Atopiskt eksem - GlaxoSmithKline

Vad är det?
Vad beror det på?
Växer det bort?
Finns bra behandling?
Atopiskt eksem
Eskil Nilsson

© GlaxoSmithKline AB och författaren.
Projektledare: Margaretha Cederholm, Corpus, Göteborg.
Illustrationer: Emil Henricson, Stockholm.
Fotografier (kliniska bilder): Eskil Nilsson, Sundsvall.
Layout: Maria Kjellberg, Outhouse, Göteborg.
Tryck: A Lindgren & Söner AB, Mölndal.
Papper: Maxisilk 250 g och 130 g, garanterat klorfritt.
(Fjärde upplagan 5.000 ex.; repristryckning i december 2007.)
ISBN 91-88286-63-0.
GlaxoSmithKline AB ansvarar inte för innehållet i de olika kapitlen i denna broschyr.
Åsikterna som framförs är författarens egna och behöver inte delas av företaget.

Atopiskt eksem
Eskil Nilsson
1

© GlaxoSmithKline AB och författaren.
Projektledare: Margaretha Cederholm, Corpus, Göteborg.
Illustrationer: Emil Henricson, Stockholm.
Fotografier (kliniska bilder): Eskil Nilsson, Sundsvall.
Layout: Maria Kjellberg, Outhouse, Göteborg.
Tryck: A Lindgren & Söner AB, Mölndal.
Papper: Silverblade 270 g och 130 g, garanterat klorfritt.
(Tredje upplagan 10.000 ex. hösten 2005.)
ISBN 91-88286-63-0.
GlaxoSmithKline AB ansvarar inte för innehållet i de olika kapitlen i denna broschyr.
Åsikterna som framförs är författarens egna och behöver inte delas av företaget.
2

Eskil Nilsson är doktor i
medicinsk vetenskap och specialist i
hudsjukdomar och invärtesmedicin.
3

Innehåll
Allmänt om eksem ......................................................................... 8
Atopibegreppet .............................................................................. 11
Atopiskt eksem .............................................................................. 12
• Spädbarnsstadiet ........................................................................ 12
• Barndomsstadiet ........................................................................ 12
• Vuxenstadiet ............................................................................... 14
Vad beror det atopiska eksemet på? ............................................ 19
Den atopiska huden ...................................................................... 20
Försämrande faktorer .................................................................... 20
Växer eksemet bort? ..................................................................... 23
Utredning ....................................................................................... 25
Behandling ..................................................................................... 25
• Dusch–bad .................................................................................. 26
• Mjukgörande preparat ............................................................... 27
• Kortisonsalvor ............................................................................ 28
• Kortisonbehandling av eksem ................................................... 28
• Vilka kortisonpreparat ska användas? ...................................... 30
• Biverkningar av kortisonsalvor ................................................ 31
• Infekterat eksem ........................................................................ 32
• Om behandlingen med kortisonsalvor inte hjälper ................. 34
• Klådstillande tabletter ............................................................... 34
• Andra salvor för atopiskt eksem ................................................. 35
• Ljusbehandling ........................................................................... 36
• Vila, sjukhusvård, miljöombyte ................................................ 37
Yrkesval .......................................................................................... 38
Mina egna anteckningar .............................................................. 40
5

Atopiskt eksem
Vad är det?
Vad beror det på?
Växer det bort?
Finns bra behandling?
Frågorna kring atopiskt eksem eller
böjveckseksem, som det också kallas,
brukar vara många. Denna broschyr
vänder sig till patienter, vårdpersonal,
apotekspersonal, yrkesvägledare med
flera som vill veta mer om sjukdomen.
Och du som ska välja yrke, läs broschyren innan du väljer!
Fel yrkesval kan bli ett eksemval, för resten av livet!
7

8
Allmänt om eksem
Eksem är en inflammation i huden som yttrar sig med
rodnad, knottror, klåda och ibland små vätskefyllda
blåsor. Vid ett akut eksem kan det förekomma rikligt
med vätskeblåsor och när dessa brister blir eksemet
vätskande. Bakterieinfektion kan tillstöta och då uppkommer
gula varblåsor eller brungula sårskorpor.
Om eksemet övergår i ett mera kroniskt stadium blir
eksemhuden förtjockad, torr, fjällande och det kan
uppstå små smärtande sprickor. Eksemdiagnosen kan
ibland ställas av den drabbade eller av anhöriga och
lindriga former kan klaras med egenvård. Apoteken
ger råd om receptfria salvor. Om man är osäker på
diagnosen och besvären inte försvinner efter ett par
veckors egenvård bör läkare kontaktas. Det kan ibland
vara svårt att skilja eksem från t.ex. en svampinfektion
eller psoriasis.

