Nummer 1 - Elbranschen

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT • ÅRGÅNG 79 • NR. 1 • 2008 

Besök Elbranschens webbplats: www.elbranschen.nu 

PÅVEN FÖRDÖMER KLIMATHYSTERIN • KOMMUNER OCH LANDSTING VILL HA KÄRNKRAFT 

FIEs VÅRMÖTE: FRAMTID I DUR OCH MOLL • ODENBERG NY KRAFTGENERAL

En värld av Industrial Ethernet 

WAGO-I/O-SYSTEM 750 har sedan mitten på 90-talet varit 

ett öppet I/O system för de klassiska fältbussarna som exempelvis 

Profibus, Interbus, DeviceNet. 

WAGO-I/O-SYSTEM 750 är ett moduluppbyggt I/O system 

med marknadens största utbud av I/O moduler. Det finns 

både digitala och analoga moduler samt special moduler. 

WAGO-I/O-SYSTEM 750 har marina godkännanden vilket 

öppnar upp nya applikationer och står som ett bevis på den 

höga kvalitén. 

I början på millenniet introducerade vi vår första buskopplare 

för Ethernet med protokollet Modbus/TCP. Nya protokoll har 

utvecklats och i dag stödjer WAGO-I/O-SYSTEM 750 Profinet, 

EthernetIP, Ethernet Powerlink, Sercos III samt 

Modbus/TCP. 

Vi har starter-kits för våra Ethernet-produkter. 

Ring oss för mer information! 

www.wago.se 

Vi finns i monter 

B01:03 

WAGO Sverige 

Box 639 

175 27 Järfälla 

Tel. 08-584 106 80 

Fax. 08-584 106 99 

info.se@wago.com

ELBRANSCHEN 

OBEROENDE 

ELTEKNISK TIDSKRIFT 

• 

Adress: 

Box 6040 

200 11 Malmö 

• 

Tel. 

040-611 06 90 

• 

Telefax 

040-797 37 

• 

E-post 

elbranschen@bjinv.se 

• 

Bankgiro 

107-0853 

• 

Plusgiro 

495 29 33 -2 

• 

Helårsprenumeration 

(5 utgåvor): 

233:- (inkl. moms) 

• 

Ansvarig utgivare: 

Jörgen Dahlquist 

• 

I redaktionen: 

Reinhold Andefors 

Jörgen Dahlquist 

Kjell Duberg 

Ulf Lonäs 

Rolf Oward 

• 

Årgång 79 

• 

Tryckt hos 

Tryckfolket AB 

i Malmö 

• 

ISSN: 0013-4007 

• 

Omslagsfoto: 

TVO 

Ur innehållet i nr. 1/2008 

Korståg mot domedagsprofeter: 

Påven fördömer klimathysterin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

...men i Sverige faller man till föga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

Oansvarig överbudspolitik i “klimatfrågan” . . . . . . . . . . . . . . 3 

Britterna bygger ny kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Tokigheter om elförsörjningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Från försvarsminister till kraftgeneral . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Samverkan mellan norrländska elnätbolag . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Atomkraft? Ja, tack! 

Kommuner och landsting vill ha kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . 8 

IAEA positivt till Forsmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

ELBRUK: Advocatus Diaboli mot elmarknaden . . . . . . . . . . . 12 

FIEs VÅRMÖTE: Framtid i dur och moll . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

Mäktig elsäkerhetsorganisation hos AstraZeneca . . . . . . . . . 20 

MFKs 20:e årsmöte med intressant föredrag om 

framtidens kärnkraft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Lex Ekfors förbereds . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Storsatsning i Jämtland stärker 

nordisk elförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Sträng prioritering vid elkriser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Italien marscherar in i kärnkraftssamhället . . . . . . . . . . . . . . 28 

Finlands sjätte och sjunde på gång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Utsläppsrätter hotar Outokumpu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

DEBATT I ELBRANSCHEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Elbranschens blå-gula sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Påven Benedictus XVI har tagit 

bladet från munnen och gått till 

angrepp mot klimathysterikerna. 

Orsakerna till den påstådda klimatförändringen 

måste förklaras 

med vetenskapliga metoder och 

tydliga bevis och inte med ideologiskt 

testuggande som faller 

socialistpolitiker på läppen (höjda 

skatter och mer politikermakt). 

Så tolkar Elbranschen andemeningen 

i påvens uttalande. 

Ren och skär 

skräckpropaganda 

Hypotesen att mänskliga utsläpp 

av växthusgaser skulle få glaciärer 

och polarisar att smälta och 

därigenom förorsaka aldrig tidigare 

skådade katastrofer är inget 

annat än ren och skär skräckpropaganda 

som påven skarpt 

kritiserar. 

Ett spån av sanning ligger 

kanske i påståendena men det 

internationella samfundet måste 

basera sina beslut på vetenskap 

och inte på miljörörelsens försök 

att skära pipor i vassen. Hela 

den s.k. klimatfrågan har fått 

överdrivna proportioner och 

påven manar till besinning. 

– Det är viktigt att värna om 

jordens miljö men inte med 

sådana överdrifter att växter och 

djur prioriteras framför människan, 

dundrar den åttioårige 

kyrkofadern. 

Elbranschen 1/2008 

AKTUELLT I ELBRANSCHEN 

Korståg mot domedagsprofeter 

Påven fördömer klimathysterin 

2 

Mänskligheten har all anledning 

att oroas över morgondagens 

ekologiska balans. Men lösningarna 

på problemen måste 

diskuteras fram med klokhet och 

eftertanke i samråd med experter 

och utan ideologiska påtryckningar 

så att förhastade och 

skadliga beslut undviks. Endast 

på detta sätt kan man enas om 

en modell som tryggar både 

miljö och välstånd för kommande 

generationer. 

Klimatrealister 

tystas ner 

Klimatförändringar kan komma 

att ändra människans livsbetingelser, 

måhända både på gott och 

ont, därom råder stor enighet. 

Däremot råder långtifrån den 

påstådda enigheten om att 

mänsklig aktivitet skulle kunna 

påverka klimatet. En betydelsefull 

men ofta nedtystad kader av 

vetenskapsmän hävdar att så 

…men i Sverige faller man till föga 

Den svenska kristenheten är 

inte lika skeptisk till klimathysterin 

som påven. Här har 

man tagit till sig den nya religionen 

och sålunda anordnades 

för en tid sedan i Immanuelskyrkan 

i Stockholm en ”ekumenisk 

klimatkonferens” där 

det hävdades att kyrkorna i 

Sverige sannolikt skulle kunna 

minska sin energianvändning 

med upp till 40 procent. Samtidigt 

skulle kyrkans koldioxidutsläpp 

kunna sänkas med 

cirka 70 procent. Syftet är att 

minska de heliga byggnadernas 

”klimatpåverkan”. 

Förnuftigt att 

spara pengar 

Med tanke på dagens energipriser 

är det naturligtvis förnuftigt att 

spara pengar. Siffror som presenterades 

visar att kostnaderna 

skulle kunna halveras. Det borde 

räcka som argument. 

Konferensen som arrangerades 

av Sveriges Kristna Råd, 

föreningen Etik & Energi och 

Sensus studieförbund samlade 

närmare 120 deltagare från olika 

kyrkor i landet. 

Föregångare i 

”klimathanteringen” 

– Den stora uppslutningen visar 

ett tydligt ökat engagemang från 

kyrkorna i klimatfrågan, säger 

Dan Melander, projektsamordnare 

vid Etik & Energi. Allt 

fler inser att kyrkorna kan och 

bör fungera som föregångare i 

klimathanteringen. 

Siffrorna som presenterades 

vid den ”ekumeniska klimatkonferensen” 

kommer från energianalyser 

som gjorts i Härnösands 

och Karlstads stift men 

som anses vara representativa 

även för landets kyrkobyggnader 

i stort. 

Elbranschens uppfattning är 

att det vore bättre om kyrkan 

ägnade sig åt religion och inte åt 

klimathysteri och ohämmad 

antropocentrism. 

inte är fallet. Snarare är det 

solens aktivitet (och andra 

kosmiska fenomen) som styr klimatet 

på jorden. 

Vissa kritiker inom katolska 

kyrkan menar att klimathysterikernas 

tvärsäkra påståenden 

börjar likna en religion. Och 

kring denna religion håller en 

hel industri på att växa fram 

där enorma pengar finns att 

tjäna. 

Den australiensiske kardinalen 

George Pell stärkte säkerligen 

inte sina aktier bland miljöhysterikerna 

när han påpekade 

att temperaturen i atmosfären 

på Mars har stigit med en halv 

grad och att det knappast beror 

på mänsklig aktivitet. 

Påvens och kardinalernas rättframma 

kritik mot klimathysterikerna 

skulle nästan (men bara 

nästan) kunna få en inbiten 

gammal fritänkare att konvertera… 

 

Kompenserar 

egna utsläpp 

Regeringen ska kompensera 

sina flygresors koldioxidutsläpp 

med miljöinvesteringar 

i utvecklingsländer. 

Pengar finns avsatta för 

2008. 

– Vi kompenserar utsläppen 

genom att bygga upp miljöteknik 

i utvecklingsländer 

som ska bidra till att minska 

utsläppen, investeringar som 

annars inte skulle ha gjorts, 

säger miljöminister Andreas 

Carlgren. 

Investeringarna sker genom 

köp av speciella certifikat som 

är kvalitetskontrollerade av 

FN. 

Att hålla andan är också ett 

bra sätt att kompensatoriskt 

minska utsläppen av den förhatliga 

koldioxiden som en 

del kallar ”livets gas”. Det 

”klimatvänliga” tipset bjuder 

Elbranschen på. Och om hela 

jordens befolkning håller 

andan tillräckligt länge behöver 

vi ju inte bekymra oss.

Beredningens uppdrag var att 

göra en övergripande översyn av 

den svenska ”klimatpolitiken” 

och man lämnar nu förslag inom 

tre områden – mål för klimatpolitiken 

på kort, medellång och 

lång sikt. 

Nuvarande mål 

Beredningen bedömer att nuvarande 

mål för åren 2008-2012 

ser ut att uppnås och inte behöver 

ändras. Målet innebär en minskning 

av utsläppen av växthusgaser 

med 4 procent jämfört med 1990. 

Mål till år 2020 

Sverige ska sätta ett nationellt 

mål som anger vårt bidrag inom 

en global och övergripande klimatöverenskommelse. 

Det ska 

motsvara Sveriges åtagande 

inom ramen för en utsläppsminskning 

på 30 procent inom 

EU. Enligt beredningens beräkningar 

motsvarar detta en utsläppsminskning 

med cirka 35 

procent och ett genomförande 

av hela beredningens handlingsplan 

skulle ge ytterligare cirka 3 

procentenheter i utsläppsminsk- 



Klimatberedningens förslag 

till ny svensk ”klimatpolitik” 

Föreställningen att mänsklig aktivitet skulle kunna påverka klimatet har 

skapat stor aktivitet i många kanslier och nu har den parlamentariskt 

sammansatta s.k. klimatberedningen överlämnat sitt betänkande till 

regeringen. 

– Det finns en samsyn om den stora utmaning som klimatförändringarna 

innebär och det bidrar till att vi har kunnat enas om de långsiktiga 

målen och en omfattande handlingsplan till år 2020, säger Hans 

Jonsson, ordförande i beredningen. 

Han anser att varje steg som 

innebär att Sverige tar ett större 

”miljöansvar” än EU får allvarliga 

konsekvenser för den svenska 

industrins konkurrenskraft. 

– Den överbudspolitik som nu 

bedrivs i klimatfrågan kan bli 

ödesdiger för svensk industri 

och därmed också för svensk 

ekonomi och sysselsättning! 

Owe Fredholm är talesman 

för den elintensiva industrin 

som ser på elprisutvecklingen 

med stor oro. Rottneros stäng- 

3 

ningar. Beräkningen innehåller 

ännu osäkra antaganden som 

bör prövas i beredningsarbetet 

inför regeringens klimatproposition. 

När EUs interna beslut 

och de globala förhandlingarna 

slutförts, bör det nationella 

målet slutgiltigt fastställas vid en 

kontrollstation. 

Mål till 2050 och 

till seklets slut 

De långsiktiga målen är inriktade 

på att utsläppen av växthusgaser 

i Sverige år 2050 bör 

ning av Utansjö bruk lär följas av 

fler industrinedläggningar i Sverige 

om utvecklingen fortsätter. 

Han oroas av uppgifter om att 

”vissa partier” i klimatberedningen 

vill skärpa kravet på utsläppsminskningar 

av s.k. växt- 

vara minst 75-90 procent lägre 

än år 1990 och vid seklets slut 

bör utsläppen i Sverige vara 

nära noll. 

Handlingsplan till 

år 2020 

Beredningen bedömer att det 

mål som föreslås går att nå med 

de åtgärder och styrmedel som 

presenteras i handlingsplanen: 

• Förstärkning av tvärsektoriella 

åtgärder och styrmedel 

• En EU-gemensam sänkning av 

utsläppstaket för de verksamheter 

som omfattas av EU:s 

system för handel med utsläppsrätter 

• Reduktioner av utsläpp för de 

verksamheter som inte omfattas 

av EU:s utsläppshandelssystem. 

Många förslag rör transporter. 

• Insatser internationellt 

• Svenskt agerande i de internationella 

klimatförhandlingarna. 

Med så väl genomtänkta åtgärder 

får man för makthavarnas 

skull hoppas att den globala 

temperaturen inte fortsätter att 

sjunka. För då skulle ju all deras 

enastående tankemöda ha varit 

förgäves… 

Oansvarig överbudspolitik i ”klimatfrågan” 

Det är absolut nödvändigt att alla förslag från klimatberedningen följs 

upp av en noggrann konsekvensanalys innan beslut fattas. 

– Den överbudspolitik som vi ser från vissa partier kan få dramatiska 

konsekvenser för svensk industri och sysselsättning, säger Owe Fredholm, 

vd vid Plast- & Kemiföretagen och talesman för SKGS (Skogen 

och Kemin, Gruvorna och Stålet). 

Ny brittisk kärnkraft 

Den brittiska regeringen gav i början av januari 

klartecken för utbyggnad av kärnkraften. Motiveringen 

är dock den politiskt korrekta att kärnkraft 

är en viktig del i kampen mot utsläpp av växthusgaser. 

Oppositionen välkomnade 

beslutet och nu råder för första 

gången på mycket länge enighet 

mellan Tory och Labour kring 

kärnkraftsutbyggnad. 

Beslutet innebär inte att kärn- 

kraften kommer att subventioneras, 

bara att det blir tillåtet att 

planera och bygga nya reaktorer. 

En oberoende instans kommer 

att inrättas för att ta fram 

modeller för finansiering och 

skötsel av de slutförvar för 

använt kärnbränsle som kommer 

att krävas. 

Nästa steg är att en utse en 

kommission som 2009 ska presentera 

en rapport över lämpliga 

husgaser i Sverige, från 20 procent 

som EU föreslagit till 30 

procent. 

– Redan EU-kravet är tufft 

och innebär, om hela minskningen 

skulle läggas på industrin, 

att två tredjedelar av dess utsläpp 

måste bort före 2020. Den 

ytterligare skärpning som vissa 

partier nu föreslår motsvarar en 

stängning av alla masugnar som 

finns i svensk stålindustri i 

Oxelösund och Luleå, säger 

Elisabeth Nilsson, vd för Jernkontoret. 

 

platser för nya reaktorer. Storbritannien 

har precis som övriga 

världen behov av ökad elproduktion 

samtidigt som man brottas 

med ett växande beroende av 

importerad fossilgas och storskalig 

användning av kol. 

Som en eftergift åt miljömaffian 

presenterades även en plan 

för hur andelen ”förnybar energi” 

ska kunna höjas till 15 procent av 

slutanvändningen till år 2015.

REINHOLD ANDEFORS 

Till slut ansåg sig Bengt 

Wester tvingad att kasta sig in i 

debatten när några tokiga insändare 

hade retat upp honom 

särskilt mycket. Om inte felaktigheterna 

dementeras riskerar 

de att bli sanningar som valsar 

runt i media och förvränger bilden 

för allmänhet och beslutsfattare 

på olika nivåer. 

– Jag ville lämna lite fakta i 

ämnet, säger han försynt. 

Bengt Westers inställning är 

ett föredöme. 

Tyvärr är det numera ofta så 

att felaktiga sakuppgifter och 

förhållanden inte bemöts, att 

rent demagogisk propaganda får 

oskälig plats i debatten där läsare 

som sitter inne med kunskaperna 

överlåter åt ”någon annan” att 

besvara inläggen. 

Så här skrev Bengt Wester i 

ett undertecknat debattinlägg i 

flera av landets tidningar: 

”Biobränsle, torv och avfall 

används som bränsle i pannor 

och fjärrvärme men ger endast i 

undantagsfall elenergi. 

Olja utnyttjas främst för att 

driva fordon och som råvara i 

industrin. Tidigare användes den 

ofta för uppvärmning men har nu 

ersatts av andra energislag. 

Kol är en råvara i främst ståloch 

gruvindustrin. 

Elen som produceras genom 

vattenkraft, kärnkraft, industriellt 

mottryck och vind är den 

energikälla som användes för 

motordrift och belysning. Elen 

är unik i och med att den måste 

förbrukas i samma stund som 

den produceras”. 

”Jag vill här främst koncentrera 

mig på elenergin och kan då 

konstatera att det är ett energislag 

som är effektivt, lätt att distribuera 

och den bidrar inte till 

ökade skadliga utsläpp. Däremot 

ger de flesta andra energislag 

koldioxidutsläpp. Eldning av 

ved, biobränsle och torv ger koldioxidutsläpp 

som alla andra fossila 

bränslen. Det är träden som 

planteras och växer som tar upp 

koldioxiden”. 

”Sverige har en bra elproduktionsbalans 

och är till stor del 

självförsörjande. De olika produktionssätten 

skiljer sig dock 

avsevärt. 

Vattenkraft, som står för 50 

procent av landets elproduktion, 

varierar år från år och är beroende 

av nederbörden. Vattenkraften 

är den enda effektregleringskällan. 



Tokigheter 

om elförsörjningen 

Dalmasen Bengt Wester, stridbar och kunnig före detta energiexpert 

hos LKAB, har tröttnat på alla tokerier i insändare och debattinlägg när 

det gäller landets nuvarande och framtida elproduktion. 

– Framförallt blandar man ihop olika energislag och ger intryck av att 

de är helt utbytbara mot varandra, säger han. 

4 

Kärnkraften, som står för nästan 

50 procent, utgör baslasten. 

Den tutar och går oberoende av 

förbrukning. 

Vindkraften, som svarar för en 

procent, har en drifttillgänglighet 

på 50 procent. Blåser det för 

lite producerar snurrorna inte 

och blåser det för mycket måste 

de stängas av. 

Kraftvärme är det positiva tillskott 

vi fått under senare år”. 

”Produktionskostnaderna för 

de olika produktionsslagen varierar. 

Vattenkraft 2-5 öre/kWh, 

befintlig kärnkraft 12-15 

öre/kWh, industriellt mottryck 

25-30 öre/kWh och vindkraft 

50-55 öre/kWh. 

Priserna på marknaden sätts i 

dag till stor del via elbörsen 

Nord Pool och det är priset för 

den sista kilowattimmen som 

bestämmer priset även för den 

första. 

Detta innebär att om billig 

kärnkraft avvecklas och ersätts 

med dyr vindkraft ökar priset på 

el för allt och alla”. 

”Elen är för industrin en råvara 

och det är viktigt att det finns 

tillgång till el till låga priser och 

att leveranssäkerheten är hundraprocentig. 

Ingen industri kan köpa bara 

vindkraft när den bara levereras 

halva tiden. Vi vill väl kunna åka 

tåg även om det inte blåser! 

Behovet av el kommer att öka. 

Bara mobiltelefoner, bredband 

med mera förbrukar el från en 

reaktor. 

Strävan är att mer gods ska gå 

på järnväg, att spårbunden kollektivtrafik 

ska byggas ut och att 

fler bilar ska drivas med el. 

Enligt beräkningar skulle det 

krävas två reaktorer för att täcka 

detta behov”. 

”Det är viktigt att vi har en 

sammanhållen energipolitik och 

ser på helhetslösningar. 

Vårt värmebehov bör produceras 

i fjärrvärmeanläggningar 

och genom bergvärme. 

En energikälla som måste 

användas mer är industrins 

spillvärme. 

Elen måste produceras i anläggningar 

som har hög leveranssäkerhet 

och till stabila och låga 

priser. 

Vindkraften som nu byggs ut 

är bara av marginell betydelse 

och att bygga vindkraft norr om 

Gävle är bortkastade pengar då 

det inte finns överföringskapacitet 

till södra Sverige, där största 

förbrukningen finns”. 

Bengt Wester klargör föredömligt 

landets elsituation.

Säker? 

Elsäkerhet kräver kunskap 

och utbildning. Eftersom det 

sker en ständig utveckling med nya 

standarder, föreskrifter och tekniker 

och inte minst internationella regler 

är en regelbunden uppdatering 

av kunskaperna ett måste. Utan 

en fortlöpande utbildning är 

risken stor att säkerheten 

för person och egendom 

blir lidande. 

Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter 

Box 545, 611 10 Nyköping 

Tel utb avd 0155-29 29 29. Fax 0155-21 77 72 

Välkommen till www.euu.se

DIESELELVERK 

Box 37, 274 03 Rydsgård • Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50 

• Mobila elverk 

• Stationära elverk 

• Containermonterade 

elverk 

• Kundanpassade 

elverk 

• Automatikutrustning 

RING FÖR MER 

INFORMATION! 

Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 

För ytterligare information: www.stenator.se

ULF LONÄS 

Mikael Odenberg har 

utsetts till generaldirektör 

för Svenska Kraftnät. 

– Vi kommer att samverka på 

flera områden inom elnätverksamheten, 

säger Elinorr-föreningens 

ordförande Göran Sörell. 

Han kommer från Sundsvall Elnät 

AB och det är i mellersta och 

södra Norrland som de samverkande 

elnätbolagen finns. 

– Vi har redan börjat samarbete 

i elmätningsfrågor med en liknande 

sammanslutning i Norge. 

De har det passande namnet 

Kring utnämningen, som kom 

i början av februari, har det stormat 

en del eftersom alliansregeringen 

har lovat att annonsera 

ut statliga chefsjobb och 

inte besätta posterna med folk 

ur egna partier. 

När Maud Olofsson presenterade 

Odenberg tillkännagavs 

också att Tomas Kåberger blir 

ny generaldirektör för Energimyndigheten 

och Magnus Olofsson 

får motsvarande position vid 

Elsäkerhetsverket. Dessa två 

chefsjobb har utannonserats så 

att vem som helst har kunnat 

söka tjänsterna. 

