PDF 5,0 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND 

NR 2 2005. ÅRGÅNG 75 

4STORMEN INGEN GLÖMMER 

I SVERIGE TALAR MAN OM EN NATIONELL KATASTROF. 

14 

UNGA TALLBESTÅND KÖAR FÖR GALLRING 

16 

18 

22 

24 

28 

31 

ENLIGT PRINCIPEN ”VIKTIGASTE FÖRST” KOMMER UNGA TALLBESTÅND 

HÖGT UPP PÅ PRIORITERINGSLISTAN. 

ENERGIVIRKE KÖPS PÅ ROT 

ROTKÖP AV ENERGIVIRKE FÖRENKLAR PENNINGSTRÖMMEN. 

NATURVÅRDSTRÄD ÄR TILL FÖR ATT SPARAS 

NATURVÅRDSTRÄDEN, SOM OFTA OCKSÅ KALLAS SPARTRÄD, HÅLLER PÅ ATT 

BLI ETT PROBLEM. 

SNUVA SKATTEBJÖRNEN – DET ÄR LAGLIGT! 

SKATTEPLANERING HÖR SKOGSBRUKET TILL. 

JÄRPEN OCH SKOGSBRUKET 

SKOGSHÖNSSTAMMARNA HAR MINSKAT RÄTT KRAFTIGT UNDER DE 

SENASTE 40 ÅREN. 

TVINVUXEN TALL BLIR PÄRTKORG 

ÅRSRINGARNA SKA VARA SÅ TÄTA, ATT DE INTE GÅR ATT RÄKNA. 

EN ANNORLUNDA PRESENT – TRÄD I ISRAEL 

TRÄD SOM PLANTERAS I MARSKALK C.G. MANNERHEIMS MINNESSKOG I 

ISRAEL KAN VARA EN GÅVA ÅT EN PERSON SOM HAR ALLT. 

PÅ OMSLAGET: STORMEN SOM DROG FRAM ÖVER SÖDRA SVERIGE HAR ORSAKAT 

ENORMA SKADOR I SKOGARNA. 

FOTO: TAGE FREDRIKSSON 

2

Skogsbruket 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn: (09) 156 21 

fax: (09) 156 2433 

skogsbruket@tapio.fi 

Sampo: 800013–577591 

Aktia Bank: 405554–52359354 

FöreningsSparb. Sverige 5036–7119 

Redaktionssekreterare 

Gunnar Salingre 

tfn: 09-156 2295 

gunnar.salingre@tapio.fi 

www.skogsbruket.fi 

Chefredaktör 

Tage Fredriksson 

tfn: 09-156 2420 

tage.fredriksson@tapio.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn: 09-156 2419 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Fasta medarbetare 

Anne Manner tfn: 050-560 6639 

anne.manner@agrolink.fi 

Christian Hildén tfn: 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Heimhällen Oy Ab 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Margita Törnroth tfn: 09-156 2422 


Annonser: 

Oy Adving Ab / Ingmar Qvist 

Kärrbyvägen 160 

10160 Nylands Degerby 

tfn (09) 221 3246 

fax (09) 221 3425 

ingmar.qvist@adving.inet.fi 

En helårsprenumeration (11 nummer) 

kostar 33 € i Finland, i Sverige 300 SEK 

och i övriga länder 40 €. 

Halvår (6 nummer) kostar 20 € i Finland, 

i Sverige 180 SEK och i övriga 

länder 24 €. 

ISSN 0037–6434 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2005 

Ledaren 16.2.2005 

3 

Utvärderade 

Jord- och skogsbuksministeriet utvärderar – på fackspråk evaluerar – regelbundet 

sina organisationer samt hurudan inverkan verksamheten haft. Nu stod 

skogscentralerna i turen. De fungerar som regionala organisationer för att utföra 

de uppgifter som getts i lagstiftningen. Skogscentralerna fungerar som myndighet 

i skogliga frågor, men står också för en betydande insats när det gäller 

främjande verksamhet och företagsverksamhet. Dessutom äger skogscentralen 

aktier i verksamhet som tidigare bolagiserats så som produktion och försäljning 

av plantor. 

Beställaren ville ha fräscha förslag för att effektivera verksamheten och fick 

sannerligen mera än väntat: Slå ihop 13 skogcentraler till en Finlands skogscentral 

med några regionala enheter. Skicka myndighetssidan till TE-centralerna 

eller grunda ett ämbetsverk för övervakning av skogslagen. Dessa är några centrala 

plock bland förslagen. 

Lyckligtvis har man inte glömt att titta på själva verksamheten. En del av svagheterna 

i analysen kommer fram då konsulterna angett att merparten procent av 

kostnaderna går till förvaltning i stället för till skogsägarna. Det är ovarsam behandling 

av fakta, eftersom de pengar som kanaliseras till skogsägarna naturligtvis 

skall sättas i proportion till de organisationskostnader som föranleds av de 

bestämda arbetsslagen. Lagövervakning, rådgivning, skogsbruksplanering och 

utbildning och andra uppgifter som skogscentralerna har kan förstås allt kallas 

byråkrati, men de tjänar till största delen skogsägare både direkt och indirekt. 

Verksamheten är naturligtvis viktigare än alla spekulationer och förslag i organisationsförändringar. 

Skogscentralerna har kritiserats för olika tillämpningar 

av lagar. Verksamheten och formerna för verksamheten bör förenhetligas så att 

skogsägare i olika delar av landet behandlas lika. Dessa frågor löses inte genom 

att fösa in alla under samma tak eller sammanföra med en annan regional 

organisation. Förenhetligande av verksamhet är minst lika stora problem inom 

TE-centraler eller miljöcentraler som ett annat motsvarande exempel. Utan att 

särskilt gå in på deras problem är det värt att konstatera att de egentligen har 

större problem, eftersom motivationen att förenhetliga verksamheten inte är 

lika stark som hos skogscentralerna. Utvärderingen ger ett extra lyft åt detta 

strävande. 

Skogbruksplaneringen har varit en hörnsten i verksamheten i tiotals år. Dess 

största problem är att produktiviteten för planeringen stampat på stället jämfört 

med nästan vilken annan skoglig verksamhet som helst. Orsakerna är många, 

men det är skäl att påminna sig om nyttan med skogsbruksplanerna. Skogsägaren 

kan bättre planera sitt skogsbruk, skogvårdsföreningen kan billigare 

hjälpa till och skogsbolaget billigare hitta det virke de vill köpa. 

Skogsförbättringsverksamheten när det gäller diken och vägar har i princip 

varit utsatt för konkurrens i många år, men litet har hänt. Speciellt rensningen 

av dikning måste på sikt integreras med annan verksamhet så att inte tre 

organisationer med flera olika entreprenörer och arbetstagare rör sig på samma 

dikningsområde. 

I varje fall skall lagstiftningen granskas. Utvärderarna hade helt glömt att det 

också går att bygga på den nuvarande modellen. En del av kritiken gällande 

verksamheten har gått hem. En del nya riktlinjer gällande verksamheten behövs. 

Det är bättre att koncentrera sig på verksamheten än att möblera om 

för möblerandets skull. Med tanke på den svenska servicen är lösningar som 

garanterar Kustens skogscentrals existens som en helhet den rätta. Alla andra 

alternativ är sämre med tanke på kundservicen. ❍

Foto: Hans Runesson 

STORMEN 

som ingen glömmer 

STORMEN SOM DROG FRAM ÖVER SÖDRA SVERIGE OCH DAN- 

MARK OCH VIDARE IN ÖVER DE BALTISKA LÄNDERNA DEN 9–10 

JANUARI HAR ORSAKAT ENORMA SKADOR I SKOGARNA. I SVE- 

RIGE TALAR MAN OM EN NATIONELL KATASTROF. 

Enbart i Sverige har stormen 

fällt upp emot 80 miljoner 

kubikmeter virke, vilket motsvarar 

ett års avverkning för 

Sverige. Stormskadorna ligger 

söder om linjen Norrköping– 

Mariefred–Halden. Inom den 

här regionen i södra Sverige 

löper ett cirka hundra kilometer 

brett stråk från Göteborg 

österut genom nästan hela 

Sydsverige, där stormen fällt 

skog som uppgår till fyra till 

sju års avverkningar. 

Skadekostnaden 

17 miljarder kronor 

Cirka åttio procent av den 

stormfällda skogen utgörs av 

gran. Kostnaden för den omfattande 

förödelsen som stor- 

HOS LARS-JOHAN SVENSSON FÄLLDE STORMEN ÖVER EN TREDJEDEL AV HANS 

SKOG. HAN FICK BESÖK AV LRFS ORDFÖRANDE CAROLINE TRAPP. 

4 

Danmark 

2 milj. m 3 

Norge 

inga skador 

Tyskland 

inga skador 

STORMSKADORNA OMFATTNING I LÄNDERNA RUNT ÖSTERSJÖN. 

men orsakat har varit svår att 

beräkna. Enligt Skogsstyrelsen 

hamnar den totala skadekostnaden 

på ca 17 miljarder 

kronor. 

I den kalkylen ingår ökade 

avverkningskostnader, lägre 

virkespriser p.g.a. stambrott, 

spill och sämre kvalitet, ökade 

lagrings- och transportkostnader, 

röjning och underhåll av 

skogsbilvägar då många vägar 

måste förstärkas för att klara 

av virkestransporterna speciellt 

våren och hösten 2005 

och återväxtkostnader. 

Arbetet drar ut på tiden 

Sverige 

80 milj. m 3 

På Sydved uppger VD Leif 

Olofsson att det inte fi nns 

några som helst möjligheter 

att varken upparbeta eller avsätta 

hela den stormskadade 

virkesmängden före sommaren. 

Sydved ägs av Stora Enso 

och Smurfi t Munksjö. 

– Det skulle inte ens lyckas 

Polen 

inga skador 

Finland 

inga skador 

om alla landets avverkningsresurser 

koncentrerades till 

området. Även att klara ut situationen 

under kalenderåret 

2005 är en mycket stor utmaning, 

säger Leif Olsson. Befi 

ntliga resurser kommer inte 

att räcka till och vi arbetar 

med att förstärka dessa med 

resurser från övriga Sverige 

och grannländerna. 

– Vi har stoppat all avverkning 

av rotstående skog och 

våra resurser för avverkning 

och transporter inriktas nu på 

att hjälpa drabbade skogsägare 

med att röja skogsbilvägar 

för att kunna påbörja upparbetning 

av den stormfällda 

skogen. 

Det tummas på lagar 

Estland 

2 milj. m 3 

Skogsminister Ulrica Messing 

har uppvaktats av representanter 

för skogsnäringen. Det 

fi nns stora behov av att få 

hjälp med att ge dispens från 

Källa: MTK 

Lettland och 

Litauen 

tills. 3 milj. m 3

STORMEN 

lagar och förordningar inom 

olika områden. Bevattning av 

virke som lagras på land, virkeslagring 

i vatten, besprutning 

av virke, större laster 

på virkesbilar, prioritering av 

virkestransporter på järnväg 

i förhållandet till annat gods 

är några av de frågor som nu 

diskuteras. 

Messing förespråkade i 

ett tidigt skede att drabbade 

skogsägare skulle kunna ringa 

in avverkningsanmälningar 

per telefon. Det här gick inte 

Skogsstyrelsen med på med 

motiveringen att skogsvårdsstyrelserna 

måste kunna nå ut 

med information om värdefulla 

natur- och kulturvärden 

och för detta krävs en anmälan 

i förväg. Normalt ska en 

avverkningsanmälan lämnas 

in sex veckor i förväg, men 

här kommer det att bli fråga 

om dispenser. 

”Vi sparade i skogen i stället 

för på banken” 

Lantbrukarna Lars-Johan och 

Ulf Svensson utanför Växjö 

hör till drabbade skogsägare. 

Hos dem har stormen fällt 

skog för cirka fyra miljoner 

kronor. Totalt äger bröderna 

Svensson 275 hektar skog och 

omkring 35 procent av denna 

skog har nu fällts av stormen. 

Skogen svarar för hälften av 

gårdens inkomster. 

– Den skog som nu blåst 

omkull var tänkt som startkapital 

för nästa generation som 

ska ta över gården. På gården 

orsakade stormen även elavbrott 

och stopp i telefontrafi - 

ken. Boningshuset gick inte 

att nå de första dagarna efter 

stormen. Eftersom mjölkbilen 

inte kom fram till gården var 

vi tvungna att hälla ut tretusen 

liter mjölk. Våra mjölkkor, 

sextio stycken, mjölkade vi 

med hjälp av ett traktordrivet 

reservkraftverk. 

Två årsavverkningar i 

Danmark 

I Danmark har stormen fällt 

2 miljoner kubikmeter skog, 

Områden med stormfälld skog - årsavverkningar 

Stormen januari 2005 

Områden med stormfälld skog - årsavverkningar 

SVO_regioner 

SVO regioner 

Sverige_kustlinje 

Sverige kustlinje 

SVO_regioner N 

Sverige_kustlinje 

Stora_sjoar 

Stora sjöar 

Svo_distrkom_årsavverkn 

Svo distrkom Stora_sjoarårsavverkn 

Svo_distrkom_årsavverkn 

0.1 - - 0.5 Årsavverkningar 

0.1 0.6 - 0.5 - - 1 

Årsavverkningar 

0.6 - 1 

1.1 - 2 

1.1 1.1 - 2- 

2 

2.1 2.1 - 4- 

- 4 

4.1 - 7- 

- 7 

KARTAN VISAR HUR MYCKET SKOG SOM FÄLLT INOM DET SKADEDRABBADE OMRÅDET I SYDSVERIGE. 

vilket motsvarar närmare två 

års avverkningar i Danmark. 

Värst drabbade är västra Jylland 

och norra Själland. Det 

är främst granskogar som skadats 

av stormen. Två tredjedelar 

av de skogsområden som 

skadats av stormen ägs av privatpersoner. 

I Danmark har de fl esta 

skogsägare sin skog försäkrad 

mot stormskador. De danska 

skogsägarna tecknade nästan 

mangrant försäkringar mot 

5 

stormskador i skog efter en 

omfattande storm år 1999. 

Även Estland hårt drabbat 

Information om skogsskadornas 

omfattning i de baltiska 

länderna är mycket knapphändig. 

Enligt de siffror redaktionen 

fått skulle stormen 

har fällt 2 miljoner kubikmeter 

virke i Estland och i Lettland 

och Litauen tillsammans 

3 miljoner kubikmeter. Det 

fi nns dock andra källor som 

anger att skadorna i de baltiska 

länderna är betydligt större 

och att det enbart i Lettland 

skulle röra sig om 5 miljoner 

kubikmeter. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU 

Källa: Skogsstyrelsen

Foto: Tobias Härstedt, Sydved 

STORMEN 

Enorm brist på 

skogsmaskiner 

I DELAR AV SÖDRA SVERIGE MÅSTE AVVERKNINGSKAPACITETEN ÖKAS MED 15 

GÅNGER. FÖR ATT TRANSPORTERA BORT ALLT VIRKE FRÅN SKOGARNA BEHÖVS 

1 875 000 VIRKESBILAR SOM LASTAR 40 KUBIKMETER VAR. DET KOMMER 

ATT TA MINST HELA 2005 ATT UPPARBETA ALL STORMSKADAD SKOG. 

S 

Stormen som härjade kring 

Östersjöområdet 8–9 januari 

fällde enbart i södra Sverige 

omkring 300 miljoner träd. 

Det motsvarar en yta av 

27 500 fotbollsplaner. Om 

medelhöjden på de fallna 

träden uppskattas till ca. 20 

meter skulle det räcka till att 

lägga ut dem 125 varv runt 

jordklotet vid ekvatorn! 

2000 avverkningsmaskiner 

Den stormfällda skogen uppskattas 

till totalt 80 miljoner 

kubikmeter med ett avverkningsvärde 

på över 3 miljarder 

euro. Enbart för Södra skogsägarnas 

medlemmar handlar 

det om 43 miljoner kubikmeter. 

Det motsvarar ungefär sex 

års avverkning inom området. 

Södra Skog räknar med att få ut 

åtta miljoner kubikmeter fram 

till slutet av juli och omkring 

hälften, det vill säga över 20 

miljoner kubikmeter till slutet 

av april 2006. För att få ut allt 

virke före den första augusti 

i år, skulle det behövas 2000 

avverkningsmaskiner och lika 

många skotare för att köra fram 

virket till vägar. Det motsvarar 

för tillfället hela Sveriges maskinpark. 

De fl esta maskiner 

är upptagna med avverkningar 

på annat håll, vilket förklarar 

varför de inte satts i bruk i de 

stormfällda skogarna. 

Entreprenörer välkomna 

Arbetet med att frilägga kraftledningsgator 

och vägar är avklarat 

och nu är det dags att ta 

itu med virket. Skogsföretagen 

söker nu febrilt efter arbetskraft. 

Det gäller att få fram resurser i 

form av avverkningsmaskiner, 

EFTER ATT ARBETET MED ATT FRILÄGGA VÄGAR ÄR AVKLARAT ÄR DET DAGS 

ATT TA ITU MED VIRKET. 

6 

OMKRING 200 

MASKINER ÄR RE- 

DAN SYSSELSATTA 

I DEN STORM- 

FÄLLDA SKOGEN 

OCH YTTERLIGARE 

150 ÄR PÅ VÄG. 

skotare, virkesbilar och personal. 

Omkring 200 maskiner är 

redan sysselsatta i den stormfällda 

skogen och ytterligare 

150 är på väg. De maskiner 

som är på väg kommer från 

de mellersta och norra delarna 

av Sverige och från utlandet, 

främst från Baltikum och Finland. 

