtidigt<br />
har vi också flaggat för de skattemäs<strong>sig</strong>a risker och höga<br />
kostnader s<strong>om</strong> utländska bolag kan föra med <strong>sig</strong>. Våra tidigare<br />
artiklar har väckt många positiva reaktioner och en mängd frågor.<br />
Vad kan man tjäna? Och <strong>inte</strong> minst, vilka är riskerna? Alltså finns<br />
det anledning för oss att återk<strong>om</strong>ma till ämnet.<br />
Ingress<br />
12 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
TEXT: JÖRGEN GRÖNLUND<br />
PETER GRUFMAN<br />
En mycket vanlig förek<strong>om</strong>mande lösning är att privata tillgångar<br />
eller tillgångar i det egna bolaget läggs in i ett utländskt<br />
holdingbolag. Ägaren till holdingbolaget planerar ofta att i framtiden<br />
flytta härifrån och då till ett land s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> beskattar kapitalvinster<br />
lika hårt s<strong>om</strong> Sverige eller s<strong>om</strong> kanske <strong>inte</strong> alls beskattar<br />
sådana vinster. Efter flytten kan ägaren avveckla holdingbolaget,<br />
ta ut pengarna och betala låg eller ingen skatt på det s<strong>om</strong> tas ut.<br />
<strong>De</strong>n s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> avser att flytta ut från Sverige i närtid utnyttjar<br />
ofta det förhållandet att många länder <strong>inte</strong> har något låneförbud<br />
mellan bolaget och dess ägare. <strong>De</strong>t går alltså att fram till utflyttningen<br />
låna pengar från det egna bolaget för att bekosta den egna<br />
konsumtionen. Lägg därtill att ägaren kan få avdrag i den sv<strong>ens</strong>ka<br />
deklarationen för den ränta s<strong>om</strong> betalas till det egna bolaget, samtidigt<br />
s<strong>om</strong> räntan i regel beskattas med en låg skattesats i det land<br />
där bolaget finns.<br />
norge eller Cypern<br />
<strong>De</strong>t här är förstås en fantastisk lösning för den s<strong>om</strong> ska flytta ut<br />
från Sverige. Alla vill dock <strong>inte</strong> flytta och det krävs faktiskt <strong>inte</strong><br />
emigration för att utländska bolag ska framstå s<strong>om</strong> ett intressant<br />
alternativ. Ofta kan det vara mycket förmånligt att bedriva sin<br />
kapitalförvaltning via ett utländskt bolag. Flera länder har<br />
nämligen valt att <strong>inte</strong> beskatta vinster och utdelningar<br />
i bolagssektorn. Exempelvis är det skattefritt för ett<br />
norskt bolag att ta emot vinster och utdelningar<br />
på aktier. Jämför det med ett sv<strong>ens</strong>kt bolag s<strong>om</strong> i<br />
normalfallet måste betala 28 procents skatt på<br />
sådana ink<strong>om</strong>ster. <strong>De</strong>n sv<strong>ens</strong>ka skatteavbränningen<br />
slår självklart mycket hårt och tvingar<br />
ofta investeraren att ta skattemäs<strong>sig</strong>a hänsyn,<br />
när allt fokus i stället borde ägnas på<br />
affären. <strong>De</strong>n s<strong>om</strong> har ett lite större kapital<br />
att förvalta har alltså väldigt mycket att<br />
vinna på att driva förvaltningen gen<strong>om</strong><br />
ett norskt bolag. Ett annat land, s<strong>om</strong><br />
kanske är ännu mer lämpligt för den<br />
här typen av skattefri kapitalförvaltning,<br />
är Cypern.<br />
<strong>De</strong>t är viktigt att välja rätt land för<br />
utländska bolagsstrukturer
S<strong>om</strong> vi ofta framhåller är det dock <strong>inte</strong> så enkelt s<strong>om</strong> att<br />
bara bestämma <strong>sig</strong> för att sätta upp ett utländskt bolag. Här<br />
finns höga och ibland onödiga kostnader. En del mindre<br />
seriösa aktörer tar oförskämt bra betalt för sina tjänster. I en<br />
del fall, och det är förstås väldigt mycket allvarligare, har det<br />
dessut<strong>om</strong> visat <strong>sig</strong> att det s<strong>om</strong> en gång framstod s<strong>om</strong> en bra<br />
skattelösning <strong>inte</strong> längre är det på grund av dålig rådgivning,<br />
regelförändringar i det utländska bolagets hemland eller ändringar<br />
i det sv<strong>ens</strong>ka skattesystemet. För oss blir det därför <strong>inte</strong><br />
sällan nödvändigt att hitta mer eller mindre k<strong>om</strong>plicerade och<br />
kostsamma lösningar för att montera ned utlandslösningar. När<br />
vi finansiella planerare på H&Q Private <strong>Bank</strong>ing granskar ett<br />
upplägg ställer vi oss därför alltid på ett tidigt stadium frågan;<br />
Kan man gå ur den här lösningen utan skatteeffekter <strong>om</strong> det<br />
visar <strong>sig</strong> att strukturen <strong>inte</strong> håller vad den lovar?<br />
Vad hände med Belgien och Holland<br />
Vanliga länder för utländska holdingbolagsstrukturer har av<br />
tradition varit Belgien, Holland, Luxemburg och Schweiz. Av<br />
dessa länder är det enligt vår uppfattning bara Luxemburg s<strong>om</strong><br />
är ett bra ”holdingbolagsland”. Varför menar vi att det är så?<br />
I Belgien har ett flertal sv<strong>ens</strong>ka ägare till belgiska bolag utan<br />
större framgång tvingats till <strong>om</strong>fattande processer mot belgiska<br />
myndigheter. <strong>De</strong> belgiska myndigheterna har nämligen k<strong>om</strong>mit<br />
fram till att det <strong>inte</strong> går att underprisöverlåta aktier till ett belgiskt<br />
bolag utan skattekonsekv<strong>ens</strong>er. Följden har<br />
blivit att det belgiska bolaget har bolagsbeskattats<br />
för skillnaden mellan införsäljningspriset<br />
och tillgång<strong>ens</strong> marknadsvärde.<br />
<strong>De</strong>t har också i många fall blivit fråga <strong>om</strong><br />
skattetillägg. <strong>De</strong>n belgiska lösningen har<br />
alltså blivit mycket dyr för några olyckliga<br />
individer. Av detta skäl finns det knappast<br />
någon aktör s<strong>om</strong> använder <strong>sig</strong> av belgiska<br />
bolag i detta sammanhang. Belgien kan<br />
dock fortfarande vara ett bra land att flytta<br />
till för den s<strong>om</strong> ska göra en exit och ta hem<br />
pengarna till låg beskattning.<br />
När det gäller Holland är problemen snarare av administrativ<br />
och ekon<strong>om</strong>isk karaktär. Många har funnit att det holländska<br />
kostnadsläget är oförutsägbart och avsevärt mycket högre än<br />
vad s<strong>om</strong> gäller i andra länder. Utan överdrift kan också hävdas<br />
att k<strong>om</strong>munikationen med bolagsförvaltaren och de holländska<br />
myndigheterna många gånger är extremt tungrodd.<br />
”<strong>De</strong>t här är en<br />
b<strong>om</strong>b s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer<br />
att explodera”<br />
<strong>De</strong>t förlorade paradiset<br />
När det slutligen gäller Schweiz har ändrade sv<strong>ens</strong>ka regler och<br />
klargörande praxis lett till att vinster och utdelningar hos ett holdingbolag<br />
i Schweiz ofta <strong>om</strong>fattas av de sv<strong>ens</strong>ka s k CFC-reglerna.<br />
<strong>De</strong>ssa regler medför att den sv<strong>ens</strong>ke ägaren personligen k<strong>om</strong>mer<br />
att beskattas för det schweiziska bolagets ink<strong>om</strong>ster (med upp<br />
mot 65 procents faktisk skatt) <strong>om</strong> den schweiziska bolagsskatten<br />
understiger 15,4 procent. Vissa kantoner har bolagsbeskattning<br />
s<strong>om</strong> klart understiger denna nivå. Även <strong>om</strong> det <strong>inte</strong> talas <strong>om</strong> det<br />
har flera sv<strong>ens</strong>kar redan nu råkat ut för att med privata pengar<br />
behöva betala motsvarande hela vinsten på kapitalförvaltningen i<br />
sv<strong>ens</strong>k skatt och sv<strong>ens</strong>ka skattetillägg. Vår prognos; <strong>De</strong>t här är en<br />
b<strong>om</strong>b s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer att explodera. Vi gillar fortfarande Schweiz,<br />
men <strong>inte</strong> för kapitalförvaltning via bolag.<br />
Hur kryper man ur schweiz<br />
En hyperaktuell fråga är vad en ägare till ett schweiziskt bolag kan<br />
göra för att undvika CFC-reglernas tillämpning? För en sv<strong>ens</strong>k<br />
delägare är det enklaste sättet förmodligen att gen<strong>om</strong> en ”ruling” i<br />
Schweiz avtala <strong>om</strong> en högre skattesats för bolaget. Tyvärr för detta<br />
Vad är CFC-beskattning?<br />
FInansIell PlaneRInG<br />
CFC är en <strong>inte</strong>rnationellt vedertagen term s<strong>om</strong> står för Controlled<br />
Foreign C<strong>om</strong>pany. Syftet med de sv<strong>ens</strong>ka reglerna på detta <strong>om</strong>råde är<br />
att förhindra att lågbeskattade utländska juridiska personer används<br />
på ett sådant sätt att den sv<strong>ens</strong>ka skattebasen urholkas. Reglerna<br />
innebär förenklat att den sv<strong>ens</strong>k s<strong>om</strong> äger aktier eller andra andelar<br />
i ett utländskt lågbeskattat subjekt måste ta upp det utländska<br />
subjektets ink<strong>om</strong>ster s<strong>om</strong> en intäkt i ink<strong>om</strong>stslaget näringsverksamhet.<br />
För att träffas av reglerna krävs en ägarandel <strong>om</strong> minst 25 procent av<br />
den utländska juridiska person<strong>ens</strong> kapital eller röster vid utgången av<br />
delägar<strong>ens</strong> beskattningsår. <strong>De</strong>t utländska subjektet anses lågbeskattat<br />
<strong>om</strong> nettoink<strong>om</strong>sten beräknad efter sv<strong>ens</strong>ka skatteregler beskattas efter<br />
en skattesats s<strong>om</strong> understiger 15,4 procent. Från denna beskattning<br />
görs dock undantag för delägande i utländska juridiska personer s<strong>om</strong><br />
hör hemma i någon av de stater s<strong>om</strong> räknas upp i en särskild lista i<br />
lagen. Ägare till lågbeskattade subjekt i de på listan upptagna staterna<br />
kan alltså <strong>inte</strong> bli föremål för CFC-beskattning. <strong>De</strong>n första rek<strong>om</strong>mendationen<br />
är alltså; Kolla listan!<br />
med <strong>sig</strong> att fördelarna med att förvalta sitt kapital via Schweiz till<br />
stor del försvinner efters<strong>om</strong> skatten på avkastningen ökar. Vi har<br />
en del andra funderingar <strong>om</strong> hur CFC-beskattningen<br />
kan undvikas men det får vi ta i <strong>ens</strong>kilda<br />
diskussioner med våra kunder.<br />
S<strong>om</strong> nyss sagts gillar vi i många fall fort-<br />
farande Schweiz. Vi gillar också fortfarande<br />
Luxemburg s<strong>om</strong> ”exitland”. S<strong>om</strong> de allra <strong>flesta</strong><br />
numera vet förde vi s<strong>om</strong> de första i Sverige fram<br />
Norge s<strong>om</strong> ett (o)sannolikt skatteparadis. Nu<br />
när också alla andra ”springer” på Norge finns<br />
det dock alla skäl i världen att åter erinra <strong>om</strong><br />
ett annat alternativ in<strong>om</strong> EU/EES s<strong>om</strong> börjar<br />
kännas alltmer attraktivt. Cypern blev medlem<br />
i EU i maj 2004 och anpassade samtidigt sina<br />
skatteregler till den nya situation s<strong>om</strong> landet befann <strong>sig</strong> i. Alla<br />
bolag på Cypern beskattas numera på liknande sätt och lyder<br />
under samma nationella skatteregler. <strong>De</strong>n normala bolagsskatten<br />
är 10 procent. Beskattningen drabbar dock <strong>inte</strong> ink<strong>om</strong>ster vid<br />
försäljning av noterade eller onoterade aktier och andelar i handelsbolag,<br />
men också många andra typer av värdepapper <strong>om</strong>fattas<br />
av skattefriheten.<br />
En bland flera saker s<strong>om</strong> gör cypriotiska bolag intressanta i<br />
jämförelse med exempelvis norska bolag är att cypriotiska bolag<br />
även med fördel kan användas s<strong>om</strong> holdingbolag i en ”exitlösning”.<br />
I korthet går det till på det sättet att det sv<strong>ens</strong>ka bolaget<br />
säljs till det cypriotiska bolaget. <strong>De</strong>t sv<strong>ens</strong>ka bolaget avvecklas<br />
och de (eventuellt) avskattade vinstmedlen förs till det cypriotiska<br />
bolaget. Därefter kan ägaren under vissa förutsättningar avveckla<br />
det cypriotiska bolaget till mycket låg eller ingen beskattning.<br />
<strong>De</strong>tta bygger givetvis på att den sv<strong>ens</strong>ke ägaren är skattemäs<strong>sig</strong>t<br />
utskriven från Sverige. <strong>De</strong>t får <strong>inte</strong> heller finnas kvar några<br />
kopplingar s<strong>om</strong> skulle kunna ge Skatteverket anledning att anse<br />
att personen har väsentlig anknytning hit. Ett tänkbart bosättningsland<br />
är faktiskt Cypern, efters<strong>om</strong> man där <strong>inte</strong> beskattar<br />
kapitalvinster för privatpersoner.<br />
Kontakta Finansiell planering<br />
Ok, nu har vi återigen skummat på ytan. Att överblicka den <strong>inte</strong>rnationella<br />
skatterätten är dock en närmast <strong>om</strong>öjlig uppgift. <strong>De</strong>t är<br />
därför s<strong>om</strong> så väldigt många lösningar hamnar fel. När vi väljer<br />
samarbetspartners på skatte<strong>om</strong>rådet försöker vi därför att hitta<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 13
FOTO: STICKAN KENNE<br />
Jörgen Grönlund och Peter Grufman är två erfarna skattejurister. Slå dem en <strong>sig</strong>nal, det kan löna <strong>sig</strong>.<br />
de allra bästa på respektive <strong>om</strong>råde. Vår egen enkla ambition är<br />
att vara bäst på att veta vad s<strong>om</strong> finns. Vi är, trots vår tidigare bakgrund,<br />
<strong>inte</strong> ”skatterådgivare” och säljer <strong>inte</strong> längre ”timmar”. Vårt<br />
arbete hos H&Q Private <strong>Bank</strong>ing är i stället att behärska marknad<strong>ens</strong><br />
olika lösningar och bedöma vilka av dem s<strong>om</strong> passar just<br />
för Dig. Vi är övertygade <strong>om</strong> att vår känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> alla de olika<br />
skattelösningar s<strong>om</strong> finns ”därute” har stor betydelse för hur Ditt<br />
ägande ska struktureras, ofta lika stor betydelse s<strong>om</strong> beslutet <strong>om</strong> i<br />
vilka tillgångar Du placerar Dina pengar. Vi är därtill övertygade<br />
<strong>om</strong> att vår gen<strong>om</strong>tänkta kapitalförvaltning och våra kringtjänster,<br />
nämligen vi på finansiell planering, de särskilt utformade produkterna,<br />
vår avdelning för emerging markets, vår p<strong>ens</strong>ionstjänst och<br />
vår entreprenörstjänst i längden k<strong>om</strong>mer att ge Dig mer pengar<br />
och fler möjligheter. Kort sagt tror vi på vårt unika koncept för<br />
Private <strong>Bank</strong>ing.<br />
Vårt grundläggande råd i alla sammanhang; Ring oss. Vi kan<br />
ibland vara rätt kul att snacka med och därtill kan det faktiskt<br />
löna <strong>sig</strong>.<br />
14 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
Peter Grufman<br />
Peter Grufman är den senaste rekryteringen till H&Q Private<br />
<strong>Bank</strong>ings redan starka team av finansiella planerare.<br />
Peter är en mycket erfaren skattejurist. Han har tidigare<br />
arbetat på Skatteverket och Ernst & Young. Närmast k<strong>om</strong>mer<br />
han från SEB Enskilda <strong>Bank</strong>en. Peter är expert på<br />
sv<strong>ens</strong>k fåmansföretagarbeskattning och övriga skattefrågor<br />
s<strong>om</strong> rör ägarledda företag. Han har <strong>om</strong>fattande erfarenhet<br />
av nationella- och <strong>inte</strong>rnationella skattelösningar, s<strong>om</strong> syftar<br />
till att förbättra skattesituationen för företagets ägare.<br />
Peter har också specialiserat <strong>sig</strong> på skattefrågor i samband<br />
med utflytt från Sverige. På senare tid har han även ägnat<br />
särskild uppmärksamhet åt skattefrågor rörande försäljning<br />
av fastigheter och <strong>om</strong>bildningar av hyresrätter till<br />
bostadsrätter.