– Det förfarandet tillämpades 

inte när Odenberg rekryterades 



Odenberg ny kraftgeneral 

Förre försvarsministern Mikael Odenberg har av regeringen utsetts till 

ny generaldirektör för Svenska Kraftnät. 

Elinor, säger styrelseledamoten 

Jan Berglund, Jämtkraft. 

Elinorr ska främja kort- och 

långsiktig operativ samverkan, ta 

tillvara och utveckla gemensam 

spetskompetens och bli kostnadseffektivare. 

Tillsammans har 

man bättre förutsättningar att 

leva upp till ökade krav från 

kunder och myndigheter. 

– Vi har startat några gemensamma 

projekt, bland annat 

7 

men han är en mycket kompetent 

kandidat som stämde in på 

den kravprofil vi hade upprättat, 

försvarade sig Maud Olofsson. 

Odenbergs utnämningen har 

anmälts till konstitutionsutskottet. 

Mikael Odenberg tvekade 

inte att ta jobbet när han erbjöds 

det och på frågan om vilka kunskaper 

han har när det gäller 

kraftnät svarade han att han 

under fyra år på 90-talet arbetade 

med energifrågor. 

– Och nu är tanken att jag ska 

verka för bättre elpriser och att 

värna om miljön. 

Regeringen vill också öka konkurrensen 

på elmarknaden. 

gemensam materielupphandling, 

planer för anslutning av 

vindkraft och övervakningsplaner, 

säger Kurt Kindström, Gävle 

Energi, den tredje ledamoten i 

styrelsen. 

Elinorr finansieras av medlemsföretagen. 

EU kan även 

tänkas vara intresserad av den 

här satsningen. Man kommer 

inte att ha någon anställd personal 

utan verksamheten bedrivs 

– Vi har utsett två särskilda förhandlare 

som ska se över samägandet 

inom kärnkraftsområdet 

i Sverige och se om det kan förändras. 

Det finns diskussioner 

om att samägandet är till nackdel 

för konkurrensen, säger 

Maud Olofsson. 

Tomas Kåberger är adjungerad 

professor vid det internationella 

miljöinstitutet vid Lunds universitet. 

Han har också arbetat som 

vd för ett bolag inom bioenergiområdet 

och har medverkat i ett 

flertal statliga utredningar. 

Magnus Olofsson kommer 

från ABB och har doktorsexamen 

i elektroniska energisystem 

från KTH i Stockholm. 

Samverkan mellan norrländska elnätbolag 

För att bli starkare och effektivare och för att säkra möjligheten att 

överleva på lång sikt har elva mindre och medelstora elnätföretag i 

Norrland gått samman i föreningen Elinorr. 

Fortum erbjuder betalningsskydd 

Fortum lanserade i början av året en sorts försäkring som ersätter privatkunder 

för el- och elnätkostnader vid långtidssjukskrivning eller 

sjukdom hos hemmaboende barn under 16 år. Försäkringen omfattar 

både kunden och kundens make, maka eller sambo. 

Energikostnaden är numera i skuggan av klimathysterin en av de 

största enskilda kostnadsposterna för ett hushåll. Vid långtidssjukskrivning 

blir ekonomin ansträngd och försäkringen gör det möjligt 

för Fortums kunder att gardera sig. 

– Betalningsskydd är en försäkring som har tagits fram i samråd med 

våra kunder. Slår det väl ut kanske vi utvecklar erbjudandet, säger 

Gunilla Dyrhage, marknadschef för elhandeln i Sverige. 

Försäkringen kan tecknas av Fortums privatkunder mellan 18 och 65 

års ålder och den kostar 34 kronor per månad, 408 kronor per år. 

som projekt med bemanning 

från de olika bolagen. 

Elnätsbolagen som ingår i 

samverkansföreningen Elinorr: 

AB Kramfors Energiverk, 

Bergs Tingslags Elektriska 

AB, Gävle Energi AB, Härnösand 

Elnät AB, Jämtkraft 

Elnät AB, Ljusdal Elnät AB, 

Sandviken Nät AB, Sundsvall 

Elnät AB, Söderhamn 

Elnät AB, Umeå Energi Elnät 

AB och Övik Energi 

Nät. 

Platsannonsera 

på Elbranschens webbsida! 

www.elbranschen.nu

Företrädare för de flesta 

politiska partier anser att 

kärnkraften antingen ska vara 

kvar eller utvecklas vidare. Tio 

procent vill bygga ut medan 48 

procent tycker att Sverige ska 

behålla kärnkraften i nuvarande 

omfattning. 

– Jag ser med oro på en utveckling 

där vi avvecklar kärnkraften 

och sedan ser oss tvungna 

att behöva ersätta den med kolkraft. 

Jag vill inte heller stå inför 

ett läge där vi inte klarar av att 

försörja industrin med energi, sa 

Mattias Ottosson (s), kommunstyrelsens 

ordförande i Norrköping, 

till Dagens Samhälle. 

Två av tre positiva 

Så stor andel som två av tre 

kommun- och landstingsstyrelseordföranden 

vill behålla eller 

bygga ut kärnkraften. Åtta av tio 

ledande lokala m-politiker vill 

bygga fler reaktorer, de flesta 

naturligtvis med politiskt korrekt 

hänvisning till ”klimatfrågan”. 

De återstående två nöjer sig med 

att vilja behålla nuvarande antal. 

Socialdemokraterna är splittrade. 

Tio procent anser att kärnkraften 

ska byggas ut, 48 procent 

vill behålla nuvarande reaktorer, 

där man naturligtvis framhåller 

”klimatfrågan” men också 

industrins behov. Av de återstående 

42 procenten håller 

merparten på socialistiskt manér 

fast vid gårdagens samhälle och 

åberopar den folkomröstning 

som hölls för snart trettio år 

sedan där man menar att det beslutades 

att kärnkraften ska avvecklas. 

Centern sprattlar emot 

Inom centern är det 70 procent 

av kommun- och landstings- 



Atomkraft? Ja, tack! 

Kommuner och landsting positiva till kärnkraft 

I en undersökning genomförd av Dagens Samhälle svarar två av tre kommun- och landstingsordföranden 

att de vill behålla eller bygga ut kärnkraften. Åtta av tio moderata ordföranden vill 

bygga fler reaktorer. 

– En utbyggnad är självklar, säger Bo Frank (m), kommunstyrelsens ordförande i Växjö som 

marknadsför sig som Europas grönaste stad. 

8 

styrelseordförandena som ställer 

upp på partilinjen att avveckla 

kärnkraften. Argumenten är de 

gamla vanliga, skräck för uranbrytning, 

misttro mot säkerheten 

vid verken och oro för 

slutförvaringen. Kärnkraften är 

inte miljövänlig och ”hållbar”. 

Att moderaternas lokala topppolitiker 

tror starkt på kärnkraft 

lär inte påverka den officiella 

partilinjen. Moderate riksdagsledamoten 

Björn Hamilton framhåller 

att det av taktiska skäl gäller 

att hitta en gemensam linje 

inom alliansen inför nästa val. 

Splittrat sosseparti 

Anneli Hulthén, kommunalråd 

i Göteborg, som tillsammans 

med Carin Jämtin, oppositionsråd 

i Stockholm, leder socialdemokraternas 

rådslag om ”klimatfrågor” 

visar på den splittring 

som råder inom partiet. 

Carin Jämtin vill stänga reaktorer 

under nästa mandatperiod 

medan Anneli Hulthén vill behålla 

dem under överskådlig tid. 

Men sossarna försöker som van- 

Klartecken för drift av utbyggt mellanlager 

SKB har av SKI fått drifttillstånd för det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i 

Oskarshamn. Anläggningen har byggts ut med ytterligare en förvaringsbassäng och anses därmed vara komplett. 

Arbetet med att få den nya delen av mellanlagret i drift har dragit ut på tiden eftersom det tog längre tid 

än beräknat att bygga om rörelsefogarna i transportkanalen mellan bassängerna. Ett nytt processdatasystem 

har också installerats och tagits i drift efter omfattande tester. 

I SKIs beslut ingår som villkor att SKB ska genomföra det kontrollprogram som tagits fram och att det 

dokumenteras och redovisas till myndigheten. Programmet omfattar bland annat uppföljning av bassängtemperaturer, 

bassängrörelser och dosbelastningar. 

Drifttillståndet gör att den nybyggda delen nu successivt kan fyllas med använt kärnbränsle. Samtidigt 

möjliggörs flytt av bränsle till den nya delen från den gamla så att planerade underhållsarbeten kan göras där. 

Clab är som bekant ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle som togs i drift 1985. Anläggningen 

ligger i anslutning till kärnkraftverket norr om Oskarshamn. Här ska bränslet kylas ner i vattenbassänger i 

cirka 30 år innan det transporteras till ett framtida slutförvar. Clab består av två identiska förvaringsutrymmen 

med fem bassänger i vardera, insprängda cirka 30 meter ner i berget. En transportkanal binder samman 

de två olika förvaringsdelarna. I anläggningen lagras i dag cirka 4 500 ton använt kärnbränsle. 

ligt avdramatisera splittringen 

inom partiet och gör gällande att 

även de 48 procenten som vill 

behålla kärnkraften kan rymmas 

inom avvecklingsgruppen! 

Möjligen håller dock partiet 

på att anpassa sig till verkligheten 

med tanke på att Thomas 

Östros nyligen lät meddela att 

inget kärnkraftverk bör avvecklas 

under nästa mandatperiod. 

Dagens Samhälles enkät 

208 ordföranden (67 procent) i 

kommun-, landstings- och regionstyrelser 

har besvarat enkäten, 

där de tre alternativen var: 

– Jag vill att Sverige bygger 

nya reaktorer utöver de[m] 

som redan är i drift. 

– Jag vill att Sverige behåller 

nuvarande antal reaktorer. 

– Jag vill att Sverige avvecklar 

kärnkraften. 

Federley 

för 

kärnkraft 

En majoritet i riksdagen vill 

avveckla kärnkraften, det 

visar en undersökning som 

Sveriges Radio har gjort. 

Mest kritiska till kärnkraften 

är naturligtvis centerpartisterna. 

Men två kärnkraftförespråkare 

finns på centerns 

riksdagsbänk och Fredrik 

Federley är en av den. 

Federley framhåller givetvis 

klimatfrågan som den viktigaste 

motivet och eftersom 

kärnkraften inte släpper ut så 

mycket koldioxid är det den 

energikälla vi kommer behöva 

i framtiden, menar han.

Vilse i 

kabeldjungeln? 

Optimala kraftkablar 

Håll fast i nkt cables – här kan 

du vara säker på att kvaliteten 

är noggrant kontrollerad 

Completing the picture 

När nkt cables utvecklar låg-, mellan- och högspänningskablar lägger vi största vikt vid att 

uppnå de bästa användaregenskaper. Vi gör kabeln så kompakt som möjligt för att undvika 

onödig användning av material vars enda syfte är att fylla upp i kabeln, samt att vi använder 

material som belastar miljön i minsta möjliga mån och ger största möjliga driftsäkerhet. 

nkt cables’ huvudprodukter inom 1 kV-kablar (N1XV-AW, N1XE-AW) och 12 kV-kablar 

(AXLJ-SE, AXLJ-SE-LRTI) har massiv ledare, vilket garanterar vattentäthet i ledaren. 

AXLJ-SE-LRTI är dessutom vattentät i hela konstruktionen. 

Kontakta gärna vår regionchef Peter Marcusson för ytterligare information. Tel 0380 134 10. 

Telefax 0380 134 13. E-post: peter.marcusson@nktcables.dk 

Besök www.nktcables.se för mer information. 

nkt cables a/s 

Toftegårdsvej 25 

DK-4550 Asnæs 

Tlf. +45 59 66 12 34 

www.nktcables.dk

ULF LONÄS 

Det var Forsmarks Kraftgrupp 

som själva begärde att 

FN-organet IAEA skulle granska 

verket och dess säkerhetsrutiner 

efter incidenterna och den sanslösa 

mediedesinformationen 

sommaren 2006. 

Utredningen har gått under 

benämningen OSART och dess 

resultat gläder både kraftverks- 

gruppens styrelse och verkets 

ledning. 

– Resultatet stämmer väl 

överens med våra förväntningar, 

instämmer Hans von Uthmann, 

vice vd i Vattenfall och styrelseordförande 

i Forsmarks Kraftgrupp. 

Direkt efter incidenterna påbörjade 

Forsmark ett omfattande 


IAEA positivt till Forsmark 

I slutet av februari avslutade det internationella atomenergiorganet IAEA sin 

granskning av kärnkraftverket i Forsmark och i månadsskiftet april-maj väntas 

slutrapporten kunna lämnas till den svenska regeringen. 

– Jag är nöjd med resultatet som tydligt visar att Forsmark håller hög 

internationell standard, säger Jan Edberg, vd för Forsmarks Kraftgrupp AB. 

Arbetare ska skyddas 

mot strålning 

EU-parlamentet har gett klartecken till ett direktiv som ska bidra till 

att skydda arbetare från elektromagnetiska fält. 

Direktivet innehåller bland annat gränsvärden och krav som arbetsgivarna 

måste uppfylla för att skydda arbetstagarna. Parlamentet 

ställde sig bakom ett betänkande från den svenske delegaten Jan 

Andersson och godkände i sin första behandling kommissionens förslag. 

Direktivet, som även ska godkännas av ministerrådet, innehåller 

minimiregler och det är fritt att införa strängare krav. 

10 

internt arbete för att analysera 

läget och identifiera lämpliga 

åtgärder. Detta arbete är ett av 

skälen till det positiva resultatet 

av IAEAs granskning. 

Föreslagna 

förbättringar 

IAEA anser att smärre förbättringsmöjligheter 

finns: 

• Forsmark bör utreda driftorganisationensansvarsområden, 

inklusive analys och definition 

av vad som är lägsta tillräckliga 

skiftbemanningsgrad. 

• I samråd med ägaren bör 

Forsmark införa ett oberoende 

kontrollorgan på hög nivå utanför 

kraftverket för att säkerställa 

att Forsmarks ansvar för säkerheten 

upprätthålls på tillräcklig 

nivå. 

• Forsmark bör stärka och förbättra 

kontroll- och granskningsprocessen 

för driftdokumentation,haveriberedskapsinstruktioner 

och operatörshjälpmedel. 

• Forsmark bör förbättra sitt 

program för erfarenhetsåterföring. 

• Forsmark bör införa lämplig 

kontroll av brandbelastning, i 

synnerhet inom de utrymmen 

där säkerhetssystemen finns. 

• Forsmark bör förbättra regler 

och rutiner inom kemiområdet. 

Bra arbetssätt får 

internationell spridning 

IAEA lyfter dessutom fram 

nedanstående områden som så 

kallad ”good practice”: 

• Välstrukturerad ledningsoch 

kvalitetshandbok som stöder 

kommunikation av ledningens 

förväntningar och åtaganden. 

• Datoriserad övervakning av 

säkerhetsfunktioner och kontroll 

av driftstatus. 

• Effektiv hantering av brandceller 

för att förhindra spridning 

av brand och rökgaser. 

• Användning av simulatorn 

för information till media och 

andra utomstående. 

Resultatet av granskningen 

vid Forsmark kommer även att 

leda till att andra kärnkraftverk i 

världen förbättrar sin bevakning 

och sina rutiner. 

Exemplen på bra arbetssätt 

kommer att spridas till andra 

kärnkraftverk runt om i världen. 

– Resultaten från granskningen 

förs in i vårt utvecklingsprogram, 

framhåller Jan Edberg, vd Forsmarks 

Kraftgrupp AB.

Nyhet! 

SKINTOP ® CLICK 

Nyutvecklad 

kabelförskruvning 

för blixtsnabb 

montering 

All montering sker från 

frontsidan. Kräver 

varken gängade hål eller 

kontramutter. 

Box 1022 | SE-611 29 Nyköping | Besöksadress Kungshagsvägen 7 

Telefon +46 (0)155 777 00 | www.miltronic.se 

Mer info och prover 

www.miltronic.se/ 

Kunskapsbanken 

HALOGENFRIA 

FLEXIBLA KABLAR 

ÖLFLEX ® , UNITRONIC ® Halogenfri 

, BETAtherm 

och BETAfl am. Styr-, data-, buss- och 

temperaturbeständiga kablar. Flambeständiga 

enligt F2, F4 och UL VW1. 

SKYDDSSLANG 

Marknadens bredaste sortiment. 

Vi har skyddsslang för de allra enklaste 

applikationerna till de mest krävande, 

till exempel industri robotar. 

Nyhet! 

SKINTOP ® MS-SC-M BRUSH 

Förskruvningsprogrammet är nu utökat 

med en EMC-förskruvning för skärmade 

kablar med stor ytterdiameter, upp till 

55 mm. Enkel och snabb installation, tät. 

Se www.miltronic.se för mer information. 

Transformatorer•Likriktare 

1-fas fulltransformator typ OFS 

Likriktare - matningsdon typ LOTK 

Vår katalog finns på Internet! 

www.tramoetv.se 

TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV 

Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95

Advocatus diaboli, lat. ”djävulens 

sakförare”. Vid ett helgons 

kanonisation inom romerska kyrkan 

anställdes ett slags process för 

att utröna den föreslagnes helighet. 

En anklagare, advocatus diaboli, 

har att framföra beskyllningar, 

varemot en försvarare, 

advocatus Dei, ”Guds sakförare”, 

har att gendriva alla invändningar 

mot det nya helgonets 

kanonisation (Nord. Familjebok). 

Begreppet har börjat innebära 

någon som argumenterar för en 

position som han eller hon inte 

nödvändigtvis tror på, endast för 

syftet att argumentera; eller att 

presentera ett motargument för 

en position som han eller hon 

inte tror på för en annan debattör, 

för syftet att testa motargumentets 

kvalité och identifiera 

svagheter i hans eller hennes 

egna argument (Wikipedia). 

Det är väl fortfarande så att vissa 

tyr sig till helgonen med en bön 

om bistånd när de är i ekonomiskt 

bryderi, medan andra 

anser att ”marknaden” ska lösa 

problemen. Låt vara att det 

säkert är olika besvärligheter 

man söker hjälp för men en 

annan skillnad är att de riktiga 

helgonen har blivit ordentligt 

skärskådade innan de fick sin 

glänsande gloria, vilket knappast 

kan sägas om den elmarknad vi 

lever med. Den lämnar, som det 

heter, en del övrigt att önska, så 

varför inte släppa in en viss 

advokat på en exkursion. 

”Tack för det. 

Jag ska börja med att med några 

korta kommentarer plocka bort 

nätföretagen från elmarknaden; 

om vi med den menar ett ställe 

där elsäljare slåss om elköpares 

gunst och pengar. Någon har 

sagt att nätverksamhet bara är 

en rättighet för vissa företag att 

uttaxera avgifter för nyttjandet 

av nätet, en rättighet som bara 

borde ges till offentliga huvudmän. 

Det är är också fel att i en 

och samma elkraftkoncern blanda 

konkurrensutsatta företag och 

monopolföretag, även om man 

med lagregler försökt motverka 

problemen; så länge koncernen 

är gemensam är det koncernens 

vinstintressen som rår över dotterbolagens 

– alla ska tjäna 

pengar. Och nog vet dotterbolagscheferna 

hur ett bonussystem 

fungerar och varifrån 

”lönekuvertet” kommer. 

Så till elmarknaden. 

Inledningsvis vill jag då direkt ta 

upp oskicket på leverantörssidan 

att se elmarknaden som en 

marknad med lite besvärliga 

egenskaper. Mestadels anförs 

det att el produceras och konsumeras 

samtidigt och att en 

enskild elleverantör/-producent 

inte kan garantera systemets 

leveranssäkerhet, det vill säga 

säkerheten för att det i varje 

ögonblick produceras tillräckligt 

med el (det gäller alltså inte 

nätöverföringen). Ibland sägs 

det att spänning och frekvens är 

en ”social nyttighet”, vars säkerhet 

ett individuellt företag inte 

kan ”garantera”. Men alla marknader 

är speciella, var och en på 

sitt sätt och ”samtidigheten” har 

elmarknaden gemensamt med 

hela service- och tjänstesektorn, 

tänk bara på alla transport-, 

hotell- och konsultföretag. Och 

vad leveranssäkerheten beträffar 

så har väl aldrig någonsin en producent 

eller leverantör avkrävts 

att svara för att elsystemet har 

tillräcklig kapacitet och leveranssäkerhet. 

Vad som däremot 


SVENSK ELBRUKARFÖRENING 

Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com 

Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, 

intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och 

verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ett 

40-tal, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är ca 13 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar 

eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. 

LARS BLOMQVIST 

ELBRUK 

Advocatus Diaboli 

och elmarknaden 

12 

krävs av dem, och som de tycks 

ha väldigt svårt att vilja leva upp 

till, är att de varje timma ska ha 

kapacitet att till elsystemet leverera 

lika mycket el som deras 

kunder förväntas förbruka och 

därigenom bidra till systemets 

leveranssäkerhet. Det är ett ansvar 

som de har årslångt/-a avtal 

om med både den myndighet 

som sköter spännings- och frekvenshållningen 

på nätet och de 

kunder som ska använda elen. 

Före omregleringen, och med 

den dåvarande mättekniken, var 

både leverantörer och kunder 

anonyma ute på nätet. Då gick 

det inte att mäta hur mycket en 

viss kund hade förbrukat, mer 

än årsvis. Det var därför som det 

krävdes timmätning efter omregleringen. 

En viss leverantörs 

producerade/inmatade elmängd, 

timma för timma, måste kunna 

ställas mot kundernas förbrukning 

under motsvarande tider. 

Tidstariffer motverkade 

förbrukningsvariationer/ 

uttagstoppar 

Närhelst något ska handlas och 

avtalas om, så måste köpare och 

säljare komma överens om 

mängd, egenskaper, leveransplats/-tid 

och pris m.m. På elmarknaden 

har man mycket 

svårt med det – i båda lägren. 

Ett av elmarknadens problem 

är de stora förbrukningsvariationerna 

och ett motmedel var de 

s.k. tidstarifferna som skulle 

locka användarna att lägga eluttagen 

till tider med mindre belastning 

på både nät och produktionsanläggningar. 

Men i stället 

för att utveckla ett system med 

tidstariffer och timmätning tog 

leverantörerna i stort sett bort 

tidstarifferna och motarbetade 

timmätningen på ett kraftfullt 

och delvis framgångsrikt sätt. 

Elköparen ska tala om för presumtiva 

leverantörer hur mycket 

el han behöver, både totalt och 

fördelat under avtalstiden; han 

bör egentligen lämna en uppskattad, 

timbaserad uttagsprofil 

till leverantörerna att räkna på. 

