Gröna nyckeltal Lidköpings kommun 2004

Gröna nyckeltal
Lidköpings kommun 2004
www.lidkoping.se/agenda21
2005-07-01

Innehåll
Gröna nyckeltal för Lidköping .............................................................5
Kommunens miljöpolicy.............................................................................................. 5
Miljömål för Lidköpings kommun antagna av kommunstyrelsen 2004-04-13 ........... 5
Uppföljning av kommunens miljöpolicy..............................................6
Nyckeltal för kommunen som verksamhet...........................................8
Uppvärmning ............................................................................................................... 8
Elanvändning ............................................................................................................... 8
Total energianvändning i kommunala fastigheter........................................................ 9
Förnybar energi .......................................................................................................... 10
Utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet................................................... 10
Offentlig belysning .................................................................................................... 11
Transportenergi för tjänsteresor ................................................................................. 11
Tågresor ..................................................................................................................... 12
Vattenanvändning ...................................................................................................... 13
Inköp av KRAV-märkta livsmedel ............................................................................ 14
Miljöläget ...........................................................................................15
Luft .................................................................................................................. 15
Sjöar och vattendrag........................................................................................ 15
Försurning ................................................................................................................. 15
Övergödning............................................................................................................... 15
Lidan .......................................................................................................................... 15
Miljögifter i Vänerfisk ............................................................................................... 16
Vänern........................................................................................................................ 16
Badvattenkvalitet ....................................................................................................... 17
Vatten och avlopp............................................................................................ 18
Dagvattenhantering .................................................................................................... 18
Enskilda avlopp.......................................................................................................... 19
Slam ........................................................................................................................... 19
Tungmetaller .............................................................................................................. 19
Kadmium.................................................................................................................... 20
Kvicksilver ................................................................................................................. 20
Bly.............................................................................................................................. 21
Kväverening ............................................................................................................... 22
Fosforrening ............................................................................................................... 22
3

Folkhälsa och folkhälsoskydd......................................................................... 23
Trafik............................................................................................................... 23
Fordon- och cykelräkning .......................................................................................... 23
Kinnekulletåget .......................................................................................................... 25
Energi .............................................................................................................. 26
Energianvändning i Lidköpings kommun....................................................................... 26
Vindkraftverk.................................................................................................................. 26
Utsläpp av koldioxid....................................................................................................... 26
Andel förnybar energi eller spillvärme i fjärrvärmen..................................................... 27
Värmeverkets bränslefördelning..................................................................................... 28
Avfall............................................................................................................... 28
Hushållsavfall ................................................................................................................. 28
Återvunna fraktioner i Lidköping................................................................................... 29
Miljöcertifiering .............................................................................................. 31
Miljöcertifierade företag................................................................................................. 31
Grön Flagg ...................................................................................................................... 32
Miljöcertifierad skog....................................................................................................... 32
Mark och naturresurser.................................................................................... 33
Skogsmark ...................................................................................................................... 33
Värdefull natur av riksintresse........................................................................................ 33
Skyddat riksintresse ........................................................................................................ 33
Naturreservat................................................................................................................... 34
Nyckelbiotoper................................................................................................................ 34
Natura 2000..................................................................................................................... 34
Jordbruksmark och jordbruk ........................................................................... 34
Jordbruk med miljöstöd för ekologisk odling................................................................. 34
KRAV-jordbruk.............................................................................................................. 35
Sjöfåglar i Vänern ........................................................................................... 36
Rödlistade arter............................................................................................................... 36
EU:s fågeldirektiv........................................................................................................... 37
Kolonihäckande fåglar.................................................................................................... 37
Storskarv ......................................................................................................................... 38
4

Gröna nyckeltal för Lidköping
Gröna nyckeltal är statistik som visar miljöläget i Lidköping i text, diagram och tabeller.
Nyckeltalen innefattar både kommunens verksamhet och det allmänna miljöläget i
kommunen. I nyckeltalen följs kommunens miljöpolicy och miljömål upp. Det är inte alltid
som en del av policyn kan redovisas med ett nyckeltal utan kan ibland representeras av flera.
På alla områden finns ännu inte statistik men i takt med att kommunens miljöledningssystem
utvecklas kommer fler nyckeltal tas fram. Förbundet Sveriges Kommuner och Landsting
arbetar med att lyfta fram prioriterade miljöindikatorer och försöker genom kontakter med
ansvariga myndigheter underlätta tillgängligheten och formen av önskvärd statistik.
Länsstyrelsen håller även på och utvecklar ett regionalt uppföljningssystem. Detta kommer
förmodligen att kunna ge oss mer uppgifter.
Kommunens miljöpolicy
Kommunens miljöpolicy antogs av kommunfullmäktige 2001-04-23. Policyn är till för att ett
långsiktigt och hållbart Lidköping skall nås. Redovisning samt uppföljning av policyn finns
på sidorna 12-13.
Miljömål för Lidköpings kommun antagna av kommunstyrelsen 2004-04-13
Kommunstyrelsen antog 2004-04-13 miljömål för Lidköpings kommun. Ett mål är för
kommunen som geografisk enhet och tre mål är för kommunen som verksamhet.
Miljömål för Lidköpings kommun – geografisk enhet
År Mål för reduktion av
koldioxidutsläpp från fossila bränslen, basår
1990
5
Totalt årligt utsläpp av koldioxid från fossila
bränslen i Lidköpings kommun, ton
1990 150 000
2001 181 000
2010 25 % 112 500
2020 35 % 97 500
2050 50 % 75 000
Miljömål för Lidköpings kommuns verksamhet:
Minska energianvändningen för uppvärmning med 8 %. (2003-2006).¹
¹ Avser medelvärdet för energianvändningen för uppvärmning år 2003 (kWh/m²) jämfört med medelvärdet för år
2006.
Minska elanvändningen med 5 % (2003-2006). ²
² Avser medelvärdet för elanvändningen år 2003 (kWh/m²), inklusive uppvärmning, jämfört med medelvärdet
för år 2006.
År 2006 ska minst 60 % av det bränsle som används i kommunens leasade personbilar
vara förnybart.

Uppföljning av kommunens miljöpolicy
Kommunens miljöpolicy inleds ”Vi ska vara ett föredöme och tillsammans uppnå ett
långsiktigt hållbart Lidköping genom att: (och följs av rubrikerna nedan).
Lagar och krav utgör miniminivån för vårt miljöarbete
Kommunens miljöledningssystem säkrar ett effektivt arbete gällande lagefterlevnad. Under
2005 görs kartläggningar av alla lagar och krav, som påverkar kommunens verksamhet.
Rutiner håller på att skapas för att underlätta lagefterlevnaden och för att enklare kunna sprida
information och göra uppdateringar när nya lagar och krav kommer.
I varje verksamhet främja mänsklig livskvalitet och en god livsmiljö
Se redovisning av folkhälsoplanen och uppföljning av denna på
http://www.lidkoping.se/kommunen/folkhalsa.asp
De kommunala förvaltningarna och bolagen tar tillvara möjligheterna att
samarbeta med olika aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt
Kommunen deltar i olika nätverk som Agenda 21 i Väst, Miljösamverkan Skaraborg,
Klimatkommunerna och Energiråd Väst. Det pågår också en miljöledningssamverkan med ett
antal kommuner. Lokalt sker samarbete med samtliga studieförbund, föreningar samt företag.
Kräva miljöanpassade produkter vid all upphandling
Vid kommunens upphandlingar ställs miljökrav. Från och med 2005 gäller en rutin för
miljöanpassad upphandling.
Övervaka och skydda våra vattentillgångar och bevara den biologiska
mångfalden
Se miljöläget.
6

