DA #6.09 - Dietistaktuellt

ORGAN föR sveRiGes kliNiskA dietisteR VOLYM XIX • NUMMER 6 • DECEMBER • 2009 

Livsmedelsspecial

Det här är en annons 

Nutrition and Pressure Ulcers: 

A valuable combination 

Professor Jos Schols 

Maastricht University, The Netherlands 

What is the relationship between nutrition and 

pressure ulcers? 

The role of nutrition in pressure ulcers has become increasingly 

recognised in recent years. It has long been known that there is 

a relationship between poor nutritional intake, nutritional status 

and pressure ulcer incidence and healing, and this is now 

becoming more prevalent in research, literature and the minds 

of clinicians involved in pressure ulcer care. To put it simply, 

a malnourished patient is more likely to develop a pressure 

ulcer than a patient who is well nourished. It is important to 

state that it is not just a “thin” patient that´s at risk; recent work 

from the LPZ (The Dutch National Prevalence Survey of Care 

Problems) group in Maastricht with more that 6,400 patients 

has shown us that there is strong relationship between the 

presence of pressure ulcers and both recent undesired weight 

loss and inadequate or poor nutritional intake. This means 

that we should not only pay attention to whether a patient is 

underweight, but also what is happening right now with their 

nutritional state. It almost goes without saying that nutrition 

is important in the healing of pressure ulcers. Nutrients are 

required to help heal a wound – as such a poor nutritional 

intake or status obviously has a negative effect on their healing. 

International nutritional or dietary guidelines 

Guidelines are an important tool to encourage best practices 

among health care professionals. Recently the European 

Pressure Ulcer Advisory Panel (EPAUP) and the National 

Pressure Ulcer Advisory Panel (NPUAP) from the USA have 

worked in collaboration to systematically analyse the world 

literature on pressure ulcers to develop comprehensive 

international guidelines for their prevention and treatment. 

These guidelines feature a dedicated chapter on nutrition for 

the first time. It is recommend that patient with, or at risk of, 

pressure ulcers reach an intake of 30-35 kcal/kg and 1.25- 

1.5 g protein/kg per day and are provide Oral Nutritional 

Supplements (ONS) in additional to their normal meals when 

Nutricia Nordica AB 

Box 1348, 111 83 Stockholm 

Tel: 08-24 15 30 • Fax: 08-24 18 80 

E-post: info@nutricia.se • www.nutricia.se 

required. The guidelines also stress the need for 

all patients with, or at risk of, pressure ulcers to be nutritionally 

screened. More information on these guidelines can be found 

on the EPUAP and NPUAP websites (www.epuap.org and 

www.npuap.org) and I encourage everyone to look at and 

implement them. 

Recent Scientific Evidence 

The CUBE trial is a fascinating study investigating the 

effectiveness of a pressure ulcer specific ONS, called Cubitan, 

on the healing of pressure ulcers in non-malnourished 

patients. The use of Cubitan 3 times a day in patients with 

Grade III or IV pressure ulcers resulted in improved wound 

healing over 8 weeks. This manifested itself in a 2 week 

earlier significant change in ulcer size, less wound dressings 

and less time spent on dressings by nursing staff. For any 

intervention to be effective, it is important that the patient 

is able to take the product, so it was also pleasing to see a 

high product compliance in the study. It is an important trial 

for us as previous studies on ONS in pressure ulcer healing 

have focused on malnourished patients, which meant it was 

difficult to establish whether the benefits seen were a result 

of correcting malnutrition. As the CUBE trial focused on nonmalnourished 

patients we know that the benefits seen are 

a result of Cubitan affecting the wound itself and not due to 

correcting deficiencies. Not only are these results interesting 

from a clinical point of view, but the data on wound dressings 

indicate there may be an economic benefit of using Cubitan – 

something we are keen to investigate further. All this adds up 

to an intervention that can be valuable for the patient, clinician 

and society as a whole. 

The results of the CUBE trial were presented at the 

European Society for Clinical Nutrition and Metabolism 

(ESPEN) Congress and the EPUAP open Meeting in 2009 

and will be published in 2010 – keep your eyes open for 

the paper! 

Prof. Jos Schols 

Organ för 

SverigeS KliniSKa DietiSter 

Redaktion 

Ansvarig utgivare 

Elisabet Rothenberg 

Redaktör 

Magnus Forslin 

Postadress 

Box 48 

261 21 Bjuv 

telefon 

042-702 50 

telefax 

042-702 50 

e-mail 

redaktionen@dietistaktuellt.com 

WWW 

www.dietistaktuellt.com 

Annonser 

BUSINESS FACTORY AB 

Linda Larsson-Levin 

telefon: 08-653 60 48 

linda@businessfactory.se 

layout & Material 

STODAB 

info@stodab.se 

tryckeri 

Trydells Tryckeri AB 

kommande nummer 

Nr. Manusstopp Utgivning 

1/10 27 jan 19 feb 

2/09 7 okt 29 okt 

3/09 14 maj 28 maj 

PRENUMERATIONER 

295 kr/år 

För osignerat bild- och textmaterial svarar red. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta 

insänt material. För signerade artiklar svarar 

författaren. För ej beställt material, text och 

bild ansvaras ej. 

TS-upplaga 2008: 

4.800 ex (2:a halvåret 5.700) 

Medlem av: 

Tidskriften DietistAktuellt 

DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet 

om 6 nummer per år. 

Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas 

Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. 

DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till 

andra grupper som är professionellt engagerade inom området 

kost och nutrition. 

TEMA: Livsmedelsspecial/kost&etnicitet 

Invandrare har sämre hälsa än infödda svenskar 6 

Migration ökar risk för hjärt-/kärlsjukdom 10 

Samisk kost och hälsa, mat hos ursprungsfolk 12 

Probiotika 14 

Dieter 16 

Mjölk 18 

Glutenfritt 19 

Frukt&Grönt 20 

WHO-rapport om fettsyror 22 

Rapport från ESPGHAN 24 

Rapport från Human Nutrition Centre Cambridge 34 

Kostråd för 100 år sedan 30 

DRF informerar 32-34 

10 13 

14 

17 22 30 

DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte 

och diskussion inom området kost, näring och hälsa. 

Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och 

folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt 

spegla dietistens yrkesroll. 

Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt 

utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och 

kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om 

kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. 

Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel 

skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant 

och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som 

granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. 

DietistAktuellt 

dec 2009 

No 6 vol.XIX 

3

ledare Elisabet Rothenberg, ordförande DRF 

Vårdvalet innebär både hot och möjligheter 

Införandet av vårdvalet grundar sig på riksdagspropositionen 

2008/09:29 Lag om valfrihetssystem. 

Den syftar till att tydliggöra rättsläget och 

underlätta för kommuner och landsting som vill öka 

valfriheten inom sina verksamheter och trädde i kraft 

den 1 januari 2009. Lagen reglerar vad som ska gälla 

för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva 

kommunala och landstingskommunala verksamheter 

genom att överlåta valet av utförare av stöd, 

vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. 

Valfrihetssystem enligt lagen är ett alternativ till 

upphandling enligt lagen om offentlig upphandling 

(LOU) och kan tillämpas på bl a omsorgs- och stödverksamhet 

för äldre och för personer med funktionsnedsättning 

samt på hälso- och sjukvårdstjänster. 

Såväl privata företag som ideella organisationer kan 

ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner 

och landsting ges möjlighet att genom avtal 

reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Lagen 

bygger på att det inte skall vara någon priskonkurrens 

mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet 

att välja den leverantör som han eller hon uppfattar 

tillhandahåller den bästa kvaliteten. Kommunen 

eller landstinget ansvarar för att brukaren eller patienten 

får fullödig information om samtliga leverantörer 

som man kan välja emellan. 

LOV utgör grunden för det fria vårdvalet inom primärvården 

som nu håller på att införas i bland annat 

Stockholm, Region Skåne, Västra Götaland och Halland. 

Värmland är också på gång att införa vårdval. 

Den exakta utformningen av vårdvalsmodellen varierar 

mellan olika regioner och landsting. Tanken är att 

medborgarna skall vara fria att välja den vårdenhet de 

vill tillhöra. De medborgare som inte själva gör ett aktivt 

val erbjuds anslutning till vårdenhet, ett så kallat 

ickevalsalternativ, som bygger på närhetsprincipen. 

DRF har sedan propositionen framlades följt frågan 

med stort intresse, och i årets verksamhetsplan är det 

en av våra högst prioriterade frågor tillsammans med 

kommundietistfrågan. För tillfället är den ytterst aktuell 

i Västra Götaland och ett intensivt lobbyarbete pågår 

för att informera politiker och tjänstemän om att 

tillgång till nutritionsbehandling är allvarligt hotad i 

4 vol. XIX No 6 dec 2009 DietistAktuellt 

de flesta av regionens 12 hälso- och sjukvårdsområden. 

Problemet är att vår roll i Vårdvalssystemet är 

mycket oklar då dietister inte finns med i den grunduppsättning 

av hälso- och sjukvårdsprofessioner som 

måste finnas för att få bedriva verksamhet. Förbundet 

befarar därför att tillgången på dietist för individuell 

nutritionsbehandling, eller med utvecklingsuppdrag 

för preventivt och förebyggande arbete, riskerar 

att reduceras kraftigt. Det kommer att medför att 

många patienter inte får adekvat behandling för sina 

nutritionsrelaterade problem. Vi har tagit fram ett dokument 

”Dietisten i Primärvården” i syfte att beskriva 

dietistens roll i primärvården i Västra Götaland. Denna 

är utsänd med nyhetsbrev och går att anpassa efter 

de förutsättningar som råder i respektive län eller region. 

Vi har också varit i kontakt med förbundsdirektör 

Jörgen Olsson och kanslichef Ulf Bergius samt ombudsmännen 

på Naturvetarna i frågan. Naturvetarna 

kommer att ta fram ett dokument över hur vårdvalet 

ser ut i de regioner och läns som har eller håller på att 

införa modellen. 

Vårdvalet inom primärvården kan alltså utgöra ett 

klart hot mot primärvårdsdietistfunktionen, men å andra 

sidan kan vi också se att det kan innebära möjligheter 

till fler arbetsgivare. Vi diskuterade flitigt frågan 

under höstmötet. Styrelsen vill aktivt uppmana alla att 

ta reda på hur långt frågan kommit i det egna landstinget, 

vilken modell man tänker välja samt återkoppla 

detta till styrelsen. Vi måste få en uppfattning om hur 

det ser ut i olika delar av landet. Alla måste vara aktiva 

i frågan och uppvakta politiker och tjänstemän. Lokalföreningarna 

har här en viktig roll att fylla då det är 

svårt att som enskild dietist i en organisation gå förbi 

chefer och tjänstemän för att kontakta politiker. Styrelsen 

hjälper gärna till med att lotsa er i systemet. Här 

är det viktigt att veta var besluten är tagna och av vilka. 

Vi vill också uppmana dem som drabbas av eventuellt 

hot om uppsägningar till följd av vårdvalet att ta 

kontakt med Naturvetarnas ombudsmän. 

I den här frågan måste vi alla hjälpas åt så att vårdvalet 

inte blir ett hot mot kåren utan verkligen en möjlighet 

att skapa fler dietisttjänster i primärvården. 

Buon Appetito! 

GLUTENFRI 

MED GODA OCH GLUTENFRIA PAPPARDELLE HAR 

NYHET! 

PAPPARDELLE 

MED ÄGG. 

VÅR PASTAFAMILJ BLIVIT ÄNNU STÖRRE. 

Semper Konsumentkontakt 020-62 20 00 www.semper.se

tema: livsmedel tema: livsmedel 

Achraf Daryani 

Sociolog, leg dietist, PhD 

Institutionen för folkhälsooch 

vårdvetenskap, 

Socialmedicin 

Uppsala universitet 

achraf.daryani@pubcare. 

uu.se 

KOST&ETNICITET 

Irakiska invandrare har 

sämre hälsa än infödda svenskar 

Under de senaste åren har Achraf Daryani, dietist och forskare vid Uppsala universitet, gjort en 

studie i Malmö: Kartläggning av hälsotillståndet hos irakier i Malmö. Det är en enkätundersökning 

om 92 frågor som ger en god bild av gruppens hälsa - och levnadsvanor. Achraf Daryani ger 

oss här en sammanfattning. 