FOTO: STICKAN KENNE<br />
en vecka i case-<br />
fabriken<br />
Modellportfölj<strong>ens</strong> småaktier har gått mycket starkt.<br />
Peter Werleus beskriver tankarna bak<strong>om</strong> och hur det<br />
gick till när Noc<strong>om</strong> togs in i portföljen.<br />
Innan jag går in lite närmare på hur vi arbetar vill jag göra<br />
en reflektion. Aktie eller bolag är numer utdöende ord på<br />
finansmarknaden. Om man <strong>inte</strong> kan beskriva bolaget eller<br />
aktien s<strong>om</strong> ett ”case” gör man <strong>sig</strong> icke besvär att överhuvudtaget<br />
försöka k<strong>om</strong>municera med marknaden. <strong>De</strong>t festliga är att<br />
även bolagsledningar relaterar till sitt eget bolag sås<strong>om</strong> case, kanske<br />
<strong>inte</strong> alla men en del. Vad snabba vi är att anamma trender och<br />
ord. Bli nu <strong>inte</strong> förvånad! Jag arbetar med att ta fram nya case. Jag<br />
är ingen puritan, så jag anammar direkt detta anglosaxiska ord.<br />
Min absoluta favoritsyssla är att försöka hitta ett case gen<strong>om</strong><br />
att gräva i ett bolag s<strong>om</strong> alla hatar. Jag tänkte beskriva vägen till<br />
den investering (vårt case!) i Noc<strong>om</strong> Modellportföljen gjorde i<br />
juni.<br />
Case<br />
Hatat bolag<br />
<strong>De</strong>t hela började en junimorgon. En av våra leverantörer ringde<br />
och tyckte jag skulle titta på Noc<strong>om</strong>. Noc<strong>om</strong> ja, det namnet kände<br />
jag igen, men det var inga positiva tankar s<strong>om</strong> flög igen<strong>om</strong> huvudet.<br />
Var det <strong>inte</strong> WAP-kungen Anders Jonssons gamla företag?<br />
<strong>De</strong>t bolaget har säkert aldrig tjänat en krona, därmed borde det<br />
största värdet ligga i skatteavdragen, tänkte jag snabbt. Jag var<br />
skeptisk, men mäklaren stod på <strong>sig</strong>. <strong>De</strong>t är en sammanslagning<br />
mellan flera bolag nu, VD är stor ägare och nu ska de börja tjäna<br />
millar, förklarade mäklaren.<br />
OK, ett marknadsvärde på dryga 400 miljoner. Kan bolaget<br />
tjäna 50 miljoner före skatt, ligger det knappast i aktiekursen. Min<br />
nyfikenhet var definitivt väckt. Efter en snabb titt i ägarlistan insåg<br />
jag att här hade vi ett hatat bolag. Fint, tänkte jag. Ägarbilden<br />
var splittrad och det fanns inget större institutionellt<br />
ägande. Jag ringde tillbaka till mäklaren och<br />
sa att vi vill ha ett möte med ledningen och tillika<br />
storägaren.<br />
Ett par dagar senare mötte Tore Davegårdh<br />
och jag ledningen. <strong>De</strong>ssförinnan hade Tore och<br />
jag försökt att studera Noc<strong>om</strong> så gott det gick. En<br />
sammanslagning av tre mindre börsbolag är <strong>inte</strong><br />
det lättaste att tränga igen<strong>om</strong>. Efter den normala<br />
gen<strong>om</strong>gången av bolaget, dvs. kunder, leverantörer,<br />
konkurrenter, produkter etc, tillsammans<br />
med VD förstod vi lite mer, men det var fortfarande<br />
svårt. En sak var klar. IAR s<strong>om</strong> nu var<br />
en del av Noc<strong>om</strong>, kändes intressant. IAR är ett<br />
mjukvarubolag s<strong>om</strong> gör det möjligt att programmera<br />
elektronikkretsar s<strong>om</strong> kan styra diverse<br />
saker sås<strong>om</strong> en luftkonditionering i en bil. IAR<br />
hade en ny VD. Han hade arbetat på Telelogic<br />
s<strong>om</strong> har ett bra ren<strong>om</strong>mé.<br />
stora förlustavdrag<br />
Vidare framk<strong>om</strong> att förlustavdragen var på hela<br />
425 miljoner samt att bolaget hade en förväntad<br />
nettokassa kring 50 miljoner. <strong>De</strong>t var verkligen<br />
skönt, något s<strong>om</strong> är viktigt för mig är en stabil<br />
finansiell situation när ett bolag ska göra en<br />
”turnaround”. Jag vill <strong>inte</strong> ha finansiell risk sam-<br />
Peter Werleus arbetar s<strong>om</strong><br />
strateg på kapitalförvaltningen.<br />
Peter har innan H&Q arbetat med<br />
aktieanalys på bland annat Handelsbanken<br />
Capital Markets.<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 15
Case<br />
tidigt med en stor operationell risk, dvs. risk i själva rörelsen. En<br />
sådan sits kan skapa mycket oro i företaget. VD ska ut och ragga<br />
pengar, när han behöver fokusera på verksamheten. <strong>De</strong>n starka<br />
balansräkningen i Noc<strong>om</strong> kändes bra.<br />
Tore och jag åkte hem och var uppriktigt intresserade av Noc<strong>om</strong>.<br />
Väl på kontoret försökte vi övertyga vår kollega Viktor med<br />
alla argument sås<strong>om</strong> stark balansräkning, VD är storägare, ingen<br />
analytiker följer bolaget, mjukvarudel, mjukvarudistribution<br />
samt en importör av elektronik. Vi ser en 50-procentig potential<br />
i aktien! Viktor var mer skeptisk än vad jag var vid första början.<br />
<strong>De</strong>t gick ett par dagar, men jag kunde <strong>inte</strong><br />
släppa caset. <strong>De</strong>t passade perfekt in i vår<br />
investeringsfilosofi. Vi hade gjort investeringar<br />
i JC och Intrum Justitia på ungefär<br />
samma grunder och det hade gått bra.<br />
VD har en plan<br />
Vi behövde mer kött på benen för att<br />
ta steget. Om det var Tore eller jag, det<br />
vet jag <strong>inte</strong>, men vi bestämde oss för<br />
att vi måste träffa chefen för IAR. Han<br />
s<strong>om</strong> k<strong>om</strong> från Telelogic. Vi fick hyggligt<br />
snabbt en möjlighet så vi satte oss i bilen<br />
och åkte till Uppsala. Vi förstod att pro-<br />
dukten var bra men det var försäljningen s<strong>om</strong> fattades och den<br />
nye VD:n hade en plan för att ändra detta.<br />
Väl hemma på kontoret, insåg Tore och jag att vi <strong>inte</strong> blev klokare<br />
än så här. Vi hade en idé vad bolaget skulle tjäna, det var <strong>inte</strong><br />
16 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
“<strong>De</strong>t festliga är att<br />
även bolagsledningar<br />
relaterar till sitt eget<br />
bolag sås<strong>om</strong> case,<br />
kanske <strong>inte</strong> alla men<br />
en del. “<br />
fullt värderat av marknaden samtidigt s<strong>om</strong> vi gillade ledningen.<br />
Något s<strong>om</strong> är svårt är timing att köpa eller för den delen sälja<br />
aktier. Därför köper vi <strong>inte</strong> hela portfölj<strong>ens</strong> position på en gång.<br />
Vi började med att ta in en position s<strong>om</strong> motsvarade cirka 30<br />
procent av vad vi ville ha. Aktien utvecklades väl och vi fick en<br />
kvartalsrapport s<strong>om</strong> styrkte vår tro att bolaget är på rätt väg.<br />
Aktien hade gått upp, men vi ökade vårt innehav två gånger. När<br />
en aktie gör en positiv rörelse brukar det finnas anledningar,<br />
s<strong>om</strong> t.ex. nu. <strong>De</strong>tta ska man utnyttja och köpa mer aktier. När<br />
förändringar börjar i bolag eller branscher är de oftast starkare<br />
och längre än man tror. <strong>De</strong>t gäller både positiva och<br />
negativa förändringar.<br />
ett riktigt bra case<br />
Vi hade nu en full position i Noc<strong>om</strong>. Aktien hade<br />
gått upp 30 procent och började dra till <strong>sig</strong> uppmärksamhet.<br />
Affärsvärlden skrev en positiv artikel.<br />
Aktien fortsatte upp. <strong>De</strong>t är alltid kul s<strong>om</strong> ägare.<br />
Noc<strong>om</strong>s kvartalsrapport för tredje kvartalet var<br />
starkare och bättre än vad vi hade vågat hoppas på.<br />
IAR hade lägre kostnader och bättre försäljning än<br />
väntat. Vi s<strong>om</strong> hade trott att Noc<strong>om</strong> kunde vara värt<br />
kring 7 kronor fick nu höja ribban till 8-9 kronor.<br />
Dag<strong>ens</strong> Industri skrev en helsida <strong>om</strong> aktien i<br />
december och den har k<strong>om</strong>mit in i finrummet för småbolag, dvs.<br />
Attract 40-listan från första januari.<br />
Vi äger fortfarande våra Noc<strong>om</strong>-aktier i Modellportföljen. <strong>De</strong>t<br />
är ett riktigt bra case. ◉<br />
God avkastning i våra diskretionära portföljer<br />
Caset <strong>om</strong> Noc<strong>om</strong>, i artikeln ovan, handlar <strong>om</strong> en aktie<br />
s<strong>om</strong> togs in i vår Modellportfölj. <strong>De</strong>nna är en blandportfölj<br />
av sv<strong>ens</strong>ka och utländska aktier samt räntebärande<br />
eller alternativa investeringar s<strong>om</strong> hedgefonder<br />
och aktieindexobligationer.<br />
Modellportföljen finns i tre varianter med olika aktievikt. <strong>De</strong>n<br />
portföljen vi rek<strong>om</strong>menderar oftast innehåller 65 procent aktier<br />
och 35 procent räntor/alternativa investeringar. Grundprincipen<br />
är att aktierna består av 2/3 sv<strong>ens</strong>ka aktier och 1/3 utländska<br />
aktier.<br />
Vi har även en mer off<strong>ens</strong>iv portfölj med 90 procent aktier och<br />
10 procent räntor/alternativa investeringar. <strong>De</strong>n tredje är en mer<br />
försiktig 50/50-portfölj.<br />
65/35-portföljen har nu drygt tre starka år bak<strong>om</strong> <strong>sig</strong> och är 18<br />
procent före sitt jämförelseindex under denna period. 90/10 och<br />
50/50 är yngre portföljer, bara något år gammal. Alla portföljerna<br />
överträffade sitt benchmark under 2005, med mellan 1,7 och 2,9<br />
procent.<br />
Jag förvaltar, tillsammans med några kollegor, också ett antal<br />
portföljer med enbart sv<strong>ens</strong>ka aktier:<br />
1. Svea aktiefond och sv<strong>ens</strong>k aktieportfölj. Fonden startade i november<br />
förra året, men bygger på en fokuserad sv<strong>ens</strong>k aktieportfölj<br />
vi förvaltat i tre år. Under 2005 gick den ungefär s<strong>om</strong> index,<br />
men den är 15 procent före sitt benchmark på tre år.<br />
2. Aktiv Bransch. <strong>De</strong>n s<strong>om</strong> vill ha högre chans/risk med ännu<br />
mer fokuserad portfölj kan välja Aktiv Bransch. <strong>De</strong>n består<br />
TEXT: PETER WERLEUS<br />
endast av tio aktieinnehav och är i princip alltid fullinvesterad.<br />
Portföljen hade ett bra år 2005 och steg ca 37 procent, 4 procent<br />
bättre än sitt jämförelseindex.<br />
<strong>De</strong>nna produkt passar bra s<strong>om</strong> ett k<strong>om</strong>plement till en ränteportfölj,<br />
<strong>om</strong> man vill ha tuffare aktieexponering.<br />
Aktiv Bransch innehåller liks<strong>om</strong> Modellportföljen en blandning<br />
av små och stora bolag. I dagsläget innehåller den fem stora<br />
(Ericsson, Investor, Nordea, Volvo och Scania) och fem små bolag<br />
(Connecta, Invik, JC, Noc<strong>om</strong> och Transc<strong>om</strong>). Hittills i år ligger<br />
portföljen ca 1,3 procent före index.<br />
3. Aktiv Aktie. För personer s<strong>om</strong> driver handel med värdepapper<br />
i bolag är det mycket viktigt att hålla <strong>om</strong>sättningshastigheten<br />
uppe. Annars kan skattemyndigheten k<strong>om</strong>ma med beska besked<br />
och en förändrad skattestatus vid fel tidpunkt kan vara förödande<br />
för bolaget. Skattemyndigheten kräver av bolag, s<strong>om</strong> bedriver<br />
handel med värdepapper, att portföljen säljs minst 2-3 gånger<br />
per verksamhetsår. Aktiv Aktie kan lösa problemet. <strong>De</strong>t är en<br />
diskretionär aktieportfölj med hög <strong>om</strong>sättningshastighet, kring 8<br />
gånger. För kunder med en lägre <strong>om</strong>sättningshastighet kan därför<br />
Aktiv Aktie vara ett bra k<strong>om</strong>plement.<br />
För att underlätta en hög <strong>om</strong>sättning förvaltas portföljen<br />
gem<strong>ens</strong>amt av 5-6 personer, alla med stor erfarenhet av korta affärer.<br />
Portföljen kan ligga helt likvid för att skydda värdet i osäkra<br />
perioder.<br />
<strong>De</strong>n höga <strong>om</strong>sättningen i Aktiv Aktie innebär naturligtvis<br />
större transaktionskostnader än i övriga portföljer. Trots det steg<br />
Aktiv Aktie under 2005 med 32 procent. ◉
FOTO: MATTON<br />
Praktfulla byggnadsverk lockar turister. På senare år lockar tillväxtmarknaderna även<br />
placerare. ”Vi kan Emerging Markets.”<br />
Med Emerging Markets avses tillväxtmarknader. <strong>De</strong><br />
är ofta outvecklade, sett s<strong>om</strong> kapitalmarknader,<br />
men den ekon<strong>om</strong>iska tillväxten är snabb. Bra<br />
exempel är Kina, Korea, Indien, Ryssland osv. Att<br />
placera på sådana i k<strong>om</strong>bination med den sv<strong>ens</strong>ka marknaden<br />
har ofta visat <strong>sig</strong> framgångsrikt.<br />
<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> sv<strong>ens</strong>ka placerare har för stor vikt i sv<strong>ens</strong>ka aktier.<br />
Men det finns goda skäl att sprida på gracerna, både ur riskspridningssynpunkt<br />
och för att öka avkastningen. Fonder på andra<br />
marknader är därför ett bra k<strong>om</strong>plement, men det kan även vara<br />
intressant att krydda portföljen med <strong>ens</strong>kilda aktier. H&Q Emerging<br />
Markets har k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> och lång erfarenhet av tillväxtmarknader.<br />
Under senare år har vi förstärkt avdelningen med flera nya<br />
medarbetare både in<strong>om</strong> den ryska och den asiatiska delen av<br />
verksamheten.<br />
nära kapitalförvaltarna<br />
Avdelningen arbetar nära kapitalförvaltarna och deras kunder.<br />
Ofta har vi gem<strong>ens</strong>amma kundmöten där vi diskuterar strategier<br />
för tillväxtmarknader, reformer och trender i marknaden, samt<br />
naturligtvis <strong>ens</strong>kilda affärsidéer och portföljförslag.<br />
In<strong>om</strong> utvalda marknader och sektorer kan vi erbjuda spetsk<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>.<br />
Ett givet <strong>om</strong>råde i bevakningen av tillväxtmarknader,<br />
framförallt för Ryssland, gäller energirelaterade bolag - vilket är<br />
ett prioriterat <strong>om</strong>råde för hela H&Q Private <strong>Bank</strong>ing. <strong>De</strong> ryska<br />
energibolagen värderas fortfarande med stor rabatt mot de västerländska<br />
motsvarigheterna. Vi bedömer att energi<strong>om</strong>rådet k<strong>om</strong>mer<br />
att vara intressant under många år framöver och att intresset<br />
för den ryska marknaden k<strong>om</strong>mer att hålla i <strong>sig</strong>.<br />
eMeRGInG MaRKeTs<br />
”Vi kan emerging<br />
Markets”<br />
En nära koppling mellan kapitalförvaltarna och<br />
vår avdelning för Emerging Markets har givit<br />
H&Q en mycket bra position att även i praktiken<br />
ta vara på den snabba utvecklingen på dessa<br />
marknader. Vi ser fortsatt goda möjligheter på<br />
flera marknader. Energiaktier i Ryssland värderas<br />
lågt jämfört med de <strong>inte</strong>rnationella energibolagen.<br />
<strong>De</strong>n kinesiska marknaden var länge en<br />
besvikelse, men mycket talar för bättre utveckling<br />
k<strong>om</strong>mande år.<br />
Emerging Markets är ett naturligt inslag i en<br />
långsiktig portfölj och kan öka avkastningen på<br />
Dina placeringar.<br />
Mikael Engvall är ansvarig för H&Q Emerging<br />
Markets. Mikael har de senaste tio åren<br />
bevakat framförallt den ryska marknaden för<br />
H&Q:s räkning.<br />
mikael.engvall@hq.se<br />
Kursutvecklingen för kinesiska aktier har <strong>inte</strong> på långa vägar<br />
följt med den snabba ekon<strong>om</strong>iska utvecklingen i landet. <strong>De</strong>n kinesiska<br />
regeringen reformerar nu aktiemarknaderna och med ett<br />
bättre regelverk k<strong>om</strong>mer sannolikt intresset från både utländskt<br />
och inhemskt kapital för aktiemarknaden att öka. Läs <strong>inte</strong>rvjun<br />
med H&Q:s förvaltare av Kinafonden på sidan 29.<br />
Be gärna Din förvaltare ta med någon från vår grupp vid nästa<br />
möte. <strong>De</strong>t kan öka avkastningen på Dina placeringar.<br />
Emerging Markets är ett naturligt inslag i en långsiktig portfölj.<br />
◉<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 17
Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala Universitet<br />
och världskänd för sina profetior <strong>om</strong> Peak Oil 2010.<br />
– Vi måste finna sex nya SaudiArabien. <strong>De</strong>t är helt<br />
uteslutet.<br />
Oljebrist …<br />
Professor Kjell Aleklett har talat både inför amerikanska<br />
senaten och för H&Q Private <strong>Bank</strong>ings förvaltare. I samband<br />
med den senare passade vi på att göra en <strong>inte</strong>rvju,<br />
s<strong>om</strong> i stort sett är ett sammandrag av hans anförande.<br />
Professor Kjell Aleklett har ruskat<br />
<strong>om</strong> hela energivärlden med sina<br />
tankar kring Peak Oil. I korthet<br />
handlar det <strong>om</strong> att värld<strong>ens</strong> oljeproduktion<br />
k<strong>om</strong>mer att nå sin topp redan<br />
in<strong>om</strong> loppet av fem-tio år. <strong>De</strong>t är mycket<br />
tidigare än vad alla andra bedömningar<br />
har legat på tidigare.<br />
Från början togs Kjell Alekletts forskning<br />
<strong>inte</strong> riktigt på allvar, men successivt<br />
har alltfler fått klart för <strong>sig</strong> att siffrorna <strong>inte</strong><br />
är tagna ur luften. Kjell Aleklett har därför<br />
det senaste året bjudits in att hålla föredrag<br />