De vanligaste eksemformerna är:
Kontakteksem (irritation respektive allergi).
Atopiskt eksem (böjveckseksem).
Seborroiskt eksem (mjälleksem).
Kontakteksem förekommer i två olika former. Den vanligaste
är ett irritationseksem som inte beror på någon allergi och kallas
därför också icke-allergiskt. Detta eksem uppkommer genom
upprepad, ofta långvarig hudkontakt med irriterande och hudskadande
ämnen: vatten, tvål, tvätt- och diskmedel, lösningsmedel,
safter och skal från apelsin och citron, räkor, sill m.fl.
irriterande födoämnen. Ytterligare exempel är nedsmutsning
med oljor, jord och sand. Torr luft och kyla kan också bidra.
Ofta samverkar olika hudskadande ämnen och andra faktorer
vid ett irritationseksem.
9

10
Många ämnen kan framkalla
ett allergiskt kontakteksem. Metaller
(nickel, kobolt), parfymämnen
och gummikemikalier är
vanliga allergiframkallare. Ett
aller giskt kontakteksem kan
testas fram med ett s.k. lapptest.
Man lägger då misstänkta
ämnen på huden under 48 timmar.
Om man är allergisk uppstår
då ett miniatyreksem.
Mjälleksem
(seborroiskt eksem) yttrar sig
med rodnande och fjällande
förändringar främst i hårbotten,
kring öronen och runt näsvingarna.
Ett allergiskt kontakteksem
beror på att huden blivit allergisk
(överkänslig) mot ett eller flera ämnen.
Ett typexempel på allergiskt
kontakteksem är nickelallergi, som
kan uppstå när huden under en tid
kommit i kontakt med nickelhaltiga
ämnen i t.ex. örhängen eller
jeans knappar.
Figur 1. Nickelallergi på örat och halsen.
Figur 2. Mjälleksem.

Atopibegreppet
Benämningen atopiker används på personer som har ett medfött
anlag att få atopiskt eksem (böjveckseksem), allergisk snuva (hösnuva)
eller allergisk astma. Man räknar med att drygt 20 % av
alla människor är atopiker. Orsaken till atopikernas olika symtom
är inte fullständigt utredd. Åtminstone delvis beror symtomen på
en obalans i kroppens immunförsvar. Denna obalans gör att immunförsvaret
har en tendens att överreagera, d.v.s. att utveckla en
överkänslighet mot naturligt och vanligt förekommande ämnen i
vår miljö. Hos många atopiker kan man därför i blodet finna speciella
äggviteämnen, s.k. antikroppar (IgE), riktade mot t.ex. pollen,
pälsdjur, födoämnen, damm, kvalster och mögel. Vissa av dessa
antikroppar kan ha betydelse för uppkomsten av allergisk snuva,
allergisk astma och eksem, medan andra antikroppar, som kan påvisas,
inte ger upphov till några sjukdomssymtom utan beror på
en överdriven känslighet i immunsystemet utan någon praktisk
betydelse.
11

12
Atopiskt eksem
Diagnosen atopiskt eksem ställs på utseendet av aktuella
och tidigare eksemförändringar. Om patienten har
hösnuva, astma eller atopiska besvär i släkten styrker
detta diagnosen. Atopiskt eksem ökar i befolkningen
och cirka 20 % av svenska barn drabbas i dag. Besvären
börjar ofta före fem års ålder.
Eksemet kliar starkt och växlar i svårighetsgrad. Ofta
är det sämre under vinterhalvåret. Periodvis kan man
vara besvärsfri. Eksemet har en typisk utbredning som
ändras med åren. Man brukar dela in sjukdomen i tre
stadier.
Spädbarnsstadiet
Från födelsen till två års ålder. Eksemet sitter då i ansiktet,
på halsen, ofta på sträcksidor av armar och ben, på
bålen och i blöjområdet. Cirka 60 % av patienterna med
atopiskt eksem får sina besvär före ett års ålder och
90 % före sex års ålder.
Barndomsstadiet
Från två år upp till tolv år. Eksemet flyttar sig nu till
böjvecken, d.v.s. armveck, knäveck, handleder och
fotleder. Eksemet brukar nu variera i svårighetsgrad
med kortare eller längre eksemutbrott. Om besvären är
långdragna brukar huden bli förtjockad. Även om man
för tillfället inte har något pågående eksem är huden
ofta torr, blek och kliar lätt.

Figur 3. Atopiskt eksem på handled och hand hos barn.
Figur 4. Böjveckseksem i knäveck.
13

14
Vuxenstadiet
Om eksemet fortsätter i vuxen ålder kan man fortfarande
ha eksemförändringar i böjvecken. Dessutom är det
vanligt med eksem i ansiktet, bl.a. på ögonlocken, i pannan
och runt munnen. Andra vanliga eksemställen hos
vuxna är på halsen, övre delen av bröstet och på ryggen.
Ibland kan eksemet sitta på bröstvårtorna, skinkorna
och på lårens baksidor. Svårt drabbade kan ha
eksemförändringar på hela kroppen.
Figur 5. Typisk lokalisation av atopiskt eksem hos vuxen.

