Utredning i pdf-format - Kommerskollegium

Enheten för tullunionen 2005-12-19 Dnr 100-560-2005
För kännedom (e-mail): Utrikesdepartementet
Claes Ljungdahl, UD-IH Enheten för internationell handel
Marie-Claire Swärd-Capra, UD-IH 103 33 STOCKHOLM
Björn Nellhede, UD-IH
Jenny Egermark, UD-UrH
Karin Eckerdal, Sv. Repr. Bryssel
Charlotte Sammelin, Sv. Repr. Bryssel
En inventering av effekter på Sverige av antidumpnings-
och antisubventionsåtgärder
Kostnaden av att införa en antidumpnings- eller utjämningstull är
betydande för det land som inför åtgärden.
För Sverige innebär antidumpnings- eller utjämningstullar enbart en
kostnad så länge Sverige inte har någon tillverkning av berörd produkt,
vilket normalt är fallet.
För att illustrera effekter på Sverige av antidumpnings- och utjämningstullar
har fallet sänglinne använts.
En analys av gemenskapsintresset vid införandet av en skyddstull i
Europa bör inkludera en grundläggande kostnads- och intäktsvärdering
av åtgärden. Det finns ett stort mervärde av en sådan analys
eftersom det ger ett mer fullständigt beslutsunderlag och kan bidra
till att minska antalet åtgärder.
Det är bra att EU:s lagstiftning tvingar myndigheterna ta hänsyn till
allmänintresset vid införande av skyddstull. Motsvarande krav bör
införas i WTO: s regelverk.
B O X 6803, 113 86 STOCKHOLM
B E S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 89
T E L E F O N : 08-690 48 00, FAX 0 8 -30 67 5 9
E - P O S T : R E G I S T R A T O R @ K O M M E R S . S E
W W W.KOMMERS.SE

Innehållsförteckning
1. Bakgrund ............................................................................................... 3
1.1 Direkta kostnader av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder 4
2. Hur kan effekter av skyddstullar utvärderas?........................................ 6
2.1 Välfärdseffekter av skyddstullar ..................................................... 6
2.2 Ekonomisk litteratur om utvärdering av antidumpningstullar ........ 7
2.2.1 USA:s internationella handelskommissions studie från 1995.. 7
2.2.2 Keith B. Andersons studie av effekter av USA: s skyddstullar 9
2.2.3 MC Gallaways m.fl. studie av effekter av USA: s skyddstullar
........................................................................................................... 9
2.2.4 Danska Erhvervs- og Boligstyrelsens studie av kostnader för
skyddstullar ..................................................................................... 10
2.3.6 Sammanfattning...................................................................... 11
3 Effekter av skyddstullar för Sverige..................................................... 12
3.1 Handelsstatistik ............................................................................. 12
3.2 Effekter som inte syns i statistiken................................................ 13
3.3 Svensk import av varor som är föremål för skyddstullar .............. 14
3.4 Andel av importen som omfattas av skyddstullar ......................... 17
3.5 Fallet sänglinne.............................................................................. 18
3.5.1 Svensk handel och företagsintressen...................................... 18
3.5.2 Effekter av åtgärderna på Sverige .......................................... 19
4. Slutsatser ............................................................................................. 21
Litteratur och källförteckning.................................................................. 23
2(23)

1. Bakgrund
I och med EU-inträdet 1995 fick det frihandelsinriktade Sverige börja
tillämpa EU: s handelspolitiska skyddsinstrument och däribland antidumpnings-
och utjämningstullar. Skyddstullarna, som tillämpas för att
skydda de europeiska tillverkarna från konkurrens av dumpad eller subventionerad
import, innebär en extra kostnad för de företag och konsumenter
som drabbas av dem. Regeringskansliet har uppdragit åt Kommerskollegium
att studera effekterna för Sverige av antidumpningsåtgärder.
Studien skall stärka den svenska argumenteringen rörande skyddstullar.
I de analyser Kommerskollegium gör i samband med att åtgärder införs
bedömer vi oftast att Sverige tillhör de av EU: s medlemsstater som betalar
för skyddet men som inte kan dra fördel av det. Vi försöker i denna
utredning göra en beskrivning av vilka kostnader som kan tänkas uppstå
för importörer, användare och konsumenter av det varuslag som skyddas
och visa vilka vinster som kan göras av den industri som drar fördel av
åtgärden.
Vi granskar också vilka skyddstullar som drabbat svensk import och visar
vilka direkta ekonomiska kostnader som uppstått till följd av dessa
åtgärder. Vi analyserar även vilka andra effekter och indirekta kostnader
som kan tänkas uppstå av en skyddstull. För att exemplifiera vilka effekter
EU: s skyddstullar haft på svensk handel granskar vi åtgärden mot
import av sänglinne från Indien och Pakistan.
Det är viktigt att beslutsfattare i medlemsstaterna fullt ut är medvetna om
de ekonomiska konsekvenser som är förknippade med skyddstullar. Europeiska
kommissionen gör idag i sina undersökningar en mycket begränsad
analys av de ekonomiska effekter en tänkt åtgärd kan förväntas
få. I framtiden bör, enligt kollegiet, medlemsstaterna av kommissionen
kräva en bättre och mer heltäckande värdering. En beräkning av de ekonomiska
effekterna av en åtgärd ger medlemsstaterna ett väsentligt fylligare
och mer fullständigt beslutsunderlag.
Med skyddstullar avser vi i det följande antidumpnings- och utjämningstullar.
EU kan med hjälp av handelspolitiska skyddsinstrument även införa
skyddsåtgärder i form av tullar och importkvoteringar, men dessa utvärderas
inte här.
Ekonomiska effekter av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder
behandlas lika i den här studien, trots att vi från svensk sida har olika
inställning till handelspolitiska skyddstullar som motiveras av dumpning
respektive subventioner. Effekten av subventioner som är utjämningsbara
i enlighet med WTO: s regelverk blir ofta att företag får konkurrera med
staten i det subventionerande landet, vilket inte är förenligt med handel
på marknadens villkor. Därför är vi mer benägna att acceptera skyddstullar
med syfte att motverka subventioner.
I utredningen studerar vi välfärdseffekterna i det land som inför skyddstullen
men beaktar inte teorier om komparativa fördelar och resursallokering.
3(23)