Det är entreprenörer med 

”fri kapacitet”, det vill säga att 

de inte har några åtaganden för 

tillfället och kan därför ställa 

upp. En av dem som ska åka är 

Gö ran Strömberg från Liljendal. 

Brist på arbete här hemma 

var den huvudsakliga orsaken 

till att Strömberg, som kör avverkningsmaskin 

för Södra 

skogsreviret, bestämde sig för 

att åka. 

– Jag blev orolig för att jobbet 

tar slut för mig här. Då 

jag hörde om hur stora virkesmängder 

som ligger i de 

svenska skogarna och eftersom 

reviret inte kunde garantera 

mig mera arbete fram över, 

så fattade jag mitt beslut. 

Kort anställningsprocess 

Strömberg såg helt enkelt inte 

någon annan utväg än att åka 

över och prova eftersom han 

dessutom har en splitterny maskin 

som inte varit fullt syssel- 

satt hela den gångna vintern. 

– Den låga sysselsättningen 

och svaga lönsamheten beror 

på menföret och på att stämplingsposterna 

överlag varit små, 

vilket lett till många förfl yttningar 

mellan arbetsplatserna. 

Han kontaktade Skogsmaskinföretagarna 

i Sverige efter 

att han hört i nyheterna om 

stormens framfart i de svenska 

skogarna. 

– Efter det började det rulla 

på av sig själv och telefonen 

gick het en tid då jag blev uppringd 

av olika organisationer 

inom skogsnäringen i Sverige. 

Strömberg har nu ett kontrakt 

med Skogssällskapet 

som förvaltar skog åt både offentliga 

och privata uppdragsgivare. 

Anställningsprocessen 

blev kort på grund av det skriande 

behovet av skogsmaskiner 

och förare i det stormhärjade 

området. 

– Jag blev överraskad av hur 

litet de egentligen ville veta 

om mig. Man frågade mej 

nästan genast vad jag har för 

typs maskin, och när jag svarade 

att min är ny behövde jag 

inte berätta så mycket mer. 

Om hans erfarenhet som 

skogsmaskinförare ville de 

naturligtvis också veta. 

Göran Strömberg stannar i 

Foto: Mats Samuelsson, Sveaskog

STORMEN 

Sverige och arbetar i 3–6 månader, 

men vid behov fi nns 

det också en möjlighet att 

förlänga hans kontrakt. Ungefär 

en gång per månad tänker 

han komma hem till Liljendal 

och besöka sin familj. 

Resurser saknas 

Trots den hjälp som nu anländer 

från olika håll kommer 

det att saknas maskiner för att 

få allt virke upparbetat i tid. 

Därför kommer en hel del 

timmer och massaved som 

blir liggande över sommaren 

i skogarna att förstöras och i 

stället gå till energived. 

Arbetet försvåras dessutom 

av att tjälen inte ännu fått fäste 

och marken är fortfarande 

blöt och mjuk på många håll. 

Dyra maskiner 

Handeln med skogsmaskiner 

går för högtryck och priset på 

begagnade maskiner rusar i 

höjden på grund av den svåra 

situationen i de stormfällda 

skogarna. På bara ett par dagar 

steg priset på en tio år 

gammal avverkningsmaskin 

från 18 000 euro till 43 000. 

Det är inte bara priset på maskiner 

som stigit i höjden efter 

stormen. Att få en maskin 

transporterad på plats kostar 

också mycket. Transportkostnaden 

från en ort utanför det 

stormdrabbade området har 

stigit med ungefär hundra 

procent. 

Undantag i timmertransporten 

I hela Sverige fi nns omkring 1 

500 virkesbilar. Just nu är be- 

Foto: Mats Samuelsson, Sveaskog 

hovet på bilar mångdubbelt 

större. Det behövs nästan två 

miljoner lass för att transportera 

bort allt stormfällt virke. 

För att underlätta transporter 

av virke från de stormfällda 

skogarna har Vägverket 

beslutat om lättnader i de bestämmelser 

som rör timmertransporter. 

Bestämmelserna 

gällande förarnas kör- och 

vilotider mjukas upp så det 

blir möjligt att köra längre 

pass och utnyttja dagar som 

annars är avsedda för veckovila.Transportarbetareförbundet 

i Sverige är dock kritiskt 

inställd till undantagen och 

anser att ett förhastat beslut 

riskerar att få allvarliga följder 

för både berörda förare och 

trafi ksäkerheten. 

Det ska också bli möjligt att 

lägga upp virkesupplag vid 

allmänna vägar utan speciellt 

tillstånd, om det sker på 

ett sätt som inte äventyrar 

trafi ksäkerheten. Vägverket 

öppnar också för ökade tilllåtna 

fordonsvikter. Undantagen 

måste emellertid sökas 

av transportföretaget hos den 

regionala vägmyndigheten. 

En generell ökning av bilarnas 

tillåtna bruttovikt har 

undvikits för att inte riskera 

framkomligheten på grund av 

sönderkörda vägar, meddelar 

Vägverket i sitt beslut. De här 

undantagen gäller dock enbart 

virkestransporter från det 

stormdrabbade området. ❍ 

TEXT: 

GUNNAR SALINGRE 

ATT HANTERA STORM- 

FÄLLDA TRÄD ÄR SVÅRT 

OCH INGENTING SOM 

NYBÖRJARE SKA SYSSLA 

MED. ROTVÄLTOR KAN 

VARA LIVSFARLIGA. 

7 

Regeringen i Sverige 

ger över 1.200 

miljoner kronor 

REGERINGEN I SVERIGE HAR NU PRESENTERAT SINA ÅTGÄR- 

DER EFTER STORMEN. DET INNEBÄR BLAND ANNAT SÄNKNING 

AV DIESELSKATT FÖR SKOGSMASKINER SOM ARBETAR I DET 

DRABBADE OMRÅDET, STÖD FÖR LAGRING AV STORMFÄLLT 

VIRKE OCH STÖD TILL ENSKILDA SKOGSÄGARE FÖR ATT TA 

UT STORMFÄLLT VIRKE UR SKOGEN. SAMMANLAGT HAR RE- 

GERINGEN AVSATT DRYGT 1.200 MILJONER KRONOR, 132 

MILJONER EURO, FÖR DET HÄR ÄNDAMÅLET. 

DDet är viktigt att så snabbt 

som möjligt öka avverkningskapaciteten 

i i det skadedrabbade 

området för att 

ta hand om det stormfällda 

virket genom att fl ytta avverkningsmaskiner 

till södra 

Sverige. Dieselskatten för 

skogsmaskiner i det berörda 

området kommer därför 

temporärt att sänkas från 

den 1 januari 2005 till den 

31 december 2006. Skattebortfallet 

för denna åtgärd 

uppgår till maximalt 100 

miljoner kronor per år. 

Stöd till enskilda skogsägare 

Ett särskilt stöd motsvarande 

400 miljoner kronor för 

åren 2005 och 2006 ges till 

drabbade skogsägare för att 

ta ut stormfällt virke. Stödet 

kommer att utformas som en 

skattereduktion och vara av 

storleken tio kronor per kubikmeter 

virke. 

Stöd för lagring av stormfällt 

virke 

Ekonomiska bidrag kommer 

att utbetalas för arbeten 

som behövs i anslutning 

till lagringsplatserna för det 

stormskadade virket såsom 

inmätning, hantering och 

bevattning. Bidraget är maximalt 

500 miljoner kronor. 

Bidrag för reparation av 

sönderkörda vägar 

Skogsbilvägar och enskilda 

vägar i det drabbade området 

kommer att bli hårt 

ansträngda under framförallt 

våren 2005, men också 

senare. Det kommer att bli 

nödvändigt med grundförbättringsarbeten 

på vägarna 

och ökat underhåll. Risken 

för omfattande körskador i 

naturen är också stor. Hundra 

miljoner kronor är avsatt 

för de här arbetena. 

Slopade järnvägs- och 

farledsavgifter 

För att öka andelen transporter 

med järnväg och vattenvägen 

kommer farleds- 

och banavgifterna temporärt 

att tas bort för transporter av 

stormfällt virke. Dessutom 

kommer den svenska järnvägen, 

banverket, att bidra 

till fi nansiering av järnvägsterminaler 

för att klarar hanteringen 

av stormfällt virke 

per järnväg. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

STORMEN 

Övergående störningar 

i virkeshandeln 

PRISFALL PÅ VIRKE I SVERIGE ÄR ETT FAKTUM I DE DRABBADE 

OMRÅDENA. NORRUT HÅLLER MAN FAST VID PRISNIVÅN FÖRE 

GUDRUN. 

PPå 

Södra skogsägarnas område 

fi nns största delen av alla 

skador. Hälften av det virke 

som fallit, 43 miljoner kubikmeter 

tillhör Södra skogsägarnas 

medlemmar. Virkesmängden 

motsvarar fl era års 

avverkningsmängd. 85 procent 

av det stormfällda virket 

är gran. 

Garantipris och delbetalningar 

tufft för företaget 

Södra har gått in för att betala 

medlemmarna ett pris på barrmassavedspris 

vid väg som 

ligger 100 kronor under tidigare 

pris. För barrtimmer har 

tills vidare inget pris fasställts, 

men 160 kronor per kubikmeter 

utlovas som delbetalning. 

Priset skall inte ses som 

ett tecken på var det slutliga 

priset landar, framhåller Södra 

Skog. Garantipriset som ligger 

100 kronor under nivån före 

stormen utgör alltså en botten 

som kan ligga till grund för en 

stormlikvid i efterhand. 

Det dyraste först 

Med tanke på virkeshandeln 

är det alltså främst grantimmer 

och granmassaved som kommer 

att bjudas ut. I de skogar 

där träden fallit helt och hållet 

kan i bästa fall en nästan 

normal timmerandel erhållas, 

men då stammar brutits av på 

mitten sjunker timmerandelen 

dramatiskt. Av det fällda virket 

har på förhand uppskattats att 

hälften är timmer och hälften 

massaved. Stormskadorna ger 

alltså därtill en klar förskjutning 

mot massaved. 

Indirekt påverkan i Finland 

Regionchef Sixten Sunabacka 

väntar sig inget betydande virkesfl 

öde till UPM-Kymmenes 

fabrik i Jakobstad. Fabriken 

har en mindre användning av 

importvirke än de fl esta. 

– Den kraftigaste inverkan 

på den fi nska markanden 

kommer troligen indirekt då 

baltiskt och ryskt virke som 

varit avsett för den svenska 

markanden söker nya användare, 

säger han. 

Till anskaffningsregionen 

har kommit förfrågningar i första 

hand gällande drivningskapacitet, 

och i andra hand 

virkesavsättning. 

– Tyvärr är resurserna allmänt 

taget bundna, inte minst 

då vintern ser ut att bli kort 

och drivningsförhållandena 

varit svåra. Längre fram på 

8 

våren och sommaren går det 

troligen att lösgöra. Industrins 

virkesanvändning har ökat 

nyligen då kapaciteten utökats 

till 800 000 ton massa 

av björk och eukalyptus samt 

naturligtvis tallmassaved. 

Resurserna räcker 

knappast till 

Marknaden kan omöjligt svälja 

den stora virkesmängden 

innan olika slag av följdskador 

sätter in på upparbetat 

virke. Leverantörerna till Sydved 

som förser Stora Ensos 

och Munksjös industrier med 

virke har 10–15 miljoner kubikmeter 

stormskadat virke. 

Sydved har också gått ut med 

liknande budskap som Södra. 

Bolaget ändrar sin resursanvändning 

radikalt. 

Indirekt verkan störst för 

fi nsk import 

Sett ur ett virkesmarknadsperspektiv 

är stormen en mycket 

kraftig störning med verkningar 

som går långt utanför 

Sveriges gränser. Inte minst 

Baltikum som också direkt 

drabbades av stormen får det 

kämpigt. Uppgifterna om de 

stormfällda skogarna i Baltikum, 

speciellt för Lettland gör 

gällande att virkesmängder 

motsvarande en årsavverkning 

är alarmerande. Inte heller 

Estland eller Litauen gick 

fria från stormen liksom inte 

heller andra länder längs Östersjöns 

kust. Köpsågverken 

med kontakt till Östersjön 

kan kanske räkna med goda 

dagar en tid framåt. 

Inget timmer från Baltikum 

I de baltiska länderna tar den 

egna sågindustrin nog hand 

om virket som tidigare. Timmerimport 

från Baltikum har 

inte förekommit i betydande 

omfattning på fl era år. Den 

egna sågindustrin – ofta i utländsk 

ägo – har vuxit så det 

knakat och är i balans med 

skogarnas uthålliga avverkningsmängder. 

Massaveden 

måste placeras till ett pris som 

täcker de högre drivningskostnaderna. 

Då Sverige mycket 

kraftigt bromsat importen 

av massaved fi nns risken att 

virket bjuds ut på den fi nska 

marknaden. Det bådar inte 

gott för den inhemska prisbildningen 

som fram till stormen 

visade positiva förtecken 

även på massaved. 

Kortvarig fördel för sågverk 

I Finland tillspetsas situationen 

av att arealskatten förpassas 

till historien efter detta år 

och den som vill bli skattad 

enligt det systemet skall ha sin 

virkeslikvid på kontot före årsskiftet. 

Glädjen för sågverken 

blir kortvarig. Priset för virket 

kan bli lägre än budgeterat, 

men kvaliteten med tanke 

på sprickor kan i många fall 

komma fram först efter torkning. 

Redan efter några månader 

börjar risken för färgfel 

och insektskador att växa. I 

höst är utbudet på kurant vara 

ganska begränsat. 

Virke på dyra kölar 

Tillgången på ledig transport-

STORMEN 

EN HEL DEL STORMVIRKE ANVÄNDS SÄKERT SOM BIOBRÄNSLE. 

kapacitet i form av fartyg och 

pråmar är också en fl askhals. 

Fartygsfrakternas marknadspriser 

har stigit redan länge 

och kan i många fall utgöra 

ett hinder för en lönsam exportaffär. 

De skogsbolag som 

disponerar egna fartyg ligger 

naturligtvis bra till, men för 

den så kallade fria marknaden 

är läget svårt. 

Torrt virke kan inte slipas 

När det gäller massaved har 

kvalitetskravet på gran för 

slipning skärpts hela tiden. 

Vattenbegjutning kan säkert 

rädda en del virke från 

torka eller missfärgning före 

användning, överårig massaved 

är inte intressant med 

tanke på råvaruåtgången och 

blekningskostnaderna. En 

alltför stor del av virket kommer 

att bli mer eller mindre 

oanvändbart för industrin. 

Bränsleanvändning är säkert 

en räddning om betalningen 

för energivirket räcker till att 

täcka de höjda drivningskostnaderna 

och om skogsägarna 

nöjer sig med struntpriser för 

själva virket. 

Virke skogsägarnas huvudvärk, 

dollarn industrins 

Skogsindustrins största problem 

är inte stormskadats virke. 

I börskurserna har det inte 

varit möjligt att skönja någon 

verkan av stormen. Ingen 

väntar sig betydande fördelar 

9 

i slutändan när det gäller bolagens 

ekonomi. För enskilda 

sågverksbolag kan sitsen vara 

helt annorlunda. Verksamhet 

som är bunden till en ort och 

dess kringliggande skogar kan 

efter virkesmarknadsstörningen 

få verkliga problem med 

virkesförsörjningen. De fl esta 

av skogsägare som tidigare 

sålt virke har fått en betydande 

del av sin skogsegendom 

fälld och de uthålliga avverkningsmängderna 

måste dras 

ned fl era år framåt. ❍ 

TEXT: 

TAGE FREDRIKSSON 

För dig som vill lära dig att bättre 

sköta och bruka din skog 

Kurs för skogsbrukare 

Innehåll: 

skogsvård, motorsågsanvändning, 

värdering av skog, virkeshandel, 

skötsel av skogslägenheten, timring 

m.m. 

Plats: 

enheten i Gamla Vasa 

Start: 

31 mars 2005, 

två 

kursdagar/mån vintertid 

Kursavgift: 

40 €/termin 

Studierna kan bedrivas vid sidan av 

normal yrkesverksamhet. 

Anmälan senast 18 mars till: 

Martina Uthardt 324 2490 

eller e-post: fortbildning@syi.fi 

Info: 

Tomas Lundström 050-5575 293 

Svenska 

Fortbildning och utvecklingstjänster 

yrkesinstitutet

STORMEN 

Stor risk för insektskador 

i den stormfällda skogen 

PROBLEMEN BEGRÄNSAS INTE ENBART TILL DEN ENORMA MÄNG- 

DEN SKOG SOM FÖLL I STORMEN. UPPARBETNINGEN AV STORM- 

SKADORNA I SÖDRA SVERIGE KOMMER ATT TA HELA ÅRET. VIR- 

KET SOM BLIR KVAR I SKOGEN NÄR VÅREN KOMMER ERBJUDER 

SKADEINSEKTER ETT GOTT FÖRÖKNINGSMATERIAL. DE ÖKADE 

INSEKTSTAMMARNA KOMMER ATT VARA EN STOR FARA FÖR STÅ- 

ENDE SKOG UNDER DE FÖLJANDE ÅREN. 

J 

– Jag är rätt så säker på att 

södra Sverige nu kommer att 

drabbas av skogsskador orsakade 

av granbarkborrar. En 

liknande storm år 1969 fällde 

betydligt mindre träd än denna, 

men ledde trots det till att 

barkborrarna massförökade sig 

och angrep levande träd, konstaterar 

Kari Heliövaara som 

är professor i skogszoologi vid 

Helsingfors universitet. 

Svåra angrepp om ett par år 

Det är väl dokumenterat att 

stormfällningar av den omfattning 

som södra Sverige upplevde 

8–9 januari kan leda till 

att granbarkborrarna dödar 

massor med levande träd under 

de kommande åren. Omkring 

åttio procent av träden 

som föll i stormen är granar. 