Planera för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle
Den gällande översiktsplanen har en inriktning mot långsiktigt hållbar utveckling. Planen
innehåller kommunens viljeinriktning avseende den framtida mark- och vattenanvändningen.
Klimatstrategin antogs under 2004 av kommunstyrelsen. Den innehåller en kartläggning av
utsläpp av växthusgaser samt tydliga mål och strategier för minskning av dessa gaser. Det är
en direkt koppling mellan klimatstrategi och miljöledningssystem och målen är desamma.
Klimatstrategin har också kompletterats med mål för minskning av koldioxidutsläpp.
Informera och utbilda alla om hur vi når det hållbara samhället
I linje med miljöledningsarbetet genomförs kontinuerligt stora satsningar på miljöutbildning i
samtliga förvaltningar. ”Sparsam körning” är ett exempel på en utbildningsaktivitet som
kommer att genomföras under 2005 för anställda inom Vård & Omsorg.
Under perioden 2005-2007 kommer ett projekt som syftar till att erbjuda små och medelstora
företag utbildning inom energi- och miljöområdet att drivas. Projektet genomförs i samverkan
med Företagarna i Lidköping, Lidköpings Köpmannaförening och LRF:s kommungrupp.
Projektet ”Energimedvetna Lidköpingsbor” kommer att drivas under fyra år med start år
2005. Det är ett samverkansprojekt mellan Lidköpings kommun och samtliga studieförbund i
Lidköping. Genom inspirations- och diskussionskvällar samt studiecirklar skall föreningar
och övriga kommuninvånare uppmanas att se över sin energianvändning och göra mer
genomtänkta val på energiområdet.
Naturens resurser hanteras varsamt och sparsamt
Kommunens mål för minskad energianvändning för uppvärmning och minskad elanvändning
visar ambitionen att hushålla med energiresurserna. Under 2005 påbörjas en förstudie för
biosfärområden som bland annat syftar till att skydda värdefulla naturområden.
Kommunfullmäktige har under 2005 beslutat att Östra Sannerna ska bli ett kommunalt
naturreservat.
Göra ständiga förbättringar i alla verksamheter
Arbetet med att bygga ett miljöledningssystem börjar närma sig slutfasen. Miljöutredningarna
är klara. Förvaltningarnas och kommunens betydande miljöaspekter är identifierade.
Kommunens betydande miljöaspekter är uppvärmning, transporter, elanvändning, avfall,
information/opinion, upphandling och papper/kontor. Arbetet med att ta fram rutiner pågår
och skall vara klart i juni 2005. Inom vissa områden tas gemensamma rutiner fram för hela
kommunen. Det gäller exempelvis för upphandling, avfallssortering, kommunikation,
transporter, lagefterlevnad och internrevisioner. Den stora utmaningen är nu att få allt på
plats, förankra det och få det att fungera i praktiken, så att vi kan påvisa ständiga
miljöförbättringar.
7

Nyckeltal för kommunen som verksamhet
Uppvärmning
Statistiken över uppvärmningen är normalårskorrigerad, vilket innebär att man räknar om det
aktuella året till ett normalår i temperaturhänseende. Uppvärmningen - uttryckt i kWh/m² - har
minskat med 2 % om man jämför år 2004 med år 2003. Detta beror troligen på ytterligare
investeringar i datoriserad styrning och övervakning av uppvärmningen. Det pågår också
utbildning av Fastighetskontorets personal i användandet av den nya datortekniken. Därutöver
görs kontinuerligt energieffektiviseringar genom exempelvis tilläggsisolering och byte till
energieffektiva fönster.
kWh/m 2
140
120
100
80
60
40
20
0
Uppvärmning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Mål
2006
Figur 1. Normalårskorrigerad uppvärmning av fastigheter som förvaltas av Fastighetskontoret under perioden
1995-2004. Eluppvärmda lokaler ingår ej.
Elanvändning
Elanvändningen i fastigheter förvaltade av Fastighetskontoret innefattar både fastighetsel
(belysning, datorer, ventilationssystem m.m.) och de fastigheter som värms upp med el.
Under många år har elanvändningen ökat i kommunens verksamheter och har under de
senaste tio åren ökat med 18 %. I fastigheter som förvaltas av Fastighetskontoret var ökningen
1 % mellan år 2003 och år 2004. Under 2005 har informationsinsatser påbörjats inom Vård &
Omsorg och Barn & Skola. Fastighetskontoret har ökat sitt samarbete med brukarna och ett
led i detta är att göra statistiken över användningen mer lättillgänglig för brukarna på varje
skola och äldreboende med flera. Detta skall förhoppningsvis motivera till att ändra beteenden
och minska elanvändningen. Det är ännu för tidigt att se effekterna av detta långsiktiga arbete.
När fler och fler datorer och andra eldrivna apparater köps in är det viktigt att de är
energisnåla. Det ställs också stora krav på användarna för att inte kommunens elanvändning
skall öka markant.
8

kWh/m 2
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Elanvändning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Mål
2006
Figur 2. Elanvändning i fastigheter som förvaltas av Fastighetskontoret under perioden 1995-2004.
Total energianvändning i kommunala fastigheter
Med energianvändning avses här för fjärrvärme den energimängd som fastigheterna använt
medan för olja och pellets avses den mängd som har tillförts fastigheterna. Energiförluster i
exempelvis pannor är inte inräknade. Energitillförsel från eventuell värmeåtervinning är inte
heller medräknade.
Kommunens fastigheter värms till största delen med fjärrvärme. Fastigheter utanför
centralorten värms till övervägande delen med olja. Andelen fastigheter som värms med olja
eller el har minskat med åren. De senaste åren har flera fastigheter övergått till pelletseldning.
Under 2005 kommer skolan och pensionärslägenheterna i Tun att övergå till pelletseldning.
Fjärrvärmenätet byggs även ut och under 2005 kommer Bräddegården och Råda skola
upphöra med oljeuppvärmning. Solvärme finns på en fastighet, Tolsjö servicehus, och under
2004 gav det 41 MWh.
Energianvändning för uppvärmning 2004
Olja
15,70%
Pellets
7,79%
Solenergi
0,16%
Fjärrvärme
76,35%
Figur 3. Energianvändning för uppvärmning år 2004, fördelat på energislag, i fastigheter som förvaltas av
Fastighetskontoret. Eluppvärmda fastigheter ingår ej.
9

Förnybar energi
Andelen förnybar energi har varierat under åren. De senaste åren har en ökning skett. År 2004
kom 69 % av den energi kommunen använde för uppvärmning, i fastigheter som förvaltas av
Fastighetskontoret, från förnybara energislag. Elanvändningen för eluppvärmda fastigheter är
inte inkluderade i energianvändningen i figur 4. Dock har Lidköpings kommun sedan mitten
av 1990-talet köpt BRA MILJÖVAL el till samtliga verksamheter. Användandet av förnybara
energislag blir större genom den stigande användningen av pellets samt genom att andelen
förnybart bränsle i Värmeverket ökar.
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Förnybar energi för uppvärmning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 4. Förnybar energi för uppvärmning under perioden 1995-2004 i fastigheter som förvaltas av
Fastighetskontoret. Eluppvärmda fastigheter ingår ej.
Utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet
Figur 5 redovisar utsläppen av koldioxid från kommunens verksamhet med avseende på
uppvärmning. Transporter är inte medräknade. Koldioxidutsläppen när det gäller olja är
beräknad på bruttotillförseln och hänsyn till de olika verkningsgraderna på pannorna är inte
tagen. För fjärrvärmen har det beräknats hur stora koldioxidutsläpp som har skett i
Värmeverket utifrån hur mycket fjärrvärme konsumenterna har använt. Hänsyn har inte tagits
till de energiförluster som sker vid produktion och när värmen transporteras till brukarna.
ton CO2
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Koldioxidutsläpp kommunens verksamhet
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 5. Koldioxidutsläpp från kommunens verksamheter med avseende på uppvärmning av de fastigheter som
förvaltas av Fastighetskontoret.
10