för det amerikanska representanthusets<br />
energiutskott och har gjort dragningar<br />
både för den nybildade sv<strong>ens</strong>ka oljek<strong>om</strong>missionen<br />
och det norska olje- och energidepartementet.<br />
Även <strong>om</strong> hans syn skulle<br />
visa <strong>sig</strong> väl pessimistisk är det uppenbart<br />
att energi<strong>om</strong>rådet k<strong>om</strong>mer att vara extremt<br />
intressant för decennier framöver.<br />
Kjell Aleklett. Du har det senaste året bli-<br />
18 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
vit världsberömd för dina tankar kring<br />
Peak Oil. Hur länge har du forskat på<br />
<strong>om</strong>rådet?<br />
– <strong>De</strong>t började för 10 år sedan då jag skrev<br />
en artikel på DN-debatt där jag varnade för<br />
den makt s<strong>om</strong> dåvarande Sovjetunionen<br />
skulle få <strong>om</strong> EU skulle fortsätta att bygga<br />
upp ett beroende av naturgasimport. I<br />
princip varnade jag för det s<strong>om</strong> nyss hände<br />
i Ukraina skulle hända. Under de senaste<br />
fem åren har jag byggt upp en forskningsgrupp<br />
i Uppsala och jag hoppas att vi i<br />
slutet av året skall vara fem personer s<strong>om</strong><br />
skall jobba med de globala energiproblem.<br />
Vilka är grundbultarna i ditt scenario?<br />
Konsumtionen av olja uppgår i dagsläget<br />
till ca 30 miljarder fat per år. Med antagandet<br />
att konsumtionen ökar i samma<br />
takt s<strong>om</strong> historiskt, 1,6 procent per år,<br />
måste produktionen till år 2030 öka till 44<br />
miljarder per år. Totalt skulle det under 25<br />
år bli en konsumtion av 925 miljarder fat,<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
dvs av samma storleksordning s<strong>om</strong> dag<strong>ens</strong><br />
kända råoljereserver. Antag att vi då har<br />
topproduktion och att vi sedan låter produktionen<br />
minska med 2 procent per år<br />
de närmaste 30 åren, ja då skulle vi behöva<br />
hitta ytterligare 1000 miljarder fat olja.<br />
Nu finns det självklart en möjlighet att det<br />
höga priset håller tillbaka tillväxten något,<br />
men även räknat på en ökning med 1,3<br />
procent blir siffrorna mycket stora.<br />
En viktig faktor för efterfrågan är den<br />
snabba tillväxten i befolkningsrika länder<br />
s<strong>om</strong> Kina och Indien. Där växer en ny<br />
medelklass upp, vilken k<strong>om</strong>mer att vilja nå<br />
en västerländsk standard med bil, kyl, frys<br />
och andra energikrävande produkter. Att<br />
hög levnadsstandard är kopplad till hög<br />
energianvändning är sedan länge bevisat.<br />
Kina står idag för drygt 20 procent av<br />
befolkningen men endast 8 procent av<br />
oljeförbrukningen. <strong>De</strong>n k<strong>om</strong>mer att öka<br />
och vi kan knappast neka människorna<br />
i dessa länder att successivt skaffa <strong>sig</strong> en
högre levnadsstandard. Oljeproduktionen<br />
k<strong>om</strong>mer helt enkelt <strong>inte</strong> att kunna svara<br />
upp mot efterfrågan. Vi kan bli tvingade att<br />
dela med oss.<br />
Hur kan du vara så säker på det. Nu ökar<br />
ju prospekteringen efter nya fält?<br />
– Betraktar man olika oljeproducerande<br />
länder historiskt kan man konstatera att<br />
oljeproduktionen endast har kunnat ökas<br />
gen<strong>om</strong> att öppna nya fält. <strong>De</strong>tta var inget<br />
problem under 1960-1980-talen, då var<br />
konsumtionen klart lägre än volymen av<br />
nyupptäckta källor. I dagsläget är det tvärt<strong>om</strong>.<br />
Under förra året låg konsumtionen<br />
ca fyra gånger högre än vad s<strong>om</strong> hittades i<br />
nya källor. Visserligen ökar i dagsläget prospekteringen<br />
med nya brunnar, men det är<br />
helt osannolikt att några nya riktigt stora<br />
fält hittas. Fältet Goliat, 250 miljoner fat<br />
olja, s<strong>om</strong> nyligen hittades<br />
i Norge motsvarar<br />
3 dagars konsumtion<br />
i världen. Men även<br />
<strong>om</strong> vi skulle hitta ett<br />
nytt Ghawar, värld<strong>ens</strong><br />
största oljefält med<br />
90 miljarder fat olja,<br />
så skulle det bara<br />
motsvara tre år global<br />
konsumtion.<br />
Av de 65 största<br />
oljeproducerande<br />
länderna i världen har<br />
54 redan passerat sin<br />
produktionstopp. <strong>De</strong><br />
övriga 11 kan förmodligen<br />
öka sin produktion, men i många<br />
fall finns det knappast något intresse för<br />
detta. Saudi Arabien har uttalat att deras<br />
oljetillgångar ska räcka i flera generationer<br />
framöver. <strong>De</strong>t talar <strong>inte</strong> för en drastiskt<br />
höjd produktion. Ryssland kan öka sin<br />
produktion de närmaste åren, men <strong>inte</strong> på<br />
lång sikt osv.<br />
”Vi k<strong>om</strong>mer<br />
att tvingas till<br />
ett betydligt<br />
energisnålare<br />
samhälle.”<br />
Belackarna av din teori menar att det<br />
alltid funnits d<strong>om</strong>edagsprofeter och att<br />
marknaden alltid funnit den olja s<strong>om</strong><br />
efterfrågats tidigare. Är det annorlunda<br />
denna gång?<br />
– Ekon<strong>om</strong>er resonerar ofta på det viset.<br />
Finns en stor efterfrågan till bra pris<br />
k<strong>om</strong>mer det alltid att finnas ett tillräckligt<br />
utbud. Men detta är <strong>inte</strong> ekon<strong>om</strong>i. Nu<br />
handlar det <strong>om</strong> fysiska realiteter. Oavsett<br />
hur högt priset stiger så är oljan en begränsad<br />
tillgång. Utsikterna för att finna nya<br />
stora oljefält är också liten. Till skillnad<br />
mot förr är kunskapen <strong>om</strong> vilken geologi<br />
s<strong>om</strong> erfordras för att finna oljetillgångar<br />
mycket god. Idag vet vi var det kan finnas<br />
olja och att det <strong>inte</strong> handlar <strong>om</strong> några<br />
gigantiska mängder.<br />
Mycket talar för att det går att finna bra<br />
fält i arktiska <strong>om</strong>råden i Sibirien och på<br />
ett par andra ställen. Men sammantaget<br />
ger det ändå bara begränsad effekt på det<br />
totala utbudet. För att uppfylla<br />
IEA:s nya prognos <strong>om</strong> en produktion på<br />
115 miljoner fat per dag år 2030 måste vi<br />
finna ny produktion motsvarande sex nya<br />
Saudi Arabien. <strong>De</strong>t är helt uteslutet.<br />
Att ange ett exakt årtal då vi når produktionstoppen<br />
är självklart svårt. Du har<br />
angett kring 2010. Vågar du ge en sannolikhet<br />
för att det inträffar före år 2020?<br />
– Tidpunkten för toppen beror helt och<br />
hållet på den procentuella uppgången. Vi<br />
kan förmodligen behålla dag<strong>ens</strong> produktion<br />
utan ökning fram till 2020. Om<br />
produktionen fortsätter att öka med två<br />
procent <strong>om</strong> året ja då når vi helt säkert toppen<br />
innan år 2020.<br />
Vad tror du k<strong>om</strong>mer<br />
att hända de<br />
närmaste åren<br />
framöver?<br />
– Ett stort problem<br />
är att de <strong>flesta</strong> länders<br />
politiker endast<br />
har s<strong>om</strong> mål att<br />
vinna nästa val. <strong>De</strong><br />
vill <strong>inte</strong> skrämma<br />
folk, vilket deras<br />
opponenter skulle<br />
försöka dra nytta av.<br />
Många regeringar<br />
k<strong>om</strong>mer därför<br />
fortsätta att stoppa<br />
huvudet i sanden de närmaste åren. Till<br />
slut k<strong>om</strong>mer verkligheten ikapp. Har anpassningen<br />
till ett samhälle med oljebrist<br />
<strong>inte</strong> startat i tid k<strong>om</strong>mer det bli mycket<br />
besvärligt.<br />
Ser du några lösningar?<br />
– Vi k<strong>om</strong>mer att tvingas till ett betydligt<br />
energisnålare samhälle. Framför allt lär det<br />
amerikanska samhället tvingas till stora<br />
<strong>om</strong>ställningar. I USA bor ca fem procent<br />
av värld<strong>ens</strong> befolkning, men de konsumerar<br />
25 procent av den olja s<strong>om</strong> produceras.<br />
<strong>De</strong>t kan självklart <strong>inte</strong> fortsätta. Vi k<strong>om</strong>mer<br />
få vara med <strong>om</strong> stora besparingsinsatser<br />
och satsningar på andra energikällor.<br />
Problemet är att förnyelsebara energikällor<br />
s<strong>om</strong> vind- och solkraft endast kan svara<br />
för en mycket liten del av energibehovet de<br />
närmaste 20 åren. Kol k<strong>om</strong>mer att ut-<br />
nyttjas mer i USA, s<strong>om</strong> har stora koltillgångar.<br />
Men det k<strong>om</strong>mer i sin tur att medföra<br />
kraftigt utökade utsläpp av växthusgasen<br />
koldioxid, med andra problem s<strong>om</strong><br />
följd. <strong>De</strong>t är sannolikt ett skäl till att USA<br />
vägrat skriva under Kyoto-protokollet.<br />
Kärnkraft håller redan på att få en<br />
renässans och nya anläggningar planeras<br />
eneRGI<br />
i många länder, USA, England, Kina m fl.<br />
Intressant är att även Finland ska bygga<br />
ny kärnkraft. <strong>De</strong> vågar uppenbarligen <strong>inte</strong><br />
göra <strong>sig</strong> beroende av ryska gasleveranser<br />
och det vore oklokt även för Sveriges del.<br />
Uran finns det relativt gott <strong>om</strong> i jordskorpan<br />
och nya möjligheter att utvinna uran<br />
ur havsvatten talar för en rimlig tillgång på<br />
metallen.<br />
Produktionen av naturgas k<strong>om</strong>mer<br />
att toppa senare än oljeproduktionen.<br />
Ombyggnad till gasdrivna fordon och<br />
kraftverk kan lindra effekterna under en<br />
övergångsperiod, men gasen är också en<br />
ändlig naturtillgång.<br />
Vilka andra möjligheter finns? Geotermisk<br />
energi, satsningar på bränsleceller?<br />
– Vi k<strong>om</strong>mer få se satsningar in<strong>om</strong> alla<br />
<strong>om</strong>råden. Geotermisk energi k<strong>om</strong>mer<br />
sannolikt att öka, men lämpar <strong>sig</strong> endast<br />
i vissa <strong>om</strong>råden. Förhoppningarna på<br />
bränsleceller är klart överdrivna. In<strong>om</strong><br />
<strong>om</strong>rådet har det forskats i många år, men<br />
det k<strong>om</strong>mer ta lång tid innan de får någon<br />
viktig funktion.<br />
Bränslen ur bi<strong>om</strong>assa är ett alternativ<br />
s<strong>om</strong> kan få viss betydelse. I Sverige är vi<br />
gynnade av stora skogsarealer. Att tillverka<br />
bränslen s<strong>om</strong> etanol och dimetyleter ur<br />
cellulosa kan k<strong>om</strong>ma att bli intressant. Att<br />
ta vara på energin i havets vågor kan också<br />
vara framk<strong>om</strong>ligt, men det k<strong>om</strong>mer bli<br />
dyrt och utvecklingen har långt kvar.<br />
Avslutningsvis, vad tror du <strong>om</strong> oljepriset<br />
de närmaste åren?<br />
– <strong>De</strong>t kan självklart fluktuera med<br />
konjunkturen även i framtiden. Under perioder<br />
kan vi få ett lägre pris än nuvarande<br />
kring 65 dollar per fat (brent). I takt med<br />
att aktörerna på marknaden börjar inse<br />
allvaret beträffande utbudet k<strong>om</strong>mer det<br />
stiga kraftigt. Under 1970- och 1980-talen<br />
hade vi ett maximum runt 80 dollar per fat.<br />
Utan politiska konflikter kan vi hamna där.<br />
Om något allvarligt händer i Mellanöstern<br />
kan vi se mycket högre priser. Att priset<br />
uthålligt ska återvända till nivåer kring 20<br />
dollar per fat, vilket vissa ekon<strong>om</strong>er påstår,<br />
framstår s<strong>om</strong> helt huvudlöst. ◉<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 19
eneRGI<br />
energi är ingen fluga – kanske en<br />
mardröm<br />
”Om vi tycker att tillgången på olja är ett problem nu, vänta<br />
då 20 år. <strong>De</strong>t k<strong>om</strong>mer att bli en mardröm.” Så sa Jeremy<br />
Rifkin, Foundatíon of Econ<strong>om</strong>ic Trends, Washington DC,<br />
redan i augusti 2003. Professor Kjell Aleklett bedömer att<br />
världen når sin produktionstopp tidigare än så.<br />
Allt fler tar hoten <strong>om</strong> oljebrist<br />
på allvar. <strong>De</strong>n politiska oron i<br />
delar av Mellanöstern, Afrika<br />
och Sydamerika minskar <strong>inte</strong><br />
allvaret i situationen.<br />
I Sverige har vi fått en Oljek<strong>om</strong>mission,<br />
s<strong>om</strong> ska finna vägar att göra oss oberoende<br />
av olja. I USA har president George Bush<br />
nyligen uttalat att oljeimporten ska minskas<br />
med 75 procent på 20 år och att landet<br />
ska satsa på kolkraftverk med låga utsläpp,<br />
kärnkraft samt sol- och vindenergi.<br />
Intresset för energi är ingen fluga.<br />
Energiproblemen i världen k<strong>om</strong>mer<br />
rimligen att pågå i decennier. Vi på H&Q<br />
Private <strong>Bank</strong>ing k<strong>om</strong>mer successivt att öka<br />
bevakningen av sektorn.<br />
Hittills har vi tagit fram två certifikat<br />
in<strong>om</strong> energi:<br />
1. Oljecertifikatet innehåller 10 stora<br />
oljebolag: BP, Conoco, Chevron, Encana,<br />
ENI, Total, Shell, Repsol, Statoil och Exxon.<br />
Sedan starten i juli 2005 har värdeutvecklingen<br />
varit drygt 13 procent. <strong>De</strong> stora<br />
oljebolagen är lågt värderade <strong>om</strong> rådande<br />
oljepris står <strong>sig</strong> långsiktigt. <strong>De</strong> har starka<br />
balansräkningar och vi räknar med goda<br />
utdelningar k<strong>om</strong>mande år.<br />
2. Energicertifikatet innehåller sex små,<br />
mer spektakulära aktier: Endesa, Cameco,<br />
Transneft, Shanghai El, Sasol, Solar World<br />
(se närmare beskrivning nedan).<br />
3. Merrill Lynchs energifonder ”New<br />
Energy” och ”World Energy” är två ex-<br />
20 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
terna energifonder vi nyligen tagit in i vårt<br />
produktutbud (se separat artikel).<br />
På den nordiska marknaden rek<strong>om</strong>menderar<br />
vi Odin Offshore, s<strong>om</strong> främst<br />
består av bolag in<strong>om</strong> oljeservicesektorn.<br />
Fonden har gått starkt, men vi bedömer att<br />
det finns mer att hämta.<br />
<strong>De</strong> stora norska oljebolagen Statoil<br />
och Norsk Hydro framstår också s<strong>om</strong><br />
köpvärda.<br />
Ett problem för många av de stora<br />
oljebolagen är att de har svårt att öka sin<br />
produktion. För ett antal små bolag är<br />
den möjligheten större. PA Resources,<br />
Lundin Petroleum, West Siberian och<br />
norska Revus Energy räknar samtliga med<br />
en klart stigande produktion de närmaste<br />
åren. Med ett fortsatt högt oljepris lär deras<br />
vinster fortsätta stiga.<br />
Intresset för bolag, s<strong>om</strong> arbetar med<br />
alternativa energislag och besparingar av<br />
energi, k<strong>om</strong>mer att öka. Här är några av<br />
dem:<br />
ABB är involverat i många olika<br />
energiprojekt. <strong>De</strong>t kan handla <strong>om</strong> att<br />
bygga nya anläggningar för elkraft, men<br />
även effektivare förbränningssystem<br />
in<strong>om</strong> kol<strong>om</strong>rådet mm. Vestas tillverkar<br />
vindkraft, s<strong>om</strong> sannolikt k<strong>om</strong>mer att<br />
subventioneras ytterligare i framtiden.<br />
Marknaden för värmepumpar vidgas i<br />
Europa, något s<strong>om</strong> gynnar Nibe. Vacon<br />
är ett finskt bolag, s<strong>om</strong> säljer utrustningar<br />
s<strong>om</strong> kraftigt minskar energiåtgången i<br />
elektriska motorer. Besparingar står högt<br />
i kurs. Munters levererar anläggningar för<br />
effektivare elproduktion i gasturbiner och<br />
har också system för rökgasrening. Troligen<br />
ökar användningen av kolkraft, men<br />
det lär också ställas höga miljökrav.<br />
Fortum är ett stabilt elkraftbolag med<br />
stor marknad i både Finland och Sverige.<br />
Långsiktigt väntas elpriserna fortsätta<br />
stiga.<br />
Studsvik, Opcon och Morphic är högt<br />
värderade, mer spektakulära investeringar.<br />
Studsvik har en metod för att minska<br />
volymen av radioaktivt smittat material i<br />
kärnkraftverk. <strong>De</strong>t är dyrt att lagra sådant<br />
avfall. Studsviks metod minskar volymen<br />
med ca 90 procent. Nya kärnkraftverk ska<br />
byggas i många länder. Opcon utvecklar<br />
produkter för effektivare förbränningsmotorer<br />
och är även engagerat in<strong>om</strong><br />
bränsleceller. Morphic har tagit fram en<br />
metod s<strong>om</strong> ska göra tillverkningen av<br />
bränsleceller väsentligt billigare. Aktien<br />
är mycket högt värderad, men kanske kan<br />
lyfta ytterligare på nya spännande order.<br />
Energisektorn k<strong>om</strong>mer att vara en het<br />
bransch länge med nya produkter, uppköp<br />
och samgåenden. <strong>De</strong>t finns en uppenbar<br />
risk att kursbubblor blåses upp kring nya<br />
bolag med spännande projekt. <strong>De</strong>t är<br />
viktigt att vara selektiv. Vi återk<strong>om</strong>mer<br />
med en mer gen<strong>om</strong>arbetad rek<strong>om</strong>mendationslista.<br />
◉<br />
Politisk oro och tal <strong>om</strong> begränsningar håller<br />
oljepriset uppe<br />
OPEC ska vid nästa möte i mars diskutera produktionsbegränsningar<br />
på 0,5 – 1,0 miljoner fat per dag. Fortsätter den geopolitiska<br />
oron lär <strong>inte</strong> oljepriset sjunka.<br />
Ryska Lukoils rapport bekräftade vår positiva syn på aktien.<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
fortsättning på nästa sida...