Det betyder att granbarkborrarna 

erbjuds ett stort antal 

lämpligt förökningsmaterial i 

form färskt virke. Det typiska 

förloppet efter en stormfällning 

är att granbarkborren 

håller sig till vindfällda träd 

under det första året, där de 

förökar sig och de stående 

träden angrips de följande 

åren. Om det fi nns tillräckligt 

med vindfällda träd till 

barkborrarnas förfogande kan 

antalet öka tiofalt under ett 

enda år. Angreppen på den 

levande skogen kommer först 

om ett par år då barkborrarna 

förökat upp sig i vindfällena. 

I det skedet fi nns det inte 

mera lämpligt förökningsmaterial 

i form av vindfällen och 

knäckta träd och den hårda 

konkurrensen driver barkborrarna 

till levande träd. Om 

granbarkborrarna då är tillräckligt 

många, övervinner 

de levande granars naturliga 

försvar. Åke Lindelöw som är 

fältentomolog vid SLU i Uppsala, 

menar att granbarkborrarnas 

angrepp på levande 

skog kommer först 2007. 

– Det är ännu för tidigt att 

spekulera i vilken omfattning 

det kan handla om, men det 

är angrepp som dödar träd. 

Förhållandena avgörande 

Det är fl era faktorer som påverkar 

hur omfattande skadorna 

orsakade av granbarkborre 

kan bli efter stormfällningar. 

Förutom mängden barkborrar 

har dessa mycket att göra 

med de förhållanden som inverkar 

på barkborrarnas förökningsframgång 

under de 

kommande vår- och sommarmånaderna. 

Ju mera vindfällen 

det blir kvar i skogen över 

sommaren och koloniseras av 

barkborrar, desto fl er levande 

träd kommer att angripas och 

dödas under de följande åren. 

Om det inte fi nns tillräckligt 

10 

DET HAR UPPSKATTATS ATT OMKRING 40 MILJONER KUBIKMETER 

VIRKE KOMMER ATT LIGGA KVAR I SKOGARNA EFTER SOMMAREN. 

med vindfällen lyckas inte 

heller barkborrarna föröka sig 

i dem, och då minskar också 

angreppen på levande träd. 

– Av någon anledning har 

Finland inte drabbats av lika 

allvarliga skador orsakade 

av granbarkbarkborre som 

Sverige eller Norge. Vad exakt 

det här beror på är svårt 

att säga, men det kan ha att 

göra med ett torrare klimat, 

eller helt enkelt att här fi nns 

mindre granskog än i våra 

västra grannländer, säger Heliövaara. 

Det har uppskattats att ca. 

40 miljoner kubikmeter stormfälld 

skog kommer att ligga i 

kvar södra Sverige efter sommaren. 

Ett varmt väder under 

våren och sommaren gynnar 

granbarkborrens förökningsframgång. 

Då förkortas 

utvecklingstiden från ägg till 

fullvuxen insekt vilket ökar antalet 

överlevande avkommor. I 

de södra delarna av Sverige 

kan dessutom granbarkborrarna 

lägga en andra kull under 

varma somrar. I sådana fall 

ökar ytterligare skaderisken på 

levande träd. Barkborrarna ger 

sig hellre på träd i luckor och 

beståndskanter än träd inne i 

Foto: Tobias Härstedt, Sydved 

bestånd, och sådana fi nns det 

gott om efter stormen. 

Märgborrar och blånadssvampar 

Heliövaara konstaterar också 

att man kan räkna med att 

tallar kommer att angripas av 

märgborrar. Större- och mindre 

märgborren fl yger relativt 

tidigt på våren och söker 

sig då till obarkat virke och 

vindfällen för att föröka sig. 

De för dessutom med sig blånadssvampar 

som missfärgar 

veden. Bara på några veckor 

är sådant virke odugligt som 

sågtimmer. Efter att märgborrarna 

förökat sig fl yger de 

fullbildade insekterna upp i 

tallarnas kronor där de borrar 

sig in i årsskotten som till slut 

knäcks och faller till marken. 

– Märgborrar dödar i allmänhet 

inte träd liksom granbarkborren, 

men tillväxtförluster 

i tallbestånd är säkert 

att vänta, tillägger han. 

Den randiga vedborren är 

en barkborre som också hotar 

kvaliteten på virket som blir 

kvar i skogen. Den ger sig inte 

på levande träd men angriper 

både obarkat gran- och tall-

STORMEN 

virke som den förstör genom 

att borra djupa hål i veden. 

Virkestravar som lagras i skogen 

är speciellt utsatta för den 

randiga vedborrens angrepp. 

Dessutom för den med sig 

en svamp som färgar veden 

mörk. 

Svåra att bekämpa 

Travat, obarkat virke som 

lagras vid bilväg duger lika 

bra som vindfällen till förökningsplatser 

för barkborrarna. 

Enligt svensk lagstiftning får 

tallvirke inte lagras i skogen 

efter den 1 juli och granvirke 

efter den 1 augusti. Dessa datum 

gäller inte om virket behandlas 

på ett sätt så att inte 

den växande skogen hotas av 

insektangrepp. Ett alternativ 

är att barka virket, eftersom 

det inte då duger åt barkborrarna. 

Granvirke kan täckas 

över före insekterna invaderar 

eller också kan de översta 

lagren av travarna transporteras 

bort före insekterna lämnar 

virkestravarna och angriper 

levande träd. Bevattning 

av virkestravarna håller visserligen 

också barkborrarna 

borta men metoden är svår att 

genomföra i terrängen. I sista 

hand kan virket behandlas 

med insekticider före barkborrarna 

angriper det på. 

Kemikalier aktuella 

Skogsnäringen i Sverige kräver 

att få använda kemikalier för 

att skydda virket mot insektangrepp. 

Regeringen i Sverige 

har meddelat att den är beredd 

att lätta på de regler som behövs 

för att så fort som möjligt 

få ut den stora mängden 

stormfällt virke ur skogarna. 

Till dessa hör även användning 

av kemikalier för att inte 

virkestravar och träd som blir 

kvar i skogen över sommaren 

ska angripas av insekter. 

– Att bekämpa barkborrar 

i skogen med kemikalier är 

en svår uppgift. Stormfällda 

träd som ligger kvar kan visserligen 

besprutas, men eftersom 

barkborrarna lever under 

barken fi nns risken för att 

bekämpningsmedlet inte når 

dem. En möjlighet är att de 

översta lagren besprutas efter 

att virket samlats på trave vid 

väg. Effekten är tvivelaktigt, 

men det är en möjlighet, hävdar 

Heliövaara. 

Kemikalier som kan bli aktuella 

vid eventuella besprutningar 

av obarkat virke är 

cypermetrin och deltametrin. 

Dessa är båda mycket giftiga 

för bland annat fi skar och andra 

vattenlevande djur och 

borde därför inte få hamna i 

vattendrag. 

Kemikaliefrågan har väckt 

debatt i Sverige. Skogsminister 

Ulrica Messing är rädd 

för att 20–30 procent av skogarna 

i södra Götaland blir 

obrukbara som virkesråvara 

på grund av insektangrepp, 

om inte virket blir behandlat 

i tid. Miljösidan vill minimera 

11 

användningen av kemikalier i 

skogsbruket och talar istället 

för alternativa metoder. 

Rotrötan får inte glömmas 

På våren kommer också rötsvamparna 

med i bilden. Kim 

GRANBARKBORRENS GÅNGSYSTEM. UNDER DEN GROVA BARKEN GNAGER 

HONORNA CA. 10 CENTIMETER LÅNGA GÅNGAR DÄR DE LÄGGER SINA ÄGG. 

DE SMALA, KORTA GÅNGARNA SOM UTGÅR FRÅN MODERGÅNGEN ORSAKAS 

AV LARVERNA. 

JU MERA VINDFÄLLEN DET BLIR KVAR I SKOGARNA, DESTO FLER LEVANDE TRÄD 

KOMMER ATT DÖDAS UNDER DE FÖLJANDE ÅREN. 

Foto: Kari Heliövaara 

von Weissenberg, professor i 

skogspatologi vid Helsingfors 

universitet, varnar för rötskador 

på vindfällen som inte blir 

upparbetade före sommaren. 

– Blödskinnet är en mycket 

allmän rötsvamp som angriper 

både gran- och tallvirke redan 

på våren. Den kan växa i 

veden upp till en meter under 

en säsong. Vindfällen som ligger 

kvar i skogarna över sommaren 

duger inte längre till 

sågtimmer på hösten eftersom 

svampen hinner missfärga virket 

redan på några månader. 

Rotrötan får man inte heller 

glömma. Den utgör kanske 

ännu inte en lika överhängande 

fara som insektangreppen, 

men på långsikt fi nns det 

risk för att rotrötan sprider sig 

i de stormdrabbade skogarna. 

Stubbarna som blir kvar i terrängen 

fungerar som inkörsportar 

för rotrötans sporer så 

fort vädret blir varmare. 

– Eftersom många av stammarna 

är knäckta på mitten 

och inte vält omkull, har de 

fortfarande rotkontakt till 

närstående träd. Högstubbar 

som kommer att upparbetas 

från våren till hösten borde 

stubbehandlas med pergamentsvamp 

eller urea för att 

hindra spridningen av rotröta 

i bestånden via rotkontakter, 

konstaterar von Weissenberg. 

❍ 

TEXT: 

GUNNAR SALINGRE 

Foto: Hans Runesson

STORMEN 

Ekonomiska och 

psykiska problem 

FÖR FÖRSÄKRINGSBOLAGEN HANDLAR STORMEN OM MILJARD- 

KRAV. AV DEN PRIVATÄGDA SKOGEN I SVERIGE OMFATTAS ÅTTIO 

PROCENT AV NÅGON SKOGSFÖRSÄKRING. MEN VARIATIONERNA 

ÄR STORA MELLAN OLIKA REGIONER OCH MÅNGA SKOGSÄGARE 

HAR SIN SKOG ENBART BRANDFÖRSÄKRAD. 

A 

Av den totala skogsarealen 

i Sverige är omkring hälften 

privatägd. Av den privatägda 

skogen omfattas åttio procent 

av någon skogsförsäkring. 

Varken staten eller de stora 

skogsbolagen, som äger hälften 

av Sveriges skogar, har 

sina skogar försäkrade. 

Sextio procent av skogsförsäkringar 

omfattar storm 

Störst på skogsförsäkringar i 

Sverige är Länsförsäkringar 

med sextio procent av marknaden. 

Anders Blomqvist på 

Länsförsäkringar uppger att 

det fi nns två typer av skogsförsäkringar. 

En där bara 

brand ingår och de som har 

den försäkringen kommer 

inte att få ut någon ersättning 

för stormskador. 

– Ungefär sextio procent 

av våra skogskunder har även 

en stormförsäkring, berättar 

Anders Blomqvist. Men den 

fi nns stora variationer mellan 

olika områden. Det är oftast 

lite mindre skogsägare, som 

inte har så stora arealer, som 

har sina skogar oförsäkrade. 

Hälften av virkesförrådet 

ska vara skadat 

I det hårt drabbade Kronobergs 

län, med Växjö som 

länets residensstad, har bara 

en av fyra skogsägare sin 

skog försäkrad. Sett till area- 

len är knappt hälften av den 

stormskadade skogen försäkrad. 

Det betyder att det är de 

större skogsägarna som har en 

skogsförsäkring. De som har 

en skogsskadeförsäkring har i 

snitt hundra hektar skog. 

Skogsägare som har en 

skogsskadeförsäkring får ersättning 

för fördyrade avverkningskostnader, 

stormskadat 

virke som inte går att använda 

eller blir en sämre kvalitet och 

förnyelsekostnader. Kravet är 

att minst hälften av virkesförrådet 

ska vara skadat på en 

sammanlagd areal på minst 

en hektar. 

I dagsläget räknar Länsförsäkringar 

med att få betala ut 

en miljard kronor till drabbade 

skogsägare. Om det leder 

till premiehöjningar vet man 

enligt Länsförsäkringar först 

om ett år. 

Journummer för drabbade 

skogsägare 

Skogsägare utan skogsskadeförsäkring 

får stå för skadan 

själv och hoppas på att försäljningen 

av stormfällena minimerar 

de ekonomiska förlusterna. 

Men återverkningarna 

blir stora. Många kommer att 

få ekonomiska problem, speciellt 

nya skogsägare som har 

stora lån. 

Med anledning av stormen 

och de personliga och ekonomiska 

påfrestningar som den 

12 

medfört för många medlemmar 

öppnade Lantbrukarnas 

riksförbund LRF några journummer 

där drabbade får 

samtalsstöd samt ekonomisk 

och juridisk rådgivning. Via 

jouren kan drabbade komma 

i kontakt med läkare, sjukskötare 

och psykologer och få 

svar på frågor om till exempel 

försäkringar, skattemässiga 

konsekvenser, ersättningsfonder 

mm. 

Självmorden är inte 

bekräftade. 

Massmedia i Sverige gick genast 

efter stormen ut med nyheter 

om att fyra skogsägare 

begått självmord som en följd 

av stormen. Anders Danielsson 

som är arbetsmiljö- och 

omsorgsansvarig på LRF, uppger 

att LRF inte fått bekräftat 

att det enbart var stormen 

som utlöste självmorden. 

– Men många skogsägare 

mår dåligt, det vet vi, säger 

Anders Danielsson. Vår 

jourtelefon som är bemannad 

dygnet runt med läkare 

och psykolog har fått ta emot 

många samtal från drabbade 

skogsägare. Mest samtal har 

det kommit på natten. 

– Runt om i Sverige har LRF 

regionala omsorgsgrupper där 

lantbrukare kan söka stöd hos 

kolleger som fungerar som 

samtalsparter. Personerna i de 

här omsorgsgrupperna har fått 

utbildning i krishantering och 

vi kommer att utbilda ännu 

fl era personer. Det här är ett 

stödsystem som har visat sig 

fungera verkligt bra. 

LRF uppger att man ska göra 

allt för att minska problemen 

för de drabbade. Det handlar 

om alltifrån direkta insatser i 

det akuta läget till ekonomiska 

skade- och katastrofersättningar. 

Hjälparbetet kommer 

att prägla LRF:s arbete under 

en lång tid. 

LRF ordnade också informationsträffar 

för medlemmar 

i de drabbade områdena. 

De första träffarna hölls två 

veckor efter stormen. På träffarna 

medverkade LRF, Skogsvårdsstyrelsen, 

virkesköpare, 

skogsägarföreningen, banker 

och försäkringsbolag. 

Anstånd med skatter 

och moms 

Skatteverket kommer drabbade 

skogsägarna till mötes. 

Verket har meddelat att skattemyndigheterna 

medger anstånd 

med skattedeklaration 

och inbetalning av moms, arbetsgivaravgifter 

mm. för personer 

och företag som drabbats 

av stormen. 

Överlikviditet ska 

hanteras rätt 

En direkt konsekvens av 

stormskadan är ofta att det 

uppstår en överlikviditet till 

följd av virkesförsäljning och 

försäkrings ersättningar. Därutöver 

äventyras den långsiktiga 

avkastningen eftersom 

det även är gall ringsskogar 

som ska avverkas långt fram i 

tiden som gått förlorade. Därför 

gäller det för drabbade 

skogsägare att försöka hantera 

pengarna på ett klokt sätt 

så att inte för mycket betalas i 

skatt och så att pengarna även 

räcker på lång sikt. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

STORMEN 

Det fi nns inga extra plantor 

EFTERFRÅGAN PÅ PLANTOR 

OCH FRÖ AV BÅDE BARRTRÄD 

OCH LÖVTRÄD KOMMER ATT 

BLI MYCKET STOR NÄR DE 

STORMDRABBADE SKOGARNA 

SKA ÅTERPLANTERAS. OMRÅ- 

DEN STORA SOM 300 000 

FOTBOLLSPLANER KOMMER 

ATT BLI KALHYGGEN NÄR DEN 

STORMFÄLLDA SKOGEN AV- 

VERKAS. 

S 

Stormen kräver stora omställningar 

i plantproduktionen i 

Sverige. I takt med att virket 

i de stormskadade skogarna 

upparbetas uppstår ett stort 

behov av skogsplantor för 

återbeskogningen. En grov 

bedömning är att det behövs 

upp till 200 miljoner 

nya plantor. Kostnaderna för 

återbeskogning till följd av 

stormen kan bli upp till en 

miljard kronor. 

Återplanteringen tar fl era år 

De extra plantor som kommer 

att behövas de närmaste åren 

på grund av stormen fi nns 

inte idag. Det kommer att ta 

fl era år att producera lämpliga 

plantor för de skadedrabbade 

områdena. 

Skogsplantor behöver en 

viss odlingstid för att nå lämplig 

storlek och kvalitet och 

möjligheten att försnabba odlingsprocessen 

är begränsad. 

Rent biologiskt fi nns det också 

gränser för hur skogsplantor 

kan och får fl yttas. Det väsentliga 

är fröets geografi ska 

härkomst inte var plantan är 

uppdriven. 

Ett normalt år planteras 

drygt 300 miljoner skogsplantor 

i Sverige. Det krävs 

med andra ord en stor mängd 

plantor för att täcka det tillläggsbehov 

i södra Sverige 

som stormen orsakat. Åter- 

DET KOMMER ATT TA FLERA ÅR ATT FÅ FRAM DE EXTRA PLANTOR SOM BEHÖVS 

FÖR ÅTERPLANTERINGEN. NITTIO PROCENT SKA PLANTERAS MED GRAN. 

planteringen kommer därför 

att fördelas över fl era år. 