Figur 6. Atopiskt eksem kring ögonen.
Figur 7. Atopiskt eksem kring munnen.
15

16
Hand- och foteksem är vanligt i alla åldrar hos personer med
atopiskt eksem.
Figur 8. Eksem på fotryggar.

Figur 9. Torr, narig, sprucken hud på hand.
17

18
Figur 10 A.
Figur 10 B.
Två exempel på eksem på lår och skinkor.

Vad beror det atopiska
eksemet på?
Det atopiska eksemet uppstår ofta genom en samverkan
mellan medfödda egenskaper och en rad olika utlösande och
försämrande yttre orsaker (miljöfaktorer). Dels kan eksemet
framkallas genom påverkan av en mängd olika irriterande
ämnen på den känsliga huden. Detta är ingen äkta allergi
och kan inte testas fram annat än av patienten själv genom
egen erfarenhet av hudkontakt med olika ämnen. Dels kan
eksemet utlösas/försämras genom en äkta allergisk reaktion.
Då kan man påvisa antikroppar (IgE) i blodet mot ett
eller flera allergiframkallande ämnen. Detta gäller främst
hos spädbarn och små barn. Vanligast är allergier mot ägg,
mjölk och fisk. För patienter och även för läkare kan det
vara svårt att skilja mellan eksemorsaker som går att testa
fram och de som inte går att testa. Dessa svårigheter leder
lätt till missförstånd mellan patient och läkare när man försöker
förklara och diskutera orsaker till varför olika symtom
uppkommer. Många blir besvikna när det inte enkelt
går att testa fram orsakerna till eksemet.
19

20
Den atopiska huden
Personer med atopiskt eksem har en hud vars hornskikt innehåller
mindre fett och vatten än normalt. Infektionsförsvaret
är sämre. Hudens blodkärl reagerar annorlunda. Andra egenheter
är ojämn pigmentering och ”piggig” hud främst på överarmar
och höfter. Hos somliga är huden mönstrad på ett sätt
som påminner om fiskfjäll, särskilt på benen. Konsekvenserna
av dessa egenskaper är många. Huden är torrare, sprödare och
har en sämre skyddsfunktion än normalt. Den irriteras lätt,
kliar, blir rodnad och det kan uppstå ett eksem. Bakterie- och
virusinfektioner uppkommer lättare. Huden är ofta blek och
man fryser lättare om händer och fötter. Vissa får en övergående
strimformad blekhet när man kliar sig.
Försämrande faktorer
Ett stort antal ämnen och faktorer kan utlösa och försämra ett
atopiskt eksem. Känsligheten för olika ämnen varierar mellan
olika individer och hos samma individ kan den variera från en
tid till en annan.
Födoämnen. Det är förhållandevis vanligt att citrusfrukter,
tomater, starka kryddor, jordgubbar och skaldjur verkar ospecifikt
(icke-allergiskt) klådframkallande och kan därför förvärra
eksemet. Äkta födoämnesallergi, som bidragande orsak
till böjveckseksem, har betydelse framförallt hos spädbarn
och små barn med utbredda eksem och mycket besvärlig klåda.
Vanligast är allergi mot ägg, mjölk och fisk. Komjölksallergi
brukar försvinna under förskoleåldern. Äggallergi växer
ofta bort omkring skolstarten. Fiskallergi varar däremot ofta
livet ut.

Om man misstänker överkänslighet för ett födoämne kan detta
endast testas fram genom att man undviker födoämnet och
observerar om eksemet då blir bättre. Därefter kan man tillföra
födoämnet igen för att se om eksemet då förvärras. Innan man
påbörjar någon diet för att förbättra ett atopiskt eksem ska man
först ha skött den allmänna eksembehandlingen på ett korrekt
sätt. Först om detta misslyckas kan det bli aktuellt att ta upp
diskussion om dietrekommendationer. När det gäller misstänkta
födoämnesallergier mot s.k. baslivsmedel, vilka behövs för
barnets normala tillväxt, ska man först ha en så säker diagnos
som möjligt och dieten måste utprovas i samråd med barnläkare och
eventuell dietist. Dietförsök ska bara pågå under en begränsad
tid och om förbättring uteblir ska dietförsöket avbrytas. Det är
viktigt att påpeka att det med undantag för spädbarnsåret, inte
finns någon anledning till rutinmässiga dietrekommendationer
hos barn med atopiskt eksem. Födoämnesallergi som viktig
orsak till eksem är främst aktuell hos små barn. Hos större barn
och ungdomar försvinner födans betydelse som eksemframkallare
i stort sett helt och hållet.
21

