18.09.2013 Views

De flesta bryr sig inte ens om asset allocation” - HQ Bank

De flesta bryr sig inte ens om asset allocation” - HQ Bank

De flesta bryr sig inte ens om asset allocation” - HQ Bank

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ETT MÅNADSMAGASIN FRÅN H&Q PRIVATE BANKING<br />

”<strong>De</strong>t finns en tröskel, folk drar <strong>sig</strong> för<br />

att ta kontakt med en Private <strong>Bank</strong>. Andra<br />

är troligen <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> medvetna <strong>om</strong> att<br />

de har ett behov.”<br />

Hasse OlssOn, ”Mr Dag<strong>ens</strong> InDustrI”<br />

2006<br />

”Min uppfattning är att H&Q<br />

tillhör toppskiktet i branschen,<br />

speciellt för kunder med stor och<br />

k<strong>om</strong>plicerad ekon<strong>om</strong>i.”<br />

Björn BjörnssOn, VIce OrDföran<strong>De</strong> I skanDIa<br />

”<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> <strong>bryr</strong> <strong>sig</strong><br />

<strong>inte</strong> <strong>ens</strong> <strong>om</strong> <strong>asset</strong><br />

<strong>allocation”</strong><br />

Marcus stOrcH, OrDföran<strong>De</strong> I nOBelstIftelsen


FOOD FOR THOUGHT<br />

Viktig information<br />

”Idéerna k<strong>om</strong>mer <strong>inte</strong> <strong>om</strong> man sätter sej<br />

ner att vänta på dem.<br />

<strong>De</strong> föredrar att angripa ur bakhåll.”<br />

Arthur Lundqvist<br />

<strong>De</strong>nna publikation är utgiven av Hagströmer & Qviberg Fondk<strong>om</strong>mission AB (H&Q).<br />

<strong>De</strong>n information – antaganden, uppfattningar, värderingar, rek<strong>om</strong>mendationer etc.<br />

– s<strong>om</strong> anges i publikationen är framtagen av H&Q och speglar H&Qs bedömning vid<br />

tidpunkten för publiceringen och kan k<strong>om</strong>ma att förändras över tiden.<br />

Informationen i denna publikation är baserad på källor s<strong>om</strong> av H&Q bedömts vara<br />

tillförlitliga. H&Q svarar dock <strong>inte</strong> på något sätt (vare <strong>sig</strong> uttryckligen eller underförstått)<br />

för riktigheten, tillförlitligheten eller fullständigheten av nämnda information.<br />

H&Q, inklusive styrelse och personal, frånsäger <strong>sig</strong> allt ansvar för direkt eller indirekt<br />

förlust eller skada av vad slag det vara må s<strong>om</strong> grundar <strong>sig</strong> på användandet av<br />

information i publikationen.<br />

Informationen i denna publikation tar <strong>inte</strong> hänsyn till någon specifik mottagares<br />

särskilda investeringsmål, ekon<strong>om</strong>iska situation eller behov. Informationen är <strong>inte</strong><br />

att betrakta s<strong>om</strong> en personlig rek<strong>om</strong>mendation eller ett investeringsråd. Adekvat och<br />

professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas<br />

och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes<br />

eget ansvar. Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en<br />

investering kan både öka och minska i värde eller k<strong>om</strong>ma att bli värdelös. Histrorisk<br />

avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.<br />

Informationen i denna publikation riktar <strong>sig</strong> uteslutande till H&Qs kunder i<br />

Sverige och är således <strong>inte</strong> riktad till någon person eller företag i USA, Kanada, Japan<br />

eller Australien eller i något annat land där publicering eller tillgängliggörande av<br />

materialet är förbjudet eller tillåtligheten därav på något sätt begränsad. <strong>De</strong>t åligger<br />

personer s<strong>om</strong> tagit del av denna publikation att själva informera <strong>sig</strong> <strong>om</strong> och iaktta<br />

dessa regler.<br />

H&Q bedriver värdepappersrörelse och står under Finansinspektion<strong>ens</strong> tillsyn.<br />

Verksamheten <strong>om</strong>fattar bl.a. handel med finansiella instrument för egen räkning och<br />

garantigivning eller annan medverkan vid emissioner av fondpapper eller erbjudanden<br />

<strong>om</strong> köp och försäljning av finansiella instrument s<strong>om</strong> är riktade till en öppen<br />

krets (s.k. corporate finance-verksamhet). <strong>De</strong>tta innebär att H&Q kan vid tidpunkten<br />

för utgivandet av denna publikation och därefter ha innehav i – och utföra uppdrag åt<br />

emittenter av - i finansiella instrument s<strong>om</strong> berörs i denna publikation.<br />

Mångfaldigande eller spridning av denna publikation – samt av hela eller delar av<br />

dess innehåll – får <strong>inte</strong> i något fall ske utan H&Qs skriftliga medgivande.<br />

Ansvarig utgivare: Per Axman<br />

Chefredaktör: Tore Davegårdh<br />

Tryck: Elanders Gummessons AB<br />

Folieringen på <strong>om</strong>slaget är utförd av Rapid Tryck AB Norsborg<br />

Hagströmer & Qviberg Fondk<strong>om</strong>mission AB<br />

Tel: 08 - 696 17 00<br />

Hagströmer & Qviberg Halmstad<br />

Tel: 035 - 27 11 82<br />

Hagströmer & Qviberg Göteborg<br />

Tel: 031 - 701 66 00<br />

Hagströmer & Qviberg Norrköping<br />

Tel: 011 - 36 12 00<br />

Hagströmer & Qviberg Malmö<br />

Tel: 040 - 665 53 00<br />

Rolf ERiksEn,<br />

”ÅR 2008 RäknaR vi mEd<br />

att <strong>om</strong>sätta ca 100<br />

miljaRdER kR.”<br />

mats QvibERg,<br />

”vi bliR snaRt bank –<br />

dEt höjER vÅR sERvicEnivÅ.”<br />

kjEll alEklEtt,<br />

”vi mÅstE finna<br />

sEx nya<br />

saudiaRabiEn.<br />

dEt äR hElt<br />

utEslutEt.”


Innehåll<br />

Kapitalförvaltning och kWh 3<br />

”Vi känner stort förtroende” 4<br />

”Jag har <strong>inte</strong> råd att slösa bort min tid - på att<br />

tjäna pengar” 4<br />

”Jag tvekar <strong>inte</strong> att rek<strong>om</strong>mendera H&Q till<br />

mina vänner” 5<br />

H&Q+ tar pulsen på Nilsson och Wretholm 7<br />

Aktiv Fond - 87 procent bättre än världsindex 8<br />

Intervjuer - Hasse Olsson, Marcus Storch och<br />

Björn Björnsson 10<br />

Mats Qviberg, <strong>inte</strong>rvju 1 1<br />

Visst är det rörigt... - Finansiell Planering 12<br />

”Vi kan Emerging Markets” 17<br />

Oljebrist... - <strong>inte</strong>rvju med Kjell Aleklett 18<br />

Energi är ingen fluga - kanske en mardröm 20<br />

Politisk oro och tal <strong>om</strong> begränsningar håller<br />

oljepriset uppe 20<br />

Bra tryck i Energicertifikatet 21<br />

Investera i energifonderna World Energy och<br />

New Energy 22<br />

Höga förväntningar på sv<strong>ens</strong>k BNP 23<br />

Modellportföljen 24<br />

H&M mot 100 miljarder - <strong>inte</strong>rvju med<br />

Rolf Eriksen 26<br />

Möt Anders Haskel 28<br />

Bra köpläge i Kina 29<br />

Gör en fondcocktail 30<br />

Fonder: Bra avkastning - låg risk 31<br />

Flytta din p<strong>ens</strong>ion 33<br />

Högre p<strong>ens</strong>ion via aktiv förvaltning 33<br />

Gästkrönika, Ronald Fagerfjäll 34<br />

Kapitalförvaltning<br />

och kWh<br />

I<br />

leDaRe<br />

Förvaltarna in<strong>om</strong> H&Q Private <strong>Bank</strong>ing anstränger<br />

<strong>sig</strong> mer än de <strong>flesta</strong>. <strong>De</strong>t framgår<br />

tydligt av de kund<strong>inte</strong>rvjuer vi gjort. Vi har i<br />

denna H&Q+ lagt extra energi på att beskriva<br />

våra förmågor in<strong>om</strong> effektiv kapitalförvaltning.<br />

Därutöver handlar den denna tidning mycket<br />

<strong>om</strong> Energi. <strong>De</strong>t är ett spännande <strong>om</strong>råde och<br />

troligen även lönsamt för Dig s<strong>om</strong> placerare.<br />

detta nummer av H&Q+ beskriver vi hur förvaltarna arbetar<br />

in<strong>om</strong> H&Q Private <strong>Bank</strong>ing, på vilka grunder investeringsbeslut<br />

tas etc.<br />

Ofta kan man höra att kapitalförvaltning handlar mycket<br />

<strong>om</strong> tur, ena året är en viss förvaltare bäst nästa år kan det bli<br />

pannkaka. Så kan det vara, till en del. Att på förhand välja ut vilka<br />

placeringar s<strong>om</strong> ska gå bäst är självklart <strong>om</strong>öjligt, men en viktig<br />

faktor är naturligtvis viljan och ambitionen att faktiskt finna de<br />

bästa alternativen för varje kund. <strong>De</strong>n ambitionen är hög in<strong>om</strong><br />

H&Q Private <strong>Bank</strong>ing. Vi gör vårt yttersta för att våra kunder ska<br />

vara nöjda och få en bra avkastning. <strong>De</strong>t är vårt sätt att skapa en<br />

långsiktig tillväxt.<br />

”Hur bäst utnyttja tio kWh? ”<br />

Så stod det på svarta tavlan när jag k<strong>om</strong> in för min första lektion i<br />

Termodynamik vid Göteborgs universitet.<br />

Efter långa utläggningar och beräkningar, s<strong>om</strong> vi elever <strong>inte</strong><br />

fattade mycket av, k<strong>om</strong> professorn fram till svaret. <strong>De</strong>t var en värmepump.<br />

<strong>De</strong>t här var 1970, för 36 år sedan. Kylskåp fanns även på<br />

den tiden, men värmepump hade knappt någon hört talas <strong>om</strong>.<br />

En värmepump kan, gen<strong>om</strong> att flytta värme från en plats till<br />

en annan, ge 4-5 gånger mer energi än vad s<strong>om</strong> krävs för att driva<br />

den. Med höga energikostnader k<strong>om</strong>mer självklart efterfrågan på<br />

sådana att öka i stora delar av världen.<br />

På sidan 18 har vi en <strong>inte</strong>rvju med professor Kjell Aleklett.<br />

Han spår att världen k<strong>om</strong>mer att nå ett produktionstopp av olja<br />

redan kring 2010. Även <strong>om</strong> det skulle visa <strong>sig</strong> att han är pessimistisk<br />

i överkant lär energi<strong>om</strong>rådet vara högintressant under<br />

överskådlig tid. Utbyggnaden av kärnkraft tar fart igen, kolkraft<br />

k<strong>om</strong>mer sannolikt att få ett uppsving. Investeringarna i sol- och<br />

vindkraft ökar liks<strong>om</strong> intresset för biobränslen s<strong>om</strong> etanol och<br />

dimetyleter. <strong>De</strong>t har blivit brått<strong>om</strong> att finna ny energi. Vi har<br />

knappast råd att vänta i 36 år till. ◉<br />

Tore Davegårdh arbetar s<strong>om</strong><br />

strateg på Kapitalförvaltningen<br />

och är därtill chefredaktör<br />

för H&Q+. Tore har tidigare<br />

arbetat in<strong>om</strong> bland annat SEB<br />

Enskilda <strong>Bank</strong>en.<br />

tore.davegardh@hq.se


FOTO: STICKAN KENNE<br />

Yngve Zethraeus driver, tillsammans med sin dotter Ann-Charlotte Z. Höglund, bolaget Zetatrade. Yngve har<br />

varit kund länge, men sedan i höstas förvaltar H&Q även bolagets kapital.<br />

Yngve Zethraeus har varit privatkund hos H&Q sedan 1998 och<br />

har därmed varit med under den tid då H&Q:s verksamhet har<br />

utvecklats från ett traditionellt aktiemäkleri till en k<strong>om</strong>plett<br />

Private <strong>Bank</strong>.<br />

Yngve Zethraeus driver, tillsammans<br />

med sin dotter Ann-<br />

Charlotte Z. Höglund, bolaget<br />

Zetatrade (se separat ruta).<br />

Engagemanget har successivt växt och<br />

utvidgats till att även <strong>om</strong>fatta bolagets<br />

kapitalförvaltning.<br />

Yngve, inledningsvis var du enbart kund<br />

privat. Kan du beskriva litet hur affärerna<br />

gick till på den tiden?<br />

– Jag har haft en bra affärsrelation med<br />

min förvaltare, Magnus Walfridsson,<br />

under många år. I slutet av 1990-talet<br />

handlade det mest <strong>om</strong> kortsiktiga aktietips.<br />

Periodvis gjorde jag flera olika placeringar<br />

per dag. Privat är jag en ganska riskbenägen<br />

person, men har aldrig utsatt mig<br />

för större risker än att det funnits god<br />

täckning. <strong>De</strong>t gick också väldigt bra under<br />

den perioden.<br />

Hur klarade du då den stora börskraschen<br />

under 2001 och 2002?<br />

– Då drabbades jag av en del smällar.<br />

Ericsson borde jag ha hoppat av tidigare.<br />

Jag måste dock medge att jag bär en viss<br />

skuld till det själv. Jag var kanske <strong>inte</strong> så<br />

lyhörd för de råd <strong>om</strong> försäljning s<strong>om</strong> Magnus<br />

gav mig. I den vevan väcktes för övrigt<br />

mitt intresse för hedgefonder och jag har<br />

lagt en del pengar i Global Hedge, s<strong>om</strong><br />

givit en bra avkastning under åren.<br />

Har din syn på placeringar förändrats<br />

under åren?<br />

4 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

– Helt klart. Under de år jag varit kund har<br />

förändringen varit stor. Jag har lärt mig<br />

mycket <strong>om</strong> kapitalmarknaderna gen<strong>om</strong><br />

H&Q. I början diskuterade vi s<strong>om</strong> sagt<br />

mest <strong>ens</strong>kilda aktier, så såg min syn på<br />

marknaden ut. På den tiden kanske det<br />

<strong>inte</strong> hette Behovsanalys, men den bestod<br />

då i återk<strong>om</strong>mande samtal <strong>om</strong> risktagande<br />

och placeringsinriktning, men i praktiken<br />

ville jag helst göra rena aktieplaceringar.<br />

En utvidgning mot andra placeringsinstrument<br />

s<strong>om</strong> aktiefonder, räntefonder och<br />

hedgefonder har k<strong>om</strong>mit successivt.<br />

Efterhand har jag också flyttat över mer<br />

kapital och i dagsläget ligger även företagets<br />

kapitalförvaltning in<strong>om</strong> H&Q. I det<br />

sammanhanget har min dotter Ann-Charlotte<br />

tagit ett större ansvar.<br />

Ann-Charlotte, kan du beskriva något<br />

tankarna kring bolagets kapital?<br />

– Vår ambition var naturligtvis att försöka<br />

förbättra avkastningen. <strong>De</strong>t startade med<br />

en ordentlig gen<strong>om</strong>gång av företagets<br />

situation. Vi har haft ett antal möten med<br />

både vår förvaltare Magnus Walfridsson<br />

och Jan Klippvik, finansiell planerare. <strong>De</strong>n<br />

behovsanalys vi gjorde tillsammans har<br />

resulterat i en klar strategi avseende bolagets<br />

likviditets- och placeringshantering.<br />

Målet är att nå en ökad avkastning, men<br />

med förbehållet att vi aldrig överskrider<br />

vår risknivå.<br />

Vad gav Behovsanalysen för resultat?<br />

– <strong>De</strong>n har resulterat i tre olika portföljer.<br />

”Vi känner<br />

stort<br />

förtroende”<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

Vi har lagt 20 procent av kapitalet i en<br />

försiktig ränteportfölj. 60 procent ligger i<br />

H&Q:s Modellportfölj, s<strong>om</strong> består av ca<br />

65 procent sv<strong>ens</strong>ka och utländska aktier<br />

och 35 procent hedgefonder och aktieindexobligationer.<br />

Vi driver även handel<br />

med värdepapper och har 20 procent av<br />

kapitalet i Aktiv Aktie, en kortsiktig aktieportfölj<br />

med hög <strong>om</strong>sättningshastighet.<br />

H&Q Private <strong>Bank</strong>ing sköter portföljerna<br />

helt diskretionärt, men följer vår riskprofil.<br />

<strong>De</strong>t känns bra, vi känner stort förtroende i<br />

det samarbetet.<br />

Fungerar uppföljningen av behov och<br />

placeringar?<br />

– Jag har <strong>inte</strong> varit med så länge när<br />

det gäller kapitalförvaltningen. <strong>De</strong>t här<br />

upplägget startade vi upp i höstas, men<br />

hittills är jag nöjd. Med den återk<strong>om</strong>mande<br />

behovsanalysen s<strong>om</strong> grund, kan vi<br />

skifta placeringsinriktning <strong>om</strong> situationen<br />

förändras.<br />

Något s<strong>om</strong> fungerar mycket bra är<br />

k<strong>om</strong>munikationen. Informationen är rak,<br />

mina kontaktpersoner är lätta att få tag på<br />

och jag får bra svar på de frågor s<strong>om</strong> dyker<br />

upp. Månatliga rapporter <strong>om</strong> värdeutveckling<br />

k<strong>om</strong>pletteras med gen<strong>om</strong>gångar<br />

och uppdateringar av våra positioner<br />

varje kvartal. Kort sagt, det sköts professionellt.<br />


Zetatrade finns överallt<br />

Zetatrade är Sveriges ledande leverantör av bland annat varmpräglingsfolier. <strong>De</strong>ssa används framför allt för att skapa grafiska effekter<br />

på trycksaker och förpackningar, till exempel på böcker, sedlar, flygbiljetter och vinkartonger. <strong>De</strong> används också på konsumentprodukter<br />

in<strong>om</strong> verkstadsindustrin. Bilar, dammsugare, pennor, kylskåp mm har ofta någon elegant list eller detalj s<strong>om</strong> är varmpräglad med<br />

folier från Zetatrade.<br />

Bolaget, s<strong>om</strong> <strong>om</strong>sätter ca 45 miljoner kronor, drivs av familjen Zethraeus med Yngve Zethraeus s<strong>om</strong> VD. Både Yngve och bolaget är<br />

kund till H&Q Private <strong>Bank</strong>ing (se <strong>inte</strong>rvjun). Glädjande nog är Yngve nöjd med oss och vi har till detta nummer av H&Q+ fått ett folietryck<br />

av hon<strong>om</strong>, därav det osedvanligt eleganta <strong>om</strong>slaget. Läs gärna mer <strong>om</strong> företaget på deras hemsida: www.zetatrade.se.<br />

Vi tackar och önskar Zetatrade lycka till i framtiden.<br />

”Jag har <strong>inte</strong> råd att<br />

slösa bort min tid<br />

– på att tjäna pengar”<br />

<strong>De</strong>t uttalandet lär k<strong>om</strong>ma från tennisstjärnan Andre<br />

Agassi. Han är jätterik. För de <strong>flesta</strong> av oss framstår<br />

uttrycket naturligtvis s<strong>om</strong> vansinnigt, så gott <strong>om</strong><br />

pengar har vi <strong>inte</strong>.<br />

Vid närmare eftertanke är det dock <strong>inte</strong> så dumt. Att noga följa<br />

kapitalmarknaderna är arbetsamt. Vissa tycker att det är en spännande<br />

och trevlig sysselsättning, men många tycker det är svårt<br />

och tidskrävande. <strong>De</strong>t är <strong>inte</strong> heller ovanligt att människor blir<br />

stressade och får olustkänslor inför varje placeringsbeslut.<br />

<strong>De</strong>t fullk<strong>om</strong>ligen vimlar av aktier, aktiefonder, hedgefonder,<br />

räntefonder, aktieobligationer och på många marknader, Sverige,<br />

Norge, Finland, Europa, USA, Ryssland, Kina, Indien osv. Vad ska<br />

man välja – och hur mycket av varje?<br />

För de <strong>flesta</strong> framstår alla investeringmöjligheter s<strong>om</strong> en veritabel<br />

djungel. Många väljer tyvärr att avstå och har sitt kapital på<br />

bankkontot eller i andra lågavkastande placeringar.<br />

Ta kontakt<br />

Här k<strong>om</strong>mer H&Q Private <strong>Bank</strong>ing in i bilden. Vi är specialister<br />

på finansiell planering och kapitalförvaltning, främst inriktad<br />

mot förmögna privatpersoner (> två miljoner kr) och entreprenörer<br />

med eget företag.<br />

Ta kontakt! <strong>De</strong>t första s<strong>om</strong> händer är att Du får möta en förvaltare<br />

och en finansiell planerare. Kostnadsfritt gen<strong>om</strong>för de tillsammans<br />

med Dig en Behovsanalys. <strong>De</strong>nna grundar <strong>sig</strong> på Din<br />

ekon<strong>om</strong>iska situation, förmögenhet, ink<strong>om</strong>ster, skatter, p<strong>ens</strong>ion,<br />

framtidsplaner, generationsskiften etc. Vi har givit ut en skrift <strong>om</strong><br />

detta s<strong>om</strong> heter Finansiell Planering. (Beställ gärna ett ex. av den.<br />

<strong>De</strong>t är bara att skicka ett mail till th<strong>om</strong>as.forslund@hq.se)<br />

Med Behovsanalysen i ryggen tar vi fram ett förslag för själva<br />

kapitalförvaltningen. En strategi för Dig och/eller Ditt företag,<br />

vilken utmynnar i ett konkret förslag med placeringar i olika<br />

tillgångsslag och på olika marknader. Självklart är den anpassad<br />

efter Din personliga riskprofil.<br />

<strong>De</strong>t finns två sätt att hantera kapitalförvaltningen, antingen<br />

sköter Du den i samarbete med Ditt team hos oss eller lägger Du<br />

ansvaret helt på oss. I praktiken har det visat <strong>sig</strong> att många kunder<br />

inledningsvis sköter placeringarna i samråd med oss, men efter<br />

något år lägger över arbetet helt och hållet på oss via en diskretionär<br />

förvaltning, men det avgör Du.<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

Vi sätter kunden i centrum – det har vi skriftligt på!<br />

För oss på H&Q består kapitalförvaltning <strong>inte</strong> av en rad produkter,<br />

s<strong>om</strong> vi pr<strong>om</strong>pt vill sälja. Kapitalförvaltning är en helhet och<br />

den behöver ständig tillsyn för att bli effektiv. Vi sätter kunden i<br />

centrum. <strong>De</strong>t är en gammal klyscha och de <strong>flesta</strong> av våra konkurrenter<br />

säger samma sak, men vi har skriftligt på det! Se kund<strong>inte</strong>rvjun<br />

på nästa sida.<br />

Hasse Olsson, ”Mr Dag<strong>ens</strong> Industri”, påpekar i vår <strong>inte</strong>rvju<br />

med hon<strong>om</strong> (sid 9) att många människor tvekar, att det finns en<br />

tröskel att passera innan man tar kontakt med en Private <strong>Bank</strong>.<br />

Någon sådan tröskel behöver Du <strong>inte</strong> känna med H&Q Private<br />

<strong>Bank</strong>ing. Välk<strong>om</strong>men att ta kontakt, vår personal är k<strong>om</strong>petent,<br />

hjälpsam och trevlig. ◉<br />

En snabb överblick<br />

Vår kapitalförvaltning handlar <strong>inte</strong> <strong>om</strong> en rad produkter. <strong>De</strong>n handlar <strong>om</strong><br />

att skapa bästa möjliga avkastning för varje kund, med utgångspunkt från<br />

dennes syn på risk, avkastning och framtidsplaner. Produkterna betraktar vi<br />

s<strong>om</strong> verktyg för att åstadk<strong>om</strong>ma detta.<br />

En snabb överblick av produktutbudet från kapitalförvaltningen kan<br />

dock se ut så här:<br />

Förvaltning<br />

Diskretionär förvaltning Kunden överlåter förvaltningen på oss.<br />

Rådgivande förvaltning Vi ger råd, men kunden ansvarar för förvalt-<br />

ningen.<br />

Aktiemäkleri Finns både s<strong>om</strong> diskretionär och rådgivande.<br />

Produkter<br />

Egna fonder H&Q har ca 20 egna fonder.<br />

Externa fonder Via samarbetsavtal kan vi erbjuda ca 170<br />

externa fonder.<br />

Modellportfölj Modellportföljen finns i tre olika varianter.<br />

Rena aktieportföljer Vi har tre diskretionära rena aktieportföljer.<br />

Emerging Markets Specifik bevakning av tillväxtmarknaderna,<br />

både fonder och <strong>ens</strong>kilda aktier.<br />

Strukturerade produkter Nya produkter skapas kontinuerligt, just nu<br />

sju olika aktieindexobligationer.<br />

Aktier God kunskap <strong>om</strong> den sv<strong>ens</strong>ka marknaden,<br />

och värld<strong>ens</strong> börser är tillgängliga.<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 5