Att ta del av statistik som behandlar 

olika invandrargruppers levnadsvillkor, 

är i stora stycken en ganska nedslående 

läsning: 

• Hälsotillståndet är sämre hos invånare med 

invandrarbakgrund, och inkomsten är lägre än 

för infödda svenskar. 

• Arbetslösheten är högre bland dem med utländsk 

bakgrund än bland infödda svenskar, särskilt 

bland dem som kommer från utomeuropeiska 

länder. 

• De som har rösträtt i val röstar i mindre utsträckning 

än infödda svenskar. Individer med 

utländsk bakgrund är också underrepresenterade 

i politiska partier och som representanter i olika 

politiska församlingar som kommunfullmäktige 

och riksdagen. 

• I storstadsregionerna är bostadssegregationen 

uppenbar, det finns områden där det knappt 

bor några infödda svenskar och områden där det 

bara bor infödda svenskar. 

Det finns flera orsaker till att det ser ut som det 

gör, bland annat har ju en del av dem som kommer 

till Sverige ett sämre utgångsläge, inte minst 

på grund av språket. Många av dem som har utländsk 

bakgrund talar om svårigheter att komma 

in i det svenska samhället. 

En god bild av befolkningens hälsa, livsvillkor 

och levnadsvanor behövs för att anpassa utvecklingen 

av hälso- och sjukvård och kommunal 

service till framtida behov hos befolkningen 

med utländska rötter. 

1 Tvärsnittstudie= Man studerar samband mellan olika variabler i 

s.k. tvärsnittsstudier (Cross-sectional studies). I en tvärsnittsstudier 

har man i allmänhet bara gjort en undersökning av de variabler 

man vill studera vid ett tillfälle. 

Europiska socialfondens Equalprogram delfinansierade 

2006-2007 ett projekt om hälsofrämjande 

introduktion. Inom ramen för detta 

gjordes en tvärsnittsstudie 1 i september-december 

2007. Studien bygger på en folkhälsoundersökning, 

som syftar till att fördjupa kunskapen 

om hälsoförhållandena hos en grupp nyanlända 

irakier, som bosatt sig i Malmö under 2005, 

2006 och första halvåret 2007. 

Den studie som rapporteras här har genom 

finansiering från Europeiska flyktingfonden 

lett en studie där nyanlända irakiers hälsa i åtta 

av landets län följs i en longitudinell kohortstudie 

under perioden 2007-2011. Båda studierna 

genomförs i partnerskap mellan fyra universitet 

och högskolor, tre landsting/regioner och 

fem kommuner. Också Socialstyrelsen stödjer 

studien. 

Ett annat syfte är att ta reda på om de internationella 

hälsokommunikatörernas (IHK: s) 

arbete har påverkan på den undersökta populationens 

kunskapsnivå vad det gäller hälsofrågor, 

kunskaper i egenvård, kunskaper om sjukvårdssystemet 

i Sverige och användning av hälso- och 

sjukvården. 

Enkätundersökningen omfattar frågor om 

livsvillkor, levnadsvanor, vårdkonsumtion, kunskapsfrågor, 

och kontakt med hälsokommunikatörer. 

I studien ingår också frågor om hur respondenterna 

upplever sin hälsa, eftersom upplevelsen 

av den egna hälsan har visat sig vara ett bra 

mått på människans faktiska hälsa. Analysen utgår 

från att väl kända bestämningsfaktorer för 

hälsa är giltiga även i den aktuella gruppen. 

Undersökningen genomfördes som en total- 

Figur 1. Grafisk sammanfattning av levnadsvanor 

undersökning vilket innebär att den riktades till 

samtliga som ingick i populationen (1256 personer). 

Totalt svarade 631 personer på enkäten varav 

515 valde arabiska versionen och 116 svenska 

versionen. Av de svarande var: 

• 43% kvinnor och 57% män. 

• 33% 29 år eller yngre, 47 % var i åldern 30- 

44 år och 17 % var över 45 år. 

• 71% var gifta och 22% var ogifta. 

• 73% kom från städer med en befolkning på 

mer än i miljon och 22% från städer med mindre 

än en miljon invånare. Endast 5% kom från 

landsbygden. 

• 98% av de svarande hade uppehållstillstånd. 

• 43% hade varit i Sverige 1-2 år då de besvarade 

enkäten, 15% 2-3 år medan 29% vistats i 

Sverige mer än tre år. 

Studien visar att ohälsan är avsevärt större i denna 

grupp jämfört med resultaten för hela befolkningen 

i 2007 års folkhälsoenkät. Irakiska kvinnor 

skattar sin generella hälsa lägre än de irakiska 

män. Kvinnor såväl som män skattar sin hälsa 

som lägre än riksgenomsnittet. Över hälften 

av männen och kvinnorna uppger sig lida av någon 

långvarig sjukdom. Allergiska besvär, depression, 

ledgångsreumatism, mag-/tarmåkommor 

och högt blodtryck är särskilt framträdande. 

Under den senaste tremånadersperioden hade 

63 procent av männen och 76 procent av kvinnorna 

haft kontakt med vården. Betydligt fler 

kvinnor än män väljer dock att avstå från att söka 

vård trots upplevt behov. Bland de vanligaste 

orsakerna till detta har uppgivits; långa väntetider, 

språksvårigheter och svårt att komma fram 

på telefon. 

Levnadsvanor 

Våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. 

Levnadsvanor påverkas av kultur och traditioner 

och varieras beroende på ekonomiska villkor, utbildning, 

arbetslöshet, socioekonomisk tillhörighet 

samt social deltagande. 

Levnadsvanor skiljer sig rätt mycket åt och 

utvecklas olika i olika befolkningsgrupper i Sverige 

och i världen. Det finns också starka sam- 

band vad gäller hälsoskillnader 

mellan grupperna. 

Ett mönster som framträder 

i analyser av levnadsvanorna 

i olika grupper är att 

vissa ohälsosamma levnadsvanor 

lutar åt att samlas hos 

personer som också är socialt 

utsatta. Att vara arbetslös, 

sakna kontantmarginal, ha 

kort utbildning, ha ett monotont 

arbete, sakna känsla 

av sammanhang innebär en 

ökad sannolikhet för att ha flera ohälsosamma 

levnadsvanor. Hälsorelaterade levnadsvanor har 

ett starkt samband med människors livsvillkor 

och sociala position. 

Fysisk aktivitet 

På frågan: I genomsnitt, hur många gånger per 

vecka anstränger Du Dig minst 30 minuter så att 

du blir andfådd och/eller svettig? svarade 27 % av 

kvinnorna och 43 % av männen: dagligen eller 

nästan dagligen eller ett par gånger per vecka (=fysiskt 

aktiva). De svarande är i åldersgrupperna 

18-80 år. 

Vad gäller fysisk aktivitet ses en tydlig könsskillnad 

såtillvida att kvinnor är i lägre grad fysiskt 

aktiva. 

Män med kort utbildning var fysiskt aktiva i 

mindre utsträckning än övriga i gruppen. Kvinnor 

med lång utbildning var fysiskt aktiva i mindre 

utsträckning än övriga i gruppen. 

Måttligt ansträngande aktiviteter i 30 minuter 

eller mer varje dag är vanligare i riket än 

bland irakier i Malmö. 

Stillasittande fritid 

Det är framför allt aktivitetsnivån på fritiden 

som visat sig ha betydelse för hur man mår i avseende 

på fysisk kondition och allmän hälsa som 

social förmåga, emotionell och mental hälsa. En 

stillasittande fritid innebär att man ägnar sig 

Figur 2. Skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor 

Jämförelser med resultat från folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor 2007 (%) 


DietistAktuellt dec 2009 No 6 vol.XIX 7

tema: livsmedel 

mest åt läsning, TV-tittande eller andra 

stillasittande sysselsättningar. Man promenerar, 

cyklar eller rör sig mindre än 2 

timmar i veckan. 

Vad det gäller stillasittande fritid ses 

en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel. 

En större andel kvinnor (73%) än 

män (59%) uppgav att de var stillasittande 

på fritiden. 

Ju kortare utbildning, desto större andel 

hade stillasittande fritid. I jämförelse 

med befolkningen i riket är irakier i Malmö 

också mer stillasittande. 

Matvanor 

Maten och våra matvanor påverkar vår 

hälsa, Maten fungerar som kulturbärare, 

är mötesplats och källa till njutning. 

Matvanor skiljer sig åt mellan människor 

med olika kulturell och social bakgrund, 

mellan könen, mellan ung och gammal 

och mellan människor i olika delar i Sverige 

och i världen. 

En kost med mycket fiber (frukt, 

grönsaker, rotfrukter, spannmålsprodukter) 

och mindre och nyttigare fett förknippas 

med minskad risk för sjukdomar 

som fetma, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, 

högt blodtryck, vissa cancersjukdomar 

och benskörhet. Även risken för karies 

och förstoppning minskar om man 

äter hälsosamt. 

Kvinnor var betydlig mer måna om 

att undvika fet mat än män. Det var dock 

endast 29 procent män och 20 procent 

kvinnor som inte undviker fet mat. Resten 

av populationen dvs 70 procent män 

80 procent kvinnor uppgav att de är ganska 

måna eller mycket måna om det. 

Kvinnor åt betydlig oftare fiberrikt 

mat jämfört med män. Det var dock endast 

19 procent kvinnor och 31 procent 

män som inte försökte att äta fiber- 


Figur 4. Andel av befolkningen (%) med övervikt och/eller fetma. 

Kön 

Man 

Kvinna 

Åldersgrupp > 65 år 

Man 

Kvinna 

rikt mat. Resten av populationen, dvs 80 

procent av kvinnorna och 70 procent av 

männen är mycket måna och/eller ganska 

måna om att äta fiberrikt mat. 

Övervikt/fetma 

Övervikt är som bekant en betydande 

riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, 

sjuklighet och dödlighet. I undersökningen 

har övervikt och fetma beräknats 

från självrapporterade längd och 

vikt (BMI). 

Några stora könsskillnader ses ej vid 

fetma. Andelen män och kvinnor med 

fetma ökade med ålder (figur 3). 

Ju kortare utbildning desto större andel 

hade fetma. Män och kvinnor som 

är analfabeter har dubbelt så hög grad av 

fetma än övriga grupper. 

Övervikt och fetma är vanligare bland 

irakiska män och kvinnor i Malmö än 

befolkningen i riket (figur 4). 

Dagliga rökare 

Rökning är idag den största enskilda orsaken 

till för tidiga dödsfall. Här ses en 

tydlig könsskillnad till männens nackdel. 

En större andel män än kvinnor (31% 

vs 5%) var dagliga rökare. Det var också 

vanligare att röka då och då bland män 

än bland kvinnor (12% vs 2%). Andelen 

dagligrökande män minskade emellertid 

med ökande ålder. Ju kortare utbildning 

Figur 3. Andel (procent) med fetma (BMI ≥ 30), i olika åldersgrupper, 18-80 år. 

Övervikt 

BMI 25-29,9 

Irakier i 

Malmö 

46 

34 

60 

63 

Befolkningen 

i riket 

42 

26 

50 

35 

Fetma 

BMI ≥30 

Irakier i Malmö 

17 

15 

40 

38 

Befolkningen 

i riket 

11 

14 

10 

19 

desto större andel män var dagligrökare. 

I riket i övrigt röker 16% av männen 

och 12% av kvinnorna. 

Alkoholvanor 

Hög alkoholkonsumtion eller riskkonsumtion 

motsvarar 30 gram 100 % alkohol 

eller mer per dag för män och 20 

gram eller mer per dag för kvinnor. Detta 

motsvarar 3,5 flaskor vin eller mer per 

vecka för män och 2,5 flaskor vin eller 

mer för kvinnor. 

I den undersökta gruppen var det bara 

fyra procent av männen som kan betraktas 

som riskkonsumenter. 

Riskkonsumtionen av alkohol var något 

vanligare i åldern 30-44 år. Inga män 

äldre än 65 kan betraktas som riskkonsument. 

Inga kvinnor kan klassificeras som 

riskkonsumenter. I riket i övrigt bedöms 

17 % av männen och 10% av kvinnorna 

vara riskkonsumenter. 