Offentlig belysning
Energianvändningen för offentlig belysning har minskat med 21 % mellan åren 1995 och
2004. Minskningen beror på det kontinuerliga arbetet med byte till energisnåla lampor. År
2004 var 71 % av kommunens totalt 9771 belysningspunkter utbytta till energisnåla armaturer
med högtrycksnatriumlampor.
MWh
5000
4000
3000
2000
1000
0
Offentlig belysning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 6. Energianvändning för offentlig belysning i Lidköpings kommun under perioden 1995-2004.
Transportenergi för tjänsteresor
Barn & Skola och Vård & Omsorg är de förvaltningar som kör mest med privata bilar. Dock
har de båda förvaltningarna sedan 2000 minskat körandet med 11 respektive 18 %. För hela
kommunen har sträckan med privata bilar minskat med 14 % sedan 2000.
km
250000
200000
150000
100000
50000
0
228700
146976
Tjänsteresor med privata bilar 2004
92422
78159
55743
47866
46638
31629
31707
17074 13501
1499
14263 12022
3573 684
Barn & Skola
Vård & Omsorg
Samhällsbyggnad
Utbildning
Tekninsk service
Kultur & Fritid
Förtroendemän
Fastighetskontoret
Räddningstjänst
IFO
Uppdragstagare
Gode män
Kommunledningskontoret
IT-enheten
Arbetsmiljöcentralen
Servicekontoret
Figur 7. Antal körda kilometer i privata bilar i tjänsten under 2004, uppdelat på förvaltningar, vissa KS enheter,
uppdragstagare samt Gode män.
11

Totalt leasas 103 personbilar, därav 75 stycken inom Vård & Omsorg. Vid 2004 års slut
kunde hälften av kommunens leasade fordon drivas med drivmedlet E85, som till 85 % består
av etanol. År 2004 var andelen förnybart bränsle som användes i kommunens leasade bilar 27
%, vilket ska jämföras med målet på 60 % som skall nås till år 2006.
För bilpoolens bilar i stadshuset ökade andelen etanol under 2004 markant tack vare
informationsinsatser från receptionens personal. För dessa bilar var andelen förnybart bränsle
57 % under december månad 2004.
10 0 %
80%
60%
40%
20%
0%
Drivmedel poolbilar 2004
JAN FEB M AR APR M AJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Totalt
2004
12
Et anol
Bensn
Figur 8. Drivmedel, bensin respektive etanol, som har använts till bilpoolens bilar under 2004.
Tågresor
Miljöbelastningen från tåg är mycket mindre än den från bilar. Detta har gjort att det i
kommunens rese- och transportpolicy står ”vi ska använda kollektivtrafik i första hand och bil
endast om det är nödvändigt”.
Tågresorna ökade något under 2004 jämfört med 2003, men resandet med tåg är lågt jämfört
med åren 2000-2002. Den mest resta sträckan under 2004 var mellan Stockholm och Skövde.
Tåg kan användas som fortskaffningsmedel på många fler av kommunens resor. Figur 9 visar
tjänsteresorna med SJ under åren 2000-2004. Sträckan mellan Hallsberg - Herrljunga med
Kinnekulletåget ingår inte i denna statistik.
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
Tjänsteresor med tåg
2000 2001 2002 2003 2004
Figur 9. Tjänsteresor med tåg från SJ uppdelat på avtalsperioder, vilka sträcker sig från 1/4-31/3.
Årsbeteckningarna är över det år där avtalsperioden startar, d v s 2004 är 1/4 2004 till 31/3 2005. Källa: SJ.

Att välja tåg som fortskaffningsmedel istället för bil, gör att det blir betydligt mindre utsläpp
av växthusgaser som koldioxid och dikväveoxid samt hälsovådliga föreningar som kolväten
och kolmonoxid. Skillnaden är enorm. Till exempel orsakade kommunens tjänsteresor med
tåg under 2004 utsläpp på 2,23 kg koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från 0,9 liter bensin.
En bil med katalysator hade släppt ut 66 502 kg om den skulle ha kört samma sträcka. På SJ: s
hemsida (www.sj.se) kan enskilda resors utsläpp beräknas med hjälp av en kalkyl.
Totala utsläpp (kg) Koldioxid, CO2 Kväveoxider, NOx Kolväten, HC Kolmonoxid, CO
Tåg (X2000) 2,23 0,00884 0,00807 0,0577
Bil med katalysator 66502 65,349 19,22 184,52
Tabell 1. Beräkningar av utsläpp från tåg för den sträcka tjänsteresorna med SJ var under 2004, jämfört med vad
samma sträcka med bil skulle medföra. Källa: SJ.
Figur 10 visar hur mycket mindre koldioxidutsläpp tågresandet har medfört jämfört med vad
en bil med katalysator hade släppt ut genom att köra samma sträcka.
koldioxid (ton)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Minskade koldioxidutsläpp
-rest med tåg istället för bil-
2000 2001 2002 2003 2004
Figur 10. Minskade koldioxidutsläpp genom att tåg (beräknat på X2000) använts för tjänsteresor istället för bil
med katalysator. Uppdelning på avtalsperioder, vilka sträcker sig från 1/4-31/3. Årsbeteckningarna är över det år
där avtalsperioden startar, d v s 2004 är 1/4 2004 till 31/3 2005. Källa: SJ.
Vattenanvändning
Vattenanvändning innefattar både varm- och kallvatten i fastigheter som förvaltas av
Fastighetskontoret. Under de senaste 10 åren har vattenanvändningen varierat något, men
någon egentlig minskning har inte skett. Detta trots att det pågår ett ständigt arbete för att
minska vattenanvändningen genom bland annat byte till snålspolande toaletter.
13

l/m²
700
600
500
400
300
200
100
0
Vattenanvändning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 10. Vattenanvändning under perioden 1995-2004 i fastigheter som förvaltas av Fastighetskontoret.
Inköp av KRAV-märkta livsmedel
Av den totala summan som kommunen köpte in mat från den största avtalspartnern under
2004 lades 4,8 % av pengarna på inköp av KRAV-märkta livsmedel. 25 stycken olika KRAV
livsmedel köptes in, varav mjölkprodukter stod för den största delen.
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
Inköp av KRAV-märkta livsmedel
2001 2002 2003 2004
Figur 11. Inköp av KRAV-märkta livsmedel från kommunens största avtalspartner under 2001-2004.
Mjölkprodukter
93,55%
Fördelning av KRAV-märkta livsmedel 2004
Övriga
6,45%
Kaffe
3,70%
Grönsaker
0,06%
Kryddor
0,04%
14
Mjöl, gryn
0,09%
Sallader
1,29%
Bröd, kex
0,42%
Frukt
0,56%
Färdigrätter, såser
0,17%
Soja, havredryck
0,10%
Sylt, marmelad
Figur 12. Fördelning av de KRAV-märkta livsmedel kommunen köpte ifrån sin största avtalspartner under 2004.
0,03%