FOTO: STICKAN KENNE<br />

InTeRVJU<br />

”Jag tvekar <strong>inte</strong> att rek<strong>om</strong>mendera<br />

H&Q till mina vänner”<br />

Roy Eide är auktoriserad revisor och har varit kund<br />

hos H&Q Private <strong>Bank</strong>ing sedan hösten 2003.<br />

Kan Du berätta något <strong>om</strong> varför Du valde H&Q?<br />

– Jag fäster mig i första hand vid vilken grundinställning s<strong>om</strong><br />

förvaltaren har. Jag har tidigare varit kund hos flera storbanker.<br />

Där tycks tjänstemänn<strong>ens</strong> första prioritet vara bank<strong>ens</strong> intressen.<br />

<strong>De</strong>t märks ibland att det till stor del handlar <strong>om</strong> att sälja på<br />

kunden en rad olika produkter s<strong>om</strong> bankledningen bestämt. Hos<br />

H&Q känner jag att förvaltar<strong>ens</strong> ambition är att göra det allra<br />

bästa för att jag s<strong>om</strong> kund ska nå en bra avkastning. <strong>De</strong>t är den<br />

stora skillnaden.<br />

Hos H&Q sätter man kunden i centrum, kan låta s<strong>om</strong> en<br />

klyscha, men så upplever jag det.<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

Ser Du någon skillnad i k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> eller kan man dra branschen<br />

över en kam?<br />

– K<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>en är mycket bra in<strong>om</strong> H&Q. <strong>De</strong>t märks redan vid<br />

den inledande behovsanalysen, då förut<strong>om</strong> kapitalförvaltaren<br />

även minst en finansiell planerare deltar. I mitt fall har jag fått god<br />

kontakt med H&Q:s finansielle planerare Björn Ohlsson.<br />

K<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>en finns kanske även hos storbankerna, men där är<br />

den så utspridd att man s<strong>om</strong> mindre förmögen kund har svårt att<br />

nyttja denna k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>. In<strong>om</strong> H&Q är den åtk<strong>om</strong>lig och den utnyttjas<br />

också till förmån för kunderna. <strong>De</strong>tta är speciellt märkbart<br />

när det gäller förvaltning in<strong>om</strong> ägarledda företag, där det finns en<br />

bred bak<strong>om</strong>liggande kunskap.<br />

Hur ser Du på kapitalförvaltningen?<br />

– <strong>De</strong>n fungerar bra. Avkastningen i förhållande till<br />

min riskprofil är helt tillfredsställande. Kontinuerliga<br />

uppföljningar och uppdateringar av behovsanalysen gör<br />

att risken för att köra i diket är minimal. Jag vill <strong>inte</strong> vara<br />

med <strong>om</strong> en liknande krasch s<strong>om</strong> den vi hade under åren<br />

2001 och 2002.<br />

Har Du en rådgivande förvaltning eller överlåter Du<br />

placeringsbesluten på förvaltaren?<br />

– Jag är personligen ganska insatt in<strong>om</strong> kapitalplaceringar<br />

och tidigare tog jag alla placeringsbeslut själv. <strong>De</strong>t<br />

är dock svårt att ständigt vara uppdaterad, marknadsutsikterna<br />

för olika bolag skiftar ju snabbt. Förtroendet<br />

för min förvaltare har också stärkts under de år jag varit<br />

kund och jag har nu lagt över portföljen i diskretionär<br />

förvaltning hos Robin Sweger.<br />

I mitt bolag driver jag handel med värdepapper, för<br />

att undvika risken att råka ut för Lex Uggla. <strong>De</strong>t innebär<br />

att jag måste hålla ett högt tempo i affärerna för att uppfylla<br />

alla villkor. <strong>De</strong>t underlättar för mig att någon tar<br />

ansvaret för att det uppfylls.<br />

Du låter nöjd, vågar Du även rek<strong>om</strong>mendera H&Q till<br />

Dina vänner?<br />

– <strong>De</strong>t fungerar bra och jag tvekar <strong>inte</strong> att rek<strong>om</strong>mendera<br />

mina vänner och bekanta att bli kunder hos H&Q<br />

Private <strong>Bank</strong>ing. När det gäller företagare och förmögna<br />

personer med en mer <strong>om</strong>fattande och k<strong>om</strong>plicerad<br />

ekon<strong>om</strong>i är H&Q troligen en av de bästa privatbankerna<br />

på den sv<strong>ens</strong>ka marknaden. ◉<br />

– Kontinuerliga uppföljningar av behovsanalysen gör att<br />

risken för att köra i diket är minimal, säger Roy Eide.


Nilsson, hur går det för er?<br />

– <strong>De</strong>t går bra. Våra kunder är generellt sett nöjda och vi växer<br />

mycket snabbare än marknaden. Under 2005 fick vi ytterligare<br />

ca 7 miljarder kronor att förvalta. <strong>De</strong>t är ett bra mått på att vårt<br />

erbjudande är konkurr<strong>ens</strong>kraftigt.<br />

Varför går det bra, vad säger du Wretholm?<br />

– <strong>De</strong>t hänger självklart på många faktorer. <strong>De</strong>n viktigaste tror jag<br />

är att våra kunder känner att vi är måna <strong>om</strong> deras framgång. Vi<br />

sätter aldrig någonsin vår egen intjäning framför kundernas. <strong>De</strong>t<br />

är den enda vägen s<strong>om</strong> leder till långsiktig framgång.<br />

Visst går vi också fel någon gång, men vi försöker alltid göra<br />

det bästa möjliga för kunden. Vår så kallade öppna arkitektur<br />

gör att vi även kan rek<strong>om</strong>mendera externa placeringar. Vi har till<br />

exempel <strong>inte</strong> haft någon bra småbolagsfond. Då har vi rek<strong>om</strong>menderat<br />

den bästa s<strong>om</strong> finns, nämligen Lannebos, med Peter<br />

Rönnström s<strong>om</strong> förvaltare. Andra bra externa fonder vi rek<strong>om</strong>menderar<br />

är Odin Offshore, Skagen och ett antal hedgefonder. Vi<br />

är prestigelösa i detta och behöver <strong>inte</strong> uppfinna allt själva.<br />

Nilsson griper spontant in:<br />

– Jag tror att vår behovsanalys är det viktigaste. Vi lär känna våra<br />

kunder och deras behov. Behovsanalysen s<strong>om</strong> vi gen<strong>om</strong>för, med<br />

hjälp av våra skattejurister och finansiella planerare, resulterar i<br />

en verklig riskprofil. Vi vet vad våra kunder är intresserade av och<br />

<strong>inte</strong>. Att ha grepp <strong>om</strong> helheten är det viktigaste. Några felaktiga<br />

pennstreck in<strong>om</strong> skatte<strong>om</strong>rådet kan spoliera flera års god kapitalförvaltning.<br />

Wretholm:<br />

– Något s<strong>om</strong> vi vet att kunderna är mycket nöjda med är att det<br />

finns ett team till deras förfogande. Flera förvaltare hjälps åt med<br />

placeringarna, i samråd med kunden och den finansielle planeraren.<br />

<strong>De</strong>t gör att kunden alltid kan nå någon in<strong>om</strong> H&Q Private<br />

<strong>Bank</strong>ing. Någon s<strong>om</strong> är insatt i kund<strong>ens</strong> affärssituation. <strong>De</strong>t har<br />

H&Q+ tar pulsen<br />

på nilsson och<br />

Wretholm<br />

Mikael Nilsson (t.v.) och Magnus Wretholm är två välkända profiler<br />

in<strong>om</strong> H&Q Private <strong>Bank</strong>ing. <strong>De</strong> delar på tjänsten s<strong>om</strong> chef för kapitalförvaltningen<br />

i Stockholm. <strong>De</strong>t är den största avdelningen in<strong>om</strong> H&Q<br />

Private <strong>Bank</strong>ing, s<strong>om</strong> totalt förvaltar ca 50 miljarder kronor.<br />

Internt kallas de Nilsson och Wretholm, kort och gott. Förut<strong>om</strong> att<br />

de är ett väl fungerande radarpar yrkesmäs<strong>sig</strong>t, är de ett par ovanligt<br />

gladlynta och trevliga killar.<br />

InTeRVJU<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

visat <strong>sig</strong> speciellt viktigt under perioder då marknaden <strong>inte</strong> går<br />

bra.<br />

Nilsson igen:<br />

– Vi har gjort en tydlig resa. För ett antal år sedan var vi ett rent<br />

privatmäkleri in<strong>om</strong> aktier. Under senare år har vi utvecklats till<br />

en Private <strong>Bank</strong> och medvetandet <strong>om</strong> andra instrument har ökat.<br />

<strong>De</strong>t gäller både för oss själva och för kunderna. Beroendet av<br />

sv<strong>ens</strong>ka aktier är fortfarande för stort, men allt fler inser värdet<br />

av k<strong>om</strong>pletterande produkter s<strong>om</strong> utländska aktier, aktieindexobligationer,<br />

hedgefonder och att det kan ge en lugnare, tryggare<br />

värdeutveckling.<br />

Hur är det Wretholm, hänger förvaltarna med i kunskapsutvecklingen?<br />

– <strong>De</strong>t tycker jag. <strong>De</strong>n ökade bredden märks på våra dagliga morgonmöten.<br />

Företagets alla k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>er finns närvarande. Internt<br />

har vi blivit en mer lärande organisation. Alla är mer pålästa, <strong>inte</strong><br />

bara <strong>om</strong> bolag utan <strong>om</strong> skatteregler, p<strong>ens</strong>ioner, utvecklingen i<br />

Ryssland, Kina osv. <strong>De</strong>t tror jag även k<strong>om</strong>mer kunderna till del<br />

och det märks att förtroendet för vår affärsmodell ökar. Allt fler<br />

kunder visar det gen<strong>om</strong> att välja diskretionär förvaltning. <strong>De</strong>t är<br />

ofta det effektivaste sättet och det skapar tid för annat. För personer<br />

s<strong>om</strong> driver egna företag är det normalt svårt att få tid över för<br />

att sköta en egen kapitalförvaltning på ett effektivt sätt.<br />

Kunden får månadsvisa portföljrapporter och vi gör dessut<strong>om</strong><br />

kontinuerliga uppföljningar för att kontrollera att behovsanalysen<br />

fortfarande är aktuell. En diskretionär förvaltning är alltså <strong>inte</strong><br />

skriven i sten, utan påverkas självklart av olika händelser.<br />

Nilsson, hur ser våra förvaltare ut?<br />

– <strong>De</strong> är erfarna och professionella. <strong>De</strong> <strong>flesta</strong> har högskoleutbildning<br />

och över 15 års erfarenhet in<strong>om</strong> branschen. Vi har förhållandevis<br />

få kunder per förvaltare. <strong>De</strong>t innebär att vi är tillgängliga för<br />

våra kunder och fler är välk<strong>om</strong>na. ◉<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 7


aKTIV FOnD<br />

aktiv Fond – 87 procent bättre<br />

än världsindex<br />

Fondportföljen Aktiv Fond hade ett mycket bra år 2005. Portföljen<br />

ökade i värde med 56,2 procent. Jämförelseindex MSCI<br />

World steg samma tid med 30,2 procent. Under de senaste fyra<br />

åren har Aktiv Fondportföljen slagit index. Investera i Aktiv Fond<br />

<strong>om</strong> du vill låta de främsta förvaltarna sköta dina pengar.<br />

Jämförelser med index är enligt vår mening egentligen ganska<br />

ointressant. Vi vill <strong>inte</strong> begränsa oss till att försöka följa index<br />

s<strong>om</strong> de <strong>flesta</strong> gör. Vi vill skapa bra avkastning.<br />

Förvaltningsfilosofin i Aktiv Fond är enkel. Vi tror<br />

på att:<br />

• välja ut de bästa förvaltarna och fonderna på marknaden.<br />

• endast investera i regioner eller sektorer vi har stark tro på<br />

• välja förvaltare s<strong>om</strong> väljer aktier, <strong>inte</strong> indexkramare<br />

• koncentrera portföljen till fonder med begränsat antal<br />

innehav<br />

• sträva efter en god, riskjusterad avkastning<br />

Under de senaste fyra åren har fondurvalet i Aktiv Fond gjorts<br />

enligt denna filosofi. Under den perioden har aktiv fond överträffat<br />

världsindex med 87 procent.<br />

Några av de fonder s<strong>om</strong> användes i Aktiv Fond och s<strong>om</strong><br />

rek<strong>om</strong>menderats under 2005 är:<br />

Skagen Global, med förvaltaren Filip Weintraub i spetsen, är ett<br />

bra exempel på en extern förvaltare s<strong>om</strong> används i H&Q Private<br />

<strong>Bank</strong>ings förvaltning. Filip Weintraub är en av värld<strong>ens</strong> främsta<br />

globalförvaltare. Nyligen utsågs han till bästa Globalfondsförvaltare,<br />

av Morningstar och Dag<strong>ens</strong> Industri, för andra året i rad.<br />

Aktiv Fond investerar hos Filip Weintraub för att han har en enkel<br />

och tydlig investeringsfilosofi, s<strong>om</strong> han följer med stor disciplin.<br />

Tack vare detta har han och k<strong>om</strong>mer han troligen även i framtiden<br />

att överträffa sina konkurrenter. Skagen Global ökade i värde<br />

med 49 procent 2005.<br />

8 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

TEXT: ANDREAS ULLER<br />

Lannebo Småbolag Select förvaltas av Peter Rönström s<strong>om</strong> har en<br />

enastående historik på sv<strong>ens</strong>ka småbolagsinvesteringar. Fonden<br />

ökade i värde med 49 procent under 2005. Vi har hittills <strong>inte</strong> hittat<br />

någon annan sv<strong>ens</strong>k småbolagsfövaltare s<strong>om</strong> under lång tid kan<br />

uppvisa en liknande avkastning. Peter är <strong>inte</strong> bäst varje <strong>ens</strong>kilt<br />

år men ligger alltid med i toppen. <strong>De</strong>tta i k<strong>om</strong>bination med hans<br />

ödmjuka och försiktiga syn på risk är orsaken till vår rek<strong>om</strong>mendation<br />

att investera i fonden, tills den i s<strong>om</strong>ras stängdes för nya<br />

investeringar.<br />

Odin offshore är en nischad sektorfond. Förvaltaren Lars Mohagen<br />

investerar i företag in<strong>om</strong> oljeservice. <strong>De</strong>tta kan vara bolag<br />

s<strong>om</strong> tillverkar riggar eller annan viktigt utrustning för olje- och<br />

gasutvinning. Med stöd av höga oljepriser och begränsad tillgång<br />

på olja har oljeservicesektorn har haft en otrolig återhämtning.<br />

<strong>De</strong>t finns fortsatta argument s<strong>om</strong> ger stöd för att vara investerad<br />

i denna sektor. Fonden Odin Offshore steg förra året med 111<br />

procent.


FOTO: DAGENS INDUSTRI<br />

– <strong>De</strong>t finns en tröskel, folk drar <strong>sig</strong> för att<br />

kontakta en Private <strong>Bank</strong>, säger Hasse Olsson,<br />

”Mr Dag<strong>ens</strong> Industri”.<br />

Hasse Olsson är styrelseledamot i Bonnier<br />

Business Press, i Hufvudstadsbladet i<br />

Helsingfors samt gästprofessor i journalistik<br />

vid Göteborgs Universitet.<br />

Vad tänker du på när du hör orden Private<br />

<strong>Bank</strong>ing?<br />

– Jag tänker på rådgivning och förvaltning.<br />

Är det allt?<br />

– Ja, det täcker in rätt bra, men Private<br />

<strong>Bank</strong>ing är ju <strong>inte</strong> ett särdeles publikt<br />

begrepp. Marknadsföringen in<strong>om</strong> den<br />

sektorn tycks vara mycket återhållsam. <strong>De</strong>t<br />

Vad är Private <strong>Bank</strong>ing för dig?<br />

– <strong>De</strong>t är ett företag, s<strong>om</strong> säljer tjänster in<strong>om</strong><br />

det finansiella <strong>om</strong>rådet till människor s<strong>om</strong><br />

<strong>inte</strong> har k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> eller tid att engagera <strong>sig</strong><br />

själva. <strong>De</strong> <strong>flesta</strong> firmor gör det dessut<strong>om</strong> till<br />

<strong>om</strong>otiverat höga kostnader.<br />

Hur ser du på marknaden för Private <strong>Bank</strong>ing<br />

i Sverige?<br />

– Jag gör det mesta själv och är därmed<br />

kanske <strong>inte</strong> den rätte att fråga. Mitt bestämda<br />

intryck är dock att det behövs en uppstyrning<br />

av strukturen i sektorn. <strong>De</strong> <strong>flesta</strong> på<br />

marknaden vill knappt överhuvudtaget<br />

diskutera <strong>asset</strong> allocation, sannolikt för att<br />

det <strong>inte</strong> går att ta betalt för det. <strong>De</strong>t är ändå<br />

den <strong>ens</strong>kilt viktigaste tjänsten in<strong>om</strong> kapitalförvaltning<br />

och s<strong>om</strong> människor har behov<br />

av. Skatte-, p<strong>ens</strong>ionsfrågor och fördelning<br />

på olika tillgångsslag är generellt sett mycket<br />

viktigare än traditionell stockpicking.<br />

Ambitionen hos de <strong>flesta</strong> marknadsaktörerna<br />

tycks snarast vara att snabbt kasta in<br />

folk i någon fond, s<strong>om</strong> de dessut<strong>om</strong> tar ut<br />

”<strong>De</strong>t tilltalar mig att personer står<br />

s<strong>om</strong> garanter för verksamheten”<br />

hör säkert till bransch<strong>ens</strong> kultur, den har<br />

alltid varit lite lågmäld.<br />

Många människor tror nog att de <strong>inte</strong> är<br />

tillräckligt förmögna för att vara intressanta.<br />

<strong>De</strong>t finns en tröskel, folk drar <strong>sig</strong> för<br />

att ta kontakt med en Private <strong>Bank</strong>. Andra<br />

är troligen <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> medvetna <strong>om</strong> att de har<br />

ett behov. Förmodligen är det rätt tillfälle<br />

att nu öka marknadsföringen.<br />

Varför tycker du det?<br />

– <strong>De</strong>t förefaller sannolikt att den underliggande<br />

efterfrågan på finansiella lösningar<br />

och kapitalförvaltning k<strong>om</strong>mer att öka<br />

dramatiskt i takt med att de stora årskullarna<br />

från 1940-talet nu går i p<strong>ens</strong>ion. I<br />

den gruppen finns det gott <strong>om</strong> kapital och<br />

dessut<strong>om</strong> många egna företagare. Visserligen<br />

har slopandet av arvs- och gåvoskatten<br />

gjort livet något enklare, men k<strong>om</strong>plicerade<br />

sv<strong>ens</strong>ka skatteregler borgar ändå för ett<br />

stort behov av bra rådgivning in<strong>om</strong> skatter,<br />

p<strong>ens</strong>ioner och kapitalförvaltning.<br />

Hur ser du på marknaden för Private<br />

<strong>Bank</strong>ing i Sverige?<br />

”<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> <strong>bryr</strong> <strong>sig</strong> <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> <strong>om</strong> <strong>asset</strong><br />

<strong>allocation”</strong><br />

höga avgifter för.<br />

Gillar du <strong>inte</strong> fonder?<br />

– Fonder har självklart en plats på marknaden,<br />

speciellt de s<strong>om</strong> är inriktade mot mer exotiska<br />

marknader eller specifika och udda branscher.<br />

<strong>De</strong>t är dock oroande att en allt större del av<br />

kapitalet på börsen blir institutionellt. För mig<br />

är staten och exempelvis Skandia samma typ<br />

av ägare. Privat ägande borde främjas i större<br />

utsträckning.<br />

Något s<strong>om</strong> också irriterar mig är att många<br />

fondförvaltare jämför <strong>sig</strong> med ett börsindex<br />

s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> inkluderar erhållna utdelningar, trots<br />

att de varje år lägger tillbaka utdelningen i<br />

fonden. <strong>De</strong>t ger stor effekt sett över en längre<br />

period.<br />

Har Du någon uppfattning <strong>om</strong> H&Q Private<br />

<strong>Bank</strong>ing?<br />

–H&Q framstår s<strong>om</strong> en spänstig organisation,<br />

s<strong>om</strong> reagerar snabbt på olika <strong>om</strong>världshändelser.<br />

Företaget kan bli en viktig part i en<br />

seriös utveckling av branschen. ◉<br />

InTeRVJUeR<br />

– Förmodligen blir konkurr<strong>ens</strong>en tuffare.<br />

Storbankerna har tidigare varit gynnade.<br />

Folk har varit trogna sin bank och kanske<br />

<strong>om</strong>edvetna <strong>om</strong> att det finns andra alternativ.<br />

<strong>De</strong>t börjar luckras upp och en ökad<br />

marknadsföring från uppstickarna kan<br />

successivt förändra den bilden.<br />

Hur ser du på H&Q Private <strong>Bank</strong>ing?<br />

– <strong>De</strong>t är starkt att två privatpersoner, Sven<br />

Hagströmer och Mats Qviberg, har kunnat<br />

bygga en så framgångsrik företagsgrupp.<br />

Generellt tilltalar det mig att personer står<br />

s<strong>om</strong> garanter för verksamheten, de <strong>flesta</strong><br />

bolag är alldeles för anonyma. Jag är också<br />

imponerad av att de har kunnat hålla sams<br />

så länge.<br />

H&Q förknippas starkt med sina<br />

grundare. <strong>De</strong>t ska därför bli intressant att<br />

se vad s<strong>om</strong> händer <strong>om</strong> Mats Qviberg blir<br />

ordförande i Aktiespararna. <strong>De</strong>t är en tung<br />

och prestigefylld post. Sköts den bra kan<br />

det skänka extra glans även över företaget<br />

H&Q. Samtidigt kan det bli k<strong>om</strong>plicerat,<br />

teoretiskt kan Aktiespararna och H&Q<br />

hamna på kontrakurs. ◉<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

– Många aktörer vill snabbt kasta in folk i<br />

någon dyr fond, säger Marcus Storch.<br />

Marcus Storch är ordförande i Nobelstiftelsen,<br />

vice ordf. i Axel Johnson AB,<br />

medlem av Kungliga Vet<strong>ens</strong>kapsakademien<br />

mm.<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 9<br />

FOTO: PRESSENS BILD/ROGER TILLBERG


InTeRJVU<br />

”H&Q Private <strong>Bank</strong>ing är mer än en<br />

Private <strong>Bank</strong>”<br />

Vad menar folk när de säger Private<br />

<strong>Bank</strong>?<br />

– Man kan mena olika saker. <strong>De</strong>t beror på<br />

var man befinner <strong>sig</strong>. <strong>De</strong>n traditionella<br />

betydelsen ute i Europa är en VIP-behandling<br />

av förmögna privatkunder. En Private<br />

<strong>Bank</strong> ger personlig service, kunderna får<br />

hjälp med betalningar, deklarationer, kapitalförvaltning<br />

och allmän rådgivning. När<br />

det gäller placeringarna handlar det nästan<br />

uteslutande <strong>om</strong> bank<strong>ens</strong> egna produkter.<br />

<strong>De</strong>t var tidigare stort hemlighetsmakeri<br />

kring dessa verksamheter och kunderna<br />

fick betala dyrt för sin VIP-service. <strong>De</strong>t<br />

handlade också mycket <strong>om</strong> ”offshorepengar”.<br />

I dagsläget har dock transpar<strong>ens</strong>en<br />

ökat även ute i Europa. Själv har<br />

jag viss erfarenhet av hur det fungerar i<br />

Schweiz, Tyskland och några andra länder.<br />

Och den sv<strong>ens</strong>ka marknaden?<br />

– Tidigare var marknaden ett oligopol och<br />

fortfarande ligger det största kapitalet hos<br />

storbankernas notariatavdelningar. På<br />

1970- och 1980-talet började det dyka upp<br />

konkurrenter i form av olika fondk<strong>om</strong>missionärsfirmor.<br />

Alfred Berg, Hägglöfs och<br />

Jacobson & Ponsbach tillhörde förtrupperna.<br />

Vissa utvecklades vidare i riktning<br />

mot Private <strong>Bank</strong>ing, men i dagsläget är de<br />

<strong>flesta</strong> borta från den marknaden.<br />

10 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

Hur ser du på H&Q Private <strong>Bank</strong>ing?<br />

– Med den utveckling ni har haft, har<br />

H&Q Private <strong>Bank</strong>ing blivit något mer än<br />

en Private <strong>Bank</strong>. Kapitalförvaltning k<strong>om</strong>binerat<br />

med kvalitativ skatterådgivning<br />

och med speciell inriktning mot entreprenörer<br />

är mer avancerat än begreppet<br />

Private <strong>Bank</strong>ing i traditionell mening. Ni<br />

borde faktiskt kalla er något annat.<br />

Jag är själv kund hos H&Q och troligen<br />

en ganska krävande sådan.<br />

<strong>De</strong>t var en överraskande, och positiv,<br />

vändning av den här <strong>inte</strong>rvjun. Har du<br />

varit kund länge och är du nöjd?<br />

– Jag har varit kund i nästan 20 år. Utvecklingen<br />

av tjänsteutbudet, framför allt under<br />

senare år, har varit klart positiv och jag har<br />

förtroende för verksamheten. Administrationen<br />

fungerar bra liks<strong>om</strong> rådgivningen,<br />

både in<strong>om</strong> finansiell planering och in<strong>om</strong><br />

kapitalförvaltningen. Min uppfattning är<br />

att H&Q tillhör toppskiktet i branschen,<br />

speciellt för kunder med stor och k<strong>om</strong>plicerad<br />

ekon<strong>om</strong>i. ◉<br />

– H&Q tillhör toppskiktet i branschen, säger Björn<br />

Björnsson.<br />

Björn Björnsson är vice ordförande i Skandia,<br />

styrelsemedlem i Billerud, Bure och flera onoterade<br />

bolag. Björn Björnsson driver även egen rådgivningsverksamhet,<br />

in<strong>om</strong> bl.a. strategi- och finansieringsfrågor,<br />

riktad till företag och institutioner.<br />

EN SJÄLVKLARHET?<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

S<strong>om</strong> kund kan Du hämta Din portföljrapport över<br />

<strong>inte</strong>rnet med bla värdeutveckling, jämförelseindex,<br />

anskaffningskurser, reavinster och förluster,<br />

utdelningar och ränteintäkter. Du har även Ditt<br />

uppdaterade K-4 underlag inför deklarationen. Vill du<br />

veta vad vi är riktigt duktiga på? Ring 08-696 15 30.<br />

FOTO: STICKAN KENNE


Mats Qviberg:<br />

”Vi ger service på Dina pengar”<br />

H&Q blir snart bank. <strong>De</strong>t öppnar möjligheten att få<br />

nya kunder, sådana s<strong>om</strong> i sina statuter har att<br />

affärerna ska göras gen<strong>om</strong> en sv<strong>ens</strong>k bank.<br />