Sammanfattning 

• Irakier i Malmö är i högre grad fysiskt 

inaktiva på sin fritid jämfört med riket. 

Att ägna sig åt måttligt ansträngande 

aktiviteter i 30 minuter eller mer varje dag 

är vanligare bland befolkningen i riket än 

bland irakier i Malmö. 

• Kvinnor, oavsett ålder, anser att det är 

mer viktigt än män att undvika fet mat – 

Kvinnor är även mer måna om att äta fiberrik 

mat. 

• Män är mer överviktiga än kvinnor. 

Övervikt och fetma är vanligare bland 

irakiska män och kvinnor i Malmö än 

bland befolkningen i riket. 

• Andelen dagligrökare är betydligt 

högre bland irakiska män än bland kvinnor. 

Män födda i Irak röker i högre omfattning 

än män i riket medan ett omvänt 

könsmönster finns bland kvinnorna. 

• Att vara riskkonsument är betydligt 

vanligare bland befolkningen i riket 

än i den aktuella gruppen. Det är bara fyra 

procent av de irakiska männen som kan 

betraktas som riskkonsumenter. Inga irakiska 

kvinnor kan betraktas som riskkonsument. 

Landstinget i Kalmar Län har 

sedan 2007 sökt och fått stimulansbidrag 

från socialstyrelsen 

för insatser inom vård och omsorg om 

äldre personer. Nutrition är ett av flera 

områden som landstinget valt att jobba 

med. Med början i södra länet och nu 

länsövergripande jobbar tre dietister för 

att på olika sätt utveckla nutritionsomvårdnaden 

för de äldre patienterna. 

Redan från början försökte vi få in 

screening av nutritionsstatus med hjälp 

av Sf-MNA, Short Form-Mini Nutritional 

Assessment, för att identifiera 

patienter i undernäring/risk för undernäring. 

Det som inte mäts syns inte och 

vi dietister har väl ofta en känsla av att 

en större andel patienter än i nuläget 

skulle höja sin livskvalité och tillfriskna 

snabbare med en bättre nutritionsvård. 

Men intresset för att screena för undernäring 

var svalt från avdelningarnas sida 

när vi startade vårt arbete. Efter en 

tid i motvind blev vi väldigt upprymda 

när landstingsledningen tog beslut om 

att införa kvalitetsregistret Senior Alert. 

Senior Alert bygger på vårdprevention 

och där ingår bl a att screena med Sf- 

MNA. 

Så fungerar Senior alert 

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister 

för äldres vård och omsorg. 

Det övergripande målet är att förebygga 

skador och främja hälsa hos de vårdtagare 

som söker vård och omsorg. Registret 

bygger på att vårdtagare över 

65 år systematiskt riskbedöms för fall, 

trycksår och risk för undernäring. Ett 

online-register gör det möjligt att registrera 

patienterna med riskbedömning, 

åtgärder och resultat. Olika vårdgivare 

delar skattningar och resultat av 

det förebyggande arbetet med varandra. 

Senior alert kan användas inom slutenvård, 

primärvård och kommun (Se 

blanketten för Sf-MNA på omstående 

sida). 

Nyhet 

Hemsidan för Senior Alert 

Alla näringsämnen, men i färre kalorier! 

Fresubin ® 1000 complete 

Fresubin ® 1200 complete 

Allt i en påse! 

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik. 

www.fresenius-kabi.se kundservice 020-116 68 44 kundservice@fresenius-kabi.com



Migration ökar risken för hjärt-/kärlsjukdom 

Äldre iranier som har immigrerat till Sverige löper betydligt högre risk att drabbas 

av hjärt-/kärlsjukdom än sina landsmän som bor kvar i Iran. Samtidigt har inte 

livskvaliteten försämrats efter flytten. Fyra av fem iranskor i båda grupperna är farligt 

bukfeta. Det visar Afsaneh Koochek i sin doktorsavhandling. 

Afsaneh Koochek 

leg dietist, dr 

Institutionen för 

kostvetenskap vid 

Uppsala universitet 

Afsaneh.Koochek@ikv.uu.se 

Enligt flera tidigare studier löper flera 

stora invandrargrupper i Sverige betydligt 

högre risk att insjukna i exempelvis 

i hjärt-/kärlsjukdom jämfört med personer 

födda i Sverige. Men i vilken grad det 

är kopplat till migrationen vet forskarna lite 

om. Detta var utgångspunkten för avhandlingen 

”Elderly Iranians in Sweden – The impact 

of migration on risk factors for cardiovascular 

disease” som försvarades vid Centrum för 

Allmänmedicin på Karolinska Institutet den 4 

april 2008 av dietisten Afsaneh Koochek. 

Afsaneh Koochek som idag är verksam vid 

Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala 

universitet, har studerat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom 

hos äldre iranier som har utvandrat 

till Sverige och jämfört dem med iranier 

som bor kvar i Iran. 

Äldre iranier är idag den största grupp äldre 

utomeuropeiska invandrare i Sverige. 

Ändrade kost- och rökvanor 

Totalt ingick cirka 1200 män och kvinnor i 

åldrarna 60-84 år i fyra delstudier. Deltagare 

i både Sverige och Iran intervjuades ingående 

om bland annat motions- och matvanor, 

rökning, hälsotillstånd, livskvalitet. Forskarna 

mätte även deltagarnas längd, vikt, midjemått 

och blodtryck. Av avhandlingen framgår att 

migrationen till Sverige medför en ökad risk 

att drabbas av hjärt-/kärlsjukdom. De iranska 

männen i Sverige löper mer än tre gånger 

så hög risk att drabbas av högt blodtryck än 

landsmännen som bor kvar i Iran. För iran- 

skorna i Sverige är risken dubbelt så stor jämfört 

med kvinnorna i Iran. Andelen rökare är hela sex 

gånger högre bland iranierna i Sverige jämfört med 

de i Iran. Vad gäller matvanor äter iranierna i Sverige 

visserligen mer frukt och grönt men samtidigt 

använder de betydligt mer fett i maten. En anledning 

till detta anses vara ackulturation eller en anpassning 

till mer västerländsk livsstil efter flytten, 

med både fördelaktiga och mindre fördelaktiga vanor 

som påverkar hälsan. 

Livskvaliteten inte påverkad 

Tvärt emot vad man kan tro visar denna avhandling 

att livskvaliteten inte verkar ha blivit sämre efter 

flytten till Sverige. De äldre iranierna i Sverige 

skattar sin livskvalitet lika högt som de i Iran. Det 

gäller framförallt kvinnorna som vistats mer än15 

år i Sverige. Detta trotts svårigheterna att anpassa 

sig efter en ny uppsättning normer, värderingar 

och vanor i det nya landet. Därför är det förvånade 

att migrationen verkar påverka de äldre iranierna 

mer fysiskt än psykiskt, enligt avhandlingen. 

Många med farlig bukfetma 

Inte heller förekommer några större skillnader i förekomsten 

av fetma och diabetes mellan de som 

utvandrat och de som bor kvar, men mer än 40% av 

de iranska kvinnorna i Sverige har fetma. Värt att 

notera är dock att fyra av fem iranska kvinnor i både 

Sverige och Iran är bukfeta och cirka hälften av 

de iranska kvinnorna i Sverige uppger att de är fysiskt 

inaktiva, vilket bland annat kan bero på ovana 

att motionera men även vara kulturellt betingat. 

Bland många av de äldre iranierna är en stor kropp 

sinnebilden för hälsa och framgång. 

Problemet med bukfetma är även ett växande problem bland 

äldre svenskar och hur denna grupp ska behandlas finns det inga 

riktlinjer för idag. 

Därför bör kollegerna i vård och omsorg bli bättre på att 

uppmärksamma, förebygga och behandla välkända riskfaktorer 

för hjärt-/kärlsjukdom, särskilt fetma och bukfetma. Detta gäller 

i synnerhet iranierna, men även bland äldre svenskar är problemet 

växande. Vi blir matade med larmrapporter om undervikt, 

men de äldre med ett BMI över trettio är faktiskt en större 

grupp. Det behövs framförallt bättre riktlinjer för hur vi ska behandla 

denna grupp på bästa sätt. 

Slutsatsen i avhandlingen visar ett starkt samband mellan migration 

och prevalens av kardiovaskulära riskfaktorer bland äldre 

iranier som bor i Sverige. Däremot har en längre vistelsetid 

i Sverige inte något samband med sämre hälsorelaterad livskvalitet 

bland äldre iranier. I själva verket kan en längre vistelsetid 

i Sverige delvis leda till en anpassning till mer fördelaktiga 

matvanor, ökad hälsorelaterad livskvalitet, färre riskfaktorer 

för kardiovaskulära sjukdomar och ökad livslängd. Folkhälsoarbete 

inom vården och åtgärder som syftar till att förebygga och 

behandla övervikt och fetma bör fokuseras särskilt på äldre invandrare. 

I synnerhet bör man fokusera på nyligen invandrade 

äldre kvinnor som hade den största skillnaden i BMI och lägst 

skattad hälsorelaterad livskvalitet jämfört med referensgrupperna. 

Fyra av fem iranskor är farligt bukfeta 

091200 jul 1-2 sida 09-11-06 15.01 Sida 1 

Lussekatter, Vörtbröd & Pepparkaksdeg: 

Nu är det jul igen och i vårt bageri har vi bakat extra mycket, och extra 

goda Lussekatter, Vörtbröd och smarrig Pepparkaksdeg som finns i 

välsorterade butiker över hela Sverige. 

Rekommendera Frias bröd som kan njutas av alla runt bordet. 

Vår filosofi är att gluten- och mjölkfritt inte behöver betyda smakfritt. 

Därför har vi utvecklat bröd som smakar "Lika gott som vanligt bröd". 

Andra viktiga egenskaper hos våra bröd är: 

• Alla Frias mat- och kaffebröd är glutenfria och har en ppm-nivå 

under 20 ppm* gluten. *Ppm = parts per million = 1mg/kg 

info@fria.se • www.fria.se • 031-734 13 30 


DietistAktuellt dec 2009 No 6 vol.XIX 11 

• 

Marknadsledaren 

på glutenfritt bröd 

God glutenfri Jul! 

Alla Frias bröd är mjölkfria 

Frias bröd passar även för veteallergiker 

Har du ännu inte smakat våra goda och näringsriktiga bröd – tag då 

kontakt med mig, dietist Nanna Mossberg. Läs mer på www.fria.se 

NANNA MOSSBERG 

LEG. DIETIST

Traditionell mat – viktigt för ursprungsfolken 

Samisk kost och hälsa, mat hos ursprungsfolk 

– en litteraturstudie 

Lena Kroik 

distriktssköterska, 

renskötare och forskare 

Mittuniversitetet, Sundsvall 

Lena.Kroik@vll.se 

Vad är ursprungsfolk och hur är deras 

syn på mat och matkultur kopplad till 

hälsa? Vad är tradition och vilken traditionell 

kunskap finns kring matens betydelse för 

hälsan? Dessa frågor är intressanta i vårt mångkulturella 

samhälle. 

I Sverige finns samerna som ursprungsfolk 

men på grund av minimal forskning är det svårt 

att få en rättvisande bild av hälsosituationen för 

samernas del, kontrasterat till exempelvis Kanada, 

USA och Grönland, där sjukdomsförekomst 

och socioekonomiska villkor för urbefolkningen 

är väl kartlagda. 

I hälso- och sjukvården kommer vårdpersonalen 

i kontakt med den samiske patienten 

och problem kan uppstå om personalen inte har 

kunskap om och tar i beaktande dessa patienters 

traditionella kunskaper kring hälsa, sjukdom 

och omvårdnad. Vid vård av den samiske pa- 


tienten kan problem även uppstå kring kostfrå- 

gorna.Kosten har en central betydelse i de flesta 

kulturer, men har en specifik sammansättning 

i det samiska samhället, likväl som för andra ursprungsfolk. 

Traditionell kunskap kring kosthållet 

vid sjukdom och för att upprätthålla hälsan är 

viktiga för vårdgivaren att känna till för att omvårdnaden 

skall bli den bästa. Hälsan måste ses 

ur ett helhetsperspektiv. 