Stora granplantor behövs 

Det kommer att ta tre år att få 

fram de extra plantor som behövs 

för återplanteringen. Det 

här uppger Urban Eriksson 

som är VD för Svenska Skogsplantor 

som har en tredjedel 

av marknaden för skogsplantor 

i Sverige. 

– Det är fråga om bördiga 

marker och omkring nittio 

procent kommer att planteras 

med gran. Knappt tio procent 

planteras med tall och ett par 

procent med lövträd, berättar 

Urban Eriksson. Vi använder 

stora plantor, både täckrot 

och barrot. Odlingsprocessen 

för merparten av plantorna 

är följande för vår del. Först 

odlar vi plantorna som små 

täckrotsplantor. Efter ett år 

planteras täckrotsplantorna ut 

på friland där de får växa två 

år. Det betyder att vi inte har 

13 

Foto: Holmen 

några extra plantor att tillgå 

på ett par år. De plantor som 

vi nu har i lager är beställda. 

– Hos oss har inga växthus 

tagit skada av stormen, men 

det fi nns odlare som har fått 

sina växthus helt förstörda. 

Räcker planterarna till i vår? 

Eriksson tror att det kommer 

att bli problem med att hitta 

planterare i vår. Skogsägare 

och skogsarbetare är fullt sysselsatta 

med att röja upp efter 

stormen. 

– Vi försöker intensivt ordna 

fram resurser till årets planteringar 

bl.a. i samverkan med de 

olika skogsvårdsentreprenörer 

som utför en stor del av planteringarna 

i Sverige, fortsätter 

Eriksson. De här entreprenörföretagen 

har redan i fl era år haft 

planterare från bl.a. Estland 

med goda erfarenheter. Det 

har varit välutbildat folk som 

har kommit därifrån, så antalet 

estländare kommer säkert att 

öka. Men svensk arbetskraft intresserar 

ju i första hand. 

– Färdiga plantor, som vi nu 

har i fryslager är färskvara för 

vårens planteringar. De måste 

slängas om de inte planteras 

under våren, förklarar Eriksson. 

Plantuppdrivning utomlands? 

Skogsstyrelsen kommer att 

be EU-kommissionen om tillstånd 

att importera granfrö 

från Vitryssland ifall de svenska 

frölagren inte räcker till. De 

vitryska granarna har mycket 

bra egenskaper för sydsvenskt 

klimat. Urban Eriksson på 

Svenska Skogsplantor uppger 

att Svenska Skogsplantor har 

tillräckligt med granfrö i lager, 

men det kan fi nnas behov av 

att komplettera vissa sorter. 

– Vi undersöker som bäst 

möjligheten att förlägga en 

del av plantuppdrivningen utomlands 

i form av kontraktsodling. 

Vi har redan nu uppdrivningen 

av barrotsplantor 

förlagd till Tyskland så det här 

är inget nytt för oss. Vi är nu i 

kontakt med fl era länder och 

även med skogsplantskolor i 

Finland. 

Hur effektiv blir snytbaggebekämpningen? 

Risken för skador av snytbagge 

kommer att bli omfattande. 

I Sverige fi nns två godkända 

preparat för behandling av 

snytbagge. 

– Båda de här preparaten är 

nya på marknaden. Erfarenheterna 

av deras verkan baserar 

sig därför på några års studier, 

men vi hoppas och tror att de 

ska vara lika verksamma som 

de tidigare permetrinpreparaten 

som numera är förbjudna. 

❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Just nu är avsättningen för 

tallmassaved bättre än på 

länge. I Österbotten finns ett 

ständigt sug till fabriken i Jakobstad. 

Södra skogsreviret 

har kontrakt med industrin på 

den mängd tallmassaved som 

man bedömt att skogsägarna 

bjuder ut till försäljning. Också 

i Åboland och på Åland 

går tallmassaveden åt. 

Samtidigt börjar förnyelseavverkningarna 

för arealskat- 

Skogsvård 

Unga tallbestånd 

köar för gallring 

GALLRINGSBEHOVET ÄR STORT. ENLIGT PRINCIPEN ”VIKTIGASTE 

FÖRST” KOMMER UNGA TALLBESTÅND HÖGT UPP PÅ PRIORITE- 

RINGSLISTAN. 

ÅTGÄRDERNA I SKOGEN ÄR EN STÄNDIG BALANSGÅNG MELLAN 

SKÖTSELKRAV OCH MARKNADENS BEHOV AV VIRKE. 

tens skull att minska. Hög tid 

för gallring, med andra ord! 

Självverksamheten har 

minskat. Även de unga gallringarna 

ska alltså långt skötas 

av den maskinpark och 

arbetskraft som skogsvårdsföreningar, 

revir och industri 

har tillgång till. Kapaciteten 

kan utgöra en flaskhals som 

motiverar prioritering av arbetena. 

GALLRING I RÄTT TID GER FRISKA BESTÅND OCH HÖGRE LÖNSAMHET. 

14 

Ekonomin lider när naturen 

gallrar 

Skogen blir alltid gallrad. 

Om inte skogsägaren gallrar, 

så gör naturen det. Då går 

skogsägaren inte bara miste 

om inkomsten av gallringsvirket. 

Också värdetillväxten 

i skogen är betydligt mindre, 

eftersom volymtillväxten inte 

är koncentrerad till de bästa 

stammarna. I ett orört bestånd 

har ungefär en tredjedel 

av virket gallrats bort på 

naturlig väg när beståndet är 

100 år. Tiden fram till förnyelsemognad 

är också längre i 

ett oskött bestånd. Alla faktorer 

ger mindre avkastning för 

skogsägaren. 

Hur mycket virke som totalt 

kan produceras bestämmer 

markens bördighet. Till vilket 

värde skogen producerar kan 

människan däremot påverka. 

Unga bestånd på alerten 

Att det är så viktigt att sköta 

just unga tallbestånd har 

många orsaker. För det första 

är unga bestånd på alerten och 

reagerar snabbt på åtgärder. I 

ett oskött tallbestånd hinner 

naturen knapra ordentligt på 

lönsamheten, om inte gallringen 

sköts i tid. 

Dessutom tål inte tallen någon 

större konkurrens i kampen 

om ljus. Eftersom tallen 

är ett ljusälskande trädslag, 

kämpar varje stam förtvivlat 

för att få just sin krona att ta 

del av solljuset. Följden är 

långa, gängliga stammar och 

liten krona. 

Skött skog starkare 

Visst vill den ekonomiskt tänkande 

skogsägaren ha långa 

stammar med liten avsmalning 

och fina kvistar. Så produceras 

höga timmerandelar 

per stam. Men måtta med 

allt. Alltför kraftig avkvistning 

med liten andel levande barr 

betyder kraftigt minskad tillväxt. 

Det säger sig självt, att 

en liten del grönt inte orkar 

hämta tillräckligt med ljus till 

sin stam. Den ideala tidpunkten 

för gallring är, när kvistarna 

på de unga tallstammarna 

dött upp till fyra meters höjd. 

Vidare är överdrivet gängliga 

stammar i riskzonen när 

blötsnön faller. Kryper temperaturen 

dessutom ner medan 

snön ligger klistrad i trädens 

kronor, knäcks stammarna 

lätt. Speciellt nyligen utförda,

eftersatta gallringar är svårt 

utsatta i ett sådant läge. Att ytterligare 

dra sig för gallringen 

är ingen lösning. Resultatet är 

en ännu magrare börs. 

Fortsättning på plantskogsvård 

När plantskogen skötts i tid, 

är den första gallringen en 

god fortsättning. Ett vårdat 

bestånd ger ett större gagnvirkesuttag, 

och gallringen 

kan utföras lite senare än i ett 

oskött bestånd. Övre höjden 

ska helst vara 13–15 meter 

när gallringen utförs. 

När plantskogsskötseln inte 

blivit av, är gallringen ett mellanting 

mellan röjning och 

egentlig ungskogsgallring. 

Tidpunkten för gallringen 

måste då ofta tidigareläggas. 

I en del bestånd lönar det sig 

att låta röjsågen gå i det här 

skedet, för att efter några år 

kunna utföra en gallring som 

ger gagnvirke. 

Ojämna bestånd först 

Enligt grundprinciperna i 

skogsvården går ojämna bestånd 

före jämna bestånd i 

gallringskön. Den tumregeln 

gäller både ojämnhet i dimension 

och i kvalitet. Tallen 

har svårt att klara ojämnhet i 

beståndet. Ytterligare en orsak 

att gallra unga tallbestånd 

i första hand, med andra ord. 

Ett av målen i gallringen är 

att skapa jämnhet. Dels gäller 

det att minska skikten i beståndet, 

dels att få tillväxten 

koncentrerad så, att de bästa 

stammarna på lika villkor kan 

samsas om näring och ljus. 

Ojämna bestånd före 

bördiga marker 

Det finns också en tumregel 

som säger, att om valet står 

mellan bestånd på olika marker, 

är det de bördigare markerna 

som bör gallras först. Eftersom 

tillväxten här är bättre, 

lider också skogen och skogsägaren 

större förlust, om naturen 

får ta hand om gallringen. 

Det är vid granskningen av 

tumregler som den här, som 

den praktiska erfarenheten 

börjar höja ett varningens 

finger. En magrare mark har 

kanske förnyats genom sådd 

eller på naturlig väg. De metoderna 

ger högre stamantal 

➦ 

TALLBESTÅND 

MED FRAM- 

RUSANDE BJÖRK 

BEHÖVER EXTRA 

TILLSYN. 

15 

➦ 

MÅTTA MED ALLT. 

ALLTFÖR LÅNGT 

HUNNEN KVIST- 

RENSNING GER 

SMÅ KRONOR, 

LÄGRE TILLVÄXT 

OCH SVAGA 

STAMMAR. 

och större variation i stammarnas 

kvalitet och storlek. 

Redan på lite bördigare marker 

är den lämpligaste förnyelsemetoden 

plantering. Ett 

planterat bestånd blir i regel 

jämnare i både tillväxt och 

kvalitet, och kan klara en viss 

väntan bättre än ett ojämnt 

bestånd utan att framtiden 

spolieras för timrets del. Finns 

det brådskande gallringar på 

olika bördigheter, och beståndet 

på den magrare marken 

lider av ojämnhet, bör kravet 

på jämnhet prioriteras. 

Blandbestånd kräver uppsikt 

Speciellt på fuktiga marker 

har tallen ofta konkurrens av 

björk. Särskilt glasbjörken rusar 

gärna fram efter en förnyelseavverkning. 

Blandbestånd 

bör skogsägaren alltid hålla 

ett särskilt öga på. 

I unga år tar björken gärna 

kommandot över tallen. Ett 

vanligt misstag i röjningsskedet 

är, att björkar i samma 

storlek som tallarna lämnas 

kvar att växa. Det bäddar för 

problem i gallringsskedet. 

Björkarna tar för sig av utrymme, 

vatten, ljus och nä- 

ring medan tallen kommer 

på efterkälken. Därtill piskar 

björkkronorna gärna tallarna, 

med skador som följd. Sådana 

bestånd är synnerligen viktiga 

att ta itu med. 

Lönsamhet behövs 

En ökad avsättning för tallmassaveden 

kan visserligen 

fungera som startskott för gallringarna 

i unga tallbestånd. 

Men också lönsamheten är en 

synnerligen viktig aspekt. 

Gallring i ung skog alltid 

är lönsam på sikt. Den sanningen 

är ändå en klen tröst, 

om inte virkesförsäljningen 

ger åtminstone ett litet netto. 

Marginalerna är små i unga 

bestånd. Och visst kan mängden 

saluvirke från en enskild 

gallring verka obetydlig, i 

jämförelse med Finlands totala 

virkesförsäljning. Men 

för den enskilda skogsägaren 

finns det trots allt skäl att kontrollera 

olika gallringsalternativ 

och hålla ett öga på prisnivån. 

❍ 

TEXT OCH FOTO: 

ANNE MANNER

IInom Skogsvårdsföreningen 

Norrskog köps energivirke på 

rot. Hela idén föddes genom 

de invecklade betalningsturer 

som följde med energivedshandeln. 

Skogsägaren 

är enligt nuvarande modell 

garanterad ett netto för sitt energivirke. 

– Det här är en förenkling 

för skogsägaren, säger Johnny 

Fagerholm på Norrskog. 

Virkeshandel 

Energivirke köps på rot 

ROTKÖP AV ENERGIVIRKE FÖRENKLAR PENNINGSTRÖMMEN. 

SKOGSÄGAREN FÅR BETALT FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN, 

SOM I SIN TUR KANALISERAR BÅDE VIRKE OCH PENGAR. 

Pris per hektar 

Prisnivåerna är tre. Mellan 50 

och 177 euro per hektar kan 

skogsägaren räkna med. 

Det är vad skogsägaren 

med säkerhet vet när kontraktet 

skrivs mellan skogsvårdsförening 

och skogsägare. 

– Egentligen spelar det 

ingen större roll om rotpriset 

fastställs enligt hektar eller 

per kubikmeter. Men eftersom 

de statliga stöden för vård av 

ungskog beviljas enligt skött 

areal, så fungerar rotpris per 

areal också lika bra. 

Däremot är rätt prisnivå 

för varje enskilt objekt viktig. 

Därför spikas heller inte priset 

förrän slutresultatet i form av 

16 

virkesmängd konstaterats. 

– Marginalerna är små i 

vård av unga bestånd. 

Små mängder och omfattande 

arbetsinsatser gör att 

också till synes små summor 

har stor betydelse för hur ekonomin 

går ihop i slutändan. 

Vågen berättar 

ENERGIVIRKET KRÄVER UTRYMME. SOLIG OCH LUFTIG LAGERPLATS GER HÖGRE VÄRMEVÄRDE. 

Det slutliga rotpriset fastställs 

med facit på hand. Entreprenören 

väger virket i samband 

med närtransporten till lager. 

Vikten omvandlas till fast kubikmeter. 

Omvandlingen blir 

lättare ju större jämförelsematerial 

verksamheten hinner 

skaffa sig. 

– Vi mäter också fukthalten i 

provpartier, säger Fagerholm. 

Den nuvarande entreprenören 

har ett halvårs erfarenhet 

av systemet med våg. Själva 

systemet med rotköp har några 

år på nacken. 

Snabbare utbetalning 

För skogsägarens del är affären 

avslutad när energivirkesmängden 

är fastställd. Skogsägaren 

behöver inte vänta på 

sina pengar längre än så här. 

Enligt vanlig handel med 

energivirke skulle skogsägaren 

i detta skede ha kunnat 

räkna med statligt stöd för 

vård av ungskog. Fakturor för 

avverkning och närtransport 

skulle också ha droppat in, 

medan betalning för själva 

energivirket skulle ha betalats 

ut först när virket torkat och 

körts till värmecentral. 

Skogsvårdsföreningen väntar 

Den väntetiden faller nu på 

skogsvårdsföreningen, i vissa 

fall. Försäljningen av energivirke 

går nämligen vidare enligt 

tre modeller. Föreningen 

har hand om både leverans, 

eldning och skötsel av två värmecentraler 

i Pedersöre. Hit 

levereras mellan 5 000 och 

6 000 fliskubikmeter per år. 

Skogsvårdsföreningen får 

betalt enligt såld värme, varför 

väntetiden på betalning 

pågår medan virket torkar och 

väntar på att eldas upp. 

– Vi har också en hel del 

självverksamma skogsägare, 

som säljer energivirke till de 

här värmecentralerna. Vi köper 

i första hand av dem, och 

skarvar så i med flis från föreningensenergivedsavverkning. 

Stora och små kunder 

Vidare har föreningen en del 

privata kunder. Ungefär 700 

fliskubikmeter köptes under

fjolåret upp av privata användare. 

Olika energiandelslag 

finns också på listan av köpare. 

Samarbetet med Metsäliitto 

garanterar adress för resten. 

Således är Biowatti en betydande 

mottagare av energivirke. 

Totalt har föreningen siktet 

inställt på en mängd om 

10 000 fastkubikmeter per år. 

Den mängden bör deras anlitade 

entreprenör få ta fram. 

– I areal räknat handlar det 

om ungefär 200 hektar. 

Bra kvalitet täcker kostnader 

Värmevärdet är A och O för 

hur ekonomin går ihop för 

föreningens del i affären. Det 

gäller alltså att få så hög kvalitet 

som möjligt. 

– Avverkning, transport och 

flisning kostar lika mycket 

oberoende av vilken mängd 

värme vi får ur energivirket. 

Fagerholm poängterar, att 

det är av central betydelse var 

och hur virket lagras. Luftigt 

och soligt är honnörsord i all 

virkestorkning. 

– Problemet är, att energivirket 

kräver stora lagerutrymmen. 

VÅRDBEHOVET BESTÄMMER ÅTGÄRDEN. 

Eftersom föreningen anlitar 

en så kallad giljotin för energivedsavverkningen, 

tas alltså 

hela stammar tillvara. Riset är 

skrymmande. 

Mål: skogsvård 

Maskinen har alltså inte aggregat 

för att arbeta upp olika 

sortiment. Därför är tjänstemännen 

på Norrskog noga 

med att välja ut objekt som 

dels är lönsamma för skogsägaren, 

dels är praktiskt sett 

lämpliga. 

– Några exakta längder eller 

medelgrovlekar har vi inte 

när vi väljer metod enligt objekt. 

Det är vårdbehovet som 

bestämmer. I grova drag faller 

bestånd med en höjd på mellan 

åtta och tolv meter inom 

ramarna för energivedsavverkning. 

Fagerholm poängterar, att 

föreningen inte är intresserad 

av att ta ut maximalt med energived 

ur ett bestånd. 

– Målsättningen är att få 

ungskogen vårdad. 

Rätt tidpunkt är också viktig. 

