Gröna nyckeltal Lidköpings kommun 2004

vegetations-, djur- och miljötillståndet i Vänern. Ett arbete pågår även med att ta fram en
vattenvårdsplan för Vänern.
Lidköping tillsammans med Götene och Mariestads kommuner arbetar med att analysera
kommunernas vassområden i Vänern. Detta för att få kunskap om var vassen är viktig och
mindre viktig med hänsyn till en rad olika aspekter som till exempel djurliv, vattenkvalitet
och friluftsliv.
Vill du veta mer om tillståndet i Vänern? Gå in på Vänerns Vattenvårdsförbunds hemsida
www.vanern.s.se.
Miljögifter i Vänerfisk
Sedan 1980-talet har Livsmedelsverket gett kostråd för fisk för att befolkningen inte skall få i
sig skadliga mängder av miljögifter. Kostråden avser vissa feta insjöfiskar och gäller för
flickor, gravida, ammande eller kvinnor i fertil ålder. Många av miljögifterna minskar genom
åtgärder mot utsläpp. Till exempel har dioxinintaget från livsmedel halverats under de senaste
tio åren. Trots detta kommer fortfarande 30 % av vårt dioxinintag via fisk (se www. slv.se).
Vänerns Vattenvårdsförbund har en kontinuerlig övervakning av vissa metaller och organiska
miljögifter i Vänerfisk. Av de fyra lokaler där mätningar görs är Torsö den som är närmast
Lidköping. Mätningar av metallkoncentrationer under 1996-2003 ger att alla metaller (Cd, Cr,
Cu, Ni, Pb, Zn, Hg) förutom en (As) har lägre koncentration i abborre från Vänern än
generellt i sjöar i Sverige och är under EU:s gränsvärden. Koncentrationer av arsenik samt
PCB och DDT är något högre i Vänerabborre än i fisk från andra sjöar men är lägre än
gränsvärdet. Dioxinhalten i Öring från Vänern ligger nära det internationella gränsvärdet (se
www.vanern.s.se)
Badvattenkvalitet
Bedömning av badvattnets kvalitet bygger främst på bakteriologiska analyser. Badvattnets
tjänlighet bedöms utifrån förekomsten av bakterien E. Coli samt fekala streptokocker. Båda
finns i tarmen hos människor och varmblodiga djur.
Vattenkvaliteten kan variera starkt bland annat beroende på skiftningar i vädret. Efter kraftiga
regn är kvaliteten ofta dålig på grund av att föroreningar i marken sköljs ut i vattnet. Utsläpp
från avlopp kan tillföras vid vissa vind- eller strömriktningar. Kvalitén kan också försämras
av många badande. Utsläpp av dagvatten kan även påverka vattenkvalitén vid badplatserna.
Projekt med rening av dagvatten har utförts, se ”Dagvattenhantering”. Av tio års
provtagningar av badvattenkvalitet var 2004 det år som hade flest prover vilka visade på
otjänlig badvattenkvalitet, se figur 15.
Bäst är kvalitén längs den västra kusten (Svalnäs - Sandviken) medan badplatserna i
Kinneviken (söder om Villa) har den klart sämsta badvattenkvalitén. Lidans vatten, som efter
utloppet viker av öster ut längs stranden, bedöms vara den främsta orsaken till dålig
badvattenkvalitet. Figur 16 visar de olika badplatsernas vattenkvalitet under fem år.
17