Trenden för matvanor i den traditionella kosten 

hos samerna, före 1900-talets början har i 

stort sett enbart bestått av animaliska produkter, 

främst renkött med ett tillägg av fisk och en 

mindre mängd vegetabilier. Under det senas- 

te århundradet har kolhydraterna gjort sitt intåg 

även om proteinintaget fortfarande är förhållandevis 

högt. Förändringen accentuerades då Tjernobylkatastrofen 

kom 1986. Den mat renen gav, 

kontaminerades med cesium och då speciellt inälvsmat. 

Ursprungsfolkens traditionella livsstil och 

nutritionsmönster beskrivs som preventivt mot 

välfärdssjukdomar och viktigt är psykosociala 

och spirituella dimensioner, när det gäller hälsan. 

De äldre i samhället spelar en stor roll för 

kunskapsöverföringen till de yngre, när det gäller 

användningen av landskapet och ett ekologiskt 

förhållningssätt. Ett sätt att leva, tänka och 

bli ett med den natur som maten kommer ifrån. 

Maten är utformad att passa kroppens behov i 

sin kulturella och geografiska miljö. 

Vad i traditionell kost främjar hälsa 

– vad utgör hälsorisk? 

Resultatet från min litteraturstudie från 2008 visar 

att den traditionella kosten som ursprungsfolken 

konsumerar har flera fördelar; en bra näringssammansättning, 

den är rik på proteiner, 

vitaminer och spårämnen, men den innehåller 

även skadliga substanser som kvicksilver, kadmium 

och bly. Gifterna ackumuleras uppåt i näringskedjan. 

Men deras skaliga verkan på hälsan 

överstiger inte hälsofördelarna. Den traditionella 

kosten hör också samman med den kulturella 

miljö de arktiska ursprungsfolken lever i. 

Det finns dock en nedåtgående trend, framförallt 

bland de unga, vad gäller konsumtion av 


Bakgrund: Det traditionella kosthållet i Arktis 

traditionell kost. Den ersätts av processad mat 

vilket bidrar till att öka antalet överviktiga personer. 

Även additionseffekter ses, såsom förändrat 

aktivitetsmönster och möjlig genetisk predisposition. 

Det medför en ökad prevalens av kroniska 

välfärdssjukdomar, vilket är tydligt bland 

exempelvis Amerikas ursprungsbefolkning. 

Flera forskare menar att arktisk, traditionell 

kost är överlägsen de moderna livsmedlen ur närings- 

och hälsosynpunkt, de menar vidare att 

alla eventuella födoämnesrekommendationer 

måste ta hänsyn till de kulturella och sociala värden 

som finns i de arktiska områdena, inte bara 

de näringsmässiga. 

Traditionell kost är hälsosam 

Studier på arktiska barn visar att om så lite som 

4-5% av kosten utgörs av traditionell mat, räcker 

det för att få en statistisk, signifikant höjning av 

ett stort antal viktiga närings-/spårämnen. Arktiska 

barn borde äta mer traditionell kost och 

öka mängden motion. 

Kulturella aspekter ger även viktig kunskap 

kring dietrelaterade sjukdomar. För att skapa 

förståelse för hälsoaspekterna måste förändringar 

i kosten, som går mot en ”västernisering” 

i Arktis, belysas utifrån ekologiska, ekonomiska 

och kulturella aspekter. De kulturspecifika, hälsofrämjande 

fördelarna med traditionell kost 

måste lyftas fram för att ungdomar inte ska lämna 

sin matkultur. Kunskapsöverföring från den 

äldre till den yngre generationen är viktig, som t 

ex kunskap om användandet av landskapet och 

det nämnda ekologiska förhållningssättet. 

Maten är utformad så att den ska passa människokroppen 

i sin kulturella och geografiska 

miljö. Hälsans förhållande till kosten speglas utifrån 

den miljö de arktiska ursprungsfolken lever 

i. Ursprungsfolkens allmänna uppfattning är att 

traditionell kost är hälsosam. Ren, älg och säl anses 

utgöra särskilt stärkande och hälsosam mat. 

Traditionell kost står för en trygghet i tillvaron, 

då den finns tillgänglig i den omgivande miljön. 

Fysiskt och psykiskt välbefinnande infinner sig 

då man ätit den traditionella kosten. Det finns 

en relation mellan traditionell kost och holistiska, 

sociokulturella hälsofördelar. 

Det finns ingen distinkt skillnad mellan mat 

och medicin hos ursprungsfolken. Den samiska 

regionen är präglad av nyckelelement som 

ljus, klimat, vegetation, vattendrag och landskap. 

Allt detta påverkar invånarna i en hälsokontext. 

I detta landskap har renen sin plats, som tillsammans 

med fisk, arktiska bär och vegetabilier bildar 

basen i dieten. I ett holistiskt synsätt står 

hälsa och mat i förbindelse med varandra. 

ABSTRACT 

har bidragit till låg cancerförekomst och 

livsstilsrelaterade sjukdomar. Mötet med 

den västerländska kulturen har medfört 

att de arktiska ursprungsfolken nu har hög 

förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar. 

Kunskapsöverföring kring kost och hälsa, från 

äldre till yngre generation, har varit viktig. 

Syfte: Kartlägga vilken betydelse traditionell 

kost har för samers och andra arktiska 

ursprungsfolks hälsa. 

Metod: Tretton vetenskapliga artiklar inkluderades 

i studien. En innehållsanalys gjordes. 

Analysen resulterade i tre kategorier: kosten 

som hälsobefrämjande, kosten som hälsorisk 

och kosten ur kulturellt perspektiv. 

Resultat: Litteraturen belyste hälsa och kost 

både utifrån ett hälsobefrämjande perspektiv, 

som en hälsorisk och kulturellt. Den traditionella 

maten konsumerades i allt mindre 

utsträckning i Arktis och kost med mycket kolhydrater 

och fett hade vunnit intåg. Då den 

traditionella kosten, rik på proteiner från kött 

och fisk konsumerades, blev kosten fullvärdig 

av högkvalitativa näringsämnen. Tungmetaller 

förekom dock. Den traditionella kosten 

skattades högt av de arkiska ursprungsfolken 

själva, som ansåg den gynna hälsan. 

Diskussion: Det moderna kosthållet har 

vunnit intåg i Arktis med välfärdssjukdomar 

som följd. Resultatet i denna studie har dock 

pekat på fördelar med att hålla fast vid den 

traditionella födan, trots risker som följer 

med tungmetaller. Slutsats: Traditionell kost 

har fördelar ur såväl näringsmässiga som 

kulturella perspektiv. 

Nyckelord: Hälsa, kost, litteraturstudie, samer, 

ursprungsfolk. Handledare: Daisy Raukola 


DietistAktuellt 

dec 2009 No 6 vol.XIX 13

tema: Livsmedel 

PROBIOTIKA 

lätt på proteinet, och kommer sedan aldrig åt att 

FAKTA 

HELICOBACTER PYLORI 

Det finns ett mycket stort 

antal stammar av den 

spiralformiga stavbakterien 

Helicobacter pylori. 

Bakterien har flera olika 

strukturer på sin yta som 

den använder för att låsa 

sig fast i andra strukturer 

som en rymdfärja 

dockar till en rymdstation. 

Strukturerna ser olika 

ut på olika stammar av 

Helicobacter pylori. 

Viktigt skydd mot 

magsårsbakterie identifierat 

Ett särskilt protein på slemhinnan i magen är en 

viktig del i kroppens försvar mot magsårsbakterien 

Helicobacter pylori. Det visar en ny studie 

från Sahlgrenska akademin. Upptäckten kan förklara 

varför vissa människor blir sjukare av bakterien än 

andra. 

Studien är genomförd i samarbete med forskare vid 

universiteten i Brisbane och Melbourne, och publiceras 

i den vetenskapliga tidskriften Public Library of 

Science Pathogens. 

– Hälften av alla människor har Helicobacter pylori 

i kroppen. Många märker inte ens att de bär på 

bakterien, men en del utvecklar magsår och i vissa fall 

leder inflammationen till magcancer. Vår upptäckt 

kan delvis förklara varför bakterien slår så olika, säger 

Sara Lindén vid Sahlgrenska akademin som är en av 

forskarna bakom studien. 

Forskarlaget visar att ett protein som kallas MUC1 

och som finns på slemhinnan i magen är viktigt för 

kroppens försvar mot bakterien. I kraftig förstoring ser 

MUC1 ut som träd som sticker upp ur ett lågt buskage 

på magens yta. Eftersom MUC1 är längre än de övriga 

strukturerna på cellytan fastnar Helicobacter pylori 

Gregory J. Leyer, PhDa, Shuguang Li, MSb, Mohamed 

E. Mubasher, PhDc, Cheryl Reifer, PhDd and Arthur C. 

Ouwehand, PhDe. 

Department of Research and Development, Danisco, 

Madison, Wisconsin 

OBJECTIVE: Probiotic consumption effects on cold 

and influenza-like symptom incidence and 

duration were evaluated in healthy 

children during the winter season. 

METHODS: In this double-blind, placebo-controlled 

study, 326 eligible 

children (3–5 years of age) were assigned 

randomly to receive placebo 

(N = 104), Lactobacillus acidophilus 

NCFM (N = 110), or L acidophilus NCFM 

in combination with Bifidobacterium 

animalis subsp lactis Bi-07 (N = 112). Children 

were treated twice daily for 6 months. 

RESULTS: Relative to the placebo group, single and 

combination probiotics reduced fever incidence by 

53.0% (P = .0085) and 72.7% (P = .0009), coughing 

incidence by 41.4% (P = .027) and 62.1% (P = .005), 

infektera cellen. 

– Man kan säga att MUC1 fungerar som ett lockbete 

som förhindrar att bakterien får nära kontakt 

med cellytan. Den genetiska variationen mellan 

människor gör att vi har olika långa MUC1-molekyler, 

och därför kan detta delvis förklara varför vissa människor 

blir sjukare av Helicobacter pylori än andra, 

säger Sara Lindén. 

Den svenska delen av forskningen är genomförd 

vid Sahlgrenska akademins strategiska forskningscentrum 

MIVAC (Mucosal Immunobiology and 

Vaccine Center). Forskarna vid centrumet utvecklar 

nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar våra 

slemhinnor. 

Artikelns titel: MUC1 Limits Helicobacter pylori 

Infection both by Steric Hindrance and by Acting as 

a Releasable Decoy. Tidskrift: Public Library of Science 

pathogens. Författare: Sara K Lindén, Yong H Sheng, 

Alison L Every, Kim M Miles, Emma C Skoog, Timothy 

H. J. Florin, Philip Sutton och Michael A McGuckin 

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 

Probiotic Effects on Cold and Influenza-Like 

Symptom Incidence and Duration in Children 

ABSTRACT 


and rhinorrhea incidence by 28.2% (P = .68) and 

58.8% (P = .03), respectively. Fever, coughing, and 

rhinorrhea duration was decreased significantly, 

relative to placebo, by 32% (single strain; P = .0023) 

and 48% (strain combination; P < .001). Antibiotic use 

incidence was reduced, relative to placebo, by 68.4% 

(single strain; P = .0002) and 84.2% (strain combination; 

P < .0001). Subjects receiving probiotic 

products had significant reductions in 

days absent from group child care, by 

31.8% (single strain; P = .002) and 

27.7% (strain combination; P < .001), 

compared with subjects receiving 

placebo treatment. 

CONCLUSION: Daily dietary probiotic 

supplementation for 6 months was 

a safe effective way to reduce fever, 

rhinorrhea, and cough incidence and duration 

and antibiotic prescription incidence, as well as the 

number of missed school days attributable to illness, 

for children 3 to 5 years of age. 

Source: PEDIATRICS Vol. 124 No. 2 August 2009, pp. 

e172-e179

tema: livsmedel tema: livsmedel 

DIETER 

Piggare av LF, deppig på LC-diet 

lika mycket kalorier och viktnedgång, sämre humör på fett och protein. 

Magnus Forslin 

Dietistaktuellt 

Dr Grant D. Brinkworth, från the Commonwealth 

Scientific and Industrial Research 

Organisation–Food and Nutritional Sciences 

i Adelaide, har i en studie kommit fram till att en fettsnål 

diet är gynnsammare för välbefinnandet än en 

kolhydratfattig dito. 

