Om visionsarbete i staten - Ekonomistyrningsverket

Om visionsarbete i staten - Ekonomistyrningsverket Om visionsarbete i staten - Ekonomistyrningsverket

18.09.2013 Views

Kriminalvården Bättre ut Fram till 2010 ska Kriminalvården i Sverige ha utvecklat och befäst positionen som en av de mest humana och effektiva kriminalvårdsorganisationerna i världen. Utmaningen En gemensam idé som stöd i vardagen År 2000 ville dåvarande generaldirektören Bertel Österdahl ha en gemensam idé för arbetet – en vision. Visionen skulle hjälpa till att förklara Kriminalvårdens uppgift och hur medarbetarna förväntas klara av sitt uppdrag. Den skulle vidare bidra till att samla alla i organisationen och tydliggöra att alla arbetar för att uppfylla målet. Visionen skulle vara ett stöd i det dagliga arbetet, i planering och uppföljning. Målet för Kriminalvården är att återfallen i ny brottslighet efter avtjänad kriminalvårdspåföljd ska halveras fram till år 2010. Kriminalvårdens arbete ska inriktas mot att förändra den dömdes situation och inställning till det liv som fört in i kriminalitet. Uppgiften är att tillföra den dömde färdigheter, kunskaper och tankemönster som gör att han eller hon är i bättre kondition att klara ett laglydigt liv ute i samhället efter straffet. FALLSTUDIE KRIMINALVÅRDEN 77

78 INSPIRATIONSBOK · VISIONER Genomförandet Ledningsstyrt med brett deltagande i en strukturerad process Redan från arbetets början försäkrade man sig om ett brett deltagande. Ett studiematerial togs fram och gick ut till alla arbetsplatsträffar i hela organisationen. Diskussioner fördes om följande frågeställningar: * Hur bidrar vi till att Kriminalvårdens mål uppfylls? * Vad ska vi göra? * Hur ska vi jobba? Kriminalvårdsinspektörerna (första linjens chefer) ansvarade för dialogen med sina medarbetare på arbetsplatsträffarna. Erfarenheterna återrapporterades sedan till Kriminalvårdsstyrelsen som hanterade arbetet att formulera visionen utifrån underlaget från arbetsplatsträffarna. Man presenterade visionen Bättre ut. ”Arbetet med visionen var även kopplat till ett utvecklingsarbete med våra övriga styrdokument. Vi beslutade om ett nytt strategidokument (långsiktig styrning) 2002 och kompletterade den nya visionen med att formulera en strategisk verksamhetsinriktning för områdena samhällsskydd, påverkan och omvårdnad”, berättar Karin Selldin, analytiker på planeringsenheten. Generaldirektören styr verksamheten genom uppdrag till Kriminalvårdsmyndigheterna. Dessa är både generella och myndighetsspecifika och de gör strategin mätbar (talar om vad som ska göras). ”Kriminalvården har infört en webbaserad planerings- och uppföljningsmodell (Ebbemodellen) som är enhetlig för det centrala ledningsbehovet, men också kan verksamhetsanpassas efter varje Kriminalvårdsmyndighets eget behov. Då Ebbemodellen är helt öppen och alla kan läsa allt i den, så är benchmarkingeffekten total”, berättar Ebbe Alfredson som arbetar med att utveckla och förankra den nya interna styrningen. Ebbe Alfredson påbörjade utvecklingen av Ebbemodellen under sin tid som chef för Kriminalvårdsmyndigheten i Mariestad. Han berättar vidare: ”I Ebbemodellen finns alla interna styrdokument, tidigare års resultat, årets mål och uppdrag och årets utfall med kommentarer på alla nivåer i organisationen.”

Kriminalvården<br />

Bättre ut<br />

Fram till 2010 ska Kriminalvården i Sverige ha utvecklat och<br />

befäst positionen som en av de mest humana och effektiva<br />

kriminalvårdsorganisationerna i världen.<br />

Utmaningen<br />

En gemensam idé som stöd i vardagen<br />

År 2000 ville dåvarande generaldirektören Bertel Österdahl ha<br />

en gemensam idé för arbetet – en vision. Visionen skulle hjälpa<br />

till att förklara Kriminalvårdens uppgift och hur medarbetarna<br />

förväntas klara av sitt uppdrag. Den skulle vidare bidra till att<br />

samla alla i organisationen och tydliggöra att alla arbetar för att<br />

uppfylla målet. Visionen skulle vara ett stöd i det dagliga arbetet,<br />

i planering och uppföljning.<br />

Målet för Kriminalvården är att återfallen i ny brottslighet<br />

efter avtjänad kriminalvårdspåföljd ska halveras fram till år 2010.<br />

Kriminalvårdens arbete ska inriktas mot att förändra den dömdes<br />

situation och inställning till det liv som fört in i kriminalitet.<br />

Uppgiften är att tillföra den dömde färdigheter, kunskaper<br />

och tankemönster som gör att han eller hon är i bättre kondition<br />

att klara ett laglydigt liv ute i samhället efter straffet.<br />

FALLSTUDIE KRIMINALVÅRDEN<br />

77

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!