22
Andra hudsymtom än eksem kan uppkomma vid födoämnesöverkänslighet.
Således kan man få nässelutslag, i sällsynta fall
av allvarlig natur, av t.ex. nötter och fisk. Svullnad och klåda på
läppar, i gom och svalg kan uppstå av bland annat nötter, äpplen,
päron, plommon, morötter och råa rotfrukter, speciellt hos
personer med björkpollenallergi. Även tarmbesvär kan uppstå
vid födoämnesöverkänslighet.
Infektioner av olika slag kan få ett atopiskt eksem att blossa upp.
Stress av både psykiska och fysiska orsaker ökar klådan och kan
försämra eksemet.
Svettning i samband med t.ex. fysisk ansträngning och hög omgivningstemperatur
kan ge ökad klåda och eksem.
Hudirriterande ämnen i ”stickiga” kläder av ylle och helsyntetiska
klädmaterial kan försämra ett atopiskt eksem. Även smuts,
sand, jord, krita, glasfiberhaltiga material etc. kan vara hudirriterande
och eksemframkallande. Ämnen som avfettar och
torkar ut huden, såsom vatten, tvål, tvättmedel, rengöringsme-

del samt alltför riklig badning och duschning, ger ökad klåda.
Man bör helst inte duscha eller bada mer än ett par gånger i
veckan. Observera att bad i klorerat vatten brukar ge ökad klåda.
Klimatet kan påverka eksemet. Således brukar kyla, torr luft
och ”solbrist” leda till försämring. Eksemet brukar vara sämre
under vinter och vår och bäst på sommarhalvåret.
Luftburna ämnen som gräs- och trädpollen, mjäll från pälsdjur,
kvalster och mögel kan möjligen försämra ett atopiskt eksem.
Andra luftburna, hudirriterande ämnen kan också sannolikt
leda till att eksemet försämras.
Personlig utsmyckning med t. ex. örhängen, och användning av
diverse kosmetika, olika hudvårdsprodukter, parfymer m.m.
kan ge upphov till hudirritation, klåda och eksembesvär på den
känsliga huden. De eksem som då uppstår beror oftast på irritation
och är sällan orsakade av en äkta kontaktallergi.
Växer eksemet bort?
Hos den enskilda patienten är det svårt att förutsäga hur utvecklingen
blir. Man räknar med att ungefär hälften av de patienter
som behandlats på sjukhus har kvarstående besvär efter puberteten.
De som har fått sitt eksem tidigt och har haft ett utbrett,
svårt eksem har en sämre prognos. Även om eksemet försvinner
finns anlaget kvar. Ungefär hälften av dem som har haft atopiskt
eksem som barn fortsätter att ha en torr, känslig och lättirriterad
hud. Denna kvarstående känslighet i huden gör att man lätt kan
få handeksem om man börjar arbeta i yrken där händerna utsätts
för olika irritationsfaktorer såsom uttorkning, avfettning, irritation
och nötning. Handeksem är vanligt hos atopiker. Detta gäller
inte enbart personer som har eller har haft ett atopiskt eksem
utan, i viss mån, också dem som har eller har haft allergisk snuva,
23

24
astma eller har en ärftlig belastning för atopisk sjukdom och
samtidigt en torr, kliande, lättirriterad s.k. atopisk hud. De flesta
handeksemen hos atopiker är lindriga och man klarar sig ofta
med egenvård och de råd man kan få på apotek. För vissa kan
dock eksemet bli mycket besvärligt och ibland invalidiserande,
i synnerhet om man hamnar i fel yrken. Av de barn som har
haft atopiskt eksem utvecklar ungefär hälften luftvägsallergier
(hösnuva, astma) senare i livet. Rökning banar väg för luftvägsallergi
och bör inte tillåtas i hemmet.

Utredning
Det viktigaste vid utredningen
av ett atopiskt eksem
är en noggrann sjukhistoria
och undersökning
av patienten. Tyvärr kan
orsakerna till atopiskt eksem
inte testas fram vare
sig med hudtester eller med
blodprov. Detta problem har
tidigare berörts under rubriken
Försämrande faktorer. Om man misstänker att nässelutslag uppkommer
genom att huden kommer i kontakt med olika ämnen,
som kan ge s.k. kontakturtikaria, kan detta testas fram på ett
enkelt sätt. Allergiskt kontakteksem är inte ovanligt hos äldre
barn och vuxna och om man misstänker ett sådant ska lapptest
utföras. Patienter med atopiskt eksem och handeksem kan
ha kontaktallergi för t.ex. nickel, parfymämnen och medel som
används till lokalbehandling av eksemet.
Behandling
Lokalbehandlingen av atopiskt eksem inriktas mot de tre huvudsymtomen:
torr hud, klåda och eksem. Den torra hudens
nedsatta skyddsfunktion förbättras genom daglig smörjning
med mjukgörande medel. Det kliande eksemet behandlas i
första hand med utvärtes kortisonpreparat. Se mer om detta
längre fram. Det medfödda anlaget som finns hos patienter
med atopiskt eksem kan man förstås inte göra någonting åt.
Många patienter berättar om hur eksemet kommer och går helt
oförklarligt och utan att man kan påvisa några speciella yttre
faktorer som förändrats. Det varierande förloppet med plötsligt
25