Hur k<strong>om</strong>mer det <strong>sig</strong> att<br />

H&Q blivit så starkt på<br />

privatsidan?<br />

– <strong>De</strong>t hela startade egentligen<br />

i början på 1990-talet.<br />

Vi tog över 1:a Sparbank<strong>ens</strong><br />

kapitalförvaltning, DN:s och<br />

SCA:s allemansfonder.<br />

Kapitalförvaltning mot<br />

privatkunder levde ett<br />

stillsamt liv, men byggdes<br />

successivt upp av Hans<br />

Hedström under de åren.<br />

På den tiden var det mycket<br />

hetare med Investment <strong>Bank</strong>ing,<br />

corporate finance och<br />

själva handeln med aktier.<br />

En viktig rekrytering för<br />

utvecklingen av privatsidan<br />

var självklart Per Axman,<br />

s<strong>om</strong> 1998 tog över ledningen<br />

för den affären.<br />

När blev ni i styrelsen intresserade<br />

av att utveckla en<br />

Private <strong>Bank</strong>?<br />

– <strong>De</strong>t skedde under krisåren<br />

2001/2002. Vi delade upp<br />

privatverksamheten i fonder,<br />

mindre kunder och större<br />

kunder. Fonderna gick sin<br />

väg och bildade eget bolag,<br />

näthandelsbolaget Avanza<br />

bildades för att kunna ge<br />

god service för de mindre<br />

kunderna, medan storkundsgruppen<br />

utvecklades vidare<br />

i riktningen mot en Private<br />

<strong>Bank</strong>.<br />

Hur har styrelsen resonerat<br />

kring dessa frågor?<br />

– <strong>De</strong>t är Per Axman s<strong>om</strong> har drivit utvecklingen. Han har satsat<br />

på fler skattejurister, k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> in<strong>om</strong> emerging markets, eget<br />

FOTO: STIG-GöRAN NILSSON<br />

Mats Qviberg, styrelseordförande i H&Q Fondk<strong>om</strong>mission AB<br />

”Vi blir snart bank – det höjer vår servicenivå.”<br />

InTeRVJU<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

p<strong>ens</strong>ionsbolag etc. I styrelsen<br />

har vi <strong>inte</strong> haft några<br />

invändningar. Vi kanske<br />

till och med varit oroande<br />

eniga, det har <strong>inte</strong> <strong>ens</strong> blivit<br />

några heta diskussioner<br />

inför de olika besluten, men<br />

han har gjort det mycket<br />

bra.<br />

Är det någon tjänst du<br />

saknar?<br />

– Nu blir vi snart bank och<br />

därmed k<strong>om</strong>mer vi även<br />

kunna hjälpa våra kunder<br />

med betalningstjänster,<br />

kort osv. Förut<strong>om</strong> att vi<br />

kan förbättra servicenivån<br />

innebär det också att vi kan<br />

bli aktuella för sådana kunder,<br />

s<strong>om</strong> i sina statuter har<br />

begränsningen att affärerna<br />

ska göras gen<strong>om</strong> sv<strong>ens</strong>k<br />

bank.<br />

Om du blickar ett antal<br />

år framåt i tiden. Vad<br />

k<strong>om</strong>mer att hända?<br />

– Konkurr<strong>ens</strong>en k<strong>om</strong>mer att<br />

hårdna ytterligare. Nordea<br />

ska den närmaste tiden<br />

anställa mängder med folk<br />

in<strong>om</strong> Private <strong>Bank</strong>ing-<strong>om</strong>rådet.<br />

<strong>De</strong> andra storbankerna<br />

k<strong>om</strong>mer naturligtvis<br />

att bevaka sina marknadsandelar.<br />

Varför behövs egentligen<br />

Private <strong>Bank</strong>ing?<br />

– <strong>De</strong>t är egentligen <strong>inte</strong><br />

konstigare än att man vill<br />

ha service på sin bil. H&Q Private <strong>Bank</strong>ing ger service på Dina<br />

pengar. ◉<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 11


FInansIell PlaneRInG<br />

Cypern, norge, luxemburg, schweiz, Belgien eller Holland<br />

Visst är det rörigt...<br />

Vi är övertygade <strong>om</strong> att vår känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> alla de olika skattelösningar<br />

s<strong>om</strong> finns ”därute” har stor betydelse för hur Ditt<br />

ägande ska struktureras. Ofta har det lika stor betydelse s<strong>om</strong> beslutet<br />

<strong>om</strong> i vilka tillgångar Du placerar Dina pengar. Vi är därtill<br />

övertygade <strong>om</strong> att vår gen<strong>om</strong>tänkta kapitalförvaltning i längden<br />

k<strong>om</strong>mer att ge Dig mer pengar och fler möjligheter.<br />

Visst skulle det vara underbart att slippa en del av den<br />

astron<strong>om</strong>iska beskattning s<strong>om</strong> vi sv<strong>ens</strong>kar är utsatta<br />

för. För den s<strong>om</strong> är bosatt i Sverige och behöver sina<br />

ink<strong>om</strong>ster för att betala de dagliga levnadskostnaderna<br />

är det dock mycket svårt att undvika skatten. <strong>De</strong>n s<strong>om</strong> <strong>inte</strong><br />

behöver pengarna för sin konsumtion är å andra sidan i ett bättre<br />

läge. Vi har i vår tidning Finansiell Planering och i flera tidigare<br />

nummer av detta magasin berättat <strong>om</strong> möjligheten att använda<br />

<strong>sig</strong> av utländska bolag för att minska det totala skattetrycket. Samtidigt<br />

har vi också flaggat för de skattemäs<strong>sig</strong>a risker och höga<br />

kostnader s<strong>om</strong> utländska bolag kan föra med <strong>sig</strong>. Våra tidigare<br />

artiklar har väckt många positiva reaktioner och en mängd frågor.<br />

Vad kan man tjäna? Och <strong>inte</strong> minst, vilka är riskerna? Alltså finns<br />

det anledning för oss att återk<strong>om</strong>ma till ämnet.<br />

Ingress<br />

12 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

TEXT: JÖRGEN GRÖNLUND<br />

PETER GRUFMAN<br />

En mycket vanlig förek<strong>om</strong>mande lösning är att privata tillgångar<br />

eller tillgångar i det egna bolaget läggs in i ett utländskt<br />

holdingbolag. Ägaren till holdingbolaget planerar ofta att i framtiden<br />

flytta härifrån och då till ett land s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> beskattar kapitalvinster<br />

lika hårt s<strong>om</strong> Sverige eller s<strong>om</strong> kanske <strong>inte</strong> alls beskattar<br />

sådana vinster. Efter flytten kan ägaren avveckla holdingbolaget,<br />

ta ut pengarna och betala låg eller ingen skatt på det s<strong>om</strong> tas ut.<br />

<strong>De</strong>n s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> avser att flytta ut från Sverige i närtid utnyttjar<br />

ofta det förhållandet att många länder <strong>inte</strong> har något låneförbud<br />

mellan bolaget och dess ägare. <strong>De</strong>t går alltså att fram till utflyttningen<br />

låna pengar från det egna bolaget för att bekosta den egna<br />

konsumtionen. Lägg därtill att ägaren kan få avdrag i den sv<strong>ens</strong>ka<br />

deklarationen för den ränta s<strong>om</strong> betalas till det egna bolaget, samtidigt<br />

s<strong>om</strong> räntan i regel beskattas med en låg skattesats i det land<br />

där bolaget finns.<br />

norge eller Cypern<br />

<strong>De</strong>t här är förstås en fantastisk lösning för den s<strong>om</strong> ska flytta ut<br />

från Sverige. Alla vill dock <strong>inte</strong> flytta och det krävs faktiskt <strong>inte</strong><br />

emigration för att utländska bolag ska framstå s<strong>om</strong> ett intressant<br />

alternativ. Ofta kan det vara mycket förmånligt att bedriva sin<br />

kapitalförvaltning via ett utländskt bolag. Flera länder har<br />

nämligen valt att <strong>inte</strong> beskatta vinster och utdelningar<br />

i bolagssektorn. Exempelvis är det skattefritt för ett<br />

norskt bolag att ta emot vinster och utdelningar<br />

på aktier. Jämför det med ett sv<strong>ens</strong>kt bolag s<strong>om</strong> i<br />

normalfallet måste betala 28 procents skatt på<br />

sådana ink<strong>om</strong>ster. <strong>De</strong>n sv<strong>ens</strong>ka skatteavbränningen<br />

slår självklart mycket hårt och tvingar<br />

ofta investeraren att ta skattemäs<strong>sig</strong>a hänsyn,<br />

när allt fokus i stället borde ägnas på<br />

affären. <strong>De</strong>n s<strong>om</strong> har ett lite större kapital<br />

att förvalta har alltså väldigt mycket att<br />

vinna på att driva förvaltningen gen<strong>om</strong><br />

ett norskt bolag. Ett annat land, s<strong>om</strong><br />

kanske är ännu mer lämpligt för den<br />

här typen av skattefri kapitalförvaltning,<br />

är Cypern.<br />

<strong>De</strong>t är viktigt att välja rätt land för<br />

utländska bolagsstrukturer


S<strong>om</strong> vi ofta framhåller är det dock <strong>inte</strong> så enkelt s<strong>om</strong> att<br />

bara bestämma <strong>sig</strong> för att sätta upp ett utländskt bolag. Här<br />

finns höga och ibland onödiga kostnader. En del mindre<br />

seriösa aktörer tar oförskämt bra betalt för sina tjänster. I en<br />

del fall, och det är förstås väldigt mycket allvarligare, har det<br />

dessut<strong>om</strong> visat <strong>sig</strong> att det s<strong>om</strong> en gång framstod s<strong>om</strong> en bra<br />

skattelösning <strong>inte</strong> längre är det på grund av dålig rådgivning,<br />

regelförändringar i det utländska bolagets hemland eller ändringar<br />

i det sv<strong>ens</strong>ka skattesystemet. För oss blir det därför <strong>inte</strong><br />

sällan nödvändigt att hitta mer eller mindre k<strong>om</strong>plicerade och<br />

kostsamma lösningar för att montera ned utlandslösningar. När<br />

vi finansiella planerare på H&Q Private <strong>Bank</strong>ing granskar ett<br />

upplägg ställer vi oss därför alltid på ett tidigt stadium frågan;<br />

Kan man gå ur den här lösningen utan skatteeffekter <strong>om</strong> det<br />

visar <strong>sig</strong> att strukturen <strong>inte</strong> håller vad den lovar?<br />

Vad hände med Belgien och Holland<br />

Vanliga länder för utländska holdingbolagsstrukturer har av<br />

tradition varit Belgien, Holland, Luxemburg och Schweiz. Av<br />

dessa länder är det enligt vår uppfattning bara Luxemburg s<strong>om</strong><br />

är ett bra ”holdingbolagsland”. Varför menar vi att det är så?<br />

I Belgien har ett flertal sv<strong>ens</strong>ka ägare till belgiska bolag utan<br />

större framgång tvingats till <strong>om</strong>fattande processer mot belgiska<br />

myndigheter. <strong>De</strong> belgiska myndigheterna har nämligen k<strong>om</strong>mit<br />

fram till att det <strong>inte</strong> går att underprisöverlåta aktier till ett belgiskt<br />

bolag utan skattekonsekv<strong>ens</strong>er. Följden har<br />

blivit att det belgiska bolaget har bolagsbeskattats<br />

för skillnaden mellan införsäljningspriset<br />

och tillgång<strong>ens</strong> marknadsvärde.<br />

<strong>De</strong>t har också i många fall blivit fråga <strong>om</strong><br />

skattetillägg. <strong>De</strong>n belgiska lösningen har<br />

alltså blivit mycket dyr för några olyckliga<br />

individer. Av detta skäl finns det knappast<br />

någon aktör s<strong>om</strong> använder <strong>sig</strong> av belgiska<br />

bolag i detta sammanhang. Belgien kan<br />

dock fortfarande vara ett bra land att flytta<br />

till för den s<strong>om</strong> ska göra en exit och ta hem<br />

pengarna till låg beskattning.<br />

När det gäller Holland är problemen snarare av administrativ<br />

och ekon<strong>om</strong>isk karaktär. Många har funnit att det holländska<br />

kostnadsläget är oförutsägbart och avsevärt mycket högre än<br />

vad s<strong>om</strong> gäller i andra länder. Utan överdrift kan också hävdas<br />

att k<strong>om</strong>munikationen med bolagsförvaltaren och de holländska<br />

myndigheterna många gånger är extremt tungrodd.<br />

”<strong>De</strong>t här är en<br />

b<strong>om</strong>b s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer<br />

att explodera”<br />

<strong>De</strong>t förlorade paradiset<br />

När det slutligen gäller Schweiz har ändrade sv<strong>ens</strong>ka regler och<br />

klargörande praxis lett till att vinster och utdelningar hos ett holdingbolag<br />

i Schweiz ofta <strong>om</strong>fattas av de sv<strong>ens</strong>ka s k CFC-reglerna.<br />

<strong>De</strong>ssa regler medför att den sv<strong>ens</strong>ke ägaren personligen k<strong>om</strong>mer<br />

att beskattas för det schweiziska bolagets ink<strong>om</strong>ster (med upp<br />

mot 65 procents faktisk skatt) <strong>om</strong> den schweiziska bolagsskatten<br />

understiger 15,4 procent. Vissa kantoner har bolagsbeskattning<br />

s<strong>om</strong> klart understiger denna nivå. Även <strong>om</strong> det <strong>inte</strong> talas <strong>om</strong> det<br />

har flera sv<strong>ens</strong>kar redan nu råkat ut för att med privata pengar<br />

behöva betala motsvarande hela vinsten på kapitalförvaltningen i<br />

sv<strong>ens</strong>k skatt och sv<strong>ens</strong>ka skattetillägg. Vår prognos; <strong>De</strong>t här är en<br />

b<strong>om</strong>b s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer att explodera. Vi gillar fortfarande Schweiz,<br />

men <strong>inte</strong> för kapitalförvaltning via bolag.<br />

Hur kryper man ur schweiz<br />

En hyperaktuell fråga är vad en ägare till ett schweiziskt bolag kan<br />

göra för att undvika CFC-reglernas tillämpning? För en sv<strong>ens</strong>k<br />

delägare är det enklaste sättet förmodligen att gen<strong>om</strong> en ”ruling” i<br />

Schweiz avtala <strong>om</strong> en högre skattesats för bolaget. Tyvärr för detta<br />

Vad är CFC-beskattning?<br />

FInansIell PlaneRInG<br />

CFC är en <strong>inte</strong>rnationellt vedertagen term s<strong>om</strong> står för Controlled<br />

Foreign C<strong>om</strong>pany. Syftet med de sv<strong>ens</strong>ka reglerna på detta <strong>om</strong>råde är<br />

att förhindra att lågbeskattade utländska juridiska personer används<br />

på ett sådant sätt att den sv<strong>ens</strong>ka skattebasen urholkas. Reglerna<br />

innebär förenklat att den sv<strong>ens</strong>k s<strong>om</strong> äger aktier eller andra andelar<br />

i ett utländskt lågbeskattat subjekt måste ta upp det utländska<br />

subjektets ink<strong>om</strong>ster s<strong>om</strong> en intäkt i ink<strong>om</strong>stslaget näringsverksamhet.<br />

För att träffas av reglerna krävs en ägarandel <strong>om</strong> minst 25 procent av<br />

den utländska juridiska person<strong>ens</strong> kapital eller röster vid utgången av<br />

delägar<strong>ens</strong> beskattningsår. <strong>De</strong>t utländska subjektet anses lågbeskattat<br />

<strong>om</strong> nettoink<strong>om</strong>sten beräknad efter sv<strong>ens</strong>ka skatteregler beskattas efter<br />

en skattesats s<strong>om</strong> understiger 15,4 procent. Från denna beskattning<br />

görs dock undantag för delägande i utländska juridiska personer s<strong>om</strong><br />

hör hemma i någon av de stater s<strong>om</strong> räknas upp i en särskild lista i<br />

lagen. Ägare till lågbeskattade subjekt i de på listan upptagna staterna<br />

kan alltså <strong>inte</strong> bli föremål för CFC-beskattning. <strong>De</strong>n första rek<strong>om</strong>mendationen<br />

är alltså; Kolla listan!<br />

med <strong>sig</strong> att fördelarna med att förvalta sitt kapital via Schweiz till<br />

stor del försvinner efters<strong>om</strong> skatten på avkastningen ökar. Vi har<br />

en del andra funderingar <strong>om</strong> hur CFC-beskattningen<br />

kan undvikas men det får vi ta i <strong>ens</strong>kilda<br />

diskussioner med våra kunder.<br />

S<strong>om</strong> nyss sagts gillar vi i många fall fort-<br />

farande Schweiz. Vi gillar också fortfarande<br />

Luxemburg s<strong>om</strong> ”exitland”. S<strong>om</strong> de allra <strong>flesta</strong><br />

numera vet förde vi s<strong>om</strong> de första i Sverige fram<br />

Norge s<strong>om</strong> ett (o)sannolikt skatteparadis. Nu<br />

när också alla andra ”springer” på Norge finns<br />

det dock alla skäl i världen att åter erinra <strong>om</strong><br />

ett annat alternativ in<strong>om</strong> EU/EES s<strong>om</strong> börjar<br />

kännas alltmer attraktivt. Cypern blev medlem<br />

i EU i maj 2004 och anpassade samtidigt sina<br />

skatteregler till den nya situation s<strong>om</strong> landet befann <strong>sig</strong> i. Alla<br />

bolag på Cypern beskattas numera på liknande sätt och lyder<br />

under samma nationella skatteregler. <strong>De</strong>n normala bolagsskatten<br />

är 10 procent. Beskattningen drabbar dock <strong>inte</strong> ink<strong>om</strong>ster vid<br />

försäljning av noterade eller onoterade aktier och andelar i handelsbolag,<br />

men också många andra typer av värdepapper <strong>om</strong>fattas<br />

av skattefriheten.<br />

En bland flera saker s<strong>om</strong> gör cypriotiska bolag intressanta i<br />

jämförelse med exempelvis norska bolag är att cypriotiska bolag<br />

även med fördel kan användas s<strong>om</strong> holdingbolag i en ”exitlösning”.<br />

I korthet går det till på det sättet att det sv<strong>ens</strong>ka bolaget<br />

säljs till det cypriotiska bolaget. <strong>De</strong>t sv<strong>ens</strong>ka bolaget avvecklas<br />

och de (eventuellt) avskattade vinstmedlen förs till det cypriotiska<br />

bolaget. Därefter kan ägaren under vissa förutsättningar avveckla<br />

det cypriotiska bolaget till mycket låg eller ingen beskattning.<br />

<strong>De</strong>tta bygger givetvis på att den sv<strong>ens</strong>ke ägaren är skattemäs<strong>sig</strong>t<br />

utskriven från Sverige. <strong>De</strong>t får <strong>inte</strong> heller finnas kvar några<br />

kopplingar s<strong>om</strong> skulle kunna ge Skatteverket anledning att anse<br />

att personen har väsentlig anknytning hit. Ett tänkbart bosättningsland<br />

är faktiskt Cypern, efters<strong>om</strong> man där <strong>inte</strong> beskattar<br />

kapitalvinster för privatpersoner.<br />

Kontakta Finansiell planering<br />

Ok, nu har vi återigen skummat på ytan. Att överblicka den <strong>inte</strong>rnationella<br />

skatterätten är dock en närmast <strong>om</strong>öjlig uppgift. <strong>De</strong>t är<br />

därför s<strong>om</strong> så väldigt många lösningar hamnar fel. När vi väljer<br />

samarbetspartners på skatte<strong>om</strong>rådet försöker vi därför att hitta<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 13


FOTO: STICKAN KENNE<br />

Jörgen Grönlund och Peter Grufman är två erfarna skattejurister. Slå dem en <strong>sig</strong>nal, det kan löna <strong>sig</strong>.<br />

de allra bästa på respektive <strong>om</strong>råde. Vår egen enkla ambition är<br />

att vara bäst på att veta vad s<strong>om</strong> finns. Vi är, trots vår tidigare bakgrund,<br />

<strong>inte</strong> ”skatterådgivare” och säljer <strong>inte</strong> längre ”timmar”. Vårt<br />

arbete hos H&Q Private <strong>Bank</strong>ing är i stället att behärska marknad<strong>ens</strong><br />

olika lösningar och bedöma vilka av dem s<strong>om</strong> passar just<br />

för Dig. Vi är övertygade <strong>om</strong> att vår känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> alla de olika<br />

skattelösningar s<strong>om</strong> finns ”därute” har stor betydelse för hur Ditt<br />

ägande ska struktureras, ofta lika stor betydelse s<strong>om</strong> beslutet <strong>om</strong> i<br />

vilka tillgångar Du placerar Dina pengar. Vi är därtill övertygade<br />

<strong>om</strong> att vår gen<strong>om</strong>tänkta kapitalförvaltning och våra kringtjänster,<br />

nämligen vi på finansiell planering, de särskilt utformade produkterna,<br />

vår avdelning för emerging markets, vår p<strong>ens</strong>ionstjänst och<br />

vår entreprenörstjänst i längden k<strong>om</strong>mer att ge Dig mer pengar<br />

och fler möjligheter. Kort sagt tror vi på vårt unika koncept för<br />

Private <strong>Bank</strong>ing.<br />

Vårt grundläggande råd i alla sammanhang; Ring oss. Vi kan<br />

ibland vara rätt kul att snacka med och därtill kan det faktiskt<br />

löna <strong>sig</strong>.<br />

14 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

Peter Grufman<br />

Peter Grufman är den senaste rekryteringen till H&Q Private<br />

<strong>Bank</strong>ings redan starka team av finansiella planerare.<br />

Peter är en mycket erfaren skattejurist. Han har tidigare<br />

arbetat på Skatteverket och Ernst & Young. Närmast k<strong>om</strong>mer<br />

han från SEB Enskilda <strong>Bank</strong>en. Peter är expert på<br />

sv<strong>ens</strong>k fåmansföretagarbeskattning och övriga skattefrågor<br />

s<strong>om</strong> rör ägarledda företag. Han har <strong>om</strong>fattande erfarenhet<br />

av nationella- och <strong>inte</strong>rnationella skattelösningar, s<strong>om</strong> syftar<br />

till att förbättra skattesituationen för företagets ägare.<br />

Peter har också specialiserat <strong>sig</strong> på skattefrågor i samband<br />

med utflytt från Sverige. På senare tid har han även ägnat<br />

särskild uppmärksamhet åt skattefrågor rörande försäljning<br />

av fastigheter och <strong>om</strong>bildningar av hyresrätter till<br />

bostadsrätter.