– Ett bestånd som om några 

år kan gallras enligt traditionell 

metod, med massaved 

17 

– ROTAFFÄRERNA GER GARANTIPRIS OCH FÖRENKLAR PENNINGSTRÖMMEN 

FÖR SKOGSÄGARENS DEL, SÄGER JOHNNY FAGERHOLM. 

som saluvirke, låter vi vänta. 

Det vinner skogsägaren på. 

Menföre sedan april 

Just i år har vädret ställt till 

med större problem än vanligt. 

– Det har varit menföre 

ända sedan april. 

Största bekymret enligt Fagerholm 

är, att delar av objekten 

kan vårdas, men att 

terrängförhållandena tvingar 

maskinen att avbryta arbetet 

och flytta till ett annat skifte. 

Det medför halvfärdiga projekt, 

i en osäker väntan på 

torrare förhållanden. 

– Lämpliga objekt finns 

dessutom till stor del på försumpade 

marker och på dikade 

områden. 

Eftersom hela träd tas ut, 

lämnar heller inget ris på vägarna 

i beståndet. Det ställer 

ytterligare krav på terrängförhållandena. 

Arbetsgrupp tar fram råd 

Intresse finns på olika håll i 

landet för rotaffärer med energivirke. 

För tillfället finns en 

arbetsgrupp som inom Skogsvårdsföreningarnas 

Service 

Ab som utarbetar direktiv och 

vägkost för hur rotaffärerna 

ska göras. Fagerholm sitter 

med i gruppen. Han beräknar 

att utlåtandet ska vara färdigt 

någon gång under vårvintern. 

– Jag råder intresserade att 

vänta till dess. 

Med facit på hand vet han, 

att det inte är någon barnlek 

att greppa det hela. ❍ 


ANNE MANNER

Naturvårdsträd är till för att sparas 

NATURVÅRDSTRÄDEN, SOM OFTA OCKSÅ KALLAS SPARTRÄD, HÅLLER PÅ ATT 

BLI ETT PROBLEM. FLERA VIRKESANSKAFFARE SOM SKOGSBRUKET TALAT 

MED BERÄTTAR ATT DET PÅ MÅNGA PLATSER HAR BLIVIT LITE AV KUTYM ATT 

SKOGSÄGARE HUGGER NER NATURVÅRDSTRÄD EFTER ATT AVVERKNINGEN ÄR 

AVSLUTAD OCH MASKINERNA BORTA. 

Så snart avverkningen är klar och 

virket bortkört kommer skogsägare 

med egen motorsåg till avverkningsytan, 

fäller naturvårdsträden och kör 

virket hem till gården. Det här är tillvägagångssättet 

på många platser. 

Stubbarna jämförs 

För virkesköparen som köpt skogen 

på rot och utfört avverkningen 

kan det här vålla problem. Verkligt 

pinsam blir situationen om en sådan 

avverkningsyta blir lottad för 

granskning för den årliga uppföljningen 

av skogscertifieringen och 

alla naturvårdsträd är borta när 

granskarna kommer till platsen. De 

avverkare, virkesköpare, som råkat 

ut för det här uppger att man då helt 

enkelt söker upp de platser där naturvårdsträden 

har stått och jämför 

stubbarna från dem med de övriga 

stubbarna på avverkningsytan. 

Naturvårdsträden är ju avverkade 

senare och det syns. Stubbytan är 

färskare. 

På det här sättet går avverkaren fri 

och är inte den som har brutit mot 

certifieringskriterierna. 

Även skogsvården ändrar 

Men certifieringskriterierna är till 

för att följas. Det här gäller också 

skogsägare som är med i certifieringen 

och det är över nittiofem procent 

av de finländska skogsägarna. 

Enligt certifieringskriterierna ska det 

lämnas kvar på förnyelseytor minst 

5–10 träd per hektar som i brösthöjd 

är åtminstone tio centimeter. 

En virkesanskaffare säger att han 

har förståelse för skogsägarnas tillvägagångssätt. 

– Tidigare skulle alla träd på en 

förnyelseyta avverkas, ingenting 

skulle lämnas kvar. Och vid hygges- 

rensningen skulle alla buskage röjas 

ner, det skulle se städat ut. Men nu 

har skogsvårdsprinciperna ändrat 

och skogsägarna har gått med på att 

följa dem. Skogsbruket och skogsvården 

utvecklas liksom allt annat i 

samhället. 

Ska omkullblåsta sparträd tas bort? 

Naturvårdsträd eller sparträd bör 

vara stormhärdiga. När enstaka 

granar kvarställs på en förnyelseyta 

blåser de rätt ofta omkull på grund 

av det ytliga rotsystemet. Ska ett omkullblåst 

naturvårdsträd tas bort? 

Principen är den att ett naturvårdsträd 

är ett evighetsträd och att ingen 

tar det tillvara oberoende hur länge 

det orkar hålla sig levande och upprätt 

eller hur fort det faller omkull 

i vinden och blir en värdefull låga 

och ett tillskott till mängden död 

ved. Det här uppger skogsvårdschef 

Annikka Selander på Kustens skogscentral. 

– Den starka rekommendationen 

är alltså att låta alla vindfällen ligga. 

Undantag är om trädet utgör ett 

hinder för framfart eller en fara för 

trafik, persontrafik medräknad, påpekar 

Annikka Selander. Redan vid 

valet av träd och trädgrupper bör 

man fundera på trädens placering 

och stormhärdighet. Träd i grupper 

med flera trädslag och flera kronskikt 

är mindre utsatta för vind jämfört 

med enstaka träd. Dessutom faller 

träden ofta in mot gruppen och 

då är de inte till förfång för varken 

markberedning eller annan trafik på 

förnyelseytan. 

– Om det är fråga om verkligt 

många vindfällen, över tjugo stycken 

barrträd, kommer insektlagen emot 

och då kan det bli aktuellt att forsla 

bort träden eller en del av dem. ❍ 

18 

NATURVÅRDSTRÄD, SPARTRÄD, ÄR EVIGHETSTRÄD SOM INTE 

SKA TAS TILLVARA ÄVEN OM DE FALLER OMKULL I EN HÖST- 

STORM. 

TRE AV DE FYRA NATURVÅRDSTRÄDEN BLÅSTE OMKULL I STOR- 

MEN DAGEN FÖRE JULAFTON. DET FJÄRDE LUTAR OROVÄCK- 

ANDE OCH HÅLLS KNAPPAST STÅENDE. DE OMKULLBLÅSTA 

TRÄDEN SKA LÄMNAS ORÖRDA. 

Foto: Gerd Mattsson-Turku Foto: Gerd Mattsson-Turku

Onödigt tjafs om certifieringssystemet? 

MILJÖORGANISATIONERNA OCH SKOGSBRANSCHEN ÄR FORT- 

SÄTTNINGSVIS AV OLIKA ÅSIKT OM SKOGSCERTIFIERINGSSYSTE- 

MEN. MILJÖORGANISATIONERNA PÅSTÅR ATT DET FINLÄNDSKA 

SKOGSCERTIFIERINGSSYSTEMET, PEFC, INTE TAR TAG I MILJÖ- 

PROBLEMEN PÅ ALLVAR. 

INKÖPARE AV PAPPER SÄTTER MYCKET SÄLLAN NÅGON STÖRRE 

VIKT VID CERTIFIKATETS ART, DET VIKTIGA ÄR ATT VIRKET KOM- 

MER FRÅN CERTIFIERADE SKOGAR. 

Greenpeace, Luonto-Liitto 

och Finlands Naturskyddsförbund 

anser bl.a. att gamla 

skogar och hotade arter 

inte skyddas tillräckligt i det 

skogscertifieringssystem som 

dominerar i Finland. 

Fem procent av världens 

skogar är certifierade 

I stället för PEFC vill miljöorganisationernafortsättningsvis 

ha FSC-systemet även i 

Finland. FSC skapades för 

elva år sedan för att skydda de 

tropiska skogarna. I dagens 

läge är femtio miljoner hektar 

skog runt om i världen certifierad 

enligt PEFC, dvs. den 

finländska modellen. Fyrtio 

miljoner hektar är certifierad 

enligt FSC-modellen. Av världens 

skogar är tillsvidare endast 

fem procent certifierade. 

Certifikatets art har ingen 

betydelse 

Miljöorganisationerna påstår 

vidare att inköpare av papper 

runt om i världen allt oftare 

börjar kräva att virkesråvaran 

ska vara från FSC-certifierade 

skogar. För många kunder 

räcker det likväl med att råvaran 

kommer från certifierade 

skogar. Det är mindre vikigt 

enligt vilket system certifieringen 

är gjord. 

Time Inc., som är världens 

största tidningsförlag, kommer 

inom ett par år att koncentrera 

sin pappersanskaffning till 

papperstillverkare, som använder 

virke från certifierade 

skogar som råvara. Förlaget 

godkänner flera certifieringssystem. 

Det viktigaste är att 

systemet övervakas av en 

oberoende tredje part. 

Av den pappersmängd som 

förlaget använde i fjol var tjugofem 

procent sådant papper 

som tillverkats av certifierat 

virke. Redan år 2006 ska andelen 

vara åttio procent. 

”Var stolta över era 

certifierade skogar” 

Enligt förlagets direktör David 

Refkin kommer förlaget att 

köpa sitt papper från USA, 

Time Inc. är världens största tidningsförlag. Förlaget ger ut 

drygt 130 tidningar som läses av 300 miljoner människor. 

• Förlaget använder årligen över 650.000 ton papper. Närmare 

tjugo procent köps från Finland, från UPM och Stora 

Enso. 

• Förlagets flaggskepp är tidningen Time. 

• Förlaget hör till Time Warner koncernen, som är den största 

nöjesproducenten i världen. Warner Bros är ett namn 

som vi finländare känner till och som fladdrar förbi i tvrutan 

i inledningen till amerikanska filmer. Till koncerner 

hör också flera kommersiella tv-kanaler. ❍ 

19 

DET BLIR ALLT VANLIGARE ATT TIDNINGSFÖRLAG GODKÄNNER FLERA CERTI- 

FIERINGSSYSTEM. DET AVGÖRANDE ÄR ATT PAPPRET ÄR AV VIRKE FRÅN CER- 

TIFIERADE SKOGAR. 

Kanada, Finland, Sverige och 

Skottland. Här ligger Finland 

bra till då nittiofem procent 

av våra skogar är certifierade. 

Refkin påpekar att de finländska 

skogsägarna ska vara 

stolta över att ha sina skogar 

certifierade. Som motvikt 

nämner han Nordamerika. 

– Jag har besökt många 

blomstrande och välmående 

släktgårdar i Nordamerika 

och noterat att ägarna har 

svårt att förstå certifieringen 

och dess betydelse. Rent allmänt 

tycker jag också att man 

borde informera den stora allmänheten 

mera om certifie- 

ringen av skogarna. Folk känner 

dåligt till vilka framsteg 

som har gjorts när det gäller 

principerna för ett hållbart 

skogsbruk. 

Allt vanligare med flera 

certifieringssytem 

Det blir allt vanligare att företag 

tar i bruk fler än ett certifieringssystem. 

UPM och 

Stora Enso testar redan i liten 

skala FSC. Enligt Auvo Kaivola 

som är generalsekreterare för 

Finlands Skogscertifiering rf. 

är det endast en liten del av 

kunderna som är intresserade 

av FSC-kriterierna. 

– För några år sedan var situationen 

kanske en annan, 

men nu är det viktigare för 

kunderna att virkesråvaran 

kommer från certifierade skogar. 

Om det är FSC eller PEFC 

spelar ingen roll. ❍ 

TEXT: 


Foto: UPM:s bildarkiv

En skattereform borde byggas 

upp så att den är enkel, 

styr och uppmuntrar, stöder 

sysselsättningen och är neutral 

då det finns alternativa, 

likvärdiga lösningar. Tyvärr 

har den nu aktuella reformen 

trots goda avsikter blivit 

komplicerad och oöverskådlig. 

Orsaken ligger sannolikt 

i behovet att kompromissa 

mellan en mängd nationella 

och internationella krav. Elaka 

tungor har konstaterat att 

enbart skattekonsulterna har 

vunnit på reformen. Nedan 

tar vi upp en del förändringar 

som berör skogsägarna. 

Skatteprocenter och 

generationsväxling 

Skogsinkomsterna beskattas 

inom ramen för kapitalbeskattningen 

och den sjunker 

från 29 till 28 %, så här har 

vi en klart positiv effekt ur 

skogsägarsynpunkt. Samtidigt 

kan man konstatera att bolagsskatten 

sjunker från 29 % 

till 26 %. Helst skulle man 

naturligtvis ha sett att denna 

26 % också skulle gälla 

skogsinkomster. 

Ekonomi 

Hur påverkar skatte- 

reformen oss skogsägare? 

VI NÄRMAR OSS DEKLARATIONSTIDER OCH TILL DEN DEL KAN 

MAN KONSTATERA ATT VI FORTSÄTTER SOM FÖRUT. EN STÖRRE 

FÖRÄNDRING BLIR DET FR.O.M. 2006 FÖR DE SKOGSÄGARE 

SOM FORTFARANDE BESKATTAS ENLIGT AREALBESKATTNINGEN. 

2005 ÄR DEFINITIVT DET SISTA ÅRET NÄR SKOGSÄGAREN KAN 

SÄLJA VIRKE UTAN SKATTEKONSEKVENSER OCH DÅ ÄR KRAVET 

ATT LIKVIDEN SKALL VARA BETALD FÖRE ÅRSSKIFTET. 

Generationsväxlingsfrågor 

har varit starkt framme i samband 

med skattereformen och 

här har man gått in för betydande 

skattelättnader. Tyvärr 

gäller denna skattelättnad 

endast skogsbruk, som också 

omfattar gårdsbruk. I dessa 

fall beräknas arvs- eller gåvoskatten 

på ett värde, som är 

endast 40 % av fastighetens 

beskattningsvärde. Tidigare 

utgick man från 100 %. Den 

nya ägaren skall efter överlåtelsen 

äga fastigheten i minst 

5 år. 

Förmögenhetsskatten 

För den som betalar förmögenhetsskatt 

har man för år 

2005 höjt miniminivån från 

180.000,- till 250.000,- och 

sänkt skatteprocenten på 

den överskjutande delen 

från 0,9 % till 0,8 %. Man 

betalar alltså 0,8 % av den 

förmögenhet som överstiger 

250.000 euro. Nytt för i år är 

att ”vanliga” fordon(bilar, båtar, 

motorcyklar etc.) lämnas 

obeaktade då man fastställer 

förmögenheten. 

Det finns ett beslut att totalt 

20 

avstå från förmögenhetsskatten 

fr.o.m. 2006. Ett gott och 

naturligt beslut då man redan 

nu har en situation där bl.a. 

bankkonton och vissa försäkringar 

ligger utanför beskattningen. 

Realisationsvinster 

Skatteprocenten på realisationsvinster 

har sänkts från 

29 % till 28 %. Det här är gott 

och väl, men samtidigt har 

man minskat på den ”presumtiva 

anskaffningsutgiften” gällande 

egendom som innehafts 

över 10 år. Vid en försäljning 

får man alltså nu avdra 40 % 

av försäljningspriset som 

”presumtiv anskaffningsutgift” 

mot tidigare 50 %, resten blir 

beskattat med ovanstående 

28 %. Den totala skatten på 

en sådan försäljning blir enligt 

detta 16,8 % mot tidigare 

14,5 %. 

I detta sammanhang kan 

man konstatera att den som 

tänker sälja sin skogsfastighet 

gärna kan låta köparen sköta 

avverkningen emedan en avverkning 

beskattas med 28 % 

och försäljningspriset med 

16,8 % enligt ovan. I praktiken 

säljes många fastigheter 

först efter det att skogen är 

kraftigt huggen, men skattemässigt 

är detta således inte 

en bra modell för säljaren. 

Det ”presumtiva anskaffningspriset” 

för egendom som 

innehafts under 10 år är oförändrat 

20 %. Vanligen är det 

dock bättre att välja det verkliga 

anskaffningspriset. Denna 

valmöjlighet finns både 

när det gäller egendom, som 

innehafts över eller under 10 

år, men då gäller det att ha 

dokumentationen i skick. 

En intressant nyhet för den 

som realiserar egendom för 

mindre än 1 000 euro under 

ett kalenderår är att vinster 

och förluster som hör ihop 

med detta lämnas utanför beskattningen. 

Egendom som erhållits i 

gåva och realiseras inom ett 

år efter mottagandet blir beskattat 

enligt gåvogivarens 

anskaffningsutgift. 

Räntor från andelslag 

För fysiska personer är utbetalda 

andelsräntor skattefria 

upp till 1.500 euro/år. På den 

överskjutande delen betalar 

man 28 % beräknat på 70 % 

av de erhållna räntorna. Här 

följer man samma modell 

som gäller för börsbolagens 

dividender. Som ett övergångsstadgande 

för år 2005 

beskattar man 57 % av dividenderna. 

Frivilliga pensioner 

De frivilliga pensionerna blev 

en het potatis i samband med 

skattereformen. Villkoren för 

dessa har redan tidigare ändrats 

i flere repriser. Den största 

förändringen gäller nya 

försäkringar som är avdragbara 

inom ramen för kapitalbeskattningen. 

Premierna på 

gamla pensionsförsäkringar 

är ännu år 2005 avdragbara 

från förvärvsinkomsterna. Det 

högsta årliga avdraget är nu 

5 000/år euro mot 8 500/år 

enligt den gamla modellen.

Utbetalningen från en ny 

pension kommer att beskattas 

enligt kapitalbeskattningen 

som idag är 28 %. Den lägsta 

pensionsåldern är 62 år. 

Premierna dras antingen 

bort från kapitalinkomsterna 

eller om sådana inte finns 

görs avdraget på den skatt 

som betalas på löneinkomster. 