Miljöläget i Lidköpings kommun
Luft
Under 1985-88 genomfördes tre större luftundersökningar i Lidköping. Dessa undersökningar
visade inte på några alarmerande halter av luftföroreningar. Sedan dess har det inte gjorts
några undersökningar av luftkvaliteten i Lidköpings tätort.
Sjöar och vattendrag
Försurning
Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat svaveldioxid och kvävedioxider. När
dessa kommer upp i atmosfären bildas svavelsyra och salpetersyra. Detta leder sedan till ett
försurande nedfall som har många negativa effekter på miljön. Nedfallet medför ett lägre pH i
mark och vattendrag vilket leder till att vissa metaller i jorden löses ut och kan förorena
grundvattnet. Vidare kan dricksvattenbrunnar förorenas. De många näringsfattiga sjöarna i
Sverige är också påverkade av försurningen. En sänkning av pH i dessa sjöar kan ändra hela
sjöns ekosystem. Tack vare områdets kalkrika lerjordar har Lidköping inga försurningsproblem
i vattendragen.
Övergödning
Kväve och fosfor är växtnäringsämnen som tillförs våra sjöar och vattendrag genom utsläpp
av avloppsvatten samt läckage från åker- och skogsmark. En annan stor utsläppskälla för
kväveföroreningar är avgasutsläpp från trafiken. När kväve- och fosforhalterna ökar i
vattendrag och mark blir det en gödningseffekt och växtligheten ökar. I Sjöar och hav kan den
ökade växtligheten av till exempel vass eller alger orsaka syrebrist när materialet sjunker till
botten där det bryts ner. Det leder i sin tur till att fiskar och andra djur dör på grund av
syrebristen.
Lidan
Den totala transporten av kväve och fosfor ut till Vänern via Lidan varierar mycket mellan
åren och det finns ett direkt samband med nederbördsmängderna. Vid mycket regn hinner
växterna inte ta upp all näring, utan kväve och fosfor spolas ut från åker- och skogsmarken till
närliggande vattendrag.
De informationsinsatser som har gjorts för att minska kväve- och fosforläckaget från
jordbruket till Lidan har inte resulterat i någon tydlig minskning. Fosforhalterna visar en
sjunkande trend sedan 70-talet, då man införde fosforrening vid många avloppsreningsverk.
Man har inte sett någon minskande trend för kväve.
Utflödet av kväve och fosfor via Lidan är mycket stort. Under 2004 transporterades 2051 ton
kväve och 44,5 ton fosfor ut i Vänern. Det märks tydligt att utsläppen från Lidan är stora om
man jämför med det kväve och fosfor som kommer till avloppsreningsverket från hushållen.
15

Totalfosfor (ton/år)
120
100
80
60
40
20
0
Transport av totalfosfor i Lidan
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 13. Transport av totalfosfor i Lidan vid mätpunkt 590, väg 44.
Totalkväve (ton/år)
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Transport av totalkväve i Lidan
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 14. Transport av totalkväve i Lidan vid mätpunkt 590, väg 44.
Vänern
16
30
25
20
15
10
5
0
30
25
20
15
10
5
0
Medelvatteföring (m³/s)
Medelvattenföring (m³/s)
Totalfosfor
M edelvat tenf öring
Totalkväve
M edelvattenföring
Sedan 1970-talet har Vänerns vattenkvalitet stadigt förbättrats och tillförseln av miljögifter är
inte något akut problem idag. Det finns ändå områden som det behöver arbetas med,
exempelvis de höga kvävehalterna.
Många vikar i Vänern har växt igen och tidigare kala skär har förbuskats. Vänerns
Vattenvårdsförbund har genom ett flerårigt projekt inventerat strandregionen på olika platser
runt Vänern. Resultat visar att det skett en förändring av vegetationen i Vänern.
Förbuskningen på skären har ökat samt artsammansättning och utbredning av vassvegetation i
grundområdena har ändrats. De största orsakerna till igenväxningen längs stränder och på skär
anses bero på minskad betning och avsaknaden av stora vattenståndsfluktuationer.
Regleringen av sjön sedan 1935 och den ökade näringsstatusen i sjön anses vara
huvudorsakerna till den tidigare vassutbredningen. Efter 1970-talet har inte fosforhalten i sjön
ökat och ingen ökning av vassbeståndet har skett, men de olika lokaler vassbestånden finns
på, förändras med tiden. Flertalet projekt har nyligen avslutats och nya har startat kring

vegetations-, djur- och miljötillståndet i Vänern. Ett arbete pågår även med att ta fram en
vattenvårdsplan för Vänern.
Lidköping tillsammans med Götene och Mariestads kommuner arbetar med att analysera
kommunernas vassområden i Vänern. Detta för att få kunskap om var vassen är viktig och
mindre viktig med hänsyn till en rad olika aspekter som till exempel djurliv, vattenkvalitet
och friluftsliv.
Vill du veta mer om tillståndet i Vänern? Gå in på Vänerns Vattenvårdsförbunds hemsida
www.vanern.s.se.
Miljögifter i Vänerfisk
Sedan 1980-talet har Livsmedelsverket gett kostråd för fisk för att befolkningen inte skall få i
sig skadliga mängder av miljögifter. Kostråden avser vissa feta insjöfiskar och gäller för
flickor, gravida, ammande eller kvinnor i fertil ålder. Många av miljögifterna minskar genom
åtgärder mot utsläpp. Till exempel har dioxinintaget från livsmedel halverats under de senaste
tio åren. Trots detta kommer fortfarande 30 % av vårt dioxinintag via fisk (se www. slv.se).
Vänerns Vattenvårdsförbund har en kontinuerlig övervakning av vissa metaller och organiska
miljögifter i Vänerfisk. Av de fyra lokaler där mätningar görs är Torsö den som är närmast
Lidköping. Mätningar av metallkoncentrationer under 1996-2003 ger att alla metaller (Cd, Cr,
Cu, Ni, Pb, Zn, Hg) förutom en (As) har lägre koncentration i abborre från Vänern än
generellt i sjöar i Sverige och är under EU:s gränsvärden. Koncentrationer av arsenik samt
PCB och DDT är något högre i Vänerabborre än i fisk från andra sjöar men är lägre än
gränsvärdet. Dioxinhalten i Öring från Vänern ligger nära det internationella gränsvärdet (se
www.vanern.s.se)
Badvattenkvalitet
Bedömning av badvattnets kvalitet bygger främst på bakteriologiska analyser. Badvattnets
tjänlighet bedöms utifrån förekomsten av bakterien E. Coli samt fekala streptokocker. Båda
finns i tarmen hos människor och varmblodiga djur.
Vattenkvaliteten kan variera starkt bland annat beroende på skiftningar i vädret. Efter kraftiga
regn är kvaliteten ofta dålig på grund av att föroreningar i marken sköljs ut i vattnet. Utsläpp
från avlopp kan tillföras vid vissa vind- eller strömriktningar. Kvalitén kan också försämras
av många badande. Utsläpp av dagvatten kan även påverka vattenkvalitén vid badplatserna.
Projekt med rening av dagvatten har utförts, se ”Dagvattenhantering”. Av tio års
provtagningar av badvattenkvalitet var 2004 det år som hade flest prover vilka visade på
otjänlig badvattenkvalitet, se figur 15.
Bäst är kvalitén längs den västra kusten (Svalnäs - Sandviken) medan badplatserna i
Kinneviken (söder om Villa) har den klart sämsta badvattenkvalitén. Lidans vatten, som efter
utloppet viker av öster ut längs stranden, bedöms vara den främsta orsaken till dålig
badvattenkvalitet. Figur 16 visar de olika badplatsernas vattenkvalitet under fem år.
17

100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Badvattenkvalitet
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 15. Badvattenkvalitet för Lidköpings strandbad under tio år.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Truve
Sandbäcken
Badvattenkvalitet per badplats
Framnäs
Filsbäck
Framnäs camping
Järpås badsjö
Villa Giacomina
Läckö
Arken, Tådene
Sandviken
Svalnäs
Figur 16. Badvattenkvalitet för Lidköpings största strandbad under fem år.
Vatten och avlopp
Dagvattenhantering
18
Otjänligt
Tjänligt med
anmärkning
Tjänligt
Otjänligt
Tjänligt med
anmärkning
Tjänligt
Under 2000-2003 drevs ett LIP-projekt ”Lokalt omhändertagande av dagvatten” i Lidköping.
Projektet var till för att via tio delåtgärder minska föroreningar som överförs från
dagvattennätet till Vänern.
Delprojekten var vid: Råda Mosse, Fridslundsparken, Villa Giacomina, Stenhammarsvägen,
Ågårdsskogen, Kanothuset, Broparken, Sköldmön, Svartebäcken och Brantabäcken. Exempel
på åtgärder som utfördes var byggande av dammar, utjämningsmagasin, sedimentationsfickor,
sedimentationsdammar, luftningszoner (bland annat via halmfilter) för bättre
omhändertagande och rening av dagvatten.