1.1 Direkta kostnader av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder
Den kostnad som är tydligast och lättast att beräkna efter införandet av
skyddstullar är tullkostnaden. Svenska importörer har under 2002-2004
årligen betalat i genomsnitt cirka 35 miljoner kronor i antidumpnings-
och utjämningstullar.
I tabell 1 nedan visas vilka importvärden som omfattas av skyddstullar.
Sverige rapporterade år 2002 ett importvärde på 959 miljoner kronor avseende
varor som omfattas av antidumpningsåtgärder. År 2004 var motsvarande
värde 629 miljoner kronor. Debiterade skyddstullar ligger i snitt
runt 35 miljoner kronor under perioden.
Tabell 1 Direkta kostnader för AD-tullar, kr
2002 2003 2004
Importvärde * 959 357 000 685 313 000 629 726 000
Ungefärliga skyddstullar** 33 421 000 31 168 000 40 528 000
*Avser varor deklarerade enligt de KN-nummer (se sid.11) som omfattas av skyddstull.
** De belopp som rapporterats till kommissionen har justerats med avrundade belopp
som avser efterdebiteringar gjorda av svenska tullen (10 mkr per år)
Statistik om debiterade skyddstullar återfinns i två källor. Dels finns den i
en databas som Europeiska Kommissionen förvaltar och dels finns den i
det svenska Tullverkets ekonomiska rapporteringssystem. Den förstnämnda
databasen innehåller information som EU: s medlemsländer rapporterar
varannan månad till kommissionen. Information visar huvudsakligen
vilka varor som importerats, värdet på varorna och hur mycket antidumpnings-
och utjämningstullar som debiterats. Statistiken om debiterade
skyddstullar är inte helt exakt, i och med att informationen i databasen
är sorterad efter datum för import och de faktiskt debiterade tullarna
som Tullverket redovisar kan hänföra sig till en annan period. Siffrorna
ska av denna anledning ses som indikation på kostnaderna.
De direkta tullkostnaderna berättar långt ifrån hela sanningen om effekten
av de handelspolitiska skyddsåtgärderna. En antidumpningstull får
endast tillämpas om den industri i gemenskapen som tillverkar samma
vara kan påvisa att de skadats av den prisdumpade importen och ett tänkt
syfte med åtgärden är vanligtvis att marknadspriset i EU ska höjas. Prishöjningen
på marknaden drabbar i slutänden konsumenterna.
4(23)

En antidumpningsåtgärd kan innebära att priset på den importerade varan
höjs så mycket att handel med det aktuella landet inte längre är intressant
för importören. Importörer tvingas finna andra leverantörer och oftast
finns ett importberoende för medlemsstaterna i EU då tillverkningskapaciteten
i Europa är för låg för att tillgodose hela Europas efterfrågan av
den aktuella varan. De som efterfrågar produkten måste söka alternativa
exportörer i andra länder. För att utvärdera dessa slags effekter måste
man studera marknader och deras aktörer; företag och konsumenter. I
utredningen pekar vi på viktiga faktorer som är styrande för den sanna
kostnaden av skyddstullar.
Sammantaget innebär alla dessa delfaktorer – rena tullkostnader samt
pris-, producent- och allokeringseffekter – en hög prislapp för en skyddstull.
5(23)

2. Hur kan effekter av skyddstullar utvärderas?
En industri som verkar i EU kan under vissa förutsättningar begära skydd
mot dumpad eller subventionerad import från ett land utanför EU av en
vara motsvarande den de tillverkar. Den klagande industrin ska visa att
importen konkurrerar på ett ”skadligt” sätt genom dumpning eller med
stöd av statliga subventioner. Dumpning definieras enkelt uttryckt som
försäljning på export till lägre priser än vad samma företag säljer samma
vara för i hemlandet. En subvention som kan utjämnas är grovt uttryckt
en offentlig subvention som gynnar export. Den klagande industrin ska
även visa att skadan är orsakad av nämnda beteende från konkurrenter i
tredje land. När Europeiska Kommissionen genomfört en undersökning
som bekräftar förekomsten av skadevållande dumpning eller subventionering
får beslut om att införa en skyddstull fattas.
Åtgärderna motiveras med att man ”rättar till” en marknadsstörning vållad
av aktörer i tredje land. Syftet är enligt förespråkarna att man återställer
marknaden till ett läge som är ekonomiskt sunt, ett läge där aktörerna
konkurrerar på lika villkor (”level playing field”).
Teoretiskt identifierar den undersökande myndigheten ett läge där priset
är ”för lågt” på den aktuella marknaden. Med för lågt menas här att den
inhemska industrin inte gör tillräckligt stora vinster och inte kan konkurrera
om marknadsandelar. Med en skyddstull återställs marknadspriserna
i teorin till en nivå som tillåter den inhemska industrin att behålla lönsamhet
och omsättning.
Åtgärder för att skydda ett land mot dumpad eller subventionerad import
kan utformas som värdetullar, mängdtullar, importminimipriser och importkvoteringar.
Vilken form åtgärden än tar kan målet ändå sägas vara
att höja eller behålla en viss nivå på marknadspriset för produkten i importlandet.
2.1 Välfärdseffekter av skyddstullar
En tull leder i teorin till ett högre pris i importlandet, vilket skapar vinster
för hemmaindustrin på användarnas och konsumenternas bekostnad. Staten
får tullintäkter som kan distribueras till landets invånare 1 .
Eftersom antidumpnings- respektive utjämningsåtgärder ofta är utformade
som värdetullar är det lätt att anta att den ekonomiska välfärdseffekten
av skyddstullar är samma som för vanliga tullar.
1 De grundläggande teorierna tar inte hänsyn till negativa effekter av protektionism som
till exempel att konsumenternas val av produkter begränsas, att skyddet av producenterna
hämmar konkurrensen och därmed utvecklingen inom branschen, samt att producenternas
egna möjligheter att exportera sina produkter begränsas. Dessa aspekter berörs
inte i studien.
6(23)