26
uppblossande klådperioder och svåra eksemutbrott, omväxlande
med lindriga eller besvärsfria perioder, är ofta omöjligt att
förklara med de kunskaper vi har i dag.
Det är mycket viktigt att ha klart för sig detta och
inte lägga ned alltför stor möda och grubbel på
att försöka lösa eksemets gåta. Det
är då bättre att satsa sin energi på
att lära sig använda de effektiva
behandlingar som finns i dag för
patienter med atopiskt eksem.
Självklart ska man i möjligaste
mån undvika att utsätta sig för
olika saker som man tydligt märker
ger ökad klåda och försämring
av eksemet. För spädbarn kan man
ha födoämnen i åtanke. För äldre barn
och vuxna är fysisk och psykisk stress,
svettning, hudirriterande kläder samt
uttorkning genom tvål och vatten viktiga
försämrande faktorer.
Dusch – bad
Personer med atopiskt eksem ska duscha eller bada efter
behov. Vid ringa nedsmutsning kan man klara sig med enbart
s.k. oljebad eller oljedusch utan tvål. Detta innebär att man sätter
till en liten mängd badolja i badvattnet eller smörjer in kroppen
med en skvätt badolja innan man duschar. Vid kraftigare
nedsmutsning och svettning behöver man använda tvål och
vatten för att rengöra huden från ämnen som annars kan vara
irriterande och eksemframkallande. Alla tvålar är avfettande,
uttorkande och hudskadande för eksempatienter. Försök hitta
en tvål som är så lite hudirriterande som möjligt! Tvålen bör
dessutom vara oparfymerad. När man duschat, badat eller tvät-

tat sig kan man klappa huden torr med en mjuk frottéhandduk
och därefter smörja huden med mjukgörande kräm eller salva.
Mjukgörande preparat
Personer med atopiskt eksem har oftast en torr och känslig hud
även om man för tillfället inte har något pågående eksem. Det är
mycket viktigt att försöka hålla huden mjuk genom regelbunden
användning av mjukgörande medel. Dessa förhindrar den ökade
vattenavdunstningen och ”återfettar” den torra huden. Beroende
på hur mycket fett preparatet innehåller kallas det för salva, fet
kräm, kräm eller lotion (kutan emulsion). Preparaten innehåller
ofta tillsats av karbamid, propylenglykol eller glycerol som är vattenbindande
ämnen. I synnerhet barn får ofta sveda när de använder
medel med karbamid och ibland även av propylenglykol.
På marknaden finns ett stort antal mjukgörande preparat. Upplevelsen
av kosmetiska egenskaper hos dessa preparat är mycket
olika mellan olika individer. Feta salvor kan upplevas som kladdiga,
men är bra för torr hud utan pågående eksem. Krämer
är torrare, kladdar mindre och föredras av de flesta. Det ska
un derstrykas att personer med
atopiskt eksem är mycket
kräsna vid valet av mjukgörande
preparat. Den
enskilde patienten bör
få möjlighet att pröva
olika preparat. Lotioner
kan användas av den
som inte vill eller kan
använda feta salvor och
krämer. En lotion på
dagen och en kräm eller
salva till kvällen kan
vara ett bra alternativ.
27

28
Kortisonsalvor
Kortison är ett binjurebarkhormon som förekommer naturligt
i kroppen. Moderna kortisonsalvor är suveräna på att slå ned den
eksematösa inflammationen och de dämpar effektivt den besvärliga
klådan och normaliserar hudens funktion. Det måste
kraftigt understrykas att lokalbehandling med kortisonsalvor
har revolutionerat behandlingen av atopiskt eksem. Om kortisonsalvor
används på rätt sätt, kan de flesta patienter med
atopiskt eksem hållas i stort sett besvärsfria. Det krävs erfarenhet
och kunskap för att ge en effektiv och säker behandling. Riskerna
med lokalbehandling med kortisonsalvor är minimala jämfört
med de stora fördelarna. Om salvorna används korrekt är behandlingen
riskfri. I dag finns det kortisonsalvor som skiljer sig
mycket i styrka. Man delar in salvorna i fyra grupper: svaga (I),
medelstarka (II), starka (III) och extra starka (IV). Effekten, men
även riskerna för biverkningar, skiljer sig avsevärt mellan en
svag och en extra stark salva. De olika kortisonpreparaten finns
dels som salvor som är feta och lämpar sig för torra eksem, dels
i krämform som lämpar sig bäst för akuta eksem. Ofta används
kortisonpreparat i krämform även på torra eksem, eftersom
många patienter tycker att salvor är för kladdiga. Kortisonberedningar
finns också som lotioner (kutan emulsion) och lösningar
(kutan lösning), som lämpar sig bra för hårbeklädda
hudområden.
Kortisonbehandling av eksem
Följande principer rekommenderas för behandling av atopiskt
eksem. Behandlingen påbörjas med ett preparat som är tillräckligt
starkt för att dämpa eksemet effektivt inom några dagar.
Fortsätt sedan med samma preparat tills eksemet och klådan
försvunnit. Smörj sedan i ytterligare fyra–sju dagar. Detta
kan innebära en behandlingsperiod på två till fyra veckor och
ibland längre.