Oljepriset har utvecklats starkt<br />
sedan början på året främst till<br />
följd av politiska oroligheter<br />
i världen. <strong>De</strong>n prisledande<br />
amerikanska oljan (WTI) handlades s<strong>om</strong><br />
högst på över 68 dollar per fat, för att<br />
sedan sjunka något efter att Iran k<strong>om</strong>mit<br />
med lugnande besked <strong>om</strong> att oljeexporten<br />
<strong>inte</strong> k<strong>om</strong>mer att avbrytas.<br />
Trots att de ledande marknadsaktörerna<br />
fick justera upp sina förväntningar<br />
för oljepriset flera gånger under förra året,<br />
ligger fortfarande det förväntade gen<strong>om</strong>snittliga<br />
estimatet för WTI- oljan på 55<br />
dollar per fat för 2006. <strong>De</strong>t är betydligt<br />
lägre än gen<strong>om</strong>snittspriset hittills i år (65<br />
dollar per fat).<br />
<strong>De</strong> geopolitiska ”riskzonerna”, s<strong>om</strong><br />
oroar värld<strong>ens</strong> oljehandlare och håller<br />
priset på höga är i huvudsak fyra:<br />
• Kärnkraftskris i Iran, k<strong>om</strong>binerat med<br />
egen ökande efterfrågan på olja.<br />
• Sjunkande produktion i Venezuela,<br />
en konsekv<strong>ens</strong> av Chavez ”antibusiness”politik.<br />
• Interna oroligheter i Nigeria, vilket<br />
begränsade oljeexporter därifrån.<br />
• Oljeproduktionen minskar i Irak, s<strong>om</strong><br />
aldrig hämtat <strong>sig</strong> efter kriget.<br />
<strong>De</strong>n samlade oljeproduktionen från<br />
dessa fyra länder är 7,5 miljoner fat per<br />
dag. <strong>De</strong>t kan jämföras med OPEC:s kapacitet<br />
till ytterligare produktionsökning på<br />
mellan 1,5 och 2 miljoner fat per dag<br />
Bra tryck i<br />
energicertifikatet<br />
Energicertifikatet, s<strong>om</strong> lanserades i början på december, utvecklades<br />
positivt under sina första två månader. Värdet har sedan<br />
start ökat med 27 procent. Hade valutaeffekten varit neutral<br />
hade den siffran nått nästan 30 procent.<br />
Självklart påverkas aktierna kortsiktigt<br />
av eventuella nedgångar i oljepriset.<br />
På lång sikt är vi övertygade<br />
<strong>om</strong> att det finns väsentligt mer att<br />
hämta.<br />
Utveckling sedan start (SEK) %<br />
Solarworld 79<br />
Transneft 24<br />
Cameco 16<br />
Sasol 22<br />
Shanghai Electric 24<br />
Endesa Chile -5<br />
Totalt 27<br />
Elena Lovén har flerårig erfarenhet av uppdrag<br />
från medelstora oljebolag i London och i Dublin,<br />
vilka bland annat har investerat i Ryssland<br />
Elena arbetar med oljeanalys och institutionellt<br />
mäkleri.<br />
elena.loven@hq.se<br />
solarworld<br />
Solarworld har haft den starkaste utvecklingen<br />
bland aktierna i Energicertifikatet.<br />
Första veckan i februari tillkännagav Solarworld<br />
ett betydande förvärv i USA. Bolaget<br />
köpte en produktionsanläggning för<br />
solenergiutrustning av Royal Dutch Shell,<br />
vilket gjorde Solarworld till den största<br />
producenten i USA. Bara två dagar före<br />
nyheten <strong>om</strong> förvärvet, berättade USA:s<br />
president George Bush <strong>om</strong> <strong>inte</strong>ntioner att<br />
öka stödet till förnybara energikällor.<br />
Solarworld redovisade mycket positiva<br />
siffror för tredje kvartalet. Bolagets<br />
intäkter ökade med 100 procent och<br />
nettovinsten växte med 183 procent<br />
under perioden, jämfört med samma<br />
eneRGI<br />
OPEC beslutade på sitt möte i Wien<br />
här<strong>om</strong>veckan att <strong>inte</strong> minska produktionen<br />
denna gång. Samtidigt sa OPEC att<br />
det på nästa möte i mars ska diskutera <strong>om</strong><br />
produktionen bör minskas med 0,5-1,0<br />
miljoner fat per dag. OPEC producerar<br />
idag <strong>om</strong>kring 30 miljoner fat per dag<br />
motsvarande 35 procent av den totala<br />
produktionen i världen.<br />
Lukoil, s<strong>om</strong> är Rysslands ledande<br />
oljebolag, fortsatte att utvecklas bra efter<br />
årsskiftet. Aktien har stigit med 30 procent<br />
i år.<br />
Lukoil publicerade mycket starka<br />
siffror för förra året samt avslöjade ett nytt<br />
förvärv i Kaspiska Havet. Nyheterna kring<br />
bolaget bekräftar vår positiva syn på den<br />
ryska oljesektorn i allmänhet och Lukoil i<br />
synnerhet.<br />
Ett oljebolag s<strong>om</strong> drabbats av problem<br />
är den spanska oljejätten Repsol. Bolaget<br />
tvingades skriva ned sina gasreserver med<br />
25 procent. Aktien föll kraftigt på den<br />
nyheten, men hämtade <strong>sig</strong> sedan något.<br />
Repsol köpte nyligen 10 procent av Stockholmsnoterade<br />
West Siberian. <strong>De</strong>t gav stöd<br />
till Repsolaktien, men den har ändå backat<br />
drygt fem procent sedan årsskiftet. ◉<br />
Natalie Tibajeva började på H&Q 2005.<br />
Tidigare arbetade Natalie s<strong>om</strong> aktieanalytiker<br />
på <strong>De</strong>utsche <strong>Bank</strong>/UFG i Moskva med<br />
bevakning av kraftbolag och rederier på<br />
den ryska börsen.<br />
natalie.tibajeva@hq.se<br />
kvartal året innan. Kvartalsresultatet s<strong>om</strong><br />
var högre än väntat samt förvärvet i USA<br />
ledde till att många analytiker höjde sina<br />
riktkurser för aktien.<br />
Transneft<br />
Transneft hade en mycket stark kursut-<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 21
eneRGI<br />
veckling under december-januari. Aktien<br />
har sedan start stigit med 24 procent. I<br />
slutet av förra året redovisade bolaget ett<br />
bra tredje kvartal. Lönsamheten under<br />
tredje kvartalet var historiskt hög med en<br />
nett<strong>om</strong>arginal på 30 procent. Samtidigt<br />
fortsätter Transneft sitt gigantiska projekt<br />
med att bygga pipeline till Kina.<br />
Cameco<br />
Uranbolaget Cameco utvecklades positivt<br />
under sista kvartalet förra året. <strong>De</strong> påstådda<br />
klimatförändringarna på grund av<br />
de ökade koldioxidutsläppen har varit den<br />
viktigaste faktorn bak<strong>om</strong> en tydlig förändring<br />
i attityden mot kärnkraft. Samtidigt<br />
gör kostnaderna för koldioxidutsläppen att<br />
gas, kol och olja blir relativt dyrare bränslealternativ.<br />
World Nuclear Association<br />
(WNA) visade i sin senaste studie att de sekundära<br />
tillgångskällorna för uran (främst<br />
kärnvapenlagren i forna Sovjet) k<strong>om</strong>mer<br />
att mer än halveras under de närmaste sju<br />
Vi söker bolag in<strong>om</strong> energisektorn<br />
H&Q bedömer att energi är en av framtid<strong>ens</strong> viktigaste<br />
branscher. Vi har många investerare s<strong>om</strong> är intresserade av<br />
placeringar in<strong>om</strong> denna sektor. H&Q:s Entreprenörstjänst<br />
söker aktivt efter denna typ av investeringar. Vi önskar<br />
främst kontakt med bolag och entreprenörer, s<strong>om</strong> är aktiva<br />
Alla prognoser pekar på en fortsatt kraftig<br />
ökning av den globala energikonsumtionen.<br />
<strong>De</strong>t är framför allt den snabba<br />
efterfrågeökningen på olja och gas från<br />
värld<strong>ens</strong> tillväxtländer, och då framför<br />
allt Kina och Indien, s<strong>om</strong> driver på den<br />
utvecklingen. Trenden är också tydlig att<br />
efterfrågan på energi från dessa länder snarare<br />
k<strong>om</strong>mer att öka än att minska. I både<br />
Kina och Indien pågår därför en jakt på att<br />
säkerställa sina respektive länders framtida<br />
22 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
åren. Samtidigt fortsätter Kina att bygga ut<br />
sin kärnkraftskapacitet (från 6 000 till 34<br />
000 MW fram till 2010) och Ryssland ska<br />
fördubbla sin.<br />
sasol<br />
Sasol förädlar kol och gas till oljeprodukter<br />
och kemikalier. Bolagets effektiva ”coal-toliquids”-metod<br />
samt de stora egna reserverna<br />
av billig kol gör bolaget lönsamt. <strong>De</strong><br />
fortsatt höga energipriserna gör också att<br />
allt fler blir intresserade av Sasols ”gas-toliquids”-metod.<br />
<strong>De</strong>t är en metod s<strong>om</strong> kan<br />
göra mindre eller svåråtk<strong>om</strong>liga gasreserver<br />
lönsamma.<br />
shanghai electric<br />
Shanghai Electric gynnas av Kinas starka<br />
ekon<strong>om</strong>itillväxt, s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> visar några<br />
tecken på avmattning. Regering<strong>ens</strong> uttalanden<br />
<strong>om</strong> planerna på att öka sin<br />
kraftproduktionskapacitet, samt bygga <strong>om</strong><br />
de gamla värme- och kraftverken till mer<br />
Investera i energifonderna<br />
World energy och new energy<br />
Investeringarna i både traditionell energi och alternativa energikällor<br />
k<strong>om</strong>mer att öka kraftigt k<strong>om</strong>mande år. Vi räknar med en<br />
god vinstutveckling för många bolag i sektorn. Vi rek<strong>om</strong>menderar<br />
köp av Merrill Lynchs fonder World Energy och New Energy.<br />
energiförsörjning, en situation s<strong>om</strong> de för<br />
övrigt delar med de <strong>flesta</strong> länder i världen.<br />
<strong>De</strong> höga olje- och gaspriserna skapar<br />
även nya förutsättningar för alternativa<br />
energikällor. Helt plötsligt framstår dessa<br />
s<strong>om</strong> klart intressanta alternativ. <strong>De</strong>t finns<br />
idag en tydlig ambition från den mer<br />
utvecklade delen av världen att minska sitt<br />
olje- och gasberoende. <strong>De</strong>t driver också<br />
på en utveckling mot nya energikällor. Vi<br />
ser intressanta investeringsmöjligheter<br />
moderna, är också mycket positivt för bolaget.<br />
Shanghai Electric är en av de största<br />
leverantörerna av kraftutrustning i Kina<br />
och gynnas av att regeringen föredrar inhemska<br />
leverantörer till landets kraftverk.<br />
endesa Chile<br />
Endesa Chile är det enda bolaget i<br />
energicertifikatet s<strong>om</strong> har haft en negativ<br />
utveckling. <strong>De</strong>tta trots de höga elpriserna<br />
i Chile.<br />
Endesaaktien förefaller lida av nervositeten<br />
att de nuvarande starka marknadsförhållandena<br />
<strong>inte</strong> k<strong>om</strong>mer att hålla.<br />
Bolaget redovisade ett något svagare kvartalsresultat<br />
än förväntat, mest beroende på<br />
något lägre försäljningsvolymer. Vi anser<br />
att Endesa, s<strong>om</strong> är en av de mest kostnadseffektiva<br />
elproducenterna i Sydamerika, är<br />
en mycket bra långsiktig exponering mot<br />
de höga energipriserna i regionen. ◉<br />
in<strong>om</strong> alternativa energikällor. Även bolag s<strong>om</strong> ännu<br />
befinner <strong>sig</strong> i utvecklingsstadiet kan vara av intresse.<br />
Kontakta Stefan Lundborg för en förutsättningslös<br />
diskussion, stefan.lundborg@hq.se eller<br />
telefon 08-696 1993.<br />
TEXT: ANDERS CARLBERG<br />
in<strong>om</strong> både den traditionella energisektorn<br />
och in<strong>om</strong> alternativa energislag. För de<br />
s<strong>om</strong> delar denna syn, rek<strong>om</strong>menderar vi<br />
Merrill Lynchs fonder, World Energy och<br />
New Energy. Fonderna kan köpas antingen<br />
var för <strong>sig</strong> eller i k<strong>om</strong>bination. <strong>De</strong> ger Dig<br />
god exponering mot sektorn i helhet, men<br />
också mot en mängd specifikt utvalda<br />
bolag av en av de mest erfarna förvaltarna<br />
på <strong>om</strong>rådet. Kontakta Din rådgivare för<br />
mer information.