Det finns flera ekonomiska studier som uppskattat välfärdseffekten av
antidumpningstullar på samma sätt som en vanlig tull analyseras, d.v.s.
genom att använda partiell jämviktsanalys 2 på den berörda marknaden.
Vid en analys av skyddstullar i en partiell jämviktsanalys blir resultatet
att välfärdskostnaden av skyddstullarna är liten jämfört med det vi misstänker
är de verkliga kostnaderna av åtgärderna. Anledningen till detta är
att skyddstullarna är inriktade på snävt definierade produkter, effekterna
av åtgärderna påverkar dock mer än förutsättningarna för handeln av just
den produkten. En partiell jämviktsanalys av den aktuella marknaden ger
trots att den underskattar kostnaderna intressanta indikationer på välfärdseffekter
av en skyddstull.
Vill man mäta de vidare effekterna av en åtgärd kan en allmän jämviktsanalys
göras. En sådan analys studerar effekterna av åtgärden på flera
marknader än den för den aktuella varan. Till exempel kan beräkningar
göras av effekter på arbetsmarknaden och marknader för substitutionsprodukter.
Med en allmän jämviktsanalys bör man kunna komma närmre
sanningen om vilka kostnader eller intäkter en skyddstull för med sig för
olika intressenter.
2.2 Ekonomisk litteratur om utvärdering av antidumpningstullar
De flesta studier på området samhällsekonomiska effekter av handelspolitiska
skyddsinstrumenten betraktar effekterna av antidumpningsåtgärder
i USA. Resultaten från USA är dock tillämpliga även på andra länder
som använder sig av instrumenten. Studierna ger en god inblick i hur
ekonomiska analysmodeller kan utvecklas och vilken information dessa
kan ge. Som exempel på studier redovisas här tre större studier avseende
USA. En analys av effekter av skyddstullar på dansk ekonomi presenteras
också.
2.2.1 USA:s internationella handelskommissions studie från 1995
USA:s Internationella Handelskommission (ITC – ”International Trade
Commission”) genomförde under 1993 en utredning av de ekonomiska
konsekvenserna av de handelspolitiska skyddsåtgärder USA infört under
1991. Analysen visar effekterna på den amerikanska ekonomin i sin helhet
såväl som effekterna på berörda företag och sektorer. Studien var dels
en övergripande makrostudie där åtgärdernas effekter för hela ekonomin
analyserades, dels en detaljstudie av åtta specifika produkter. Totalt omfattade
samtliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder i USA 1991
omkring 1,8 % av USA:s totala varuimport, som uppgick till 491 miljarder
US-dollar.
2 Termen jämvikt används i olika sammanhang: partiell jämvikt förekommer i analyser
av prisbildningen på en isolerad marknad och allmän jämvikt i studiet av under vilka
villkor efterfrågan kan vara lika med utbudet på samtliga marknader i en ekonomi. (Källa:
Nationalencyklopedin)
7(23)

Utredningen påvisade tydliga handelsförskjutningar från de produkter
som utsatts för åtgärder till en import av motsvarande och likartade varor
som inte var föremål för skyddstullar. Importen från de länder som var
föremål för åtgärder minskade markant, vilket var önskad effekt för den
klagande industrin.
I analysen av effekterna på USA:s ekonomi simulerade man vad som
skulle hända om åtgärderna togs bort. En eliminering av åtgärderna år
1991 skulle få omedelbara konsekvenser på hela den amerikanska ekonomin.
Priserna skulle sjunka, med positiva effekter för såväl konsumenter
som för av åtgärderna tidigare berörd förbrukarindustri. ITC beräknade
att elimineringen av skyddstullarna år 1991 skulle medföra en välfärdsvinst
netto för hela den amerikanska ekonomin uppgående till nära
1,6 miljarder US-dollar eller 0,03 % av USA samlade BNP (5 724,8 miljarder
US-dollar).
De partiella jämviktsanalyserna avseende de enskilda marknaderna
granskade effekterna på pris, utbud, intäkter och sysselsättning för den
inhemska industrin och på pris, volym och intäkter för den berörda importen.
Man analyserade hur dessa variabler förändrades i förhållande till
ett s.k. normalt marknadsläge (engelskans ”fair trade level”) dels i samband
med att produkterna får konkurrens från dumpad eller subventionerad
import, dels efter det att skyddstullarna införts. Man studerade nettoeffekten
före och efter åtgärd. En korrekt införd åtgärd borde ha resulterat
i att marknaden för hemmaindustrin återgått till det ”normala marknadsläget”.
Så var dock inte alltid fallet.
Sammanfattningsvis konstateras i marknadsanalyserna att vidtagna motåtgärder
balanserade de negativa effekterna av den ojusta handeln för
fyra av produkterna. Man lyckades däremot inte med tillämpade skyddstullar
helt eliminera de negativa effekterna av den dumpade eller subventionerade
importen av de övriga fyra produkterna. Detta anses ha berott
på en oönskad effekt som bestod i att skyddstullarna minskade den amerikanska
efterfrågan av varorna. Den minskade efterfrågan ökade tillgången
av varorna på övriga marknader i världen, vilket innebar en prissänkning
på andra marknader utanför USA. Importen fortsatte därför från
andra länder, vilket gjorde åtgärden delvis verkningslös. Slutsatsen
USA:s handelsdepartement drog av detta var att effekten av dumpningen
hade kunnat elimineras eller motverkas utan att importpriset på de berörda
varorna höjts med hela dumpningsmarginalen 3 . Så som vi tolkar resultatet
beror detta på att USA:s åtgärder kan påverka hela världsmarknaden
för den aktuella produkten.
3 Dumpningsmarginalen är enkelt uttryckt skillnaden mellan exportörens pris på hemmamarknaden
och det pris han fakturerar i landet som vidtar skyddsåtgärden. USA
använder alltid dumpningsmarginalen för att fastställa antidumpningstullens storlek.
8(23)

I rapporten dras inga slutsatser om åtgärdernas berättigande. Ekonomiska
utfall presenteras för berörda intressenter när ojust handel föreligger respektive
när åtgärder för att ”rätta till” marknaden införs. I samtliga åtta
fall konstaterades att konsumenternas vinster från de dumpade låga priserna
var högre än de kostnader som uppstod för producenterna. Den
beräknade nettoeffekten av borttagna åtgärder var genomgående positiv
då konsumenternas vinster översteg producenternas kostnader av importkonkurrensen.
2.2.2 Keith B. Andersons studie av effekter av USA: s skyddstullar
Författaren har använt data från USA: s antidumpningsutredningar och
granskat åtta fall där åtgärd infördes 1989/1990. Genom att basera beräkningar
av effekterna av åtgärderna på handelsvolymer för samma vara
året innan åtgärderna infördes har författaren mätt konsumenternas kostnad
liksom samhällets nettokostnad av åtgärderna. Resultatet av analysen
blev att för varje extra US-dollar i ökad vinst den amerikanska tillverkaren
gjorde var kostnaden för konsumenten 2,40-25,10 US-dollar, i genomsnitt
8 US-dollar. Nettokostnaden för den amerikanska ekonomin per
ökad US-dollar i vinst för den skyddade tillverkaren beräknades till mellan
0,20 – 10,80 US-dollar, i genomsnitt 3,60 US-dollar.
Konsumenternas kostnad, fördelat på varje ”räddat” sysselsättningstillfälle,
var som lägst 113 800 US-dollar. Samhällets nettokostnad beräknades
till 14 300 US-dollar per sysselsatt person i den skyddade industrin.
Tillvägagångssättet för beräkningarna var en analys av effekten på konsument-
och producentöverskott av höjd tull samt tullintäkter. Tullintäkterna
betraktas som en vinst för samhället i nettoberäkningarna. Författaren
har inte tagit hänsyn till ”terms of trade” eller välfärdskostnaden av
effekter av marknadsstörningen på andra branscher.
2.2.3 MC Gallaways m.fl. studie av effekter av USA: s skyddstullar
Författarna gjorde en stor studie avseende samtliga de antidumpnings- och
utjämningstullar som var i kraft i USA år 1993 och beräknade välfärdskostnaderna
för dessa till fyra miljarder US-dollar. Denna beräkning innebar
att skyddstullarna var den näst dyraste importbegränsningen USA tilllämpade
det året. Endast textilkvoterna innebar enligt författarna en högre
välfärdskostnad. Författarna uppger att man skiljer sig från ITC: s undersökning
från 1993 i och med att man här studerar import som är föremål
för åtgärd och import som inte är föremål för åtgärd separat, och därigenom
betraktar den omläggning av handel som uppstår. Modellen hanterar
inte tullintäkterna som en intäkt, utan jämför kostnadshöjningar för användare
och konsumenter med vinsterna för den inhemska industrin.
9(23)