De får sedan, och utifrån sina 

förutsättningar, offerera villkor 

för och ett pris på leveransen. 

Det kan leda till förhandling om 

ändringar i uttagsprofilen, begränsat 

effektuttag, avvikelser 

eller annat som kan sluta i ett 

”bättre” köp för båda parter. 

Prissättning efter 

marginalkostnad 

För att sätta pris på el har den 

så omhuldade marginalkostnadsprissättningen 

etablerats 

som rättesnöre. Konkurrens ska 

ju leda till att det som bjuds ut 

blir både bättre och billigare, 

men med marginalkostnadsprisättning 

på el har det faktiskt 

blivit precis tvärtom. Prissättningsmodellen 

är ett bra incitament 

för producenter med olika 

kraftslag att i stället tillverka 

elen så dyrt som möjligt. Elproduktion 

med dyra kraftslag som 

höjer börspriset över lag är absolut 

nödvändigt för att producenterna 

ska få betalt också för de 

billigare kraftslagens fasta kostnader! 

Allteftersom elbehovet ökar 

tas allt dyrare kraftslag i anspråk; 

det är därför som vi ibland betalar 

kolkraftpriser. Men om det är 

så, borde väl all billigare kraft 

säljas ut innan man börjar 

använda nästa, dyrare kraftslag 

och då borde inte producenterna 

få spara vatten till ”bättre tider”? 

Som de kan göra nu! Och ett 

högt pris förväntas ju påverka 

elanvändningen neråt, men prissäkring 

är en väl etablerad teknik 

– ett ”bedövningsmedel” mot 

priskänslighet! 

Producenterna kan i stort sett 

sätta det pris de vill eftersom 

slutkunden ”de facto” inte har

något val, något alternativ till 

den aktuella användningen av el. 

Ett citat från energichefen Peter 

Nygren på SCA illustrerar situationen 

”Elbolagen höjde priserna 

och märkte att, fasen, 

man sålde ju lika mycket – och 

de hade rätt. Vi stod med våra 

fabriker några veckor när priset 

var uppe i över 60 öre men 

kunde inte stå längre än så, 

utan var tvungna att starta produktionen 

för att kunna leverera 

till våra kunder. Det är ju 

så det funkar. Elbolagen kan 

sätta vilket jäkla pris de vill – 

och vi betalar.” Flertalet elanvändare 

är i liknande situationer 

och de kan jämföras med 

hur man i en uppslagsbok beskriver 

ordet ”ocker”. 

Som nämnts kan producenter 

med vattenkraft välja mellan att 

direkt använda vattnet i magasinen 

eller spara det. En motsvarande 

valmöjlighet har inte 

köparna, d.v.s. att köpa på sig el 

när det är ovanligt billigt och 

spara den till dyrtider. Och elhandlarna 

konkurrerar egentligen 

inte om slutkunderna med 

hela elpriset, bara med några få 

”administrationsören” som de 

lägger på börspriset, vilket de 

stora producenterna kan påverka. 

Det är inte en fungerande marknad 

som har sådana förhållanden. 

Utsläppsrätterna är 

manna från himlen 

I barmhärtighetens namn ska vi 

inte här beröra styggelsen med 

hur kostnaderna för utsläppsrätter 

påverkar elpriset. Vad det än 

må kallas så har det ingenting 

med ’fungerande elmarknad’ att 

göra. Det regnar ”manna från 

himlen” över kraftföretagen. 

(Man kan bara hoppas på att 

mervinsterna från oskicket dras 

av innan bonusarna räknas ut 

och fördelas inom företagsledningarna). 

Bortsett från några tekniska 

infiltratörer har elmarknaden utvecklats 

till något av ekonomernas 

ostörda tummelplats. Inom 

vissa eltekniskt givna ramar 

menar de att allt ska/kan lösas av 

det glamorösa paret Utbud och 

Efterfrågan. De (ekonomerna) 

har uppenbara svårigheter att 

acceptera att det finns ett juridiskt 

regelverk som gäller också 

för elleveransavtal (som nämnts 

ovan) och som inte kan ersättas 

med det ekonomiska systemets 

Utbilda dig! 


13 

gulliga par. I det ena systemet 

handlar det om rättigheter och 

skyldigheter och i det andra om 

prisbildning. Det mångåriga 

debatterandet om och utredandet 

av ansvaret för den s.k. 

effektreserven kan inte förklaras 

med annat än svårigheter med 

att hålla isär dessa begrepp. 

Elmarknadens ansvars- och 

prisproblem har därför kommit 

att behandlats efter det tyska 

talesättet ”Warum es einfach 

machen wenn man es so schön 

komplizieren kann?” 

Ingen fungerande marknad 

har sådana skönhetsfel. 

Någon annan 

ska ta ansvar 

Före omregleringen var leveransansvaret 

klart och tydligt 

och fastlagt av leverantörerna 

själva, medan det efter har blivit 

en riktigt besvärlig fråga eftersom 

de nu anser att det är någon 

annan som ska ta ansvar för vad 

de har lovat sina kunder. Inte 

minst om man tar fasta på vad 

t.ex. en del leverantörer har 

åtagit sig enligt balansavtalet 

med Svenska Kraftnät. Där förbinder 

de sig att varje timma 

hålla jämvikt mellan den el de 

tillför nätet och den el som 

deras kunder samtidigt förväntas 

ta ut från det. Några reservationer 

för svåra väderförhållanden 

finns inte och därför ska de 

naturligtvis se till att erforderlig 

kapacitet alltid finns tillgänglig 

under avtalstiden – oavsett om 

det blir riktigt kallt eller torrår. 

Man talar om effektreserver när 

det egentligen är fråga om den 

merkapacitet som måste finnas 

beredd för lite ovanligare klimatsituationer. 

Effektreserver är det 

som behövs när något helt 

oförutsett inträffar, något som 

ligger utanför sannolikhetsberäkningarnas 

riskvärderingar. 

Och den extra kapaciteten ska 

nog hållas av staten, men DÅ 

har det uppstått mycket svårare 

förhållanden än en tioårsvinter. 

Det finns uppenbarligen en 

elmarknad eftersom det dagligen 

köps och säljs el i stora mängder 

– men finns det en fungerande 

riktig elmarknad? 

Tack för ordet.” 

Advocatus Dei – Varsågod, Er 

tur! 

 

Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi . 

Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare. 

Specialkabel 

Robotkabel 

Elektronikkabel 

Koaxialkabel 

Halogenfri kabel 

Värmetålig kabel 

Högfrekvenskabel 

Gummikabel 

Datakabel 

Servokabel 

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se www.elproman.se 

www.trinergi.se/kurser | 019-18 86 60 

Fråga oss om specialkabel 

- vår specialitet

FIEs vårmöte har de senaste 

åren växlat mellan Stockholm 

och Göteborg. Vid förra årets 

möte i anslutning till Elfack 

sjönk deltagarantalet något. 

Men Polfjärd framhöll att deltagandet 

i alla föreningars möten 

och seminarier generellt har 

minskat. 

– En av anledningarna för vår 

del är det sjunkande antalet 

elingenjörer i ledande befattningar. 

Elfrågorna har nu lagts på ledningsgruppen 

som i de flesta fall 

saknar kunskap om kraven på elsäkerhet. 

– Detta är alarmerande i en 

tid när säkerhetsföreskrifterna 

har utformats så att det nu krävs 

gedigen kompetens för att trygga 

elsäkerheten vid elarbeten och 

vid projektering av elanläggningar 

där ju säkerhetsarbetet egentligen 

börjar. 

FIE har levt upp till 

målsättningen 

FIE bildades som bekant 1960, 

då som nu med uppgift att verka 

för samarbete mellan företag 

och tekniker direkt eller indirekt 


FIE – FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK • www.fie.se 

FIEs vårmöte 2008 

Framtid i dur och moll 

FIEs traditionella vårmöte hölls i år i Stockholm och deltagarna 

hälsades välkomna av ordföranden Sven-Åke Polfjärd som förmedlade 

en förhållandevis ljus bild av framtiden. Men det finns smolk i 

glädjebägaren. 

BILDREPORTAGE: 

RUNE BJÖRNSTRÖM 

LULEÅ 

14 

aktiva inom den industriella eltekniken 

d.v.s. elkraftteknik och 

tillämpad elektronik (t.ex. 

strömriktare) för främjande av 

den tekniska utvecklingen i fråga 

om elenergins utnyttjande inom 

industrianläggningar, dess anskaffning, 

distribution, omformning 

och styrning. 

– Vi har inom FIE levt upp till 

denna målsättning tack vare ett 

engagerat och självuppoffrande 

styrelse- och kommittéarbete, 

framhöll Sven-Åke Polfjärd. 

FIEs möten har varit och är 

ett forum där deltagarna får 

kännedom om gällande regler 

och nyheter från myndigheterna, 

FIEs ordförande Sven-Åke Polfjärd omgiven av kvinnlig fägring i form av blivande FIEingenjörer 

från Luleå, fr.v. Helen Sjöholm, Ann-Helen Mörtberg, Maria Berglund, Hanna 

Johansson och Emmeli Haglund. 

de får träffa branschkolleger 

med olika erfarenheter och det 

ges möjlighet att skapa nätverk 

inom branschen. Föreläsningarna 

är av hög kvalitet med specialister 

inom olika produktområden 

där huvudsyftet är att ge medlemmarna 

möjlighet att följa den 

tekniska utvecklingen inom 

branschen och därmed öka kompetensen. 

– Det är mot den bakgrunden 

jag känner en viss oro när deltagarantalet 

vid vårmötena sjunker. 

Den tekniska utvecklingen 

accelererar i allt snabbare takt 

och fortlöpande kompetensutveckling 

ökar alltmer i betydelse, 

sa Polfjärd. 

FIE arbetar i dag för att stärka 

säkerhetstänkandet redan vid 

projektering av en anläggning. 

Här finns stora vinster att hämta 

räknat på anläggningens livstid. 

Det gäller då i huvudsak framtagning 

av dokument, något som 

måste ske i samverkan mellan 

branschens olika aktörer och 

genomgående med internationell 

standard (IEC-standard) 

som bas. 

Samarbete kring 

handböcker 

– På senare år har FIE fått förfrågan 

om samarbete i olika frågor 

som berör branschen och vi 

har själva tagit initiativ till samarbete 

inom specifika områden 

för att få en bredare erfarenhetsbank. 

Det gäller bl.a. vissa handböcker, 

t.ex. handbok för potentialutjämning 

där representanter 

från SEK, SSG, EUU, STF och 

konsulter med specifik kompetens 

inom berörda områden har 

deltagit. Handboken är just nu 

ute på remiss och utgivning är 

planerad till tredje kvartalet 

2008, berättade Sven-Åke Polfjärd. 

En annan handbok är ESA 

industri, som sannolikt är det 

mest kompletta dokumentet på 

marknaden vad gäller säkerhet 

vid arbete i elanläggningar. 

Handboken är framtagen i samarbete 

med Svensk Energi och 

beräknas utkomma inom kort. 

En annan positiv sak är att 

skolorna nu börjar efterfråga 

FIEs handböcker för användning 

i utbildningen av ingenjörer 

vilket gör att böckerna får bra 

spridning och kommer att utgöra 

grunddokument för blivande 

befattningshavare inom svensk 

elindustri (all dokumentation

aseras på gällande internationell 

standard). Detta kommer 

att spara stora pengar när köpare 

och leverantörer har samma utförande 

på sina dokument. 

Industrin måste harmonisera 

sina olika dokumentationssystem. 

– Det kommer naturligtvis att 

ta ett antal år men ju förr man 

kommer igång desto snabbare 

kan man minska kostnaderna för 

projektering, idrifttagning och 

framförallt underhåll när alla 

talar samma språk. Även elsäkerheten 

i anläggningarna 

kommer att stärkas. 

FIE ingår också i en styrgrupp 

inom ELFORSK i ett forsknings- 

och utvecklingsprogram 

Riskanalys 06-10 ”Riskanalys 

som verktyg för utveckling av 

drift och underhåll av elnät” 

(programmet är av fundamental 

betydelse sett ur ett 

industriperspektiv där kravet är 

ett kostnadseffektivt driftsäkert 

nät med optimal tillgänglighet). 

– Under det gångna året har 

FIE deltagit i elsäkerhetsdagar 

och liknande arrangemang och 

fått möjlighet att marknadsföra 

föreningen i allmänhet och 



FIEs styrelse fr.v. Joakim Grafström, Leif Nordlund, Reijo Eriksson, Nils Gamryd, Torbjörn Ericson, Tommy Hammarbäck, 

Bo-Göran Ahl, Stig Johansson, Sven-Åke Polfjärd, Lars Wennberg och Lennart Mukka. 

15 

handböckerna i synnerhet, 

berättade Sven-Åke Polfjärd. 

Utbildningstakten 

räcker inte 

Positivt är att intagningen ökar 

något vid en del skolor (gäller 

både högskoleutbildning och 

civilingenjörsutbildning). Vid 

vissa högskolor är dock förhållandet 

det omvända. Det gäller i 

första hand högskoleutbildningen 

och nettoeffekten blir därför 

inte tillräcklig. 

FIE har som bekant medverkat 

i en arbetsgrupp för framtagning 

av en utbildningsplan för 

högskoleingenjörer. Denna ska 

handhas av Luleå tekniska universitet 

i samarbete med Umeå 

universitet och Vattenfalls skola 

i Jokkmokk. Arbetsgruppen fortsätter 

verksamheten även under 

2008. 

För FIE-studenterna i Luleå 

går det bra. I stort sett alla examinerade 

har i dag arbete och 

flera har snabbt fått relativt kvalificerade 

befattningar. 

– Men det kanske mest positiva 

är ändock att näringslivet 

äntligen har insett att bristen på 

ingenjörskompetens inom elteknik 

nu är här, en sanning som 

Tommy Hammarbäck, EMC AB, informerade om arbetet med FIE/SEK handböcker. Den senaste handboken, som 

behandlar potentialutjämning av industrianläggningar, är nu ute på remiss hos berörda parter. Nathan Gothelf, 

Harmonizer Power Quality, förklarade begreppet elkvalitet med hänsyn till högfrekventa störningar och snabba 

varierande laster. Horst Blüchert, Elsäkerhetsverket, informerade om de nya föreskrifterna FS 2008:1-4. Bo-Göran Ahl, 

Elektriska Nämnden, EN, redogjorde för den omfattande generationsväxling som pågår bland ENs besiktningsmän. 

Snabbutbildning av besiktningsmän kommer att startas.

FIE insåg för tiotalet år sedan 

och som också torgförts flitigt 

men med svag respons, tills nu, 

när problemen kommer som en 

obehaglig överraskning för 

många, underströk Polfjärd. 

Enbart inom Europa kommer 

det att krävas 1 000 miljarder 

euro i investeringar inom elbranschen. 

För detta behövs kompetens 

och personella resurser. 

Sverige har genom åren legat i 

framkant och drivit på den elkrafttekniska 

utvecklingen för 

att lösa alltmer komplexa problem. 

Enda möjligheten att 

bibehålla hög kompetens är 

genom utbildning. 

Säker elleverans 

är livsviktigt 

För industrin är elkraften en 

nödvändighet. Om inte elleverans 

och elkvalitet kan säkerställas 

är det katastrofalt för hela 

samhället och i synnerhet för 

den svenska basindustrin. 

– Politiker och övriga beslutsfattare 

måste inse konsekvenserna 

om den kompetens som 

krävs för produktion, omvandling, 

underhåll och personsäkerhet 

i våra elanläggningar inte 

finns i tillräcklig omfattning, sa 

Polfjärd. 

Förutom branschen måste 

också företrädare för samhälle 

och näringsliv ta ett mycket 

större ansvar för frågor som rör 

status, lön och möjlighet till 

kompetensutveckling. Elkraftingenjörerna 

är en nyckelgrupp 

för samhälle och industri när det 

gäller säkerhet och tillgänglig- 



Stig Lindbom, elkonsult, redogjorde för Elutrustningar i maskiner SS-EN 60204-1 utgåva 3. Erich Eckenfeller, Rockwell 

Automation, berättade om FRO-start av kvarnmotorer hos LKAB i Kiruna. Mattias Meijer, ABB, informerade om LHD, Low 

Harmonic Drive, ett produktprogram som bygger på industrifrekvensomriktaren ACS 800. Lars Holmblad, Högskolan Väst 

i Trollhättan, redovisade ett samarbetsprojekt med Elektriska Nämnden avseende en högskolekurs för distansutbildning 

på halvfart av blivande EN-besiktningsmän. 

16 

hetsfrågor. Trots att vd i företaget 

normalt har ansvar för elsäkerhetsfrågorna 

saknas i de 

flesta fall kompetens och det 

kontrolleras inte om den som får 

uppgiften delegad till sig har 

kompetens inom området. 

– Det är här FIE kommer in 

som opinionsbildare för mer och 

bättre utbildning inom elkrafttekniken, 

underströk Polfjärd. 

Till politikerna ger FIE budskapet 

att finansieringen av utbildningen 

måste förändras så 

att inte kvaliteten urholkas vilket 

sker med nuvarande regler 

där examinationsfrekvens och 

antal sökande till en utbildning 

utgör basen för statsbidrag. 

Detta missgynnar utbildningar 

med färre antal sökande, trots 

att denna grupp kan vara av av- 

görande betydelse för samhället. 

Elkraftingenjörer är en sådan 

grupp. 

Som tidigare berörts arbetar 

FIE just nu med att ta fram 

handböcker och hittills utgivna 

är: 

Hb 439 Dokumentation av elanläggningar 

för industrin 

Hb 448 kopplingsutrustningar 

för industriella el-anläggningar 

Arbete pågår med 

Hb 449 Potentialutjämning 

ESA industri 

Ovärderlig hjälp 

vid projektering 

Handböckerna ger ovärderlig 

hjälp vid projektering av anläggningar 

genom att standard för 

god elsäkerhetspraxis byggs in 

Torgny Eriksson, Svensk Energi, presenterade ESA-familjen och då främst ESA industri. Alf Hofman, VACON, höll ett 

intressant anförande om vattenkylda omriktare. Hans Stolpe, ABB, informerade om startmetoder för stora motordrifter. 

Sture Erixon, ABB, informerade om DNA, Dynamisk Nät-Analys, och om hur DNA kan skapa bättre möjligheter för en korrektare 

bedömning av matande nät.

SEK har tagit fram en ny handbok; 

ElanlÌggningar-SÌkerhet vid arbete. 

InnehÔllet bestÔr av standarden SS-EN 50110-1; 

Sk˛tsel av elektriska anlÌggningar 

med kommentarertill standardenochenÔtergivning 

av ElsÌkerhetsverkets f˛reskrift om elsÌkerhet 

vid arbete (ELSØK-FS 2006:1). 

Viktig 

vÌggskylt 

tillbaka! 

MÔtt: 250¾420mm, 

1,5mm aluminiumplÔt/ 

transparent acryl. 

E0668149 

VÔr vÌggskylt levereras 

komplett med handboken. 

Box15 ˝ 79021BJURS—S ˝ TEL 023-774300 ˝ FAX 023-50842 

info@hammarprodukter.se ˝ www.hammarprodukter.se 

Vi har nu flyttat verksamheten 

till kursgården Hörsta skola 

Elsäkerhetsutbildning 

AMS-utbildning 

ESA-utbildning 

nu även på engelska 

Elbehörigheter 

Allmän behörighet 

Nya starkströmsföreskrifterna 

nu även på engelska 

Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar 

Hörsta skola, 692 93 Kumla 

Tel. 019-31 27 90, 070-571 48 00 • Fax 019-57 41 00 

E-post: info@mesu.se • www.mesu.se 

Välkommen till 

Euro Energy Components AB 

- Din kontakt inom el! 

Mer information finns på vår hemsida: 

www.euroenergy.se

från början. All dokumentation 

är baserad på gällande IEC-standard, 

vilket ökar möjligheterna 

för säkert arbete på anläggningen 

vid drift och underhåll 

ESA industri är den inom 

branschen mest kompletta dokumentationen 

för säkert arbete på 

en elanläggning. Även denna 

baseras på IEC-standard. 

– För att ligga i täten när det 

gäller framtagning av handböcker 

baserade på IEC-standard 

krävs att vi deltar i kommittéer 

inom Svensk Elstandard, CE- 

NELEC, liksom att vi samarbetar 

med övriga aktörer inom 

branschen, framhöll Polfjärd 

ännu en gång. 

FIE deltar i en referensgrupp 

för framtagning av ny utbildning 

för Elektriska Nämndens besiktningsingenjörer 

och i dess tekniska 

utskott. Föreningen är 

också representerad i Elektriska 

nämndens fullmäktige liksom i 

SEK, Svensk El-standards fullmäktige 

Forskning 

kring elnät 

FIE ingår som nämnts i en styrgrupp 

inom Elforsk i ett forsknings- 

och utvecklingsprogram 

Riskanlys 06-10 (Riskanalys som 

verktyg för utveckling av drift 

och underhåll av elnät). 

Här pågår för närvarande två 

doktorandprojekt: 1) Tillförlitlighetsbaserad 

underhållsstyrning 

med fokus på risker som effekt 

av införandet av optimala underhålls- 

och investeringsplaner i 

elnät och 2) Metoder för riskanalys 

i eldistributionsnät 

Pågående post doc-projekt: 

”Utveckling av metod inklusive 

verktygsstöd för värdering av 

säkerhetsnivån i driftstödssystem” 

Avslutade utvecklingsprojekt 

”Riskanalysmetod lokalnätkartläggning 

och reduktion av risker 

i elnät” 

Förstudie: ”Inventering och 

redovisning av riskanalystillämpningar 

i nätplaneringsprocessen” 

”Tillförlitlighetsdata på komponentnivå 

för eldistributionsnät” 

Inom programmet som pågår 

till 2010 kommer ytterligare utvecklingsprojekt 

att startas. 