FOTO: STICKAN KENNE<br />

en vecka i case-<br />

fabriken<br />

Modellportfölj<strong>ens</strong> småaktier har gått mycket starkt.<br />

Peter Werleus beskriver tankarna bak<strong>om</strong> och hur det<br />

gick till när Noc<strong>om</strong> togs in i portföljen.<br />

Innan jag går in lite närmare på hur vi arbetar vill jag göra<br />

en reflektion. Aktie eller bolag är numer utdöende ord på<br />

finansmarknaden. Om man <strong>inte</strong> kan beskriva bolaget eller<br />

aktien s<strong>om</strong> ett ”case” gör man <strong>sig</strong> icke besvär att överhuvudtaget<br />

försöka k<strong>om</strong>municera med marknaden. <strong>De</strong>t festliga är att<br />

även bolagsledningar relaterar till sitt eget bolag sås<strong>om</strong> case, kanske<br />

<strong>inte</strong> alla men en del. Vad snabba vi är att anamma trender och<br />

ord. Bli nu <strong>inte</strong> förvånad! Jag arbetar med att ta fram nya case. Jag<br />

är ingen puritan, så jag anammar direkt detta anglosaxiska ord.<br />

Min absoluta favoritsyssla är att försöka hitta ett case gen<strong>om</strong><br />

att gräva i ett bolag s<strong>om</strong> alla hatar. Jag tänkte beskriva vägen till<br />

den investering (vårt case!) i Noc<strong>om</strong> Modellportföljen gjorde i<br />

juni.<br />

Case<br />

Hatat bolag<br />

<strong>De</strong>t hela började en junimorgon. En av våra leverantörer ringde<br />

och tyckte jag skulle titta på Noc<strong>om</strong>. Noc<strong>om</strong> ja, det namnet kände<br />

jag igen, men det var inga positiva tankar s<strong>om</strong> flög igen<strong>om</strong> huvudet.<br />

Var det <strong>inte</strong> WAP-kungen Anders Jonssons gamla företag?<br />

<strong>De</strong>t bolaget har säkert aldrig tjänat en krona, därmed borde det<br />

största värdet ligga i skatteavdragen, tänkte jag snabbt. Jag var<br />

skeptisk, men mäklaren stod på <strong>sig</strong>. <strong>De</strong>t är en sammanslagning<br />

mellan flera bolag nu, VD är stor ägare och nu ska de börja tjäna<br />

millar, förklarade mäklaren.<br />

OK, ett marknadsvärde på dryga 400 miljoner. Kan bolaget<br />

tjäna 50 miljoner före skatt, ligger det knappast i aktiekursen. Min<br />

nyfikenhet var definitivt väckt. Efter en snabb titt i ägarlistan insåg<br />

jag att här hade vi ett hatat bolag. Fint, tänkte jag. Ägarbilden<br />

var splittrad och det fanns inget större institutionellt<br />

ägande. Jag ringde tillbaka till mäklaren och<br />

sa att vi vill ha ett möte med ledningen och tillika<br />

storägaren.<br />

Ett par dagar senare mötte Tore Davegårdh<br />

och jag ledningen. <strong>De</strong>ssförinnan hade Tore och<br />

jag försökt att studera Noc<strong>om</strong> så gott det gick. En<br />

sammanslagning av tre mindre börsbolag är <strong>inte</strong><br />

det lättaste att tränga igen<strong>om</strong>. Efter den normala<br />

gen<strong>om</strong>gången av bolaget, dvs. kunder, leverantörer,<br />

konkurrenter, produkter etc, tillsammans<br />

med VD förstod vi lite mer, men det var fortfarande<br />

svårt. En sak var klar. IAR s<strong>om</strong> nu var<br />

en del av Noc<strong>om</strong>, kändes intressant. IAR är ett<br />

mjukvarubolag s<strong>om</strong> gör det möjligt att programmera<br />

elektronikkretsar s<strong>om</strong> kan styra diverse<br />

saker sås<strong>om</strong> en luftkonditionering i en bil. IAR<br />

hade en ny VD. Han hade arbetat på Telelogic<br />

s<strong>om</strong> har ett bra ren<strong>om</strong>mé.<br />

stora förlustavdrag<br />

Vidare framk<strong>om</strong> att förlustavdragen var på hela<br />

425 miljoner samt att bolaget hade en förväntad<br />

nettokassa kring 50 miljoner. <strong>De</strong>t var verkligen<br />

skönt, något s<strong>om</strong> är viktigt för mig är en stabil<br />

finansiell situation när ett bolag ska göra en<br />

”turnaround”. Jag vill <strong>inte</strong> ha finansiell risk sam-<br />

Peter Werleus arbetar s<strong>om</strong><br />

strateg på kapitalförvaltningen.<br />

Peter har innan H&Q arbetat med<br />

aktieanalys på bland annat Handelsbanken<br />

Capital Markets.<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 15


Case<br />

tidigt med en stor operationell risk, dvs. risk i själva rörelsen. En<br />

sådan sits kan skapa mycket oro i företaget. VD ska ut och ragga<br />

pengar, när han behöver fokusera på verksamheten. <strong>De</strong>n starka<br />

balansräkningen i Noc<strong>om</strong> kändes bra.<br />

Tore och jag åkte hem och var uppriktigt intresserade av Noc<strong>om</strong>.<br />

Väl på kontoret försökte vi övertyga vår kollega Viktor med<br />

alla argument sås<strong>om</strong> stark balansräkning, VD är storägare, ingen<br />

analytiker följer bolaget, mjukvarudel, mjukvarudistribution<br />

samt en importör av elektronik. Vi ser en 50-procentig potential<br />

i aktien! Viktor var mer skeptisk än vad jag var vid första början.<br />

<strong>De</strong>t gick ett par dagar, men jag kunde <strong>inte</strong><br />

släppa caset. <strong>De</strong>t passade perfekt in i vår<br />

investeringsfilosofi. Vi hade gjort investeringar<br />

i JC och Intrum Justitia på ungefär<br />

samma grunder och det hade gått bra.<br />

VD har en plan<br />

Vi behövde mer kött på benen för att<br />

ta steget. Om det var Tore eller jag, det<br />

vet jag <strong>inte</strong>, men vi bestämde oss för<br />

att vi måste träffa chefen för IAR. Han<br />

s<strong>om</strong> k<strong>om</strong> från Telelogic. Vi fick hyggligt<br />

snabbt en möjlighet så vi satte oss i bilen<br />

och åkte till Uppsala. Vi förstod att pro-<br />

dukten var bra men det var försäljningen s<strong>om</strong> fattades och den<br />

nye VD:n hade en plan för att ändra detta.<br />

Väl hemma på kontoret, insåg Tore och jag att vi <strong>inte</strong> blev klokare<br />

än så här. Vi hade en idé vad bolaget skulle tjäna, det var <strong>inte</strong><br />

16 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

“<strong>De</strong>t festliga är att<br />

även bolagsledningar<br />

relaterar till sitt eget<br />

bolag sås<strong>om</strong> case,<br />

kanske <strong>inte</strong> alla men<br />

en del. “<br />

fullt värderat av marknaden samtidigt s<strong>om</strong> vi gillade ledningen.<br />

Något s<strong>om</strong> är svårt är timing att köpa eller för den delen sälja<br />

aktier. Därför köper vi <strong>inte</strong> hela portfölj<strong>ens</strong> position på en gång.<br />

Vi började med att ta in en position s<strong>om</strong> motsvarade cirka 30<br />

procent av vad vi ville ha. Aktien utvecklades väl och vi fick en<br />

kvartalsrapport s<strong>om</strong> styrkte vår tro att bolaget är på rätt väg.<br />

Aktien hade gått upp, men vi ökade vårt innehav två gånger. När<br />

en aktie gör en positiv rörelse brukar det finnas anledningar,<br />

s<strong>om</strong> t.ex. nu. <strong>De</strong>tta ska man utnyttja och köpa mer aktier. När<br />

förändringar börjar i bolag eller branscher är de oftast starkare<br />

och längre än man tror. <strong>De</strong>t gäller både positiva och<br />

negativa förändringar.<br />

ett riktigt bra case<br />

Vi hade nu en full position i Noc<strong>om</strong>. Aktien hade<br />

gått upp 30 procent och började dra till <strong>sig</strong> uppmärksamhet.<br />

Affärsvärlden skrev en positiv artikel.<br />

Aktien fortsatte upp. <strong>De</strong>t är alltid kul s<strong>om</strong> ägare.<br />

Noc<strong>om</strong>s kvartalsrapport för tredje kvartalet var<br />

starkare och bättre än vad vi hade vågat hoppas på.<br />

IAR hade lägre kostnader och bättre försäljning än<br />

väntat. Vi s<strong>om</strong> hade trott att Noc<strong>om</strong> kunde vara värt<br />

kring 7 kronor fick nu höja ribban till 8-9 kronor.<br />

Dag<strong>ens</strong> Industri skrev en helsida <strong>om</strong> aktien i<br />

december och den har k<strong>om</strong>mit in i finrummet för småbolag, dvs.<br />

Attract 40-listan från första januari.<br />

Vi äger fortfarande våra Noc<strong>om</strong>-aktier i Modellportföljen. <strong>De</strong>t<br />

är ett riktigt bra case. ◉<br />

God avkastning i våra diskretionära portföljer<br />

Caset <strong>om</strong> Noc<strong>om</strong>, i artikeln ovan, handlar <strong>om</strong> en aktie<br />

s<strong>om</strong> togs in i vår Modellportfölj. <strong>De</strong>nna är en blandportfölj<br />

av sv<strong>ens</strong>ka och utländska aktier samt räntebärande<br />

eller alternativa investeringar s<strong>om</strong> hedgefonder<br />

och aktieindexobligationer.<br />

Modellportföljen finns i tre varianter med olika aktievikt. <strong>De</strong>n<br />

portföljen vi rek<strong>om</strong>menderar oftast innehåller 65 procent aktier<br />

och 35 procent räntor/alternativa investeringar. Grundprincipen<br />

är att aktierna består av 2/3 sv<strong>ens</strong>ka aktier och 1/3 utländska<br />

aktier.<br />

Vi har även en mer off<strong>ens</strong>iv portfölj med 90 procent aktier och<br />

10 procent räntor/alternativa investeringar. <strong>De</strong>n tredje är en mer<br />

försiktig 50/50-portfölj.<br />

65/35-portföljen har nu drygt tre starka år bak<strong>om</strong> <strong>sig</strong> och är 18<br />

procent före sitt jämförelseindex under denna period. 90/10 och<br />

50/50 är yngre portföljer, bara något år gammal. Alla portföljerna<br />

överträffade sitt benchmark under 2005, med mellan 1,7 och 2,9<br />

procent.<br />

Jag förvaltar, tillsammans med några kollegor, också ett antal<br />

portföljer med enbart sv<strong>ens</strong>ka aktier:<br />

1. Svea aktiefond och sv<strong>ens</strong>k aktieportfölj. Fonden startade i november<br />

förra året, men bygger på en fokuserad sv<strong>ens</strong>k aktieportfölj<br />

vi förvaltat i tre år. Under 2005 gick den ungefär s<strong>om</strong> index,<br />

men den är 15 procent före sitt benchmark på tre år.<br />

2. Aktiv Bransch. <strong>De</strong>n s<strong>om</strong> vill ha högre chans/risk med ännu<br />

mer fokuserad portfölj kan välja Aktiv Bransch. <strong>De</strong>n består<br />

TEXT: PETER WERLEUS<br />

endast av tio aktieinnehav och är i princip alltid fullinvesterad.<br />

Portföljen hade ett bra år 2005 och steg ca 37 procent, 4 procent<br />

bättre än sitt jämförelseindex.<br />

<strong>De</strong>nna produkt passar bra s<strong>om</strong> ett k<strong>om</strong>plement till en ränteportfölj,<br />

<strong>om</strong> man vill ha tuffare aktieexponering.<br />

Aktiv Bransch innehåller liks<strong>om</strong> Modellportföljen en blandning<br />

av små och stora bolag. I dagsläget innehåller den fem stora<br />

(Ericsson, Investor, Nordea, Volvo och Scania) och fem små bolag<br />

(Connecta, Invik, JC, Noc<strong>om</strong> och Transc<strong>om</strong>). Hittills i år ligger<br />

portföljen ca 1,3 procent före index.<br />

3. Aktiv Aktie. För personer s<strong>om</strong> driver handel med värdepapper<br />

i bolag är det mycket viktigt att hålla <strong>om</strong>sättningshastigheten<br />

uppe. Annars kan skattemyndigheten k<strong>om</strong>ma med beska besked<br />

och en förändrad skattestatus vid fel tidpunkt kan vara förödande<br />

för bolaget. Skattemyndigheten kräver av bolag, s<strong>om</strong> bedriver<br />

handel med värdepapper, att portföljen säljs minst 2-3 gånger<br />

per verksamhetsår. Aktiv Aktie kan lösa problemet. <strong>De</strong>t är en<br />

diskretionär aktieportfölj med hög <strong>om</strong>sättningshastighet, kring 8<br />

gånger. För kunder med en lägre <strong>om</strong>sättningshastighet kan därför<br />

Aktiv Aktie vara ett bra k<strong>om</strong>plement.<br />

För att underlätta en hög <strong>om</strong>sättning förvaltas portföljen<br />

gem<strong>ens</strong>amt av 5-6 personer, alla med stor erfarenhet av korta affärer.<br />

Portföljen kan ligga helt likvid för att skydda värdet i osäkra<br />

perioder.<br />

<strong>De</strong>n höga <strong>om</strong>sättningen i Aktiv Aktie innebär naturligtvis<br />

större transaktionskostnader än i övriga portföljer. Trots det steg<br />

Aktiv Aktie under 2005 med 32 procent. ◉


FOTO: MATTON<br />

Praktfulla byggnadsverk lockar turister. På senare år lockar tillväxtmarknaderna även<br />

placerare. ”Vi kan Emerging Markets.”<br />

Med Emerging Markets avses tillväxtmarknader. <strong>De</strong><br />

är ofta outvecklade, sett s<strong>om</strong> kapitalmarknader,<br />

men den ekon<strong>om</strong>iska tillväxten är snabb. Bra<br />

exempel är Kina, Korea, Indien, Ryssland osv. Att<br />

placera på sådana i k<strong>om</strong>bination med den sv<strong>ens</strong>ka marknaden<br />

har ofta visat <strong>sig</strong> framgångsrikt.<br />

<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> sv<strong>ens</strong>ka placerare har för stor vikt i sv<strong>ens</strong>ka aktier.<br />

Men det finns goda skäl att sprida på gracerna, både ur riskspridningssynpunkt<br />

och för att öka avkastningen. Fonder på andra<br />

marknader är därför ett bra k<strong>om</strong>plement, men det kan även vara<br />

intressant att krydda portföljen med <strong>ens</strong>kilda aktier. H&Q Emerging<br />

Markets har k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> och lång erfarenhet av tillväxtmarknader.<br />

Under senare år har vi förstärkt avdelningen med flera nya<br />

medarbetare både in<strong>om</strong> den ryska och den asiatiska delen av<br />

verksamheten.<br />

nära kapitalförvaltarna<br />

Avdelningen arbetar nära kapitalförvaltarna och deras kunder.<br />

Ofta har vi gem<strong>ens</strong>amma kundmöten där vi diskuterar strategier<br />

för tillväxtmarknader, reformer och trender i marknaden, samt<br />

naturligtvis <strong>ens</strong>kilda affärsidéer och portföljförslag.<br />

In<strong>om</strong> utvalda marknader och sektorer kan vi erbjuda spetsk<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong>.<br />

Ett givet <strong>om</strong>råde i bevakningen av tillväxtmarknader,<br />

framförallt för Ryssland, gäller energirelaterade bolag - vilket är<br />

ett prioriterat <strong>om</strong>råde för hela H&Q Private <strong>Bank</strong>ing. <strong>De</strong> ryska<br />

energibolagen värderas fortfarande med stor rabatt mot de västerländska<br />

motsvarigheterna. Vi bedömer att energi<strong>om</strong>rådet k<strong>om</strong>mer<br />

att vara intressant under många år framöver och att intresset<br />

för den ryska marknaden k<strong>om</strong>mer att hålla i <strong>sig</strong>.<br />

eMeRGInG MaRKeTs<br />

”Vi kan emerging<br />

Markets”<br />

En nära koppling mellan kapitalförvaltarna och<br />

vår avdelning för Emerging Markets har givit<br />

H&Q en mycket bra position att även i praktiken<br />

ta vara på den snabba utvecklingen på dessa<br />

marknader. Vi ser fortsatt goda möjligheter på<br />

flera marknader. Energiaktier i Ryssland värderas<br />

lågt jämfört med de <strong>inte</strong>rnationella energibolagen.<br />

<strong>De</strong>n kinesiska marknaden var länge en<br />

besvikelse, men mycket talar för bättre utveckling<br />

k<strong>om</strong>mande år.<br />

Emerging Markets är ett naturligt inslag i en<br />

långsiktig portfölj och kan öka avkastningen på<br />

Dina placeringar.<br />

Mikael Engvall är ansvarig för H&Q Emerging<br />

Markets. Mikael har de senaste tio åren<br />

bevakat framförallt den ryska marknaden för<br />

H&Q:s räkning.<br />

mikael.engvall@hq.se<br />

Kursutvecklingen för kinesiska aktier har <strong>inte</strong> på långa vägar<br />

följt med den snabba ekon<strong>om</strong>iska utvecklingen i landet. <strong>De</strong>n kinesiska<br />

regeringen reformerar nu aktiemarknaderna och med ett<br />

bättre regelverk k<strong>om</strong>mer sannolikt intresset från både utländskt<br />

och inhemskt kapital för aktiemarknaden att öka. Läs <strong>inte</strong>rvjun<br />

med H&Q:s förvaltare av Kinafonden på sidan 29.<br />

Be gärna Din förvaltare ta med någon från vår grupp vid nästa<br />

möte. <strong>De</strong>t kan öka avkastningen på Dina placeringar.<br />

Emerging Markets är ett naturligt inslag i en långsiktig portfölj.<br />

◉<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 17


Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala Universitet<br />

och världskänd för sina profetior <strong>om</strong> Peak Oil 2010.<br />

– Vi måste finna sex nya SaudiArabien. <strong>De</strong>t är helt<br />

uteslutet.<br />

Oljebrist …<br />

Professor Kjell Aleklett har talat både inför amerikanska<br />

senaten och för H&Q Private <strong>Bank</strong>ings förvaltare. I samband<br />

med den senare passade vi på att göra en <strong>inte</strong>rvju,<br />

s<strong>om</strong> i stort sett är ett sammandrag av hans anförande.<br />

Professor Kjell Aleklett har ruskat<br />

<strong>om</strong> hela energivärlden med sina<br />

tankar kring Peak Oil. I korthet<br />

handlar det <strong>om</strong> att värld<strong>ens</strong> oljeproduktion<br />

k<strong>om</strong>mer att nå sin topp redan<br />

in<strong>om</strong> loppet av fem-tio år. <strong>De</strong>t är mycket<br />

tidigare än vad alla andra bedömningar<br />

har legat på tidigare.<br />

Från början togs Kjell Alekletts forskning<br />

<strong>inte</strong> riktigt på allvar, men successivt<br />

har alltfler fått klart för <strong>sig</strong> att siffrorna <strong>inte</strong><br />

är tagna ur luften. Kjell Aleklett har därför<br />

det senaste året bjudits in att hålla föredrag<br />

för det amerikanska representanthusets<br />

energiutskott och har gjort dragningar<br />

både för den nybildade sv<strong>ens</strong>ka oljek<strong>om</strong>missionen<br />

och det norska olje- och energidepartementet.<br />

Även <strong>om</strong> hans syn skulle<br />

visa <strong>sig</strong> väl pessimistisk är det uppenbart<br />

att energi<strong>om</strong>rådet k<strong>om</strong>mer att vara extremt<br />

intressant för decennier framöver.<br />

Kjell Aleklett. Du har det senaste året bli-<br />

18 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

vit världsberömd för dina tankar kring<br />

Peak Oil. Hur länge har du forskat på<br />

<strong>om</strong>rådet?<br />

– <strong>De</strong>t började för 10 år sedan då jag skrev<br />

en artikel på DN-debatt där jag varnade för<br />

den makt s<strong>om</strong> dåvarande Sovjetunionen<br />

skulle få <strong>om</strong> EU skulle fortsätta att bygga<br />

upp ett beroende av naturgasimport. I<br />

princip varnade jag för det s<strong>om</strong> nyss hände<br />

i Ukraina skulle hända. Under de senaste<br />

fem åren har jag byggt upp en forskningsgrupp<br />

i Uppsala och jag hoppas att vi i<br />

slutet av året skall vara fem personer s<strong>om</strong><br />

skall jobba med de globala energiproblem.<br />

Vilka är grundbultarna i ditt scenario?<br />

Konsumtionen av olja uppgår i dagsläget<br />

till ca 30 miljarder fat per år. Med antagandet<br />

att konsumtionen ökar i samma<br />

takt s<strong>om</strong> historiskt, 1,6 procent per år,<br />

måste produktionen till år 2030 öka till 44<br />

miljarder per år. Totalt skulle det under 25<br />

år bli en konsumtion av 925 miljarder fat,<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

dvs av samma storleksordning s<strong>om</strong> dag<strong>ens</strong><br />

kända råoljereserver. Antag att vi då har<br />

topproduktion och att vi sedan låter produktionen<br />

minska med 2 procent per år<br />

de närmaste 30 åren, ja då skulle vi behöva<br />

hitta ytterligare 1000 miljarder fat olja.<br />

Nu finns det självklart en möjlighet att det<br />

höga priset håller tillbaka tillväxten något,<br />

men även räknat på en ökning med 1,3<br />

procent blir siffrorna mycket stora.<br />

En viktig faktor för efterfrågan är den<br />

snabba tillväxten i befolkningsrika länder<br />

s<strong>om</strong> Kina och Indien. Där växer en ny<br />

medelklass upp, vilken k<strong>om</strong>mer att vilja nå<br />

en västerländsk standard med bil, kyl, frys<br />

och andra energikrävande produkter. Att<br />

hög levnadsstandard är kopplad till hög<br />

energianvändning är sedan länge bevisat.<br />

Kina står idag för drygt 20 procent av<br />

befolkningen men endast 8 procent av<br />

oljeförbrukningen. <strong>De</strong>n k<strong>om</strong>mer att öka<br />

och vi kan knappast neka människorna<br />

i dessa länder att successivt skaffa <strong>sig</strong> en


högre levnadsstandard. Oljeproduktionen<br />

k<strong>om</strong>mer helt enkelt <strong>inte</strong> att kunna svara<br />

upp mot efterfrågan. Vi kan bli tvingade att<br />

dela med oss.<br />

Hur kan du vara så säker på det. Nu ökar<br />

ju prospekteringen efter nya fält?<br />

– Betraktar man olika oljeproducerande<br />

länder historiskt kan man konstatera att<br />

oljeproduktionen endast har kunnat ökas<br />

gen<strong>om</strong> att öppna nya fält. <strong>De</strong>tta var inget<br />

problem under 1960-1980-talen, då var<br />

konsumtionen klart lägre än volymen av<br />

nyupptäckta källor. I dagsläget är det tvärt<strong>om</strong>.<br />

Under förra året låg konsumtionen<br />

ca fyra gånger högre än vad s<strong>om</strong> hittades i<br />

nya källor. Visserligen ökar i dagsläget prospekteringen<br />

med nya brunnar, men det är<br />

helt osannolikt att några nya riktigt stora<br />

fält hittas. Fältet Goliat, 250 miljoner fat<br />

olja, s<strong>om</strong> nyligen hittades<br />

i Norge motsvarar<br />

3 dagars konsumtion<br />

i världen. Men även<br />

<strong>om</strong> vi skulle hitta ett<br />

nytt Ghawar, värld<strong>ens</strong><br />

största oljefält med<br />

90 miljarder fat olja,<br />

så skulle det bara<br />

motsvara tre år global<br />

konsumtion.<br />

Av de 65 största<br />

oljeproducerande<br />

länderna i världen har<br />

54 redan passerat sin<br />

produktionstopp. <strong>De</strong><br />

övriga 11 kan förmodligen<br />

öka sin produktion, men i många<br />

fall finns det knappast något intresse för<br />

detta. Saudi Arabien har uttalat att deras<br />

oljetillgångar ska räcka i flera generationer<br />

framöver. <strong>De</strong>t talar <strong>inte</strong> för en drastiskt<br />

höjd produktion. Ryssland kan öka sin<br />

produktion de närmaste åren, men <strong>inte</strong> på<br />

lång sikt osv.<br />

”Vi k<strong>om</strong>mer<br />

att tvingas till<br />

ett betydligt<br />

energisnålare<br />

samhälle.”<br />

Belackarna av din teori menar att det<br />

alltid funnits d<strong>om</strong>edagsprofeter och att<br />

marknaden alltid funnit den olja s<strong>om</strong><br />

efterfrågats tidigare. Är det annorlunda<br />

denna gång?<br />

– Ekon<strong>om</strong>er resonerar ofta på det viset.<br />

Finns en stor efterfrågan till bra pris<br />

k<strong>om</strong>mer det alltid att finnas ett tillräckligt<br />

utbud. Men detta är <strong>inte</strong> ekon<strong>om</strong>i. Nu<br />

handlar det <strong>om</strong> fysiska realiteter. Oavsett<br />

hur högt priset stiger så är oljan en begränsad<br />

tillgång. Utsikterna för att finna nya<br />

stora oljefält är också liten. Till skillnad<br />

mot förr är kunskapen <strong>om</strong> vilken geologi<br />

s<strong>om</strong> erfordras för att finna oljetillgångar<br />

mycket god. Idag vet vi var det kan finnas<br />

olja och att det <strong>inte</strong> handlar <strong>om</strong> några<br />

gigantiska mängder.<br />

Mycket talar för att det går att finna bra<br />

fält i arktiska <strong>om</strong>råden i Sibirien och på<br />

ett par andra ställen. Men sammantaget<br />

ger det ändå bara begränsad effekt på det<br />

totala utbudet. För att uppfylla<br />

IEA:s nya prognos <strong>om</strong> en produktion på<br />

115 miljoner fat per dag år 2030 måste vi<br />

finna ny produktion motsvarande sex nya<br />

Saudi Arabien. <strong>De</strong>t är helt uteslutet.<br />

Att ange ett exakt årtal då vi når produktionstoppen<br />

är självklart svårt. Du har<br />

angett kring 2010. Vågar du ge en sannolikhet<br />

för att det inträffar före år 2020?<br />

– Tidpunkten för toppen beror helt och<br />

hållet på den procentuella uppgången. Vi<br />

kan förmodligen behålla dag<strong>ens</strong> produktion<br />

utan ökning fram till 2020. Om<br />

produktionen fortsätter att öka med två<br />

procent <strong>om</strong> året ja då når vi helt säkert toppen<br />

innan år 2020.<br />

Vad tror du k<strong>om</strong>mer<br />

att hända de<br />

närmaste åren<br />

framöver?<br />

– Ett stort problem<br />

är att de <strong>flesta</strong> länders<br />

politiker endast<br />

har s<strong>om</strong> mål att<br />

vinna nästa val. <strong>De</strong><br />

vill <strong>inte</strong> skrämma<br />

folk, vilket deras<br />

opponenter skulle<br />

försöka dra nytta av.<br />

Många regeringar<br />

k<strong>om</strong>mer därför<br />

fortsätta att stoppa<br />

huvudet i sanden de närmaste åren. Till<br />

slut k<strong>om</strong>mer verkligheten ikapp. Har anpassningen<br />

till ett samhälle med oljebrist<br />

<strong>inte</strong> startat i tid k<strong>om</strong>mer det bli mycket<br />

besvärligt.<br />

Ser du några lösningar?<br />

– Vi k<strong>om</strong>mer att tvingas till ett betydligt<br />

energisnålare samhälle. Framför allt lär det<br />

amerikanska samhället tvingas till stora<br />

<strong>om</strong>ställningar. I USA bor ca fem procent<br />

av värld<strong>ens</strong> befolkning, men de konsumerar<br />

25 procent av den olja s<strong>om</strong> produceras.<br />

<strong>De</strong>t kan självklart <strong>inte</strong> fortsätta. Vi k<strong>om</strong>mer<br />