Kortisonsalvor ska endast användas på rodnad, eksemförändrad
hud! På övrig torr hud ska man använda mjukgörande
medel. När klådan är borta och inga eller obetydliga eksembesvär
finns kvar övergår man till underhållsbehandling av eksemet.
Denna kan bedrivas enligt två principer. Man kan använda
en svag kortisonkräm eller salva mer eller mindre regelbundet.
På senare tid har det dock blivit allt vanligare att man behåller
samma preparat som man startade med och glesar ut behandlingen
successivt, exempelvis till varannan kväll eller ett par
kvällar i veckan. Det finns olika scheman som informerar patienten
om hur man trappar ner behandlingen och hur underhållsbehandling
ska ske. Beroende på om besvären varierar kan
man smörja oftare eller glesare än vad schemat anger.
29

30
Mjukgörande preparat ska användas dagligen. Vid kraftigt uppblossande
besvär måste man starta om intensivbehandlingen
igen. Eftersom eksemets svårighetsgrad varierar mycket hos
en och samma person och mellan olika personer går det inte
att lämna ett enkelt behandlingsschema som passar alla. När
man väljer styrkan på det kortisonpreparat man ska använda
måste man ta hänsyn till eksemets svårighetsgrad, var eksemet
sitter, patientens ålder med mera. Vid okomplicerade, lindriga
eksem hos små barn går det ofta att använda ett svagt (grupp I)
preparat.
Såväl akutbehandling som underhållsbehandling måste anpassas
till eksemets svårighetsgrad. För framgångsrik behandling av
atopiskt eksem krävs kunskap och erfarenhet.
Vilka kortisonpreparat ska användas?
Det finns kortison i form av krämer, feta krämer och salvor som
har många olika namn och det beror på den enskilda läkaren
vilka preparat hon eller han har vant sig vid att använda. Det är
viktigt att läkaren ger information om vilken styrka preparaten
har. Man bör också informera om att den procentsiffra som står
på tuben inte anger styrkan på preparatet utan att styrkan beror
på vilken kortisonsubstans det är.
Det finns fyra styrkor på utvärtes kortisonpreparat:
svag (grupp I), medelstark (grupp II), stark (grupp III) och extra
stark (grupp IV). Som tidigare nämnts väljer man preparatens
styrka bland annat beroende på var eksemet sitter, på patientens
ålder och på eksemets svårighetsgrad. Följande riktlinjer
för val av preparatens styrka kan ges:

Späd- och småbarn: Lindrigt eksem behandlas med grupp I,
måttligt eksem behandlas med grupp II. Uttalat/mycket utbrett
eksem behandlas efter kontakt med hud- eller barnläkare.
Större barn och vuxna: Lindrigt eksem behandlas med grupp
I eller grupp II. Måttligt eksem behandlas med grupp II eller
grupp III. Uttalat/mycket utbrett eksem behandlas efter kontakt
med hud- eller barnläkare.
Grupp I-preparat kan användas frikostigt och de är receptfria.
De kan användas på ögonlock och kring ögonen. Grupp III och
grupp IV ska undvikas i ansiktet och i hudveck. Kutan emulsion
och kutan lösning är flytande kortisonberedningar och kan
användas i hårbotten.
Biverkningar av kortisonsalvor
Om man använder det föreskrivna kortisonpreparatet enligt
riktiga ordinationer är risken för biverkningar obetydlig. Om
starka kortisonsalvor används felaktigt, t.ex. under längre tid än
den som ordinerats och om de används på fel ställen (ansiktet,
halsen, hudveck och lårens insidor är känsliga ställen), kan man
få en förtunning av huden, hudkärlen framträder och det kan
bli hudblödningar. I ansiktet kan man få akneliknande förändringar.
Om behandlingen avbryts i tid går hudförtunningen och
andra biverkningar oftast tillbaka. Kontaktallergi mot kortison
i salvor är ovanligt, men förekommer, och kan vara en orsak till
att eksemet inte läker när man använder en salva som tidigare
fungerat bra.
När man använder starka (grupp III och IV) kortisonsalvor är
det givetvis speciellt viktigt att följa givna ordinationer och att
det kontrolleras av läkare.
31