Höga förväntningar<br />
En viktig faktor för börsutvecklingen är produktivitetsutvecklingen.<br />
Blir den långsammare i år k<strong>om</strong>mer kostnaderna i<br />
näringslivet att öka. <strong>De</strong>t är förväntningarna på tillväxten, <strong>inte</strong><br />
tillväxten i <strong>sig</strong> s<strong>om</strong> kan bli jobbig 2006.<br />
Tillväxten i Sverige i år k<strong>om</strong>mer<br />
att bli bra. <strong>De</strong>t är <strong>inte</strong> något speciellt<br />
kontroversiellt uttalande.<br />
Frågan är snarare hur bra. Just<br />
nu springer prognosmakarna nästan <strong>om</strong>kull<br />
varandra i ivern att revidera upp sina<br />
prognoser. Jag tror att förväntningarna är<br />
för höga. För börs<strong>ens</strong> del tror jag dock <strong>inte</strong><br />
att BNP-tillväxten i <strong>sig</strong> k<strong>om</strong>mer att vara<br />
avgörande. Om tillväxten blir 3,3<br />
procent, s<strong>om</strong> är snittprognosen<br />
just nu, eller 2,8 procent, s<strong>om</strong><br />
är H&Qs prognos, k<strong>om</strong>mer nog<br />
knappast att göra någon större<br />
skillnad för börsen.<br />
Förra årets tillväxt var faktiskt<br />
något svagare än väntat. Ändå<br />
steg börsen kraftigt. <strong>De</strong>t var alltså<br />
<strong>inte</strong> tillväxten s<strong>om</strong> blev så värst<br />
mycket bättre än väntat i fjol,<br />
utan snarare vinsttillväxten. <strong>De</strong>t<br />
var möjligt tack vare att produktiviteten<br />
(åter igen) ökade mycket<br />
mer än väntat. <strong>De</strong>t är alltså<br />
snarare den s<strong>om</strong> är kärnfrågan<br />
– det är produktiviteten s<strong>om</strong> förklarar<br />
att vinsterna kunde öka så<br />
mycket mer än väntat, det är den<br />
s<strong>om</strong> förklarar varför inflationen<br />
(återigen) blev så låg och därmed<br />
i slutändan förklarar varför räntorna<br />
blev lägre än väntat (återigen).<br />
Mycket ser bra ut<br />
<strong>De</strong>tta sagt, varför tror vi <strong>inte</strong> på de höga<br />
tillväxtprognoserna? Mycket ser bra ut.<br />
Bäst ser hushåll<strong>ens</strong> efterfrågan ut. <strong>De</strong>taljhandelsförsäljningen<br />
ökar kraftigt, december<br />
ifjol var den starkaste månaden sedan<br />
1999. Hushåll<strong>ens</strong> framtidstro har stigit, till<br />
den högsta nivån sedan 2000. Bilförsäljningen<br />
ökar kraftigt, arbetsmarknaden förbättras<br />
osv, osv. Sv<strong>ens</strong>ka hushåll fortsätter<br />
att ha goda ink<strong>om</strong>ster, i år är de dessut<strong>om</strong><br />
extra gynnade av en expansiv finanspolitik.<br />
<strong>De</strong>ssut<strong>om</strong>, huspriserna har fortsatt att<br />
stiga och gjort hushållen allt rikare. <strong>De</strong>t är<br />
faktiskt svårt att se, vad s<strong>om</strong> ska stoppa en<br />
ordentlig ökning av konsumtionen i år.<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Investeringarna verkar också ha ökat<br />
kraftigt under 2005, även <strong>om</strong> det finns en<br />
del frågetecken inför 2006. Jag återk<strong>om</strong>mer<br />
till det.<br />
Men att inhemsk efterfrågan ökar<br />
kraftigt är <strong>inte</strong> detsamma s<strong>om</strong> att BNP<br />
ökar kraftigt. En hel del av efterfrågan kan<br />
faktiskt ”läcka ut” eller täckas med import.<br />
Så verkar fallet vara just nu. Tittar vi på<br />
Sverige: BNP-tillväxt<br />
Jämfört med motsvarande kvartal föregående år, dagkorrigerat<br />
0<br />
Q100 Q300 Q101 Q301 Q102 Q302 Q103 Q303 Q104 Q304 Q105 Q305<br />
Källa: EcoWin<br />
Förväntingarna på BNP-tillväxten 2006 ligger på 3,2 procent. <strong>De</strong>t kan<br />
vara för högt.<br />
utrikeshandelsstatistiken och lite andra<br />
ledtrådar i bl a KI-bar<strong>om</strong>etern ser vi att<br />
importen ökar kraftigt. <strong>De</strong>t betyder att<br />
utrikeshandeln k<strong>om</strong>mer att ge ett negativt<br />
tillväxtbidrag.<br />
Fler frågetecken<br />
Ett annat frågetecken gäller det här med<br />
investeringarna. I sak är det svårt att se<br />
några starka skäl till varför investeringarna<br />
<strong>inte</strong> ska öka kraftigt i år också, i fjol<br />
verkar ökningen har varit mycket kraftig.<br />
Problemet är att företagen generellt, och<br />
detta är faktiskt lite av ett globalt fen<strong>om</strong>en,<br />
är försiktiga med att investera. <strong>De</strong> <strong>sig</strong>naler<br />
vi fått hittills <strong>om</strong> 2006 är <strong>inte</strong> alldeles<br />
övertygande.<br />
Inget av det här behöver vara något<br />
MaKRO<br />
TEXT: MATTIAS SUNDLING<br />
större problem. Tillväxten k<strong>om</strong>mer att bli<br />
hög. Problemet är snarare att förväntningarna<br />
ligger så högt. För exakt ett år sedan<br />
var snittbedömningen att tillväxten skulle<br />
bli 3 procent 2005. <strong>De</strong>t var för högt. För<br />
2006 ligger förväntningarna ännu högre,<br />
på drygt 3,2 procent och det tror jag är för<br />
högt.<br />
Produktiviteten är en<br />
nyckelfråga<br />
För Stockholmsbörs<strong>ens</strong> del är<br />
nog produktiviteten nyckelfrågan.<br />
Och det är egentligen en<br />
betydligt knivigare fråga. <strong>De</strong><br />
senaste åren har produktiviteten<br />
ökat betydligt snabbare än vad<br />
någon vågat tro. <strong>De</strong>t har gjort<br />
det möjligt för företagen att ha<br />
rekordstark lönsamhet trots att<br />
råvaror och andra insatsvaror<br />
blivit mycket dyrare. <strong>De</strong>t är också<br />
produktiviteten s<strong>om</strong> förklarar att<br />
inflationen blivit mycket lägre än<br />
väntat. När alla nu hoppas och<br />
tror att sysselsättningen ska öka<br />
kraftigt så säger man också indirekt<br />
att produktiviteten ska öka<br />
mycket långsammare. På kort<br />
sikt bra för hushållen, men det<br />
betyder också att kostnaderna<br />
k<strong>om</strong>mer att öka snabbare i näringslivet.<br />
Just nu är bilden osedvanligt svårtolkad<br />
efters<strong>om</strong> Statistiska Centralbyrå, SCB, lagt<br />
<strong>om</strong> arbetsmarknadsstatistiken. Många<br />
indirekta indikatorer, s<strong>om</strong> nyanmälda<br />
lediga platser, varsel och liknande ser<br />
dock starka ut. <strong>De</strong>t verkar s<strong>om</strong> <strong>om</strong> sysselsättningen<br />
ökar. Men jag är <strong>inte</strong> riktigt<br />
övertygad. Många indikatorer, t ex från<br />
tjänstesektorn, ser fortfarande tveksamma<br />
ut. I delar av industrin ser det dessut<strong>om</strong> ut<br />
s<strong>om</strong> <strong>om</strong> produktiviteten börjat öka snabbare<br />
igen. ◉<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 23
MO<strong>De</strong>llPORTFölJen - sV<strong>ens</strong>Ka aKTIeR<br />
Girigheten vinner över rädslan<br />
Vi har en lång och kraftig börsuppgång bak<strong>om</strong> oss och<br />
många investerare är rädda att förlora sina vinster. Är<br />
rädslan nu starkare än girigheten? Jag tror <strong>inte</strong> det. Viljan<br />
att tjäna pengar är fortfarande stark. Jag tror på fortsatt<br />
börsuppgång.<br />
Starkt förenklat kan man säga att börsen drivs av girighet<br />
och rädsla. Med girighet menar jag att aktörer köper<br />
aktier för att tjäna pengar, för att <strong>inte</strong> gå miste <strong>om</strong> vinster<br />
s<strong>om</strong> tros vara möjliga. Om det finns tillräckligt många köpare<br />
i marknaden går ju kurserna upp och det blir på sätt och vis<br />
en självuppfyllande profetia. Andra sidan av myntet är rädslan att<br />
förlora pengar. För att vara säker på att <strong>inte</strong> förlora några pengar<br />
måste aktierna säljas och detta kan i <strong>sig</strong> orsaka en börsnedgång.<br />
Givetvis är det på sikt fundamenta s<strong>om</strong> styr. Företag<strong>ens</strong> vinster<br />
och utdelningarna till aktieägarna. I dagsläget är jag <strong>inte</strong> särskilt<br />
orolig för börsvärderingen. Börs<strong>ens</strong> P/E-tal är ungefär 14 och det<br />
är <strong>inte</strong> särskilt högt i ett historiskt perspektiv. Konjunkturen ser<br />
gynnsam ut och företag<strong>ens</strong> vinster k<strong>om</strong>mer att öka i år. Utöver<br />
det har bolagen på stockholmsbörsen väldigt starka balansräkningar<br />
och vår<strong>ens</strong> utdelningar k<strong>om</strong>mer att bli höga.<br />
nervösa investerare<br />
Mot denna ljusa bild kan ställas vissa besvikelser i kvartalsrapporterna,<br />
en oro för stigande räntor och en dollar s<strong>om</strong> många tror<br />
ska försvagas. <strong>De</strong>tta gör att många investerare nu är nervösa. Ska<br />
man våga tro på en fortsatt börsuppgång eller skall man sälja sina<br />
aktier?<br />
24 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
sv<strong>ens</strong>ka aktier 48%<br />
Aktiefördelning<br />
Ericsson B 7,3<br />
Handelsbanken A 3,0<br />
Nordea 5,0<br />
Hennes&Mauritz 4,9<br />
AstraZeneca 3,7<br />
Volvo 3,6<br />
NCC B 2,3<br />
JC 2,9<br />
Intrum Justitia 2,0<br />
Scania B 2,1<br />
Nobia 1,9<br />
Transc<strong>om</strong> B 1,7<br />
Q-Med 1,7<br />
Connecta 1,6<br />
Noc<strong>om</strong> 1,6<br />
Semcon 1,2<br />
Netonnet 0,8<br />
Summa 47,7<br />
Förändringar<br />
Ericsson ökat<br />
SHB minskat<br />
Viktor Henriksson arbetar s<strong>om</strong> strateg på<br />
kapitalförvaltningen. Viktor har arbetat med<br />
portföljförvaltning i fem år på fjärde AP-fonden<br />
och innan dess tre år på Myrberg Fondk<strong>om</strong>mission<br />
med aktieanalys.<br />
viktor.henriksson@hq.se<br />
Många aktörer fokuserar mycket på att börsen gått upp och<br />
tar det s<strong>om</strong> en anledning till att det nu är dags att sälja sina aktier.<br />
Personligen har jag svårt att se logiken i detta. <strong>De</strong>t är svårt att<br />
tjäna pengar gen<strong>om</strong> att titta bakåt. Historiska mönster kan se<br />
självklara ut i efterhand, men i praktiken är det svårt att agera<br />
på dessa mönster. Vi lever med den senaste börskraschen färskt<br />
i minnet och många har fortfarande <strong>inte</strong> återhämtat <strong>sig</strong>. Jag<br />
bedömer att en riskpremie redan har smugit <strong>sig</strong> in i marknaden.<br />
Många tror nog att det snart är dags för ett kraftigt börsfall igen av<br />
den enkla anledning att vi nu har en lång uppgång bak<strong>om</strong> oss.<br />
Några s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> sätter några överdrivna riskpremier i sitt<br />
agerande är de ibland ifrågasatta riskkapitalbolagen. Många, ofta<br />
industrifolk, anser att dessa är alldeles för aggresiva och köper<br />
bolag till fantasivärderingar. Jag tror tvärt<strong>om</strong> att dessa aktörer vet<br />
vad de sysslar med. Jag vill påstå att riskkapitalbolagen är duktiga<br />
på att räkna och att de har tagit till <strong>sig</strong> den lågräntemiljö vi nu har.<br />
Riskkapitalbolagen kan nästan klassas s<strong>om</strong> börs<strong>ens</strong> städgummor,<br />
eller ordningsvakter <strong>om</strong> man så vill. <strong>De</strong> kan mycket väl bidra<br />
positivt till börsutvecklingen 2006.<br />
låter <strong>inte</strong> rädslan ta överhanden<br />
Mitt budskap är att vi bör lyfta blicken lite. <strong>De</strong>t ser trots allt bra<br />
ut. Värderingarna är attraktiva och världsekon<strong>om</strong>in utvecklas på<br />
ett bra sätt. Vi är mil ifrån den börsvärdering vi hade i början av<br />
år 2000 och börsbolag<strong>ens</strong> balansräkningar är i dagsläget otroligt<br />
starka. <strong>De</strong>n oro s<strong>om</strong> många känner för högre räntor och svagare<br />
dollar är till viss del befogad men att förutspå räntors och valutors<br />
utveckling är det svåraste s<strong>om</strong> finns. Kanske konstaterar vi <strong>om</strong> ett<br />
år att räntorna trots allt <strong>inte</strong> steg så kraftigt och att dollarn s<strong>om</strong><br />
så många räknade ut klarade <strong>sig</strong> ganska bra. Att årets börs ska<br />
bli lika fantastisk s<strong>om</strong> förra årets vill jag <strong>inte</strong> påstå men det finns<br />
fortfarande många intressanta aktier.<br />
Våra bästa idéer finns naturligtvis i modellportföljen och i vår<br />
aktiefond H&Q Svea. <strong>De</strong>ssa aktier äger vi <strong>inte</strong> bara för att de ingår<br />
i något börsindex utan för att vi tror att var och en av dessa aktier<br />
har en fortsatt potential till kursuppgång. När vi <strong>inte</strong> tror det<br />
längre så säljer vi aktierna. Vi är fortfarande för giriga för att sälja<br />
våra aktier och låter <strong>inte</strong> rädslan ta överhanden. ◉
Varför de långa obligationsräntorna<br />
<strong>inte</strong> stiger<br />
Amerikanska Fed har höjt räntan en rad gånger. Europeiska<br />
centralbanken höjde räntan i december och Riksbanken nu<br />
i januari. Flera höjningar väntas under v<strong>inte</strong>rn och våren,<br />
men ändå är effekten på de långa räntorna tämligen marginell.<br />
<strong>De</strong>t beror till stor del på att stora exportländer s<strong>om</strong><br />
Kina och oljestaterna <strong>inte</strong> växlar intäkterna till sina lokala<br />
valutor, än så länge.<br />
Riksbanken har under en tid varit tydlig med att det<br />
k<strong>om</strong>mer räntehöjningar även i Sverige. Europa gjorde<br />
sin första höjning i december. Ränteskillnaden mellan<br />
Sverige och Europa blev större och kronan hamnade<br />
under press. Riksbanken fick därmed anledning att göra sin första<br />
höjning redan i januari, trots en fortsatt mycket låg inflationstakt.<br />
<strong>De</strong> långa obligationsräntorna håller <strong>sig</strong> dock kvar på relativt<br />
låga nivåer både i USA, Europa och Sverige. I USA ser vi en avkastningskurva<br />
s<strong>om</strong> är helt platt och från tid till annan är den till<br />
och med negativ, de långa obligationerna ligger lägre än de korta.<br />
Historiskt sett är detta ovanligt. Vid de tillfällen det har inträffat<br />
så har det ofta följts av att ekon<strong>om</strong>in kraftigt försvagats och gått in<br />
i ressesion.<br />
Gigantiska valutareserver<br />
Ska man tro historikerna så känns detta läge ganska trist. Själv har<br />
jag uppfattningen att läget i världen ser ut på ett helt annat sätt<br />
än vad vi är vana från historien. <strong>De</strong>t går <strong>inte</strong> att bortse från den<br />
gigantiska globaliseringen vi är mitt uppe i, där Indien och Kina<br />
tar över stora delar av västvärld<strong>ens</strong> produktion. <strong>De</strong>n största delen<br />
av produktionen går på export tillbaka till västvärlden. <strong>De</strong>tta<br />
rÄnteBÄran<strong>De</strong> & aLt inv 30%<br />
Sammansättning<br />
Andelen räntebärande och alternativa investerinar är oförändrat.<br />
Vi ligger kvar med kort löptid på de räntebärande placeringarna,<br />
den gen<strong>om</strong>snittliga löptiden är cirka 6 månader.<br />
Portföljen ser ut s<strong>om</strong> följande:<br />
Företagscertifikat med 6 månaders löptid 29%<br />
H&Q Global Hedge 36%<br />
H&Q Nordic Hedge 22%<br />
Aktuella styrräntenivåer<br />
Sverige 1,75%<br />
Euroland 2,25%<br />
USA 4,50%<br />
avkastning<br />
jan 1 jan - 31 jan<br />
Sv<strong>ens</strong>ka aktieportföljen 0,0% 0,0%<br />
Affärsvärld<strong>ens</strong> Generalindex 1,4% 1,4%<br />
Modellportföljen 1,3% 1,3%<br />
Jämförelseindex 0,7% 0,7%<br />
MO<strong>De</strong>llPORTFölJen - RänTOR<br />
Glenn Swanson är sedan sex år tillbaka<br />
ränteförvaltare på Kapitalförvaltningen. Han<br />
har arbetat 16 år med ränteförvaltning i olika<br />
former.<br />
glenn.swanson@hq.se<br />
innebär enorma exportintäkter och gigantiska valuta-<br />
reserver byggs upp i denna del av världen. Kinas valutareserv<br />
ökade under fjolåret med 200 miljarder till drygt 800 miljarder<br />
dollar. Under innevarande år väntas Kina’s valutareserv öka till<br />
över 1 000 miljarder dollar. Kina passerar då Japan och k<strong>om</strong>mer<br />
ha värld<strong>ens</strong> största valutareserv.<br />
Hemska tanke<br />
Kineserna väljer att <strong>inte</strong> växla sina exportintäkter, s<strong>om</strong> till<br />
största del består av dollar. <strong>De</strong> placerar istället större delen av sin<br />
valutareserv i amerikanska statspapper. Kanske <strong>inte</strong> för att de får<br />
en så fantastiskt bra avkastning utan för att de är beroende av att<br />
den amerikanska konsumenten ska fortsätta att köpa deras varor.<br />
Om kineserna köper statspapper och därigen<strong>om</strong> håller räntorna<br />
låga så minskar risken för att bostadspriserna ska kollapsa och att<br />
amerikanen får panik och slutar konsumera kinesernas varor.<br />
Samma sak gäller för de oljeproducerande länderna. All oljehandel<br />
sker i dollar och producenterna får enorma intäkter i dollar<br />
s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> alltid växlas till andra valutor, utan placeras i amerikanska<br />
tillgångar.<br />
Jag tror att kapitalflödena mellan de s<strong>om</strong> producerar och de<br />
s<strong>om</strong> konsumerar är den största anledningen till att obligationsräntorna<br />
är så pass låga både i USA och Europa. Hemska tanke<br />
när någon k<strong>om</strong>mer på att oljehandeln kan ske i annan valuta än<br />
dollar eller <strong>om</strong> kineser och amerikaner hamnar i någon allvarligare<br />
konflikt.<br />
utLÄnDska aktier 32%<br />
Fondportföljen<br />
Sammansättningen och valet av fonder skall prägla H&Q Private <strong>Bank</strong>ing syn<br />
på vilka marknader s<strong>om</strong> vi finner mest intressanta och in<strong>om</strong> ramen för dessa<br />
de bästa förvaltarna. Portföljen ska ses s<strong>om</strong> en heltäckande aktieexponering.<br />
Fond Fördelning Års Utv.SEK Månad SEK<br />
Skagen Global 31,2% 6,7% 6,7%<br />
Martin Currie Pan European Midcap 9,3% 7,2% 4,7%<br />
Fidelity Korea 9,7% -0,2% -0,2%<br />
<strong>HQ</strong> Rysslandsfond 7,9% 11,4% 11,4%<br />
Templeton Asian Growth 4,5% 4,7% 4,7%<br />
Odin Offshore 5,3% 12,5% 12,5%<br />
Simplicity Nya Europa 9,9% 12,9% 12,9%<br />
Gustavia Sverige 10,2% 1,6% 1,6%<br />
Fidelity Japan Smaller Co 12,0% -2,6% -2,6%<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 25
FOTO: H&M<br />
InTeRVJU<br />
H&M mot 100 miljarder<br />
”H&M har en affärsidé s<strong>om</strong> bevisligen fungerar. Vi ser<br />
hela världen s<strong>om</strong> potentiell marknad och vi kan fortsätta<br />
expandera snabbt under god lönsamhet. År 2008<br />
räknar vi med att <strong>om</strong>sätta ca 100 miljarder kr.”<br />
<strong>De</strong>t säger H&M:s VD Rolf Eriksen till H&Q+.<br />
H&M ökade under verksamhetsåret<br />
2004/05 försäljningen<br />
med 14 procent till 61,3 miljarder<br />
kronor och resultatet<br />
per aktie med 27 procent till 11,17 kronor.<br />
Utdelningen föreslås bli 9,50 kronor jämfört<br />
med åtta kronor förra året.<br />
H&M gör återigen ett riktigt bra resultat.<br />
Är du nöjd?<br />
– <strong>De</strong>t var ett bra år, men vi är aldrig riktigt<br />
26 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
nöjda – det ligger i hela vår filosofi. <strong>De</strong>t<br />
finns alltid saker s<strong>om</strong> kunde ha gjorts<br />
bättre, utan att gå in på några detaljer.<br />
Ser vi tillbaka fem år i tiden har rörelsemarginalen<br />
successivt stärkts, från<br />
knappt 14 procent till årets siffra på 21,5<br />
procent. Försäljningen har ökat med 55<br />
procent och resultatet med nästan 140<br />
procent. Vilka faktorer blir avgörande<br />
för <strong>om</strong> ni kan fortsätta i den takten?<br />
– Marginalen är <strong>inte</strong><br />
ett mål i <strong>sig</strong>. Vi ska leverera<br />
bra modekläder<br />
till rätt kvalitet och rätt<br />
pris. Vi utgår från vår<br />
långsiktiga strategi och<br />
vårt konkurr<strong>ens</strong>läge.<br />
Självklart sitter <strong>inte</strong> vi<br />
still <strong>om</strong> konkurrenterna<br />
skärper tonen. I<br />
dagsläget ser jag dock<br />
inget hinder för att<br />
H&M ska fortsätta visa<br />
mycket goda marginaler.<br />
<strong>De</strong>n långsiktiga<br />
strategin innebär att<br />
vi ska öppna 10-15<br />
procent nya butiker<br />
per år, med bibehållen<br />
hög lönsamhet. Vi har<br />
utarbetade planer på<br />
hur detta ska åstadk<strong>om</strong>mas.<br />
Potentialen<br />
för fortsatt expansion<br />
är oförändrat god.<br />
Rolf Eriksen, VD för H&M, kan glädjas åt<br />
ytterligare ett starkt år för koncernen.<br />
Rolf Eriksen räknar med fortsatt hög<br />
tillväxt.<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
Du har deklarerat att H&M i år ska<br />
öppna butiker i Mellanöstern och i Slovakien.<br />
Beskriv hur ni resonerar kring<br />
etableringar på nya marknader. Varför<br />
blev det just dessa?<br />
– <strong>De</strong>t är viktigt att, vid sidan av den<br />
långsiktiga strategin, vara flexibel. Dyker<br />
det upp ett bra tillfälle ska vi kunna agera<br />
snabbt. Så var det med vårt franchiseavtal<br />
med M.H. Alshaya i Mellanöstern. Vi hade<br />
inga planer på att starta upp den marknaden,<br />
men när ett bra tillfälle gavs tog vi den<br />
möjligheten. Kontinuitet och flexibilitet är<br />
våra honnörsord.<br />
Vi har länge haft en speciell Tillväxtgrupp,<br />
s<strong>om</strong> ser över vår expansion. <strong>De</strong>n<br />
har nyligen förstärkts med fler medarbetare<br />
och sitter numer i London, s<strong>om</strong> är mer<br />
centralt när det gäller k<strong>om</strong>munikationer<br />
till andra marknader.<br />
Är Ryssland nästa stora satsning?<br />
– Ryssland är en intressant marknad. Att<br />
öppna i stora städer s<strong>om</strong> Moskva och St.<br />
Petersburg vore möjligt redan i dagsläget.<br />
Sett till hela Ryssland kunde infrastrukturen<br />
vara bättre. Vi ser dock goda expansionsmöjligheter<br />
på andra marknader och<br />
känner ingen brådska med att etablera oss<br />
i Ryssland.<br />
Flera konkurrenter har haft problem på<br />
den tyska marknaden, s<strong>om</strong> är<br />
H&M:s största. <strong>De</strong>t var också där ni<br />
öppnade flest nya butiker under året.<br />
Varför klarar ni er bättre och finns det<br />
fortfarande potential?