Havregrynsgröt i morse? 

Det är allmänt 

Jajamensan! 

bekant att överviktiga 

personer 

som förlorar vikt 

tenderar att också 

må bättre psykiskt. 

Spelar det då någon 

roll med vilken 

diet man går ned 

i vikt? 

– Trots att vi i 

våra nationella 

riktlinjer vid överviktsbehandling 

rekommenderar ett 

visst intag av kolhydrater, 

en låg fetthalt 

och begränsat 

med kalorier, har 

fetmaepidemin lett till ett omfattande intresse för 

alternativa dieter, menar dr Brinkworth, inte minst 

ketogen låg-kolhydratkost. Det vill säga dieter som 

har en hög halt av mättat fett och protein. 

Även om viktnedgång är möjlig med kolhydratfattig 

kost, är dietens långsiktiga konsekvenser långt 

ifrån kartlagda. Inte minst vad gäller kognition och 

välbefinnande. 

Dr Brinkworth och hennes kolleger har utfört en 

randomiserad klinisk studie med 106 överviktiga och 

feta deltagare med en medelålder på 50 år. Av dessa 

fick 55 slumpvis utvalda följa ett mycket kolhydratfattig 

men fettrik kost. 51 deltagare gavs en kolhydratrik 

och fettsnål diet. Studien varade under ett år. Förändringar 

i kroppsvikt, humör, välbefinnande och kognitiv 

funktion registrerade löpande. 

Efter ett år var den totala genomsnittliga viktminskningen 

13,7 kg. Dock var det ingen skillnad i 

viktnedgång mellan de båda dieterna. 

Inledningsvis, efter de första åtta veckorna upplevde 

också båda grupper en förbättring i humöret. Efter 

en tid visade det sig att en de med en fettsnål diet 

kunde bibehålla känslan av välbefinnande, medan de 

som åt en fettrik kost föll tillbaka i humöret till den 

ursprungliga nivån. 

Forskarna har ännu inte kunnat fastställa de 

exakta orsakerna till detta men möjliga förklaringar 

kan omfatta svårigheten att följa en lågkolhydratkost 

i längden – det är mycket som blir förbjudet att äta. 

En annan orsak kan vara de olika dieternas effekt på 

hjärnans serotoninnivåer alternativt receptivitet av 

signalsubstansen. 

Källa: Arch Intern Med. 2009; 169 [20] :1873-1880. 

NOTERAT Annika Dahlqvist tänker inte vaccinera sig: 

! 

”Vi som äter LCHF-kost får inga infektionssjukdomar 

– den skyddar mot cancer också” 

Saxat från Annika Dahlqvists blogg, den 22 

oktober 2009: 

”…det nya viruset är tillverkat i laboratorium, 

sannolikt av läkemedelsföretag. Sedan planterar 

de viruset på strategiska ställen i världen så att det 

utbryter epidemier. Sedan kan fabrikanterna förmå 

sina kontakter i WHO att utfärda pandemiförklaring. 

De aningslösa politikerna i världens länder drar på 

med massvaccination av befolkningen. Vaccinfabri- – Det är urlarvigt att hålla på med mammografi och 

kanterna tjänar många miljarder pengar på alltihop, cellprovtagningar när folk dör av felaktiga kostråd , 

med ganska låga insatser. ” 

säger Annika Dahlqvist till tidningen Aftonbladet . 

Medelhavsdiet minskar risken för depression 

Enligt en rapport i oktobernumret av Archives of 

General Psychiatry tycks personer som följer en 

Medelhavsdiet vara mindre benägna att drabbas 

av depression. 

I artikeln påstås att förekomsten av psykiska besvär 

är lägre i länderna runt Medelhavet än i nordeuropeiska 

länder. Tidigare forskning har pekat på att de 

enkelomättade fettsyrorna i olivolja, kan knytas med 

en lägre risk för svåra depressiva symptom. 

Dr Almudena Sánchez-Villegas, universitetet i Las 

Palmas på Gran Canaria och kliniken vid universitetet 

i Navarra, har frågat 10.094 friska spanjorer som 

mellan åren 1999 och 2005 med jämna intervall 

fick besvara omfattande frågeformulär kring deras 

livsmedelsintag. 

Det visade sig att de som hade en kosthållning 

som låg nära medelhavsdieten hade en mer än 30 

procent minskad risk att drabbas av nedstämndehet 

och depression i jämförelse med de som avvek mest 

från denna kost. Resultatet påverkades heller inte 

efter att man justerat för andra möjliga markörer för 

en hälsosam livsstil. Vad det skulle vara i dieten som 

påverkar sinnesron har inte författarna någon egentlig 

förklaring till. Men uppslagen är många: Kosten 

kan bidra till att, dämpa inflammationer, minska 

förekomst av hjärt-/kärlsjukdom, öka förmågan att 

reparera syrerelaterade cellskador, och förbättra 

blodcirkulationen, dvs faktorer som indirekt kan bidra 

till att minska risken för depression. 

– Det är troligt att det är just kombinationen av 

en tillräcklig mängd omega-3 fettsyror tillsammans 

med andra omättade fettsyror och antioxidanter från 

DIETER 

olivolja och nötter, flavonoider från frukt och stora 

mängder av naturliga folater och andra B-vitaminer 

i medelhavsdieten, som ger ett visst skydd mot 

depression, menar dr Sánchez-Villegas,. 

Källa: Arch Gen Psychiatry. 2009; 66 [10] :1090-1098. 

Nya bevis för att mörk choklad lindrar emotionell stress 

The Chocholate Cure får nytt stöd från en klinisk 

studie som publicerats i American Chemical 

Society on-linetidskrift Journal of Proteome 

Research. Man fann att en konsumtion av 40g mörk 

choklad om dagen under två veckor minskade nivåerna 

av stresshormon. Även andra stressrelaterade 

biokemiska obalanser justerades. 

– Två veckor var tillräckligt för at vi skulle notera en 

justerad ämnesomsättning, berättar dr Sunil Kochhar. 

Dr Sunil Kochhar har tillsammans med sina kol- 

Medelhavsdieten anses bidra till att man mår bra 

leger noterat de stadigt ökande vetenskapliga beläggen 

för att antioxidanterna och andra ämnen i mörk 

choklad kan minska riskfaktorer för hjärtsjukdomar 

och andra besvär, och nu kan man ge stöd för att det 

påverkar kortisolnivåerna i kroppen. 

Artikel: Metabolic Effects of Dark Chocolate Consumption 

on Energy, Gut Microbiota, and Stress-Related 

Metabolism in Free-Living Subject 

Källa: American Chemical Society (ACS)on-linetidskrift 




för varje patient. 

MJÖLK 

Mjölk som bot mot gikt? Rekommendationer till veteallergiker 

Lättmjölk kan mildra giktsymptom. Det visar 

forskning som presenterades i oktober vid American 

College of Rheumatology Annual Scientific 

Meeting i Philadelphia, Pennsylvania 

Gikt är en smärtsam och potentiellt invalidiserande 

form av artrit. De första symptomen är ofta en 

plötslig och smärtsam svullnad i enstaka leder, vanligen 

i fötterna (i synnerhet stortån). Det finns idag 

en rad behandlingar att ta till för att förebygga eller 

dämpa artrit i samband med gikt, men sjukdomen är 

svårbehandlad och måste ofta anpassas individuellt 

Tidigare studier har visat att personer som dricker 

mycket mjölk har en lägre risk att utveckla gikt. 

Forskarna har nu studerat effekterna av lättmjölkens 

effekt på koncentrationen av urinsyra. Förhöjda 

nivåer av urinsyra, ökar risken för gikt. 

Ökar alternativt minskar med 10% 

Med hjälp av 16 friska manliga försökspersoner, har 

forskarna studerat effekterna av att dricka sojamjölk 

och tre olika typer av lättmjölk, som erhölls vid tre 

skilda tillfällen från betande kor. 

Varje deltagare fick en engångsdos av varje 

produkt (à 80 gram protein) i randomiserad ordning. 

Forskarna tog prov av serum och urin omedelbart 

Det går att höja innehållet av omättade fettsyror 

i det vallfoder som odlas till mjölkkor. 

Däremot är det inte givet att ett sådant foder 

ger nyttigare mjölk. Det visar Katarina Arvidsson 

i en avhandling från SLU. För mjölkens fettkvalitet var 

det viktigare att vallfodret innehöll klöver än att det 

innehöll gräs med optimerad fettsammansättning. 

Komjölken innehåller en hög andel mättat fett, 

vilket har gjort att den länge förknippats med bl.a. 

hjärt- och kärlsjukdomar. Därför vore det önskvärt att 

öka andelen av det mer hälsosamma, enkelomättade 

och fleromättade fett som också finns i mjölken. Den 

metod som ligger närmast till hands är att förändra 

djurens foderstat. 

Grovfoder, dvs bete, ensilage och hö, har en nyttigare 

fettsammansättning än spannmålsbaserat 

kraftfoder. Ett sätt att förbättra fettkvaliteten i mjölk 

och kött är därför att öka andelen grovfoder i kornas 

foderstat. Det Katarina Arvidsson har undersökt är 

om det går att förbättra mjölken ytterligare genom 

att odla fram ett grovfoder som är extra rikt på nyttigt 

fett. 

I norra Sverige är timotej, som ofta samodlas med 

ängssvingel och rödklöver, det viktigaste vallgräset. 

före varje intag av dryckerna och sedan varje timme 

under tre timmars tid. 

Alla deltagare intog samtliga fyra drycker med en 

veckas intervall. Forskarna fann att serumurat ökade 

med omkring 10 procent efter att deltagarna druckit 

sojamjölk. Däremot minskade samtliga varianter av 

lättmjölk mängden urinsyra i serum i lika hög grad. 

Alla drycker – inklusive sojamjölk – ökade snabbt 

njurarnas förmåga att avlägsna urinsyra från kroppen. 

Dessutom upptäckte forskarna att mjölk som korna 

producerat under senare delen av betessäsongen 

var ännu effektivare på reducera urinsyra jämfört 

med de andra tidigare mjölksvarianterna. 

Konsklusionen av studien är att lättmjölk har en 

specifik urinsyrasänkande effekt, och goda kostvanor 

är ett sätt att förebygga och behandla gikt. 

– Denna studie har visat att lättmjölk kan avsevärt 

minska koncentrationen av serumurat på kort sikt, 

förklarar MD Nicola Dalbeth, universitetslektor, klinisk 

medicin, University of Auckland, Nya Zeeland. 

– Resultaten tyder på att ökad mängd lättmjölk 

i kosten kan hjälpa till att förebygga gikt, och även 

bidra i behandlingen för dem som drabbats. Vi fortsätter 

nu arbetet genom att studera de långsiktiga 

effekterna av lättmjölk hos personer med gikt. 

Källa: American College of Rheumatology (ACR) 

Utfodring för nyttigare mjölkfett 

Katarina Arvidsson har undersökt vilka möjligheter 

en norrländsk mjölkbonde har att påverka fettsyrasammansättningen 

i det vallfoder som odlas till 

korna, och om detta i sin tur kan utnyttjas till att 

förbättra fettsyrasammansättningen i mjölken. 

Försöken visar att det går att förbättra fettsyrornas 

sammansättning och mängd i vallfodret genom 

gödslingsstrategi, vallväxtval och skördetidpunkt. 

Två mycket intressanta fettsyror (α-linolensyra och 

konjugerad linolsyra) ökade i mjölken när grovfodret 

innehöll klöver. 

Avhandlingen ger också viktig information om foderanalyser. 

Hittills har frysning med flytande kväve 

ansetts vara det bästa sättet att bevara gräsprover 

innan analys av fettsyror. En jämförelse av tio olika 

metoder för hantering av gräsprover visade däremot 

att frysning med flytande kväve inte var nödvändigt 

för att få en tillförlitlig bild av gräsets fettsyrasammansättning. 

Torkning i 60°C visade sig fungera lika 

bra, vilket är positivt då det är en billigare och mindre 

arbetskrävande metod. Dessutom gör den det 

möjligt att analysera prover från försök som inte är 

speciellt upplagda för undersökning av fettsyrakoncentrationer. 