Genom att använda modellen på USA: s ekonomi 1993 har man funnit att
välfärdskostnaderna uppgår till 209 miljoner US-dollar under året. I
USA:s antidumpningslagstiftning finns ett kritiserat system med översyner
som innebär att skyddstullen ändras med retroaktiv verkan. Systemet
medför att den aktuella marknadens aktörer anpassar sitt beteende till
förväntningar om utfallet i översynen. När författarna tar hänsyn till effekter
av översynerna beräknas kostnaden uppgå till 2-4 miljarder USdollar
per år. Enligt författarnas beräkningar har åtgärderna ”räddat”
14,250 arbetstillfällen i USA. Kostnaden för varje räddat arbetstillfälle
har då beräknats till mellan 161 000 - 281 000 US-dollar. Ordet räddat är
inom citationstecken, eftersom författarna menar att arbetare annars skulle
flytta från en konkurrenssvag till en konkurrenskraftig näring.
Det föreligger enligt studien ett incitament för företag inom en sektor på
världsmarknaden att samarbeta om att få skyddstullar då det leder till
högre priser på världsmarknaden. Antidumpningslagstiftningen kan i det
här läget motverka konkurrenslagstiftningen.
2.2.4 Danska Erhvervs- og Boligstyrelsens studie av kostnader för
skyddstullar
Den danska Erhvervs- og Boligstyrelsen presenterade förra året en rapport
över hur kostnader av antidumpningsåtgärder ska kunna mätas. Beräkningarna
i rapporten bygger på en modell för partiell jämviktsanalys
av antidumpnings- och utjämningstullar. Modellen är enklare utformad
än en allmän jämviktsanalys, men författarna menar att fördelarna med
att ha en lättanvänd modell som inte kräver alltför mycket data och beräkningar
väger upp bristerna.
Enligt beräkningarna har nettokostnaden för dansk ekonomi av EU: s
skyddstullar på fyra studerade produkter varit 486 miljoner danska kronor
under åren 1993-2002.
Tabell 2 Effekt på dansk ekonomi av AD-tullar 1993-2002
(Miljoner
danska kr)
SänglinneFärgteve
Gödsel Lax Totalt
Tulleffekt 37 1 33 59 130
Priseffekt 32 247 114 103 496
Producenteffekt
0 0 -140 0 -140
Nettokostnad
69 248 7 162 486
Källa: Ehrhvervs- og Boligstyrelsen
10(23)

Analysen är inriktad på tre slags ekonomiska effekter av en antidumpningstull.
Tulleffekten är den direkta betalningen av antidumpningstull
vid import. Tullarna räknas som en kostnad eftersom de går in i EU: s
kassa. Priseffekten beräknas som skillnaden i prisnivåer om åtgärden blir
införd respektive om den inte blir införd. Producenteffekten är nettot av
de vinster och förluster som landets tillverkare av produkten har av åtgärden.
Producenteffekten har markerats med noll där landet inte har
egna tillverkare. Nettokostnaden utgör ett mått på välfärdseffekten för
Danmark av skyddstullen.
2.3.5 Sammanfattning
De gjorda analyserna som presenteras i det här kapitlet visar alla på
samma sak – att kostnaden för skyddet överstiger vinsterna för den skyddade
industrin när man betraktar effekterna av en antidumpnings- eller
antisubventionsåtgärd.
11(23)

3 Effekter av skyddstullar för Sverige
Den fulla styrkan av effekterna av EU: s användande av handelspolitiska
skyddsinstrument på svensk handel och ekonomi är inte känd. Vi vet att
den direkta kostnaden är de cirka 35 miljoner kronor i extra tullar som
betalas in årligen. Vi vet också att det endast är en liten del av svensk
tredjelandsimport som omfattas av åtgärderna, och att det är en ännu
mindre andel av den totala handeln inklusive transaktioner inom EU som
berörs. Kommerskollegiums erfarenheter stämmer väl överens med de
resultat som visats i studierna redovisade i kapitel 2.
Nedan försöker vi förklara varför det är svårt att utvärdera vilka effekter
en åtgärd har, dels på grund av vissa problem med att få fram relevant
statistik, dels på grund av komplexiteten i marknaden och systemet med
skyddstullar. Efter ett studium av de tjugo åtgärder som inneburit störst
direkta kostnader för svensk import kan vi konstatera att ingen marknad
är den andra lik och att man bör vara försiktig med att dra generella slutsatser.
3.1 Handelsstatistik
En skyddstull avser en viss definierad produkt. Handelsstatistiken är visserligen
starkt uppdelad enligt den kombinerade nomenklaturen 4 . Alla
varor företag handlar med klassificeras i så kallade KN-nummer. Det är i
de flesta fall inte möjligt att få riktigt relevanta resultat när man följer
handeln och jämför allmän importstatistik med statistik avseende varor
som är föremål för skyddstullar. Det blir svårt att studera statistiken före
och efter åtgärd eftersom man sannolikt kommer att få data som är uppblandad
med information om en annan produkt än den som är föremål för
skyddstull.
Det vanligaste är att skyddstullen endast avser en del av ett KN-nummer.
För att markera att en viss vara är föremål för skyddstullar skapas oftast
ett tilläggsnummer som deklareras vid importtillfället, tilläggsnumret tas
inte i bruk förrän efter det att en åtgärd införts och därför saknas den exakta
statistiken för perioden som föregår åtgärden.
Svensk (och europeisk) handelsstatistik tar heller inte upp varans ursprung,
och särskilt EU-intern handel kan innehålla varor med tredjelandsursprung
som inte syns i statistiken. Varor belagda med antidumpningstull
avsedda för den svenska marknaden kan alltså ha införtullats i
ett annat EU-land.
4 EU:s kombinerade nomenklatur på 8-ställig siffernivå.
12(23)

