Gröna nyckeltal Lidköpings kommun 2004

More documents

Recommendations

Info

vegetations-, djur- och miljötillståndet i Vänern. Ett arbete pågår även med att ta fram en vattenvårdsplan för Vänern. Lidköping tillsammans med Götene och Mariestads kommuner arbetar med att analysera kommunernas vassområden i Vänern. Detta för att få kunskap om var vassen är viktig och mindre viktig med hänsyn till en rad olika aspekter som till exempel djurliv, vattenkvalitet och friluftsliv. Vill du veta mer om tillståndet i Vänern? Gå in på Vänerns Vattenvårdsförbunds hemsida www.vanern.s.se. Miljögifter i Vänerfisk Sedan 1980-talet har Livsmedelsverket gett kostråd för fisk för att befolkningen inte skall få i sig skadliga mängder av miljögifter. Kostråden avser vissa feta insjöfiskar och gäller för flickor, gravida, ammande eller kvinnor i fertil ålder. Många av miljögifterna minskar genom åtgärder mot utsläpp. Till exempel har dioxinintaget från livsmedel halverats under de senaste tio åren. Trots detta kommer fortfarande 30 % av vårt dioxinintag via fisk (se www. slv.se). Vänerns Vattenvårdsförbund har en kontinuerlig övervakning av vissa metaller och organiska miljögifter i Vänerfisk. Av de fyra lokaler där mätningar görs är Torsö den som är närmast Lidköping. Mätningar av metallkoncentrationer under 1996-2003 ger att alla metaller (Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg) förutom en (As) har lägre koncentration i abborre från Vänern än generellt i sjöar i Sverige och är under EU:s gränsvärden. Koncentrationer av arsenik samt PCB och DDT är något högre i Vänerabborre än i fisk från andra sjöar men är lägre än gränsvärdet. Dioxinhalten i Öring från Vänern ligger nära det internationella gränsvärdet (se www.vanern.s.se) Badvattenkvalitet Bedömning av badvattnets kvalitet bygger främst på bakteriologiska analyser. Badvattnets tjänlighet bedöms utifrån förekomsten av bakterien E. Coli samt fekala streptokocker. Båda finns i tarmen hos människor och varmblodiga djur. Vattenkvaliteten kan variera starkt bland annat beroende på skiftningar i vädret. Efter kraftiga regn är kvaliteten ofta dålig på grund av att föroreningar i marken sköljs ut i vattnet. Utsläpp från avlopp kan tillföras vid vissa vind- eller strömriktningar. Kvalitén kan också försämras av många badande. Utsläpp av dagvatten kan även påverka vattenkvalitén vid badplatserna. Projekt med rening av dagvatten har utförts, se ”Dagvattenhantering”. Av tio års provtagningar av badvattenkvalitet var 2004 det år som hade flest prover vilka visade på otjänlig badvattenkvalitet, se figur 15. Bäst är kvalitén längs den västra kusten (Svalnäs - Sandviken) medan badplatserna i Kinneviken (söder om Villa) har den klart sämsta badvattenkvalitén. Lidans vatten, som efter utloppet viker av öster ut längs stranden, bedöms vara den främsta orsaken till dålig badvattenkvalitet. Figur 16 visar de olika badplatsernas vattenkvalitet under fem år. 17
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Badvattenkvalitet 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Figur 15. Badvattenkvalitet för Lidköpings strandbad under tio år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Truve Sandbäcken Badvattenkvalitet per badplats Framnäs Filsbäck Framnäs camping Järpås badsjö Villa Giacomina Läckö Arken, Tådene Sandviken Svalnäs Figur 16. Badvattenkvalitet för Lidköpings största strandbad under fem år. Vatten och avlopp Dagvattenhantering 18 Otjänligt Tjänligt med anmärkning Tjänligt Otjänligt Tjänligt med anmärkning Tjänligt Under 2000-2003 drevs ett LIP-projekt ”Lokalt omhändertagande av dagvatten” i Lidköping. Projektet var till för att via tio delåtgärder minska föroreningar som överförs från dagvattennätet till Vänern. Delprojekten var vid: Råda Mosse, Fridslundsparken, Villa Giacomina, Stenhammarsvägen, Ågårdsskogen, Kanothuset, Broparken, Sköldmön, Svartebäcken och Brantabäcken. Exempel på åtgärder som utfördes var byggande av dammar, utjämningsmagasin, sedimentationsfickor, sedimentationsdammar, luftningszoner (bland annat via halmfilter) för bättre omhändertagande och rening av dagvatten.
Page 1 and 2: Gröna nyckeltal Lidköpings kommun
Page 3 and 4: Folkhälsa och folkhälsoskydd.....
Page 5 and 6: Uppföljning av kommunens miljöpol
Page 7 and 8: Nyckeltal för kommunen som verksam
Page 9 and 10: Förnybar energi Andelen förnybar
Page 11 and 12: Totalt leasas 103 personbilar, där
Page 13 and 14: l/m² 700 600 500 400 300 200 100 0
Page 15: Totalfosfor (ton/år) 120 100 80 60
Page 19 and 20: Kadmium Metallrika bergarter gör a
Page 21 and 22: mg/kg torrsubstans 120 100 80 60 40
Page 23 and 24: 14000 12000 10000 8000 6000 4000 20
Page 25 and 26: Energi Energianvändning i Lidköpi
Page 27 and 28: använts sedan 2002 och innebär b
Page 29 and 30: Pappersinsamlingen har under de sen
Page 31 and 32: Antal 30 25 20 15 10 5 0 Företag c
Page 33 and 34: Naturreservat Värdefulla områden
Page 35 and 36: Sjöfåglar i Vänern Vänern har E
Page 37: Storskarv Skarven återkom 1989 til

Gröna nyckeltal Lidköpings kommun 2004

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?