Fokusområde 1 

”Nätanalys med avseende på risker, 

verktyg för att testa fysiska 

elnät” 

• Effektivisera nätanalys och 

riskanalys för regionnät 

• Beräkna tillgänglighet i delar 

av regionnät 

• Identifiera behov av att utveckla 

nya tekniska hjälpmedel 

för nätanalys 

• Analys av risker med teknikutvecklingen 

inom exempelvis 

komponenter, reläskydd och IT 

• Analys av risker med forcerad 

kablifiering av landsbygdsnäten 

och vilka drivkrafter som finns 

för teknikutvecklingen bör belysas 

i detta fokusområde 

• Analys av kompetensproblematiken 

inom nätföretagen 

• Effektivisera med hjälp av 

benchmarking 

Fokusområde 2 

Optimering med avseende på 

risker i elnät 



18 

• Utveckla metoder för att bedöma 

risker (FEMA, felträdsanalyser, 

händelseträdsanalyser) 

• Utveckla metoder för att ta 

fram beslutsunderlag inför åtgärder 

i nätet (beslutsanalys). Speciellt 

gäller detta metoder med 

fokusering på hur nätföretagen 

ska hantera riskerna i nätet 

• Utveckla metod för att optimera 

genomförandet av åtgärder 

• Utveckla och optimera system 

och tekniska lösningar 

Kommentar: koppling till pågående 

post-doc-projekt önskvärt 

– FIE är sålunda engagerad 

inom en rad områden och tendensen 

är att fler och fler aktörer 

söker samarbete med oss vilket 

är mycket positivt men det 

innebär också problem. Personligen 

är jag övertygad om att FIE 

i olika frågor på ett mycket konstruktivt 

sätt kan vara en viktig 

samarbetspartner för många 

aktörer, stora som små, inom elbranschen 

när det gäller framtagande 

av handböcker, utbildning 

och elsäkerhetsfrågor, sa 

Sven-Åke Polfjärd 

Men risken finns att personella 

resurser och tidsbrist kan 

komma att begränsa detta samarbete 

både kvantitativt och kvalitativt, 

vilket vore till stor skada 

för branschen. 

Nödvändigt med 

bredare samverkan 

– Vad jag efterlyser är en bredare 

samverkan, att hela branschen 

verkligen kraftsamlar och agerar. 

Ingen ska stå vid sidan om när 

frågor ska besvaras. Kanske är 

tiden mogen för ett vägval. 

Antingen måste industrin tillföra 

mer resurser till FIE eller också 

måste vi kanske ingå i någon typ 

av konstellation (kanske en 

gemensam branschorganisation). 

Hur en sådan skulle kunna se ut 

har jag för dagen ingen aning 

om. Men något måste göras om 

vi ska klara våra uppdrag och utvecklas 

i takt med tiden och i 

takt med ny teknik. Elektriker 

arbetar i dag inte enbart med elkraft. 

Framför allt inom mindre 

och medelstora företag ingår integrerade 

system med reläskydd, 

alarm, belysning, datorer och 

säkerhetsfunktioner i elektrikerns 

arbetsuppgifter. Listan 

kan göras lång. Kanske är tiden 

mogen för en gemensam branschorganisation, 

sa Polfjärd. 

Inom branschen pågår också 

sonderingar när det gäller samordning 

av olika aktiviteter. 

Varför är då samordning så 

nödvändig? Jo, branschen genomgår 

stora förändringar och olika 

delbranscher riktar sig ofta till 

samma kundsegment. Med samordning 

kan hela elbranschen bli 

en aktör att räkna med. Det går 

då snabbare att anpassa sig till 

förändringar på marknaden. 

Integrationen mellan de olika 

teknikområdena underlättas. 

Det skapas ett naturligt forum 

för diskussioner såväl nationellt 

som internationellt. Och om alla 

är med i samma branschförening 

blir det lättare att ta fram 

gemensam dokumentation, etc. 

– Jag lämnar frågan öppen för 

eftertanke, diskussion och 

debatt, avslutade Sven-Åke Polfjärd. 

 

Platsannonsera på Elbranschens webbsida! www.elbranschen.nu

Fördelar med Iso Floor: 

Iso Floor 

Installationsgolvet som erbjuder både full flexibilitet och stabilitet 

i elektriska driftrum, kontrollrum, datorhallar, telekomstationer m.m. 

• Snabbt montage tack vare flexibel konstruktion 

• Mycket hög stabilitet även om golvplattor 

lyfts bort 

• Anpassas till ingående utrustning där samtliga 

plattor kan lyftas framför skåpens front för att 

underlätta vid kabeldragning och service 

• Uppfyller samtliga AMA krav enligt NSE.2 

och NSE.21 

Bergvik Flooring AB 

Tel vxl: 0270-728 00. Försäljning: 0270-728 05. Fax: 0270-728 01. info@bergvik.com, www.bergvik.com/sweden 

• Provad enligt EN-normen 12825 

• Optimal tillgänglighet till el-, data- och vvsinstallationer 

i alla tänkbara utrymmen 

• 70% färre benstöd behövs i jämförelse med 

datagolv vilket medger mer utrymme för kabelstegar 

i olika bredder under golvet

När jag en tidig morgon i 

februari närmar mig Södertälje 

ser jag vackert gröna gräsmattor 

på kullarna vid Mälarens vatten. 

Stadsrättigheter fick Södertälje 

redan på 1300-talet och vackrare 

än så här kan väl knappast 

staden vara ens en sommardag. I 

turistbroschyren i Kvarnbergaportens 

väntrum hinner jag läsa 

om drottning Ragnhild som såg 

till att stadens kyrka byggdes 

och utsmyckades. Inte så konstigt 

då att Södertäljes skydds- 



AstraZenecas anläggningar i Södertälje. 

Mäktig elsäkerhetsorganisation 

hos AstraZeneca 

20 

RAPPORT: 

RUNE BJÖRNSTRÖM 

LULEÅ 

helgon bär namnet Sankta Ragnhild. 

Jag har stämt träff med Astra- 

Zeneca Sveriges elsäkerhetsansvarige 

Lennart I Karlsson, 

58 år, en södertäljegrabb med 

drygt 30 år i företaget. 

När AstraZeneca för ett par år 

sedan omorganiserades fick 

Lennart, som då var el- & instru- 

Göran Stenqvist, Lennart I 

Karlsson och Ivar Fridlund.

mentchef, möjligheten att föreslå 

en ny elsäkerhetsorganisation 

för hela den svenska delen av 

verksamheten som finns på fyra 

orter, Södertälje, Mölndal, Lund 

och Umeå. 

Direkt underställd vd 

Det speciella med den nuvarande 

organisationen är att den elsäkerhetsansvarige 

är direkt 

underställd vd AstraZeneca Sverige. 

Detta innebär att de krav 

som elsäkerhetsorganisationen 

under Lennart I Karlssons ledning 

ställer på de olika enheterna 

i Sverige får högre prioritet och 

att åtgärder snabbt vidtas. 

Förutom de renodlade elsäkerhetsuppgifterna 

ingår också 

exempelvis riskgranskning, Ex 

(ATEX)-säkerhet, krisledning 

och brandsäkerhet. 

Till sin hjälp har Lennart tre 

medarbetare av vilka Elbranschens 

utsände fick träffa två. 

Ivar Fridlund är besiktningsman 

inom elsäkerhet och han är 

bl.a. ansvarig för att Elektriska 

Nämndens elrevisionsbesiktningar 

genomförs löpande inom 

berörda anläggningar. 

Göran Stenqvist är elsäkerhetsingenjör. 

Han handlägger 

frågor inom elsäkerhet/elansvar 

och utbildar elpersonalen inom 

elsäkerhet. 

Hög standard på 

kraftförsörjningen 

Kraftförsörjningsanläggningarna 

inom den svenska verksamheten 

håller hög säkerhetsstandard. 

De flesta äldre anläggningarna 

har bytts ut i samband med den 

kraftiga expansionen de senaste 

decennierna. 

Som representant för Svenskt 

näringsliv i Elektriska Nämndens 

(EN) styrelse har Lennart I 

Karlsson dessutom möjlighet att 

följa upp och påverka elsäkerhetsarbetet 

inom svensk 

industri. 



EIAB-skolan igång 

Som vi berättade i Elbranschen 

nr 4/2007 planerade EIAB att 

starta en projektledarutbildning. 

Till utbildningen rekryterades så 

småningom 10 deltagare internt 

från Malmö i söder till Luleå i 

norr. Dessutom fick sex KY-studenter 

(blivande FIE-ingenjörer) 

från Luleå, som under vårterminen 

gör sin praktik hos olika 

EIAB-kontor i Norrland, erbjudandet 

att delta i den 15 dagar 

21 

Fakta och viktiga årtal 

1913 Astra grundas med huvudkontor i Södertälje 

1926 ICI (Imperial Chemical Industries) grundas (bildade Zeneca 

1993) 

1931 Astra startar egen forskning och utveckling 

1934 Astra går ut på exportmarknaderna 

1936 ICI startar läkemedelsforskning 

1946 Astra skriver kontrakt med nobelpristagaren E B Chain om 

penicillintillverkning 

1955 Astra-aktien noteras på Stockholmsbörsen 

1957 ICI bildar en läkemedelsdivision och etablerar förskningslaboratorier 

1967 ICI etablerar sig i USA 

1979/80 Astra avyttrar icke-farmacevtisk verksamhet 

1982 Astra träffar avtal med Merck & Co om samarbete i USA 

1985 Astra-aktien noteras på Londonbörsen 

1993 ICI skiljer av områdena läkemedel, agrokemi och specialkemi 

och dessa bildar bolaget Zeneca 

1996 Astras Losec det mest sålda läkemedlet i världen 

1999 Astra och Zeneca går samman och bildar det nya bolaget 

Astra Zeneca 

2000 Nexium lanseras (behandling av refluxsjukdom). 

Symbicort lanseras (behandling av astma och svår KOL) 

2003 Crestor lanseras (behandling mot förhöjda kolesterolvärden) 

2005 AstraZeneca förvärvar KuDOS Pharmaceuticals 

2006 AstraZeneca förvärvar Cambridge Antibody Technology (CAT) 

2007 AstraZeneca förvärvar Arrow Therapeutics Ltd och MedImmune, 

Inc 

Koncernens försäljning (år 2006) uppgick till 26,5 miljarder USdollar. 

Vinsten blev 8,2 miljarder USdollar. 

Antalet anställda är ca 66 000 varav ca 13 000 i Sverige på fyra orter. 

Koncernchef är David Bennan. Styrelseordförande Louis Schweitzer. 

VD AstraZeneca AB (Sverige) är Jan M Lundberg 

långa utbildningen fördelad på 

fem olika kursavsnitt som 

genomförs på fem olika konferenshotell 

i Norrbotten. 

Som huvudföreläsare under 

kurstiden januari till maj 2008 

tjänstgör Tomas Beäff från 

MPSA, Europeisk säkerhetsoch 

CE-konsult. Han deltar 

bl.a. som svensk expert i europeiskt 

standardiseringsarbete 

inom CEN TC 198. 

I samband med första sammankomsten, 

som hölls på 

Grand Arctic Hotel i Överkalix 

22-24 januari medverkade 

EIABs grundare och styrelseordförande 

Rolf Tannergård med 

ett antal uppskattade lektioner 

bl.a. kring marknadsföring, 

kundvård och projektekonomi. 

Dessutom deltog Magnus 

Block från EIAB Umeå som 

föreläsare om kvalitetsarbetet 

inom koncernen. 

Sex blivande FIE-ingenjörer 

från KY-utbildningen 

i Luleå. 

Fr.v. Mats Eklund, Lars 

Schödén, Kenny Lindfors, 

Daniel Fryckman, Rickard 

Grahn och John Bäcklund. 

Sittande: EIABs grundare 

och styrelseordförande 

Rolf Tannergård.

Ett mycket uppskattat inslag 

vid mötet stod professor Janne 

Wallenius för. Han berättade 

om nya reaktortyper och hur de 

kan konstrueras för att transmutera 

det som i dag betraktas som 

använt bränsle. Här kan man 

tala om återvinning av helt ofattbara 

dimensioner där man, teoretiskt, 

kan få ut uppemot 100 

gånger mer energi än dagens 

reaktorer lyckas med. Kontentan 

är att det nu lagrade använda 

bränslet, som vi använt i 30 år, 

skulle räcka i 3 000 år utan att 

nytt uran behöver brytas. Även 

om vi bara skulle nå halvvägs är 

det inte så dåligt. 

Klyvbara 

transuraner 

Restprodukterna som blir kvar 

efter klyvningen av uranet, till 

stora delar plutonium och 

americium, kan klyvas av snabba 

neutroner, till skillnad från de 


MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT 

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT • BOX 83, 430 24 VÄRÖBACKA • TEL. 0340-67 82 90 • FAX 070-385 6734 • E-POST: mfk@mfk.nu • HEMSIDA: www.mfk.nu 

MFKs 20:e årsmöte 

Miljövänner För Kärnkraft höll i mars sitt 20:e årsmöte, den här gången 

tillsammans med MFKs Stockholmsavdelning som nu har beslutat att avveckla 

sig som lokalavdelning och helt ingå i huvudföreningen. MFKs styrelse 

omvaldes i sin helhet men utökades med en ny suppleant. 

MFKs styrelse 2008-09 

RAPPORT: 

LARS WIEGERT 

Ordförande: Bengt Barkman, vice ordförande: Nils-Erik Nilsson, 

kassör: Helén Bondesson, sekreterare: Lars Wiegert, ledamöter: 

Mikael Ståldal, Lars Persson, Fredrik Winge och Sigvard Särnmark. 

Suppleanter: Frigyes Reisch, Johan Simu och Nils Rudqvist. 

22 

nedbromsade (s.k. modererade) 

neutronerna som används till 

den primära klyvningen av uran 

235 och som nuvarande reaktorer 

är konstruerade för. I den s.k. 

fjärde generationen reaktorer 

(liksom de få breederreaktorer 

som finns i dag) använder man 

sig av obromsade neutroner som 

kan klyva även transuranerna. 

Det är detta som ger den ökade 

mängden energi. 

Plutoniums dåliga rykte 

delvis överdrivet 

Plutonium brukar beskyllas för 

att vara det värsta gift som finns 

på vår planet. Detta är inte sant. 

Mer toxiskt är americium, men 

det anses inte farligare än att det 

kan användas som alfastrålare i 

alla brandvarnare som finns i 

våra hem. Vad som verkligen är 

toxiskt är polonium, det gift som 

Litvinenko utsattes för. En förklaring 

till plutoniums dåliga 

rykte är troligen att det förväxlas 

med polonium. 

Om plutonium säger man 

också att det kan användas i 

kärnvapen. Då är det ju mycket 

bättre att bränna upp det i transmuterande 

reaktorer och samtidigt 

få ut nyttig energi i stället 

för att gräva ner det. 

En annan fördel med transmutation 

är att avfallsmängden 

dels minskar till en hundradel 

per kWh jämfört med dagens 

reaktorer och dels att halveringstiden 

också minskar till en 

hundradel. Slutavfallet blir alltså 

ofarligt efter ungefär 1 000 år, 

vilket är klart mer hanterbart än 

de 100 000 år man talar om i 

dag. 

Fjärde generationen 

reaktorer 

Professor Wallenius föredrag 

koncentrerade sig kring de olika 

projekt som nu pågår inom området 

och hur långt man har 

nått. Det är för närvarande två 

huvudspår som utvecklas, dels 

reaktorer av breedertyp och dels 

MFKs ordförande Bengt Barkman (t.v.) öppnade det 20e årsmötet och professor Janne Wallenius höll ett mycket 

intressant anförande om framtidens kärnkraft.

Vibrerande kabelplog 4080 

Snabb - effektiv 

www.sahlins.com 

 

Sahlins cable equipment AB 

tel. 0320-20 93 30 fax. 0320-319 38

acceleratordrivna reaktorer. 

Breederreaktorer har funnits i 

drift i ett par årtionden i Frankrike 

och Ryssland. Ingen acceleratordriven 

reaktor finns i dag, 

men i princip har man konstruerat 

och provkört olika komponenter 

som ska ingå i en sådan 

reaktor. En prototyp Gen-IV 

skulle därmed kunna vara i drift 

om ca 15 år. I full skala kan el 

uppskattningsvis produceras till 

en kostnad av 50 öre/kWh, vilket 

fortfarande är konkurrenskraftigt 

jämfört med alternativen. 

Fransk lag 

om utveckling 

Till skillnad mot Sverige och 

tankeförbudslagen (som visserligen 

nyligen avvecklades) har 

man i Frankrike stiftat lag om att 

kärnkraften ska utvecklas. Den 

kräver att Gen-IV-reaktorer ska 

finnas i drift senast år 2020 och 

att man senast 2012 ska ha beslutat 

om val av teknik. I Sverige 

är enda framsteget att man 

åtminstone inte längre blir bötfälld 

om man utvecklar ny kärnteknik. 

Den största svårigheten 

är för närvarande att få fram tillräckligt 

med anslag för denna 

angelägna forskning. 


MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT 

MILJÖVÄNNER FÖR KÄRNKRAFT • BOX 83, 430 24 VÄRÖBACKA • TEL. 0340-67 82 90 • FAX 070-385 6734 • E-POST: mfk@mfk.nu • HEMSIDA: www.mfk.nu 

Lex Ekfors på gång 

Näringsminister Maud Olofsson förbereder en 

lagändring som ska stärka möjligheterna till fungerande 

tvångsförvaltning. Hon menar att målet är 

att kunna förhindra att fallet Ekfors Kraft upprepas. 

Översynen av lagen kommer 

efter en fråga i riksdagen från 

Karin Åström, (s)-riksdagsledamot 

från Överkalix, som har reagerat 

på den släckta gatubelysningen 

i grannkommunen Övertorneå 

och på svårigheterna att 

komma till tals med kraftleverantören 

Ekfors Kraft. 

Maud Olofsson säger sig vara 

väl medveten om den frustration 

som människorna i Tornedalen 

känner och skriver vidare i sitt 

svar att 

”Belysningsfrågan, som är en 

fråga mellan kommunen och 

nätföretaget, är inte reglerad i 

Uttalande vid Miljövänner För Kärnkrafts 20:e årsmöte 2008-03-08 

Svensk el borde inte 

belastas med utsläppsrätter 

Trots den milda vintern förra året behövde både Sverige och Norden importera el. Det är 

uppenbart att hela Norden kommer att lida brist på el även framöver. Vid kommande köldknäpp är 

det överhängande risk att hela det nordiska nätet drabbas av blackout. Infrastrukturen fungerar inte 

och bostäder blir snabbt utkylda. 

Den importerade elen består mest av dansk och europeisk kolkraft. Även om andelen importerad 

el oftast håller sig på någon procent, sätts på grund av den s.k. marginalprincipen priset på all el till 

den avsevärt högre kostnaden för kolkraften där även kostnad för utsläppsrätter ingår. Detta leder till 

det absurda förhållandet, att svensk el som produceras helt utan utsläpp ändå drabbas av kostnad för 

utsläppsrätter. Med högre kapacitet av den utsläppsfria svenska elproduktionen skulle det inte 

behöva bli fråga om utsläppsrätter på marginalen. Som det nu är hålls elpriset på en onödigt hög nivå 

och ytterligare höjningar aviseras. 

Därför måste vi se till att det finns tillräcklig kapacitet i den rena svenska produktionsmixen med 

vatten-, kärn- och vindkraft. Om de två senare klarar baslasten med marginal, skulle det ges mera 

utrymme för vattenkraften för att klara variationerna, även vid kyla. 

Slutsatsen blir att kärnkraften, som har störst potential och är mest kostnadseffektiv, ska byggas ut 

för att skapa den ökade kapaciteten som behövs för att eliminera import av kolkraft. Vid perioder 

med överkapacitet kan vi sälja till t.ex. Danmark, som då kunde minska sin produktion av smutsig 

kolkraft. 

På sikt måste även de befintliga reaktorerna ersättas. Sverige bör aktivt deltaga i det internationellt 

pågående utvecklingsarbetet av den fjärde generationen reaktorer 

(se http://nuclear.energy.gov/genIV/neGenIV8.html). 

Förverkligande av denna typ av reaktorer skulle innebära så revolutionerande fördelar inte minst 

beträffande bränsleutnyttjande och slutförvaring, att kärnkraften kunde räknas till de mest hållbara. 

För mera information kontakta 

Miljövänner För Kärnkraft 

20 år med kunskapsbaserad energiinformation 

Ordförande: Bengt Barkman 

www.mfk.nu 

mfk@mfk.nu 

0739 678 908 

ellagen. Belysningsnätet är vad 

man benämner ett icke-koncessionspliktigt 

nät. Men även om 

frågan således inte ligger inom 

våra myndigheters ansvar anser 

jag att jag som energiminister 

har ett ansvar. Därför har jag, 

som Karin Åström också uppmärksammat, 

öppnat för en 

dialog mellan parterna”. 

Maud Olofsson har gett regeringskansliet 

i uppdrag att förbereda 

en lagändring i Lagen 

om särskild förvaltning av vissa 

elektriska anläggningar. 

Propositionen överlämnas till 

riksdagen inom kort. 

24 

Maud Olofsson skriver avslutningsvis 

att ”Den förra regeringen 

har lämnat efter sig en i 

dessa avseenden tandlös lag” 

och hon summerar den förändring 

som väntar med orden 

”Genom en förändrad lagstiftning 

kommer förvaltaren och 

tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen 

att ges 

de förutsättningar som hittills 

saknats”. 

Avgörande för 

Ekfors kraft i juni 

Den planerade huvudförhandlingen 

som ska avgöra om Ekfors 

Kraft ska inlösas av staten är 

flyttad till den 3-4 juni i år. 

Den ursprungliga planen var 

att förhandlingarna i Umeå 

hovrätt skulle hållas i januari 

men enligt Energimarknadsinspektionens 

jurist Sara Källeskog 

tvingades myndigheten 

anlita en ny advokatbyrå för 

målet. Upphandlingen av tjänsterna 

skulle följa reglerna och 

nu blev det advokatbyrån 

Wistrands i Göteborg som ska 

företräda myndigheten. 

Ekfors Kraft överklagade tidigare 

Fastighetsdomstolens dom 

från 13 juni som innebar att 

kraftbolagets elnät och fastigheter 

skulle tvångsinlösas av staten. 

 

Besök 

Elbranschens 

webbplats: 

www. 

elbranschen.nu

– Ledningen mellan Järpströmmen 

och Nea är viktig för 

den nordiska elförsörjningen 

som kommer att förbättras både 

lokalt, regionalt, nationellt och 

delvis i övriga Norden, säger 

Svenska Kraftnäts vikarierande 

generaldirektör Sture Larsson. 

Bakom satsningen står Svenska 

Kraftnät och energibolagen Fortum 

och Jämtkraft. De ska nu 

säkra produktion och överföring 

av el för framtiden. 

I början av sommaren 2008 

inleds de första arbetena. 

Svenska Kraftnät och norska 

Statnett börjar då bygga en ny 

400 kV-ledning mellan stationerna 

Järp-strömmen i Jämtland 

och Nea i Norge. Förstärkningar 

behöver också göras i Järpströmmens 

ställverk för att ansluta 

den nya ledningen som ersätter 

den stamnätsledning på 275 kV 

som togs i drift 1960. Den nya 

ledningen beräknas vara i drift 

under 2009. I samband med 

byggandet att den nya ledningen 

mellan Sverige och Norge kommer 

Jämtkraft att förstärka sina 

region- och lokalnät. 

