Om visionsarbete i staten - Ekonomistyrningsverket
Om visionsarbete i staten - Ekonomistyrningsverket
Om visionsarbete i staten - Ekonomistyrningsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
60 INSPIRATIONSBOK · VISIONER<br />
Tanken var att all verksamhet skulle präglas av Nollvisionen<br />
och att alla skulle ta hänsyn till den i sitt arbete.<br />
En stab på fyra personer, alla rekryterade utifrån, hade gott<br />
stöd av generaldirektören (trots ett generaldirektörsbyte under<br />
arbetets gång). ”Vi hade stor valfrihet i både angreppssätt och<br />
arbetssätt. Vi fick ett tydligt problem att lösa och inga begränsande<br />
förutsättningar för att lösa det. Det fanns ingen färdig<br />
plan på hur arbetet skulle genomföras, det skedde organiskt och<br />
vi nyttjade de möjligheter som gavs. Vi började tidigt tala om<br />
en Nollvision eller Nollösning”, berättar Roger Johansson som<br />
var en av personerna i staben. ”När kommunikationsministern<br />
fick höra talas om vårt arbete med Nollvisionen och skrev in det<br />
i propositioner på kommunikationsområdet, så innebar det att<br />
vi fick draghjälp utifrån för det interna arbetet. Samtidigt kan<br />
man säga att visionen blev påtryck utifrån istället för skapad<br />
inom organisationen,” berättar Roger Johansson vidare.<br />
Detta innebar att visionen snabbt blev känd och spridd,<br />
både inom och utanför Vägverket, men arbetet med att förändra<br />
arbetssätt inom Vägverket fick en trögare och svårare<br />
start. Det formulerades en policy som innebar att alla verksamhetsansvariga<br />
också fick ansvar för trafiksäkerheten. För att<br />
förankra visionen och det nya tankesättet åkte staben runt<br />
och deltog i diskussionerna överallt i organisationen.<br />
Resultatet<br />
Stort genomslag för visionen, men svårt<br />
att ändra arbetssätt<br />
Nollvisionen blev snabbt väldigt omtalad. Alla hade en egen idé<br />
om vad Nollvisionen var, både inom Vägverket, inom andra<br />
organisationer och bland allmänheten. Det fanns dock fortfarande<br />
problem med att göra rätt insatser för att nå visionen,<br />
men man började till exempel med att sätta upp mitträcken.<br />
För att förstärka det nya ansvaret använde sig Vägverket inte<br />
av något annat styrmedel än visionen och en policy som beskrev<br />
det nya ansvaret. I praktiken styrs Vägverkets verksamhet starkt<br />
av budget, hela vägen upp till regering och riksdag. Vägverket<br />
hade cirka 20 miljarder kronor i anslag, varav cirka 18 miljarder<br />
kronor var destinerade för att bygga nya vägar och underhålla<br />
befintliga vägar, de resterande 2 miljarderna var avsatta främst