Normalt ska en skyddstull endast vara i kraft under fem år. Ofta förlängs
dock en åtgärd i flera femårsperioder när den väl införts, vilket innebär
att det är svårt att följa utvecklingen på marknaden, som ju är störd av
åtgärden under hela den tid åtgärden är i kraft. Handelsflödena påverkas
även av andra faktorer än skyddstullen, dessa faktorer kan exempelvis
vara den allmänna konjunkturen i industrin, produktutveckling, tillkomst
av nya aktörer i andra länder och ändrade modetrender.
I samband med utvidgningen av EU år 2004 har tredjelandsimporten till
Sverige minskat. Det har blivit än mer komplicerat att göra en analys av
handelsmönster genom att följa den officiella handelsstatistiken eftersom
en större del av handeln sker med länder som numera är medlemmar i
unionen. Detta problem är dock av en övergående natur.
3.2 Effekter som inte syns i statistiken
Även om man tillämpar den tillgängliga statistiken över varuhandel,
kommer man inte att kunna skapa en fullständig bild av de effekter en
skyddstull har på svensk ekonomi. Man kan inte ur statistiken utläsa vilka
ändrade beslut från företagares sida åtgärderna ledde till, men nedan
görs ett försök att analysera möjliga effekter av åtgärderna.
EU: s antidumpningsförordning innehåller en rad föreskrifter som anger
formen för hur en åtgärd ska införas och administreras. Innan åtgärden
träder i kraft har en anmälan gjorts av den klagande industrin och myndigheterna
har undersökt om dumpning, skada och orsakssamband föreligger.
Dessa förberedelser tar minst ett år. Under detta år uppstår en rad
förväntningseffekter. I samband med att en undersökning inleds publiceras
information om detta i EU: s officiella tidning (EUT). Importörerna
av varan antar rimligen att det är mycket sannolikt att detta innebär höjd
tull inom nio månader. Detta kommer att påverka importörens beslut i
flera riktningar, till exempel kan denne välja att importera så mycket som
möjligt innan åtgärden kommer, eller att finna alternativa leverantörer.
Undersökningen kommer därför att ge effekt på handeln redan innan åtgärden
är införd.
Förväntningseffekterna påverkar enligt den ekonomiska litteraturen även
de beslut som tas i den industri som begär åtgärden. Om en stat (i vårt
fall EU) är känd för att tillgripa de handelspolitiska skyddsinstrumenten
när en industri påkallar behov av sådan, kommer hotet av att bli föremål
för undersökning att påverka all handel. När de klagande har bestämt sig
för att man vill ha en åtgärd gäller det att begära den vid en optimal tidpunkt,
till exempel i samband med nedläggning av enhet eller personalnedskärningar
i syfte att kunna bevisa att skada föreligger. Den utländske
exportören kan med kännedom om systemet försöka sälja så mycket som
möjligt till dess att åtgärden kommer, eller försöka hålla priser som inte
kan anses dumpade.
Själva förekomsten av en skyddstullslagstiftning som används ofta kan
medföra förväntningar om skyddstullar som kan bromsa ett lands handel
generellt.
13(23)

I vissa fall köper svenska importörer inte den aktuella varan från det land
som är föremål för skyddstullen i perioden som föregår åtgärden. Det är
känt för oss att förekomsten av höga skyddstullar innebär att handelsförbindelser
inte kommer till stånd trots att de är motiverade. Vi vet inte hur
stora volymer av potentiell handel som försvinner på detta sätt.
Effekterna av en skyddstull på insatsvaror är större än vad som kan utläsas
i importstatistiken eftersom skyddstullar innebär att prisnivåerna på
en hel marknad höjs om åtgärden är lyckad. Detta får effekter på användare
av produkterna och på deras möjligheter att maximera sina vinstmarginaler.
Om priset på en insatsvara höjs kommer producenten antingen
att höja priset på sin produkt eller att sänka sina vinstmarginaler. Effekten
av en åtgärd kan bli att tillverkande industri i en annan del av tillverkningskedjan
inte kan konkurrera med import av färdiga produkter då
deras kostnader för råmaterial blir högre än världsmarknadspris. Kända
sådana exempel i EU är åtgärden avseende polyesterstapelfibrer som används
som fyllnadsmaterial i kuddar och täcken.
En ytterligare effekt som kan uppstå av antidumpningsåtgärder är risken
för motåtgärder. Det har i studier visats att det finns ett hämndbeteende
eller kedjereaktioner i fråga om skyddstullar bland världens länder.
I vissa branscher föreligger en oligopolliknande situation på världsmarknaden
där ett fåtal tillverkare slåss om kunderna. I fall där ett företag på
en sådan här marknad lyckas få åtgärder mot övriga konkurrenter kommer
företaget få en dominerande marknadsställning (ett slags monopol).
Ett monopol på en marknad är en imperfektion som riskerar att innebära
välfärdsförluster. Några av de åtgärder EU har i kraft kan tänkas skapa
denna sorts situation. Det finns dock inget skrivet i EU: s antidumpningsförordning
som tvingar myndigheterna att beakta denna aspekt.
3.3 Svensk import av varor som är föremål för skyddstullar
EU har för närvarande (december 2005) åtgärder i kraft mot ett sextiotal
produkter. Av de varuslag som omfattas av skyddstullar har till Sverige
under år 2004 skett import av cirka hälften av de berörda varutyperna. I
tabell 3 nedan visas de värdemässigt största posterna för svensk import
som är föremål för skyddstullar under 2004. Av de omfattade varorna
avser de största importvolymerna konsumentvaror, såsom sänglinne, lax,
cyklar och kompaktlampor. Bland varor med industriell användning
märks koks från Kina. Åtgärden mot koks var dock suspenderad under
2004 varför inga antidumpningstullar debiterades 5 . Andra stora industrivaror
är polyesterstapelfibrer (PSF) och polyetentereftalat (PET).
5 Åtgärden mot koks från Kina var dessutom utformad som ett minimipris på import,
vilket innebär att tullar aldrig debiterades
14(23)