Tabell 2 visar slutredovisningen av den beräknade reduktionen från alla delprojekten
tillsammans. Måluppfyllelsen har varit mycket god. Uppföljningar görs, men än är det för
tidigt att bedöma vilka positiva effekter reduktionen av utsläppen kan komma att medföra.
Ämne LIP-mål Resultat Resultat
Reduktion kg Måluppfyllning % Reduktion kg/år
Fosfor 100 224 224
Kväve 2000 103 2056
Bly 20 200 40
Koppar 25 158 40
Zink 75 228 171
Tabell 2. Ämnen som reduceras ur dagvatten genom åtgärder i LIP-projektet ”Lokalt omhändertagande av
dagvatten” under åren 2000-2003.
Enskilda avlopp
För enskilda avlopp, där WC finns anslutet, ska enligt lag finnas längre gående rening än
slamavskiljning (till exempel infiltration eller markbädd). Miljö- och Hälsoskyddskontoret
arbetar med att samtliga enskilda avlopp (cirka 3000) skall bli godkända till år 2007 enligt det
beslut som Miljö- och Hälsoskyddsnämndens tagit. i början av år 2005 var 1720 anläggningar
registrerade varav 1217 var godkända.
Slam
Till Lidköpings avloppsreningsverk går orenat avloppsvatten från bostäder och verksamheter
som inte har egen avloppsrening. I avloppsreningsverket renas avloppsvattnet i flera steg för
att dess kvalitet ska vara så bra som möjligt innan det släpps ut i Vänern. Det slam som bildas
vid reningen provas för att kontrollera att det inte innehåller för höga halter av bland annat
tungmetaller.
Under de senaste sex åren (1999-2004) godkändes allt slam. Det betyder att provresultaten låg
under de gränsvärden som Naturvårdsverket har satt upp för innehållet av olika miljöstörande
ämnen. Mer om tungmetaller, se Naturvårdsverkets hemsida: www.environ.se.
Inget slam användes inom jordbruket åren 2003 och 2004, trots att halten av tungmetaller låg
under gränsvärdena för tillåten spridning på åkrar. Under 2003 och 2004 användes en del av
slammet till sluttäckning på Kartåstippen. En viss del av slammet lades på tippen för att
mogna, vilket sker genom att blandning med flis ger en värmeprocess där en del av slammet
förbränns. År 2004 användes även en blandning av slam och flis som bränsle i Värmeverket
samt till planteringar i parker.
Tungmetaller
Flera av våra tungmetaller anses som miljöfarliga då de i förhöjda koncentrationer kan
medföra skador. De ämnen som tas upp av levande organismer och lagras i kroppen medför
att ämnet anrikas uppåt i näringskedjan och blir ett stort hot mot exempelvis oss människor
som är toppkonsumenter. Bly, kadmium och kvicksilver anses som några av de miljöfarligaste
tungmetallerna.
19

Kadmium
Metallrika bergarter gör att vissa metaller finns naturligt i jorden. Ökade halter i jord och
vatten kan ske genom mänskliga aktiviteter. Om det exempelvis sker vattenuttag som gör att
grundvattenytan sänks kan kadmium lösas ut i grundvattnet. Vid sänkt pH-värde ökar även
kadmiums löslighet. Genom användning av handelsgödsel har kadmiumhalten i åkerjord stigit
med 30 %. Kadmium finns även i bland annat batterier och cigarettfimpar och är två av
orsakerna till att lakvatten från soptippen (som går till avloppsreningsverket) innehåller
kadmium.
Halterna av kadmium i handelsgödsel har minskat de senare åren men om det är orsaken till
att halten i slammet minskar är svårt att säga.
Hälso- och miljöeffekter: Då Kadmium överförs från jorden via grödor till människor och
djur sker påverkan redan vid låga koncentrationer i marken. Mycket talar för att fortplantning
och beteenden hos vattenlevande djur påverkas redan vid låga halter. Höga halter av kadmium
kan ge njurskador hos människor och djur och kan leda till urkalkning av skelettet. Lågt
järnvärde i kroppen, som oftast kvinnor i fertil ålder har, ökar risken för absorption av
kadmium.
mg/kg torrsubstans
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Kadmium i slam
Gränsvärde
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 17. Halter av kadmium i slam från Lidköpings avloppsreningsverk under perioden 1995-2004. Gränsvärde
för användning av slam på åkermark var 1995-1997 4,0 mg/kg torrsubstans och 1998-2004 var gränsen 2,0 (källa
SNV).
Kvicksilver
Utsläpp av kvicksilver kan ske genom luft, och då metallen är lättflyktig kan den spridas
långa vägar med hjälp av vindar. Nedfallet kvicksilver kan tas upp direkt eller i omvandlad,
ännu farligare form, av till exempel fiskar.
Kvicksilver är ett av ämnena i amalgam som många har i sina lagade tänder. Bilskrot,
kemikalieförråd, bygg- och rivningsavfall, vattenlås, avlopp till verksamheter där kvicksilver
använts kan vara andra utsläppskällor. Kvicksilvret i slammet har minskat kraftigt under
senare år. Detta kan vara ett resultat av flera projekt i kommunen samt minskad
amalgamanvändning och förbättrade amalgamavskiljare inom tandvården.
20

Hälso- och miljöeffekter: Kvicksilver kan skada det centrala nervsystemet och ge
fosterskador. Livsmedelsverket rekommenderar gravida kvinnor, kvinnor som planerar att
skaffa barn samt små barn att inte äta viss insjöfisk. Se www.slv.se.
Kvicksilver har tidigare orsakat stor skada på fågelbeståndet genom äggskalsförtunning. Man
kan idag se en återhämtning av bland annat fiskgjuse, som var en av de arter som drabbades
hårt.
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Kvicksilver i slam
Gränsvärde
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 18. Halter av kvicksilver i slam från Lidköpings avloppsreningsverk under perioden 1995-2004.
Gränsvärde för användning av slam på åkermark var 1995-1997 5,0 mg/kg torrsubstans och 1998-2004 var
gränsen 2,0 (källa SNV).
Bly
Bly används idag främst i bilbatterier och i blyhagel. Tidigare användes bly i många
sammanhang, exempelvis kablar och färg. Därför kommer det bly med lakvattnet från
soptippen till avloppsreningsverket. Blyhalten i svensk åkerjord beräknas ha ökat med 15 %
under 1900-talet genom nedfall. Utsläpp av bly till luften minskade kraftigt under 90-talet
bland annat beroende på införandet av blyfri bensin. Efter nedfall från luften finns metallen
kvar i marken och därifrån sker en långsam spridning. Bly som är bundet till lermineral och
humus i marken ökar sin löslighet om pH-värdet sänks.
Halterna av bly i slammet har varierat under slutet av 90-talet men en nedåtgående trend
framgår under 2000-talet.
Hälso- och miljöeffekter: Bly lagras i människor och djur, vilket kan medföra skador på
nervsystemet, påverka blodbildningen, ge njurskador och orsaka fosterskador. Merparten av
det bly som når marken binds i växter i markens ytlager, där smådjur och mikroorganismer
kan ta skada. I allmänhet är blyhalterna i grundvattnet låga.
21

mg/kg torrsubstans
120
100
80
60
40
20
0
Bly i slam
Gränsvärde
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 19. Halter av bly i slam från Lidköpings avloppsreningsverk. 1995-2004. Gränsvärde för användning av
slam på åkermark var 200 mg/kg torrsubstans under åren 1995-1997 och 1998-2004 var gränsen 100 (källa
SNV).
Kvävereduktion
Under 1997-1998 byggdes Lidköpings avloppsreningsverk ut och ytterligare ett reningssteg,
kväverening, installerades. Den utbyggda kvävereningen innebär att kvävetillförseln till
Vänern minskas ytterligare. Målet på 55 % rening har nåtts med god marginal varje år efter
ombyggnaden
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Kvävereduktion
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 20. Reduktion av kväve ur avloppsvatten vid Lidköpings avloppsreningsverk under perioden 1995-2004.
Fosforreduktion
Fosforreningen var något lägre under 1997 och 1998 jämfört med andra år på grund av
utbyggnaden av avloppsreningsverket. De senaste fem åren har målet på 94 % rening av
fosfor nåtts. År 2004 var reningen 95 %.
22