få vara med <strong>om</strong> stora besparingsinsatser<br />

och satsningar på andra energikällor.<br />

Problemet är att förnyelsebara energikällor<br />

s<strong>om</strong> vind- och solkraft endast kan svara<br />

för en mycket liten del av energibehovet de<br />

närmaste 20 åren. Kol k<strong>om</strong>mer att ut-<br />

nyttjas mer i USA, s<strong>om</strong> har stora koltillgångar.<br />

Men det k<strong>om</strong>mer i sin tur att medföra<br />

kraftigt utökade utsläpp av växthusgasen<br />

koldioxid, med andra problem s<strong>om</strong><br />

följd. <strong>De</strong>t är sannolikt ett skäl till att USA<br />

vägrat skriva under Kyoto-protokollet.<br />

Kärnkraft håller redan på att få en<br />

renässans och nya anläggningar planeras<br />

eneRGI<br />

i många länder, USA, England, Kina m fl.<br />

Intressant är att även Finland ska bygga<br />

ny kärnkraft. <strong>De</strong> vågar uppenbarligen <strong>inte</strong><br />

göra <strong>sig</strong> beroende av ryska gasleveranser<br />

och det vore oklokt även för Sveriges del.<br />

Uran finns det relativt gott <strong>om</strong> i jordskorpan<br />

och nya möjligheter att utvinna uran<br />

ur havsvatten talar för en rimlig tillgång på<br />

metallen.<br />

Produktionen av naturgas k<strong>om</strong>mer<br />

att toppa senare än oljeproduktionen.<br />

Ombyggnad till gasdrivna fordon och<br />

kraftverk kan lindra effekterna under en<br />

övergångsperiod, men gasen är också en<br />

ändlig naturtillgång.<br />

Vilka andra möjligheter finns? Geotermisk<br />

energi, satsningar på bränsleceller?<br />

– Vi k<strong>om</strong>mer få se satsningar in<strong>om</strong> alla<br />

<strong>om</strong>råden. Geotermisk energi k<strong>om</strong>mer<br />

sannolikt att öka, men lämpar <strong>sig</strong> endast<br />

i vissa <strong>om</strong>råden. Förhoppningarna på<br />

bränsleceller är klart överdrivna. In<strong>om</strong><br />

<strong>om</strong>rådet har det forskats i många år, men<br />

det k<strong>om</strong>mer ta lång tid innan de får någon<br />

viktig funktion.<br />

Bränslen ur bi<strong>om</strong>assa är ett alternativ<br />

s<strong>om</strong> kan få viss betydelse. I Sverige är vi<br />

gynnade av stora skogsarealer. Att tillverka<br />

bränslen s<strong>om</strong> etanol och dimetyleter ur<br />

cellulosa kan k<strong>om</strong>ma att bli intressant. Att<br />

ta vara på energin i havets vågor kan också<br />

vara framk<strong>om</strong>ligt, men det k<strong>om</strong>mer bli<br />

dyrt och utvecklingen har långt kvar.<br />

Avslutningsvis, vad tror du <strong>om</strong> oljepriset<br />

de närmaste åren?<br />

– <strong>De</strong>t kan självklart fluktuera med<br />

konjunkturen även i framtiden. Under perioder<br />

kan vi få ett lägre pris än nuvarande<br />

kring 65 dollar per fat (brent). I takt med<br />

att aktörerna på marknaden börjar inse<br />

allvaret beträffande utbudet k<strong>om</strong>mer det<br />

stiga kraftigt. Under 1970- och 1980-talen<br />

hade vi ett maximum runt 80 dollar per fat.<br />

Utan politiska konflikter kan vi hamna där.<br />

Om något allvarligt händer i Mellanöstern<br />

kan vi se mycket högre priser. Att priset<br />

uthålligt ska återvända till nivåer kring 20<br />

dollar per fat, vilket vissa ekon<strong>om</strong>er påstår,<br />

framstår s<strong>om</strong> helt huvudlöst. ◉<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 19


eneRGI<br />

energi är ingen fluga – kanske en<br />

mardröm<br />

”Om vi tycker att tillgången på olja är ett problem nu, vänta<br />

då 20 år. <strong>De</strong>t k<strong>om</strong>mer att bli en mardröm.” Så sa Jeremy<br />

Rifkin, Foundatíon of Econ<strong>om</strong>ic Trends, Washington DC,<br />

redan i augusti 2003. Professor Kjell Aleklett bedömer att<br />

världen når sin produktionstopp tidigare än så.<br />

Allt fler tar hoten <strong>om</strong> oljebrist<br />

på allvar. <strong>De</strong>n politiska oron i<br />

delar av Mellanöstern, Afrika<br />

och Sydamerika minskar <strong>inte</strong><br />

allvaret i situationen.<br />

I Sverige har vi fått en Oljek<strong>om</strong>mission,<br />

s<strong>om</strong> ska finna vägar att göra oss oberoende<br />

av olja. I USA har president George Bush<br />

nyligen uttalat att oljeimporten ska minskas<br />

med 75 procent på 20 år och att landet<br />

ska satsa på kolkraftverk med låga utsläpp,<br />

kärnkraft samt sol- och vindenergi.<br />

Intresset för energi är ingen fluga.<br />

Energiproblemen i världen k<strong>om</strong>mer<br />

rimligen att pågå i decennier. Vi på H&Q<br />

Private <strong>Bank</strong>ing k<strong>om</strong>mer successivt att öka<br />

bevakningen av sektorn.<br />

Hittills har vi tagit fram två certifikat<br />

in<strong>om</strong> energi:<br />

1. Oljecertifikatet innehåller 10 stora<br />

oljebolag: BP, Conoco, Chevron, Encana,<br />

ENI, Total, Shell, Repsol, Statoil och Exxon.<br />

Sedan starten i juli 2005 har värdeutvecklingen<br />

varit drygt 13 procent. <strong>De</strong> stora<br />

oljebolagen är lågt värderade <strong>om</strong> rådande<br />

oljepris står <strong>sig</strong> långsiktigt. <strong>De</strong> har starka<br />

balansräkningar och vi räknar med goda<br />

utdelningar k<strong>om</strong>mande år.<br />

2. Energicertifikatet innehåller sex små,<br />

mer spektakulära aktier: Endesa, Cameco,<br />

Transneft, Shanghai El, Sasol, Solar World<br />

(se närmare beskrivning nedan).<br />

3. Merrill Lynchs energifonder ”New<br />

Energy” och ”World Energy” är två ex-<br />

20 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

terna energifonder vi nyligen tagit in i vårt<br />

produktutbud (se separat artikel).<br />

På den nordiska marknaden rek<strong>om</strong>menderar<br />

vi Odin Offshore, s<strong>om</strong> främst<br />

består av bolag in<strong>om</strong> oljeservicesektorn.<br />

Fonden har gått starkt, men vi bedömer att<br />

det finns mer att hämta.<br />

<strong>De</strong> stora norska oljebolagen Statoil<br />

och Norsk Hydro framstår också s<strong>om</strong><br />

köpvärda.<br />

Ett problem för många av de stora<br />

oljebolagen är att de har svårt att öka sin<br />

produktion. För ett antal små bolag är<br />

den möjligheten större. PA Resources,<br />

Lundin Petroleum, West Siberian och<br />

norska Revus Energy räknar samtliga med<br />

en klart stigande produktion de närmaste<br />

åren. Med ett fortsatt högt oljepris lär deras<br />

vinster fortsätta stiga.<br />

Intresset för bolag, s<strong>om</strong> arbetar med<br />

alternativa energislag och besparingar av<br />

energi, k<strong>om</strong>mer att öka. Här är några av<br />

dem:<br />

ABB är involverat i många olika<br />

energiprojekt. <strong>De</strong>t kan handla <strong>om</strong> att<br />

bygga nya anläggningar för elkraft, men<br />

även effektivare förbränningssystem<br />

in<strong>om</strong> kol<strong>om</strong>rådet mm. Vestas tillverkar<br />

vindkraft, s<strong>om</strong> sannolikt k<strong>om</strong>mer att<br />

subventioneras ytterligare i framtiden.<br />

Marknaden för värmepumpar vidgas i<br />

Europa, något s<strong>om</strong> gynnar Nibe. Vacon<br />

är ett finskt bolag, s<strong>om</strong> säljer utrustningar<br />

s<strong>om</strong> kraftigt minskar energiåtgången i<br />

elektriska motorer. Besparingar står högt<br />

i kurs. Munters levererar anläggningar för<br />

effektivare elproduktion i gasturbiner och<br />

har också system för rökgasrening. Troligen<br />

ökar användningen av kolkraft, men<br />

det lär också ställas höga miljökrav.<br />

Fortum är ett stabilt elkraftbolag med<br />

stor marknad i både Finland och Sverige.<br />

Långsiktigt väntas elpriserna fortsätta<br />

stiga.<br />

Studsvik, Opcon och Morphic är högt<br />

värderade, mer spektakulära investeringar.<br />

Studsvik har en metod för att minska<br />

volymen av radioaktivt smittat material i<br />

kärnkraftverk. <strong>De</strong>t är dyrt att lagra sådant<br />

avfall. Studsviks metod minskar volymen<br />

med ca 90 procent. Nya kärnkraftverk ska<br />

byggas i många länder. Opcon utvecklar<br />

produkter för effektivare förbränningsmotorer<br />

och är även engagerat in<strong>om</strong><br />

bränsleceller. Morphic har tagit fram en<br />

metod s<strong>om</strong> ska göra tillverkningen av<br />

bränsleceller väsentligt billigare. Aktien<br />

är mycket högt värderad, men kanske kan<br />

lyfta ytterligare på nya spännande order.<br />

Energisektorn k<strong>om</strong>mer att vara en het<br />

bransch länge med nya produkter, uppköp<br />

och samgåenden. <strong>De</strong>t finns en uppenbar<br />

risk att kursbubblor blåses upp kring nya<br />

bolag med spännande projekt. <strong>De</strong>t är<br />

viktigt att vara selektiv. Vi återk<strong>om</strong>mer<br />

med en mer gen<strong>om</strong>arbetad rek<strong>om</strong>mendationslista.<br />

◉<br />

Politisk oro och tal <strong>om</strong> begränsningar håller<br />

oljepriset uppe<br />

OPEC ska vid nästa möte i mars diskutera produktionsbegränsningar<br />

på 0,5 – 1,0 miljoner fat per dag. Fortsätter den geopolitiska<br />

oron lär <strong>inte</strong> oljepriset sjunka.<br />

Ryska Lukoils rapport bekräftade vår positiva syn på aktien.<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

fortsättning på nästa sida...


Oljepriset har utvecklats starkt<br />

sedan början på året främst till<br />

följd av politiska oroligheter<br />

i världen. <strong>De</strong>n prisledande<br />

amerikanska oljan (WTI) handlades s<strong>om</strong><br />

högst på över 68 dollar per fat, för att<br />

sedan sjunka något efter att Iran k<strong>om</strong>mit<br />

med lugnande besked <strong>om</strong> att oljeexporten<br />

<strong>inte</strong> k<strong>om</strong>mer att avbrytas.<br />

Trots att de ledande marknadsaktörerna<br />

fick justera upp sina förväntningar<br />

för oljepriset flera gånger under förra året,<br />

ligger fortfarande det förväntade gen<strong>om</strong>snittliga<br />

estimatet för WTI- oljan på 55<br />

dollar per fat för 2006. <strong>De</strong>t är betydligt<br />

lägre än gen<strong>om</strong>snittspriset hittills i år (65<br />

dollar per fat).<br />

<strong>De</strong> geopolitiska ”riskzonerna”, s<strong>om</strong><br />

oroar värld<strong>ens</strong> oljehandlare och håller<br />

priset på höga är i huvudsak fyra:<br />

• Kärnkraftskris i Iran, k<strong>om</strong>binerat med<br />

egen ökande efterfrågan på olja.<br />

• Sjunkande produktion i Venezuela,<br />

en konsekv<strong>ens</strong> av Chavez ”antibusiness”politik.<br />

• Interna oroligheter i Nigeria, vilket<br />

begränsade oljeexporter därifrån.<br />

• Oljeproduktionen minskar i Irak, s<strong>om</strong><br />

aldrig hämtat <strong>sig</strong> efter kriget.<br />

<strong>De</strong>n samlade oljeproduktionen från<br />

dessa fyra länder är 7,5 miljoner fat per<br />

dag. <strong>De</strong>t kan jämföras med OPEC:s kapacitet<br />

till ytterligare produktionsökning på<br />

mellan 1,5 och 2 miljoner fat per dag<br />

Bra tryck i<br />

energicertifikatet<br />

Energicertifikatet, s<strong>om</strong> lanserades i början på december, utvecklades<br />

positivt under sina första två månader. Värdet har sedan<br />

start ökat med 27 procent. Hade valutaeffekten varit neutral<br />

hade den siffran nått nästan 30 procent.<br />

Självklart påverkas aktierna kortsiktigt<br />

av eventuella nedgångar i oljepriset.<br />

På lång sikt är vi övertygade<br />

<strong>om</strong> att det finns väsentligt mer att<br />

hämta.<br />

Utveckling sedan start (SEK) %<br />

Solarworld 79<br />

Transneft 24<br />

Cameco 16<br />

Sasol 22<br />

Shanghai Electric 24<br />

Endesa Chile -5<br />

Totalt 27<br />

Elena Lovén har flerårig erfarenhet av uppdrag<br />

från medelstora oljebolag i London och i Dublin,<br />

vilka bland annat har investerat i Ryssland<br />

Elena arbetar med oljeanalys och institutionellt<br />

mäkleri.<br />

elena.loven@hq.se<br />

solarworld<br />

Solarworld har haft den starkaste utvecklingen<br />

bland aktierna i Energicertifikatet.<br />

Första veckan i februari tillkännagav Solarworld<br />

ett betydande förvärv i USA. Bolaget<br />

köpte en produktionsanläggning för<br />

solenergiutrustning av Royal Dutch Shell,<br />

vilket gjorde Solarworld till den största<br />

producenten i USA. Bara två dagar före<br />

nyheten <strong>om</strong> förvärvet, berättade USA:s<br />

president George Bush <strong>om</strong> <strong>inte</strong>ntioner att<br />

öka stödet till förnybara energikällor.<br />

Solarworld redovisade mycket positiva<br />

siffror för tredje kvartalet. Bolagets<br />

intäkter ökade med 100 procent och<br />

nettovinsten växte med 183 procent<br />

under perioden, jämfört med samma<br />

eneRGI<br />

OPEC beslutade på sitt möte i Wien<br />

här<strong>om</strong>veckan att <strong>inte</strong> minska produktionen<br />

denna gång. Samtidigt sa OPEC att<br />

det på nästa möte i mars ska diskutera <strong>om</strong><br />

produktionen bör minskas med 0,5-1,0<br />

miljoner fat per dag. OPEC producerar<br />

idag <strong>om</strong>kring 30 miljoner fat per dag<br />

motsvarande 35 procent av den totala<br />

produktionen i världen.<br />

Lukoil, s<strong>om</strong> är Rysslands ledande<br />

oljebolag, fortsatte att utvecklas bra efter<br />

årsskiftet. Aktien har stigit med 30 procent<br />

i år.<br />

Lukoil publicerade mycket starka<br />

siffror för förra året samt avslöjade ett nytt<br />

förvärv i Kaspiska Havet. Nyheterna kring<br />

bolaget bekräftar vår positiva syn på den<br />

ryska oljesektorn i allmänhet och Lukoil i<br />

synnerhet.<br />

Ett oljebolag s<strong>om</strong> drabbats av problem<br />

är den spanska oljejätten Repsol. Bolaget<br />

tvingades skriva ned sina gasreserver med<br />

25 procent. Aktien föll kraftigt på den<br />

nyheten, men hämtade <strong>sig</strong> sedan något.<br />

Repsol köpte nyligen 10 procent av Stockholmsnoterade<br />

West Siberian. <strong>De</strong>t gav stöd<br />

till Repsolaktien, men den har ändå backat<br />

drygt fem procent sedan årsskiftet. ◉<br />

Natalie Tibajeva började på H&Q 2005.<br />

Tidigare arbetade Natalie s<strong>om</strong> aktieanalytiker<br />

på <strong>De</strong>utsche <strong>Bank</strong>/UFG i Moskva med<br />

bevakning av kraftbolag och rederier på<br />

den ryska börsen.<br />

natalie.tibajeva@hq.se<br />

kvartal året innan. Kvartalsresultatet s<strong>om</strong><br />

var högre än väntat samt förvärvet i USA<br />

ledde till att många analytiker höjde sina<br />

riktkurser för aktien.<br />

Transneft<br />

Transneft hade en mycket stark kursut-<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 21


eneRGI<br />

veckling under december-januari. Aktien<br />

har sedan start stigit med 24 procent. I<br />

slutet av förra året redovisade bolaget ett<br />

bra tredje kvartal. Lönsamheten under<br />

tredje kvartalet var historiskt hög med en<br />

nett<strong>om</strong>arginal på 30 procent. Samtidigt<br />

fortsätter Transneft sitt gigantiska projekt<br />

med att bygga pipeline till Kina.<br />

Cameco<br />

Uranbolaget Cameco utvecklades positivt<br />

under sista kvartalet förra året. <strong>De</strong> påstådda<br />

klimatförändringarna på grund av<br />

de ökade koldioxidutsläppen har varit den<br />

viktigaste faktorn bak<strong>om</strong> en tydlig förändring<br />

i attityden mot kärnkraft. Samtidigt<br />

gör kostnaderna för koldioxidutsläppen att<br />

gas, kol och olja blir relativt dyrare bränslealternativ.<br />

World Nuclear Association<br />

(WNA) visade i sin senaste studie att de sekundära<br />

tillgångskällorna för uran (främst<br />

kärnvapenlagren i forna Sovjet) k<strong>om</strong>mer<br />

att mer än halveras under de närmaste sju<br />

Vi söker bolag in<strong>om</strong> energisektorn<br />

H&Q bedömer att energi är en av framtid<strong>ens</strong> viktigaste<br />

branscher. Vi har många investerare s<strong>om</strong> är intresserade av<br />

placeringar in<strong>om</strong> denna sektor. H&Q:s Entreprenörstjänst<br />

söker aktivt efter denna typ av investeringar. Vi önskar<br />

främst kontakt med bolag och entreprenörer, s<strong>om</strong> är aktiva<br />

Alla prognoser pekar på en fortsatt kraftig<br />

ökning av den globala energikonsumtionen.<br />

<strong>De</strong>t är framför allt den snabba<br />

efterfrågeökningen på olja och gas från<br />

värld<strong>ens</strong> tillväxtländer, och då framför<br />

allt Kina och Indien, s<strong>om</strong> driver på den<br />

utvecklingen. Trenden är också tydlig att<br />

efterfrågan på energi från dessa länder snarare<br />

k<strong>om</strong>mer att öka än att minska. I både<br />

Kina och Indien pågår därför en jakt på att<br />

säkerställa sina respektive länders framtida<br />

22 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

åren. Samtidigt fortsätter Kina att bygga ut<br />

sin kärnkraftskapacitet (från 6 000 till 34<br />

000 MW fram till 2010) och Ryssland ska<br />

fördubbla sin.<br />

sasol<br />

Sasol förädlar kol och gas till oljeprodukter<br />

och kemikalier. Bolagets effektiva ”coal-toliquids”-metod<br />

samt de stora egna reserverna<br />

av billig kol gör bolaget lönsamt. <strong>De</strong><br />

fortsatt höga energipriserna gör också att<br />

allt fler blir intresserade av Sasols ”gas-toliquids”-metod.<br />

<strong>De</strong>t är en metod s<strong>om</strong> kan<br />

göra mindre eller svåråtk<strong>om</strong>liga gasreserver<br />

lönsamma.<br />

shanghai electric<br />

Shanghai Electric gynnas av Kinas starka<br />

ekon<strong>om</strong>itillväxt, s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> visar några<br />

tecken på avmattning. Regering<strong>ens</strong> uttalanden<br />

<strong>om</strong> planerna på att öka sin<br />

kraftproduktionskapacitet, samt bygga <strong>om</strong><br />

de gamla värme- och kraftverken till mer<br />

Investera i energifonderna<br />

World energy och new energy<br />

Investeringarna i både traditionell energi och alternativa energikällor<br />

k<strong>om</strong>mer att öka kraftigt k<strong>om</strong>mande år. Vi räknar med en<br />

god vinstutveckling för många bolag i sektorn. Vi rek<strong>om</strong>menderar<br />

köp av Merrill Lynchs fonder World Energy och New Energy.<br />

energiförsörjning, en situation s<strong>om</strong> de för<br />

övrigt delar med de <strong>flesta</strong> länder i världen.<br />

<strong>De</strong> höga olje- och gaspriserna skapar<br />

även nya förutsättningar för alternativa<br />

energikällor. Helt plötsligt framstår dessa<br />

s<strong>om</strong> klart intressanta alternativ. <strong>De</strong>t finns<br />

idag en tydlig ambition från den mer<br />

utvecklade delen av världen att minska sitt<br />

olje- och gasberoende. <strong>De</strong>t driver också<br />

på en utveckling mot nya energikällor. Vi<br />

ser intressanta investeringsmöjligheter<br />

moderna, är också mycket positivt för bolaget.<br />

Shanghai Electric är en av de största<br />

leverantörerna av kraftutrustning i Kina<br />

och gynnas av att regeringen föredrar inhemska<br />

leverantörer till landets kraftverk.<br />

endesa Chile<br />

Endesa Chile är det enda bolaget i<br />

energicertifikatet s<strong>om</strong> har haft en negativ<br />

utveckling. <strong>De</strong>tta trots de höga elpriserna<br />

i Chile.<br />

Endesaaktien förefaller lida av nervositeten<br />

att de nuvarande starka marknadsförhållandena<br />

<strong>inte</strong> k<strong>om</strong>mer att hålla.<br />

Bolaget redovisade ett något svagare kvartalsresultat<br />

än förväntat, mest beroende på<br />

något lägre försäljningsvolymer. Vi anser<br />

att Endesa, s<strong>om</strong> är en av de mest kostnadseffektiva<br />

elproducenterna i Sydamerika, är<br />

en mycket bra långsiktig exponering mot<br />

de höga energipriserna i regionen. ◉<br />

in<strong>om</strong> alternativa energikällor. Även bolag s<strong>om</strong> ännu<br />

befinner <strong>sig</strong> i utvecklingsstadiet kan vara av intresse.<br />

Kontakta Stefan Lundborg för en förutsättningslös<br />

diskussion, stefan.lundborg@hq.se eller<br />

telefon 08-696 1993.<br />

TEXT: ANDERS CARLBERG<br />

in<strong>om</strong> både den traditionella energisektorn<br />

och in<strong>om</strong> alternativa energislag. För de<br />

s<strong>om</strong> delar denna syn, rek<strong>om</strong>menderar vi<br />

Merrill Lynchs fonder, World Energy och<br />

New Energy. Fonderna kan köpas antingen<br />

var för <strong>sig</strong> eller i k<strong>om</strong>bination. <strong>De</strong> ger Dig<br />

god exponering mot sektorn i helhet, men<br />

också mot en mängd specifikt utvalda<br />

bolag av en av de mest erfarna förvaltarna<br />

på <strong>om</strong>rådet. Kontakta Din rådgivare för<br />

mer information.