I tabell 3 visar vi att den för svenska företag debiterade skyddstullen ligger
lägre än den högsta antidumpningstullen för varje varuslag. EU: s
skyddstullar beräknas på två sätt; dels beräknas en generell skyddstullsats
för hela det berörda exportlandet, dels beräknas en specifik skyddstullsats
ut för enskilda företag som samarbetat i undersökningen och kunnat visa
att deras dumpningsmarginaler ligger lägre 6 än den generella nivån. Exportörer
i länder som är föremål för skyddstullar kan träffa avtal om prisåtagande
med europeiska kommissionen och på så sätt blir importen
från dessa företag tullfri om priset på importen överstiger en viss nivå.
Av sammanställningen drar vi slutsatsen att import till Sverige vanligtvis
avser köp från företag med individuell tullsats eller från företag som gjort
prisåtaganden. Som framgår av tabellen kan tullsatserna för olika leverantörer
som är föremål för samma åtgärd skilja sig stort, se till exempel
åtgärden avseende PET, där skyddstullen varierar mellan noll och 73 %.
Att den direkta extra tullkostnaden uppgår till en viss nivå innebär inte att
det är den totala kostnaden för svenska företag som redovisas i tabellen.
Effekten av prisåtaganden av exportörer respektive importkvoter syns
inte som ett tillskott i statskassan och inte i tabellen nedan. Vi kan ur tabellen
heller inte utläsa hur många handelstillfällen som försvinner helt
till följd av åtgärden. Vi kan ur tabellen inte heller utläsa om svenska
användare av varorna köper in varan via annan importör i övriga Europa.
6 Om det enskilda företaget inte kan visa att dess dumpningsmarginaler ligger lägre än
vad som gäller för landet som helhet kommer företaget få tillämpa den nivå på skyddstull
som åläggs landet.
15(23)

Tabell 3 Svensk import av varor föremål för skyddstullar
Handelsnamn
Importvärde
(kr)
Debiterad
skyddstull
(kr)
Skyddstull
enligt förordning*
16(23)
Betald
skyddstull i
% ***
Koks (tillfälligt
suspenderad åtg.) 276 859 959 0 43,6 % Suspenderad
Sänglinne 156 705 280 16 255 136 0 - 12 % 10,40 %
Kompaktlampor 59 989 843 1 902 138 0 - 66 % 3,20 %
Cyklar 32 873 167 2 506 531 48,5 % 7,60 %
Laxöring** 32 030 991 6 458 163 19,9 % 20,20 %
Polyesterstapelfiber
PSF 12 724 255 598 344 0 - 35,4 % 4,70 %
PET-film 11 785 574 908 507 0 - 62,5 % 7,70 %
Polyetentereftalat
PET 11 446 964 385 038 0 - 73,7 % 3,40 %
Tv-apparater 8 447 330 158 795 0 - 15 % 1,90 %
Cykeldelar 5 490 358 633 903 48,5 % 11,50 %
Hardboard** 4 874 883 90 522 0 - 34,8 % 1,90 %
Svetsade rör 2 945 529 261 522 0 - 52,6 % 8,90 %
Sömlösa rör 4 607 247 225 787 0 - 30,1 % 4,90 %
Grafitelektroder** 2 270 146 118 542 0 - 15,7 % 5,20 %
Karbamid 925 478 46 609 0 - 24,2 % 5,00 %
CD-R 537 990 138 511 7,3 % -
Tändare 210 636 36 823 0,065 €/st 17,50 %
* Där specifik tull eller minimipriser tillämpas har motsvarande värdetull skrivits i listan
** Åtgärd som gällde del av år 2004
*** Beräknad som debiterad skyddstull/importvärde

3.4 Andel av importen som omfattas av skyddstullar
För de produkter som omfattas av åtgärder är det i många fall en stor del
av den totala tredjelandsimporten till Sverige av den aktuella varan som
berörs.
Tabell 4: Importandelar som omfattas av skyddstullar 2004
Handelsnamn
Importvärde föremål
för skyddstull
(tkr)
Total import
enligt SCB (tkr)
Andel av
total import
som berörs
Koks 276 860 887 461 31 %
Sänglinne 156 705 431 620 36 %
Kompaktlampor 59 990 79 468 75 %
Cyklar 32 873 212 225 15 %
Lax 32 031 35 238 91 %
PSF 12 724 45 603 27 %
PET-film 11 785 15 335 77 %
PET 11 447 15 000 76 %
Färg-tv 8 447 60 681 14 %
Cykeldelar 5 490 141 991 4 %
Hardboard 4 875 47 103 10 %
Svetsade rör 2 946 8 074 36 %
Grafitelektroder 2 270 32 999 7 %
CD-R 538 29 588 2 %
Tändare 211 2 618 8 %
Återigen bör man betänka att SCB:s statistik endast visar handeln nerbruten
till den åttasiffriga KN-nummernivån. AD-tull utgår på produkter
som ingår i ett visst TARIC-nummer 7 . En utvärdering av statistiken begränsas
av detta. Statistiken avseende verkligt betalda skyddstullar och
SCB:s importstatistik kan också i viss mån avse olika perioder, vilket kan
påverka resultatet av beräkningarna något.
En antidumpningsåtgärd kan antas ha större effekt om en stor del av importen
inkluderas i den, såsom är fallet med kompaktlampor, lax, PET
och PET-film. Åtgärder antas ha mindre påverkan på svensk ekonomi om
importörerna kan byta till handel med ett land som inte är föremål för
skyddstullar. Byte av leverantörer innebär dock omställningskostnader
och innebär att skyddstullen medfört extra kostnader för svenska företag.
Dessutom innebär det att skyddet som åtgärden förväntas ge den inhemska
industrin minskar.
7 TARIC (Tarif Integré Communautaire). Den integrerade tulltaxan i EU som är en
utbyggnad av den kombinerade nomenklaturen (KN) till en tioställig nivå.
17(23)