En av fem prioriterade 

förbindelser 

Ett led i detta är att Jämtkraft 

delvis tar över den kraftledning 

mellan Järpströmmen och Nea 

som Svenska Kraftnät i dag äger. 


Kartan visar Svenska Kraftnäts 400 kV-stamnätsledning (rödmarkerad) mellan Järpströmmen och Nea i Norge. Den nya 

sträckningen av Jämtkrafts regionnätsledning (blå-markerad) utnyttjar en del av Svenska Kraftnäts tidigare ledningsnät. 

Storsatsning i Jämtland 

stärker nordisk elförsörjning 

En ny stamnätsledning för el byggs mellan Sverige och Norge. Regionnätet 

förstärks och fyra vattenkraftverk moderniseras. Sammanlagt investeras 

närmare 500 miljoner kronor. 

25 

Jämtkraft kommer också att förstärka 

Järpströmmens ställverk. 

Vidare kommer Fortum att 

förnya sitt kraftverk i Järpströmmen, 

inklusive ställverk och styroch 

kontrollutrustning. Samtidigt 

byter man kontrollutrustning 

i kraftverken vid Anjan, 

Torrön och Juveln som tekniskt 

hänger ihop med kraftverket i 

Järpströmmen. 

– Den nya stamnätsledningen 

mellan Järpströmmen i Sverige 

och Nea i Norge är en av de fem 

prioriterade elförbindelser som 

vi kommit överens om i Norden 

att bygga. De är alla strategiskt 

viktiga för att öka kapaciteten 

och driftsäkerheten i det nor- 

diska kraftsystemet, säger Sture 

Larsson. 

Förbättrad 

redundans 

Svenska Kraftnät kommer också 

att uppföra en unik stolpe i den 

nya kraftledningen, designad av 

den lokala konstnärinnan Anna 

Cronheden från Åre. 

Jämtkraft investerar ungefär 

100 miljoner kronor i projektet. 

– Jämtkraft vill säkerställa 

tillräcklig elkapacitet för att 

försörja hela regionen och 

längre västerut under överskådlig 

framtid. Projektet kommer 

att innebära att vi betydligt 

snabbare än i dag kan återställa 

elleveranserna till hela 

Åre-regionen efter ett eventuellt 

elavbrott, säger Jämtkrafts 

vd Anders Ericsson. 

Fortum satsar totalt 45 miljoner 

kronor i det gemensamma 

ställverksprojektet och på att 

uppgradera de egna vattenkraftverken 

Järpströmmen, Anjan, 

Torrön och Juveln.

Energimyndigheten har på 

regeringens uppdrag, i samverkan 

med Svenska Kraftnät, tagit 

fram ett förslag på hur elförsörjningen 

ska tryggas i kriser när eltillgången 

är begränsad och vilka 

mottagare som ska prioriteras. 

Myndigheten föreslår att verksamhet 

som skyddar befolkningens 

liv och hälsa, viktiga 

samhällsfunktioner och rättssäkerheten 

ska prioriteras högst. 

Därefter kommer industrin, 

som under en tid måste minimera 

eluttaget. 

I tredje hand kommer användare 

som har stor ekonomisk 

eller miljömässig betydelse för 

samhället. 

Ingen användare föreslås få 

någon ersättning för elavbrotten 

när de kopplats bort enligt prioriteringsordningen. 

Lokala prioriteringar 

föreslås 

Svenska Kraftnät ska besluta om 

bortkoppling vid nationell elbrist. 

Lokala nätföretag och kommuner 

föreslås få rätt att koppla 

bort användare och göra lokala 

prioriteringar. 

– Privatpersoner är ju beroende 

av att samhällets krishantering 

blir bättre lokalt. Vilka 

hushåll som ska kopplas bort får 

lokala aktörer avgöra, det kan vi 

inte göra centralt, säger Mikael 

Toll, projektledare på Energimyndigheten. 


Sträng prioritering vid elkriser 

Samhällets behov måste komma först när stormar och kriser orsakar 

elbrist – först vård av sjuka, sedan industrins behov. Så kan Energimyndighetens 

prioritering sammanfattas. 

KJELL DUBERG 

När Sverige blir svart gäller en tuff prioriteringsordning. 

26 

Bortfall av elförsörjningen eller 

brist på el kan få katastrofala 

följder för olika användargrupper. 

Elavbrotten i Kista år 2001 

och 2002, stormen i södra Sve- 

rige 2003, stormen Gudrun 

2005 och stormen Per 2007 

orsakade, bortsett från allt 

lidande, oerhörda skador som 

kostade miljarder kronor. 

Regionvis bortkoppling 

alltför trubbig 

Svenska Kraftnät har i dag möjlighet 

att regionvis koppla bort 

elnäten för att undvika en total 

kollaps i det nationella nätet. 

Men det anses vara ett för grovt 

medel som drabbar verksamheter 

som samhället prioriterar 

högt. 

Bortkopplingen motiveras av 

tekniska skäl, för att skydda 

balansen i elsystemet. Den ska 

vara ”rättvis” och styrs inte av 

olika användares behov. Förslaget 

kräver ändringar i den ellag 

som är från 1996 och ändringar i 

reglerna för krishantering och i 

instruktionen till Krisberedskapsmyndigheten 

samt den nya 

myndigheten för olyckor och kriser. 

I stort sett alla remissinstanser 

är positiva till förslaget. 

Energimyndigheten vill att pilotförsök 

görs i några kommuner 

under 2008 samt att myndigheten 

får i uppdrag att formulera 

förslag till regeringen senast den 

1 december 2009. Då skulle en 

landsomfattande planering och 

regionala försök kunna göras 

under 2011. 

Platsannonsera på Elbranschens webbsida! www.elbranschen.nu 

Utbilda dig! 

Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi . 

Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare. 

www.trinergi.se/kurser | 019-18 86 60

Gör en bra investering 

– vidareutbilda dig inom elteknik! 

ELBESIKTNING 

Tele/Data 

Elanläggningar 

Maskiners elutrustning 

Egenkontroll 

För information se www.sifu.se 

eller kontakta Karl-Henrik Adolfsson, tel 031-350 55 64, karl-henrik.adolfsson@sifu.se 

Annika Rosengren, tel 031-350 55 63, annika.rosengren@sifu.se 

Kraftfullt sortiment 

som ger energi 

Att vi på Tufvassons har Sveriges 

bredaste sortiment av kapslade 

transformatorer känner du 

kanske till. Men vi har även ett 

kraftfullt sortiment av okapslade transformatorer 

och en mängd andra produkter, så att du kan köpa 

alla transformatorer du behöver hos en och samma leverantör. 

Och framför allt med en och samma kvalitet: Den högsta. 

För fler energikickar, 

anslut till www.tufvassons.se 

Kretskortstransformatorer, toroider och 1-fas transformatorer är bara 

några exempel från vårt stora sortiment. Hos Tufvassons hittar du även 

3-fas transformatorer, belysningstransformatorer och primärswitchade 

likriktare – tillsammans med marknadens bredaste sortiment av kapslade 

transformatorer. Skulle du mot förmodan sakna något, skräddarsyr vi 

helt enkelt den transformator du behöver!

RICCARDO SCARDIGLI 

Kärnkraftens vara eller inte 

vara har debatterats flitigt i Italien 

de senaste åren. Det enorma 

beroendet av olja från arabländerna 

och gas från Ryssland 

har visat sig vara riskfyllt och nu 

måste politikerna börja tänka på 

alternativ. Hittills har få öppet 

vågat tala om satsningar på kärnkraft 

men det håller på att förändras. 

Sakta med säkert ökar 

antalet ledande politiker som 

ställer sig bakom en ny energipolitik 

med kärnkraften som viktig 

ingrediens. 

Satsa på framtidens 

kärnkraftsteknologi! 

Avgående produktionsministern 

Pierluigi Bersani har gjort en 

helomvändning jämfört med 

vänsterkoalitionens försäkringar 

före valet för två år sedan att 

ingen kärnkraft var aktuell. Han 

har flera gånger de senaste 

månaderna talat om nödvändigheten 

av att se över beslutet och 

redan nu börja satsa på framtidens 

kärnkraftsteknologi. 

– Vi har inte råd att förlora 

ännu en möjlighet. Framtidens 

kraftverk kommer att vara små 

och utan avfall, varför skulle vi 

avstå från dem? Vår energiförsörjning 

i dag är farligt nära en 

kollaps, konstaterade han för en 

tid sedan. 

Även om han stött på rejält 

motstånd från delar av regeringen, 

med premiärministern 

Romano Prodi i spetsen för nejsägarna, 

lyckades han få igenom 

linjen att Italien redan nu ska 

investera i forskning på kärnkraftsområdet. 

Som ett första 

steg har man skrivit under flera 

samarbetsavtal med USA:s 

regering. Meningen är att det 

ska ske gemensamma satsningar 

på utveckling av framtidens 

kärnkraftsteknologi. 

Italienska kärnkraftverk 

om två decennier 

Pierluigi Bersani har själv flera 

gånger sagt att detta är första steget 

mot italienska kärnkraftverk 

om 20 år. Många inom högerkoalitionen 

är av samma uppfattning, 

så satsningarna på kärnkraft 

lär fortsätta, oavsett vem som vinner 

nyvalet som ännu inte har hållits 

när detta skrives. 


ITALIENSK MARSCH 

IN I KÄRNKRAFTSSAMHÄLLET 

I Italien fortsätter diskussionen om kärnkraft. Den fallande regeringen har startat 

forskningssamarbete med USA och Enel bygger kärnkraft i Frankrike. Och oavsett hur det 

går i nyvalet lär satsningarna öka. 

RAPPORT: 

KRISTINA WALLIN 

28 

Kärnkraftslinjen stärks naturligtvis 

genom Enels avtal med 

franska Edf om rättighet att 

delta med en åttondel i det nya 

EPR-kärnkraftverk som fransmännen 

tänker bygga och med 

möjlighet att få investera även i 

de kommande fem verken. Detta 

är första gången som Enel går in 

direkt med finansiering i ett 

kärnkraftverk. 

Edf får också rätt att delta i 

liknande projekt som Enel kan 

komma att starta i andra länder. 

Även om inga sådana är på 

gång just nu, tyder det på att 

bolaget kommer att satsa i 

något annat närliggande land i 

väntan på att det första framtida 

kärnkraftverket ska byggas 

i Italien. 

Att så kommer att bli fallet 

inom en snar framtid råder det 

allt mindre tvekan om. Politikerna 

vet redan att alternativen 

är få, frågan är bara hur de ska 

kunna övertyga folket. Rädslan 

är fortfarande stor efter olyckan i 

Tjernobyl och för de flesta är nysatsning 

ett tabu. 

Skär pipor i CO2-vassen 

Medlemmarna i en av de största italienska jordbruksorganisationerna, 

Cia (Confederazione Italiana Agricoltori) ska satsa på energibesparing 

och solcellspaneler. 

Enligt avtal med Enel kommer Cia:s medlemmar att få rabatt på solcellsanläggningar. 

Eftersom regeringen redan ger bidrag till och skattelättnader 

för solcellerna kommer det att bli förhållandevis billigt för 

bönderna. Dessutom ska de få gratis energirådgivning och rabatt på 

el och gas från Enel. 

Det hela är ett led i försöken att få ner Italiens koldioxidutsläpp enligt 

det s.k. Kyoto-protokollet. Italien är starkt beroende av olja för elproduktionen 

och många jordbrukare använder också olja för att värma 

upp sina växthus.

JSKL3-SQL 

Linjejordningsdon 

Svensk kärnkraft 

är bra för både miljön och samhället. 

Ger inga växthusgaser. 

Ger inga försurande utsläpp eller 

hälsovådliga rökgaser. 

Producerar mycket och billig elström 

– en livsnödvändighet för svensk 

basindustri och vår fortsatta välfärd. 

Tar ansvar för sitt avfall över hela 

livscykeln. 

Vilka andra energikällor gör det? 

Miljövänner för kärnkraft 

www.mfk.nu mfk@mfk.nu 

Box 83, 430 24 Väröbacka 

MRS 24 

Manöverstång 

Elsäkerhet och 

produktkvalitet 

Jordningsdon JSKL3-SQL används som linjejordningsdon 

för friledning, låg- och högspänning 0,4 - 52 kV. 

Jordningsdonet är försett med snabblåsningsklämma 

JSKL-SQL. Denna klämma åtdrages mot ledare med 

endast ett varv och kan placeras snett mot lina vilket 

avsevärt underlättar applicering. För manövrering av 

ledarklämmorna används manöverstång MRS. 

Utrustningen från Ragnar Stålskog AB uppfyller 

de högsta kraven på tillförlitlighet, hanterbarhet 

och användarvänlighet. Utrustningen har 

genomgått mycket krävande prover. 

Kontakta oss för vidare information tel 08-594 211 80 

RAGNAR STÅLSKOG AB 

– för säkerhet med EL 

Box 701, 194 27 Upplands Väsby 

Besöksadress: Instrumentvägen 6 

Tel: 08–594 211 80, Fax: 08–590 882 91 

www.stalskog.se, rs@stalskog.se 

Ett multiverktyg 

på 4 hjul. 

www.unimog.nu 

Mönsterås, Tel: 0499-490 50 

Generalagent för DaimlerChrysler AG i Sverige Mercedes-Benz Unimog.

De flesta finländare vet att 

landet saknar tillräcklig egen 

elproduktion. 

– En klar majoritet anser att vi 

ska producera mer egen el och 

importera mindre. Som mest 

importerade vi 2005 när vi köpte 

20 procent av den el vi konsu- 

merade, säger Pekka Tiusanen, 

marknadsdirektör på Finsk 

Energiindustri, och undrar om 

det möjligen kan vara världsrekord. 

Det nämnda året kunde både 

Sverige och Norge exportera 

eftersom det fanns mycket vat- 


Ny aktör på finsk 

Hittills har det varit Industrins Kraft, TVO, och Fortum som 

identifierats med stora kraftanläggningar i Finland men nu blandar sig 

det nybildade bolaget Fennovoima i leken och förklarar sig villigt att 

bygga ny kärnkraft på en av fyra utpekade orter. 

Rapport: Reinhold Andefors 

För närvarande pågår arbetet med den tredje reaktorn i Olkiluoto på Finlands 

sydostkust. Det är den femte reaktorn på finsk mark men båda sexan och sjuan tycks nu 

vara på gång. 

Pekka Tiusanen är 

marknadsdirektör vid Finsk 

Energiindustri. 

30 

ten i kraftverksdammarna. 

– Ryssland hade också mycket 

el att sälja eftersom dess ekonomiska 

tillväxt inte var lika stark 

som i dag. Framöver kommer 

sannolikt inte ryssarna att kunna 

exportera lika mycket eftersom 

den inhemska elanvändningen 

har ökar lavinartat. 

Men Pekka Tiusanen vet att 

Ryssland har ett 30-tal nya kärnkraftverk 

på skrivbordet. 

– Sverige, Norge och Ryssland 

har under lång tid varit våra 

stora leverantörer av el men 

framtidens elbalans kring Östersjön 

är osäker. 

Sjökabeln till Estland 

ingen räddningsplanka 

I det perspektivet är det viktigt 

att Finland ser om sitt eget hus 

och i högsta möjliga grad blir 

självförsörjande. 

Pekka Tiusanen menar att den 

nya sjökabeln mellan Finland 

och Estland inte är någon 

särskilt trygg räddningsplanka. 

– Den har begränsad kapa- 

citet, 350 MW, och om den används 

fullt ut kan det röra sig om 

4 TWh per år som kan importeras 

från Estland. Men vi vet nu 

med ett års erfarenhet att totaleffekten 

mycket sällan utnyttjas. 

Ett orosmoment är dessutom att 

Estland och baltstaterna inom 

några år kommer att få stora problem 

med sin egen elförsörjning. 

Kärnkraftverket i Ignalina i 

Litauen ska stängas 2009 och 

värmekraftverket Narva i Estland 

ska också stängas av miljöskäl 

inom något år. Då blir det 

knappast utrymme för någon 

export till Finland. 

Svajig elbalans 

kring Östersjön 

Pekka Tiusanen frågar sig hur 

problemet ska lösas. 

Sveriges officiella hållning är 

att kärnkraften ska avvecklas, 

förmodligen utan att hinna ersättas 

av likvärdig kraftproduktion. 

Vattenkraften är nyckfull, 

både i Sverige och i Norge. Skillnaden 

mellan våtår och torrår 

kan vara så stor att det motsvarar 

minst två kärnkraftsblock. Finland 

har inte i modern tid varit 

självförsörjande på el. Ryssland 

som hjälpgumma kan snart vara 

ett minne blott och stora delar 

av baltstaterna kan slockna inom 

två-fem år. 

Det ser mörkt ut! 

Vi vet att det tar minst fem år 

innan ett nytt stort kraftverk kan 

fasas in på elnätet och ytterligare 

några år om det är ett kärnkraftverk. 

Den svajiga elbalansen i Östersjöområdet 

kommer att kräva 

många nya kraftverk! 

Sexan och sjuan 

på gång 

Uppförandet av den femte 

kärnkraftsreaktorn pågår sedan 

några år i Olkiluoto på finska 

sydostkusten. Om tidtabellen 

hålls ska den fasas in på elnätet 

2011. 

En sjätte och kanske senare 

en sjunde reaktor diskuteras. 

Det finns tre intresserade: 

TVO, Fortum och Fennovoima. 

TVO vill bygga en fjärde reaktor 

i Olkiluoto.

Fortum vill bygga en tredje reaktor 

i Lovisa. 

Fennovoima vill bygga en 

reaktor på en av fyra utvalda nya 

platser i Finland, tre i norra 

delen av landet. 

– I dagsläget lutar det inte åt 

något av alternativen, säger Pekka 

Tiusanen. 

Först ska alla tre bolagen ta 

fram miljökonsekvensbedömningar 

och peka ut de orter där 

de vill bygga kraftverken. Sedan 

ska berörda kommuner acceptera. 

Kommunerna kan sägas ha 

vetorätt. 

Omständlig 

process 

Därefter tar den rikspolitiska 

processen vid där regeringen 

genom näringsminister Mauri 

Pekkarinen först ska lägga 

ärendet på bordet och för- 


kärnkraftsscen 

Elbalansen runt Östersjön är svajig och Fennovoima 

har föreslagit fyra olika platser för den nya välbehövliga 

reaktor man vill bygga. 

Tredje reaktorn i Olkiluoto. 

31 

Rysk kärnkraftsproduktion har hållit Finland under 

armarna men nu behöver ryssarna själva sin el. 

bereda det för regerings- och 

riksdagsbeslut. 

Allt är noga beskrivet i den 

finska kärnenergilagen från 

1987. Där framgår att ett investeringsbeslut 

inte får fattas före 

principbeslutet. 

Om villkoren uppfyllts enligt 

Juha Naukkarinen är vd 

för Finsk Energiindustri. 

kärnenergilagen ska byggnadstillstånd 

därefter beviljas av 

regeringen. 

Drifttillstånd ska likaså beviljas 

av regeringen om kärnenergilagen 

följts och om arbets- och 

näringsministeriet har godkänt 

planen för hur kostnaderna för

Fennovoima 

kärnavfallets hantering ska bestridas. 

Dessutom ska projektet i dess 

olika skeden under processens 

gång ha tillstånd enligt miljöskyddslagen, 

vattenlagen och 

markanvändnings- och bygglagen. 

– Det kan komma in tre ärenden 

om ett nytt kärnkraftverk 

men endast ett kommer att gå 

vidare till beslut, är Pekka Tiusanen 

ganska säker på. 

Majoritetsbeslut gäller 

utan politiskt tjafs 

Vad han har hört är ambitionen 

att ett beslut om att bygga eller 

inte bygga en sjätte kärnkraftsreaktor 

ska komma under denna 

mandatperiod som omfattar fyra 

år från våren 2007. 

Finns det någon diskus- 

sion om att strategiskt 

etablera ett nytt stort kraftverk 

i norra Finland för att 

trygga elförsörjningen där? 

– Ja, Fennovoima har framfört 

detta med stöd av stora industrier. 

Men annars har vi goda 

transmissionsförbindelser mellan 

södra och norra Finland så 

detta ska inte vara avgörande. 

Det som kan bli et problem är 

att i södra Finland hitta en tillräckligt 

stor plats för ett nytt 

kraftverk. I södra Finland är 

mycket bebyggt, det finns få 

stora tomma områden. 

Försöker politikerna att 

hitta en bred politisk lösning, 

över partigränserna? 

– Inte vad jag känner till. I 

Finland söker vi en majoritetslösning 

och så beslutar vi. 

Hur går diskussionerna om 


Bolaget bildades så sent som våren 2007, med E.ON som stark intressent tillsammans med Rauman 

Energia, Outokumpu, Boliden och Katterö. 

För E.ON är det här en möjlighet att komma in på den finska producentmarknaden ”i nya kläder” 

eftersom bolaget så sent som våren 2007 av kommunens förtroendevalda i Lovisa nekades att bygga 

ett nytt kärnkraftverk norr om Fortums verk på Hästholmen i Lovisa. 

För Boliden och Outokumpu är Fennovoima en möjlighet att få mer elproduktion i det nordiska 

systemet efter att den tänkta transmissionsförbindelsen för import av rysk el från kärnkraftverket 

Polarnie Zory på Kolahalvön till stamnätet i mellersta Finland stötte på svårigheter. 

Den tänkta reaktorn eller reaktorerna blir på 1 500-2 500 MW på följande alternativa orter i Finland: 

Kristinestad, Pyhäjoki, Strömfors och Simo. 

Konceptet bygger på att Fennovoimas delägare ska få prismässigt skälig och stabil el till självkostnadspris 

i relation till ägarandelen. 

Det finns fyra alternativa lokaliseringsområden för kärnkraftverket (se karta på sid 31): 

• Området Norrskogen och Kilgrund på finska västkusten i kommunen Kristinestad. Avståndet till 

Kristinestads centrum är ungefär 35 km. 

• Udden Hanhikivi i Pyhäjoki kommun på finska västkusten. Avståndet till Pyhäjoki centrum är 

ungefär 12 km. 

• Ön Kampuslandet och Gäddbergsöns udde i Strömfors kommun på finska sydkusten. Avståndet till 

Strömfors centrum är ungefär 30 km. 

• Karsikkoniemi och ön Laitakari utanför i Simo kommun längst in i Bottenviken. Avståndet till Simo 

centrum är ungefär 20 km. 