Det maximala avdraget 

blir 28 % av 5 000 euro d.v.s. 

1 400 euro. 

Sammanfattning 

Otvivelaktigt blev skattereformen 

en aning komplicerad 

trots goda avsikter. En klar 

trend i reformen är att man 

försökt minska på skatter som 

drabbar ekonomisk verksamhet 

och flyttat tyngdpunkten 

till ägarnas beskattning. Tydligast 

syns detta i förändringarna 

kring dividendbeskattningen. 

Vi kan säkert leva med de 

nya reglerna och troligen 

kommer de att bli föremål 

för justeringar redan inom en 

tämligen snar framtid. Skattereglernas 

livslängd är ofta 

kort. 

Ett gott råd är således att 

undvika beslut som bara bygger 

på skatteminimering. Gör 

hellre så att du börjar med att 

söka en förnuftig och ändmålsenlig 

lösning. Först efter 

detta är det aktuellt att söka 

det skattemässigt mest optimala 

tillvägagångssättet. ❍ 

TEXT: 

CHRISTIAN HILDÉN 

Två grupper skogsbrukare dimitterades från 

Svenska yrkesinstitutet i Vasa 14 december 2004 

KORSHOLM 

Per-Ole Ek, Petalax, Jörgen Kulla, Österhankmo, Kaj Lassus, Karvat, Hanna Luomala, Pörtom, 

Frank Norrgrann, Kvevlax, Helen Storgård, Smedsby, Bertel Stoor, Övermalax, Bernt Svenns, 

Vörå, Anders With, Malax, Jan-Olav Engström, Kaitsor, Ann-Sofie Nylund, Töjby. 

STÅENDE FR. VÄNSTER: BERNT SVENNS, ANDERS WITH, JAN-OLAV ENGSTRÖM, FRANK NORRGRANN. SITTANDE FR. 

VÄNSTER: KAJ LASSUS, JÖRGEN KULLA, HELEN STORGÅRD, PER-OLE EK. 

KRISTINESTAD 

Kjell Antfolk, Härkmeri, Bengt Hannus, Närpes, Richard Ingves, Skaftung, Peter Nordgren, Sideby, 

Karl-Eric Norrbutts, Tjöck, Lars-Eric Numelin, Kauvatsa, Ingvar Smeds, Kristinestad, Mats 

Svedström, Yttermark, Magnus Söderlund, Tjöck, Tony Thomasfolk, Tjöck, Fredrik Österlund, 

Närpes. 

STÅENDE FR. VÄNSTER: KARL-ERIC NORRBUTTS, KJELL ANTFOLK, FREDRIK ÖSTERLUND, RICHARD INGVES, MAG- 

NUS SÖDERLUND. SITTANDE FR. VÄNSTER: TONY THOMASFOLK, LARS-ERIC NUMELIN, MATS SVEDSTRÖM, PETER 

NORDGREN. 

21

D– Det är för sent att börja skatteplanera 

vid deklarationsdags. 

Det säger Miriam Stenvall, 

en av Södra skogsrevirets distriktsinstruktörer, 

med södra 

Liljendal som ansvarsområde. 

Inom hennes arbete finns 

skatteplaneringen med som 

en väsentlig del av rådgivningen. 

Det är uttryckligen 

Ekonomi 

Snuva skattebjörnen 

– det är lagligt! 

SKATTEPLANERING HÖR SKOGSBRUKET TILL. STÖRSTA NYTTAN 

HAR SKOGSÄGAREN NÄR AVDRAGSMÖJLIGHETERNA FINNS MED I 

BERÄKNINGEN VID VARJE ÅTGÄRD I SKOGSBRUKET, SOM EN RÖD 

TRÅD I DEN EKONOMISKA VERKSAMHETEN. 

den kontinuerliga planeringen 

hon pläderar för. Syftet 

med just den biten av rådgivningen 

är att spara pengar åt 

skogsägaren. 

– Skatteplaneringen är helt 

laglig! Det gäller bara för 

skogsägaren att ta vara på 

de avdragsmöjligheter som 

finns. Avdragen finns till för 

att utnyttjas. 

Hon framhåller, att plane- 

22 

ringen måste göras lägenhetsvis. 

– Man måste alltid komma 

ihåg, att det som lönar sig 

ypperligt för en skogsägare, 

kanske inte alls lämpar sig för 

grannen. 

Som grund ligger inkomstmöjligheter 

och kostnader inom 

den enskilda lägenheten. 

Skogsavdraget ger stora 

inbesparingar 

– De stora pengarna finns att 

spara genom skogsavdraget. 

Det gäller vid köp av skogsfastighet. 

Likaså är avdraget 

aktuellt vid generationsväxlingar. 

Enda undantaget är om 

skogen ges som gåva. 

Miriam Stenvall påpekar, 

UTGIFTSRESERVERING GARANTERAR AVDRAG UNDER ÅR UTAN INKOMST. GOD HJÄLP FÖR ATT FÅ PLANTSKOGSSKÖTSELN 

GJORD NÄR DEN BEHÖVS. 

att skogsavdraget är totalt 50 

procent av skogens anskaffningsvärde. 

Avdraget är inte 

tidsbundet, men förutsätter att 

avverkning sker från just den 

införskaffade fastigheten. 

– Det här avdraget kan också 

skogsägare med arealskatt 

utnyttja, så fort kapitalskatten 

har tagit vid för deras del. En 

förutsättning är givetvis, att 

det finns inkomst att hämta 

från ett inköpt skifte. 

Under åren med två parallella 

skattesystem har arealbeskattade 

skogsägare kunnat 

gynnas vid köp av skogsfastigheter. 

Det är dock ingen sanning 

som håller i all handel 

med skog. 

– När någon överväger att 

köpa en skogsfastighet, kan 

skogsavdraget vara avgörande 

för vilket pris köparen kan 

betala, eller om affären alls är 

lönsam. 

Gör alltid utgiftsreservering! 

I det kontinuerliga skogsbruket 

påpekar Stenvall vikten av 

utgiftsreserveringar. 

– Jag rekommenderar, att 

alla skogsägare utnyttjar reserveringar 

i deklarationen. 

Utgiftsreservering kan göras 

till högst 15 procent. Om det 

sen visar sig att skogsägaren 

inte haft kostnader, ska summan 

deklareras som inkomst 

under det fjärde året från att 

reserveringen gjorts. 

– Skogsägaren försäkrar sig 

om att kunna utnyttja kapitalskattens 

avdragsmöjligheter 

under fyra år, oberoende om 

det då finns inkomster eller 

inte. 

Å andra sidan lönar det 

sig inte att dra ut på till ex-

empel planteringen. Blir förnyelsearbetena 

inte av under 

de närmaste åren, går avdragsmöjligheten 

i värsta fall 

skogsägarens näsa förbi. 

Plantskogsvård bra placering 

Skattebjörnen gynnar skogsvård. 

Alla kostnader är avdragbara 

inom kapitalbeskattningen. 

– Den absolut bästa räntan 

på placerat kapital har skogsägaren 

i att investera i en 

plantskogsskötsel. Här är nyttan 

och tillväxten som högst. 

Det är alltså betydligt bättre 

att satsa en del av skogsinkomsten 

– och utnyttja utgiftsreserveringen 

– i en röjning 

än att unna skattemyndigheten 

samma belopp. 

Också den skogsägare, som 

inte har några plantskogar att 

sköta eller åtgärder planerade 

inom de närmaste fyra åren 

efter avverkningen, bör göra 

en reservering. Allt från motorsågar 

och annan utrustning 

till sandning av vägar och 

rensning av diken är avdragbara 

i kapitalbeskattningen. 

Även till exempel bokföringskostnader,försäkringspremier, 

facktidningar, skogsbruksplan, 

förrättningsavgifter till 

skogsvårdsförening eller revir, 

postkostnader och skogsvårdsavgift 

är avdragbara. 

Underskott kan ge 

sämre avdrag 

En skogsägare utan reservering, 

och utan kapitalinkomst 

från skogen gör ett underskott 

i sitt skogsbruk. Det dras i 

första hand av från övriga 

kapitalinkomster. Finns bara 

förvärvsinkomster, kan 29 

procent av underskottet dras 

av från dem. Maximibelopp 

finns angivna. 

Arealskatt: 

pengarna före årsskiftet! 

För skogsägare med arealskatt 

gäller särskilda regler. 

– För dem är det bäst att ha 

virkeslikviden på kontot före 

årets slut. 

MIRIAM STENVALL PÅPEKAR, ATT ALLA SKATTEAVDRAG FINNS TILL FÖR ATT 

UTNYTTJAS. 

I annat fall betalar skogsägaren 

kapitalskatt på virke 

som arealskatten redan är betald 

för. 

– Men skogsbruket tar inte 

slut i och med att arealskatten 

försvinner. Visst behövs 

skogsinkomster för skogsägarna 

också framöver. 

Det är dessutom bra, att ha 

inkomster att vänta. Detta för 

att skogsägaren ska kunna 

dra av kommande kostnader i 

kapitalbeskattningen. Någon 

total tömning av virke på en 

arealbeskattad skogsfastighet 

är alltså inte alls av nöden för 

lönsamhetens skull. 

Utförd förnyelse ger avdrag 

En viss brådska med avdrag 

rekommenderar Miriam Stenvall 

för skogsägare med arealskatt. 

– Överståndaravverkningar 

är bra att få utförda under året. 

En förutsättning för förnyelseavdraget 

vid naturföryngring 

är nämligen, att fröträden 

23 

är borta och plantbeståndet 

grundat. 

För en planterad yta får 

skogsägaren dra av 590 euro 

per hektar, för sådd 310 och 

för en föryngring på naturlig 

väg 160 euro per hektar. Avdragen 

förutsätter en gjord 

anmälan om användning av 

skog, där den rätta arealen 

finns antecknad. 

Arvsskatt går att spara in 

– Vid generationsväxlingar 

lönar det sig att ta sig en funderare 

över vem som hugger 

vad. Ibland kan det vara lönsamt 

att sköta en del avverkningar 

före skogen övergår i 

den yngre generationens ägo. 

Det kan också löna sig att 

hoppa över en generation i 

vissa fall. Så slipper familjen 

en arvsskatt. Det gäller vid 

fastigheter med stor del ung 

skog, där avverkningar börjar 

bli aktuella först när tredje generationen 

är i tur att ta vid. 

Det kan också vara lönsamt 

för totalekonomin att förbehålla 

nyttjanderätten för den 

äldre generationen, åtminstone 

på en del av skogen. 

Stenvall säger, att också 

bokförare och banker brukar 

vara hjälpsamma med råd i 

frågor om arv och gåvor. 

Skogsbruksplan bra grund 

– Speciellt för nya skogsägare 

är någon slags skogsbruksplan 

nödvändig för att minimera 

skatten. Finns ingen färdig, 

brukar jag göra upp en grov 

skiss av åtgärdsbehov och 

-möjligheter. 

Stenvall påminner också 

om, att skogsägarens eget val 

av inriktning på sitt skogsbruk 

är en utgångspunkt för all planering. 

– Det går att inom lagens 

ramar sköta skogen ur extremt 

ekonomiskt perspektiv, likaså 

med tyngdpunkt på rekreation 

eller olika naturvärden. 

Skogsägarens intresse avgör. 

Moms är bra för skogsägare 

Miriam Stenvall rekommenderar 

alla skogsägare att vara 

momsskyldiga, även om den 

årliga inkomstgränsen är så 

låg, att den inte tvingar skogsägaren 

att betala moms. 

– På alla kostnader för arbeten 

och tjänster inom skogsbruket 

slås momsen på. En 

momsskyldig skogsägare drar 

av momsen i beskattningen 

och får dessutom momsen på 

virkespriset vid affär. 

Under år med endast 

momskostnad deklareras underskottet, 

och skogsägaren 

får pengarna utbetalda från 

staten. Skogsägaren kan välja 

att spara momspengarna till 

ett år när inkomst finns. 

Eftersom skogsbrukare betalar 

moms en gång om året, 

gäller det att reservera pengar 

till betalningstidpunkten. ❍ 

Tips: information om beskattning 

finns på internet, www.vero.fi 


ANNE MANNER

Järpen och skogsbruket 

ENLIGT VILTFORSKNINGEN HAR SKOGSHÖNSSTAMMARNA 

MINSKAT RÄTT KRAFTIGT UNDER DE SENASTE 40 ÅREN,. 

JÄRPEN HAR GÅTT NER MED C. 30 – 40 PROCENT, MINSK- 

NINGEN ÄR STÖRRE I SÖDER ÄN I NORRA FINLAND. 

Tiden från medlet av 1970talet 

till slutet av 80-talet verkade 

vara svår tid för järpen 

som är en jaktbar art. Avskjutningen 

i Finland ligger på 70– 

80000 individer per år. Järpen 

är också en viktig indikator på 

tät och fuktig blandskog där 

lövträdsandelen är minst 10– 

20 procent. Dessa livsmiljöer 

gynnar många arter och uppvisar 

således en stor biologisk 

mångfald. 

En trogen partner 

Järpen förekommer i hela 

landet utom i det nordligaste 

Lappland och trivs i tätvuxna 

blandskogar av gran al och 

björk. Järpen är den minsta 

av våra skogshöns, vikt c. 300 

gram, grå – brunspräcklig, 

hanen och honan är mycket 

lika i utseende. Det är endast 

den mörka haklappen och en 

något större kam som skiljer 

dem åt. Trots att järpen fl yger 

snabbt fl yger den inte gärna 

långa sträckor. Den lever 

mestadels på marken. Järpen 

lever i engifte. Parbildningen 

inleds under hösten och är 

praktisk på så vis att tuppen 

har ett revir och en partner 

klar vid tiden för parning. 

Under vinterns födosök är 

det också en fördel då fyra 

ögon ser mera än två och faror 

upptäcks lättare. Det s.k. 

hemområdet är 20–40 hektar 

under året beroende på vilka 

kvaliteter det innehåller. Det 

egentliga vinterkärnområdet 

är betydligt mindre, bäckdälder 

och svackor med god 

tillgång på al och björk samt 

skyddande gran. 

I mitten av maj lägger hönan 

5–9 ägg som kläcks efter 

23–25 dygn. Boet läggs direkt 

på marken under en gran eller 

bredvid en sten. Kycklingarna 

kan redan efter ett par veckor 

ta sig upp i mindre träd för 

att undkomma predatorerna. 

Under sommaren rör sig hönan 

och kycklingarna inom 

c. 30 hektar av hemområdet. 

Främst prioriteras fuktiga 

områden som är bär- och insektrika 

men som också kan 

bjuda på gott skydd mot räv, 

grävling, mårdhund, mård, 

kråkfåglar och duvhök. 

Stora krav på omgivningen 

Järpen har stora krav på sin 

livsmiljö. Det bör fi nnas till- 

24 

gång både på mat och skydd 

mot rovdjur. Vi hittar järpen 

i täta yngre och medelålders 

granskogar med 10–20 procents 

inslag av lövträd, bördiga 

bäckdälder är mycket 

omtyckta ställen. Rikssvenska 

forskare hävdar att bästa 

järpbiotopen är fl erskiktade 

granbestånd som har en lövträdsandel 

på minst 20 procent. 

Dessutom innehåller 

beståndet till största delen 

träd som är äldre än 20 år och 

av omkringliggande bestånd 

är högst hälften kalytor eller 

kraftigt gallrade. 

Vinterhalvåret kritiskt 

Under sommarhalvåret kan 

man påträffa järpen litet överallt 

i yngre blandbestånd. Om 

våren äter den främst blåsippa, 

violer, harsyra, ängsull 

och tuvdun, sommarens och 

höstens föda består till största 

delen av blåbär, lingon och 

insekter. Vinterhalvåret är det 

kritiska för järpen och då är 

basfödan hängen och knoppar 

av al och björk i viss mån 

även av asp, sälg och rönn. 

Viktigaste trädslag är dock 

alen, både klibbal och gråal 

JÄRPEN ÄR DEN MINSTA AV VÅRA SKOGSHÖNS. 

duger. Försök visar att i ett 

blandbestånd med endast 

sex procent al utgjorde ändå 

alens hängen och knoppar 75 

procent av födan. 

Födan sökes i alar som står 

nära skyddande granar eller 

granskog. Fristående alar som 

växer längre än 15 meter från 

skyddande skog utnyttjas inte. 

Finns det knappt om alhängen 

väljer järpen hellre en björk i 

närheten av skyddande granar 

än en al på öppen plats. Skydd 

upp till två meters höjd ovan 

marken är viktig för järpen. 

Bärris, buskar småträd och 

trädgrenar nära marken skyddar 

mot upptäckt av rovdjur, 

bl.a. övernattar järpen lågt på 

en gren i täta granbestånd. 

Spara gärna alar 

Det är skogsägarnas – och 

skogsbrukets funktionärers 

kunskap som avgör hur hänsyn 

till järpen vägs in då man 

gör ingrepp i bestånden. Då 

järpen gärna trivs på bördiga 

och fuktiga marker gäller det 

att se upp så man inte i onödan 

förstör en bra livsmiljö. 

Redan i röjningsskedet bör 

man tänka på att lämna al och 

Foto: Hannu Huttu

jörk som behövs i en framtida 

järpbiotop. Flerskiktade 

bestånd med en lövträdsandel 

på minst 20 procent av stamantalet 

bör eftersträvas. Alen 

kan utnyttjas som skyddskärm 

vid granförnyelse och den får 

avlägsnas tidigast vid första 

gallring. Helst lämnas förstås 

al kvar till följande gallringar. 

Vid första gallringen lämnas 

en lövandel (al och björk) på 

minst 10–20 procent av virkesförrådet. 