FOTO: H&M<br />
H&M hoppas på bra fart i vårkollektionen<br />
– H&M har funnits på den tyska marknaden<br />
i 25 år och ses idag s<strong>om</strong> ett lokalt,<br />
inhemskt företag. <strong>De</strong>n tyske konsumenten<br />
uppskattar mode till låga priser. Vår erfarenhet<br />
från Skandinavien visar att städer<br />
med 50 000 invånare, eller till och med<br />
mindre, är stora nog för att bära en H&Mbutik.<br />
Vi ser därmed fortsatt god potential.<br />
<strong>De</strong>t är dock <strong>inte</strong> unikt för Tyskland. Vår<br />
expansion i Nordamerika k<strong>om</strong>mer att bli<br />
<strong>om</strong>fattande och möjligheterna är mycket<br />
stora även i länder s<strong>om</strong> Storbritannien,<br />
Frankrike, Polen med flera.<br />
Hur ser du på expansionen i befintliga<br />
butiker generellt, vilken tillväxt kan ni<br />
klara?<br />
– <strong>De</strong>t är svårbedömt. <strong>De</strong>t kan vara väldigt<br />
olika på olika marknader och konsumenternas<br />
köplust av olika mode.<br />
<strong>De</strong>t hänger också samman med <strong>om</strong>fattningen<br />
av nya butiker. När vi öppnar en ny<br />
butik in<strong>om</strong> samma stad är det <strong>om</strong>öjligt att<br />
undvika viss kannibalism, den nya butiken<br />
tar initialt viss volym från den gamla.<br />
Vi k<strong>om</strong>mer från i år att vara mer tydlig<br />
i vår månatliga rapportering av försäljningen.<br />
<strong>De</strong>nna k<strong>om</strong>mer att visa hur stor<br />
del av expansionen nya butiker utgör och<br />
FOTO: H&M<br />
Ombytligt mode - det gynnar H&M<br />
hur mycket s<strong>om</strong> är ökning i befintliga<br />
butiker, så kallad ”like for like”. <strong>De</strong>t är<br />
redan nu svårt för analytikerna att räkna<br />
fram de olika delarna och med vår satsning<br />
på distanshandel, specialbutiker mm skulle<br />
det bli <strong>om</strong>öjligt utan den informationen.<br />
H&M lanserade för något år sedan en<br />
herrkollektion, s<strong>om</strong> det till en början<br />
blev en hel del uppståndelse kring. Nu<br />
hörs det inget alls längre. Har ni lagt den<br />
på hyllan?<br />
– Nej <strong>inte</strong> alls. Att det <strong>inte</strong> hörs något<br />
längre beror troligen på att vi <strong>inte</strong> expanderat<br />
det <strong>om</strong>rådet särskilt i Sverige. <strong>De</strong>n<br />
nya herrkollektionen finns dock att se på<br />
nedre plan i vår butik på Hamngatan i<br />
Stockholm.<br />
I Tyskland har vi däremot öppnat flera<br />
butiker specifikt för herrmode och med<br />
stor framgång. Vi k<strong>om</strong>mer att fortsätta<br />
utveckla den affären.<br />
Och satsningar tillsammans med kända<br />
de<strong>sig</strong>ners s<strong>om</strong> Karl Lagerfeld och Stella<br />
McCartney?<br />
– <strong>De</strong>t har varit bra kampanjer. <strong>De</strong> har god<br />
lönsamhet i <strong>sig</strong> plus att de har varit mycket<br />
bra för vårt varumärke. Vi hoppas åter-<br />
InTeRVJU<br />
k<strong>om</strong>ma med fler kampanjer av den typen.<br />
Vad säger du <strong>om</strong> Zarah-butikernas etablering<br />
i Sverige, skadar de er affär?<br />
– Vi tycker det är stimulerande med konkurr<strong>ens</strong>.<br />
<strong>De</strong>t ligger redan i vår affärsidé. Vi<br />
söker oss medvetet till centra med många<br />
konkurrerande butiker. <strong>De</strong>t är särskilt intressant<br />
att tampas med ett bolag s<strong>om</strong> likt<br />
H&M är börsnoterat och finns över stora<br />
delar av världen.<br />
Avslutningsvis, vilka skäl ser du för att<br />
man ska äga aktier i H&M?<br />
– H&M har en affärsidé s<strong>om</strong> bevisligen<br />
fungerar. Vi ser hela världen s<strong>om</strong> potentiell<br />
marknad och vi kan fortsätta expandera<br />
snabbt under god lönsamhet. År 2008 räknar<br />
vi med att <strong>om</strong>sätta ca 100 miljarder kr.<br />
Ägarstrukturen borgar för att vi <strong>inte</strong> tappar<br />
fokus, bolagets störste ägare Stefan Persson<br />
är arbetande styrelseordförande.<br />
Företaget bygger på enkelhet, flexibilitet<br />
och kostnadsmedvetande, ingen onödig<br />
byråkrati eller utsvävningar får störa utvecklingen.<br />
<strong>De</strong>n s<strong>om</strong> äger H&M-aktier ska<br />
vara långsiktig. <strong>De</strong>t är vi, vi k<strong>om</strong>mer aldrig<br />
att bli kvartalskapitalister. ◉<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 27
FOTO: MATTON<br />
InTeRVJU<br />
Möt anders Haskel<br />
H&Q:s nye skånechef<br />
H&Q Private <strong>Bank</strong>ing ser en spännande marknad i<br />
södra Sverige och stärker organisationen i Skåne med<br />
Veckans Affärers börskrönikör Anders Haskel. Anders<br />
bedömer att börsen kan fortsätta upp. Han anser att<br />
Nordea, H&M och Volvo är bra aktieval, men förespråkar<br />
även försiktiga placeringar i portföljen.<br />
Sedan början av februari är Anders Haskel chef för H&Q<br />
Private <strong>Bank</strong>ings verksamhet i Skåne, med placering i<br />
Malmö. Anders k<strong>om</strong>mer närmast från Veckans Affärer<br />
där han arbetat s<strong>om</strong> börskrönikör och aktieanalytiker.<br />
Tidigare har han bland annat varit vid numera nedlagda Finanstidningen<br />
och har också flera års erfarenhet från analysarbete och<br />
kapitalförvaltning in<strong>om</strong> SEB. Privat är han sambo och har en son<br />
s<strong>om</strong> just fyllt ett år.<br />
Välk<strong>om</strong>men till H&Q, Anders. Hur såg du på H&Q Private<br />
<strong>Bank</strong>ing innan du tog det här steget?<br />
– Jag kände naturligtvis till H&Q och visste också att företaget<br />
sedan några år arbetat med att utveckla Sveriges förmodligen<br />
vassaste erbjudande in<strong>om</strong> Private <strong>Bank</strong>ing. <strong>De</strong>t handlar <strong>om</strong> att<br />
kunna erbjuda kvalificerade helhetslösningar in<strong>om</strong> rådgivning<br />
och förvaltningstjänster för förmögna privatpersoner och företag<br />
med kapital att placera.<br />
Vad många nog <strong>inte</strong> vet är att vi dessut<strong>om</strong> kan erbjuda kvalificerad<br />
hjälp med p<strong>ens</strong>ions- och försäkringslösningar samt skatter<br />
och andra juridiska frågor. <strong>De</strong>t finns en stor k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> in<strong>om</strong><br />
företaget, något s<strong>om</strong> tyvärr alldeles för få på marknaden känner<br />
till. Här har naturligtvis H&Q+ en stor uppgift att fylla. Jag tycker<br />
att tidningen blir bättre för varje nummer och läser den med stort<br />
intresse.<br />
Tack för de vänliga orden. Vad lockade dig främst till att ta<br />
jobbet s<strong>om</strong> Skånechef?<br />
– Vid sidan <strong>om</strong> att H&Q är ett spännande företag ser jag en<br />
intressant utmaning i jobbet. Jag är uppväxt i Skåne, men har<br />
bott i Stockholm under flera år. För drygt ett år sedan flyttade jag<br />
tillbaka men har fortsatt pendla till Stockholm, vilket blir tufft i<br />
längden. När den här möjligheten dök upp var jag <strong>inte</strong> sen att ta<br />
den.<br />
Vilka eg<strong>ens</strong>kaper gör dig lämplig för denna post?<br />
– Jag har en hel del erfarenhet av kvalificerad kapitalförvaltning<br />
men har också, framför allt under åren s<strong>om</strong> journalist, byggt upp<br />
ett stort kontaktnät s<strong>om</strong> jag tror kan k<strong>om</strong>ma till nytta.<br />
28 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
Anders Haskel har en bred erfarenhet från kapitalmarknaderna.<br />
Han har bl a arbetat s<strong>om</strong> ekon<strong>om</strong>ijournalist i Veckans<br />
Affärer och s<strong>om</strong> analytiker in<strong>om</strong> SEB Enskilda <strong>Bank</strong>en.<br />
Kan du beskriva nuvarande verksamhet kortfattat och dina<br />
ambitioner för det närmaste året?<br />
– Kontoret driver redan idag en mycket bra verksamhet med<br />
duktiga medarbetare. Min absolut viktigaste ambition är att locka<br />
till oss fler kunder – samt att vi gör ett ännu bättre jobb med de<br />
kunder s<strong>om</strong> redan finns hos oss.<br />
Vad bedömer du blir den största utmaningen för att nå dessa<br />
mål?<br />
– Konkurr<strong>ens</strong>en är hård och det gäller att nå ut och verkligen visa<br />
att vi har de bästa produkterna.<br />
Du har ju jobbat med placeringar under många år. Hur ser du<br />
på börsläget?<br />
– Jag tror att det kan fortsätta upp en bit till, men efter tre års<br />
stigande kurser rycker nästa nedgång allt närmare, därför är det<br />
viktigt att bevaka riskerna i portföljen lite extra noga.<br />
Vad skulle du rek<strong>om</strong>mendera en ny kund med säg fem<br />
miljoner kronor att placera?<br />
– En mix mellan <strong>ens</strong>kilda aktier, Nordea, H&M och Volvo är ett<br />
par exempel, samt några väl utvalda fonder där <strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />
fortfarande är ett intressant alternativ. <strong>De</strong>ssut<strong>om</strong> vill jag<br />
placera i sådant där värdet åtminstone hålls intakt <strong>om</strong> börsen<br />
viker. Aktieindexobligationer och hedgefonder är ett par sådana<br />
alternativ.<br />
Finns det några små, mer udda placeringar du kan tänka dig?<br />
– Ja, absolut s<strong>om</strong> en krydda i portföljen. En del IT-bolag är<br />
fortfarande vettigt värderade. Ett par aktier s<strong>om</strong> ingår i min egen<br />
portfölj är Telelogic och Teleca.<br />
Lite personliga saker slutligen. Vad gör du på fritiden?<br />
– Med en ettårig son går mycket tid åt till hon<strong>om</strong>. Jag är dessut<strong>om</strong><br />
en person s<strong>om</strong> är glad för mat även <strong>om</strong> jag <strong>inte</strong> är så duktig på att<br />
själv laga den, däremot försöker jag bli allt bättre på att välja ut<br />
rätt vin till maten. ◉
Bra köpläge i Kina<br />
Kina är världsbäst på tillväxt – och den fortsätter. Mycket kapital ska in på<br />
aktiemarknaderna, s<strong>om</strong> dessut<strong>om</strong> tillhör de lägst värderade i världen. Så<br />
anger vår nye förvaltare, Jon Scheiber, huvudskälen till att investera i Kinafonden.<br />
Kina har ju haft en spektakulär ekon<strong>om</strong>isk<br />
tillväxt under lång tid. Börserna<br />
har dock <strong>inte</strong> gått särskilt starkt. Varför<br />
är det så?<br />
– <strong>De</strong>t finns flera förklaringar till att bolagsvärderingarna<br />
<strong>inte</strong> har följt BNP-utvecklingen.<br />
Till att börja med har många<br />
investerare varit rädda för att Kinas tillväxt<br />
har varit på väg att br<strong>om</strong>sas upp. <strong>De</strong> farhågorna<br />
har k<strong>om</strong>mit på skam och 2005 växte<br />
BNP med 9,9 procent.<br />
En annan viktig faktor under de senaste<br />
åren har varit oron för att staten k<strong>om</strong>mer<br />
att sälja ut sitt ägande i börsnoterade bolag<br />
och därmed skapa ett överutbud av aktier<br />
på marknaden. Under förra året tillkännagavs<br />
dock att staten k<strong>om</strong>mer att k<strong>om</strong>p<strong>ens</strong>era<br />
minoritetsaktieägarna, varför även<br />
denna risk nu tycks överblåst. <strong>De</strong>t tidigare<br />
så svaga banksystemet och korruption<br />
in<strong>om</strong> det kinesiska näringslivet har också<br />
bidragit negativt. Ytterligare en bidragande<br />
faktor är konkurr<strong>ens</strong>en, s<strong>om</strong> varit oerhört<br />
hård in<strong>om</strong> vissa branscher.<br />
Tror du på bättre börsutveckling framöver?<br />
– Ja, mycket talar för det. <strong>De</strong> problem s<strong>om</strong><br />
hållit tillbaka aktiemarknaderna minskar<br />
i betydelse. S<strong>om</strong> jag sa fortsätter den kinesiska<br />
tillväxten att tuffa på och risken för<br />
ett överutbud av aktier kan vi nog avskriva<br />
vid det här laget. Beträffande banksystemet<br />
har Kina upprättat en bankakut, liknande<br />
vårt ”Securum” i början på 1990-talet.<br />
<strong>Bank</strong>erna har fortfarande bekymmer, men<br />
det går åt rätt håll. <strong>De</strong>n kinesiska staten<br />
reformerar börshandeln. <strong>De</strong>t k<strong>om</strong>mer<br />
att underlätta att skapa en mer likvid<br />
marknad. Bättre regelverk och tydligare<br />
redovisning skapar ökat förtroende för<br />
marknaden, vilket sannolikt leder till att<br />
även kineserna själva flyttar en del av sitt<br />
banksparande mot aktier.<br />
Vår kinesiska fond steg med 20 procent<br />
förra året, men har ändå <strong>inte</strong> lyckats<br />
särskilt väl. Du har nyligen tagit över<br />
förvaltningen. Vilka förändringar har du<br />
gjort?<br />
– Tidigare låg fonden kraftigt överviktad i<br />
små, konsumentrelaterade bolag på Shanghai-<br />
och Shenzhenbörserna, där värderingarna<br />
är klart högre jämfört med de stora<br />
bolagen på Hongkong-börsen. Undervikt<br />
in<strong>om</strong> olja/gas och telek<strong>om</strong> har också<br />
drabbat fonden relativt index. <strong>De</strong>t har jag<br />
förändrat. Portföljen är nu koncentrerad,<br />
men väldiversifierad, och består av 25-40<br />
aktier i både små och stora bolag.<br />
Hur ser din strategi ut? Vad ska du göra<br />
för att skapa en bättre värdeutveckling?<br />
– Till att börja med förvaltas fonden aktivt.<br />
<strong>De</strong>t innebär att jag letar intressanta investeringar<br />
i alla branscher och både bland<br />
små och stora bolag oavsett vad de väger<br />
i index. <strong>De</strong>t kan låta s<strong>om</strong> en självklarhet,<br />
men att döma av många konkurrenters kinafonder<br />
är så <strong>inte</strong> fallet. Bara den förvaltare<br />
s<strong>om</strong> sticker ut från mängden kan vara<br />
bäst. Intressanta investeringar är de bolag<br />
s<strong>om</strong> är lågt värderade, med en företagsledning<br />
s<strong>om</strong> historiskt visat god k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong><br />
och s<strong>om</strong> prioriterar att skapa värde för<br />
aktieägarna. <strong>De</strong>l av min förvaltningsstrategi<br />
i fonden är också att dra nytta av de<br />
utmaningar Kina står inför i form av till<br />
exempel brist på rent vatten och behovet<br />
av att öka den inhemska konsumtionen.<br />
Hittills ser det lovande ut, fonden har stigit<br />
med 10,4 procent sedan årsskiftet. <strong>De</strong>t är<br />
8,1 procentenheter bättre än index.<br />
Jon Scheiber är civilekon<strong>om</strong> från Handelshögskolan<br />
samt dipl<strong>om</strong>erad CEFA-analytiker<br />
(Certified EFFAS Financial Analyst). Jon har<br />
arbetat in<strong>om</strong> H&Q sedan 1997, med mäkleri<br />
och fondförvaltning.<br />
H&Q KInaFOnD<br />
TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />
Vilka sektorer bedömer du mest attraktiva?<br />
– Miljö, energi och konsumtion bedömer<br />
jag s<strong>om</strong> de mest intressanta. Kina har stora<br />
problem med rökgaser, avloppsvatten<br />
mm. Här tvingas regeringen prioritera nya<br />
investeringar. Företaget Bio-Treat Technology,<br />
s<strong>om</strong> arbetar med vattenrening, bör<br />
kunna visa stigande orderingång.<br />
Spännande är hela energi<strong>om</strong>rådet. För<br />
att klara sin fortsatta tillväxt måste Kina<br />