Tidplanen för byggandet av Fennovoimas första kärnkraftverk är följande: Miljökonsekvensbeskrivningen 

planeras bli klar hösten 2008, med nödvändiga beslut tidigt våren 2009. Målet är att starta 

produktionen i det nya kärnkraftverket senast år 2018. 

32 

kärnkraft i Finland? 

– Det finns fortfarande ett 

stort motstånd men det är tillräckligt 

stor majoritet för ett ”ja” 

bedömer jag. Miljöpartiet De 

Gröna är mest uttalade motståndare. 

Kärnkraftverk 

planeras i Estland 

Hur förhåller sig staten till 

finansiering av projekten? 

– Den finska staten deltar inte 

som finansiär, förutom att man 

äger 51 procent i fortum som är 

en av intressenterna. Men Fortum 

är ett börsnoterat företag 

som fungerar som ett privat företag. 

De som ska bygga kärnkraftverken 

måste skaffa egna lån i 

utlandet. Vi har inte tillräcklig 

finansiell styrka i landet för att 

klara av så här stora investeringar. 

Pekka Tiusanen är saklig och 

korrekt i sina analyser och verkar 

ha (h)järnkoll på den problematiska 

elbalansen kring Östersjön. 

Strax innan vi avslutar samtalet 

säger han: 

– Jag hörde i dag att det finns 

långt gångna planer på att bygga 

ett nytt kärnkraftverk i Estland. 

Det skulle förbättra situationen 

något. Det lär finnas möjliga 

platser men det tar många år 

innan det kan leverera el. 

Något måste dock göras för 

situationen är inte så bra, som 

Pekka försiktigt uttrycker det. 

Finlands elbehov 

Elanvändningen i Finland 

fortsätter att öka. År 2006 

användes cirka 90 TWh 

och siffran bedöms årligen 

öka med 1,2 procent fram 

till år 2020 då totalanvändningen 

enligt Finsk Energiindustri 

rf skulle vara 107 

TWh. 

Finsk Energiindustri rf 

Finsk Energiindustri är en näringspolitisk och arbetsmarknadspolitisk 

intresseorganisation för el- och fjärrvärmesektorn. Verksamheten 

består dels av produktion och anskaffning, överföring 

och försäljning av el samt fjärrvärme och fjärrkyla, dels projektering, 

drift, underhåll och byggande av nät och kraftverk samt 

övriga tjänster inom branschen. 

Bolaget heter Energiateollisuus på finska.

Först ut är Industrins Kraft, 

TVO, som redan har lämnat sin 

utredning över miljökonsekvenserna 

för en fjärde kärnkraftsreaktor 

i Olkiluoto till näringsministeriet. 

TVO har kommit så långt i 

sina planer att man i princip 

skulle kunna lämna in ansökan 

till riksdagen för att få ett 

principbeslut om ny kärnkraft. 

Men man väntar med detta 

eftersom förutsättningarna kan 

ändras något. TVO måste invänta 

kommande utlåtanden 

från intresseorganisationer, 

myndigheter och grannländer. 

Enligt överingenjör Jorma 

Aurela på näringsministeriet 

har allmänheten en lagstadgad 

rätt att inom 60 dagar kommentera 

den inlämnade miljörapporten 

och efter det har myndigheterna 

ytterligare två månader 

på sig att komma med sina utlåtanden. 

Det innebär att TVOs 

miljökonsekvensutredning blir 

färdigbehandlad först i mitten av 

juni. 

Inväntar troligen 

alla ansökningar 

Fortum räknar med att kunna 

lämna in sin utredning till ministeriet 

under sommaren och 

också för Fortums del gäller den 

fyra månader långa behandlingstiden. 

Det tredje aktören Fennovoima 

ligger tidtabellsmässigt 

efter sina två konkurrenter. Fennovoima 

har som nämnts i föregående 

artikel för avsikt att utreda 

och miljökonsekvensbedöma 

fyra olika orter i Finland och det 

arbetet beräknas inte bli klart 

förrän tidigt 2009. 

Regeringen kan välja att 


Finlands statsminister Matti Vanhanen menar att det behövs ytterligare en reaktor och beslut om den finska sexan 

väntas komma under innevarande mandatperiod som sträcker sig fram till våren 2011. Förberedelserna för regering och 

riksdag sköts av näringsminister Mauri Pekkarinen (t.h.). 

TVO har snabbutrett för 

fjärde reaktorn i Olkiluoto 

I Olkiluoto i sydvästra Finland byggs just nu landets femte reaktor. 

Den beräknas kunna tas i drift först om tre-fyra år och den blir då ett mycket 

värdefullt tillskott. Men det är långt ifrån tillräckligt för att klara den finska 

elbalansen. 

– Vi har tre stora aktörer som tävlar om att få bygga en sjätte och kanske 

också en sjunde reaktor, berättar Pekka Tiusanen, marknadsdirektör för 

branschorganisationen Finsk Energiindustri. 

33 

behandla ansökningar om att få 

bygga ny kärnkraft efter hand 

som de kommer in eller att invänta 

Fortums och Fennovoimas 

ansökningar innan de slutgiltigt 

behandlar dem. 

Näringsminister Mauri Pekkarinen 

har sagt att han räknar 

med att den sittande regeringen 

ska kunna behandla alla ansökningarna. 

TVO och Fortum slog sig ihop 

om byggandet av Olkiluoto 3 på 

slutrakan. Den här gången väntar 

sig experter att alla tre kärnkraftsbolagen 

ska driva sina egna 

projekt åtminstone fram till 

principbeslut. 

Olkiluoto slog 

rekord 

Olkiluoto slog produktionsrekord 

under 2007 med 14,4 

TWh. Det motsvarade cirka 16 

procent av Finlands elkonsumtion. 

Olkiluoto 1 producerade 

7,3 TWh med en tillgänglighet 

på 97,5 procent medan Olkiluoto 

2 producerade 7,1 TWh 

med tillgängligheten 93,7 procent. 

Tillsammans producerade 

blocken 14,4 TWh med 95,6 

procents tillgänglighet, vilket är 

bra i en internationell jämförelse. 

 

Olkiluoto 3 

Olkiluotos tredje reaktor 

håller på att färdigställas 

väster om de två tidigare 

reaktorerna. Den finska 

regeringen gav klartecken 

2002, bygget startade 2005 

och anläggningen ska kopplas 

in på elnätet 2011 enligt 

tidplanen. Reaktorn är på 

1 600 MW och det är den 

största enskilda investeringen 

i Finland med cirka 

tre miljarder euro. Det 

franska bolaget Areva är 

huvudentreprenör och när 

reaktorn är i drift beräknas 

uppemot 200 personer vara 

anställda 

Besök 


webbplats: 

www. 

elbranschen.nu

Investeringen skapar 90 nya 

jobb vid fabriken i Torneå och 

den är en viktig del i Outokumpus 

strategi att öka andelen 

långt förädlade produkter för att 

bli mindre beroende av till 

exempel nickelprisets upp- och 

nedgångar. 

– När investeringen i Torneå 

blir klar 2010 kommer vi att 

kunna stå emot volatiliteten på 

marknaden mycket bättre, säger 

Juha Rantanen. 

Nickelprisets ras i slutet av 

fjolåret påverkade Outokumpus 

resultat för 2007 negativt och 

enligt Rantanen kommer det 

även att synas i resultatet för 

första kvartalet i år. 

Man satsar nu på att bredda 

produktutbudet och även investeringen 

i svenska Avesta har 

som mål att höja förädlingsgraden 

på Outokumpus produkter. 

Betalar dubbelt 

för utsläppsrätterna 

Trots att ståljätten beslutat att 

satsa i Torneå känner Rantanen 

fortfarande stor oro för de inhemska 

elpriserna. Han är väl 

medveten om att priset på el 

kommer att stiga i och med handeln 

med utsläppsrätter och på 

grund av europeiska unionens 

klimat- och energimål. Det kommer 

att kosta att dra ner på utsläppen 

av koldioxid. 

Outokumpu hör till den grupp 

elintensiva industrier som anser 

sig betala dubbelt för utsläppsrätterna. 

Dels har bolaget betalat 

för utsläppsrätter man själv 

eventuellt behöver utöver den 

kostnadsfria tilldelningen, dels 

betalar man för elproducen- 


Utsläppsrätter hotar 

storsatsande Outokumpu 

Outokumpu investerar över 300 miljoner euro i tillverkning av långt förädlat 

rostfritt stål vid stålverket i Torneå. 

– Men EUs mål för neddragning av koldioxidutsläppen oroar. Vi förstår att det 

innebär höjda elpriser, kommenterar Outokumpus vd Juha Rantanen. 

34 

ternas utsläppsrätter i form av 

höjda elpriser. 

Det som lindrar oron något är 

att Outokumpus energiförbrukning 

i Torneå inte kommer att 

öka nämnvärt i och med investeringsbeslutet. 

Däremot finns 

det nya investeringar som bolaget 

skulle vilja sjösätta men som 

enligt Rantanen får vänta till 

dess att ledningen ser hur energipriserna 

utvecklas. 

Ett kraftverk i närheten 

vore inte fel 

Outokumpu är stor delägare i 

kärnkraftsbolaget Fennovoima 

som har meddelat regeringen att 

man vill bygga ny kärnkraft och 

därför ska utreda förutsättningarna 

för lokalisering på fyra 

utpekade orter, varav en ett par 

mil söder om stålverket. 

– Blir Fennovoimas kärnkraftverk 

verklighet, vet vi vad vi 

betalar för vår el under lång tid 

framöver, säger Rantanen förhoppningsfullt. 

Outokumpu har inlett ett 

energisparprogram med målet 

att alla fabriker ska dra ner sin 

energiförbrukning med två pro- 

EUs mål för neddragning av koldioxidutsläppen oroar. 

Vi förstår att det innebär höjda elpriser, kommenterar 

Outokumpus vd Juha Rantanen. 

cent och alla kontor med fem 

procent. 

För att minska utsläppen av 

koldioxid ska man se över utsläppen 

från företagets bilar och 

främja videokonferenser i stället 

för att låta anställda flyga till 

möten. 

– Trots att nickelpriset rasade 

under hösten 2007 klarade vi 

resultatmålet men utvecklingen 

är sådan att vi behöver en stabilare 

affärsmodell, påpekar Rantanen. 

På försommaren 

fattas beslut om Indien 

Förutom investeringar i längre 

förädlade produkter satsar Outokumpu 

på att sälja mera direkt 

till slutanvändarna och på att 

öka sin geografiska bredd. Man 

har också för avsikt att öppna ett 

nytt servicecenter i Stuttgart i 

södra Tyskland. Där har Outokumpu 

stora kundgrupper inom 

till exempel bilindustrin och tillverkare 

av hushållsutrustning 

och vitvaror. 

Under 2008 kommer man att 

fatta ytterligare beslut om geografisk 

spridning. Outokumpu 

undersöker möjligheten att starta 

produktion i Indien och eventuellt 

använda utrustning från 

brittiska Sheffield för ändamålet. 

 

Platsannonsera 

på 


webbplats: 

www. 

elbranschen.nu

Blybatterier som drev de första 

elbilarna kring sekelskiftet 1900 

har förbättrats avsevärt. Nu 

finns även andra batterityper 

med två à tre gånger högre 

energidensitet. Sedan är det 

dock svårt att komma mycket 

längre med elektricitetslagring i 

batterier ens teoretiskt. Det 

räcker ändå för att BEV (Battery 

Electric Vehicle) mycket väl kan 

vara en bra lösning för många 

urbana människors förflyttningar, 

där kollektivtrafik inte 

passar in. I Norge är Th!nk City 

redan i serieproduktion liksom 

många liknande projekt världen 

över. 

HEV (Hybrid Electric Vehicle) 

är den elbilstyp som röner störst 

intresse för närvarande och inte 

minst PHEV (P för Plug in). 

Hybrider får dock betraktas som 

en övergångslösning. Det är dyrt 

med dubbla system. Förespråkarna 

för PHEV hävdar att 80- 

90 procent av flertalet stadsbors 

dagsetapper klaras med eldriften 

om batterierna laddas under natten. 

En kort kemilektion innan 

framtidens bränsleceller förs på 

tal. Väte (H) och syre (O) har 

var för sig en viss mängd kemiskt 

bunden energi. Förenas de bil- 

das vatten (H 2O), vars kemiskt 

bundna energi är mindre än ”föräldrarnas” 

sammanlagda. Skillnaden 

är den värmeenergi som 

alstras när väte brinner, alternativt 

den elenergi som alstras när 

väte förenas med syre i en bränslecell. 

Sistnämnda stavas, med 

det språk som elbilsfolk i dag bör 

vara lite hemmastadda i, FC 

(Fuel Cell). 

I själva verket kan alla kemiska 

reaktioner som alstrar värme 

också arrangeras till en bränslecell 

så att det alstras elektricitet. 

Två är aktuella för fordon: PEM- 

FC (Proton Exchange Membrane) 

som kräver ren vätgas, 

och DMFC (Direct Methanol) 

som får sitt väte direkt från 

metanolen. 

PEMFC är den stora satsningen. 

Problemet är hur man 

ska hantera väte, denna minsta 

och mest läckagebenägna molekyl 

i universum. Den kondenserar 

till vätska först vid minus 

253 °C. Komprimeras den ända 

till 700 bar blir energiinnehållet 

per liter ändå bara knappa sjättedelen 

av bensinens. Till råga 

på allt är den ytterst farlig 


DEBATT I ELBRANSCHEN 

Hög tid att elektrifiera fordonen 

Egentligen borde vi ha valt elspåret i fråga om bilar redan för hundra år sedan. 

Då hade åtminstone transportsektorns andel av bortbränd olja funnits kvar till 

eftervärlden. Föga mening att gråta över spilld mjölk, vi får vara tacksamma 

mot de förutseende människor som tidigt byggde ut den svenska vattenkraften 

och elektrifierade det stationära Sverige plus järnvägen. Nu är det hög tid för 

resten av det mobila samhället. 

J-G HEMMING 

Sladdställ 

Elproman erbjuder ett brett sortiment av sladdställ. 

Ett flertal varianter enligt olika länders standard 

finns för omgående leverans. 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp www.elproman.se 

Tel. 08-97 00 70 Fax 08-646 31 48 info@elproman.se 

35 

genom att den bildar explosiv 

knallgas i blandning med luft. 

Det talas om en framtida 

väteekonomi med denna PEM- 

FC. Hur producerar, lagrar, 

transporterar, distribuerar och 

tankar man ren vätgas? Vid 

Tsinghua University i Peking har 

man genomfört en stor vetenskaplig 

utredning om detta. Den 

jämför 11 noggrant specificerade 

alternativa hanteringskedjor 

för väte till fordon. Den ekonomiskt 

gynnsammaste och från 

säkerhetens synpunkt bästa är 

att ha metanol som energibärare 

i hela kedjan ända fram till tankningsstället. 

Först där tänker 

man sig en ”reformer”, så att 

bilen kan tankas med ren vätgas. 

En reformer ombord blir för dyrt 

och komplicerat. 

Direkt-metanol-bränslecellen 

DMFC har tagits fram av 

George Olah (nobelpris i kemi 

1994) och hans forskargrupp i 

samarbete med NASA. Den 

finns på marknaden sedan ett 

par år i applikationer om några 

tiotal W för mobiltelefoner, digitalkameror, 

laptops och liknande. 

Nyligen marknadsfördes ett 250 

W DMFC-aggregat i USA, avsett 

som alternativ till små reservelverk. 

Det ligger en enorm 

Fler typer finns på www.elproman.se 

potential i att utveckla DMFC 

till effektuttag på 50 à 100 kW. 

Lyckas det har vi en situation, 

där vi vanliga konsumenter kan 

köra ren elbil, utan att behöva 

vare sig ladda batterier eller hantera 

vätgas, bara tanka ”soppa” 

som vi alltid gjort. 

En annan fördel med en 

metanolekonomi, som George 

Olah kallar sitt förslag till lösning 

på energi- och klimatproblemen, 

är den möjlighet den 

ger till mjuk övergång från de 

fossila drivmedlen. Det är inte 

märkvärdigare att anpassa en 

befintlig bensinmotor till metanol 

än det är till etanol. Volvo 

Lastvagnar visar i en färsk utredning 

”Med fokus på klimatfrågan”, 

att metanol och DME 

delar förstaplatsen, när man 

jämför åtta ”fossilfria” dieselalternativ 

i fråga om sju olika kriterier. 

Etanol intar jumboplatsen. 

Det som sist men inte minst 

talar för metanolen är att den, 

förutom av biomassa, kan framställas 

även av CO 2 och väte, 

alltså bokstavligt talat av luftens 

CO 2 och havets vatten. Den är 

därmed inte, som etanolen, konkurrent 

till framställning av livsmedel 

och skogsprodukter på 

planetens åker och skog. 

Vi ska naturligtvis börja 

fånga in CO 2 i kolkraftverkens 

skorstenar, men inte gömma den 

under jord eller havsbotten, vilket 

man nu diskuterar. Sistnämnda 

kallas CCS (Carbon 

Capture Storage, CO 2-infångning 

och -lagring). Vilken utma-

ning för den kemiska industrin 

att ändra detta till CCP (P för 

Processing) och producera metanol 

i stället! 

Kruxet med både metanoloch 

väteekonomin är att det går 

åt elektricitet till elektrolys för 

att få loss vätet ur vattnet. Människan 

borde kunna lösa detta, 

eftersom vi på behörigt säkerhetsavstånd 

har ett underbart 

fusionskraftverk, som heter solen. 

Den kommer att finnas i evigheter 

(5 miljarder år sägs det) 

och öser i varje sekund över oss 

13 000 (trettontusen) gånger 

mer energi i form av värme och 

ljus, än vi i den sekunden globalt 

konsumerar. 

Om inte solcellerna får sitt 

stora genombrott, så har kärnkraftens 

Generation IV en fördel, 

som passar metanolekonomin. 

Flera av dess reaktorer 

arbetar vid så hög temperatur, 

att vatten kan sönderdelas 

termo-kemiskt, vilket är mer 

ekonomiskt än elektrolys. Ett 

kombinat av en sådan reaktor 

och en metanolfabrik kan producera 

stora mängder metanol, 

som sedan distribueras vida 

omkring med befintlig infrastruktur 

av tankbåtar, järnvägstankvagnar 

och tankbilar. 

En eventuell olycka med åtföljande 

spill är i sådana sammanhang 

så gott som harmlös för 

jord och vatten jämfört med oljespill. 



Använt kärnbränsle, 

avfall eller resurs? 

Vi kunde i höstas läsa om 

demonstrationer mot transporten 

av gammalt kärnbränsle från 

Studsvik till Sellafield i England. 

Bränslet ska där upparbetas 

och återsändas till Sverige 

och Oskarshamn i form av moxbränsle, 

en blandning av använt 

uran och plutonium. Använt 

kärnbränsle är alltså en resurs 

och inget avfall som behöver 

begravas i berggrunden och förvaras 

oåtkomligt i minst 100 000 

år. 

Hur stor är då denna resurs 

som Svensk Kärnbränslehante- 

ring (SKB) vill förlägga 500 

meter ner i berggrunden? 

Redan 1978-1982 fördes 140 

ton använt kärnbränsle, som 

kom från reaktorerna O1 och 

O2 i Oskarshamn, till Sellafield 

för upparbetning. Enligt upprättat 

kontrakt mellan Sellafield 

och OKG har OKG redan betalat 

för upparbetningen och ska 

ta hand om 900 kg plutonium 

och 136 ton uran. Denna bränslemängd, 

omvandlad till mox- 

36 

Att som på 1950- och 60-talen 

drömma om små kärnreaktorer i 

fordon à la atomubåtar är inte 

aktuellt, inte ens i fråga om 

transportsektorns ”elefanter” 

som flyg, båt och tåg. Av metanol 

kan kemiindustrin göra alla 

de kolväten vi behöver inklusive 

syntetiska flygbränslen. På järnvägslok 

och fartyg liksom i bussar 

och stora lastbilar är det 

mycket lättare än i en liten personbil 

att arrangera bränslecellsaggregat 

med tillräckligt stora 

och starka tankar för komprimerad 

vätgas. På så vis elektrifierade 

lok och fartyg finns redan 

på försök. I flera storstäder går 

sådana bussar i reguljär trafik. 

Ett lyft i den verksamheten sker 

Hur sluthanterar vi vårt använda kärnbränsle? Är det ett avfall eller en resurs? 

Mox-bränsle är ett redan betalt energikoncept med stor återvinningspotential. 

OLLE ANDERSSON 

OSKARSHAMN 

ELVERKSLIFTAR 

Liftbolaget representerar numera Versalift, som har ett stort och varierat 

program av liftar anpassade för elverk och belysningsunderhåll. 

Modeller finns från 10 m för montering på chassi, pick-up eller skåpbilar 

och med önskad utrustning, t.ex körning av bilen från liftkorgen. 

För mer information, se vår hemsida eller kontakta närmaste kontor. 

Gävle 026-12 47 00 

Falkenberg 0346-71 55 20 

www.liftbolaget.se info@liftbolaget.se 

bränsle, räcker för att driva reaktorerna 

i Oskarshamn i nästan 

ett år. SKB räknar enligt sitt 

senaste FUD-program med att 

slutförvara 12 000 ton använt 

kärnbränsle i berggrunden. 

Räcker för 80 års 

drift i Oskarshamn 

Detta motsvarar en bränsleresurs 

för reaktorerna i Oskarshamn 

som räcker i ungefär 80 år. 

Vidare kan mox-bränslet återcyklas 

tre gånger vilket ger en 

total drifttid på 240 år. Kärnkraftsindustrin 

har därmed i 

Unimog demoturné 2008 

Boka din provkörning av 

Unimog på www.swedmog.se 

eller ring 0499-49050 

under sommarens olympiad i 

Peking, då bussar med bara vattenånga 

i avgasröret ska bidra till 

renare luft. 

Det är fantasieggande, men 

fullt realistiskt, att i framtiden 

tänka sig elproduktion ”in site 

and on demand” (på plats och 

efter behov) som alternativ till 

stora centrala elkraftverk och 

permanenta elnät. I takt med 

introduktion av bränsleceller 

kommer elbranschen att få alltmer 

befattning med sådan icke 

nätansluten elektrifiering. En 

parallell: Vem kunde för 25 år 

sedan drömma om mobiltelefonins 

snabba utbredning?! 

egen regi bränsle för denna 

generation av reaktorer, plus 

nästa generation eftersom bränslecykeln 

ser likartad ut för t.ex. 

Finlands pågående reaktorbygge. 