Höga förväntningar<br />

En viktig faktor för börsutvecklingen är produktivitetsutvecklingen.<br />

Blir den långsammare i år k<strong>om</strong>mer kostnaderna i<br />

näringslivet att öka. <strong>De</strong>t är förväntningarna på tillväxten, <strong>inte</strong><br />

tillväxten i <strong>sig</strong> s<strong>om</strong> kan bli jobbig 2006.<br />

Tillväxten i Sverige i år k<strong>om</strong>mer<br />

att bli bra. <strong>De</strong>t är <strong>inte</strong> något speciellt<br />

kontroversiellt uttalande.<br />

Frågan är snarare hur bra. Just<br />

nu springer prognosmakarna nästan <strong>om</strong>kull<br />

varandra i ivern att revidera upp sina<br />

prognoser. Jag tror att förväntningarna är<br />

för höga. För börs<strong>ens</strong> del tror jag dock <strong>inte</strong><br />

att BNP-tillväxten i <strong>sig</strong> k<strong>om</strong>mer att vara<br />

avgörande. Om tillväxten blir 3,3<br />

procent, s<strong>om</strong> är snittprognosen<br />

just nu, eller 2,8 procent, s<strong>om</strong><br />

är H&Qs prognos, k<strong>om</strong>mer nog<br />

knappast att göra någon större<br />

skillnad för börsen.<br />

Förra årets tillväxt var faktiskt<br />

något svagare än väntat. Ändå<br />

steg börsen kraftigt. <strong>De</strong>t var alltså<br />

<strong>inte</strong> tillväxten s<strong>om</strong> blev så värst<br />

mycket bättre än väntat i fjol,<br />

utan snarare vinsttillväxten. <strong>De</strong>t<br />

var möjligt tack vare att produktiviteten<br />

(åter igen) ökade mycket<br />

mer än väntat. <strong>De</strong>t är alltså<br />

snarare den s<strong>om</strong> är kärnfrågan<br />

– det är produktiviteten s<strong>om</strong> förklarar<br />

att vinsterna kunde öka så<br />

mycket mer än väntat, det är den<br />

s<strong>om</strong> förklarar varför inflationen<br />

(återigen) blev så låg och därmed<br />

i slutändan förklarar varför räntorna<br />

blev lägre än väntat (återigen).<br />

Mycket ser bra ut<br />

<strong>De</strong>tta sagt, varför tror vi <strong>inte</strong> på de höga<br />

tillväxtprognoserna? Mycket ser bra ut.<br />

Bäst ser hushåll<strong>ens</strong> efterfrågan ut. <strong>De</strong>taljhandelsförsäljningen<br />

ökar kraftigt, december<br />

ifjol var den starkaste månaden sedan<br />

1999. Hushåll<strong>ens</strong> framtidstro har stigit, till<br />

den högsta nivån sedan 2000. Bilförsäljningen<br />

ökar kraftigt, arbetsmarknaden förbättras<br />

osv, osv. Sv<strong>ens</strong>ka hushåll fortsätter<br />

att ha goda ink<strong>om</strong>ster, i år är de dessut<strong>om</strong><br />

extra gynnade av en expansiv finanspolitik.<br />

<strong>De</strong>ssut<strong>om</strong>, huspriserna har fortsatt att<br />

stiga och gjort hushållen allt rikare. <strong>De</strong>t är<br />

faktiskt svårt att se, vad s<strong>om</strong> ska stoppa en<br />

ordentlig ökning av konsumtionen i år.<br />

7<br />

6<br />

5<br />

4<br />

3<br />

2<br />

1<br />

Investeringarna verkar också ha ökat<br />

kraftigt under 2005, även <strong>om</strong> det finns en<br />

del frågetecken inför 2006. Jag återk<strong>om</strong>mer<br />

till det.<br />

Men att inhemsk efterfrågan ökar<br />

kraftigt är <strong>inte</strong> detsamma s<strong>om</strong> att BNP<br />

ökar kraftigt. En hel del av efterfrågan kan<br />

faktiskt ”läcka ut” eller täckas med import.<br />

Så verkar fallet vara just nu. Tittar vi på<br />

Sverige: BNP-tillväxt<br />

Jämfört med motsvarande kvartal föregående år, dagkorrigerat<br />

0<br />

Q100 Q300 Q101 Q301 Q102 Q302 Q103 Q303 Q104 Q304 Q105 Q305<br />

Källa: EcoWin<br />

Förväntingarna på BNP-tillväxten 2006 ligger på 3,2 procent. <strong>De</strong>t kan<br />

vara för högt.<br />

utrikeshandelsstatistiken och lite andra<br />

ledtrådar i bl a KI-bar<strong>om</strong>etern ser vi att<br />

importen ökar kraftigt. <strong>De</strong>t betyder att<br />

utrikeshandeln k<strong>om</strong>mer att ge ett negativt<br />

tillväxtbidrag.<br />

Fler frågetecken<br />

Ett annat frågetecken gäller det här med<br />

investeringarna. I sak är det svårt att se<br />

några starka skäl till varför investeringarna<br />

<strong>inte</strong> ska öka kraftigt i år också, i fjol<br />

verkar ökningen har varit mycket kraftig.<br />

Problemet är att företagen generellt, och<br />

detta är faktiskt lite av ett globalt fen<strong>om</strong>en,<br />

är försiktiga med att investera. <strong>De</strong> <strong>sig</strong>naler<br />

vi fått hittills <strong>om</strong> 2006 är <strong>inte</strong> alldeles<br />

övertygande.<br />

Inget av det här behöver vara något<br />

MaKRO<br />

TEXT: MATTIAS SUNDLING<br />

större problem. Tillväxten k<strong>om</strong>mer att bli<br />

hög. Problemet är snarare att förväntningarna<br />

ligger så högt. För exakt ett år sedan<br />

var snittbedömningen att tillväxten skulle<br />

bli 3 procent 2005. <strong>De</strong>t var för högt. För<br />

2006 ligger förväntningarna ännu högre,<br />

på drygt 3,2 procent och det tror jag är för<br />

högt.<br />

Produktiviteten är en<br />

nyckelfråga<br />

För Stockholmsbörs<strong>ens</strong> del är<br />

nog produktiviteten nyckelfrågan.<br />

Och det är egentligen en<br />

betydligt knivigare fråga. <strong>De</strong><br />

senaste åren har produktiviteten<br />

ökat betydligt snabbare än vad<br />

någon vågat tro. <strong>De</strong>t har gjort<br />

det möjligt för företagen att ha<br />

rekordstark lönsamhet trots att<br />

råvaror och andra insatsvaror<br />

blivit mycket dyrare. <strong>De</strong>t är också<br />

produktiviteten s<strong>om</strong> förklarar att<br />

inflationen blivit mycket lägre än<br />

väntat. När alla nu hoppas och<br />

tror att sysselsättningen ska öka<br />

kraftigt så säger man också indirekt<br />

att produktiviteten ska öka<br />

mycket långsammare. På kort<br />

sikt bra för hushållen, men det<br />

betyder också att kostnaderna<br />

k<strong>om</strong>mer att öka snabbare i näringslivet.<br />

Just nu är bilden osedvanligt svårtolkad<br />

efters<strong>om</strong> Statistiska Centralbyrå, SCB, lagt<br />

<strong>om</strong> arbetsmarknadsstatistiken. Många<br />

indirekta indikatorer, s<strong>om</strong> nyanmälda<br />

lediga platser, varsel och liknande ser<br />

dock starka ut. <strong>De</strong>t verkar s<strong>om</strong> <strong>om</strong> sysselsättningen<br />

ökar. Men jag är <strong>inte</strong> riktigt<br />

övertygad. Många indikatorer, t ex från<br />

tjänstesektorn, ser fortfarande tveksamma<br />

ut. I delar av industrin ser det dessut<strong>om</strong> ut<br />

s<strong>om</strong> <strong>om</strong> produktiviteten börjat öka snabbare<br />

igen. ◉<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 23


MO<strong>De</strong>llPORTFölJen - sV<strong>ens</strong>Ka aKTIeR<br />

Girigheten vinner över rädslan<br />

Vi har en lång och kraftig börsuppgång bak<strong>om</strong> oss och<br />

många investerare är rädda att förlora sina vinster. Är<br />

rädslan nu starkare än girigheten? Jag tror <strong>inte</strong> det. Viljan<br />

att tjäna pengar är fortfarande stark. Jag tror på fortsatt<br />

börsuppgång.<br />

Starkt förenklat kan man säga att börsen drivs av girighet<br />

och rädsla. Med girighet menar jag att aktörer köper<br />

aktier för att tjäna pengar, för att <strong>inte</strong> gå miste <strong>om</strong> vinster<br />

s<strong>om</strong> tros vara möjliga. Om det finns tillräckligt många köpare<br />

i marknaden går ju kurserna upp och det blir på sätt och vis<br />

en självuppfyllande profetia. Andra sidan av myntet är rädslan att<br />

förlora pengar. För att vara säker på att <strong>inte</strong> förlora några pengar<br />

måste aktierna säljas och detta kan i <strong>sig</strong> orsaka en börsnedgång.<br />

Givetvis är det på sikt fundamenta s<strong>om</strong> styr. Företag<strong>ens</strong> vinster<br />

och utdelningarna till aktieägarna. I dagsläget är jag <strong>inte</strong> särskilt<br />

orolig för börsvärderingen. Börs<strong>ens</strong> P/E-tal är ungefär 14 och det<br />

är <strong>inte</strong> särskilt högt i ett historiskt perspektiv. Konjunkturen ser<br />

gynnsam ut och företag<strong>ens</strong> vinster k<strong>om</strong>mer att öka i år. Utöver<br />

det har bolagen på stockholmsbörsen väldigt starka balansräkningar<br />

och vår<strong>ens</strong> utdelningar k<strong>om</strong>mer att bli höga.<br />

nervösa investerare<br />

Mot denna ljusa bild kan ställas vissa besvikelser i kvartalsrapporterna,<br />

en oro för stigande räntor och en dollar s<strong>om</strong> många tror<br />

ska försvagas. <strong>De</strong>tta gör att många investerare nu är nervösa. Ska<br />

man våga tro på en fortsatt börsuppgång eller skall man sälja sina<br />

aktier?<br />

24 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

sv<strong>ens</strong>ka aktier 48%<br />

Aktiefördelning<br />

Ericsson B 7,3<br />

Handelsbanken A 3,0<br />

Nordea 5,0<br />

Hennes&Mauritz 4,9<br />

AstraZeneca 3,7<br />

Volvo 3,6<br />

NCC B 2,3<br />

JC 2,9<br />

Intrum Justitia 2,0<br />

Scania B 2,1<br />

Nobia 1,9<br />

Transc<strong>om</strong> B 1,7<br />

Q-Med 1,7<br />

Connecta 1,6<br />

Noc<strong>om</strong> 1,6<br />

Semcon 1,2<br />

Netonnet 0,8<br />

Summa 47,7<br />

Förändringar<br />

Ericsson ökat<br />

SHB minskat<br />

Viktor Henriksson arbetar s<strong>om</strong> strateg på<br />

kapitalförvaltningen. Viktor har arbetat med<br />

portföljförvaltning i fem år på fjärde AP-fonden<br />

och innan dess tre år på Myrberg Fondk<strong>om</strong>mission<br />

med aktieanalys.<br />

viktor.henriksson@hq.se<br />

Många aktörer fokuserar mycket på att börsen gått upp och<br />

tar det s<strong>om</strong> en anledning till att det nu är dags att sälja sina aktier.<br />

Personligen har jag svårt att se logiken i detta. <strong>De</strong>t är svårt att<br />

tjäna pengar gen<strong>om</strong> att titta bakåt. Historiska mönster kan se<br />

självklara ut i efterhand, men i praktiken är det svårt att agera<br />

på dessa mönster. Vi lever med den senaste börskraschen färskt<br />

i minnet och många har fortfarande <strong>inte</strong> återhämtat <strong>sig</strong>. Jag<br />

bedömer att en riskpremie redan har smugit <strong>sig</strong> in i marknaden.<br />

Många tror nog att det snart är dags för ett kraftigt börsfall igen av<br />

den enkla anledning att vi nu har en lång uppgång bak<strong>om</strong> oss.<br />

Några s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> sätter några överdrivna riskpremier i sitt<br />

agerande är de ibland ifrågasatta riskkapitalbolagen. Många, ofta<br />

industrifolk, anser att dessa är alldeles för aggresiva och köper<br />

bolag till fantasivärderingar. Jag tror tvärt<strong>om</strong> att dessa aktörer vet<br />

vad de sysslar med. Jag vill påstå att riskkapitalbolagen är duktiga<br />

på att räkna och att de har tagit till <strong>sig</strong> den lågräntemiljö vi nu har.<br />

Riskkapitalbolagen kan nästan klassas s<strong>om</strong> börs<strong>ens</strong> städgummor,<br />

eller ordningsvakter <strong>om</strong> man så vill. <strong>De</strong> kan mycket väl bidra<br />

positivt till börsutvecklingen 2006.<br />

låter <strong>inte</strong> rädslan ta överhanden<br />

Mitt budskap är att vi bör lyfta blicken lite. <strong>De</strong>t ser trots allt bra<br />

ut. Värderingarna är attraktiva och världsekon<strong>om</strong>in utvecklas på<br />

ett bra sätt. Vi är mil ifrån den börsvärdering vi hade i början av<br />

år 2000 och börsbolag<strong>ens</strong> balansräkningar är i dagsläget otroligt<br />

starka. <strong>De</strong>n oro s<strong>om</strong> många känner för högre räntor och svagare<br />

dollar är till viss del befogad men att förutspå räntors och valutors<br />

utveckling är det svåraste s<strong>om</strong> finns. Kanske konstaterar vi <strong>om</strong> ett<br />

år att räntorna trots allt <strong>inte</strong> steg så kraftigt och att dollarn s<strong>om</strong><br />

så många räknade ut klarade <strong>sig</strong> ganska bra. Att årets börs ska<br />

bli lika fantastisk s<strong>om</strong> förra årets vill jag <strong>inte</strong> påstå men det finns<br />

fortfarande många intressanta aktier.<br />

Våra bästa idéer finns naturligtvis i modellportföljen och i vår<br />

aktiefond H&Q Svea. <strong>De</strong>ssa aktier äger vi <strong>inte</strong> bara för att de ingår<br />

i något börsindex utan för att vi tror att var och en av dessa aktier<br />

har en fortsatt potential till kursuppgång. När vi <strong>inte</strong> tror det<br />

längre så säljer vi aktierna. Vi är fortfarande för giriga för att sälja<br />

våra aktier och låter <strong>inte</strong> rädslan ta överhanden. ◉


Varför de långa obligationsräntorna<br />

<strong>inte</strong> stiger<br />

Amerikanska Fed har höjt räntan en rad gånger. Europeiska<br />

centralbanken höjde räntan i december och Riksbanken nu<br />

i januari. Flera höjningar väntas under v<strong>inte</strong>rn och våren,<br />

men ändå är effekten på de långa räntorna tämligen marginell.<br />

<strong>De</strong>t beror till stor del på att stora exportländer s<strong>om</strong><br />

Kina och oljestaterna <strong>inte</strong> växlar intäkterna till sina lokala<br />

valutor, än så länge.<br />

Riksbanken har under en tid varit tydlig med att det<br />

k<strong>om</strong>mer räntehöjningar även i Sverige. Europa gjorde<br />

sin första höjning i december. Ränteskillnaden mellan<br />

Sverige och Europa blev större och kronan hamnade<br />

under press. Riksbanken fick därmed anledning att göra sin första<br />

höjning redan i januari, trots en fortsatt mycket låg inflationstakt.<br />

<strong>De</strong> långa obligationsräntorna håller <strong>sig</strong> dock kvar på relativt<br />

låga nivåer både i USA, Europa och Sverige. I USA ser vi en avkastningskurva<br />

s<strong>om</strong> är helt platt och från tid till annan är den till<br />

och med negativ, de långa obligationerna ligger lägre än de korta.<br />

Historiskt sett är detta ovanligt. Vid de tillfällen det har inträffat<br />

så har det ofta följts av att ekon<strong>om</strong>in kraftigt försvagats och gått in<br />

i ressesion.<br />

Gigantiska valutareserver<br />

Ska man tro historikerna så känns detta läge ganska trist. Själv har<br />

jag uppfattningen att läget i världen ser ut på ett helt annat sätt<br />

än vad vi är vana från historien. <strong>De</strong>t går <strong>inte</strong> att bortse från den<br />

gigantiska globaliseringen vi är mitt uppe i, där Indien och Kina<br />

tar över stora delar av västvärld<strong>ens</strong> produktion. <strong>De</strong>n största delen<br />

av produktionen går på export tillbaka till västvärlden. <strong>De</strong>tta<br />

rÄnteBÄran<strong>De</strong> & aLt inv 30%<br />

Sammansättning<br />

Andelen räntebärande och alternativa investerinar är oförändrat.<br />

Vi ligger kvar med kort löptid på de räntebärande placeringarna,<br />

den gen<strong>om</strong>snittliga löptiden är cirka 6 månader.<br />

Portföljen ser ut s<strong>om</strong> följande:<br />

Företagscertifikat med 6 månaders löptid 29%<br />

H&Q Global Hedge 36%<br />

H&Q Nordic Hedge 22%<br />

Aktuella styrräntenivåer<br />

Sverige 1,75%<br />

Euroland 2,25%<br />

USA 4,50%<br />

avkastning<br />

jan 1 jan - 31 jan<br />

Sv<strong>ens</strong>ka aktieportföljen 0,0% 0,0%<br />

Affärsvärld<strong>ens</strong> Generalindex 1,4% 1,4%<br />

Modellportföljen 1,3% 1,3%<br />

Jämförelseindex 0,7% 0,7%<br />

MO<strong>De</strong>llPORTFölJen - RänTOR<br />

Glenn Swanson är sedan sex år tillbaka<br />

ränteförvaltare på Kapitalförvaltningen. Han<br />

har arbetat 16 år med ränteförvaltning i olika<br />

former.<br />

glenn.swanson@hq.se<br />

innebär enorma exportintäkter och gigantiska valuta-<br />

reserver byggs upp i denna del av världen. Kinas valutareserv<br />

ökade under fjolåret med 200 miljarder till drygt 800 miljarder<br />

dollar. Under innevarande år väntas Kina’s valutareserv öka till<br />

över 1 000 miljarder dollar. Kina passerar då Japan och k<strong>om</strong>mer<br />

ha värld<strong>ens</strong> största valutareserv.<br />

Hemska tanke<br />

Kineserna väljer att <strong>inte</strong> växla sina exportintäkter, s<strong>om</strong> till<br />

största del består av dollar. <strong>De</strong> placerar istället större delen av sin<br />

valutareserv i amerikanska statspapper. Kanske <strong>inte</strong> för att de får<br />

en så fantastiskt bra avkastning utan för att de är beroende av att<br />

den amerikanska konsumenten ska fortsätta att köpa deras varor.<br />

Om kineserna köper statspapper och därigen<strong>om</strong> håller räntorna<br />

låga så minskar risken för att bostadspriserna ska kollapsa och att<br />

amerikanen får panik och slutar konsumera kinesernas varor.<br />

Samma sak gäller för de oljeproducerande länderna. All oljehandel<br />

sker i dollar och producenterna får enorma intäkter i dollar<br />

s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> alltid växlas till andra valutor, utan placeras i amerikanska<br />

tillgångar.<br />

Jag tror att kapitalflödena mellan de s<strong>om</strong> producerar och de<br />

s<strong>om</strong> konsumerar är den största anledningen till att obligationsräntorna<br />

är så pass låga både i USA och Europa. Hemska tanke<br />

när någon k<strong>om</strong>mer på att oljehandeln kan ske i annan valuta än<br />

dollar eller <strong>om</strong> kineser och amerikaner hamnar i någon allvarligare<br />

konflikt.<br />

utLÄnDska aktier 32%<br />

Fondportföljen<br />

Sammansättningen och valet av fonder skall prägla H&Q Private <strong>Bank</strong>ing syn<br />

på vilka marknader s<strong>om</strong> vi finner mest intressanta och in<strong>om</strong> ramen för dessa<br />

de bästa förvaltarna. Portföljen ska ses s<strong>om</strong> en heltäckande aktieexponering.<br />

Fond Fördelning Års Utv.SEK Månad SEK<br />

Skagen Global 31,2% 6,7% 6,7%<br />

Martin Currie Pan European Midcap 9,3% 7,2% 4,7%<br />

Fidelity Korea 9,7% -0,2% -0,2%<br />

<strong>HQ</strong> Rysslandsfond 7,9% 11,4% 11,4%<br />

Templeton Asian Growth 4,5% 4,7% 4,7%<br />

Odin Offshore 5,3% 12,5% 12,5%<br />

Simplicity Nya Europa 9,9% 12,9% 12,9%<br />

Gustavia Sverige 10,2% 1,6% 1,6%<br />

Fidelity Japan Smaller Co 12,0% -2,6% -2,6%<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 25


FOTO: H&M<br />

InTeRVJU<br />

H&M mot 100 miljarder<br />

”H&M har en affärsidé s<strong>om</strong> bevisligen fungerar. Vi ser<br />

hela världen s<strong>om</strong> potentiell marknad och vi kan fortsätta<br />

expandera snabbt under god lönsamhet. År 2008<br />

räknar vi med att <strong>om</strong>sätta ca 100 miljarder kr.”<br />

<strong>De</strong>t säger H&M:s VD Rolf Eriksen till H&Q+.<br />

H&M ökade under verksamhetsåret<br />

2004/05 försäljningen<br />

med 14 procent till 61,3 miljarder<br />

kronor och resultatet<br />

per aktie med 27 procent till 11,17 kronor.<br />

Utdelningen föreslås bli 9,50 kronor jämfört<br />

med åtta kronor förra året.<br />

H&M gör återigen ett riktigt bra resultat.<br />

Är du nöjd?<br />

– <strong>De</strong>t var ett bra år, men vi är aldrig riktigt<br />

26 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

nöjda – det ligger i hela vår filosofi. <strong>De</strong>t<br />

finns alltid saker s<strong>om</strong> kunde ha gjorts<br />

bättre, utan att gå in på några detaljer.<br />

Ser vi tillbaka fem år i tiden har rörelsemarginalen<br />

successivt stärkts, från<br />

knappt 14 procent till årets siffra på 21,5<br />

procent. Försäljningen har ökat med 55<br />

procent och resultatet med nästan 140<br />

procent. Vilka faktorer blir avgörande<br />

för <strong>om</strong> ni kan fortsätta i den takten?<br />

– Marginalen är <strong>inte</strong><br />

ett mål i <strong>sig</strong>. Vi ska leverera<br />

bra modekläder<br />

till rätt kvalitet och rätt<br />

pris. Vi utgår från vår<br />

långsiktiga strategi och<br />

vårt konkurr<strong>ens</strong>läge.<br />

Självklart sitter <strong>inte</strong> vi<br />

still <strong>om</strong> konkurrenterna<br />

skärper tonen. I<br />

dagsläget ser jag dock<br />

inget hinder för att<br />

H&M ska fortsätta visa<br />

mycket goda marginaler.<br />

<strong>De</strong>n långsiktiga<br />

strategin innebär att<br />

vi ska öppna 10-15<br />

procent nya butiker<br />

per år, med bibehållen<br />

hög lönsamhet. Vi har<br />

utarbetade planer på<br />

hur detta ska åstadk<strong>om</strong>mas.<br />

Potentialen<br />

för fortsatt expansion<br />

är oförändrat god.<br />

Rolf Eriksen, VD för H&M, kan glädjas åt<br />

ytterligare ett starkt år för koncernen.<br />

Rolf Eriksen räknar med fortsatt hög<br />

tillväxt.<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

Du har deklarerat att H&M i år ska<br />

öppna butiker i Mellanöstern och i Slovakien.<br />

Beskriv hur ni resonerar kring<br />

etableringar på nya marknader. Varför<br />

blev det just dessa?<br />

– <strong>De</strong>t är viktigt att, vid sidan av den<br />

långsiktiga strategin, vara flexibel. Dyker<br />

det upp ett bra tillfälle ska vi kunna agera<br />

snabbt. Så var det med vårt franchiseavtal<br />

med M.H. Alshaya i Mellanöstern. Vi hade<br />

inga planer på att starta upp den marknaden,<br />

men när ett bra tillfälle gavs tog vi den<br />

möjligheten. Kontinuitet och flexibilitet är<br />

våra honnörsord.<br />

Vi har länge haft en speciell Tillväxtgrupp,<br />

s<strong>om</strong> ser över vår expansion. <strong>De</strong>n<br />

har nyligen förstärkts med fler medarbetare<br />

och sitter numer i London, s<strong>om</strong> är mer<br />

centralt när det gäller k<strong>om</strong>munikationer<br />

till andra marknader.<br />

Är Ryssland nästa stora satsning?<br />

– Ryssland är en intressant marknad. Att<br />

öppna i stora städer s<strong>om</strong> Moskva och St.<br />

Petersburg vore möjligt redan i dagsläget.<br />

Sett till hela Ryssland kunde infrastrukturen<br />

vara bättre. Vi ser dock goda expansionsmöjligheter<br />

på andra marknader och<br />

känner ingen brådska med att etablera oss<br />

i Ryssland.<br />

Flera konkurrenter har haft problem på<br />

den tyska marknaden, s<strong>om</strong> är<br />

H&M:s största. <strong>De</strong>t var också där ni<br />

öppnade flest nya butiker under året.<br />

Varför klarar ni er bättre och finns det<br />

fortfarande potential?


