Gröna nyckeltal Lidköpings kommun 2004

More documents

Recommendations

Info

Tabell 2 visar slutredovisningen av den beräknade reduktionen från alla delprojekten tillsammans. Måluppfyllelsen har varit mycket god. Uppföljningar görs, men än är det för tidigt att bedöma vilka positiva effekter reduktionen av utsläppen kan komma att medföra. Ämne LIP-mål Resultat Resultat Reduktion kg Måluppfyllning % Reduktion kg/år Fosfor 100 224 224 Kväve 2000 103 2056 Bly 20 200 40 Koppar 25 158 40 Zink 75 228 171 Tabell 2. Ämnen som reduceras ur dagvatten genom åtgärder i LIP-projektet ”Lokalt omhändertagande av dagvatten” under åren 2000-2003. Enskilda avlopp För enskilda avlopp, där WC finns anslutet, ska enligt lag finnas längre gående rening än slamavskiljning (till exempel infiltration eller markbädd). Miljö- och Hälsoskyddskontoret arbetar med att samtliga enskilda avlopp (cirka 3000) skall bli godkända till år 2007 enligt det beslut som Miljö- och Hälsoskyddsnämndens tagit. i början av år 2005 var 1720 anläggningar registrerade varav 1217 var godkända. Slam Till Lidköpings avloppsreningsverk går orenat avloppsvatten från bostäder och verksamheter som inte har egen avloppsrening. I avloppsreningsverket renas avloppsvattnet i flera steg för att dess kvalitet ska vara så bra som möjligt innan det släpps ut i Vänern. Det slam som bildas vid reningen provas för att kontrollera att det inte innehåller för höga halter av bland annat tungmetaller. Under de senaste sex åren (1999-2004) godkändes allt slam. Det betyder att provresultaten låg under de gränsvärden som Naturvårdsverket har satt upp för innehållet av olika miljöstörande ämnen. Mer om tungmetaller, se Naturvårdsverkets hemsida: www.environ.se. Inget slam användes inom jordbruket åren 2003 och 2004, trots att halten av tungmetaller låg under gränsvärdena för tillåten spridning på åkrar. Under 2003 och 2004 användes en del av slammet till sluttäckning på Kartåstippen. En viss del av slammet lades på tippen för att mogna, vilket sker genom att blandning med flis ger en värmeprocess där en del av slammet förbränns. År 2004 användes även en blandning av slam och flis som bränsle i Värmeverket samt till planteringar i parker. Tungmetaller Flera av våra tungmetaller anses som miljöfarliga då de i förhöjda koncentrationer kan medföra skador. De ämnen som tas upp av levande organismer och lagras i kroppen medför att ämnet anrikas uppåt i näringskedjan och blir ett stort hot mot exempelvis oss människor som är toppkonsumenter. Bly, kadmium och kvicksilver anses som några av de miljöfarligaste tungmetallerna. 19
Kadmium Metallrika bergarter gör att vissa metaller finns naturligt i jorden. Ökade halter i jord och vatten kan ske genom mänskliga aktiviteter. Om det exempelvis sker vattenuttag som gör att grundvattenytan sänks kan kadmium lösas ut i grundvattnet. Vid sänkt pH-värde ökar även kadmiums löslighet. Genom användning av handelsgödsel har kadmiumhalten i åkerjord stigit med 30 %. Kadmium finns även i bland annat batterier och cigarettfimpar och är två av orsakerna till att lakvatten från soptippen (som går till avloppsreningsverket) innehåller kadmium. Halterna av kadmium i handelsgödsel har minskat de senare åren men om det är orsaken till att halten i slammet minskar är svårt att säga. Hälso- och miljöeffekter: Då Kadmium överförs från jorden via grödor till människor och djur sker påverkan redan vid låga koncentrationer i marken. Mycket talar för att fortplantning och beteenden hos vattenlevande djur påverkas redan vid låga halter. Höga halter av kadmium kan ge njurskador hos människor och djur och kan leda till urkalkning av skelettet. Lågt järnvärde i kroppen, som oftast kvinnor i fertil ålder har, ökar risken för absorption av kadmium. mg/kg torrsubstans 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kadmium i slam Gränsvärde 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 17. Halter av kadmium i slam från Lidköpings avloppsreningsverk under perioden 1995-2004. Gränsvärde för användning av slam på åkermark var 1995-1997 4,0 mg/kg torrsubstans och 1998-2004 var gränsen 2,0 (källa SNV). Kvicksilver Utsläpp av kvicksilver kan ske genom luft, och då metallen är lättflyktig kan den spridas långa vägar med hjälp av vindar. Nedfallet kvicksilver kan tas upp direkt eller i omvandlad, ännu farligare form, av till exempel fiskar. Kvicksilver är ett av ämnena i amalgam som många har i sina lagade tänder. Bilskrot, kemikalieförråd, bygg- och rivningsavfall, vattenlås, avlopp till verksamheter där kvicksilver använts kan vara andra utsläppskällor. Kvicksilvret i slammet har minskat kraftigt under senare år. Detta kan vara ett resultat av flera projekt i kommunen samt minskad amalgamanvändning och förbättrade amalgamavskiljare inom tandvården. 20
Page 1 and 2: Gröna nyckeltal Lidköpings kommun
Page 3 and 4: Folkhälsa och folkhälsoskydd.....
Page 5 and 6: Uppföljning av kommunens miljöpol
Page 7 and 8: Nyckeltal för kommunen som verksam
Page 9 and 10: Förnybar energi Andelen förnybar
Page 11 and 12: Totalt leasas 103 personbilar, där
Page 13 and 14: l/m² 700 600 500 400 300 200 100 0
Page 15 and 16: Totalfosfor (ton/år) 120 100 80 60
Page 17: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20
Page 21 and 22: mg/kg torrsubstans 120 100 80 60 40
Page 23 and 24: 14000 12000 10000 8000 6000 4000 20
Page 25 and 26: Energi Energianvändning i Lidköpi
Page 27 and 28: använts sedan 2002 och innebär b
Page 29 and 30: Pappersinsamlingen har under de sen
Page 31 and 32: Antal 30 25 20 15 10 5 0 Företag c
Page 33 and 34: Naturreservat Värdefulla områden
Page 35 and 36: Sjöfåglar i Vänern Vänern har E
Page 37: Storskarv Skarven återkom 1989 til

Gröna nyckeltal Lidköpings kommun 2004

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?