32
Infekterat eksem
Nästan alla atopiska eksem har gula stafylokocker i eksemet,
även om eksemet inte är infekterat. Lindriga infektioner är
vanliga i ett atopiskt eksem. Dessa kan behandlas med vanlig
eksembehandling utan antibiotika. Infektionen och bakterierna
försvinner när huden läker.
Vid svårare bakterieinfektion ses ett ilsket, rodnat, sårigt
eksem och ibland en varig, gulaktig vätska med gulbruna
skorpor. När man behandlar denna typ av vätskande, infekterat
eksem är det viktigt att tvätta bort sårskorporna för att lokalbehandlingen
ska få god effekt. Baddning eller bad med kaliumpermanganat
har en uttorkande och klådstillande effekt. Kaliumpermanganat
torkar ut huden och används dagligen endast
några få dagar tills eksemet slutat vätska. Kranvatten eller koksaltlösning
kan också användas för att rengöra det infekterade
eksemet. Efter tvättningen smörjer man med en kortisonkräm.
Ofta behövs en stark kräm (grupp III). Infektionen behandlas
med antibiotikatabletter som måste vara effektiva mot gula
stafylokocker. Ett annat alternativ är att smörja med en kortisonkräm
med tillsats av antibiotika. Under senare år har man
dock blivit återhållsam med att använda antibiotika utvärtes,
eftersom det ökar risken för att bakterier blir motståndskraftiga
(resistenta) mot antibiotika. Dessutom kan man bli allergisk
mot utvärtes antibiotika. Ett klokt val av preparat kan minimera
dessa risker och då fungerar en kortisonkräm med tillsats av
antibiotika utmärkt. Vissa patienter tycks vara känsligare än
andra för bakterieinfektioner i eksemet och behöver upprepade,
och ibland långvariga, antibiotikabehandlingar.
Virusinfektioner, och då framförallt herpes simplex, kan ge upphov
till besvärliga infek tioner hos patienter med atopiskt eksem.
Herpesinfektionen kan sprida sig snabbt i eksemdrabbad
hud och förorsaka utbredda infektioner som måste behandlas
med tabletter mot herpesvirus.

Figur 11 A. Infekterat med svår klåda före behandling.
Figur 11 B. Samma patient efter antibiotikabehandling och två veckors intervallbehandling med
extra stark steroid.
33

34
Om behandlingen med kortisonsalvor inte
hjälper
Det kan finnas flera orsaker till att eksemet inte läker på lokalbehandling
med kortisonsalvor. Några exempel är följande:
• Givna ordinationer följs inte. Ofta beror detta på obefogad
rädsla för kortisonsalvor.
• Utskrivet kortisonpreparat är för svagt.
• Det kan finnas en bakterieinfektion som inte uppmärksammats
och därför inte behandlats.
• Behandlingen kan behöva modifieras eller kompletteras.
Inflammationsdämpande salvor, kalcineurinhämmare,
kan ibland ha god effekt när kortisonpreparat inte fungerar.
Behandlingen kan också behöva kompletteras med ljus -
behandling eller invärtes preparat. (Se nedan.)
Klådstillande tabletter
Det klådframkallande ämnet histamin anses numera spela en
underordnad roll för klådan i det atopiska eksemet. Klådstillande
tabletter, s.k. antihistaminer, har ingen given plats vid
behandling av eksemet. Om patienten har hösnuva, allergisk
astma eller nässelutslag, åkommor där man vet att histamin
bidrar till symtomen, kan icke-tröttande antihistaminer användas
på dagtid. Ibland kan akuta försämringar av eksemet
sannolikt bero på att histamin frisätts, t.ex. av födoämnen. Det
kan då finnas skäl till att pröva antihistaminer, särskilt om det
finns inslag av nässelutslag i eksemsymtomen. Till barn med
sömn svårigheter och besvärlig nattlig klåda kan man, under en
period, försöka med den äldre typen som finns av tröttande
antihistaminer.

Andra salvor för atopiskt eksem
Sedan några år har en helt ny typ av inflammationsdämpande
salvor börjat användas för atopiskt eksem. De kallas kalcin
eurinhämmare och innehåller ämnen som dämpar klådan och
eksemet på samma sätt som kortisonsalvor, men verkningsmekanismen
är annorlunda.
Dessa substanser ger en snabb lindring av klådan, dämpar inflammationen
och förbättrar eksemet hos många av de behandlade
patienterna. En fördel är att preparaten kan användas på
känslig hud, t.ex. i ansiktet och på ögonlocken, utan att ge någon
förtunning av huden.
Kortisonsalvor är fortfarande det som ska användas i första
hand vid behandling av atopiskt eksem. Om behandling med
kortisonpreparat inte fungerar är de andra salvorna ett alternativ.
Man rekommenderar att kalcineurinhämmarna smörjs in två
gånger dagligen tills eksemet försvunnit och sedan i ytterligare
någon vecka. Om man inte ser några tecken på förbättring efter
2–3 veckors behandling får andra behandlingsalternativ övervägas.
Om det finns en tydlig infektion ska den behandlas innan
nämnda preparat används.
Biverkningar i form av sveda, rodnad och klåda förekommer
i början av behandlingen hos ungefär hälften av patienterna.
Immundämpande tabletter med liknande verkningsmekanism,
i kombination med mångårig UV-ljusexposition, ökar risken för
hudcancer. Man kan därför inte utesluta att liknande förhållande
kan gälla för salvorna. Därför avråder man från ljusbehandling
och solning när man använder dessa preparat.
35