FOTO: H&M<br />

H&M hoppas på bra fart i vårkollektionen<br />

– H&M har funnits på den tyska marknaden<br />

i 25 år och ses idag s<strong>om</strong> ett lokalt,<br />

inhemskt företag. <strong>De</strong>n tyske konsumenten<br />

uppskattar mode till låga priser. Vår erfarenhet<br />

från Skandinavien visar att städer<br />

med 50 000 invånare, eller till och med<br />

mindre, är stora nog för att bära en H&Mbutik.<br />

Vi ser därmed fortsatt god potential.<br />

<strong>De</strong>t är dock <strong>inte</strong> unikt för Tyskland. Vår<br />

expansion i Nordamerika k<strong>om</strong>mer att bli<br />

<strong>om</strong>fattande och möjligheterna är mycket<br />

stora även i länder s<strong>om</strong> Storbritannien,<br />

Frankrike, Polen med flera.<br />

Hur ser du på expansionen i befintliga<br />

butiker generellt, vilken tillväxt kan ni<br />

klara?<br />

– <strong>De</strong>t är svårbedömt. <strong>De</strong>t kan vara väldigt<br />

olika på olika marknader och konsumenternas<br />

köplust av olika mode.<br />

<strong>De</strong>t hänger också samman med <strong>om</strong>fattningen<br />

av nya butiker. När vi öppnar en ny<br />

butik in<strong>om</strong> samma stad är det <strong>om</strong>öjligt att<br />

undvika viss kannibalism, den nya butiken<br />

tar initialt viss volym från den gamla.<br />

Vi k<strong>om</strong>mer från i år att vara mer tydlig<br />

i vår månatliga rapportering av försäljningen.<br />

<strong>De</strong>nna k<strong>om</strong>mer att visa hur stor<br />

del av expansionen nya butiker utgör och<br />

FOTO: H&M<br />

Ombytligt mode - det gynnar H&M<br />

hur mycket s<strong>om</strong> är ökning i befintliga<br />

butiker, så kallad ”like for like”. <strong>De</strong>t är<br />

redan nu svårt för analytikerna att räkna<br />

fram de olika delarna och med vår satsning<br />

på distanshandel, specialbutiker mm skulle<br />

det bli <strong>om</strong>öjligt utan den informationen.<br />

H&M lanserade för något år sedan en<br />

herrkollektion, s<strong>om</strong> det till en början<br />

blev en hel del uppståndelse kring. Nu<br />

hörs det inget alls längre. Har ni lagt den<br />

på hyllan?<br />

– Nej <strong>inte</strong> alls. Att det <strong>inte</strong> hörs något<br />

längre beror troligen på att vi <strong>inte</strong> expanderat<br />

det <strong>om</strong>rådet särskilt i Sverige. <strong>De</strong>n<br />

nya herrkollektionen finns dock att se på<br />

nedre plan i vår butik på Hamngatan i<br />

Stockholm.<br />

I Tyskland har vi däremot öppnat flera<br />

butiker specifikt för herrmode och med<br />

stor framgång. Vi k<strong>om</strong>mer att fortsätta<br />

utveckla den affären.<br />

Och satsningar tillsammans med kända<br />

de<strong>sig</strong>ners s<strong>om</strong> Karl Lagerfeld och Stella<br />

McCartney?<br />

– <strong>De</strong>t har varit bra kampanjer. <strong>De</strong> har god<br />

lönsamhet i <strong>sig</strong> plus att de har varit mycket<br />

bra för vårt varumärke. Vi hoppas åter-<br />

InTeRVJU<br />

k<strong>om</strong>ma med fler kampanjer av den typen.<br />

Vad säger du <strong>om</strong> Zarah-butikernas etablering<br />

i Sverige, skadar de er affär?<br />

– Vi tycker det är stimulerande med konkurr<strong>ens</strong>.<br />

<strong>De</strong>t ligger redan i vår affärsidé. Vi<br />

söker oss medvetet till centra med många<br />

konkurrerande butiker. <strong>De</strong>t är särskilt intressant<br />

att tampas med ett bolag s<strong>om</strong> likt<br />

H&M är börsnoterat och finns över stora<br />

delar av världen.<br />

Avslutningsvis, vilka skäl ser du för att<br />

man ska äga aktier i H&M?<br />

– H&M har en affärsidé s<strong>om</strong> bevisligen<br />

fungerar. Vi ser hela världen s<strong>om</strong> potentiell<br />

marknad och vi kan fortsätta expandera<br />

snabbt under god lönsamhet. År 2008 räknar<br />

vi med att <strong>om</strong>sätta ca 100 miljarder kr.<br />

Ägarstrukturen borgar för att vi <strong>inte</strong> tappar<br />

fokus, bolagets störste ägare Stefan Persson<br />

är arbetande styrelseordförande.<br />

Företaget bygger på enkelhet, flexibilitet<br />

och kostnadsmedvetande, ingen onödig<br />

byråkrati eller utsvävningar får störa utvecklingen.<br />

<strong>De</strong>n s<strong>om</strong> äger H&M-aktier ska<br />

vara långsiktig. <strong>De</strong>t är vi, vi k<strong>om</strong>mer aldrig<br />

att bli kvartalskapitalister. ◉<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 27


FOTO: MATTON<br />

InTeRVJU<br />

Möt anders Haskel<br />

H&Q:s nye skånechef<br />

H&Q Private <strong>Bank</strong>ing ser en spännande marknad i<br />

södra Sverige och stärker organisationen i Skåne med<br />

Veckans Affärers börskrönikör Anders Haskel. Anders<br />

bedömer att börsen kan fortsätta upp. Han anser att<br />

Nordea, H&M och Volvo är bra aktieval, men förespråkar<br />

även försiktiga placeringar i portföljen.<br />

Sedan början av februari är Anders Haskel chef för H&Q<br />

Private <strong>Bank</strong>ings verksamhet i Skåne, med placering i<br />

Malmö. Anders k<strong>om</strong>mer närmast från Veckans Affärer<br />

där han arbetat s<strong>om</strong> börskrönikör och aktieanalytiker.<br />

Tidigare har han bland annat varit vid numera nedlagda Finanstidningen<br />

och har också flera års erfarenhet från analysarbete och<br />

kapitalförvaltning in<strong>om</strong> SEB. Privat är han sambo och har en son<br />

s<strong>om</strong> just fyllt ett år.<br />

Välk<strong>om</strong>men till H&Q, Anders. Hur såg du på H&Q Private<br />

<strong>Bank</strong>ing innan du tog det här steget?<br />

– Jag kände naturligtvis till H&Q och visste också att företaget<br />

sedan några år arbetat med att utveckla Sveriges förmodligen<br />

vassaste erbjudande in<strong>om</strong> Private <strong>Bank</strong>ing. <strong>De</strong>t handlar <strong>om</strong> att<br />

kunna erbjuda kvalificerade helhetslösningar in<strong>om</strong> rådgivning<br />

och förvaltningstjänster för förmögna privatpersoner och företag<br />

med kapital att placera.<br />

Vad många nog <strong>inte</strong> vet är att vi dessut<strong>om</strong> kan erbjuda kvalificerad<br />

hjälp med p<strong>ens</strong>ions- och försäkringslösningar samt skatter<br />

och andra juridiska frågor. <strong>De</strong>t finns en stor k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> in<strong>om</strong><br />

företaget, något s<strong>om</strong> tyvärr alldeles för få på marknaden känner<br />

till. Här har naturligtvis H&Q+ en stor uppgift att fylla. Jag tycker<br />

att tidningen blir bättre för varje nummer och läser den med stort<br />

intresse.<br />

Tack för de vänliga orden. Vad lockade dig främst till att ta<br />

jobbet s<strong>om</strong> Skånechef?<br />

– Vid sidan <strong>om</strong> att H&Q är ett spännande företag ser jag en<br />

intressant utmaning i jobbet. Jag är uppväxt i Skåne, men har<br />

bott i Stockholm under flera år. För drygt ett år sedan flyttade jag<br />

tillbaka men har fortsatt pendla till Stockholm, vilket blir tufft i<br />

längden. När den här möjligheten dök upp var jag <strong>inte</strong> sen att ta<br />

den.<br />

Vilka eg<strong>ens</strong>kaper gör dig lämplig för denna post?<br />

– Jag har en hel del erfarenhet av kvalificerad kapitalförvaltning<br />

men har också, framför allt under åren s<strong>om</strong> journalist, byggt upp<br />

ett stort kontaktnät s<strong>om</strong> jag tror kan k<strong>om</strong>ma till nytta.<br />

28 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

Anders Haskel har en bred erfarenhet från kapitalmarknaderna.<br />

Han har bl a arbetat s<strong>om</strong> ekon<strong>om</strong>ijournalist i Veckans<br />

Affärer och s<strong>om</strong> analytiker in<strong>om</strong> SEB Enskilda <strong>Bank</strong>en.<br />

Kan du beskriva nuvarande verksamhet kortfattat och dina<br />

ambitioner för det närmaste året?<br />

– Kontoret driver redan idag en mycket bra verksamhet med<br />

duktiga medarbetare. Min absolut viktigaste ambition är att locka<br />

till oss fler kunder – samt att vi gör ett ännu bättre jobb med de<br />

kunder s<strong>om</strong> redan finns hos oss.<br />

Vad bedömer du blir den största utmaningen för att nå dessa<br />

mål?<br />

– Konkurr<strong>ens</strong>en är hård och det gäller att nå ut och verkligen visa<br />

att vi har de bästa produkterna.<br />

Du har ju jobbat med placeringar under många år. Hur ser du<br />

på börsläget?<br />

– Jag tror att det kan fortsätta upp en bit till, men efter tre års<br />

stigande kurser rycker nästa nedgång allt närmare, därför är det<br />

viktigt att bevaka riskerna i portföljen lite extra noga.<br />

Vad skulle du rek<strong>om</strong>mendera en ny kund med säg fem<br />

miljoner kronor att placera?<br />

– En mix mellan <strong>ens</strong>kilda aktier, Nordea, H&M och Volvo är ett<br />

par exempel, samt några väl utvalda fonder där <strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />

fortfarande är ett intressant alternativ. <strong>De</strong>ssut<strong>om</strong> vill jag<br />

placera i sådant där värdet åtminstone hålls intakt <strong>om</strong> börsen<br />

viker. Aktieindexobligationer och hedgefonder är ett par sådana<br />

alternativ.<br />

Finns det några små, mer udda placeringar du kan tänka dig?<br />

– Ja, absolut s<strong>om</strong> en krydda i portföljen. En del IT-bolag är<br />

fortfarande vettigt värderade. Ett par aktier s<strong>om</strong> ingår i min egen<br />

portfölj är Telelogic och Teleca.<br />

Lite personliga saker slutligen. Vad gör du på fritiden?<br />

– Med en ettårig son går mycket tid åt till hon<strong>om</strong>. Jag är dessut<strong>om</strong><br />

en person s<strong>om</strong> är glad för mat även <strong>om</strong> jag <strong>inte</strong> är så duktig på att<br />

själv laga den, däremot försöker jag bli allt bättre på att välja ut<br />

rätt vin till maten. ◉


Bra köpläge i Kina<br />

Kina är världsbäst på tillväxt – och den fortsätter. Mycket kapital ska in på<br />

aktiemarknaderna, s<strong>om</strong> dessut<strong>om</strong> tillhör de lägst värderade i världen. Så<br />

anger vår nye förvaltare, Jon Scheiber, huvudskälen till att investera i Kinafonden.<br />

Kina har ju haft en spektakulär ekon<strong>om</strong>isk<br />

tillväxt under lång tid. Börserna<br />

har dock <strong>inte</strong> gått särskilt starkt. Varför<br />

är det så?<br />

– <strong>De</strong>t finns flera förklaringar till att bolagsvärderingarna<br />

<strong>inte</strong> har följt BNP-utvecklingen.<br />

Till att börja med har många<br />

investerare varit rädda för att Kinas tillväxt<br />

har varit på väg att br<strong>om</strong>sas upp. <strong>De</strong> farhågorna<br />

har k<strong>om</strong>mit på skam och 2005 växte<br />

BNP med 9,9 procent.<br />

En annan viktig faktor under de senaste<br />

åren har varit oron för att staten k<strong>om</strong>mer<br />

att sälja ut sitt ägande i börsnoterade bolag<br />

och därmed skapa ett överutbud av aktier<br />

på marknaden. Under förra året tillkännagavs<br />

dock att staten k<strong>om</strong>mer att k<strong>om</strong>p<strong>ens</strong>era<br />

minoritetsaktieägarna, varför även<br />

denna risk nu tycks överblåst. <strong>De</strong>t tidigare<br />

så svaga banksystemet och korruption<br />

in<strong>om</strong> det kinesiska näringslivet har också<br />

bidragit negativt. Ytterligare en bidragande<br />

faktor är konkurr<strong>ens</strong>en, s<strong>om</strong> varit oerhört<br />

hård in<strong>om</strong> vissa branscher.<br />

Tror du på bättre börsutveckling framöver?<br />

– Ja, mycket talar för det. <strong>De</strong> problem s<strong>om</strong><br />

hållit tillbaka aktiemarknaderna minskar<br />

i betydelse. S<strong>om</strong> jag sa fortsätter den kinesiska<br />

tillväxten att tuffa på och risken för<br />

ett överutbud av aktier kan vi nog avskriva<br />

vid det här laget. Beträffande banksystemet<br />

har Kina upprättat en bankakut, liknande<br />

vårt ”Securum” i början på 1990-talet.<br />

<strong>Bank</strong>erna har fortfarande bekymmer, men<br />

det går åt rätt håll. <strong>De</strong>n kinesiska staten<br />

reformerar börshandeln. <strong>De</strong>t k<strong>om</strong>mer<br />

att underlätta att skapa en mer likvid<br />

marknad. Bättre regelverk och tydligare<br />

redovisning skapar ökat förtroende för<br />

marknaden, vilket sannolikt leder till att<br />

även kineserna själva flyttar en del av sitt<br />

banksparande mot aktier.<br />

Vår kinesiska fond steg med 20 procent<br />

förra året, men har ändå <strong>inte</strong> lyckats<br />

särskilt väl. Du har nyligen tagit över<br />

förvaltningen. Vilka förändringar har du<br />

gjort?<br />

– Tidigare låg fonden kraftigt överviktad i<br />

små, konsumentrelaterade bolag på Shanghai-<br />

och Shenzhenbörserna, där värderingarna<br />

är klart högre jämfört med de stora<br />

bolagen på Hongkong-börsen. Undervikt<br />

in<strong>om</strong> olja/gas och telek<strong>om</strong> har också<br />

drabbat fonden relativt index. <strong>De</strong>t har jag<br />

förändrat. Portföljen är nu koncentrerad,<br />

men väldiversifierad, och består av 25-40<br />

aktier i både små och stora bolag.<br />

Hur ser din strategi ut? Vad ska du göra<br />

för att skapa en bättre värdeutveckling?<br />

– Till att börja med förvaltas fonden aktivt.<br />

<strong>De</strong>t innebär att jag letar intressanta investeringar<br />

i alla branscher och både bland<br />

små och stora bolag oavsett vad de väger<br />

i index. <strong>De</strong>t kan låta s<strong>om</strong> en självklarhet,<br />

men att döma av många konkurrenters kinafonder<br />

är så <strong>inte</strong> fallet. Bara den förvaltare<br />

s<strong>om</strong> sticker ut från mängden kan vara<br />

bäst. Intressanta investeringar är de bolag<br />

s<strong>om</strong> är lågt värderade, med en företagsledning<br />

s<strong>om</strong> historiskt visat god k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong><br />

och s<strong>om</strong> prioriterar att skapa värde för<br />

aktieägarna. <strong>De</strong>l av min förvaltningsstrategi<br />

i fonden är också att dra nytta av de<br />

utmaningar Kina står inför i form av till<br />

exempel brist på rent vatten och behovet<br />

av att öka den inhemska konsumtionen.<br />

Hittills ser det lovande ut, fonden har stigit<br />

med 10,4 procent sedan årsskiftet. <strong>De</strong>t är<br />

8,1 procentenheter bättre än index.<br />

Jon Scheiber är civilekon<strong>om</strong> från Handelshögskolan<br />

samt dipl<strong>om</strong>erad CEFA-analytiker<br />

(Certified EFFAS Financial Analyst). Jon har<br />

arbetat in<strong>om</strong> H&Q sedan 1997, med mäkleri<br />

och fondförvaltning.<br />

H&Q KInaFOnD<br />

TEXT: TORE DAVEGÅRDH<br />

Vilka sektorer bedömer du mest attraktiva?<br />

– Miljö, energi och konsumtion bedömer<br />

jag s<strong>om</strong> de mest intressanta. Kina har stora<br />

problem med rökgaser, avloppsvatten<br />

mm. Här tvingas regeringen prioritera nya<br />

investeringar. Företaget Bio-Treat Technology,<br />

s<strong>om</strong> arbetar med vattenrening, bör<br />

kunna visa stigande orderingång.<br />

Spännande är hela energi<strong>om</strong>rådet. För<br />

att klara sin fortsatta tillväxt måste Kina<br />

ha god tillgång till energi, PetroChina och<br />

Sinopec finns i portföljen.<br />

Konsumentsektorn är intressant, men<br />

det är viktigt att välja rätt bolag. Jag är<br />

selektiv, bolaget ska <strong>inte</strong> vara utsatt för<br />

hård konkurr<strong>ens</strong> och helst ha ett starkt<br />

varumärke på hemmamarknaden. Li Ning,<br />

tillverkare av sportkläder och skor, är ett<br />

bra exempel.<br />

Jag misstänker att du råder till köp av<br />

Kina-fonden?<br />

– Ja, jag tror vi har ett bra köpläge nu.<br />

Kina är världsbäst på tillväxt – och den<br />

fortsätter. Riskerna är självklart höga på<br />

outvecklade aktiemarknader s<strong>om</strong> den<br />

kinesiska. Värderingarna tillhör emellertid<br />

till de lägsta i världen och jag räknar<br />

med bra vinstutveckling för många bolag i<br />

portföljen.<br />

Vi ser också ett ökat kapitalflöde till<br />

Kina, vilket stöttar aktiemarknaden. ◉<br />

<strong>De</strong> 10 största innehaven i H&Q Kinafond per den<br />

2 februari 2006<br />

Bolag % av portföljen<br />

PetroChina 9,5<br />

Sinopec 9,3<br />

China Life 5,5<br />

Martin Currie China A Share Fund 4,7<br />

China Mobile 4,6<br />

Chalco 4,4<br />

China Telec<strong>om</strong> 4,1<br />

Li Ning 3,8<br />

Bio-Treat Technology 3,5<br />

Angang New Steel 3,1<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 29


<strong>HQ</strong> FOn<strong>De</strong>R<br />

Gör en fondcocktail<br />

<strong>HQ</strong> Fonders starka fondutbud i Sverige, på tillväxtmarknader<br />

och hedgefonder k<strong>om</strong>pletterar varandra väl. Gen<strong>om</strong> att variera<br />

vikten av dem kan Du k<strong>om</strong>ponera en fondportfölj från extremt<br />

off<strong>ens</strong>iv till mycket försiktig.<br />

År 2005 var det tredje året på raken s<strong>om</strong> vi klarade av<br />

vår viktigaste målsättning, nämligen att få våra andelsägares<br />

kapital att växa. Alla fonder slutade på plus.<br />

För aktiefonderna blev det rejäla uppgångar med hjälp<br />

av starka aktiemarknader och en svag sv<strong>ens</strong>k krona. Svängningarna<br />

i fondernas värde, risken, har också varit lägre än för flertalet<br />

liknande fonder. Vi känner oss därför på det stora hela rätt nöjda<br />

även <strong>om</strong> vi tycker att vi i några fall skulle ha kunnat göra ännu<br />

bättre ifrån oss. Jag kan dock försäkra att vi alltid gör vårt bästa.<br />

aktiv förvaltning<br />

Grundbulten i vår förvaltning<br />

är att den är aktiv, det<br />

vill säga vi investerar i de<br />

aktier s<strong>om</strong> vi tror mest på<br />

oberoende <strong>om</strong> de ingår i<br />

index eller <strong>inte</strong>. Vi är inga<br />

indexkramare och jag förstår<br />

<strong>inte</strong> att så många är beredda<br />

att betala höga arvoden till<br />

förvaltare s<strong>om</strong> nästan helt<br />

och hållet håller <strong>sig</strong> till index.<br />

Vi tror att vi gen<strong>om</strong> aktiv<br />

förvaltning kan skapa en<br />

bättre avkastning. Vår största<br />

fond, <strong>HQ</strong> Strategifond, har<br />

sedan starten 1988 stigit med<br />

i gen<strong>om</strong>snitt 19,2 procent<br />

per år, medan index samtidigt<br />

klarat 12,2 procent. En<br />

sådan överavkastning når<br />

man <strong>inte</strong> <strong>om</strong> man <strong>inte</strong> vågar<br />

avvika från index ordentligt.<br />

Samtidigt skall erkännas att<br />

det finns <strong>ens</strong>kilda år då index<br />

gått bättre och det k<strong>om</strong>mer<br />

att ske igen. Konsten är att<br />

under längre tidsperioder<br />

utvecklas bättre. Vi tror att vi<br />

har förutsättningar att lyckas<br />

med detta.<br />

starkt fondutbud<br />

För ett par månader sedan fusionerades Hagströmer & Qviberg<br />

och <strong>HQ</strong> Fonder. Tillsammans har vi nu ett mycket starkt fondutbud<br />

s<strong>om</strong> svarar mot flertalets behov av sparprodukter. I utbudet<br />

kan tre special<strong>om</strong>råden utkristalliseras.<br />

• Sv<strong>ens</strong>ka aktier<br />

• Aktier på tillväxtmarknaderna<br />

• Hedgefonder<br />

30 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

Tillväxtmarknader s<strong>om</strong> Kina, Indien och Ryssland är spännande k<strong>om</strong>plement till den<br />

sv<strong>ens</strong>ka aktiemarknaden.<br />

TEXT: HANS HEDSTRÖM<br />

Vi tycker dessa <strong>om</strong>råden k<strong>om</strong>pletterar varandra väl. <strong>De</strong>t är<br />

rimligt att vi sv<strong>ens</strong>kar även framöver k<strong>om</strong>mer ha ett betydande<br />

sparande i sv<strong>ens</strong>ka aktier. <strong>De</strong>t känns tryggt att spara i något<br />

man känner till och lätt kan följa. Vidare är det logiskt att spara i<br />

sv<strong>ens</strong>ka kronor <strong>om</strong> man så småning<strong>om</strong> skall konsumera i sv<strong>ens</strong>ka<br />

kronor. <strong>De</strong>t är rimligtvis på tillväxtmarknaderna morgondag<strong>ens</strong><br />

förmögenheter skapas och där ska vi naturligtvis vara med. Hedgefonderna<br />

är lågriskalternativ s<strong>om</strong> skall ge en bra avkastning<br />

oberoende av aktiemarknadernas upp- och nedgångar. Med dessa<br />

utgångspunkter kan många bra fondportföljer skapas.<br />

Ryssland 108 procent<br />

Under det senaste året har<br />

våra tillväxtmarknadsfonder<br />

rönt mycket stort intresse.<br />

<strong>De</strong>t kanske <strong>inte</strong> är så konstigt<br />

med tanke på den goda<br />

utvecklingen. Under förra<br />

året steg <strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />

med hela 108 procent, H&Q<br />

Indienfond med 68 procent<br />

och <strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond<br />

steg med 64 procent.<br />

H&Q Kinafond hade det<br />

lite trögare, men steg ändå<br />

med 20 procent. Med dessa<br />

fyra fonder har <strong>HQ</strong> Fonder<br />

en unik position på tillväxtmarknaderna.<br />

När man tänker på de<br />

enorma möjligheter s<strong>om</strong> öppnar<br />

<strong>sig</strong> på dessa marknader<br />

när över en miljard fattiga,<br />

s<strong>om</strong> nu är på väg att lyfta sitt<br />

välstånd till något s<strong>om</strong> vi kan<br />

kalla medelklass, är det lätt att<br />

bli entusiastisk. Vi k<strong>om</strong>mer<br />

att fortsätta utveckla fondutbudet<br />

in<strong>om</strong> detta <strong>om</strong>råde och<br />

hoppas kunna erbjuda nya<br />

intressanta investeringsmöjligheter<br />

in<strong>om</strong> en <strong>inte</strong> alltför<br />

lång framtid. Nytt redan nu är att vi tagit hem förvaltningen av<br />

H&Q Kinafond. Läs gärna <strong>inte</strong>rvjun med fond<strong>ens</strong> förvaltare<br />

sedan årsskiftet, Jon Scheiber.<br />

aktier har mer att ge<br />

Vilka är då våra utsikter för 2006? Fundamentalt ser det bra ut<br />

för aktiemarknaderna. Värderingarna är rimliga, tillgången på<br />

riskkapital stor, vinstutvecklingen hygglig samt inflation och<br />

räntor ligger på historiskt låga nivåer. Vi tror således att aktie-


marknaderna har mer att ge, men förväntningarna på 2006 måste<br />

ställas lägre än utfallet för 2005. Uppgångar på 5-10 procent på<br />

de mogna marknaderna verkar rimliga. Bättre möjligheter finns<br />

troligen på tillväxtmarknaderna.<br />

<strong>De</strong>t finns naturligtvis ett flertal faktorer s<strong>om</strong> kan få ovanstående<br />

ganska positiva scenario att falla. Närmast till hands ligger<br />

kanske fortsatt stigande oljepriser. Faktorer av en annan art är<br />

Bra avkastning - låg risk<br />

Våra trotjänare <strong>HQ</strong> Sverigefond och <strong>HQ</strong> Strategifond har givit<br />

bra avkastning till relativt låg risk. <strong>De</strong>t är vi glada för efters<strong>om</strong><br />

vårt mål är att skapa en jämn och stabil avkastning.<br />

<strong>HQ</strong> Strategifond erbjuder aktiv förvaltning av sv<strong>ens</strong>ka<br />

och utländska aktier. Minst 70 procent av fonden är<br />

investerad i sv<strong>ens</strong>ka aktier, resterande del får placeras<br />

ut<strong>om</strong>lands. Fördelarna med dylika placeringsmöjligheter<br />

är flera. Vissa branscher och sektorer s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> finns representerade<br />

på Stockholmsbörsen (energibolag till exempel) står<br />

att finna ut<strong>om</strong>lands. <strong>De</strong>t ger fonden större möjligheter, dessut<strong>om</strong><br />

kan effekten av dåliga år på Stockholmsbörsen delvis k<strong>om</strong>p<strong>ens</strong>eras<br />

av placeringar ut<strong>om</strong>lands. Faktum är att investeringsfilosofin<br />

i <strong>HQ</strong> Strategifond har gjort fonden till bästa sv<strong>ens</strong>ka fond sedan<br />

den startade. Vad sägs <strong>om</strong> 19 procent <strong>om</strong> året i över 16 år! Fonden<br />