Kärnkraftsindustrin vet att 

separering och transmutation 

fungerar och kan säkerställa att 

vår kärnkraft blir långsiktigt uthållig 

beträffande bränsleförsörjningen, 

att förvaringstiden i ett 

slutförvar i berggrunden kan 

sänkas från 100 000 år till ca 

700 år och att mängden radioaktivt 

material minskas från 

12 000 till c:a 400 ton. 

Ta time out för 

bergförvaringen! 

Om separering och transmutation 

ges möjlighet att utvecklas 

till ett industriellt användbart 

koncept, kommer det att bli ett 

långsiktigt projekt med många 

lockande utmaningar. Glädjande 

nog finns det kompetens på området 

på svenska högskolor.

KUNSKAPER som finns här 

och nu. Det är dags att ta time 

out för bergförvaring och öppna 

dörren för utvecklingen som 

hunnit ikapp SKBs KBS 3metod. 

Att man gjort stora ekonomiska 

satsningar i går behöver 

inte nödvändigtvis betyda att 

man ska fortsätta i morgon. Det 

vore dåraktigt men samtidigt 

bekvämast. Därför välkomnas 

SKIs och SSIs krav på alternativ 

till KBS 3-metoden. Tid är ingen 

bristvara fast det ibland kan låta 

så från SKBs sida. 

Vill man satsa på separering 

och transmutation kräver detta 

resurser för vidare utveckling av 

tekniken i ett internationellt 

sammanhang. Om en sådan 

satsning på återvinning ska bli 

trovärdig, måste emellertid den 

planerade berggrundsdeponeringen 

läggas på is. Man kan 

inte deponera avfallet i berggrunden 

samtidigt som man 

arbetar på en återvinningsprocess 

genom separering och 

transmutation. 

Metodvalet måste nödvändigtvis 

komma som en följd av 

SKB 

genomarbetade möjliga alternativ. 

Det kanske behövs några årtionden 

i obanad forskareterräng 

för att nå målet, ett nytt alternativ… 

Otroligt stor 

energireserv 

Blir alternativet återvinning har 



37 

vi för våra efterkommande skapat 

en otroligt stor energireserv, 

som inte genererar koldioxid, 

och samtidigt har vi eliminerat 

det 100 000-åriga hotet mot 

deras hälsa, som det deponerade 

kärnbränslet i berggrunden skapar. 

Vidare har vi för omvärlden 

talat om att vi satsar på återvin- 

Att gömma det använda 

kärnbränslet i berggrunden 

är slöseri med 

enorma energiresurser, 

menar artikelförfattaren. 

 

 

 

 

ning. Återvinningens nytta är 

inte nationell utan internationell. 

Återvinner vi mer i Sverige 

minskar behovet av råvara 

någonstans i världen. Då minskar 

också energianvändningen 

och koldioxidutsläppen, som är 

den globala utmaningen i dag 

och långt in i framtiden för oss 

alla här på jorden. Med tekniken 

bränsleåtervinning för kärnkraften 

i våra egna händer, styr vi en 

elproduktion som blir helt koldioxidfri 

under många generationer 

framåt och vi behöver inte 

köpa ett gram uran på den internationella 

marknaden. Den globala 

nyttan och vårt initiativ 

borde vara en självklar och viktig 

del i ett svenskt klimatkoncept. 

Varför så bråttom SKB? Låt 

alternativen ge oss möjligheten 

att välja!

För några år sedan publicerade 

SMHI (Sveriges Meteorologiska 

och Hydrologiska Institut) 

månadsmedeltemperaturer 

för ett stort antal svenska stationer 

fram till 2001 (NORD- 

KLIM). Dessa data visar att klimatet 

i Sverige blev varmare 

mellan 1920 och 1940 för att 

sedan kylas av fram till någon 

gång på 1980-talet. Det har 

sedan åter blivit varmare men 

inte varmare än det var på 1940talet. 

Statistiskt sett har temperaturen 

inte förändrats sedan 

1930-talet och fram till 2001. 

Under den period då stora 

mängder CO 2 släppts ut i atmosfären 

har temperaturen inte stigit. 

Vid förfrågan om temperaturen 

åren efter 2001 har SMHI 

meddelat att data ännu inte är 

tillgängliga. Data för dessa 

intressanta år, när koldioxidutsläppen 

varit som störst, har 

inte publicerats av SMHI. 

NASA (Goddart Institute for 

Space Studies) har däremot lagt 

ut temperaturdata på nätet för 



Blir det verkligen varmare? 

WIBJÖRN KARLÉN 

PROFESSOR EMERITUS, 

UPPSALA 

38 

ett stort antal stationer i världen. 

En del av dessa omfattar tiden 

fram till 2007. Några få av dessa 

stationer är svenska och en, 

nämligen Haparanda, omfattar 

hela perioden från 1881 till 

2007. 

Inte varmare nu 

än det var 1940 

Utöver de rapporter som IPCC 

(Intergovernmental Panel on 

Climate Change) har publicerat 

är det svårt att hitta data som 

visar att vi snabbt närmar oss en 

klimatkatastrof. Det som publicerats 

bekräftar inte en upp- 

Temperaturen i Haparanda steg påtagligt mellan 1920 och 1940. Efter en nedgång 

fram till ca 1985 har den åter stigit. Denna uppgång är inte mer drastisk, snarare något 

måttligare, än den mellan 1920 och 1940, en tid då enbart små utsläpp av växthusgaser 

förekom. Haparanda är en av de få svenska stationer för vilka data fram till 2006 publicerats 

(av NASA). 

En ovanligt kall januari 

Uppvärmning på ca 0,8°C 

under 1900-talet har upprört en 

stor del av världen. Forskare har 

uttryckt att vi är nära eller rent 

av har passerat en temperaturnivå 

som kan leda till en global 

klimatkatastrof. Denna skrämmande 

prognos föranleder funderingar 

över vad den observerade 

avkylningen på en halv grad 

under januari 2008 kan innebära 

(globalt sett, januarivädret var 

varmt i Västeuropa och i norra 

Ryssland). Vad kan förorsaka en 

sådan påtaglig förändring i tem- 



UPPSALA 

peraturen? Är det en udda, 

enstaka företeelse? 

Man brukar säga att en enstaka 

händelse inte ska tas som intäkt 

för en förändring, t.ex. att ”en 

fluga gör ingen sommar”. Att 

januari 2008 globalt sett var 

mycket kall behöver inte innebära 

ett brott i den globala temperaturtrenden, 

men sänkningen 

av luftens medeltemperatur med 

ca 0,5°C är intressant. Troligen 

är det fråga om en kortvarig variation, 

men, detta tillsammans 

med att jordens medeltemperatur 

inte stigit sedan 1998, är en 

antydan om att något händer 

med klimatet, något som inte är 

en effekt av någon förstärkt växthuseffekt. 

Många faktorer 

påverkar klimatet 

Ett antal faktorer påverkar jordens 

klimat. Hit hör atmosfä- 

värmning över temperaturnivån 

omkring 1940. Temperaturen 

har stigit sedan 1985 men var 

2006 inte högre än omkring 

1940. Motsvarande perioder 

med stigande temperatur är kända 

för tiden innan CO 2 från förbränning 

av fossila bränslen kan 

ha påverkat klimatet. 

En intressant detalj är att 

mellan 1940 och 1985 sjönk årsmedeltemperaturen 

medan koncentrationen 

av CO 2 i atmosfären 

steg. Det så ofta diskuterade 

sambandet mellan växthusgaser 

och temperatur framgår inte i 

data från Sverige och inte heller 

i data från andra lokaler på jorden. 

Samband mellan CO 2 och klimat 

känns ännu mer tveksamt 

när data från de senaste 1000- 

2000 åren granskas. Data från 

iskärnor publicerade inom 

IPCC visar variationer i CO 2 

först efter år 1800 då en svag 

ökning börjar märkas. Däremot 

visar förekomsten av s.k. klyvöppningar 

på undersidan av barr 

och löv (lagrade i torv) och 

direkta mätningar sedan 1812 

påtagliga variationer i förekomsten 

av CO 2 i atmosfären. Dessa 

variationer följer på förändringar 

i klimatet. Klimatet påverkar 

mängden CO 2 i atmosfären men 

CO 2 påverkar inte temperaturen 

märkbart. 

rens cirkulation och stora vulkanutbrott 

som Pinatubo 1991. 

Värmen från solen fördelas över 

jorden genom atmosfärens och 

havens cirkulation. Cirkulationen 

varierar och kan förorsaka 

avsevärd variabilitet i vädret och 

möjligen också i klimatet. Solen 

har ansetts ge ett konstant energiflöde 

(”solarkonstanten”), men 

studier under senare tid visar att 

energiflödet från solen varierar. 

Variationen är dock liten. Solvinden 

däremot, en strömning från 

solen som transporterar lite 

energi men ändå har effekt på 

atmosfären, förändras påtagligt 

under en solfläckscykel som 

normalt omfattar ca 11 år. Ener-

giströmmen (solvinden) påverkar 

jordens magnetfält och beroende 

på magnetfältets styrka 

tränger en varierande mängd 

kosmisk strålning in i jordens 

atmosfär (det är denna strålning 

som bland annat ger upphov till 

norrsken). Den kosmiska strålningen, 

som tränger in i atmosfären, 

bidrar till molnbildningen, 

en faktor som har avgörande 

betydelse för klimatet. Molnen 

modifierar den mängd strålning 

som värmer jorden. Moln 

på låg höjd reflekterar tillbaka 

strålning innan den värmt marken 

och den går därmed förlorad 

för jorden. Moln på hög 

höjd kan bidra till att strålning 

reflekteras och försvinner ut i 

rymden. Tunna moln kan 

också ha motsatt effekt genom 

att hindra jordens värmestrålning 

att nå ut till rymden. Där- 



39 

med bidrar dessa moln till 

uppvärmning. 

Förändringar i solens strålning 

och stora vulkanutbrott är de 

faktorer som skulle kunna leda 

till en snabb global avkylning, 

som den nu observerade. Men 

inga stora vulkanutbrott har rapporterats 

under det senaste året. 

Därför kan denna faktor inte 

vara orsak till sänkningen av 

temperaturen i januari 2008. 

Skuldbelägg inte gräsätare! 

I ett program i TV den 12 mars 

diskuterades återigen växthusgaserna 

koldioxid och metan. 

Enligt några inlägg i programmet 

bör vi sluta äta kött eftersom 

kreatur frigör stora mängder 

växthusgaser. Som alternativ 

föda framhölls morötter. 

Det är svårt att följa resonemanget. 

Kanske jag har missförstått 

någon aspekt på ämnet då 

jag är amatör när det gäller matproduktion. 

Så vitt jag vet lever 

kreatur huvudsakligen av gräs, 

men de får en del andra vegetabiliska 

födoämnen från kraftfoder. 

Gräs är uppbyggt av cellulosa, 

ett ämne som växter har 

förmåga att framställa genom 

fotosyntes vid tillgång till koldioxid, 

vatten och solljus. Detta 

för människan osmältbara ämne 

omvandlas av nötkreaturen till 

energi, fett och protein. Proteinet 

och fettet kan människan 

tillgodogöra sig. En hel del av 

den koldioxid som finns i gräset 

frigörs under omvandlingsprocessen 

i kreaturens komplicerade 

matsmältningssystem. Men 



UPPSALA 

om inte dessa födoämnen, mest 

gräs, förtärts hade de multnat 

och ungefär samma mängd koldioxid 

och metan skulle ha frigjorts. 

Gaserna frigörs åter. 

Atmosfärens innehåll av koldioxid 

påverkas inte. Koldioxiden behövs 

för att nästa generation 

gräs ska kunna växa. En liten del 

koldioxid ingår i det kött som 

livsmedelsindustrin tar hand 

om. Denna koldioxid frigörs 

efter konsumtion av köttet och 

återförs då till atmosfären. 

Kreatur ökar inte 

mängden koldioxid 

i atmosfären 

Morötter, en föda som framhölls 

som idealisk eftersom den tillför 

atmosfären en obetydlig mängd 

koldioxid, innehåller en del för 

människan nyttiga ämnen. Men 

morötter innehåller väldigt lite 

kolhydrater och protein, ämnen 

människan behöver för att överleva. 

Vi skulle behöva äta kopiösa 

mängder morötter för att 

ersätta den energi vi får från 

kött. För övrigt gäller för morötter 

det som gäller för kött, koldioxid 

tas upp från luften och 

samma mängd återförs senare 

till atmosfären. 

Det finns grönsaker som kan 

ge människan protein och kolhydrater 

och som kan produceras 

på mindre yta än den ett kreatur 

behöver för att producera 

kött. Så trångt är det inte i Sverige 

att vi ska tvingas äta föda vi 

inte vill ha för att vi ska kunna 

producera lite mer näringsämnen 

på en begränsad yta. 

Den sannolika orsaken till avkylningen 

förefaller alltså att vara 

en ändring i solens aktivitet. 

Är det fråga om en tillfällig 

ändring i solens aktivitet? Antalet 

solfläckar är för närvarande 

nära ett minimum i den senaste 

cykeln. Solaktiviteten kommer 

åter att stiga när vi passerat den 

nuvarande perioden av få solfläckar 

(låg solaktivitet). Tiden 

sedan föregående period med 

lågt antal solfläckar är något 

längre än de vanliga ca 11 åren, 

som normalt skiljer två solfläcksminima. 

Vid tidigare tillfällen då 

avståndet mellan minima varit 

långt har temperaturen varit låg. 

Möjligen ger januari 2008 en 

förvarning om att något kallare 

perioder kan bli vanligare. 

Kunskapen om samband mellan 

solaktivitet och klimat är begränsad. 

Alltför stora resurser 

har fokuserats på teorier om att 

människan förstärkt växthuseffekten, 

men denna teori kan 

förmodligen inte förklara mer än 

en liten del av klimatets variationer. 

 

Med lite förnuft behöver det 

heller inte bli så trångt på jorden, 

att vi inte kan tillåtas äta en 

rimligt balanserad kost. Påståendet 

att kreatur ökar mängden 

koldioxid i atmosfären är fel! 

För många är maten ett av de 

verkligt stora glädjeämnena i 

livet. Det finns inget skäl att 

skuldbelägga maten för att kreatur 

avger koldioxid. Denna koldioxid 

har enbart ”lånats” under 

kort tid och påverkar inte långsiktigt 

mängden i atmosfären. 

Om vi går på denna halvsanning, 

bör då vi utrota alla gräsätare 

som t.ex. älgar och renar? 

Koldioxid är en del i ett naturligt 

kretslopp. 

Följ debatten 

på Elbranschens 

webbplats: 

www.elbranschen.nu

Bengt Lindström, en av Sveriges 

internationellt mest kända 

konstnärer, har avlidit 82 år 

gammal. 

En stor del av sitt liv bodde jämten 

Bengt halva året i Njurunda 

utanför Sundsvall och den andra 

halvan i Paris. 


Akkatsdekoratören 

har dragit sitt sista penseldrag 

Ny vd i BasEl 

Mats Gustavsson är sedan 

årsskiftet ny vd för BasEl. Han 

efterträdde då Peter Pernlöf som 

gått i pension. 

Mats Gustavsson har tidigare 

arbetat som vd inom industrin 

och med internationella affärer 

med fokus på energifrågor. 

I dag är det Holmens vd Magnus 

Hall, styrelseordförande, 

och Mats Gustavsson som företräder 

BasEl. 

BasEl bildades i juni 2005 av 

företag inom den elintensiva 

40 

Han blev mycket uppmärksammad 

när han 1999 i sprakande 

färger med samiska motiv dekorerade 

dammluckorna på Akkats 

industrin, främst skog, stål, kemi 

och gruvnäringarna, med verksamhet 

både i Sverige och utomlands. 

Uppgiften är att ta tillvara 

företagens och den svenska 

basindustrins intressen när det 

gäller en långsiktigt stabil och 

konkurrenskraftig elförsörjning. 

Det gör BasEl genom att delta i 

konkreta projekt som har till 

syfte att öka tillgången på el till 

Electropedia på svenska 

Tjugotusen termer inom el 

och elektronik finns nu på 

svenska på nätet. Den internationella 

elektrotekniska ordboken 

från den internationella 

standardiseringsorganisationen 

IEC finns på www.electropedia.org. 

För varje term finns 

en definition på engelska och 

franska och termerna finns dessutom 

på tyska, spanska och 

svenska. 

Standardiseringsarbete kräver 

en enhetlig terminologi och ordboken 

har därför tagits fram 

parallellt med de internationella 

standarderna. Svenska företag 

och myndigheter deltar i arbetet 

genom SEK Svensk Elstandard 

och termerna i electropedia får 

därmed anses vara väl förankrade. 

En internationell elektroteknisk 

ordbok ingick redan från 

början i arbetsuppgifterna när 

IEC, the International Electrotechnical 

Commission, bildades 

kraftstation i Luleälven norr om 

Jokkmokk. 

Ett annat nationellt konstverk 

är Y-skulpturen vid infarten till 

Midlanda flygplats norr om 

Sundsvall. 

konkurrenskraftigt pris på 

NordPools marknader. Det kan 

handla om såväl elproduktion, i 

Sverige eller utomlands, som 

kapacitet för överföring av elektricitet. 

BasEls målsättning är att 

som ett första steg öka tillgången 

till el på den svenska marknaden 

med cirka 10 TWh per år. 

1906. Den fanns länge i pappersform 

och därefter också 

några år på CD. 

Förutom på engelska och 

franska har termerna funnits på 

ytterligare några språk, t.ex. 

japanska, polska och svenska. 

Sedan en tid finns definitionerna 

tillgängliga på nätet och 

nu alltså också på svenska

Genom att utbilda sjöfartsverkets 

inspektörer i elsäkerhet 

ombord ska deras kompetens 

höjas ytterligare ett snäpp. 

Utbildningen berör i första hand 

ett femtiotal inspektörer. 

– Våra fartygsinspektörer har 

lång erfarenhet av sjöfart och 

deras kunskap om elinstallationer 

ombord är bred. Men för att 

ytterligare stärka kompetensen 

ska vi med hjälp av EUU öka 

kunskaperna inom elområdet 

och därmed ytterligare förbättra 

verkets inspektioner, säger Thomas 

Solkela på Sjöfartsverket. 

Fartygens elanläggningar blir 

alltmer komplicerade samtidigt 

som miljön är tuff och slitaget 

stort. Riskerna med el är stora i 

fuktig miljö och där allt är byggt 

av metall. En olycka till sjöss blir 

också ofta svårare att hantera. 

Utbildningen blir både teoretisk 

och praktisk och avslutas 

med en dag ombord där teorierna 

överförs till verkligheten. 

Securitas Systems 

förstärker projektarbetet 

Med en omfattande utbildningsinsats 

av ett hundratal projektledare 

och ledande tekniker ska 

Securitas Systems effektivisera 

projektarbetet. 

Ett bra samspel mellan pro- 


PRODUKTNYHETER & FÖRETAGSNYTT 

EUU utbildar 

hos Sjöfartsverket och 

Securitas Systems 

41 

jektledare och ledande tekniker 

med förståelse för varandras 

uppgifter är en viktig faktor för 

framgångsrika projekt. Projektledaren 

har betydligt fler administrativa 

uppgifter än tidigare, 

vilket i sin tur innebär att en 

ledande tekniker i dag sköter 

uppgifter som för tio år sedan 

utfördes av projektledaren. 

– En duktig projektledare 

måste behärska relationsbyggandet 

för att förstå kundens behov 

och samtidigt förbättra lönsamheten 

i projektet. Därför lägger 

vi stor vikt vid rollspel och förståelse 

för hur man skapar goda 

relationer, säger EUUs kurs- 

Magnetventilkontakter Maria Lilja 

Elproman har sedan en tid tillbaka 

utöka sitt sortiment med 

magnetventilkontakter enl. DIN 

EN 175301-803 (tidigare DIN 

43650). 

Magnetventilkontakter med 

skruvanslutning möjliggör enkel 

och snabb framställning av kablage 

för anslutning av magnetventiler 

i önskade längder. 

Kontakterna finns i standardutförandena 

A, B och C och 

med ytterligare tillval såsom 

LED-indikator, förstärkning 

m.m. 

Elproman AB 

Tel. 08-97 00 70 

www.elproman.se 

ny distriktssäljare 

hos Miltronic 

Maria Lilja är sedan början av 

året distriktssäljare hos Miltronic 

med ansvar för Dalarnas, 

Västmanlands och Örebro län 

där hon tillhandahåller Miltronics 

hela sortiment. 

Förutom en lång karriär inom 

säljkåren har Maria en ovanligt 

spännande bakgrund som svetsare, 

plåtslagare och dansbandssångerska. 

Maria Lilja, som hunnit bli 

40, har arbetat som säljare i 

cirka 15 år och kommer närmast 

från kabelskydds- och 

plaströrsproducenten Pipelife 

där hon arbetat som distriktssäljare. 

Maria är utbildad svetsare 

och plåtslagare och inledde sin 

yrkeskarriär som svetsare på 

www.el-trading.com 

Hos oss köper och säljer du alla typer av begagnade ställverk och transformatorer! 

ledare Bengt-Inge Andersson. 

Arbetet kräver stort ansvarskännande 

och hög kompetens. 

Kunskaper om tid- och resursplanering, 

ansvar och befogenheter, 

entreprenadjuridik och 

leveransbestämmelser är nödvändiga. 

Den ledande teknikern 

är länken mellan projektledaren 

och arbetslaget och ska se till att 

arbetet blir så kostnadseffektivt 

som möjligt. 

– Kompetensutveckling är en 

framgångsfaktor för Systems. 

Alla våra medarbetare ska få 

möjlighet att växa i sin roll och 

kunna ta större ansvar i en ny 

befattning. Projektledning är avgörande 

när vi tillsammans med 

kunden ska utveckla en affär 

och målet är att vara delaktiga i 

samtliga processer som finns i 

kundens verksamhet, säger Eva 

Ekvall, utbildningschef på 

Securitas Systems. 

www.euu.se 

oljeplattformen Statfjord-Alpha 

i Nordsjön. 

Vid sidan om yrkeskarriären 

är Maria Lilja dansbandssångerska 

sedan 24 år och hon 

har bland annat varit sångerska i 

dansbandet Nikita och refrängsångerska 

i Ingmar Nordströms 

dansband. 

Maria Liljas placeringsort är 

Örebro. 

El & Trading AB 

Arlanda 

Tel. 

08-591 422 90

Nyheter från WAGO 

WAGOs nya produktfamilj serie 

852 erbjuder allt från den 

enklaste Ethernet-switchen till 

den mer komplexa, vilket innebär 

en skalbar lösning för olika 

nätverks infrastrukturer. 

852-serien omfattar Ethernet 

switchar med 5-, 7-, eller 8-portars 

10/100BaseTX. 8-portars 

switchen har också två extra portar 

för anslutning av SFP moduler. 