Källa: SLU 

I 

Dietistaktuellts temanummer, Allergi & 

Celiaki, publicerades en uppgift i faktarutan 

på sidan 12, som handlar om rådgivning till 

veteallergiker och som är är felaktig. Det är dietist 

Anna Mossberg på Fria Bröd, som uppmärksammat 

misstaget. Hon på pekar att påstående 

”Vid veteallergi är produkter med Mycket Låg 

Glutenhalt lämpliga” inte stämmer. Till veteallergiker 

kan man endast rekommendera produkter 

som ligger på max 20 ppm gluten, det vill säga de 

produkter som är märkta ”Glutenfria” enligt de 

nya reglerna, eller ”Naturligt glutenfria” efter de 

gamla reglerna. Kategorin ”Mycket låg glutenhalt” 

ligger i intervaller 21-100 ppm gluten och 

rekommenderas till glutenintoleranta men EJ till 

veteallergiker. En del veteallergiker kan möjligtvis 

äta produkter i intervaller 21-100 ppm gluten om 

de inte är speciellt känsliga, men det är ingen 

generell rekommendation, utan måste göras från 

fall till fall. 

Anna Mossberg fortsätter: I faktarutan står 

även att ”den som inte tål vetestärkelse har 

tidigare kunnat välja produkter märkta med 

Naturligt glutenfri, men måste nu läsa ingrediensförteckningen 

för att undvika vetestärkelsen”. 

Detta är en olycklig och otydlig formulering, 

eftersom det är så att de flesta som inte tål vetestärkelse 

inte tål oren vetestärkelse, men tål den 

Fram till 1 januari 2012 

allra renaste vetestärkelsen alldeles utmärkt. De 

är vanligtvis veteallergiker, och tål alltså produkter 

baserade på vetestärkelse som är under 20 

ppm, enligt ovan. En liten del av dem som inte 

tål vetestärkelse har problem med just stärkelse, 

inte bara stärkelse av vete: de har någon form 

av kolhydratmalabsorption. De måste fortsätta 

att undvika större mängder stärkelse, inklusive 

vetestärkelse, men de tål inte heller alla naturligt 

glutenfria produkter. 

Att det numera finns vetestärkelse som är så 

ren att veteallergiker kan tåla den är relativt nytt, 

och det gör att de kan utöka kosten markant. 

Nästan 90% av allt glutenfritt bröd i Sverige 

är baserat på vetestärkelse, och att slippa vara 

hänvisad till en helt naturligt glutenfri kost gör 

att dessa personer kan utöka sitt livsmedelsval 

betydligt. Det underlättar i vardagen för många. 

Till sist ett mindre fel: I faktarutan står det 

även ”Specialhanterad havre och produkter 

därav kommer att märkas glutenfria vilket medför 

nya möjligheter att utveckla nya produkter”. 

Rätt skall vara att de kan märkas både glutenfria 

eller med mycket låg glutenhalt, beroende på 

vilket intervall de hamnar i. 

Vi tackar Nanna Mossberg för dessa angelägna 

klargöranden. 


OBS! Viktig rättelse 

från DA 4.09 

Rekommenderade hemsidor 

på Livsmedelsverket: 

• www.slv.se/sv/grupp1/Risker-medmat/Allergi-och-overkanslighet/ 

Gluten/ 

• www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-ochpress/Nyheter1/-Ny-glutenforordning-antagen-av-EU-kommissionen/ 

Benämning Gluten högst (mg/kg) 

Naturligt glutenfri 

20 

Svensk tillämpning 

”Sär-när”-livsmedel baserade på majs, ris, hirs med flera. 

Glutenfri 

”Sär-när”-livsmedel baserade på spannmål som reducerats i fråga om 

gluten, t.ex. specialframställd vetestärkelse 

200* 

EU-reglerna nedan får tillämpas parallellt Glutenfri 

20 

fr.o.m. 9 februari 2009 

Mycket låg glutenhalt 

100 

* Produkterna på marknaden ligger långt under nivån 200 mg/kg (=ppm, parts per million) 

Måste tillämpas från 1 januari 2012 

Benämning Gluten högst (mg/kg) 

Glutenfri 

”Sär-när”-livsmedel 

20 

dels baserade på majs, ris, hirs etc 

EU-regler dels baserade på spannmål som reducerats i fråga om gluten, t.ex. specialframställd vetestärkelse 

Specialframställd havre får ingå 

Mycket låg glutenhalt 

”Sär-när”-livsmedel baserade på spannmål som reducerats i fråga om gluten, t.ex. specialframställd 100 

vetestärkelse 

Specialframställd havre får ingå. 

”Sär-när”-livsmedel = livsmedel för särskilda näringsändamål 

Källa: Livsmedelsverket 

18 vol. XIX 

No 6 dec 2009 DietistAktuellt 


tema:livsmedel 

FRUKT 

Grönsaker kan skydda 

&GRÖNT 

ofödda barn mot diabetes 

Nu kommer nya belägg för att det är viktigt att 

gravida kvinnor äter bra och näringsrik mat. 

Blivande mammor som äter grönsaker varje dag 

verkar nämligen få barn med mindre benägenhet 

att utveckla diabetes typ 1. Det visar en ny studie 

från Sahlgrenska akademin. 

Studien är genomförd i samarbete med Linköpings 

universitet, där en befolkningsstudie som 

kallas ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) genomförs. 

Resultaten publiceras i den vetenskapliga 

tidskriften Pediatric Diabetes. 

– Det här är den första studien som visar att 

det finns ett samband mellan grönsaksintag 

under graviditeten och risken för att barnet senare 

utvecklar diabetes typ 1, men det krävs flera och 

andra typer av studier innan vi kan säga något 

säkert, säger forskaren och dietisten Hilde Brekke 

vid Sahlgrenska akademin. 

Blodanalyser från nästan 6000 fyraåringar 

ingår i studien. Typ 1-diabetes kännetecknas av 

att vissa celler i bukspottskörteln successivt blir 

allt sämre på att producera insulin, vilket leder till 

insulinbrist. Barn som riskerar att få diabetes typ 1 

Kallar 

till årsmöte i Uppsala 

Lördagen den 17 april 2010 

samt utlyser till ansökan 

Stipendium 

ur Karin Holmvalls 90-års fond 

för forskning och utveckling inom det hushållsvetenskapliga 

området. Stipendiet kan sökas och tilldelas den som 

är medlem i Fackskolans Elevförbund och bedriver forskning 

inom det hushållsvetenskapliga området eller bedriver 

kvalificerat utvecklingsarbete inom området. Stipendiet 

delas ut i samband med Fackskolans Elevförbunds årsmöte 

2010. Egenhändigt skriven ansökan skickas till Fackskolans 

elevförbund c/o Marie Fagerlind, Vårdkasvägen 13, 756 55 

Uppsala. Ansökan ska vara sekreterare Marie Fagerlind tillhanda 

senast den 26 februari 2010. För ytterligare information 

kontakta ordförande Gunilla L Hedén 018-471 23 28. 

Styrelsen 

20 vol. XIX No 6 

dec 2009 DietistAktuellt 

Fackskolans elevförbund 

har antikroppar i sitt blod som angriper de insulinbildande 

cellerna. 

Av de 6000 barnen hade tre procent antingen 

förhöjda nivåer av dessa antikroppar eller fullt 

utvecklad diabetes typ 1 vid fem års ålder. Riskmarkörerna 

var upp till dubbelt så vanliga hos de barn där 

mamman sällan ätit grönsaker under graviditeten. 

Risken var lägst hos de barn där mamman uppgett 

att hon ätit grönsaker varje dag. 

– Vi kan inte utifrån vår studie med absolut 

säkerhet säga att det är grönsakerna i sig som har 

en skyddande effekt, men andra faktorer som kan 

vara kopplade till grönsaksintaget, som mammans 

utbildning, verkar inte förklara sambandet. Skyddet 

kan inte heller förklaras av den övriga kosten eller av 

andra kända riskfaktorer, säger Hilde Brekke. 

Grönsaker kan i den här studien betyda alla grönsaker, 

men inte rotsaker. 

Tidskrift: Pediatric Diabetes. Artikelns titel: Daily 

vegetable intake during pregnancy negatively associated 

to islet autoimmunity in the offspring-The 

ABIS study. Författare: Hilde Kristin Brekke och Johnny 

Ludvigsson 

Miljösmart Mat – Nytt webbforum 

Webbplatsen Miljösmart mat har lanserat. Bakom 

projektet ligger den 13-åriga plattformen LivsmedelsSverige 

som finansieras av Jordbruksveket för att 

samla och presentera kunskap kring mat, miljö och 

klimat. 

– Syftet med projektet är att öka medvetenheten 

om livsmedel i Sverige, särskilt med avseende på 

matens miljö- och klimatpåverkan från jord till bord, 

säger projektledare Karolin Bergman. Vi vill också 

erbjuda engagerade konsumenter information om 

hur de kan göra för att välja och hantera maten rätt 

med tanke på miljö och klimat. 

Projektets mål kommer att uppnås genom att 

ett enkelt och tillgängligt webbmaterial utformas, 

det omfattar både faktatexter och intervjuer med 

forskare. Ett antal utåtriktade aktiviteter i olika 

regionala områden från norr till söder kommer också 

anordnas. Webbplatsen är tänkt att kunna användas 

i undervisning för gymnasieskolan. Det första informationsmaterialet 

som görs tillgängligt handlar om 

jordbruket och dess miljöpåverkan. 

Webbplatsen finns på www.miljösmartmat.se 

* Kokosbollar * 

100 g margarin eller smör 

1 dl socker 

2 tsk vaniljsocker 

2 msk kakao 

2 1/2 dl Risgröt eller Ströbröd OLDA 

2 msk vatten ( kan bytas ut mot kokt kaffe ) 

kokos till garnering 

Gör så här: 

1. Blanda matfett, socker och vaniljsocker för hand. 

2. Tillsätt kakao, vatten och Risgröt eller Ströbröd 

OLDA. 

3. Blanda väl. Forma till små runda bollar. 

4. Rulla i kokos. 

5. Ställ kallt. 

Tips: Med risgröt blir bollarna släta i konsistensen 

medan ströbröd gör dem ”krispigare”. 

* Marias smulpaj med äpplen * 

3 dl Risgröt eller Ströbröd OLDA 


1 dl socker 

4 skivade, syrliga äpplen eller rabarber 

Servera med lättvispad grädde eller vaniljsås. 


1. Sätt ugnen på 225° C. 

2. Blanda ihop Risgröt eller Ströbröd OLDA, 

margarin och socker till smulor. 

3. Lägg äppelskivorna eller annan syrlig frukt 

i en smord form. 

4. Sockra eventuellt ovanpå, täck med smuldegen. 

5. Grädda ca 20 min tills pajen har fått fin färg. 

* Sockerkaka, tårtbotten, rulltårta, muffins * 

GRUNDRECEPT: 

3 ägg 

1,5 dl socker 


0,5 dl flytande margarin eller olja 

(ej olivolja) 

0,5 dl mjölk eller vatten 

2 tsk bakpulver 

Fyll tårta / rulltårta med sylt, vispad 

grädde (även med kakao och socker), 

eller crème fraiche. 

God Jul önskar Oldana 


175 g mörk blockchoklad 

3 äggulor 

2 dl socker 

1 dl hackade nötter ( kan uteslutas ) 

1 tsk snabbkaffepulver 


3 äggvitor 

margarin och Ströbröd OLDA till formen 

* IngMaries Morotskaka * 

2 ägg 

3 dl Risgröt OLDA 

2 dl socker 

1/2 dl olja (ej olivolja) 

1/2 tsk bakpulver 

1/2 tsk bikarbonat 

1 tsk vaniljsocker 

1 tsk kanel 

3 dl rivna morötter 


1. Sätt ugnen på 225°C. 

2. Placera muffinsformar, 

eller bakplåtspapper för 

rulltårta, på plåten. Smörj och bröa en form 

för sockerkaka eller tårta. 

3. Vispa ägg och socker pösigt. 

4. Rör ner Risgröt eller Ströbröd OLDA med 

bakpulver och ev smaksättning. 

5. Blanda försiktigt i fettet och vätskan. 

6. Bred ut smeten på bakplåtspapper för rulltårta, 

fyll i muffinsformarna, eller häll i formen för 

sockerkaka / tårta. 