Exempelvis kan 

100 alar lämnas, jämnt fördelade, 

per hektar i granbestånd. 

En annan variant är att lämna 

5–10 stycken alar i grupper 

utspridda över arealen. 

Vid gallring kan man också 

gallra växelvis längs var annat 

körstråk. Då det gallrade 

området repat sig gallrar man 

resten. På så sätt blir området 

tjänligt för järpen hela tiden. 

Spara gärna alar som står 

nära skyddande granar. Hyggesrensa 

med största försiktighet 

och endast om det finns 

behov. Ovarsamma hyggesrensningar 

i samband med 

avverkningar förstör järpens 

livsmiljöer. 

En rätt utförd gallring medför 

flera positiva effekter för 

järpen. Kronorna får bättre utrymme 

för att växa, träden blir 

livskraftigare samtidigt som 

det betyder mera mat för järpen. 

Görs ingenting blir alarnas 

kronor små och uppkörda 

samt träden försvagade. 

FLERSKIKTADE BLANDBESTÅND ÄR EN UTMÄRKT JÄRPBIOTOP. 

Orörda områden mellan 

hyggena 

Förnyelse genom skärmställning 

av järpens livsmiljöer 

är att föredra då man därigenom 

skapar en mjukare 

övergång till ett nytt bestånd. 

Måste man kalavverka kan 

man hugga halva biotopen 

ALENS OCH BJÖRKENS HÄNGEN GER FÖDA OCH GRANEN GER SKYDD ÅT JÄRPEN. 

25 

och vänta tills skogen hunnit 

växa upp till ny järpbiotop, 

efter 25–30 år, innan man tar 

resten. Vid våtmarker, bäckar 

och sjöar lämnas en remsa på 

30–40 meter mer eller mindre 

orörd. Skötsel av särskilt känsliga 

miljöer har liknande krav 

som järpen här drar nytta av. 

Då järpen ogärna flyger 

långa sträckor, i synnerhet i 

öppen terräng, får den problem 

med uppsplittring av 

livsmiljöerna. Kalytor som 

endast lämnar kvar små biotopöar 

är för järpen ödesdigra. 

Lämnar man orörda 

områden mellan hyggena, 

viltkorridorer, hjälper det upp 

situationen betydligt för järpen 

men även många andra 

arter har nytta härav. 

För en skogsägare behöver 

det inte betyda stora uppoffringar 

att ta hänsyn till järpens 

livsmiljöer. Alen växer 

bra i unga år och i synnerhet 

klibbalen ger fint virke för bl. 

a. snickeriändamål och väggpanel. 

Mångfalden i skogsbruket 

kräver också att alla 

våra inhemska trädslag skall 

ha plats på sina respektive 

växtplatser. 

Lätt att beakta i skogsbruket 

Järpen har små arealkrav på 

sina kärnområden och därför 

är det relativt enkelt att beakta 

dem i skogsbruket. Absoluta 

vinterkärnområden, 0,1–0,3 

hektar, kan lämnas orörda eller 

så utför man specialgallring. 

Hänsyn till järpen kräver 

att tillräckligt många alar finns 

i bestånd på bördiga marker, 

efter gallring. Dessutom är 

skyddande undervegetation 

viktig. Vid förnyelse kan ”växelbruk” 

tillämpas så att det 

finns alternativa livsmiljöer i 

närheten då ett område kalavverkas. 

Jag är övertygad om att 

skogsbruk kan skötas så att 

både virkesproduktion och 

järpen kan samsas. Järpen är 

tillsammans med tjädern två 

arter som skogsmiljön inte 

har råd att gå miste om. ❍ 

Källor: 

Järpen, en doldis i sump- och blandskog, 

Skogsstyrelsen, Sverige 

Metsäkanalintututkimuksia, Vilt- och 

Fiskeriforskningsinstitutet samt Jägarnas 

Centralorganisation 


BJARNE ANDERSSON

Snart slut på ersättningar 

för rådjursskador 

REGERINGEN LÄMNADE I JANUARI TILL RIKSDAGEN EN PROPO- 

SITION MED FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV JAKTLAGEN. I PROPO- 

SITIONEN FÖRESLÅS ATT DET INTE LÄNGRE SKALL KRÄVAS JAKT- 

LICENS FÖR BEDRIVANDE AV JAKT PÅ RÅDJUR. FRÅN BÖRJAN 

AV ÅR 2006 SKALL INTE HELLER DE SKADOR SOM RÅDJUREN 

ORSAKAR ERSÄTTAS MED JAKTVÅRDSAVGIFTER. 

Med ändringen vill man göra 

regleringen av rådjurbeståndet 

och organiseringen av jakten 

smidigare. Genom samarbete 

mellan markägare och jägare 

skulle det dessutom vara möjligt 

att effektivare än i dag 

bekämpa de skador rådjuren 

orsakar. Lagen föreslås träda 

i kraft vid ingången av nästa 

jaktår som börjar den 1 augusti 

2005. När kravet på en jaktlicens 

avskaffas innebär detta 

att även jaktlicensavgiften slopas. 

I praktiken betyder detta 

att om lagen godkänns kommer 

skogsägare inte längre att 

få ersättning för de skador som 

rådjuren till exempel orsakar i 

plantskogar. 

Stammen för stor? 

Rådjuren spred sig i början av 

förra århundradet till Finland 

via Karelska näset. De första 

säkra iakttagelserna på finsk 

mark gjordes 1903. Stammens 

spridning försnabbades av utplanteringarna 

i landets södra 

delar under åren 1975–1993. 

Det uppskattas att antalet rådjur 

i Finland fördubblats under de 

senaste fyra åren. Enligt vissa 

bedömningar uppskattas antalet 

redan till 12 000–15 000 

djur. I Nyland, där rådjursstammen 

vuxit mest, har den 

årliga tillväxten varit omkring 

trettio procent. Till följd av den 

växande stammen bedömer 

man att rådjursskadorna på 

jord- och skogsbruket kommer 

att öka. Den tillståndspliktiga 

rådjursjakten började 

1991 och under senaste år har 

allt fler licenser utfärdats i och 

med den kraftiga tillväxten i 

antalet rådjur. År 2000 beviljades 

knappt 700 jaktlicenser 

för jakt på rådjur, och bara tre 

år senare hade antalet licenser 

stigit till över 4700. 

Licenserna utnyttjas inte 

Jaktlicenserna för rådjur har 

inte utnyttjats så intensivt som 

man kunde ha önskat. Den 

årliga användningsgraden har 

inte nått upp till sextio procent 

och 2003 sjönk den till knappt 

32 procent av det beviljade 

antalet. 

I propositionen utgår man 

ifrån att den tillståndspliktiga 

rådjursjakten även i fortsättningen 

kommer att lida av en 

minskad användning av licenser 

som resulterar i en otillräcklig 

beskattning av den naturligt 

växande rådjursstammen. För 

att rådjursstammen skall hållas 

under kontroll måste nya, 

26 

effektivare regleringsmetoder 

tas i bruk, menar man. 

Svårjagat byte 

Tomas Korkman är medlem i 

ett jaktlag i Kyrkslätt. Han anser 

att det på många håll utfärdas 

alltför många licenser i 

förhållande till rådjurens antal. 

Det är en orsak till den höga 

andelen outnyttjade lov. 

– Alla jaktlag har fått så 

många licenser de behövt, 

men på grund av att rådjuret är 

svårjagat och man ännu saknar 

erfarenhet av rådjursjakt i 

Finland så blir inte licenserna 

utnyttjade till fullo. 

I Kyrkslätt där Korkman jagar 

råder det ingen brist på rådjur. 

På det 1600 hektar stora området 

har jaktlaget fällt över 

hundra rådjur sedan 1997 då 

de började med rådjursjakt. För 

Korkman betyder förändringen 

personligen inte så mycket. I 

hans jaktlag kommer rådjursjakten 

att fortsätta som förut. 

– Vi jagar ofta vitsvanhjort 

och rådjur med drivande tax 

och det kommer vi att göra 

även om licenserna slopas. 

Om vi i framtiden skjuter med 

licens eller utan kommer knappast 

att ha någon avgörande 

I PROPOSITIONEN UTGÅR MAN IFRÅN ATT DEN TILLSTÅNDSPLIKTIGA RÅDJURS- 

JAKTEN ÄVEN I FORTSÄTTNINGEN KOMMER ATT LIDA AV EN MINSKAD ANVÄND- 

NING AV LICENSER SOM RESULTERAR I EN OTILLRÄCKLIG BESKATTNING AV DEN 

NATURLIGT VÄXANDE RÅDJURSSTAMMEN. 

Foto: Fredrik von Limburg Stirum 

inverkan på antalet rådjur vi 

fäller här i trakten. 

Mindre arealer och lägre 

avgifter 

Pontus Enestam, som är verksamhetsledare 

vid Kimitonejdens 

skogsvårdsförening tycker 

inte att det är rätt tidpunkt 

att avstå från jaktlicenserna för 

rådjur. 

– När stammen ökat till närmare 

en miljon djur, som i 

Sverige, skulle förslaget kunna 

bli aktuellt. Det måste finnas 

tillräckligt många djur innan 

jakten kan bli fri och det finns 

det inte ännu i Finland. 

Han tycker istället att arealen 

för att få bedriva rådjursjakt 

kunde sänkas från 500 hektar 

till exempelvis 250 och att licensavgifterna 

kunde sänkas 

något. För tillfället kostar en licens 

för ett fullvuxet rådjur 17 

euro och 8 euro för ett kid. 

Rådjursskador blir hjortskador 

Om förslaget går igenom och 

ersättningarna för rådjursskador 

faller bort, tror Enestam 

att ersättning istället kommer 

att sökas från andra medel. 

Skador på skogsplantor som 

orsakas av rådjur kommer åtminstone 

delvis att gå på vitsvanshjortens 

konto. 

– Eftersom det i de flesta 

fall är så gott som omöjligt att 

skilja på skador orsakade av rådjur 

och vitsvanshjort kommer 

skogsägarna i framtiden att i 

stället ansöka om ersättning för 

hjortskador. Betydligt svårare 

blir det exempelvis på jordgubbsodlingar 

där man kunnat 

påvisa att det endast är rådjuret 

som orsakar nämnvärd skada, 

menar Enestam. ❍ 

TEXT: 

GUNNAR SALINGRE

Virkespriser 

Ökad efterfrågan på björkstock 

Efterfrågan på björkstock för fanerindustrin har ökat vilket också 

syns i virkespriserna. Rotpriset är nu över 39 euro per kubikmeter, 

när det i slutet av fjolåret var drygt 37 euro. 

Granstock och tallmassaved är fortsättningsvis mest eftertraktade. 

Minst intresserad är virkesköparna av tallstock och det 

syns i virkespriserna. Rotpriset på tallstock sjönk i genomsnitt 

med 50 cent i januari. ❍ 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

milj.m 3 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

milj.m 3 

5 

0 

Inköpt virke från privatskogar *) 

*) kumulativa mängder, som täcker 

ca. 88 % av skogsindustrins 

virkesköp från privatskogar. 

v. 

v. 6 

Inköpt virke per vecka 

v.06 

2004 

2004 

v. 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 

Källa: Skogsforskningsinstitutet 

5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 

Källa: Skogsforskningsinstitutet 

I prisstatistiken anges sex virkessortiment, timmer och massaved av tall, gran 

och björk. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges både för rotköp och leveransköp, 

i euro per kubikmeter. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt 

mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits 

överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i 

leveransaffärer. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf varje 

vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda 

skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av 

privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och 

kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens 

egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 

88 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra 

och norra Finland och något sämre södra och västra Finland. Utanför materialet 

är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per skogscentrals område och för hela landet är ett 

vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. 

Om virkesmängden för något sortiment på en skogscentrals område vid 

rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , anges inget pris 

(..). Om mängden är 0 m 3 , anges 0 som pris. Det här garanterar att prisinformationen 

är tillräckligt representativ. ❍ 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då 

köparen har hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

ROT LEVERANS ROT LEVERANS 

vecka 5 6 5 6 vecka 5 6 5 6 

SC KUSTEN, Sydkusten SC KUSTEN, Österbotten 

tat 45,7 44,9 48,1 47,9 tat 43,0 42,8 44,5 44,4 

grt 46,9 46,1 50,5 50,7 grt 41,8 41,9 43,7 43,5 

bjt 39,2 .. 46,1 .. bjt .. .. .. .. 

tamv 12,9 12,6 23,7 24,2 tamv 13,2 13,2 24,2 23,7 

grmv 22,3 21,5 33,3 33,3 grmv 20,3 20,2 26,5 26,2 

bjmv 11,8 11,5 22,9 21,9 bjmv 12,1 12,2 23,8 23,1 

SC LOUNAIS-SUOMI SC HÄME-UUSIMAA 

tat 45,6 45,3 48,1 47,7 tat 45,8 45,9 48,4 48,4 

grt 47,1 46,9 47,6 47,9 grt 47,3 47,5 49,3 49,2 

bjt 34,2 34,0 .. 39,0 bjt 41,6 41,8 45,0 44,1 

tamv 13,4 13,4 24,6 24,7 tamv 11,6 11,5 22,7 23,0 

grmv 22,4 22,3 30,0 30,0 grmv 22,0 22,2 31,0 31,0 

bjmv 12,1 12,0 23,1 23,2 bjmv 11,5 11,4 22,7 22,7 

SC KAAKKOIS-SUOMI SC PIRKANMAA 

tat 47,1 47,2 48,9 48,3 tat 46,5 45,9 47,2 46,8 

grt 47,1 47,2 47,7 47,4 grt 46,8 47,0 48,1 48,0 

bjt 43,2 43,8 45,7 45,3 bjt 39,8 39,6 42,3 42,4 

tamv 13,0 12,6 24,7 24,9 tamv 12,8 13,1 24,7 24,7 

grmv 21,4 21,4 30,9 31,1 grmv 22,3 22,5 30,2 30,4 

bjmv 12,3 12,3 23,7 23,7 bjmv 11,8 12,0 23,9 24,0 

SC ETELÄ-SAVO ETELÄ-POHJANMAA SC 

tat 47,2 47,1 48,8 48,9 tat 45,0 44,7 46,2 46,2 

grt 46,9 47,0 47,6 47,5 grt 43,9 43,8 44,0 44,1 

bjt 44,2 44,4 45,5 45,5 bjt 36,7 36,9 .. .. 

tamv 13,0 13,0 25,0 25,1 tamv 13,5 13,5 24,2 24,2 

grmv 20,9 21,0 30,3 30,3 grmv 20,4 20,4 26,1 26,1 

bjmv 12,7 12,8 24,0 24,0 bjmv 12,6 12,6 23,6 23,6 

SC KESKI-SUOMI SC POHJOIS-SAVO 

tat 46,8 46,9 47,2 47,2 tat 45,4 45,2 45,9 45,7 

grt 47,4 47,3 46,1 46,9 grt 47,1 47,1 46,3 46,6 

bjt 41,7 42,0 43,2 43,7 bjt 41,0 41,0 42,8 42,9 

tamv 12,3 12,2 24,7 24,8 tamv 12,0 11,7 23,7 23,7 

grmv 21,5 21,4 30,7 30,8 grmv 20,6 20,6 29,0 29,1 

bjmv 12,0 12,1 24,1 24,1 bjmv 12,2 12,0 23,6 23,6 

SC POHJOIS-KARJALA SC KAINUU 

tat 46,1 45,9 46,3 46,8 tat 44,0 44,0 46,7 46,8 

grt 46,0 46,0 46,0 46,2 grt 41,4 41,5 42,5 42,2 

bjt 42,5 42,6 43,2 43,6 bjt .. .. - - 

tamv 12,8 12,3 25,5 24,8 tamv 12,4 12,3 24,2 24,4 

grmv 19,9 20,0 28,7 29,3 grmv 21,1 21,0 26,7 26,7 

bjmv 12,1 12,1 23,5 23,6 bjmv 12,3 11,9 23,3 23,3 

SC POHJOIS-POHJANMAA SC LAPPI 

tat 43,3 43,3 47,4 47,6 tat 41,3 41,2 47,1 45,4 

grt 39,1 40,0 39,8 43,7 grt 31,6 31,6 37,3 .. 

bjt .. .. .. .. bjt - - - - 

tamv 13,2 13,3 24,7 24,9 tamv 13,3 13,1 24,0 24,5 

grmv 18,0 18,3 27,0 27,0 grmv 15,3 15,6 - .. 

bjmv 12,8 12,8 24,4 24,2 bjmv 12,1 11,9 23,1 23,6 

HELA LANDET 

tat 45,7 45,5 47,4 47,4 tat = talltimmer 

grt 46,2 46,2 47,4 47,8 grt = grantimmer 

bjt 41,9 42,1 44,1 43,7 bjt = björktimmer 

tamv 12,8 12,8 24,4 24,6 tamv = tallmassaved 

grmv 21,0 21,0 30,2 30,2 grmv = granmassaved 

bjmv 12,3 12,3 23,7 23,7 bjmv = björkmassaved 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

Tvinvuxen tall 

ÅRSRINGARNA SKA VARA SÅ TÄTA, ATT DE INTE GÅR ATT RÄKNA. 

DET ÄR KRAVET PÅ RÅVARAN TILL PÄRTKORGAR. 

Egil Nordström i Övermark, 

Närpes, förklarar att virkeskvaliteten 

är avgörande. De 

tunna, böjliga pärtorna går 

bara att få när virket är riktigt 

hårt. Det är den tvinvuxna tallen 

han är ute efter. Lämpliga 

rismyrar finns, men det är sällan 

de har besök av en skogsmaskin. 

De tallar som varken 

skogsvård eller skogsförbättring 

förmått öka tillväxten hos 

finns på marker som inte är av 

nämnvärt intresse för ekonomiskogsbruket. 