100%
80%
60%
40%
20%
0%
Fosforreduktion
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 21. Reduktion av fosfor ur avloppsvatten vid Lidköpings avloppsreningsverk under perioden 1995-2004.
Folkhälsa och hälsoskydd
Att få en överblick över miljörelaterade sjukdomar i Lidköping är mycket svårt då det endast
finns statistik nationellt. Socialstyrelsen ger årligen ut en rapport om miljörelaterade
hälsoproblem i Sverige, se www.sos.se. Se även redovisning av folkhälsoplanen och
uppföljning av denna på http://www.lidkoping.se/kommunen/folkhalsa.asp
Trafik
Trafiken står fortfarande (trots katalysatorrening) för stora utsläpp av kväveoxider, kolväten
och koldioxid. Det finns all anledning att försöka minska trafiken både med omtanke om
Lidköpingsbornas hälsa och för att inte bidra till att förändra jordens klimat (växthuseffekten).
Tävlingar, som Lidköpings kommun är med och arrangerar, är ett sätt att uppmuntra att gå
och cykla istället för att använda bilen.
Fordon- och cykelräkning
Fordonsräkningar har årligen utförts på två platser i Lidköping fram till 2002, se figur 22 och
23. Under 2001 minskade trafiken markant vid Framnäs, vilket kan bero på den ombyggnad
av infarten som genomförts. Under 2002 skedde ingen ytterligare minskning.
Under 2002 minskade trafiken över Rörstrandsbron något. Det motsvarar dock inte den
höjning som skedde under år 2001.
23

14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Fordon per dygn - Framnäs city, Läckögatan
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Figur 22. Fordonsräkning vid Framnäs city i Lidköping under perioden 1992-2002.
18000
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Fordon per dygn Rörstrandsbron
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Figur 23. Fordonsräkning vid Framnäs city i Lidköping under perioden 1991-2002. Undersökningar utfördes inte
1993 och 1995.
De cykelräkningar som utfördes på 13 platser i Lidköping under åren 1999-2001 visade att
både cyklandet och hjälmanvändningen ökade, se figur 24. En förklaring kan ha varit de
tävlingar som kommunen anordnade.
24

5000
4000
3000
2000
1000
0
Cykelräkning
1999 2000 2001
antal cyklister per
mänings tillfälle
cyklister med hjälm
Figur 24. Cykelräkning i Lidköping på 13 platser under perioden 1999-2001.
Kinnekullebanan
Resandet med Kinnekulletåget ökar. År 2004 hade resandet ökat med 10 % jämfört med året
innan. Det ökande resandet beror till största delen på direkttågen till Göteborg. Sommaren
2002 fanns två dubbelturer direkt till Göteborg på lördagarna. År 2005 finns två dubbelturer i
vardera riktningen både på vardagar och på lördagar. 2004 bestod resandet med direkttåget för
19 % av det totala resandet med Kinnekulletåget.
Antal resor
250000
200000
150000
100000
50000
0
Resor med Kinnekulletåget
1999 2000 2001 2002 2003 2004
25
Resor med direkttågen
till Göteborg
Resor med Kinnekulletåget,
exkl direkttågen
till Göteborg
Figur 25. Antal registrerade resor i biljettmaskiner med Kinnekulletåget på turer som trafikerar Lidköpings
kommun. Tåg-plus biljetter ingår inte i statistiken. Källa: Västtrafik.

Energi
Energianvändning i Lidköpings kommun
Energianvändningen har under lång tid ökat. År 2002 var den totala energianvändningen i
kommunen 1,3 miljarder kWh (kilowattimmar). Industrins energianvändning har ökat under
1990-talet men användningen började minska från år 2001. Servicesektorns energianvändning
har ökat mest av alla sektorer. Hushållens energianvändning minskade något 2002 gentemot
2001. Hushållen använde i medeltal 9 MWh per år. Under år 2002 använde en genomsnittlig
Lidköpingsbo ungefär 35 MWh per år.
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Energianvändning i Lidköpings kommun
1990 1995 2000 2001 2002
Figur 26. Energianvändning i Lidköpings kommun uppdelat på sektorer. Källa: SCB
26
Hushåll
Service
Transporter
Vindkraftverk
Slättområdet kring Lidköping är ett intressant område med tanke på vindkraftsverksamhet. I
början av 2005 fanns 12 stycken vindkraftverk uppförda samt beslut om ytterligare 4 stycken.
Det finns även flertalet vindkraftverk som ligger under handläggning och som kan komma att
få beslut under 2005.
Utsläpp av koldioxid
Kommunstyrelsen antog ett mål 2004 att kommunen som geografisk enhet skall minska
koldioxidutsläppen med 25 % från 1990 till 2010. Under ett antal år har koldioxidutsläppen
från fossila bränslen ökat i Lidköping relaterat till år 1990. År 2002 kan vi notera en
minskning av koldioxidutsläppen med 9 % jämfört med år 1990. Koldioxidutsläppen har
Statistiska centralbyrån (SCB) räknat fram ur de olika energibärarna och inte från den
utvunna energin.
Industri

200000
180000
160000
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
Koldioxidutsläpp totalt och per sektor i Lidköpings kommun
1990 1995 2000 2001 2002
Mål år 2010
Transporter
Service
Industri
Hushåll
År 2004 kom 73 % av Värmeverkets värmeproduktion på 318 GWh från avfall.
Oljeanvändningen har minskat kraftigt och 2004 var den 2 %. Rökgaskondensering har
27
Energi
Figur 27. Koldioxidutsläpp totalt och per sektor, i Lidköpings kommun, geografisk enhet. Målet med 25 %
minskning från 1990 till 2010 finns markerat. Källa: SCB
Andel förnybar energi eller spillvärme i fjärrvärmen
Under 2004 kom 80 % av fjärrvärmen i kommunen från förnybar energi eller spillvärme.
Andelen förnybart bränsle i fjärrvärme varierar mellan åren, beroende på hur mycket
biobränsle som används. Värmeverket använder en del flis ihop med avfallet för att få så bra
förbränningsprocess som möjligt. 75 % av avfallet räknas som förnybart.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Förnybar energi i fjärrvärmen
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
icke förnybart bränsle
förnybart bränsle
Figur 28. Förnybar energi, inklusive spillvärme, i fjärrvärmen från Lidköpings Värmeverk 2004.
Värmeverkets bränslefördelning

använts sedan 2002 och innebär både mer utvunnen energi och minskade utsläpp till luften.
Arbete med att minska miljöpåverkan fortgår och Värmeverket är miljöcertifierade enligt ISO
14001.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Värmeverkets bränslefördelning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 29. Bränslefördelning vid Lidköpings värmeverk under perioden 1995-2004.
Flera kommuner levererar avfall till Lidköpings Värmeverk. År 2005 var det:
Lidköping
Essunga
Falköping
Grästorp
Gullspång
Götene
Avfall
Hushållsavfall
Herrljunga
Lilla Edet
Lysekil
Mariestad
Mullsjö
Skara
28
Sotenäs
Tanum
Tidaholm
Vara
Vårgårda
Spillvärme
Rökgaskondensering
Fett
Under den senaste 10-årsperioden var hushållens avfallsmängder som lägst år 1996 och sedan
dess har avfallsmängden ökat varje år. År 2004 genererade varje invånare i Lidköpings
kommun i medeltal 249 kg hushållsavfall per år, vilket är en ökning med 6 kg sedan
föregående år. Mängden sorterat avfall har en ökande trend. 2004 var det sorterade avfallet
per person 54 kg, vilket är 16 kg mer än 1995.
Avfall
Flis
El
Olja

350
300
250
200
150
100
50
0
Hushållens avfall
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 30. Hushållen avfall i Lidköping under åren 1995-2004.
Återvunna fraktioner i Lidköping.
29
Sorterat avfall
Hushållsavf all
Mängden glas som samlas in för att återvinnas varierar mellan åren. Mellan åren 2003 och
2004 ökade mängden insamlat glas med 39 ton och totalt under de senaste tio åren har
glasåtervinningen ökat med nästan 40 %.
ton
700
600
500
400
300
200
100
0
Glas till återvinning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 31. Glas till återvinning i Lidköpings kommun under perioden 1995-2004.