3.5 Fallet sänglinne
Åtgärden mot import av sänglinne är den som under år 2004 innebar den
största enskilda kostnadsposten av skyddstullar för svenska importörer.
Effekterna av skyddstullen på denna produkt får illustrera hur Sverige
påverkas av en skyddstull.
EU har tillämpat olika skyddstullar på sänglinne sedan juni 1997 8 . De
exportländer som har omfattats av åtgärder är Indien, Pakistan och Egypten.
Produkter som inkluderas i åtgärden är lakan, påslakan och örngott.
Ordinarie tullsats vid import till EU är 12 %. Under år 2002 var skyddstullarna
borttagna eller suspenderade till följd av resultatet av en panel i
WTO, men efter nya undersökningar återinfördes åtgärder mot Pakistan
och Indien. Från juni 2003 gäller en antidumpningstull på 13,1 % på import
av sänglinne från Pakistan. Från januari 2004 och fem år framåt
gäller en utjämningstull på mellan 4 % och 12 % på import av indiskt
sänglinne.
3.5.1 Svensk handel och företagsintressen
I Sverige finns inte produktion av sänglinne. Den senaste tioårsperioden
har de sista svenska sänglinnetillverkarna flyttat ut sin produktion till
Baltikum och Polen där lönenivåerna är lägre.
Importen av sänglinne till Sverige har volymmässigt ökat med 80 % mellan
1997 och 2004. År 1997 var importvolymen 4 841 ton, och år 2004
var den 8 614 ton. Detta motsvarades under samma period av en inte fullt
lika hög ökning av importvärdet på 45 %.
Tabell 5 Import av sänglinne från Asien, värde kr
Exportland 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Total import
fr. tredje land 296 997 259 015 243 117 283 072 428 687 403 789 351 439 431 620
Indien 90 739 107 032 80 740 93 581 123 382 85 706 80 470 96 089
Pakistan 136 267 90 443 83 944 70 226 106 223 129 484 80 822 85 219
Bangladesh 1 062 1 114 3 009 13 014 18 211 19 755 58 619 99 510
Turkiet 14 871 17 600 33 437 34 928 82 702 58 712 57 073 85 285
8 Europeiska sänglinnetillverkare som begärt skyddstullar finns i Österrike, Belgien,
Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Portugal och Spanien. Tillverkning av
sänglinne finns även i Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen,
Slovakien och Slovenien.
18(23)

Trots åtgärderna tycks Indien och Pakistan ha behållit en stabil position
på den svenska marknaden i fråga om marknadsdelar (se tabell 6 nedan).
På senare år har länderna fått konkurrens från främst Bangladesh och
Turkiet. Åtgärden har påverkat importörernas val av leverantörsland.
Det tycks även som att borttagandet av skyddstull för Indien under 2002
inte påverkat landets marknadsandelar nämnvärt. Pakistan har däremot
ett toppår det år åtgärden mot landet lyftes bort.
Tabell 6 Importandelar i Sverige
Importandelar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Indien 30,6% 41,3% 33,2% 33,1% 28,8% 21,2% 22,9% 22,3%
Pakistan 45,9% 34,9% 34,5% 24,8% 24,8% 32,1% 23,0% 19,7%
Bangladesh 0,4 % 0,4 % 1,2 % 4,6 % 4,2 % 4,9 % 16,7% 23,1%
Turkiet 5,0 % 6,8 % 13,8% 12,3% 19,3% 14,5% 16,2% 19,8%
Övriga 18,2% 16,5% 17,3% 25,2% 22,9% 27,3% 21,2% 15,2%
3.5.2 Effekter av åtgärderna för Sverige
Sänglinnet utgör den största posten för direkta kostnader till följd av
skyddstullar för Sverige; år 2004 debiterade tullen cirka 16 miljoner kronor
i skyddstullar på import från Indien och Pakistan. Under år 2004 var
36 % av Sveriges import av sänglinne föremål för i genomsnitt 10,4 % i
skyddstull.
Sänglinne är en vara som tillverkas i många lågprisländer, och åtgärder
mot Indien och Pakistan har inte stoppat import av varan. Bangladesh
och Turkiet har ökat sina andelar av svensk import kraftigt under de senaste
åren.
Svensk textilindustri har i viss utsträckning lönsömnad av sänglinne inom
Europa. Åtgärden har inte räddat arbetstillfällen inom sömnad av sänglinne
i Sverige. Inom Sveriges gränser finns endast arbetstillfällen inom
design och administration. Dessa sysselsättningstillfällen torde inte påverkas
av åtgärden, snarare begränsar de företagens val av ort för lönsömnad.
Danska Ehrvervs- och boligstyrelsen (EBST) har med en modell för ekonomisk
modellering av gemenskapsintresset 9 gjort beräkningar av välfärdseffekten
till följd av antidumpningsåtgärder för Europas länder, och
bland annat studerat åtgärderna mot sänglinne. I sin studie har man använt
år 2002 för beräkningar, det år som EU hade suspenderat sina åtgärder
mot sänglinne till följd av att WTO underkände EU: s grunder för att
införa åtgärden. EBST räknar ut effekten av att införa åtgärd baserat på
importsiffrorna för år 2002.
9 Presenterat i ”Antidumping Policy of the EU, Economic Model of the Community
interest in EU antidumping cases”
19(23)

I exemplet tillämpas de antidumpningstullsatser som togs bort; 11,73 %
för Egypten, 3,26 % för Pakistan och 13,7 % för Indien. De elasticiteter
som används för att beräkna prisförändringar har tagits ur ekonomisk
litteratur. Med hjälp av modellen har man räknat ut att den årliga nettokostnaden
för svensk del för åtgärden är cirka 11 miljoner kronor per år.
Enligt beräkningarna skulle konsumenterna få betala cirka 12 miljoner
kronor per år för ett skydd som ger producenterna en resultatförbättring
på cirka en miljon kronor årligen.
De kostnader svenska importörer betalat år 2004 i skyddstullar för sänglinne,
16 miljoner kronor, ligger nära denna beräkning. En skillnad i estimaten
ovan och det verkliga utfallet beror på att den skyddstull som i
verkligheten tillämpas på Pakistan ligger 10 % högre än den som använts
i beräkningarna. År 2002 fanns viss sömnad kvar i Sverige, men numera
sker produktion av svenskt sänglinne genom lönsömnad utanför landets
gränser och det finns inte någon intäktssida för Sverige i kalkylen. Jämförelsen
mellan beräkningar och verklighet visar ändå att en relativt enkel
ekonomisk kalkyl kan ge bra indikationer på effekter av en skyddstull.
Totalt för EU visar den danska modellen att åtgärden skulle kosta konsumenterna
25 miljoner euro, att producenterna skulle få en resultatförbättring
värd 8,1 miljoner euro samt att EU: s kassa skulle dra in 16,7
miljoner euro. Varje extra intjänad euro hos tillverkarna kostar enligt den
här analysen cirka tre euro för konsumenterna.
Tullarna betraktas vid analysen av EU som helhet som en intäkt, till
skillnad från när beräkningarna avser effekten på den enskilda medlemsstaten.
Välfärdseffekten på EU totalt är enligt dessa beräkningar en kostnad
på 0,2 miljoner euro. Modellen visar inte hela kostnadsbilden för en
åtgärd då den endast granskar den marknad som åtgärden skyddar. Som
tidigare redogjorts i den här utredningen finns med detta antagande en
rad indirekta kostnader av skyddstullar som inte värderas i denna modell.
Det återstår för medlemsstaterna att avgöra värdet av åtgärden.
Kollegiet drar slutsatsen att åtgärden innebär en stor kostnad för svenska
importörer och konsumenter utan att det finns några möjligheter till producentvinster.
Effekterna begränsas tack vare det faktum att det finns
konkurrenskraftiga leverantörer i alternativa länder att importera från.
Detta tolkar kollegiet som att åtgärden kostar mycket, samtidigt som
skyddseffekten av den är begränsad.
20(23)