7. Grädda i mitten av ugnen 8 - 10 min. 

Förslag på smaksättning av kakor till GRUNDRECEPTET: 

* 1 dl hackade nötter, hackad choklad, russin eller kokos 

* 1 dl skivade äpplen eller bitar av en annan fast frukt 

* 1 påse pepparkakskryddor 

* rivet skal av 1/2 citron eller apelsin 

* 2 tsk vaniljsocker eller vanillin ( + 3 msk kakao ) 

* Kladdkaka * 



2. Smörj och bröa en tårtform, ca O 24 cm. 

3. Smält margarinet i en kastrull. Bryt ner 

chokladen så att den får smälta i det 

varma margarinet. 

4.Tillsätt socker och äggulor och rör 

kraftigt. 

5. Blanda nötter, kaffepulver och Risgröt 

eller Ströbröd OLDA och rör ner det i 

chokladsmeten. 

6. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd 

försiktigt ner det i smeten. 

7. Grädda i nedre delen av ugnen i 15 - 20 

minuter. 

Obs! Kakan skall vara kladdig inuti! 

För ännu enklare recept på 

sockerkaka, tårtbotten... använd vår 

SOCKERKAKA- kakmix! 

www.oldana.se E-mail: info@oldana.se 



2. Blanda alla torra ingredienser i separat skål. 

3. Vispa äggulor och socker pösigt. 

4. Tillsätt olja och morötter 

5. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd försiktigt ner 

det i äggulor 

6. Tillsätt till sist de torra ingredienserna. Blanda smeten 

snabbt och försiktigt. 

7. Grädda i smord form i 175° i ca 50 min 

* Grönsakspaj * 

3 ägg 

3 dl Ströbröd OLDA 

4-5 dl grovt hackade grönsaker 

3 dl riven ost 

3 dl matlagningsgrädde 

1/2 tsk bakpulver 



2. Blanda grönsaker, ost, grädde och äggula i ett skål. 

3. Vispa äggvitorna till hårt skum 

4. Tillsätt grönsaker och till sist ströbrödet med 

bakpulver. Blanda smeten snabbt och försiktigt. 

6. Grädda i smord pajform i 175° i ca 40 min eller 

tills pajen får färg och blir fast innuti. 

Förslag på grönsaker som smakar bra ihop: 

1: riven squash + brokkoli + purjolök 

2: riven squash + lök + paprika + torkade tomater 

inlagda i olja och kryddor (tag gärna med allt) 

Det går även bra att blanda i skinka


Ny WHO-rapport om 

fett MATTFETT 

och fettsyror 

En rapport om hälsoeffekter av fett och fettsyror har nyligen tagit fram av Världshälsoorganisationen 

(WHO) och FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor (FAO). Rekommendationerna om fett är i 

stort sett oförändrade. Rapporten betonar energibalansens betydelse, det vill säga att man får i sig lika 

mycket energi som man gör av med. När det gäller vilken mat man ska äta är rekommendationen att välja 

vegetabiliska oljor, magra mejeri- och köttprodukter och att äta fisk regelbundet. Rapporten är omfattande 

och kommer att ingå som en del i underlaget vid översynen av de nordiska näringsrekommendationerna. 

Rapporten redovisar resultatet av en 

expertkonsultation om betydelsen av 

fett och fettsyror för hälsan som hölls 

under hösten 2008. Den omfattar en genomgång 

av den vetenskapliga litteraturen 

om betydelsen av fett och fettsyror för bland 

annat övervikt/fetma, diabetes, hjärtsjukdomar 

och cancer. Man konstaterar att både 

mängden och framför allt typen av fett har 

betydelse för hälsan. Rekommendationerna i 

rapporten tar, förutom fett och fettsyror, även 

hänsyn till hur mycket energi man får i sig 

och gör av med, hur matvanorna i sin helhet 

ser ut och hur mycket och vilka näringsämnen 

maten innehåller. 

I den nya rapporten rekommenderas att 

20-35 procent av den totala mängden energi 

vi får i oss (energiprocent) bör komma från 

fett. De gamla rekommendationerna låg på 

15-30 energiprocent och de nordiska näringsrekommendationerna 

(NNR) ligger på 25-35 

energiprocent (se tabell nedan). Rekommendationer 

för fett och olika fettsyror redovisas 

för barn och vuxna. Det innebär att nivån för 

mängden mättat fett och transfett ska ses 

som en maxnivå att begränsa sig till medan 

nivåerna för fleromättat fett, både omega-3 

och omega-6, ska ses som intervall – de 

mängder som är lämpliga för att vi ska må 

bra. 

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) jämfört 

med de nya och gamla rekommendationerna från WHO 

NNR 2004 FAO/WHO 2009 WHO 2003 

Fett, E% 25-35 20-35 15-30 

Mättade fettsyror ~10

Kongressrapport från Budapest 

ESPGHAN 2009 

European Society for Pediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition 

Årets ESPGHAN-kongress hölls i Ungerns vackra huvudstad 

Budapest. Under fyra dagar fick deltagarna lyssna 

på givande och inspirerande föreläsningar med fokus på 

gastroenterologi, hepatologi och nutrition. 

Josefin Gråfors 

leg. dietist, 

Barndietistsektionen, 

Karolinska Universitetssjukhuset, 

Huddinge 

josefin.grafors@gmail.com 

Jag kommer i denna reserapport ge er ett axplock 

ur det gedigna och välordnade programmet. 

Inflammatorisk tarmsjukdom 

Flera föreläsningar och postrar handlade om 

exklusiv enteral nutritionsbehandling (EEN). 

Denna behandling ges till barn med aktiv 

Crohns sjukdom som antiinflammatorisk behandling 

och effekten har i barnstudier likställts 

med den av steroidbehandling. EEN innebär 

att barnet under 4-8 veckor enbart får näringslösning 

och allt annat intag av vanlig mat och 

dryck avbrytes. 

Det finns ingen konsensus för hur återinförseln 

av mat efter avslut av EEN ska göras. Falconer 

från Chelsea Westminister Hospital i London 

presenterande en sammanställning av hur 

man gör detta i England. Majoriteten av de center 

som svarade använde en helproteinbaserad 

näringslösning under kostbehandlingen. Trots 

detta var det vanligt att vid återinförsel av mat ta 

ett livsmedel i taget eller exkludera ett eller flera 

födoämnen under återinförseln. En femtedel 

av centrerna introducerade normalkost från dag 

ett och på hälften av centrerna gav man normalkost 

till patienterna sju dagar efter att man börjat 

återinföra maten. I litteraturen finns det ingen 

evidens för att exkludera ett eller flera födoämnen 

vid återinförsel av mat efter EEN och 

Falconer önskar en mer enad syn i denna fråga 

inom en snar framtid. 

I kontrast till föregående presentation visade 

Hill från Great Ormond Street Hospital for Children 

i London sin studie där man studerat risken 

att utveckla matrelaterade symptom vid återinförsel 

av mat efter EEN. I denna studie kom 

man fram till att en tredjedel av barnen fick matrelaterade 

problem vid återinförseln av mat efter 

EEN och då framförallt i form av buksmärta 

eller eksem. Av de barn som hade en atopisk 

historia hade hälften matrelaterade symptom 

vid återinförseln av mat. De födoämnen som oftast 

orsakade bekymmer var mjölk, vete, ägg, soja 

och potatis. Denna presentation bemöttes med 

många kommentarer från publiken då dietister 

runt om i Europa inte kände igen detta från sin 

kliniska erfarenhet. 

Om det är någon skillnad mellan att få diagnosen 

Crohns sjukdom som barn eller i vuxen 

ålder hade Jung från Hopital Robert Debré i Paris 

undersökt. Medelåldern vid diagnos var 12,6 

år för barnen och 28,4 år för de vuxna. För barnpatienterna 

var det mindre vanligt med strikturer 

och lokalisation av sjukdomen i terminala 

ileum men mer vanligt med viktförlust vid diagnos 

än för de patienter som insjuknade i vuxen 

ålder. EEN användes oftare till barn än till vuxna 

annars skiljde sig inte behandlingsstrategier och 

svar på behandling mellan barn och vuxna. Lika 

mycket steroider hade används i de båda grupperna 

men om barnen hade behövt ännu mer 

steroider om EEN ej används förtäljer inte denna 

studie men det kom upp som en intressant 

diskussion efter föredraget. 

Rubio från Hopital Necker Enfants Malades i 

Paris presenterade sin studie som jämfört om det 

är någon skillnad i remissiontal på om man väljer 

att ge näringslösning i måltider dagtid eller 

kontinuerligt via sond vid EEN vid nydiagnostiserad 

Crohns sjukdom. I denna studie kom man 

fram till att det inte är någon skillnad i remis- 

sionstal om man ger näringslösningen via munnen 

eller via sond och att administrationsväg inte 

heller verkar påverka compliance. Något som 

dock påverkade remissionstal var om patienten 

höll exklusiviteten vid behandlingen, det vill säga 

om patienten ej åt annat vid sidan om var remissionstalet 

högre. 

På Great Ormond Street Hospital for Children 

har man sedan 2007 använt en helproteinbaserad 

lösning vid EEN. Kiparissi som arbetar på 

detta sjukhus hade gjort en studie där man jämfört 

resultatet av att använda en aminosyrabaserad 

lösning med att använda en helproteinbaserad 

lösning vid EEN. Två tredjedelar av barnen 

som fick aminosyrebaserad lösning jämfört med 

en tredjedel av barnen som fick helproteinbaserad 

lösning gick i remission. Denna studie tyder 

alltså på att den helproteinbaserade lösningen 

skulle vara mindre effektiv på att få barnen i remission 

vid nydiagnostiserad svår Crohns sjukdom. 

Studien har motstridigt resultat jämfört 

med Chochranes systematiska sammanställning 

gjord 2007. 

Gastroesofageal reflux (GER) 

Att MCT-berikad (medium chain triglycerides) 

formula sannolikt inte har några terapeutiska 

fördelar vid GER visade Schwarzer från Dr. von 

Hauners Children Hospital i München i sin studie. 

Man hade mätt GER och magsäckstömning 

och jämfört dessa då man gett en MCT-berikad 

formula jämfört med en standard LCT-baserad 

(long chain triglycerides). Magsäckstömningen 

var signifikant långsammare då man gett 

MCT-berikad formula men det var ingen skillnad 

på GER. 

Celiaki 

På Great Ormond Street Hospital hade Kiparissi 

vidare undersökt incidensen av IgE-förmdelad 

och icke-IgE-förmedlad födoämnesöverkänslighet 

hos patienter med typisk serologisk och histologisk 

bild av celiaki men som svarat dåligt på 

den glutenfria kosten. Denna studie tyder på att 

IgE-förmedlad komjölksproteinallergi är vanligare 

än icke-IgE-förmedlad komjölksproteinallergi 

hos barn med celiaki. Kiparissi anser att totalt 

IgE och specifikt IgE borde ingå som en del 

i screeningen för barn med celiaki. Men även att 

komjölksproteinallergi bör övervägas hos barn 

med celiaki som ej svarar på den glutenfria kosten. 

Levertransplantation 

Livskvaliteten är signifikant sämre för tonåringar 

som genomgått en levertransplantation jämfört 

med andra tonåringar med kroniska sjukdomar. 

Vilka faktorer som påverkar livskvalitet efter 

levertransplantation hade Taylor från King´s 

College i London undersökt. Den minskade livskvaliteten 

var framförallt relaterad till biverk- 

ningar av immunosuppressionen och psykosociala 

faktorer. Dessa kunde bestå i ökad trötthet, 

humörsvängningar, fula ärr, huvudvärk, svårt 

att sova, viktökning (ca hälften av barnen), kort 

längd (ca en tredjedel av barnen), utvecklat diabetes, 

återkommande infektioner med flera. 

Cakir från Ege University School of Medicine 

i Izmir presenterade en studie om infektiösa 

komplikationer efter levertransplantation. I 

denna studie kommer man fram till att infektiösa 

komplikationer fortfarande är ett problem 

efter levertransplantation och att de framförallt 

är bakteriellt orsakade. De största riskfaktorerna 

för att få en infektiös komplikation efter levertransplantationen 

var malnutrition och låg 

kroppsvikt vid tiden för levertransplantationen. 