Pappersinsamlingen har under de senaste tio åren legat på en ganska jämn nivå i kommunen.
År 2004 insamlades 994 ton papper och wellpapp.
1200
1000
800
600
400
200
0
Papper och wellpapp till återvinning
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 32. Papper och wellpapp till återvinning i Lidköpings kommun under perioden 1995-2004.
Insamlingen av metall har för sjätte året i rad minskat. År 2004 samlades endast halva
mängden metall jämfört med 2003 och endast cirka en tredjedel av vad som samlades in 1999.
ton
50
40
30
20
10
0
Metall till återvinning
1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 33. Metall till återvinning i Lidköpings kommun under perioden 1999-2004.
30

Insamling av batterier har varierat något under åren. Under 2004 samlades 10,5 ton batterier
in, vilket är en ökning på 40 % jämfört med 2003.
ton
12
10
8
6
4
2
0
Batterier till återvinning
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Uppgift saknas
Figur 34. Batterier till återvinning i Lidköpings kommun under perioden 1998-2004. Uppgifter saknas för 1999.
Det kan noteras att en minskning i insamlad mängd inte behöver betyda att en större mängd
slängs i hushållsavfallet utan skulle kunna bero på minskad användning. Uppenbart är dock
att mängden hushållsavfall ökar, vilket inte är önskvärt ur hållbarhetssynpunkt.
Till deponi
Inget hushållsavfall går i dag till deponi (avfallsupplag). Däremot läggs aska och slagg från
Värmeverket och slam från avloppsreningsverket på Kartåstippen. År 2004 var den
deponerade mängden aska och slagg 16 400 ton.
Miljöcertifiering
Miljöcertifierade företag
Miljöcertifiering är ett sätt för företag att visa att man ständigt arbetar med sin miljöpåverkan.
År 2000 var 8 stycken företag i Lidköping miljöcertifierade enligt den internationella
standarden ISO 14001. Under de senare åren har antalet företag blivit allt fler och vid
årsskiftet 2004-2005 var 26 Lidköpingsföretag certifierade. Det finns ytterligare standarder
bland annat branschspecifika som flera företag är anslutna till, men då det inte finns någon
samlad statistik över dessa redovisas de inte här.
31

Antal
30
25
20
15
10
5
0
Företag certifierade enligt ISO 14001
2000 2001 2002 Uppgifter för
2003 saknas
2004
Figur 35. Antal företag i Lidköpings kommun som var certifierade enligt ISO 14001 under perioden 2000-2002
samt 2004. Källa: Naturvårdsverket
Miljöcertifierade skolor
Ett projekt för miljöarbete och miljöcertifiering i skolor är Grön Flagg. Av fem valbara teman
att arbeta med (kretslopp, vatten, energi, skog, livsstil & hälsa) är livsstil & hälsa det
vanligaste bland skolorna i Lidköping. I juni 2005 var 20 av kommunens 24 enheter inom
Barn & Skola registrerade i Grön Flagg. Åtta hela enheter (Lidåker, Norra Kålland,
Stenporten/Ulriksdal, Tun, Wennerberg, Ängsholmen/Ågårdsskogen, Örslösa, Östby) var i
juni 2005 certifierade och fler certifieringar är på gång. Lidköpings kommun är mycket
framstående med Grön Flagg arbetet. Kommunen har flest skolor registrerade i hela
Skaraborg och i förhållande till kommunens storlek är Lidköping bland de främsta i Sverige.
Mer om Grön Flagg finns att läsa på Håll Sverige Rents hemsida www.hsr.se.
Miljöcertifierad skog
Miljömärkning inom skogsbruket är på stark frammarsch. Den mest kända standarden för
miljömärkning är FSC (Forest Stewardship Council), en internationell standard som innebär
att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel. All
kommunägd mark är certifierad enligt FSC. PEFC (Pan European Forest Certification) är ett
annat internationellt system för certifiering och riktas sig främst till familjeskogsbruk. Skara
Stift som äger en stor del av skogen i Lidköping samt samtliga enheter inom Södra Skog i
kommunen är certifierade enligt PEFC. År 2004 var 56 % av skogen i Lidköping
miljöcertifierad enligt FSC eller PEFC. Motsvarande siffra i riket är 62 %.
32

60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Miljöcertifierad skog
1999 2000 2001 2002 2003 2004
33
Uppgif t er sakans
Figur 36. Miljöcertifierad skog enligt FSC eller PEFC i Lidköpings kommun. Källor: Skogsvårdsstyrelsen, Södra
skogsägarna, Svea Skog och Skara stift.
Mark och naturresurser
Kartor samt mer information om kommunens värdefulla naturområden finns i kommunens
översiktsplan: www.lidkoping.se/samhallsbyggnad/oversiktsplan.asp
Skogsmark
En ädellövskogsinventering har utförts i Lidköpings kommun och var avslutad våren 2005.
Resultatet av inventeringen ger att kommunen har 280 hektar ädellövskog i områden som är
större än 1 hektar.
Värdefull natur av riksintresse
Naturvårdsverket beslutade under 2000 om nya områden som är av riksintresse för naturvård.
Dessa områden ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling
och visa mångfalden i naturen. För Lidköpings del har riksintresset utökats med ett nytt
område på Kållandsö (från Ullersund och runt Otterstads viken) och runt Lidans ravinsystem
har gränserna för riksintresset utökats.
I ett riksintresse får man inte göra ingrepp som hotar riksintresset, men för att ett område ska
vara helt skyddat måste det vara naturreservat. Ca 10 % av kommunens landareal är av
riksintresse för naturvård.
Skyddat riksintresse
Endast 18 % av riksintresset för naturvård är skyddat genom naturreservat, med avseende på
landarealen. Ser man både till den land- och vattenareal som är av riksintresse är det 44% av
riksintresset i Lidköpings kommun som är skyddat genom naturreservat.