4. Slutsatser
Kostnaden av att införa en antidumpnings- eller utjämningstull är
betydande för det land som inför åtgärden.
Vi har här redovisat en rad studier som tydligt visar att kostnaden av användning
av antidumpings- och antisubventionsinstrumenten är betydande.
I de flesta fall kommer kostnaden i form av högre priser för användare
och konsumenter priser för en åtgärd att vara betydligt större än den
skyddade producentens vinster av åtgärden.
Detta framgår dels av de mer omfattande och teoretiska studier som
gjorts i USA och av den nyligen gjorda studien av EBST i Danmark.
Samma bild framgår också av fallstudien av importen av sänglinne till
Sverige. Därutöver tillkommer effekter som inte går att beräkna i form av
exempelvis utebliven handel och förändrade handelsmönster. Att enbart
redovisa effekten av den debiterade skyddstullen ger inte en fullständig
bild av den ekonomiska effekten av en antidumpningsåtgärd. För att få en
mer korrekt bild av effekten av en skyddstull krävs därför en mer heltäckande
analys.
För Sverige innebär antidumpnings- eller utjämningstullar enbart en
kostnad så länge Sverige inte har någon tillverkning av berörd produkt,
vilket normalt är fallet.
Så länge åtgärderna avser varor för vilka svensk tillverkning inte finns
kommer effekten av EU: s åtgärder alltid att bli enbart en kostnad för
svenska användare och konsumenter. Kostnaden för ett land som inte har
producentintressen balanseras inte av någon resultatförbättring för producenterna.
Detta illustreras mycket tydligt av fallet sänglinne.
En analys av gemenskapsintresset vid införandet av en skyddstull i
Europa bör inkludera en grundläggande kostnads- och intäktsvärdering
av åtgärden. Det finns ett stort mervärde av en sådan analys
eftersom det ger ett mer fullständigt beslutsunderlag och kan bidra
till att minska antalet åtgärder.
Enligt EG:s antidumpningsförordning får antidumpningsåtgärder respektive
subventionsåtgärder inte införas om det strider mot gemenskapens
intresse. Förordningen stipulerar att myndigheterna i en undersökning ska
skapa en helhetsbild av de olika intressena hos producenter, användare
och konsumenter för att avgöra om åtgärden är i gemenskapens intresse.
21(23)

Kommerskollegium har i många år sett ett behov av att paragrafen om
gemenskapsintresset förtydligas och får ett konkretare innehåll. Det finns
ett behov av att Europeiska Kommissionen i sina undersökningar förbättrar
sin praxis i fråga om hur granskningen av gemenskapens intresse ska
genomföras. Ett minimikrav bör vara en redovisning av värdet av den
handel som omfattas, förväntade intäkter av skyddstullen som införs och
antalet anställda i produktionen av den aktuella produkten i Europa. När
den produkt som ska skyddas är en insatsvara i annan industri bör man i
analysen även ta hänsyn till denna industri. Idag är kommissionens analyser
inte standardiserade och de innehåller inte en analys av kostnader
och intäkter.
Det finns också starka skäl att med hjälp av moderna analysmetoder göra
en utökad analys av kostnader och intäkter av en tänkt skyddstull. Resultatet
av analysen är inte i alla fall avgörande för utgången i en antidumpnings-
eller antisubventionsutredning eftersom det i grunden finns ett
antagande om att skadad europeisk industri ska skyddas, men det beslut
som fattas bör baseras på ett korrekt och fullständigt beslutsunderlag. En
analys av detta slag bör också på sikt bidra till att minska antalet antidumpnings-
och utjämningsåtgärder.
Det är bra att EU:s lagstiftning tvingar myndigheterna ta hänsyn till
allmänintresset vid införande av skyddstull. Motsvarande krav bör
införas i WTO: s regelverk.
I WTO: s pågående handelsrunda inom den s.k. Doha-agendan finns flera
förslag som går ut på att det ska bli obligatoriskt att beakta allmänintresset
innan en antidumpningsåtgärd införs. Det viktiga är att beslutande
myndigheter beaktar effekten på användare och konsumenter av en åtgärd,
något som idag inte görs i de flesta länder, vilket kan innebära att
skyddstullar införs alltför lättvindigt. EU har haft ett krav på att hänsyn
ska tas till gemenskapsintresset i snart tio år. Det finns ett behov av att
utveckla formerna för utvärdering av gemenskapsintresset. I WTO bör
dock själva förekomsten av en tvingande regel om det allmänna intresset
vara tillräcklig i sig för att driva utvecklingen av antidumpningsavtalet
framåt.
***
Ärendet har avgjorts av vikarierande generaldirektör Håkan Jonsson i
närvaro av enhetschef Johan Krafft, utredarna Gunvor Åkerblom och
Helena Detlof, den sistnämnda föredragande.
Håkan Jonsson
Helena Detlof
22(23)

Litteratur och källförteckning
Anderson, Keith B., 1993, “Antidumping Laws in the United States: Use
and Welfare Consequences”, Journal of World Trade 1993
Gallaway MC, Blonigen BA, Flynn JE, ”Welfare costs of the US AD and
CVD laws”, Journal of International Economics, 1998
Danska Erhvervs- og Boligstyrelsen, Antidumping – den saerlige beskyt-
telsestold – retfaerdig handel eller ren protektionisme?, 2004
Danska Ehrvervs- og Boligstyrelsen, ”Antidumping Policy of the EU,
Economic Model of the Community interest in EU antidumping cases”,
February 2005
ITC, The Economic Effects of Anti-dumping (AD) and Countervailing
Duty (CVD) Orders and Suspension Agreements, 1995
Handels och tullstatistik från SCB, Tullverket och Europeiska Kommis-
sionen
23(23)