ha god tillgång till energi, PetroChina och<br />
Sinopec finns i portföljen.<br />
Konsumentsektorn är intressant, men<br />
det är viktigt att välja rätt bolag. Jag är<br />
selektiv, bolaget ska <strong>inte</strong> vara utsatt för<br />
hård konkurr<strong>ens</strong> och helst ha ett starkt<br />
varumärke på hemmamarknaden. Li Ning,<br />
tillverkare av sportkläder och skor, är ett<br />
bra exempel.<br />
Jag misstänker att du råder till köp av<br />
Kina-fonden?<br />
– Ja, jag tror vi har ett bra köpläge nu.<br />
Kina är världsbäst på tillväxt – och den<br />
fortsätter. Riskerna är självklart höga på<br />
outvecklade aktiemarknader s<strong>om</strong> den<br />
kinesiska. Värderingarna tillhör emellertid<br />
till de lägsta i världen och jag räknar<br />
med bra vinstutveckling för många bolag i<br />
portföljen.<br />
Vi ser också ett ökat kapitalflöde till<br />
Kina, vilket stöttar aktiemarknaden. ◉<br />
<strong>De</strong> 10 största innehaven i H&Q Kinafond per den<br />
2 februari 2006<br />
Bolag % av portföljen<br />
PetroChina 9,5<br />
Sinopec 9,3<br />
China Life 5,5<br />
Martin Currie China A Share Fund 4,7<br />
China Mobile 4,6<br />
Chalco 4,4<br />
China Telec<strong>om</strong> 4,1<br />
Li Ning 3,8<br />
Bio-Treat Technology 3,5<br />
Angang New Steel 3,1<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 29
<strong>HQ</strong> FOn<strong>De</strong>R<br />
Gör en fondcocktail<br />
<strong>HQ</strong> Fonders starka fondutbud i Sverige, på tillväxtmarknader<br />
och hedgefonder k<strong>om</strong>pletterar varandra väl. Gen<strong>om</strong> att variera<br />
vikten av dem kan Du k<strong>om</strong>ponera en fondportfölj från extremt<br />
off<strong>ens</strong>iv till mycket försiktig.<br />
År 2005 var det tredje året på raken s<strong>om</strong> vi klarade av<br />
vår viktigaste målsättning, nämligen att få våra andelsägares<br />
kapital att växa. Alla fonder slutade på plus.<br />
För aktiefonderna blev det rejäla uppgångar med hjälp<br />
av starka aktiemarknader och en svag sv<strong>ens</strong>k krona. Svängningarna<br />
i fondernas värde, risken, har också varit lägre än för flertalet<br />
liknande fonder. Vi känner oss därför på det stora hela rätt nöjda<br />
även <strong>om</strong> vi tycker att vi i några fall skulle ha kunnat göra ännu<br />
bättre ifrån oss. Jag kan dock försäkra att vi alltid gör vårt bästa.<br />
aktiv förvaltning<br />
Grundbulten i vår förvaltning<br />
är att den är aktiv, det<br />
vill säga vi investerar i de<br />
aktier s<strong>om</strong> vi tror mest på<br />
oberoende <strong>om</strong> de ingår i<br />
index eller <strong>inte</strong>. Vi är inga<br />
indexkramare och jag förstår<br />
<strong>inte</strong> att så många är beredda<br />
att betala höga arvoden till<br />
förvaltare s<strong>om</strong> nästan helt<br />
och hållet håller <strong>sig</strong> till index.<br />
Vi tror att vi gen<strong>om</strong> aktiv<br />
förvaltning kan skapa en<br />
bättre avkastning. Vår största<br />
fond, <strong>HQ</strong> Strategifond, har<br />
sedan starten 1988 stigit med<br />
i gen<strong>om</strong>snitt 19,2 procent<br />
per år, medan index samtidigt<br />
klarat 12,2 procent. En<br />
sådan överavkastning når<br />
man <strong>inte</strong> <strong>om</strong> man <strong>inte</strong> vågar<br />
avvika från index ordentligt.<br />
Samtidigt skall erkännas att<br />
det finns <strong>ens</strong>kilda år då index<br />
gått bättre och det k<strong>om</strong>mer<br />
att ske igen. Konsten är att<br />
under längre tidsperioder<br />
utvecklas bättre. Vi tror att vi<br />
har förutsättningar att lyckas<br />
med detta.<br />
starkt fondutbud<br />
För ett par månader sedan fusionerades Hagströmer & Qviberg<br />
och <strong>HQ</strong> Fonder. Tillsammans har vi nu ett mycket starkt fondutbud<br />
s<strong>om</strong> svarar mot flertalets behov av sparprodukter. I utbudet<br />
kan tre special<strong>om</strong>råden utkristalliseras.<br />
• Sv<strong>ens</strong>ka aktier<br />
• Aktier på tillväxtmarknaderna<br />
• Hedgefonder<br />
30 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
Tillväxtmarknader s<strong>om</strong> Kina, Indien och Ryssland är spännande k<strong>om</strong>plement till den<br />
sv<strong>ens</strong>ka aktiemarknaden.<br />
TEXT: HANS HEDSTRÖM<br />
Vi tycker dessa <strong>om</strong>råden k<strong>om</strong>pletterar varandra väl. <strong>De</strong>t är<br />
rimligt att vi sv<strong>ens</strong>kar även framöver k<strong>om</strong>mer ha ett betydande<br />
sparande i sv<strong>ens</strong>ka aktier. <strong>De</strong>t känns tryggt att spara i något<br />
man känner till och lätt kan följa. Vidare är det logiskt att spara i<br />
sv<strong>ens</strong>ka kronor <strong>om</strong> man så småning<strong>om</strong> skall konsumera i sv<strong>ens</strong>ka<br />
kronor. <strong>De</strong>t är rimligtvis på tillväxtmarknaderna morgondag<strong>ens</strong><br />
förmögenheter skapas och där ska vi naturligtvis vara med. Hedgefonderna<br />
är lågriskalternativ s<strong>om</strong> skall ge en bra avkastning<br />
oberoende av aktiemarknadernas upp- och nedgångar. Med dessa<br />
utgångspunkter kan många bra fondportföljer skapas.<br />
Ryssland 108 procent<br />
Under det senaste året har<br />
våra tillväxtmarknadsfonder<br />
rönt mycket stort intresse.<br />
<strong>De</strong>t kanske <strong>inte</strong> är så konstigt<br />
med tanke på den goda<br />
utvecklingen. Under förra<br />
året steg <strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />
med hela 108 procent, H&Q<br />
Indienfond med 68 procent<br />
och <strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond<br />
steg med 64 procent.<br />
H&Q Kinafond hade det<br />
lite trögare, men steg ändå<br />
med 20 procent. Med dessa<br />
fyra fonder har <strong>HQ</strong> Fonder<br />
en unik position på tillväxtmarknaderna.<br />
När man tänker på de<br />
enorma möjligheter s<strong>om</strong> öppnar<br />
<strong>sig</strong> på dessa marknader<br />
när över en miljard fattiga,<br />
s<strong>om</strong> nu är på väg att lyfta sitt<br />
välstånd till något s<strong>om</strong> vi kan<br />
kalla medelklass, är det lätt att<br />
bli entusiastisk. Vi k<strong>om</strong>mer<br />
att fortsätta utveckla fondutbudet<br />
in<strong>om</strong> detta <strong>om</strong>råde och<br />
hoppas kunna erbjuda nya<br />
intressanta investeringsmöjligheter<br />
in<strong>om</strong> en <strong>inte</strong> alltför<br />
lång framtid. Nytt redan nu är att vi tagit hem förvaltningen av<br />
H&Q Kinafond. Läs gärna <strong>inte</strong>rvjun med fond<strong>ens</strong> förvaltare<br />
sedan årsskiftet, Jon Scheiber.<br />
aktier har mer att ge<br />
Vilka är då våra utsikter för 2006? Fundamentalt ser det bra ut<br />
för aktiemarknaderna. Värderingarna är rimliga, tillgången på<br />
riskkapital stor, vinstutvecklingen hygglig samt inflation och<br />
räntor ligger på historiskt låga nivåer. Vi tror således att aktie-
marknaderna har mer att ge, men förväntningarna på 2006 måste<br />
ställas lägre än utfallet för 2005. Uppgångar på 5-10 procent på<br />
de mogna marknaderna verkar rimliga. Bättre möjligheter finns<br />
troligen på tillväxtmarknaderna.<br />
<strong>De</strong>t finns naturligtvis ett flertal faktorer s<strong>om</strong> kan få ovanstående<br />
ganska positiva scenario att falla. Närmast till hands ligger<br />
kanske fortsatt stigande oljepriser. Faktorer av en annan art är<br />
Bra avkastning - låg risk<br />
Våra trotjänare <strong>HQ</strong> Sverigefond och <strong>HQ</strong> Strategifond har givit<br />
bra avkastning till relativt låg risk. <strong>De</strong>t är vi glada för efters<strong>om</strong><br />
vårt mål är att skapa en jämn och stabil avkastning.<br />
<strong>HQ</strong> Strategifond erbjuder aktiv förvaltning av sv<strong>ens</strong>ka<br />
och utländska aktier. Minst 70 procent av fonden är<br />
investerad i sv<strong>ens</strong>ka aktier, resterande del får placeras<br />
ut<strong>om</strong>lands. Fördelarna med dylika placeringsmöjligheter<br />
är flera. Vissa branscher och sektorer s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> finns representerade<br />
på Stockholmsbörsen (energibolag till exempel) står<br />
att finna ut<strong>om</strong>lands. <strong>De</strong>t ger fonden större möjligheter, dessut<strong>om</strong><br />
kan effekten av dåliga år på Stockholmsbörsen delvis k<strong>om</strong>p<strong>ens</strong>eras<br />
av placeringar ut<strong>om</strong>lands. Faktum är att investeringsfilosofin<br />
i <strong>HQ</strong> Strategifond har gjort fonden till bästa sv<strong>ens</strong>ka fond sedan<br />
den startade. Vad sägs <strong>om</strong> 19 procent <strong>om</strong> året i över 16 år! Fonden<br />
är upp hela 2052 procent sedan starten i augusti 1988. Jämförelseindex<br />
har under samma period gått upp med 634 procent.<br />
Många känner till <strong>HQ</strong> Strategifond sedan tidigare och det är<br />
<strong>inte</strong> för <strong>inte</strong> s<strong>om</strong> den ofta benämns s<strong>om</strong> <strong>HQ</strong> Fonders ”Sova gott<br />
fond”. <strong>HQ</strong> Strategifond passar utmärkt för den s<strong>om</strong> vill ha en<br />
stabil bas i sitt sparande med exponering både mot sv<strong>ens</strong>ka och<br />
utländska aktiemarknader.<br />
%<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
<strong>HQ</strong> Strategifond och <strong>HQ</strong> Sverigefond<br />
Utveckling 2000-2005<br />
-60<br />
001231 051231<br />
<strong>HQ</strong> Strategifond Jmf Index <strong>HQ</strong> Strategifond<br />
<strong>HQ</strong> Svergiefond SIXPRX<br />
<strong>HQ</strong> FOn<strong>De</strong>R<br />
dels det faktum att aktiemarknaderna nu stigit i tre år och att en<br />
börscykel, inklusive nedgång, brukar vara i fyra år och dels det<br />
faktum att scenariot <strong>inte</strong> är speciellt avvikande. ◉<br />
TEXT: KARIN FRIES<br />
H&Q svea aktiefond – vågar gå på tvärs<br />
Trygghet i all ära, men lite risk vill man ju också ta. Ju högre<br />
risk desto högre avkastning brukar det heta. Mot slutet av 2005<br />
tillk<strong>om</strong> en ny fond, H&Q Svea aktiefond. Fonden, s<strong>om</strong> investerar<br />
i sv<strong>ens</strong>ka aktier, är en specialfond med ett koncentrerat urval <strong>om</strong><br />
15-20 aktier. I och med de friare placeringsbestämmelserna för<br />
specialfonder har förvaltaren möjlighet att ta stora positioner i<br />
de aktier han tror mest på. Ansvarig förvaltare, Peter Werleus, är<br />
ingen indexkramare. Han vågar gå på tvärs och investera i aktier<br />
ingen annan vill ta i med tång, förutsatt att hans analys ger fog för<br />
det.<br />
Ränte- och hedgefonder för absolutavkastning<br />
Investeringar i aktier och aktiefonder skall ses långsiktigt. Kapital<br />
s<strong>om</strong> ska användas <strong>om</strong> ett eller två år bör därför investeras i något<br />
s<strong>om</strong> är förenat med lägre risk. Här passar ränte- och hedgefonder<br />
in. Hedgefonder är ett begrepp s<strong>om</strong> blivit oerhört efterfrågat de<br />
senaste åren mot bakgrund av de kraftiga fallen på aktiemarknaderna<br />
i början av millenniet. <strong>HQ</strong> Fonder kan erbjuda tre<br />
hedgefonder med olika inriktning: H&Q Global Hedge s<strong>om</strong><br />
investerar i andra hedgefonder över hela världen, H&Q Nordic<br />
Hedge s<strong>om</strong> investerar i nordiska hedgefonder och H&Q Solid<br />
s<strong>om</strong> investerar i hedgefonder, strukturerade produkter och andra<br />
ränterelaterade instrument. Tanken är att hedgefondernas friare<br />
placeringsreglementen ska kunna göra det möjligt att ta höjd för<br />
eventuella nedgångar på aktiemarknaden eller räntehöjningar.<br />
Således förväntas hedgefonder kunna ge en absolut och positiv<br />
avkastning oavsett investeringsklimat.<br />
Tillväxtmarknader – lockande kryddor<br />
Ett sätt för oss här i Sverige att ta del av framgångarna s<strong>om</strong><br />
sker runt <strong>om</strong> i världen är att investera i aktiemarknaderna från<br />
dessa länder. <strong>De</strong>n höga ekon<strong>om</strong>iska tillväxten och effekterna på<br />
aktiemarknaderna därav kan i <strong>sig</strong> vara skäl nog för att investera<br />
i t.ex. Asien eller Östeuropa, men faktum är att det också är ett<br />
bra k<strong>om</strong>plement till en sv<strong>ens</strong>k aktieportfölj. Förut<strong>om</strong> att man<br />
kan hitta sektorer och branscher s<strong>om</strong> är underrepresenterade på<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 31
<strong>HQ</strong> FOn<strong>De</strong>R<br />
den sv<strong>ens</strong>ka börsen, har också t.ex. den ryska aktiemarknaden<br />
historisk visat <strong>sig</strong> ha väldigt låg korrelation med övriga västliga<br />
aktiemarknader. Efter en period av idel uppgångar är det på sin<br />
plats att påminna <strong>om</strong> att man bara bör investera en liten del av<br />
sitt totala kapital i tillväxtmarknader efters<strong>om</strong> riskerna på dessa<br />
marknader oftast är större. <strong>De</strong>ssut<strong>om</strong> är en placeringshorisont<br />
<strong>om</strong> minst fem år att rek<strong>om</strong>mendera, kanske till och med 10 år.<br />
Olika skäl för Ryssland, Indien och Kina<br />
<strong>HQ</strong> Fonder har etablerat <strong>sig</strong> s<strong>om</strong> en av de främsta sv<strong>ens</strong>ka förvaltarna<br />
av fonder s<strong>om</strong> investerar på tillväxtmarknader. <strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />
var först ut 1997 och har sedan fått sällskap av H&Q<br />
Indienfond och H&Q Kinafond. Alla fonderna erbjuder aktiv<br />
förvaltning av aktier från dessa länders aktiemarknader eller i<br />
bolag s<strong>om</strong> har en betydande andel av sin <strong>om</strong>sättning där ifrån.<br />
<strong>De</strong>t finns många aspekter s<strong>om</strong> gör dessa länder väldigt lika, så<br />
s<strong>om</strong> att de med västliga mått mätt befinner <strong>sig</strong> på en låg ekon<strong>om</strong>isk<br />
utvecklingsnivå och att deras ekon<strong>om</strong>iska tillväxttakt är<br />
hög. Här är den finansiella sektorn fortfarande i sin linda och<br />
%<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
-100<br />
respektive lands styrande gör vad de kan för att stimulera dess<br />
utveckling. Fortfarande görs de <strong>flesta</strong> nyinvesteringar i Kina med<br />
hjälp av banklån. I Indien är det guld s<strong>om</strong> är den förhärskande<br />
sparformen för privatpersoner. <strong>De</strong>t troliga är att vi bara sett början<br />
av dessa aktiemarknaders utveckling så här långt.<br />
Grunden till Rysslands, Indi<strong>ens</strong> och Kinas ekon<strong>om</strong>iska<br />
framgångar är väldigt olika. Rysslands goda tillgång på råvaror<br />
har gett landet enorma exportink<strong>om</strong>ster, vilka kunnat sippra ut<br />
i ekon<strong>om</strong>in och gjort befolkningen både absolut och relativt sett<br />
lite rikare. Kina refereras ofta till s<strong>om</strong> värld<strong>ens</strong> verkstad. Investeringar<br />
i tillverkningsindustrin är grunden för att exportink<strong>om</strong>sterna<br />