Naturreservat
Värdefulla områden kan skyddas genom naturreservat. 1,9 % av kommunens landareal var
2003 skyddad genom statliga naturreservat. Av kommunens totala area (land och vatten) var
5,3 % av arealen naturreservat. I juni 2005 beslutade kommunfullmäktige att Östra Sannorna
ska bli ett naturreservat. Det cirka 2,7 km långa och 400 km breda området kommer att bli ett
kommunalt naturreservat, en reservatsbildning som är något mindre strikt än den statliga
formen.
Nyckelbiotoper
En nyckelbiotop är ett område med höga naturvärden där man finner eller kan förväntas finna
djur och växter som har speciella krav på sina livsmiljöer. Dessa arter är därför hotade eller
ovanliga och har svårt att klara sig i dagens skogs- eller odlingslandskap.
Våren 2005 fanns det i Lidköpings kommun 53 stycken nyckelbiotoper, varav en var skyddad
genom att den ligger i ett naturreservat. Övriga nyckelbiotoper har inget skydd mot
avverkning men det råder samrådsskyldighet innan man gör något ingrepp i området.
Är du nyfiken på om det finns några nyckelbiotoper i de skogar du brukar vistas i, se
skogsvårdsstyrelsens hemsida: www.svo.se (skogens pärlor).
Natura 2000
För att bevara den biologiska mångfalden och för att skydda värdefulla naturområden inom
EU har ett nätverk, Natura 2000, skapats. Områdena innehåller hotade arter, vilka antingen
finns med i EU:s fågeldirektiv eller EU:s art- och habitat direktiv. 5 % av Lidköpings totala
area är Natura 2000 områden, där vissa områden även skyddas genom naturreservat. Mer
information om Natura 2000 finns hos Länsstyrelsen (www.o.lst.se) och hos
Västkuststiftelsen (www.vastkuststiftelsen.se).
Jordbruksmark och jordbruk
Jordbruk med miljöstöd för ekologisk odling
Ekologisk odling innebär att handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte används.
Inte heller får genetiskt modifierade organismer eller produkter förekomma. Jordbruk som har
ekologisk odling kan få ekonomiskt stöd. År 2003 fick 9,7 % av jordbruksmarken i
Lidköpings kommun sådant miljöstöd. Även mark som ligger i träda kan få stöd för ekologisk
odling.
34

18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Åkermark med miljöstöd för ekologisk odling
2000 2001 2002 2003
35
Lidköping
Figur 37. Åkermark i Lidköping och i riket under perioden 2000-2003 som får miljöstöd för ekologisk odling.
Källa: Jordbruksverket.
KRAV-jordbruk
KRAV (kontrollorganisationen för ekologisk odling) är en organisation som är till för att
garantera konsumenten att produkten är ekologiskt odlad (utan kemiska bekämpningsmedel
eller handelsgödsel). Att det finns fler jordbruk som får bidrag för ekologisk odling än som är
KRAV-anslutna beror på att KRAV-märkningen är till för konsumenten, vilket gör att de som
inte ska sälja sina produkter till konsumenter inte har någon anledning att gå med i KRAV.
Vid odling har dock KRAV något strängare regler än den odling som enbart får stöd för
ekologisk odling. Bland annat har KRAV karenstid innan man får sälja sina produkter som
ekologiska samt regler för avstånd till konventionell odling som besprutas.
År 2004 var 8,8 % av jordbruksarealen i Lidköpings kommun ansluten till KRAV: s kontroll,
vilket är något högre än riksgenomsnittet på 6,7 %.
10%
9%
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
KRAV-kontrollerad åkermark
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Sverige
Lidköping
Figur 38. Åkermark i Lidköping och i riket under perioden 1995-2004 som kontrolleras av KRAV. Åkermarken
innefattar KRAV-godkänd areal inklusive karensareal. Källa: KRAV.
Sverige

Sjöfåglar i Vänern
Vänern har Europas största sötvattensskärgård med 22 000 öar och skär. I sjön finns över 30
arter av sjöfåglar bland annat flera arter som annars bara finns vid havskusterna. Vänerns
kolonihäckande fåglar inventeras årligen av Vänerns Vattenvårdsförbund och ingår i
”Program för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern”. I Lidköpings kommun
kommer även fågelklubben under våren 2005 att inventera vassområden för att lokalisera var
värdefulla häckningsplatser för fåglar finns.
Beståndet av sjöfåglar på Vänerns fågelskär 2004 är bra för flertalet arter enligt Vänerns
Vattenvårdsförbund. Undantag är roskarl och skräntärna. Vänern är den enda insjö där
roskarlen häckar. Antalet minskar och den är tillsammans med skräntärnan Vänerns mest
hotade fågelarter. Under år 2004 häckade ett par roskarlar i Lurö - Millenviks skärgård och ett
par skräntärnor i Dalbosjön. Positivt är att minst fyra par havsörnar häckade med lyckat
resultat i Vänern under 2004.
Rödlistade arter
Sedan slutet av 1970-talet har systematiska bedömningar gjorts av växt- och djurarters
situation i Sverige. På 1980-talet började man ta fram listor över arter som bedömdes vara
utrotningshotade eller som märkbart hade gått tillbaka. Rödlistan från 2000 och omfattar 4120
växt- och djurarter. De hotade arterna är uppdelade i sex olika klasser efter hur sällsynta de är
och hur stor risken bedöms vara att de dör ut. Mer om rödlistade arter finns på artdatabanken:
www.artdata.slu.se.
Figur 39 visar de rödlistade fåglar på fågelskär som finns eller har funnits i Lidköpings
kommun under de senaste tio åren. År 2004 noterades endast två stycken snatteränder vid
Vänerns Vattenvårdsförbunds inventering.
12
10
8
6
4
2
0
Rödlistade fåglar på fågelskär
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
36
Snatrterand (NT)
Skräntärna (EN)
Roskarl (NT)
Brunand (VU)
Figur 39. Antal revirhävdande rödlistade fåglar som fanns på fågelskär i Vänern i Lidköpings kommun under
perioden 1995-2004. NT= Missgynnad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad. Källa: Vänerns
Vattenvårdsförbund och Naturvårdsverket.

EU: s fågeldirektiv
I Vänern, Lidköpings kommun finns det fåglar på skären som är upptagna i EU: s
fågeldirektiv. Dessa arter skyddas genom särskilda skyddsområden, så kallade Natura 2000
områden. År 2004 fanns fem fågelarter på fågelskär upptagna i direktivet. Se figur 40
(fisktärnor redovisas inte). Vänern är en viktig häckningsplats för fisktärnor och antalet i
Vänern har ökat för tredje året i rad. År 2004 fanns 726 fisktärnor i Lidköpings kommun.
Det finns ytterligare cirka 10 fågelarter som är rödlistade eller upptagna i EU: s fågeldirektiv
och som finns i Vänern men som inte hör hemma på fågelskär och därför inte redovisas.
60
50
40
30
20
10
0
Arter upptagna i EU:s fågeldirektiv
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
37
Vitkindad gås
St orlom
Skränt ärna
Silvertärna
Figur. 40. Antal revirhävdande individer av fågelarter på fågelskär, som är upptagna i EU: s fågeldirektiv och
som fanns i Vänern, Lidköpings kommun under perioden 1995-2004. Fisktärna lever även på fågelskär och är
upptagen i direktivet med redovisas inte i figuren. Källa: Naturvårdsverket och Vänerns Vattenvårdsförbund.
Kolonihäckande fåglar
År 2004 var antalet revirhävdande måsfåglar lägre i Vänern än åren 2002 och 2003, vilka var
mycket goda år. Antalet skrattmåsar minskade kraftigt I Lidköpings kommun, vilket till stor
del kan bero på stora omflyttningar mellan olika områden i Vänern.
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Kolonihäckande fåglar i Vänern
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Skrattmås
Gråtrut
Fiskmås
Figur 41. Antalet revirhävdande kolonihäckande fåglar i Vänern, Lidköpings kommun under perioden 1995-
2004. Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund.

Storskarv
Skarven återkom 1989 till Vänern efter att under lång tid ha varit utrotad i Sverige. Antalet
har ökat något enormt. År 1997 fanns det 197 stycken revir och år 2004 var det 913 stycken.
Det stora antalet skarvar oroar fiskerinäringen och Länsstyrelsen har därför tagit initiativ till
att undersöka vad som kan göras för att begränsa antalet skarvar.
Det har visat sig att några av havsörnarna i Vänern tar skarvungar under sin häckningstid. Det
är möjligt att beteendet med tiden kan spridas mellan befintliga och nytillkomna havsörnar i
Vänern.
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Storskarv
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Figur 42. Antalet revir av storskarv i Vänern, Lidköpings kommun under perioden 1995-2004. Källa: Vänerns
Vattenvårdsförbund.
38