SFP står för ”Small Form 



42 

Pluggable” och används för anslutning 

av 100Base-FX-moduler 

till switchen, något som gör 

852-serien komplett. SFP 

100Base-FX-modulerna finns 

för anslutning till både singelmode- 

och multimode-fiber. 

Alla Switcharna är designade 

för industriellt bruk och har 

robust kapsling. Switcharna har 

Färdiga byglingar till TOP JOB S-plint i motorapplikationer 

Samma plintkonfiguration kan 

användas för stjärn- eller deltakopplingen. 

Speciella byglingar 

förenklar byte av elektriska 

motorkopplingar. På kraftsidan 

kan anslutning på plinten göras, 

efter att man skalat ledarna, 

genom att helt enkelt trycka in 

dem om de är solida eller genom 

att med en skruvmejsel öppna 

plinten. 

TOP JOB S-plintar finns för 

redundant matning som klarar 9 

till 48V och funktionsövervakning 

via ett relä. Alarmfunktioner 

ställs in via DIP-switchar. 

Egenskaper som auto-negotiation 

och auto-MDI/MDIX 

(crossover) finns på alla 

10/100BaseTX-portar men också 

möjlighet att sätta switchen i 

store-and-forward-switchingmode. 

Alla switcharna i 852serien 

möter IEEE802.3- och 

802.3u-standarden. 

Den konfigurerbara (managed) 

switchen har många inställningsmöjligheter 

som exempelvis 

Xpress Ring. Detta gör det 

möjligt att skapa en redundant 

ring som vid borfall av primäranslutningen 

återkonfiguerar sig 

själv på mindre än 50ms. Därutöver 

kan fel meddelas via email. 

852-serien kommer att finnas 

tillgänglig andra kvartalet 2008. 

WAGO Sverige 

Tel. 08-584 106 80 

www.wago.se 

kabelareor från 1,5mm 2 till 

25mm 2 . 

I olika tester kan man enkelt 

bestycka matningskabeln med 

ett don som ansluts i byglingsuttaget. 

Tester kan då göras 

snabbt och säkert utan att ledarna 

behöver lossas från plint eller 

motor. 

Donet är bestyckat med 2 mm 

testuttag så att man samtidigt 

kan göra mätningar. 

Klar och tydlig märkning med 

passande WMB- eller WSBmärkning. 

WAGO Sverige 

Tel. 08-584 106 80 

www.wago.se 


WAGO TOPJOB S-serien av 

skenmonterade plintar har 

kompletterats med en flervåningsplint 

och en nollplint 

med frånskiljningsmöjligheter. 

Tillsammans med TOP JOB 

S-programmet i övrigt kompletterar 

detta serien för industri- 



WAGO TOPJOB S 

flervåningsplint med frånskiljbar nolla 

Miltronic kompletterar nu sitt 

utbud av flexibla kraftkablar 

med Ölflex Classic 100 Bk 

Power 0,6/1kV med färgmärkta 

ledare. Förutom att 

kraftkabeln är köldflexibel, vilket 

innebär att den klarar temperaturer 

ner till -30 °C, är den 

även UV- och väderbeständig. 

Detta innebär att kabeln passar 

för många olika användningsområden 

som till exempel scenutrustning, 

industriella anlägg- 

ningar för luftkonditionering, 

kyla, värme, kraft och maskintillverkning. 

Ölflex Classic 100 Bk Power 

0,6/1kV passar särskilt för 

industrimiljöer med torra, fuktiga 

och våta utrymmen. Kabeln 

har hög flexibilitet tack vare 

fintrådiga ledare och kort slaglängd 

på ledarna gör den särskilt 

användbar vid arbete utomhus 

och i extrem kyla. 

Den nya kraftkabeln är spe- 

43 

och fastighetsinstallerade applikationer. 

Genom flervåningssystemet 

sparar man utrymme. 

ciellt framtagen för fast installation 

men den lämpar sig också 

för frihängande installation där 

den inte utsätts för ständigt återkommande 

rörelser, mekanisk 

belastning eller tvångsstyrning. 

Ytterligare en fördel med Ölflex 

Classic 100 Bk Power är att 

kabeln har färgmärkta ledare, 

vilket underlättar vid installation 

eftersom det är enkelt att skilja 

ledarna åt. 

Kraftkabeln har även hög iso- 

Det nya plintprogrammet är bestyckat 

med CAGE CLAMP Sfjädern 

som passar alla typer av 

ledare. Man ansluter enkelt 

ledarna genom att öppna fjädern 

med en vanlig skruvmejsel. 

En annan fördel med fjädern 

är att solida ledare som skalats 

kan installeras genom att tryckas 

in direkt i plinten utan att skruvmejsel 

behöver användas. 

WAGO Sverige 

Tel. 08-584 106 80 

www.wago.se 

Miltronic presenterar ny köldflexibel kraftkabel 

Per-Olof Waessman har tillträtt 

som Chief Nuclear Officer 

(CNO) hos Vattenfall. 

Waessman, som är 57 år, har 

mer än 30 års yrkeserfarenhet 

inom kärnkraftsverksamhet. De 

senaste fem åren har han varit 

direktör för BWR-teknik (kokvattenreaktorer) 

och kärn- 

kraftsservice hos Westinghouse 

Electric Sweden AB, ett Toshibaföretag. 

Per-Olof Waessman är civilingenjör 

med inriktning på kärnkraftsteknik. 

Han tillträdde den 

nya tjänsten 1 februari i år. 

Vattenfall beslöt i november 

2007 att skapa den nya direk- 

lationsförmåga och är i stor utsträckning 

olje- och kemikaliebeständig. 

Ölflex Classic 100 Bk 

Power finns i dimensioner från 2 

x 0,5 mm 2 till 4 x 120 mm 2 . 

Miltronic 

Tel. 0155-777 00 

www.miltronic.se 

Per-Olof Waessman ny kärnkraftsdirektör 

Än är det inte för sent att boka annonsplats i 

Elbranschen nr 2 som kommer ut i maj! 

Tel. 040-611 06 90 

törsposten CNO som en av flera 

åtgärder för att stärka koncernens 

arbete med kärnkraftssäkerhet. 

CNO, som ska rapportera 

direkt till koncernchefen Lars G 

Josefsson, kommer att vara koncernens 

controller i frågor som 

rör kärnkraftssäkerhet.

SAHLINS nya trumvagn 4720 

är en smidig och lättkörd 

enaxlad vagn. Med den kan man 

enkelt transportera och hantera 

kabeltrummor i storlek K9 till 

K24 med vikt upp till 1 900 kg. 



Förenklad hantering av kabeltrummor 

Ex-Handy 05 

GSM-telefon för explosionsklassade 

områden 

Malux lanserar en robust explosionsskyddad 

GSM-telefon för 

zonerna 1 och 2 enligt ATEXdirektiven. 

Handy 05 är designad för att 

klara tuffare miljöer än en normal 

telefon. 

Den är fallprovad från en 

meters höjd och godkänd för 

temperaturområde –10°C till 

+50 °C och har hög skydsform, 

IP 54, mot vatten och damm. 

Handy 05 har svensk meny 

och tydlig färgdisplay. Den kan 

lätt synkroniseras med MS Outlook 

och Lotus Notes. 

Malux 

Tel. 0660-29 29 00 

www.malux.se 

44 

Lastning och lossning sker 

mycket enkelt med hjälp av de 

tippbara lyftarmarna som manöv- 

reras med hydraulik. I transportläget 

vilar kabeltrumman på vagnens 

hjulaxel vilket ger låg 

tyngdpunkt och ökad säkerhet. 

Som standard är vagnen utrustad 

med erforderlig belysning 

och levereras typbesiktigad och 

körklar. Vagnen kan extrautrustas 

med en driftsats så att 

den kan användas för upprullning 

av kabel eller slang på 

kabeltrumma. 

Sahlins 

Tel. 0320-20 93 30 


Norsk kärnkraft 

bortom horisonten? 

Den norska internationella toriumkommittén har levererat 

sin rapport. Svaret tycks varken ha blivit hackat eller malet, något 

som naturligtvis passar politiker bra men som inte gör energibranschen 

mycket klokare. 

– Vi måste erkänna att kärnkraften är en bärkraftig 

energikälla men i dag är osäkerheten runt geologin och ekonomin 

för stor och kunskapen för liten för att vi ska kunna säga 

något om torium som en långsiktig energikälla, sa den finländske 

professorn Mikko Kara, vice vd för Finlands tekniska 

forskningscentrum VTT och tillika ordförande i den norska 

internationella toriumkommittén som under ett års tid har 

utrett frågan om norsk kärnkraft baserad på landets stora tillgångar 

på mineralet torium. 

Första steget mot 

norsk kärnkraft? 

Beskedet tolkades naturligtvis olika av industrin och miljöfundamentalisterna. 

I sin rapport föreslår kommittén bland annat att 

IFE:s forskningsreaktor i Halden ska användas för toriumforskning, 

något IFE ställer sig positiv till. Den norska energidepartementet 

meddelar att rapporten nu ska läsas och kommentarer 

kommer i maj. Kanske första steget mot norsk kärnkraft? 


Det är Svenskt Kärntekniskt 

Centrum, SKC, som bidrar 

med grundplåten när Chalmers, 

tillsammans med KTH och 

Uppsala Universitet, nu intensifierar 

sin forskning inom kärnteknik. 

På sex år ska 200 miljoner 

delas ut och SKC bidrar 

med drygt hälften. 

Det blir både mer pengar och 

samtidigt större frihet i användningen 

av anslagen. Tidigare var 

man bunden till olika doktorandprojekt 

och fick söka anslag 

vid varje enskilt tillfälle. 

– Nu får vi själva bestämma 

hur pengarna ska fördelas. Det 

är huvudsaken för mig, säger 

Imre Pazsit, professor vid Chalmers 

avdelning för nukleär teknologi. 

Svenskt Kärntekniskt Centrum, 

bildat 1992, stöds av kärnkraftsindustrin 

och SKI och har 

i uppdrag att främja kärnteknisk 

forskning i Sverige. Under de 

senaste femton åren har man 

delat ut sammanlagt 150 miljoner 

kronor till olika forskningsprojekt 

inom kärnteknik 

men nu höjs alltså den summan 

rejält. 

– Kärnkraft är en mogen 

bransch som just nu upplever en 

renässans. Investeringarna är 

väldigt stora, både utomlands 

och i Sverige, säger SKC:s föreståndare 

Nils Olov Jonsson och 

framhåller hur viktigt det är att 

branschen säkrar sina resurser 

genom att verka för utbildningen 

av kompetent personal. 

Anslaget är tänkt att resultera 

i genomsnittligt åtta nya doktorander 

inom kärnteknik per år. 

Naturskyddsföreningen, som 

är en av remissinstanserna för 

STC:s årliga forskningsrapport, 

protesterar naturligtvis. Ordföranden 

Mikael Karlsson menar 

att satsningen skickar fel signaler 

till högskolorna om vad som 

bör prioriteras inom energiforskningen 

och han tuggar de gamla 

välkända teserna om uranets 

ändlighet och problemet med 

avfallet. 

Mot detta invänder professor 

Pazsit. 

– Visst är uran ändligt men med 

den nya kärntekniken kan det 

räcka i hundratusen år. Ur ett 

sådant perspektiv är ju allt i världen 

ändligt, konstaterar han. 


Storsatsning på kärnteknisk forskning 

Utåt gäller fortfarande resultatet från den trettio år gamla folkomröstningen 

med enbart alternativ för avveckling av kärnkraften. Men nu satsar Sverige 

stort på kärnteknisk forskning. 

45 

Jonsson och Pazsit menar att 

attityden till kärnkraft har förändrats, 

både inom den akademiska 

sfären och bland allmänheten, 

och kärnkraften 

betraktas nu åter som en framtidsbransch. 

Imre Pazsit pekar på världens 

exploderande energibehov, inte 

minst genom utvecklingen i 

Indien och Kina, och framhåller 

att t.ex. solceller och vindkraft är 

droppar i havet. 

Slut på 

tankeförbud 

Ett tydligt tecken i skyn är att 

”hjärntvättsparagrafen” äntligen 

har avskaffats. 

”Hjärntvättsparagrafen” (eller 

”tankeförbudslagen” som den 

också kallades) var sjätte paragrafen 

i kärnskyddslagen som 

förbjöd alla spekulationer kring 

kärnkraftsutveckling i Sverige. 

Det var exempelvis belagt med 

fängelsestraff att göra en kostnadsberäkning 

på ett svenskt 

kärnkraftverk. Lagen trädde i 

kraft 1984 och var framför allt 

ett verk av dåvarande energiministern 

Birgitta Dahl. Nu när 

den huvudlösa paragrafen är 

borta har det givetvis blivit 

enklare att rekrytera inom kärnteknik. 

Underbemanning inom forskningen 

har inneburit att Sverige 

inte riktigt har orkat följa med i 

utvecklingen. 

– Trots detta ligger vi faktiskt 

ändå i absolut framkant inom 

flera områden av kärnteknisk 

forskning, understryker Imre 

Pazsit. 

Det som främst ger anledning 

till optimism är att reaktorerna 

befinner sig i en generationsväxling. 

Sveriges reaktorer är av 

andra generationen medan den 

femte finska tillhör generation 

tre. De svenska reaktorerna utnyttjar 

uranet förhållandevis 

dåligt men med framtidens 

fjärde generation kommer utnyttjandegraden 

att mångfaldigas. 

– Nu planerar branschen ett 

jättelikt systemhopp. Jag tycker 

att det är fantastiskt spännande, 

säger Imre Pazsit och framhåller 

samtidigt att vi får vänta tio till 

femton år på den fjärde generationen. 

Men ju mer pengar till forskningen 

desto fortare lär framstegen 

komma, kan man tilllägga. 

 

Några digitala klipp ur kollegan Grönköpings Veckoblads dagliga visdomsord på nätet 

Klimatuppvärmningen 

blev icke alls så stor som befarat i morse å pensionärshemmet Haltero, sedan ett flertal pensionärer av misstag ställt sina tallrikar med 

kliförstärkta flingor å uppvärmningsplattorna i matsalen. Plattorna voro nämligen ur funktion, vilket gjorde att all nyttig klimat i stort sett behöll 

sin näringsriktiga temperatur. 

För miljöns skull 

nedsläckte i helgen som bekant alla invånare i Grönköping under en timmes tid sina lampor, dammsugare, brödrostar o.dyl. elslukande apparater. 

För att fira det lyckade pseudoarrangemanget, lät man därefter avskjuta ett 47-tal tungmetallrika fyrverkerier, vilka under 25 minuter nedregnade 

över Grönköping. Så skall en sann miljökamp föras! 

Annonsera i branschens oberoende informationskanal!

Apparatskåp 

Ensto Control Oy, 

Sverige 

Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten 

Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35 

www.ensto.com 

Apparatlådor i plast och plåt 

FIBOX AB 

Enhagsslingan 3, 187 40 Täby 

Tel. 08-792 26 70 

Fax 08-792 01 64 

Apparatlådor och apparatskåp i 

plast och aluminium 

Avbrottsfri 

strömförsörjning 

mbdes 

mbd enclosure systems ab--- 

Företagsallén 10, 184 84 Åkersberga 

Tel. 08-540 637 22, Fax 08-540 632 46 

www.mbdes.se 

UPS, likriktare, 19” rack, 

19” väggskåp och bredbandsskåp 

ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR 

Batterier 

BTC Industribatterier AB 

Box 576, 572 26 Oskarshamn 

Tel. 0491-844 55 • Fax 0491-76 64 10 

Batterier • laddare 

strömförsörjning 

CellTech AB 

Äggelundavägen 2, 175 62 Järfälla 

Tel. 08-445 78 70, fax 08-445 78 78 

www.celltech.se office@celltech.se 

Batteriladdare 

LINDMARK 

ELECTRIC AB 

Fukt- och vibrationståliga 

BATTERILADDARE 

Tel. 08-85 45 30 

www.lindmarkelectric.se 

Betonghus 

KOMPLETTA BETONGHUS 

till 

Transformatorstationer 

Ställverksbyggnader 

Nätstationer 

Transformatorfundament 

Övriga Betongfundament 

Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se 

Effektbrytare 

www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40 

Mitsubishi och Bticino 

upp till 6 300 A. 

Explosionssäker 

elmateriel, Ex 

Säkerhetsbrytare 

Kopplingslådor • Instrument 

Operatörsterminaler 

Värme • Belysning 

Tel. 0660-29 29 00 

www.malux.se 

Hinderljus 

Halogen alternativt LED 

för 24/48 VDC, 230 VAC 

TYKOFLEX AB 

Box 614, 135 26 Tyresö 

Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01 

www.tykoflex.se 

Instrument 


Ett brett sortiment av analoga och 

digitala instrument, m.m. 

Isolatorer 


Isolatorer för 

låg- och mellanspänning. 

Kabel och ledning 

Kabelvägen, 360 75 Alstermo 

Tel. 0481-508 90 

www.amokabel.se 

Beställ vår katalog! 

www.elproman.se 

Lövbacksvägen 3, 141 71 Huddinge 

Tel. 08-97 00 70 • Fax 08-646 31 48

• Lågspänningskabel 

• Mellanspänningskabel 

• Högspänningskabel 

• Universalkabel 

• Installationskabel 

• Styrkabel 

• Integrerad kraft/opto 

• Kraftkabel för telecom 

• Kraftdistributionsplint 

• Kabelskarvar och avslutningar 

• Anläggningsinstallation 

Ericsson Network Technologies AB 

Box 731, 791 29 Falun 

Tel. 023-684 00 • Fax 023-685 90 

www.ericsson.com 

Box 22093 

250 23 Helsingborg 

Tel. 042-38 08 30 

Fax 042-38 08 47 

E-post: info@lidalco.se 

514 81 Grimsås 

Tel. 0325-800 00 

www.nexans.se 

® 

Avancerad kabelteknik 

Specialist på industrikabel 

ÖLFLEX ® , UNITRONIC ® , 

BETAtherm ® och BETAflam ® 

Tel. 0155-777 00 

www.miltronic.se 

Kabelförläggning 

Sahlins Cable Equipment AB 

Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 


Kabelskydd och 

kabelskyddsrör 

Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna 

Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01 

Filialer: 

Box 46, 513 21 Fristad 

Tel 033-21 01 74 • Fax 033-21 01 74 

Box 13075, 700 13 Örebro 

Tel 019-20 31 40 • Fax 019-20 31 40 

Hemsida: www.wavin.se 

Kompressorer och 

borrutrustning 

Tel. 08-583 536 00 

Ingersoll-Rand elgeneratorer 

och kompressorer. 

NUMA och Atlas Copco Symmetrix 

borrutrustningar. 

www.irm.nu 

Last- och säkringslastbrytare 


Technoelectric och KATKO 

upp till 4 000 A. 

Likriktare 

Noratel Sweden AB 

Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 

Nordens bredaste sortiment av 

transformatorer. Begär vår katalog! 

www.noratel.com 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen 

Eslöv, 0413-54 12 10 

Linjebyggnadsredskap 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 


Märksystem 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 

www.hammarprodukter.se 

Box 347, 651 08 KARLSTAD 

Telefon 054-22 15 80 vxl 

Telefax 054-85 10 21 

www.nermans.se 

Nollpunktsmotstånd 

CHS Controls AB 

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg 

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se

Nollpunktsutrustning 

Komplett program för nollpunktsbehandling 

och jordfelsskydd i 

frilednings- och kabelnät. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Optoinstallationsredskap 


Box 2103, 511 02 SKENE 

Tel. 0320-20 93 30, fax 0320-319 38 


Sektioneringsbrytare 

Sektioneringsbrytare för 

10-40 kV, komplett med automatik 

eller fjärrstyrning. 

Swedish Neutral AB 

Västra Rydsvägen 122 

196 31 Kungsängen 

Tel. 08-581 713 44 

Telefax 08-581 759 52 

www.swedishneutral.se 

Skyltar 

Box 15, 790 21 Bjursås 

Tel. 023-77 43 00 • Fax 023-508 42 

E-post: info@hammarprodukter.se 

www.hammarprodukter.se 

Skymningsrelä 

ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO 

Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82 

www.coala.se 

Stolpar 

Försäljningskontor: 

Ludvika, tel. 0240-882 50 

Telefax 0240-807 53 

Strömförsörjning 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Ställverk 

Lågspänningsställverk 

SV18, SEV 30/32, 

SEK, GEA Plus 

Switchgear AB 

Nedre Åkargatan 71, 802 51 Gävle 

Tel. 026-54 15 50 • Fax 026-54 15 59 

www.switchgear.se 

Switchade 

spänningsaggregat 

Säkerhetsbrytare 


Komplett sortiment 

från KATKO. 

Säkringar 

CHS Controls AB 

Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg 

Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29 

chs@chscontrols.se 

www.chscontrols.se 

COOPER BUSSMAN 

www.trafomo.com 

Tel. 036-38 95 70 • Fax 036-38 95 79 

Datorgatan 4 

561 33 Huskvarna 

Transformatorer 

ELNORD 

TRANSFORMATORER 

Krafttransformatorer 4-80 MVA 

Gjuthartsisolerade 50-20000 kVA 

Oljeisolerade 50-3150 kVA 

Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter 

ELNORD KRAFT AB 

Odlingsvägen 32, 187 51 Täby 

Tel. 08-510 514 80 

www.elnord.se 

Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille 

Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54 

Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA 

Epoxyisolerade 100-4 000 kVA 

Mättransformatorer 12-420 kV 

Nätstationer 50-315 kVA 

www.helmerverken.se 


Box 108, 695 22 Laxå 

Tel. 0584-44 44 00 • Fax 0584-106 70 




Strinne 213, 872 96 Bjärtrå 

Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01 

www.nordtrafo.com 

1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. 

Egen tillverkning. 

Hexatransformatorn 

KRAFTTRANSFORMATORER 

Oljeisolerade 2-150 MVA – 245 kV 

Miljövänliga 

distributionstransformatorer 

TRAFOMERC AB 

Emaljvägen 18, 176 73 Järfälla 

Tel/Fax 08-583 606 10 

Eslöv, 0413-54 12 10 

• SKYDDSTRANSFORMATORER 

• ISOLATIONSTRANSFORMATORER 

• ANPASSNINGSTRANSFORMATORER 

• LIKRIKTARE 

TUFVASSONS TRANSFORMATOR AB 

Box 501, 193 28 SIGTUNA 

Tel. 08-594 809 00, Fax 08-592 527 68 

info@tufvassons.se www.tufvassons.se 

Ett företag i ADDTECH koncernen

Posttidning B ELBRANSCHEN, Box 6040, 200 11 MALMÖ

Nummer 1 - Elbranschen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?