är upp hela 2052 procent sedan starten i augusti 1988. Jämförelseindex<br />

har under samma period gått upp med 634 procent.<br />

Många känner till <strong>HQ</strong> Strategifond sedan tidigare och det är<br />

<strong>inte</strong> för <strong>inte</strong> s<strong>om</strong> den ofta benämns s<strong>om</strong> <strong>HQ</strong> Fonders ”Sova gott<br />

fond”. <strong>HQ</strong> Strategifond passar utmärkt för den s<strong>om</strong> vill ha en<br />

stabil bas i sitt sparande med exponering både mot sv<strong>ens</strong>ka och<br />

utländska aktiemarknader.<br />

%<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

-20<br />

-40<br />

<strong>HQ</strong> Strategifond och <strong>HQ</strong> Sverigefond<br />

Utveckling 2000-2005<br />

-60<br />

001231 051231<br />

<strong>HQ</strong> Strategifond Jmf Index <strong>HQ</strong> Strategifond<br />

<strong>HQ</strong> Svergiefond SIXPRX<br />

<strong>HQ</strong> FOn<strong>De</strong>R<br />

dels det faktum att aktiemarknaderna nu stigit i tre år och att en<br />

börscykel, inklusive nedgång, brukar vara i fyra år och dels det<br />

faktum att scenariot <strong>inte</strong> är speciellt avvikande. ◉<br />

TEXT: KARIN FRIES<br />

H&Q svea aktiefond – vågar gå på tvärs<br />

Trygghet i all ära, men lite risk vill man ju också ta. Ju högre<br />

risk desto högre avkastning brukar det heta. Mot slutet av 2005<br />

tillk<strong>om</strong> en ny fond, H&Q Svea aktiefond. Fonden, s<strong>om</strong> investerar<br />

i sv<strong>ens</strong>ka aktier, är en specialfond med ett koncentrerat urval <strong>om</strong><br />

15-20 aktier. I och med de friare placeringsbestämmelserna för<br />

specialfonder har förvaltaren möjlighet att ta stora positioner i<br />

de aktier han tror mest på. Ansvarig förvaltare, Peter Werleus, är<br />

ingen indexkramare. Han vågar gå på tvärs och investera i aktier<br />

ingen annan vill ta i med tång, förutsatt att hans analys ger fog för<br />

det.<br />

Ränte- och hedgefonder för absolutavkastning<br />

Investeringar i aktier och aktiefonder skall ses långsiktigt. Kapital<br />

s<strong>om</strong> ska användas <strong>om</strong> ett eller två år bör därför investeras i något<br />

s<strong>om</strong> är förenat med lägre risk. Här passar ränte- och hedgefonder<br />

in. Hedgefonder är ett begrepp s<strong>om</strong> blivit oerhört efterfrågat de<br />

senaste åren mot bakgrund av de kraftiga fallen på aktiemarknaderna<br />

i början av millenniet. <strong>HQ</strong> Fonder kan erbjuda tre<br />

hedgefonder med olika inriktning: H&Q Global Hedge s<strong>om</strong><br />

investerar i andra hedgefonder över hela världen, H&Q Nordic<br />

Hedge s<strong>om</strong> investerar i nordiska hedgefonder och H&Q Solid<br />

s<strong>om</strong> investerar i hedgefonder, strukturerade produkter och andra<br />

ränterelaterade instrument. Tanken är att hedgefondernas friare<br />

placeringsreglementen ska kunna göra det möjligt att ta höjd för<br />

eventuella nedgångar på aktiemarknaden eller räntehöjningar.<br />

Således förväntas hedgefonder kunna ge en absolut och positiv<br />

avkastning oavsett investeringsklimat.<br />

Tillväxtmarknader – lockande kryddor<br />

Ett sätt för oss här i Sverige att ta del av framgångarna s<strong>om</strong><br />

sker runt <strong>om</strong> i världen är att investera i aktiemarknaderna från<br />

dessa länder. <strong>De</strong>n höga ekon<strong>om</strong>iska tillväxten och effekterna på<br />

aktiemarknaderna därav kan i <strong>sig</strong> vara skäl nog för att investera<br />

i t.ex. Asien eller Östeuropa, men faktum är att det också är ett<br />

bra k<strong>om</strong>plement till en sv<strong>ens</strong>k aktieportfölj. Förut<strong>om</strong> att man<br />

kan hitta sektorer och branscher s<strong>om</strong> är underrepresenterade på<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 31


<strong>HQ</strong> FOn<strong>De</strong>R<br />

den sv<strong>ens</strong>ka börsen, har också t.ex. den ryska aktiemarknaden<br />

historisk visat <strong>sig</strong> ha väldigt låg korrelation med övriga västliga<br />

aktiemarknader. Efter en period av idel uppgångar är det på sin<br />

plats att påminna <strong>om</strong> att man bara bör investera en liten del av<br />

sitt totala kapital i tillväxtmarknader efters<strong>om</strong> riskerna på dessa<br />

marknader oftast är större. <strong>De</strong>ssut<strong>om</strong> är en placeringshorisont<br />

<strong>om</strong> minst fem år att rek<strong>om</strong>mendera, kanske till och med 10 år.<br />

Olika skäl för Ryssland, Indien och Kina<br />

<strong>HQ</strong> Fonder har etablerat <strong>sig</strong> s<strong>om</strong> en av de främsta sv<strong>ens</strong>ka förvaltarna<br />

av fonder s<strong>om</strong> investerar på tillväxtmarknader. <strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />

var först ut 1997 och har sedan fått sällskap av H&Q<br />

Indienfond och H&Q Kinafond. Alla fonderna erbjuder aktiv<br />

förvaltning av aktier från dessa länders aktiemarknader eller i<br />

bolag s<strong>om</strong> har en betydande andel av sin <strong>om</strong>sättning där ifrån.<br />

<strong>De</strong>t finns många aspekter s<strong>om</strong> gör dessa länder väldigt lika, så<br />

s<strong>om</strong> att de med västliga mått mätt befinner <strong>sig</strong> på en låg ekon<strong>om</strong>isk<br />

utvecklingsnivå och att deras ekon<strong>om</strong>iska tillväxttakt är<br />

hög. Här är den finansiella sektorn fortfarande i sin linda och<br />

%<br />

700<br />

600<br />

500<br />

400<br />

300<br />

200<br />

100<br />

0<br />

-100<br />

respektive lands styrande gör vad de kan för att stimulera dess<br />

utveckling. Fortfarande görs de <strong>flesta</strong> nyinvesteringar i Kina med<br />

hjälp av banklån. I Indien är det guld s<strong>om</strong> är den förhärskande<br />

sparformen för privatpersoner. <strong>De</strong>t troliga är att vi bara sett början<br />

av dessa aktiemarknaders utveckling så här långt.<br />

Grunden till Rysslands, Indi<strong>ens</strong> och Kinas ekon<strong>om</strong>iska<br />

framgångar är väldigt olika. Rysslands goda tillgång på råvaror<br />

har gett landet enorma exportink<strong>om</strong>ster, vilka kunnat sippra ut<br />

i ekon<strong>om</strong>in och gjort befolkningen både absolut och relativt sett<br />

lite rikare. Kina refereras ofta till s<strong>om</strong> värld<strong>ens</strong> verkstad. Investeringar<br />

i tillverkningsindustrin är grunden för att exportink<strong>om</strong>sterna<br />

ökar stadigt. Indi<strong>ens</strong> ekon<strong>om</strong>iska tillväxt kan tillskrivas<br />

servicesektorn och en ökad inhemsk konsumtion. Över 50<br />

procent av befolkningen i Indien är under 25år. Redan <strong>om</strong> sexsju<br />

år k<strong>om</strong>mer att finnas 90 miljoner fler konsumenter i åldern<br />

25-45 år. <strong>De</strong>t skapar goda förutsättningar för ytterligare tillväxt i<br />

framtiden.<br />

<strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond ger en bra blandning<br />

För den s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> vet <strong>om</strong> den ska investera i <strong>HQ</strong> Rysslands-,<br />

H&Q Indien- eller H&Q Kinafond brukar vi rek<strong>om</strong>mendera <strong>HQ</strong><br />

Tillväxtmarknadsfond. Fonden investerar på aktiemarknaderna i<br />

Asien, Afrika, Latinamerika och Östeuropa och i skrivande stund<br />

finns där både ryska, kinesiska och indiska bolag i portföljen<br />

tillsammans med bland annat östeuropeiska, brasilianska och<br />

sydafrikanska bolag. Fonden har ett koncentrerat innehav <strong>om</strong> 30-<br />

35 aktier, vilket underlättar bevakningen av de ingående bolagen.<br />

32 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

<strong>HQ</strong> Rysslandsfond<br />

Utveckling 2000-2005<br />

001231 051231<br />

<strong>HQ</strong> Rysslandsfond CSFB ROS Index<br />

%<br />

120<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

0<br />

-20<br />

-40<br />

<strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond<br />

Utveckling 2000-2005<br />

001231 051230<br />

<strong>HQ</strong> Tillväxtmarknadsfond FTSE All emerging markets<br />

Månadsspara, en god vana<br />

<strong>De</strong> <strong>flesta</strong> av oss har någon gång köp en lott med förhoppning <strong>om</strong><br />

att det ska vara en ordentlig vinstlott. Handen på hjärtat, sannolikheten<br />

för att vinna högsta vinsten är trots allt väldigt liten. Hur<br />

ska man då kunna förverkliga sina drömmar? Ett bättre sätt än att<br />

köpa lotter är att börja månadsspara.<br />

Månadssparande passar alla s<strong>om</strong> tycker <strong>sig</strong> kunna ha råd att<br />

lägga undan en slant regelbundet. <strong>De</strong>t finns kvinnor och män i<br />

alla åldrar s<strong>om</strong> sparar till sitt boende, sin p<strong>ens</strong>ion eller andra önskemål.<br />

<strong>De</strong>t finns föräldrar och far- och morföräldrar s<strong>om</strong> sätter<br />

av lite grand varje månad i ett regelbundet sparande för barnen<br />

eller barnbarnen. <strong>De</strong>t kan bli en ordentlig grundplåt så småning<strong>om</strong><br />

till en lägenhet, studier eller något annat s<strong>om</strong> kan k<strong>om</strong>ma<br />

väl till pass när det är dags för barnen att flyga ut ur boet.<br />

Tre starka skäl att börja månadsspara:<br />

1. Enkelt och bekvämt<br />

Vid ett regelbundet månadssparande dras pengarna direkt<br />

från Ditt konto via autogiro varje månad.<br />

2. En god vana<br />

Även ett litet sparande kan tillsammans med god förvaltning<br />

växa till en betydande summa <strong>om</strong> sparandet är långsiktigt.<br />

3. Mindre risk<br />

Gen<strong>om</strong> att månadsspara sprids investeringstillfällena, vilket<br />

minskar risken att investera vid fel tillfälle.<br />

År Investerat Marknadsvärde Marknadsvärde<br />

värde fond index<br />

1997(nov) 4 000 3 874 4 044<br />

1998 28 000 15 260 14 799<br />

1999 52 000 95 674 98 993<br />

2000 76 000 115 911 98 610<br />

2001 100 000 274 549 208 588<br />

2002 124 000 304 174 224 805<br />

2003 148 000 500 715 347 886<br />

2004 172 000 549 735 378 806<br />

2005 196 000 1 178 242 789 099<br />

<strong>De</strong>n s<strong>om</strong> sparat 2 000 kronor per månad i vår Rysslandsfond har nästan tjänat en miljon<br />

kronor.<br />

Kontakta rådgivningen för att få veta mer <strong>om</strong> månadssparande i<br />

<strong>HQ</strong> Fonders fonder 08-696 1940. ◉


Flytta din p<strong>ens</strong>ion<br />

Många beskriver sina p<strong>ens</strong>ioner s<strong>om</strong> en ogen<strong>om</strong>tränglig<br />

djungel av fonder, bolag och finstilta villkor. Tiden räcker<br />

ofta <strong>inte</strong> till att ta tag i detta viktiga <strong>om</strong>råde utan det skjuts<br />

på framtiden. En lösning på problemet är att flytta och slå<br />

samman sina p<strong>ens</strong>ioner.<br />

Flytträtt av p<strong>ens</strong>ioner har diskuterats i olika forum under<br />

relativt lång tid och innebär att p<strong>ens</strong>ionsspararen har<br />

möjlighet att överföra försäkringskapitalet i en p<strong>ens</strong>ionsförsäkring<br />

till en nytecknad p<strong>ens</strong>ionsförsäkring hos en<br />

annan sv<strong>ens</strong>k försäkringsgivare.<br />

Under den senaste tiden har allt fler försäkringsbolag anslutit<br />

<strong>sig</strong> till skaran, s<strong>om</strong> erbjuder sina kunder flytträtt. Många har sitt<br />

p<strong>ens</strong>ionskapital utspritt på olika bolag med skvättar av kapital på<br />

diverse upplägg, vilket ofta <strong>inte</strong> är bra.<br />

Fördelar för den <strong>ens</strong>kilde p<strong>ens</strong>ionsspararen:<br />

• Möjlighet att välja p<strong>ens</strong>ionssparande där kunden själv kan<br />

påverka värdestegringen gen<strong>om</strong> olika placeringar.<br />

• Möjlighet att koncentrera sitt p<strong>ens</strong>ionskapital på ett mer överskådligt<br />

sätt, i färre försäkringar med lägre avgifter s<strong>om</strong> följd.<br />

• P<strong>ens</strong>ionssparandet kan anpassas till den situation s<strong>om</strong> råder<br />

i dagsläget. Många p<strong>ens</strong>ionsförsäkringar s<strong>om</strong> tecknades för<br />

10-20 år sedan har ofta höga avgifter för t.ex. premiebefrielse<br />

Högre p<strong>ens</strong>ion via<br />

aktiv förvaltning<br />

Ofta är p<strong>ens</strong>ionsförsäkringar så krångliga att<br />

förstå <strong>sig</strong> på så det är lättare att låta lättjan ta<br />

över och att tro att det löser <strong>sig</strong> självt. Vi håller<br />

<strong>inte</strong> med, det lönar <strong>sig</strong> att göra aktivt val för<br />

sina p<strong>ens</strong>ionsmedel. Gen<strong>om</strong> att regelbundet<br />

se över sin situation och kan Du få en högre<br />

avkastning.<br />

För Dig s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> har tid eller lust att också följa med och<br />

välja placeringar för p<strong>ens</strong>ionsmedel så har vi skapat förvaltningstjänster<br />

s<strong>om</strong> bygger på H&Q:s Aktiv Fond, s<strong>om</strong><br />

varit framgångsrik under närmare fem år (+56 procent<br />

för 2005).<br />

H&Q P<strong>ens</strong>ion har skapat fyra olika inriktningar med olika<br />

riskprofil för att täcka upp olika livssituationer och marknadssituationer.<br />

Vi har ju alla olika lång tid kvar till p<strong>ens</strong>ionen och vill<br />

från tid till annan ha olika riskprofil på p<strong>ens</strong>ionskapitalet.<br />

Gen<strong>om</strong> att välja vår förvaltningstjänst så uppnås följande<br />

fördelar:<br />

• H&Q:s öppna arkitektur och förvaltningstjänsten innebär att<br />

Du tryggt kan förvänta Dig att H&Q i varje givet tillfälle har<br />

en så optimal portfölj s<strong>om</strong> möjligt utifrån Din valda riskprofil.<br />

och innehåller livförsäkringar, s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> alltid behövs i den<br />

situation p<strong>ens</strong>ionsspararen befinner <strong>sig</strong> i.<br />

Lägre avgifter k<strong>om</strong>binerat med bättre avkastning i H&Q:s förvaltning<br />

bäddar för en betydligt bättre p<strong>ens</strong>ion än <strong>om</strong> Du väljer att<br />

vara passiv.<br />

Kontakta oss på H&Q P<strong>ens</strong>ion, vi utreder vilka möjligheter Du<br />

har att få mer pengar i p<strong>ens</strong>ion.<br />

Vi behöver en fullmakt av Dig för att kunna hämta in information<br />

från Dina olika försäkringsbolag. <strong>De</strong>t tar normalt en vecka<br />

eller två. Därefter återk<strong>om</strong>mer vi med förslag på hur Du kan få en<br />

mer guldkantad p<strong>ens</strong>ion. ◉<br />

H&Q P<strong>ens</strong>ion lotsar Dig gen<strong>om</strong> p<strong>ens</strong>ionsdjungeln.<br />

P<strong>ens</strong>IOn<br />

TEXT: ANDERS JERRE<br />

HÅKAN APPENRODT<br />

• Bra riskspridning mellan aktiefonder, hedgefonder och räntefonder<br />

beroende på vald profil på förvaltningstjänsten<br />

• S<strong>om</strong> kund behöver Du själv <strong>inte</strong> vara aktiv och sätta Dig in i<br />

olika fonder utan kapitalet investeras i de fonder vi tror k<strong>om</strong>mer<br />

att utvecklas bäst den närmaste tiden. Vårt mål är att Du<br />

ska få en optimal avkastning.<br />

Vi k<strong>om</strong>mer under februari att lansera förvaltningstjänster även<br />

för SEB Tryggliv och k<strong>om</strong>mer utifrån deras fondplattform kunna<br />

erbjuda H&Q:s k<strong>om</strong>pet<strong>ens</strong> in<strong>om</strong> förvaltning. Ring oss så undersöker<br />

vi Dina möjligheter att utnyttja vår aktiva förvaltningstjänst<br />

för en bättre p<strong>ens</strong>ion.<br />

Stockholm telefon 08-696 20 80, Malmö telefon 040-665 53 03 ◉<br />

[H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006] 33


GäsTKRönIKa<br />

aktier är alltför nedtryckta<br />

Sett över ett antal år har avkastningen på aktier varit<br />

måttlig. Börsuppgången kan fortsätta de närmaste åren.<br />

I<br />

september 1998 skrev jag en ledare i Dag<strong>ens</strong> Industri <strong>om</strong><br />

nya tider på aktiemarknaden. Världen hade sedan några år<br />

gått in i en period med låg inflation och vi skulle snart få<br />

direktavkastningskrav på aktier s<strong>om</strong> låg högre än motsvarande<br />

på obligationer, precis s<strong>om</strong> under de tidigare perioder när<br />

prisstabilitet rådde. En och annan aktieexpert hörde av <strong>sig</strong>, men<br />

de <strong>flesta</strong> tyckte att det var en konstig idé. Vanans makt är stor.<br />

I dag, sju år senare, tycker ingen att det är konstigt att många<br />

aktier ger avkastning på 4-5 procent samtidigt s<strong>om</strong> en obligation<br />

avkastar 2-3 procent beroende på löptiden. <strong>De</strong>t syns ingen<br />

inflation s<strong>om</strong> hotar obligationernas värde samtidigt s<strong>om</strong> risken<br />

ökat att företag ska gå dåligt i ett tufft klimat. I inflationstider är<br />

obligationer rena giftet medan aktier blir ett av få sätt att hantera<br />

inflationen. Företagen kan då vältra över kostnaderna för sina<br />

historiska investeringar på konsumenterna och ägarna blir vinnare.<br />

<strong>De</strong>t är därför värld<strong>ens</strong> aktiekurser i dag <strong>inte</strong> ligger högre än<br />

när jag skrev ledaren.<br />

Å andra sidan var det ett dåligt råd att varna för aktier hösten<br />

1998. Åren därefter fick vi en av histori<strong>ens</strong> största tjurrusningar<br />

på börsen, fram till mars år 2000. <strong>De</strong>n drevs av en helt annan<br />

logik, nämligen att Internet skulle <strong>om</strong>skapa världen. Att analysera<br />

klokt är en sak, att spekulera rätt ofta en annan.<br />

Bra börsår i fjol<br />

Idag finns inga lättförtjänta inflationspengar på aktiebörserna.<br />

Istället har vi aktiemarknader, s<strong>om</strong> trots den väldiga kraften i<br />

världsekon<strong>om</strong>in, närmast rör <strong>sig</strong> i sidled år efter år.<br />

Tabellen visar var vi står just nu. Fjolåret var ett mycket bra<br />

börsår, även <strong>om</strong> det <strong>inte</strong> var fullt så bra s<strong>om</strong> vi i Sverige föreställer<br />

oss. Stockholmsbörsen är på grund av den försvagade kronan ett<br />

särfall.<br />

Jämfört med bubbelvärdena år 2000 ligger alla börser fortfarande<br />

på kraftigt minus, alla ut<strong>om</strong> New York-börsen s<strong>om</strong> <strong>inte</strong> var<br />

så berörd av haussen in<strong>om</strong> telek<strong>om</strong> och IT.<br />

34 [H&Q+ JANUARI/FEBRUARI 2006]<br />

Ronald Fagerfjäll, är författare och<br />

medarbetare på Dag<strong>ens</strong> Industris ledarsida.<br />

Han var tidigare bland annat chefredaktör<br />

för Affärsvärlden.<br />

Börs uppgång 2005 Index jämfört<br />

räknat i dollar med toppen 2000<br />

Stockholm 16 -37*<br />

NYSE 2 -6<br />

Nasdaq 7 -54<br />

London 9 -17<br />

Frankfurt 16 -31<br />

Tokyo 28 -58**<br />

*Omräknat i dollar **Jämfört med 1989<br />

<strong>De</strong>t tråkiga med tabellen är att den visar att avkastningen på<br />

börsen varit svag.<br />

<strong>De</strong>t trevliga med tabellen är att den illustrerar att värld<strong>ens</strong><br />

aktieplacerare alls <strong>inte</strong> är inne i en ny period av ansvarslös spekulation,<br />

låt vara att en del satsat för mycket på pokerföretag eller<br />

fastigheter. Värderingsbubblor finns på andra håll. Fondförvaltare<br />

vill nämligen <strong>inte</strong> ertappas med att totalt missbedöma aktiemarknaden<br />

en gång till, de gör hellre andra riskinvesteringar. Skulle<br />

private equity eller obligationsmarknaden kollapsa är det i alla fall<br />

något nytt. Hellre göra nya misstag än att upprepa gamla.<br />

Rimligare värdering idag<br />

Om jag nu följer upp min ledare från 1998 tycker jag att aktier<br />

och obligationer i dag är rimligare värderade än de var då. Omställningen<br />

från inflation till stabila priser är gen<strong>om</strong>förd. Snarare<br />

har justeringen gått så långt att aktier idag är för nedtryckta och<br />

obligationer, relativt sett, för upphissade. Att spekulanterna värderar<br />

långsiktiga obligationer till en avkastning s<strong>om</strong> är lägre än de<br />

kortsiktiga beror antingen på att de har gripits av hysteri eller att<br />

de är klokare än jag och ser en världs<strong>om</strong>fattande deflation torna<br />

upp <strong>sig</strong>, en världsdepression av 1920-talstyp.<br />

Visst kan man måla fan på väggen och tro att USA-ekon<strong>om</strong>in<br />

nu ska kraschlanda efter en fen<strong>om</strong>enal tillväxtperiod och visst<br />

kan man tro att den kinesiska tillväxtmotorn när s<strong>om</strong> helst kan<br />

börja hacka. I så fall är det bäst att sitta med guldkantade obligationer<br />

eller rentav med guld.<br />

Guld när inflationen tar fart<br />

Själv tror jag dock att aktiekurserna k<strong>om</strong>mer att fortsätta att<br />

sträva uppåt med en hygglig direktavkastning under de närmaste<br />

åren. Inga fantasiska förändringar men tillräckligt bra för att vara<br />

värt risken i en portfölj med aktier från fem-sex olika branscher.<br />

Aktiernas nya guldålder k<strong>om</strong>mer visserligen först <strong>om</strong> och när<br />

inflationen tar fart igen men den överdrivna fokuseringen på<br />

räntemarknaden gör att det går att hitta aktier med avkastning<br />

s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>p<strong>ens</strong>erar risken. ◉


”Vi kan EmErging markEts”<br />

Vi på H&Q är snabba ur startblocken<br />

Ryssland, Indien, Kina, Korea …<br />

Vi bevakar även det<br />

spännande Energi<strong>om</strong>rådet.<br />

Information <strong>om</strong> våra tjänster finner du på www.hq.se eller 08-696 17 00

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!