36
Ljusbehandling
De allra flesta patienter med atopiskt eksem blir bättre av måttlig
solning. Om man får dålig effekt av en korrekt genomförd
lokalbehandling och om besvären återkommer snabbt kan ljusbehandling
vara ett effektivt komplement.
Denna behandling sker med UVB- och/eller UVA-ljus. Behandlingen
påbörjas när det mest akuta eksemet dämpats. Den ges
två–tre gånger i veckan och kan pågå i ett par månader. Ljusbehandlingen
bör begräsas till två behandlingsperioder per år
med cirka 25 behandlingar varje gång. Effekten av ljusbehand-

ling är god och cirka åtta av tio blir läkta eller kraftigt förbättrade
efter en behandlingsomgång. Effekten kvarstår under flera
månader hos många av dem som behandlats.
Intensiv och långvarig solning utomhus ökar risken för hudcancer.
Kontrollerad medicinsk ljusbehandling för atopiskt eksem
kan också ge viss ökad risk för hudcancer. Denna är sannolikt
betydligt mindre än för en soldyrkare som solar intensivt under
sommaren, reser på solresor ett par gånger om året och dessutom
regelbundet går på solarium. Om man får ljusbehandling
för eksem ofta, och dessutom solar mycket, är det viktigt att
vara uppmärksam på sin hud och lära sig känna igen varningstecknen
på hudcancer. Regelbunden läkarkontroll av huden är
en säkerhetsåtgärd.
Vila, sjukhusvård, miljöombyte
För patienter med svåra eksembesvär kan det bli aktuellt med
perioder av sjukskrivning, kortare sjukhusvistelse eller miljöombyte.
Situationen kan vara mycket psykiskt påfrestande och
i vissa fall kan patienten behöva stöd och hjälp av kurator, psykolog
eller annan lämplig person.
37

38
Yrkesval
Den som har haft ett atopiskt eksem som barn kan ha kvar en
känslig hud med nedsatt motståndskraft för hudirriterande
faktorer. Detta kan påverka deras möjligheter att välja yrke,
eftersom de har en ökad risk att få handeksem om de hamnar i riskyrken
såsom sjuk- och tandvård, lokalvård, köks- och frisörarbete,
verkstadsmekaniskt eller bilmekaniskt arbete.
Alla som har haft atopiskt eksem i barndomen behöver inte få
handeksem i vuxen ålder. Risken är störst för dem som har haft
handeksem som barn, ett svårt atopiskt eksem i barndomen
eller ett kroppseksem som finns kvar i vuxen ålder. En kvarstående
torr och klådbenägen hud medför också en ökad risk för
handeksem.

För en enskild person är det förstås svårt att veta hur stor risken
för handeksem är i ett enskilt yrke. En möjlighet att ta reda på
om man klarar ett visst yrke är att prova på det i några månader,
gärna under vinterhalvåret. Klarar man detta är chansen
ganska stor att man klarar sig även i fortsättningen utan större
besvär.
Kvinnor utsätter ofta sina händer för omild behandling i samband
med t.ex. hushålls- och städarbete eller spädbarnsvård.
De som visat en tendens att få handeksem av dessa hemsysslor
löper mycket stor risk att få handeksem om de börjar arbeta i ett
s.k. våtyrke (sjukvård, kök, städ m.m.).
Inte bara händerna kan drabbas av eksem hos atopiker med
känslig hud. Klåda, irritation och eksem på kroppen kan uppkomma
om man i arbetet utsätts för damm, smuts, glasfiberhaltiga
partiklar, torr luft eller kyla. Även fysiskt ansträngande arbeten
där man svettas mycket, liksom psykiskt stressande arbeten,
kan utlösa och försämra eksem på kroppen. Dessa egenskaper
hos atopiker med känslig hud kan vara värda att ha i åtanke
inför yrkesvalet.
39

40
Mina anteckningar
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................
.....................................................................................

2007-12-03
20071203Derm:76

GlaxoSmithKline AB
Box 516
169 29 SOLNA
Tel. 08-638 93 00
www.glaxosmithkline.se
info.produkt@gsk.com