Några enkom resor ut i myrkanten 

för att bärga en stam är 

inte att tala om. Därför gjorde 

Nordström en efterlysning. 

Han har varit yrkesverksam 

som virkesuppköpare och har 

fortfarande god kontakt till såväl 

entreprenörer som forna 

arbetskamrater och chefer. 

Efterlysningen gav resultat. 

Efter tre år utan dugligt virke 

förvandlas nu en bit massaved 

till pärtkorgar. 

Färskt och böjligt 

Virket ska vara färskt. Det 

måste nämligen gå att böja 

utan att brytas av. 

– Det som inte går åt under 

vintern blir brännved. 

Första momentet är klyvning. 

– Kärnveden går inte att använda 

till pärtor. Så det är av 

ytveden jag först klyver bitar 

av lämplig bredd. 

blir pärtkorg 

Efter att ha hyvlat de ojämna 

sidorna tar Nordström in 

virket för att det ska tina upp. 

Det får absolut inte vara fruset, 

eftersom resultatet ska var 

tunna, böjliga pärtor. Torka 

får det inte heller. Efter en till 

två nätters lagring i källaren 

är det dags för kniven. 

Nordström klyver virket i 

allt tunnare skivor. Bara han 

EGIL NORDSTRÖM KLYVER VIRKET ALLT TUNNARE. 

28 

får början med kniven, drar 

han resten med handkraft. 

Han håller fast virkesbiten 

under en arm och styr med 

tummarna. 

Sista klyvningen ger en och 

en halv millimeter tjocka pärtor. 

– Det är inget exakt mått. 

Det går inte att få någonting 

exakt när man klyver virke. 

Skev botten ger vind korg 

Förberedelserna är klara, och 

det är dags för flätning. Omkring 

20 stycken pärtor behövs 

för en korg. Pärtornas 

längd avgör hur stor korgen 

blir. För en mindre modell 

räcker det med 80 centimeter 

långa pärtor, medan en vedkorg 

kräver ungefär dubbla 

längden. Demonstrationskorgen 

blir av modell mindre. 

Först radar Nordström ut 

fyra pärtor på sitt arbetsbord. 

Sedan flätar han in lika många. 

Pärtorna ska flätas tätt. 

– Det blir ändå springor, eftersom 

pärtorna såklart torkar 

med tiden. 

Innan han förklarar botten 

klar, mäter han bredden 

på det flätade resultatet. Är 

botten vind, blir hela korgen 

vind. 

Inte skära, bara märka 

Första varvet på det som ska 

bilda korgens sida kräver speciell 

hantering. Med baksidan 

av knivseggen drar Nordström 

ett märke där hörnets rundning 

ska komma. En linjal ser 

till att markeringen blir rak. 

Vid markeringen viker han 

sedan till hörnen. 

För att kunna hantera alla 

åtta bottenpärtorna och fläta 

in de tvärgående tar Nordström 

stickor till hjälp. Utan 

den hjälpen spärrar pärtorna 

hur som helst och gör flätningen 

besvärlig. 

– Det här är bara för arbetsrons 

skull, säger han och stagar 

upp pärtorna. 

Inga skarv syns 

De följande varven kräver 

ingen markering vid hörnen. 

De rundar hörnen och håller 

sig på plats alldeles automatiskt 

nu när grunden är lagd.

FÖRSTA VARVET AV SIDAN KRÄVER EN MARKERING FÖR HÖRNEN. 

När Nordström kommit till 

andra varvet spänner han flätningen. 

– Det är för att få skarvet 

mellan botten och sida tätare. 

Det går trögt, men ännu 

trögare om man hunnit fläta 

längre upp på korgens sida. 

Pärtornas ändor försvinner 

spårlöst in i flätningen. Inga 

skarv syns i den färdiga korgen. 

Om någonting sticker 

fram, tar Nordström till kniven 

och anpassar pärtans längd så 

att respektive ända döljs av 

varsin tvärgående pärta. Kniven 

ska vara vass. 

Virket sätts på prov 

Korgens övre del bildas av flera 

lager. Totalt blir det översta 

varvet fyra pärtor tjockt plus 

de lodrätt flätade pärtorna. 

Eftersom de viks ner i korgen, 

bildas kanten av totalt ett sex 

pärtor tjockt lager. 

– De små korgarna är svårast, 

säger Nordström medan 

han pressar ner pärta nummer 

två som ska bilda kanten 

upptill. 

Nu sätts verkligen virkets 

kvalitet på prov. De sista pärtorna 

flätas dels in likadant 

som korgens sidor. Dessutom 

ska de lodräta pärtorna vikas 

ner, in i korgen, för att få flätningsarbetet 

avslutat och ändorna 

fästa. Skulle pärtorna 

inte klara vikningen utan brytas, 

betyder det jämmer och 

elände, med både korg och 

virke som måste ratas. 

Björk till handtag 

Nu återstår bara att fästa ändar 

och putsa ojämnheter. Det 

översta, vågräta varvets sista 

ände skär Nordström som ett 

v. Det underlättar arbetet med 

att pressa in änden under en 

lodrätt gående pärta. 

– Här gäller det att inte ha 

flätat alltför hårt. 

De invikta pärtorna skär han 

också av för att de ska kunna 

passas in i flätningen utan att 

ett enda skarv syns. 

Eventuella handtag gör 

Nordström av björk. 

– Idealet är björkar på någ- 

29 

ra meter i höjd, kvistfria och 

med en grovlek som blyertspennor. 

Också de eftertraktade 

björkarna finns att söka på de 

magra myrarna, i täta dungar. 

Nödvändig kunskap förut 

Efter välförrättat värv konstaterar 

Nordström, att jobbet är 

mera tidsfördriv och förströelse 

än nyttoarbete. Men visst 

kommer korgarna till användning. 

Bekantskapskretsen frågar 

efter såväl vedkorgar som 

korgar för garn och diverse 

användning. Någon försäljning 

befattar sig inte korgtillverkaren 

med. Däremot 

VIRKET SÄTTS PÅ PROV NÄR ÖVRE KANTEN GÖRS. MÅNGA BÖJNINGAR KRÄ- 

VER STARKT OCH BÖJLIGT VIRKE. 

ger han gärna bort korgar till 

goda vänner. 

– Förut användes pärtkorgarna 

flitigt vid potatisupptagning. 

Dessutom hade man 

inte skrubbar i husen som numera, 

så till exempel sockor 

förvarades ofta i pärtkorgar. 

Han berättar om forna tiders 

obesuttna, som rent yrkesmässigt 

flätade pärtkorgar. 

Själv lärde sig Nordström 

konsten som tonåring, eftersom 

han behövde kunskapen. 

Han förlorade tidigt sin far. 

Tillverkningen av pärtkorgar 

hörde till fädernas arbeten. 

Egil Nordström lärde sig 

fläta genom att ta isär en korg 

och se hur den var gjord. 

Kunskapen om lämpligt virke 

delade byns män med sig 

av. Pärtkorgarnas tid tog slut 

samtidigt som Egils generation 

annars skulle ha börjat 

axla ansvaret för flätningen. 

Därför är det inte så många 

som kan konsten idag. Men 

Egil Nordström fördriver gärna 

en och annan pensionärsdag 

i källaren. När det inte 

är pärtkorgar som flätas, är 

det kanske äkta, forna tiders 

pjäxor av egenhändigt garvat 

läder som sys. Eller också blir 

en kvast att sopa snö med tillverkad. 

❍ 


ANNE MANNER 

OJÄMNHETER PUTSAS, OCH PÄRTKORGEN ÄR KLAR. ALLA SKARV DÖLJS AV 

TVÄRGÅENDE PÄRTOR.

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och 

familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som 

villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska 

anknyta till skog och skogssektorn. 

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra 

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan 

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & 

sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda 

annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfi 

nland inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa 

och Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom 

Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 

050 598 3149 eller 050 562 2449. 

Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. 

Skog, tfn 0500 160 669. 

Björnströms avverkning och röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7066 eller 050 505 7088. 

Trädfällning på tomter i Vasanejden, tfn 050 304 3257. 

Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

Köp & sälj 

Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab 

Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. 

Specialavverkningar som t.ex. upphuggning av väg- och dikeslinjer 

utförs i Östnyland, SkogsJanne, tfn 040 567 3196. 

Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport 

med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

30 

WHY STAY ORDIN 

Jonsered 

CS 2152 WH 

695 € 

51,7 cc, 2,4 kW, 5,0 kg. 

Nyt lämpökahvat 

ja -kaasutin 

kylmän hinnalla. 

Saha vaativaan ja ammattimaiseen metsätyöhön. 

”Släng den där torra skorpan 

och börja packa, 

vi WHY far STAY till ORDINARY Sverige!” 

Förnya din prenumeration på 

SKOGSBRUKET 

behändigt via vår e-postadress: 


WHY STAY ORDINARY 

Jonsered CS 2145 

449 € 

Jonsered 

CS 2152 WH 

695 € 

51,7 cc, 2,4 kW, 5,0 kg. 

En såg med 

värme i handtag 

och i förgasare 

– nu till priset av 

en såg utan 

värme. 

För krävande och 

professionellt skogsarbete. 

Originala 

Jonsered-skyddskläder 

för din säkerhet: 

Hängselbyxa, Agro 99 € 

Skyddsjacka, Pro-Line 69 € 

Skyddshjälm, Pro 53 € 

Skyddsstövel, Light 24 72 € 

WHY STAY ORDINARY 

Lätt och accelerationssnabb 

såg för alla behov. 

45,0 cc, 2,2 kW, 

4,9 kg. 

ÅTERFÖRSÄLJARE RUNTOM I LANDET 

Se www.jonsered.fi 

eller ring 

(09) 3961 2643

En annorlunda present 

– träd i Israel 

TRÄD SOM PLANTERAS I MARSKALK C.G. MANNERHEIMS MIN- 

NESSKOG I ISRAEL KAN VARA EN GÅVA ÅT EN PERSON SOM 

HAR ALLT. TRÄDPLANTORNA, CYPRESS OCH PINJETALL, KOSTAR 

TIO EURO PER STYCK. SOM BEVIS PÅ TRÄDPLANTERINGEN FÅR 

JUBILAREN ETT DIPLOM. 

Hur ofta inträffar det inte 

att vi grubblar och grubblar 

över vad vi ska köpa i födelsedagspresent 

åt person som 

vi tycker att har allt. Alla vill 

vi ge en present som personen 

i fråga kommer ihåg och inte 

någon vas som kanske placeras 

längst in i vitrinskåpet för 

att den inte passar med den 

övriga inredningen. 

Ett alternativ är att låta 

plantera träd i marskalk C.G. 

Mannerheims minnesskog i 

Israel och som bevis på det 

överräcka ett diplom till jubilaren. 

Finländare har skogar 

uppkallade efter sig 

Marskalk C.G. Mannerheims 

minnesskog finns i Israel, nära 

Jerusalem. De första trädplantorna 

planterades år 1993. 

Initiativtagare till en skog som 

bär marskalkens namn togs av 

föreningen Suomi-Israel. 

Mannerheim är inte den 

enda finländare som en skog 

uppkallad efter sig i Israel. Jean 

Sibelius har också en minnesskog 

uppkallad efter sig. 

Skogar stoppar ökenspridningen 

Trädplanteringens syfte är att 

stoppa ökenspridningen och 

binda regnvatten. Bakom 

trädplanteringen står den judiska 

nationalfonden, Keren 

Kajemet, som är världens 

äldsta ekologiska organisation, 

grundad år 1901. Keren 

Kajemet betyder den eviga 

fonden. 

Keren Kajemet Leisrael förvaltar 

i dag nittiotvå procent 

av marken i Israel och har som 

uppgift att stoppa ökenspridningen 

genom att bland annat 

plantera träd samt nyodla och 

höja jordbrukets avkastning. 

Över 240 miljoner träd har 

planterats i Israel inom ramen 

för Keren Kajemet. Israel 

är idag det enda land i världen 

som har mer träd än vid 

1900-talets början. 

Israelerna planterar ett träd 

per år 

Enligt Pentti Holi på Keren Kajemet 

i Finland har det i tiderna 

funnits mycket skog i Israel. 

– Landet var grönt och trädbevuxet, 

men sedan ledde olika 

saker till att skogen höggs 

ned med erosion som följd. 

När järnvägen byggdes skulle 

tågen ha bränsle och det gick åt 

stora mängder ved för att hålla 

tågtrafiken i gång. Under den 

tid som landet var ockuperat 

av turkarna skulle markägarna 

betala skatt utgående från hur 

mycket skog de ägde. För att 

inte behöva betala skatt högg 

SOM BEVIS PÅ TRÄDPLANTERINGEN 

FÅS ETT DIPLOM. 

31 

STORA DELAR AV ISRAEL BESTÅR AV ÖKEN. JUDARNAS OMSORG OM DET EGNA 

LANDET FÖRVANDLAR SAKTA ÖKEN TILL ETT PARADIS. ÖVER 240 MILJONER 

TRÄD HAR PLANTERATS. 

markägarna ner sin skog. 

– Nu gör man stora ansträngningar 

i Israel för att 

etablera ny skog i landet. Med 

skogen följer annan grönska 

på marken. Det finns inpräntat 

i israelerna att varje medborgare 

ska plantera ett träd 

per år. Det här börjar barnen 

med redan i daghemmen, berättar 

Pentti Holi. 

Som exempel på hur omfattande 

trädplanteringen är 

nämner Holi att det fanns 

mindre än fem miljoner träd 

i Israel år 1948 när landet 

bildades. I dag finns det över 

240 miljoner träd. 

Ett träd kostar tio euro 

Det är i huvudsak cypress 

och pinjetall, Pinus pinea, 

som planteras. Maskalk Man- 

Mera om Keren Kajemet 

nerheims minnesskog är i dag 

några hektar stor och växer 

hela tiden. Det kostar tio euro 

att låta plantera ett träd, tjugo 

euro att låta plantera två träd 

osv. Skogarna sköts av park- 

och skogsarbetare, som är 

anställda av nationalfonden. 

Om yngre träd dör, ersätts de 

med nya. 

Den som vill uppvakta en 

jubilar kan beställa träd via 

Karmel-yhdistys i Finland, tfn 

(09) 662 108. Träden planteras 

i Israel i jubilarens namn. 

Keren Kajemet översänder via 

Karmel-yhdistys ett diplom 

som bevis på att fonden mottagit 

pengar för trädplantering. 

❍ 

TEXT: 


Keren Kajemet bildades på den första sionistkongressen i 

Schweiz år 1901. Fonden skapades för att förvärva mark i det 

då turkiska Palestina och bidragen började strömma in. År 1905 

köptes de första landområdena. Fondens viktigaste uppgift var 

dock att finansiera en vetenskaplig expedition med uppgift att 

undersöka bosättnings- och utvecklingsmöjligheterna i det dåvarande 

Palestina samt att bevilja lån för att bygga den nya staden 

Tel Aviv, den första helt judiska staden i landet. 

Keren Kajemet köpte den mark, på vilken de flesta jordbrukssamhällena, 

kibbutzerna, bildades. De första åren efter 

staten Israels bildande medverkade Keren Kajemet till att ge 

de flyktingar som strömmade in till landet arbete inom framför 

allt skogsplantering och vägbyggen. 

Genom trädplantering och dikning av sumpmarker har fonden 

lyckats stoppa ökenspridningen i Israel. Fondens uppgift 

är fortsättningsvis att se till att landet fortsätter att grönska och 

utvecklas även för kommande generationer. ❍ 

Foto: KKL-JNF Archive

Rapp Collins 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skogsägarförbundet 

ÖSTERBOTTEN 

Österbottens skogsägarförbund är skogsägarnas organisation för 

intressebevakning på regional nivå. Förutom intressebevakningen 

är utvecklingen av skogsvårds-föreningarna en av förbundets 

viktigaste uppgifter.Förbundets verksamhetsområde är 

de svenskspråkiga kommunerna i Österbottens kustområde omfattande 

totalt ca 470,000 ha skogsmark varav över 90 % är i privat 

ägo. På området verkar 11 skogsvårdsföreningar. 

Då vår nuvarande verksamhetsledare övergår 

i annan tjänst söker vi nu en 

VERKSAMHETSLEDARE 

Av den sökande förutsätts för tjänsten lämplig utbildning och arbetserfarenhet 

samt goda kunskaper i både svenska och finska. 

För att lyckas i arbetet som verksamhetsledare krävs initiativrikedom 

och samarbetsförmåga. 

Tjänsten tillsätts fr.o.m. 1 augusti 2005 eller enligt överenskommelse.Ansökningar 

jämte löneanspråk sänds senast den 11 mars 

under adressen Österbottens skogsägarförbund, Kvarngatan 15, 

65100 Vasa. 

Förfrågningar riktas till förbundsordförande Olav Store (tel 0400 566387) 

eller till verksamhetsledare Thomas Selänniemi (tel 050 544 2690). 

Nya Järn-PK: gödsla kärrskogarna men 

skona vattendragen! 

Genom att använda fosfor-kaliumspårämnesgödsling 

som balanserar näringsförhållandena 

kan du öka tillväxten hos kärrmarkernas trädbestånd 

med 2-3 m 3 /år. Samtidigt förkortas 

intervallet mellan dina skogslikvider med flera 

år! Detta tack vare nya Järn-PK som innehåller 

järnsulfat som används för vattenrening. Järnet 

fäller ut den lösliga fosfor som växterna inte 

utnyttjat till fosfor som är olösligt i vatten. 

Denna fosfor kan träden tillgodogöra sig. På 

detta sätt förser Järn-PK träden med fosfornäring 

under en ännu längre tid – och skyddar 

vattendragen mot övergödning!

PDF 5,0 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?