ökar stadigt. Indi<strong>ens</strong> ekon<strong>om</strong>iska tillväxt kan tillskrivas<br />
servicesektorn och en ökad inhemsk konsumtion. Över 50<br />
procent av befolkningen i Indien är under 25år. Redan <strong>om</strong> sexsju<br />
år k<strong>om</strong>mer att finnas 90 miljoner fler konsumenter i åldern<br />
25-45 år. <strong>De</strong>t skapar goda förutsättningar för ytterligare tillväxt i<br />
framtiden.<br />
<strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond ger en bra blandning<br />
För den s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> vet <strong>om</strong> den ska investera i <strong>HQ</strong> Rysslands-,<br />
H&Q Indien- eller H&Q Kinafond brukar vi rek<strong>om</strong>mendera <strong>HQ</strong><br />
Tillväxtmarknadsfond. Fonden investerar på aktiemarknaderna i<br />
Asien, Afrika, Latinamerika och Östeuropa och i skrivande stund<br />
finns där både ryska, kinesiska och indiska bolag i portföljen<br />
tillsammans med bland annat östeuropeiska, brasilianska och<br />
sydafrikanska bolag. Fonden har ett koncentrerat innehav <strong>om</strong> 30-<br />
35 aktier, vilket underlättar bevakningen av de ingående bolagen.<br />
32 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
<strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />
Utveckling 2000-2005<br />
001231 051231<br />
<strong>HQ</strong> Rysslandsfond CSFB ROS Index<br />
%<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
<strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond<br />
Utveckling 2000-2005<br />
001231 051230<br />
<strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond FTSE All emerging markets<br />
Månadsspara, en god vana<br />
<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> av oss har någon gång köp en lott med förhoppning <strong>om</strong><br />
att det ska vara en ordentlig vinstlott. Handen på hjärtat, sannolikheten<br />
för att vinna högsta vinsten är trots allt väldigt liten. Hur<br />
ska man då kunna förverkliga sina drömmar? Ett bättre sätt än att<br />
köpa lotter är att börja månadsspara.<br />
Månadssparande passar alla s<strong>om</strong> tycker <strong>sig</strong> kunna ha råd att<br />
lägga undan en slant regelbundet. <strong>De</strong>t finns kvinnor och män i<br />
alla åldrar s<strong>om</strong> sparar till sitt boende, sin p<strong>ens</strong>ion eller andra önskemål.<br />
<strong>De</strong>t finns föräldrar och far- och morföräldrar s<strong>om</strong> sätter<br />
av lite grand varje månad i ett regelbundet sparande för barnen<br />
eller barnbarnen. <strong>De</strong>t kan bli en ordentlig grundplåt så småning<strong>om</strong><br />
till en lägenhet, studier eller något annat s<strong>om</strong> kan k<strong>om</strong>ma<br />
väl till pass när det är dags för barnen att flyga ut ur boet.<br />
Tre starka skäl att börja månadsspara:<br />
1. Enkelt och bekvämt<br />
Vid ett regelbundet månadssparande dras pengarna direkt<br />
från Ditt konto via autogiro varje månad.<br />
2. En god vana<br />
Även ett litet sparande kan tillsammans med god förvaltning<br />
växa till en betydande summa <strong>om</strong> sparandet är långsiktigt.<br />
3. Mindre risk<br />
Gen<strong>om</strong> att månadsspara sprids investeringstillfällena, vilket<br />
minskar risken att investera vid fel tillfälle.<br />
År Investerat Marknadsvärde Marknadsvärde<br />
värde fond index<br />
1997(nov) 4 000 3 874 4 044<br />
1998 28 000 15 260 14 799<br />
1999 52 000 95 674 98 993<br />
2000 76 000 115 911 98 610<br />
2001 100 000 274 549 208 588<br />
2002 124 000 304 174 224 805<br />
2003 148 000 500 715 347 886<br />
2004 172 000 549 735 378 806<br />
2005 196 000 1 178 242 789 099<br />
<strong>De</strong>n s<strong>om</strong> sparat 2 000 kronor per månad i vår Rysslandsfond har nästan tjänat en miljon<br />
kronor.<br />
Kontakta rådgivningen för att få veta mer <strong>om</strong> månadssparande i<br />
<strong>HQ</strong> Fonders fonder 08-696 1940. ◉
Flytta din p<strong>ens</strong>ion<br />
Många beskriver sina p<strong>ens</strong>ioner s<strong>om</strong> en ogen<strong>om</strong>tränglig<br />
djungel av fonder, bolag och finstilta villkor. Tiden räcker<br />
ofta <strong>inte</strong> till att ta tag i detta viktiga <strong>om</strong>råde utan det skjuts<br />
på framtiden. En lösning på problemet är att flytta och slå<br />
samman sina p<strong>ens</strong>ioner.<br />
Flytträtt av p<strong>ens</strong>ioner har diskuterats i olika forum under<br />
relativt lång tid och innebär att p<strong>ens</strong>ionsspararen har<br />
möjlighet att överföra försäkringskapitalet i en p<strong>ens</strong>ionsförsäkring<br />
till en nytecknad p<strong>ens</strong>ionsförsäkring hos en<br />
annan sv<strong>ens</strong>k försäkringsgivare.<br />
Under den senaste tiden har allt fler försäkringsbolag anslutit<br />
<strong>sig</strong> till skaran, s<strong>om</strong> erbjuder sina kunder flytträtt. Många har sitt<br />
p<strong>ens</strong>ionskapital utspritt på olika bolag med skvättar av kapital på<br />
diverse upplägg, vilket ofta <strong>inte</strong> är bra.<br />
Fördelar för den <strong>ens</strong>kilde p<strong>ens</strong>ionsspararen:<br />
• Möjlighet att välja p<strong>ens</strong>ionssparande där kunden själv kan<br />
påverka värdestegringen gen<strong>om</strong> olika placeringar.<br />
• Möjlighet att koncentrera sitt p<strong>ens</strong>ionskapital på ett mer överskådligt<br />
sätt, i färre försäkringar med lägre avgifter s<strong>om</strong> följd.<br />
• P<strong>ens</strong>ionssparandet kan anpassas till den situation s<strong>om</strong> råder<br />
i dagsläget. Många p<strong>ens</strong>ionsförsäkringar s<strong>om</strong> tecknades för<br />
10-20 år sedan har ofta höga avgifter för t.ex. premiebefrielse<br />
Högre p<strong>ens</strong>ion via<br />
aktiv förvaltning<br />
Ofta är p<strong>ens</strong>ionsförsäkringar så krångliga att<br />
förstå <strong>sig</strong> på så det är lättare att låta lättjan ta<br />
över och att tro att det löser <strong>sig</strong> självt. Vi håller<br />
<strong>inte</strong> med, det lönar <strong>sig</strong> att göra aktivt val för<br />
sina p<strong>ens</strong>ionsmedel. Gen<strong>om</strong> att regelbundet<br />
se över sin situation och kan Du få en högre<br />
avkastning.<br />
För Dig s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> har tid eller lust att också följa med och<br />
välja placeringar för p<strong>ens</strong>ionsmedel så har vi skapat förvaltningstjänster<br />
s<strong>om</strong> bygger på H&Q:s Aktiv Fond, s<strong>om</strong><br />
varit framgångsrik under närmare fem år (+56 procent<br />
för 2005).<br />
H&Q P<strong>ens</strong>ion har skapat fyra olika inriktningar med olika<br />
riskprofil för att täcka upp olika livssituationer och marknadssituationer.<br />
Vi har ju alla olika lång tid kvar till p<strong>ens</strong>ionen och vill<br />
från tid till annan ha olika riskprofil på p<strong>ens</strong>ionskapitalet.<br />
Gen<strong>om</strong> att välja vår förvaltningstjänst så uppnås följande<br />
fördelar:<br />
• H&Q:s öppna arkitektur och förvaltningstjänsten innebär att<br />
Du tryggt kan förvänta Dig att H&Q i varje givet tillfälle har<br />
en så optimal portfölj s<strong>om</strong> möjligt utifrån Din valda riskprofil.<br />
och innehåller livförsäkringar, s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> alltid behövs i den<br />
situation p<strong>ens</strong>ionsspararen befinner <strong>sig</strong> i.<br />
Lägre avgifter k<strong>om</strong>binerat med bättre avkastning i H&Q:s förvaltning<br />
bäddar för en betydligt bättre p<strong>ens</strong>ion än <strong>om</strong> Du väljer att<br />
vara passiv.<br />
Kontakta oss på H&Q P<strong>ens</strong>ion, vi utreder vilka möjligheter Du<br />
har att få mer pengar i p<strong>ens</strong>ion.<br />
Vi behöver en fullmakt av Dig för att kunna hämta in information<br />
från Dina olika försäkringsbolag. <strong>De</strong>t tar normalt en vecka<br />
eller två. Därefter återk<strong>om</strong>mer vi med förslag på hur Du kan få en<br />
mer guldkantad p<strong>ens</strong>ion. ◉<br />
H&Q P<strong>ens</strong>ion lotsar Dig gen<strong>om</strong> p<strong>ens</strong>ionsdjungeln.<br />
P<strong>ens</strong>IOn<br />
TEXT: ANDERS JERRE<br />
HÅKAN APPENRODT<br />
• Bra riskspridning mellan aktiefonder, hedgefonder och räntefonder<br />
beroende på vald profil på förvaltningstjänsten<br />
• S<strong>om</strong> kund behöver Du själv <strong>inte</strong> vara aktiv och sätta Dig in i<br />
olika fonder utan kapitalet investeras i de fonder vi tror k<strong>om</strong>mer<br />
att utvecklas bäst den närmaste tiden. Vårt mål är att Du<br />
ska få en optimal avkastning.<br />
Vi k<strong>om</strong>mer under februari att lansera förvaltningstjänster även<br />
för SEB Tryggliv och k<strong>om</strong>mer utifrån deras fondplattform kunna<br />
erbjuda H&Q:s k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> in<strong>om</strong> förvaltning. Ring oss så undersöker<br />
vi Dina möjligheter att utnyttja vår aktiva förvaltningstjänst<br />
för en bättre p<strong>ens</strong>ion.<br />
Stockholm telefon 08-696 20 80, Malmö telefon 040-665 53 03 ◉<br />
[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 33
GäsTKRönIKa<br />
aktier är alltför nedtryckta<br />
Sett över ett antal år har avkastningen på aktier varit<br />
måttlig. Börsuppgången kan fortsätta de närmaste åren.<br />
I<br />
september 1998 skrev jag en ledare i Dag<strong>ens</strong> Industri <strong>om</strong><br />
nya tider på aktiemarknaden. Världen hade sedan några år<br />
gått in i en period med låg inflation och vi skulle snart få<br />
direktavkastningskrav på aktier s<strong>om</strong> låg högre än motsvarande<br />
på obligationer, precis s<strong>om</strong> under de tidigare perioder när<br />
prisstabilitet rådde. En och annan aktieexpert hörde av <strong>sig</strong>, men<br />
de <strong>flesta</strong> tyckte att det var en konstig idé. Vanans makt är stor.<br />
I dag, sju år senare, tycker ingen att det är konstigt att många<br />
aktier ger avkastning på 4-5 procent samtidigt s<strong>om</strong> en obligation<br />
avkastar 2-3 procent beroende på löptiden. <strong>De</strong>t syns ingen<br />
inflation s<strong>om</strong> hotar obligationernas värde samtidigt s<strong>om</strong> risken<br />
ökat att företag ska gå dåligt i ett tufft klimat. I inflationstider är<br />
obligationer rena giftet medan aktier blir ett av få sätt att hantera<br />
inflationen. Företagen kan då vältra över kostnaderna för sina<br />
historiska investeringar på konsumenterna och ägarna blir vinnare.<br />
<strong>De</strong>t är därför värld<strong>ens</strong> aktiekurser i dag <strong>inte</strong> ligger högre än<br />
när jag skrev ledaren.<br />
Å andra sidan var det ett dåligt råd att varna för aktier hösten<br />
1998. Åren därefter fick vi en av histori<strong>ens</strong> största tjurrusningar<br />
på börsen, fram till mars år 2000. <strong>De</strong>n drevs av en helt annan<br />
logik, nämligen att Internet skulle <strong>om</strong>skapa världen. Att analysera<br />
klokt är en sak, att spekulera rätt ofta en annan.<br />
Bra börsår i fjol<br />
Idag finns inga lättförtjänta inflationspengar på aktiebörserna.<br />
Istället har vi aktiemarknader, s<strong>om</strong> trots den väldiga kraften i<br />
världsekon<strong>om</strong>in, närmast rör <strong>sig</strong> i sidled år efter år.<br />
Tabellen visar var vi står just nu. Fjolåret var ett mycket bra<br />
börsår, även <strong>om</strong> det <strong>inte</strong> var fullt så bra s<strong>om</strong> vi i Sverige föreställer<br />
oss. Stockholmsbörsen är på grund av den försvagade kronan ett<br />
särfall.<br />
Jämfört med bubbelvärdena år 2000 ligger alla börser fortfarande<br />
på kraftigt minus, alla ut<strong>om</strong> New York-börsen s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> var<br />
så berörd av haussen in<strong>om</strong> telek<strong>om</strong> och IT.<br />
34 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />
Ronald Fagerfjäll, är författare och<br />
medarbetare på Dag<strong>ens</strong> Industris ledarsida.<br />
Han var tidigare bland annat chefredaktör<br />
för Affärsvärlden.<br />
Börs uppgång 2005 Index jämfört<br />
räknat i dollar med toppen 2000<br />
Stockholm 16 -37*<br />
NYSE 2 -6<br />
Nasdaq 7 -54<br />
London 9 -17<br />
Frankfurt 16 -31<br />
Tokyo 28 -58**<br />
*Omräknat i dollar **Jämfört med 1989<br />
<strong>De</strong>t tråkiga med tabellen är att den visar att avkastningen på<br />
börsen varit svag.<br />
<strong>De</strong>t trevliga med tabellen är att den illustrerar att värld<strong>ens</strong><br />
aktieplacerare alls <strong>inte</strong> är inne i en ny period av ansvarslös spekulation,<br />
låt vara att en del satsat för mycket på pokerföretag eller<br />
fastigheter. Värderingsbubblor finns på andra håll. Fondförvaltare<br />
vill nämligen <strong>inte</strong> ertappas med att totalt missbedöma aktiemarknaden<br />
en gång till, de gör hellre andra riskinvesteringar. Skulle<br />
private equity eller obligationsmarknaden kollapsa är det i alla fall<br />
något nytt. Hellre göra nya misstag än att upprepa gamla.<br />
Rimligare värdering idag<br />
Om jag nu följer upp min ledare från 1998 tycker jag att aktier<br />
och obligationer i dag är rimligare värderade än de var då. Omställningen<br />
från inflation till stabila priser är gen<strong>om</strong>förd. Snarare<br />
har justeringen gått så långt att aktier idag är för nedtryckta och<br />
obligationer, relativt sett, för upphissade. Att spekulanterna värderar<br />
långsiktiga obligationer till en avkastning s<strong>om</strong> är lägre än de<br />
kortsiktiga beror antingen på att de har gripits av hysteri eller att<br />
de är klokare än jag och ser en världs<strong>om</strong>fattande deflation torna<br />
upp <strong>sig</strong>, en världsdepression av 1920-talstyp.<br />
Visst kan man måla fan på väggen och tro att USA-ekon<strong>om</strong>in<br />
nu ska kraschlanda efter en fen<strong>om</strong>enal tillväxtperiod och visst<br />
kan man tro att den kinesiska tillväxtmotorn när s<strong>om</strong> helst kan<br />
börja hacka. I så fall är det bäst att sitta med guldkantade obligationer<br />
eller rentav med guld.<br />
Guld när inflationen tar fart<br />
Själv tror jag dock att aktiekurserna k<strong>om</strong>mer att fortsätta att<br />
sträva uppåt med en hygglig direktavkastning under de närmaste<br />
åren. Inga fantasiska förändringar men tillräckligt bra för att vara<br />
värt risken i en portfölj med aktier från fem-sex olika branscher.<br />
Aktiernas nya guldålder k<strong>om</strong>mer visserligen först <strong>om</strong> och när<br />
inflationen tar fart igen men den överdrivna fokuseringen på<br />
räntemarknaden gör att det går att hitta aktier med avkastning<br />
s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>p<strong>ens</strong>erar risken. ◉
”Vi kan EmErging markEts”<br />
Vi på H&Q är snabba ur startblocken<br />
Ryssland, Indien, Kina, Korea …<br />
Vi bevakar även det<br />
spännande Energi<strong>om</strong>rådet.<br />
Information <strong>om</strong> våra tjänster finner du på www.hq.se eller 08-696 17 00