Långtidsbehandling med EN 

Hur mikronäringsämnesstatusen ser ut hos barn 

vid långtidsbehandling med enteral nutrition 

hade Gottrand från Lille-Hopital Jeanne de 

Flandre i Lille studerat. Barnen i denna studie 

hade haft enteral nutrition i hemmet i mer 

än sex månader och med mer än hälften av 

beräknat behov i form av enteral nutrition. 

Resultatet visade att 22 % av barnen hade 

zinkbrist, 15 % järnbrist och 11 % kopparbrist. 

Inget av barnen hade brist på selen, vitamin 

D, E eller C. Slutsatsen i studien är att brist 

på mikronäringsämnen är ovanligt men bör 

utvärderas årligen vid långtidsbehandling med 

enteral nutrition. 

Tidig nutrition och hälsopåverkan på sikt 

Singhal från Institute of Child Health University 

College i London höll en spännande föreläsning 

om tidig nutrition och påverkan på hälsan 

på lång sikt. Snabb tillväxt under spädbarnsperioden 

har associerats med insulinresistens, högt 

blodtryck och tendens till fetma senare i livet. 

Det finns även allt fler studier som visar att proteinintag 

tidigt i livet påverkan vår hälsa senare 

i livet. Högt proteinintag ger en bättre tillväxt 

på kort sikt. I en stor europeisk fetmastudie såg 

man dock att spädbarn som föddes upp på en 

modersmjölksersättning med sänkt proteininnehåll 

hade en långsammare viktökning och lägre 

BMI vid 2-års ålder och hade då en 13% lägre 

risk för att utveckla fetma senare i livet (gäller 

ej för tidigt födda barn som behöver ett högre 

proteinintag tidigt i livet). Intressant i denna 

diskussion är att bröstmjölk innehåller ca 10 

g protein/liter medan modersmjölksersättningar 

brukar ligga runt 15 g/liter. Detta gör att barn 

uppfödda på modersmjölksersättningar har ett 

högre proteinintag. Det är dock svårt att sänka 

proteininnehållet i modersmjölksersättningarna 

på grund av att humanmjölk och komjölk innehåller 

olika koncentrationer av essentiella aminosyror. 

Tack till Nutricia som gjorde 

mitt deltagande på kongressen 

möjligt. 



Gör ditt magisterarbete utomlands 

Rapport från Human Nutrition Center, Cambridge 

Mimmi Hägg 

leg.dietist 

mimmi.hagg@skane.se 

HNR:s hemsida: 

www.mrc-hnr.cam.ac.uk/ 

Senaste publikationen från RISCKstudien: 

Successful Manipulation 

of the Quality and Quantity of Fat 

and Carbohydrate Consumed by 

Free-Living Individuals Using a Food 

Exchange Model. Moore C et al. J 

Nutr. 2009 Aug;139(8):1534-40 

26 vol. XIX No 6 

dec 2009 DietistAktuellt 

Idag har dietiststudenter i Sverige möjlighet 

att välja att läsa ett fjärde år på utbildningen 

och därmed ta en magisterexamen. 

Den åttonde och sista terminen består då av ett 

arbete inom ämnet nutrition. Jag fick via Göteborgs 

universitet möjlighet att genomföra mitt 

magisterarbete på ett forskningscenter i Cambridge 

– en upplevelse som varit väldigt lärorik 

för mig i mitt yrke som dietist. 

Vårterminen 2008 packade jag resväskan och 

begav mig till Cambridge, England. Jag hade 

fått chansen att genomföra mitt magisterarbete 

på Human Nutrition Centre (HNR), ett statligt 

forskningscenter som bedriver studier om 

sambandet mellan kost och hälsa. På HNR jobbar 

ett hundratal forskare och dessutom flertalet 

internationella studenter som i likhet med mig 

arbetar med magister- eller doktorandarbeten. 

Våren 2008 var jag den enda svenska studenten 

där, medan majoriteten av studenterna kom från 

Tyskland och Irland. 

På HNR utvärderade jag en del av den så 

kallade RISCK-studien (Reading, Imperial, Surrey, 

Cambridge, Kings). Studien involverade fem 

forskningscenter i olika städer i England och rekryterade 

deltagare med risk för att utveckla det 

metabola syndromet. Deltagarna randomiserades 

till en kontrollgrupp och fyra interventionsgrupper, 

varpå grupperna fick besked om att förhålla 

sig till olika typer av koster. Efter studiens 

slut analyserades vilken typ av kost som eventuellt 

minskade eller ökade risken för deltagarna 

att utveckla det metabola syndromet. 

Min uppgift bestod i att titta närmare på 

de två interventionsgrupper som tilldelats koster 

med hög andel enkelomättat fett, 20 E%. Jag 

kontrollerade från vilka livsmedelsgrupper deltagarna 

intog den största andelen enkelomättat 

fett. Jag undersökte också om det skulle vara 

möjligt – och i så fall hur – för befolkningen 

i stort att kunna uppnå ett så stort intag av enkelomättat 

fett i den vardagliga kosten? Resultatet 

visade att utbudet av livsmedel och engelsmännens 

matval gör det omöjligt att uppnå ett 

intag av 20 E% enkelomättat fett i dagens sam- 

hälle. För att uppnå den nivån skulle det krävas 

att specialutvecklade livsmedel med extra hög 

andel enkelomättat fett fanns tillgänliga i engelska 

matbutiker. 

Utöver arbetet med min egen uppsats, var 

det spännande och lärorikt att uppleva tillvaron 

på ett engelsk forskningscenter. Jag lärde mig 

mycket om hur vetenskapliga studier bedrivs, 

men fick även en inblick i den engelska matkulturen. 

(Lunchen för mina engelska kolleger bestod 

varje dag av vitt bröd med majonnäs och 

chips. Till dessert en chokladkaka). 

Via Cambridge universitet hölls regelbundna 

föreläsningar om nutrition. Vi studenter uppmuntrades 

att närvara vid dessa och flera gånger 

lyssnade jag på erkända forskare som berättade 

om sina senaste projekt och resultat. Jag spenderade 

också en dag hos dietisterna på Cambridge 

sjukhus och fick ta del av hur engelska dietister 

arbetar klinisk. 

Att genomföra mitt magisterarbete på HNR 

var ett fantastisk sätt att lära mig om hur vetenskaplig 

forskning bedrivs och få ta del av intressanta 

resultat om kost och hälsa. Dessutom 

är Cambridge en vacker stad och jag träffade 

många spännande människor under min termin 

där. Till dem som funderar på att skriva sitt 

magisterarbete utomlands kan jag varmt rekommendera 

det! 

Suckarnas Bro, Kings College, Cambridge 

Populär Matens Dag i Uppsala 

Vi i DRF Uppland har under 

många år satsat på fortbildning 

för oss själva. För ett par år sedan 

påbörjades diskussioner kring hur vi också 

skulle kunna sprida information till allmänheten 

och marknadsföra vår kompetens. 

Vi började arbeta med en idé om att 

ordna ”Matens Dag”, det vill säga föreläsningar 

riktade till allmänheten med olika 

teman och med föreläsare från vår egen 

lokalförening. Dagen annonserades via 

vår lokaltidning och via berörda patientföreningar. 

Vi tackar ödmjukast för länsdelsberedningen 

ekonomiska bidrag som 

hjälpte till att finansiera annonser i tidningen. 

Dietisterna Hanna Andersson och Anna Pettersson 

föreläste om IBS. 

En lördagseftermiddag i oktober gick 

äntligen vår första Matens Dag av stapeln. 

Dagen bestod av två föreläsningar under 

temat Mage Tarm. Temat och föreläsningarna 

drog en publik på 160 personer 

vilket vi är oerhört nöjda och glada över. 

Åhörarna fick chans att både lyssna och 

ställa frågor till dietisterna Hanna Andersson 

och Anna Pettersson som föreläste 

om IBS och till Marie Karpmyr som 

föreläste om Glutenfritt i vardagen. Nya 

rön såväl som grundläggande baskunskaper 

förmedlades på ett utmärkt sätt av alla 

tre föreläsarna. Det visade sig dessutom 

vara en mycket engagerad publik och tiden 

för frågor fylldes snabbt med enskilda 

personers funderingar såväl som delgivande 

av erfarenheter. 

I detta inarbetade format känner vi oss 

nu peppade att arbeta vidare med nästa 

års Matens Dag där ett nytt tema förhoppningsvis 

kommer att dra en minst lika 

stor och nyfiken publik. 

Arbetsgruppen för Matens Dag, 

DRF Uppland. 

Varje dag Glutano, varje dag nöje. 

Glutanoprodukterna ger glädje till Glutenallergiker. 

Läckra specialiteter från hela Europa, t.ex. italienska pasta, traditionella engelska te kex och krispiga 

Salta Pinnar. Unna dig bara det bästa. Alla Glutanoprodukterna produceras med mycket stränga 

kvalitetskontroller och garanteras glutenfria.Det gör livet lättare för alla glutenallergiker. 

Besök vår webbplats för mer information och läckra recept: 

www.glutano.se 

Matens Dag lockade en publik på 160 personer. 

Dietist Marie Karpmyr föreläste om Glutenfritt i vardagen. 

Endast det bästa, varje dag.

Julläsning 

Grattis Sophie Rodebjer! 

Vinnare av Dietistaktuellt Jultävling är Sophoe Rodebjer som presenterade ett mycket spännande recept. 

Det uppfyller med råge de kriterier som ställts. Både smaker och utseende minner om traditionell jul, 

men det var ändå mycket originellt med ovanliga ingredienskombinationer. Att din sallad dessutom är 

hälsosam blir ju liksom löken på den gravade laxen. Grattis igen. Boken kommer i brevlådan/Red 

”En fräsch sallad med syrliga inslag. 

Bryter av mot den övriga julmaten 

men fortfarande tillagad med traditionella 

julsmaker!” 

I 

förra numret av Dietistakrtuellt 

berättade vi om Ylva 

Orrevalls uppmärksammade 

rapport Utvärdering av nytt enportionskostsystem 

på Karolinska 

Universitetssjukhuset och Södertälje 

sjukhus. 

Julsallad 

8 portioner 

30 minuter 

Ingredienser 

Sallad: 

2 syrliga äpplen 

4 kokta rödbetor (ca 100 

gram/styck) 

50 gr blandad sallad, t.ex. 

ruccola, mangold 

100 gr ädelost 

1 dl valnötter 

Dressing: 

1,5 dl lingon 

2 msk olivolja 

2 tsk honung 

salt och svartpeppar 

Ladda ned rapport om ett 

nytt enportionssystem på sjukhus 

Lite julmatssiffror 

En undersökning genomfördes av 

Scandinfo under november-december 

2008. Antal svarande: 500. 

Äter man julmat? 

97 % Ja, jag äter julmat 

3 % Nej, jag äter ej julmat 

Favoriter på julbordet 

85 % Julskinka 

62 % Köttbullar 

61 % Inlagd sill 

58 % Janssons frestelse 

57 % Lax 

53 % Prinskorv 

Preferenser för ny och traditionell 

julmat 

56 % Föredrar ett traditionellt 


Om du är intresserad av att 

ta del av hela rapporten kan 

du ladda ned den på bl a DIO:s 

hemsida: 

www.dio-nutrition.se/ladda/ 

Rapporutvenrderingenportion. 

slut.pdf 

julbord med klassiska rätter och 

smaker 

39 % Föredrar ett julbord med 

en blandning av nya och traditionella 

smaker och rätter 

4 % Föredrar ett julbord med 

nya smaker och rätter. 

Egen tillagning respektive köp 

av färdig julmat 

52 % Lagar några rätter till 

julbordet från grunden och 

kompletterar med färdiga 

produkter 

24 % Är inte inblandad i matinköp/matlagning 

till julbordet 

14 % Lagar själv all mat till 

julbordet från grunden 

10 % Köper helst maten till julbordet 

så förberedd och färdig 

som möjligt 

Tillagning: 

Dressing: Mixa lingonen med 

stavmixer eller mosa ordentligt 

i en skål. Spara dock 

några till dekoration! Droppa 

i oljan, tillsätt honung och 

smaka av med salt och svartpeppar. 

Skala och skär rödbetorna i 

klyftor, Skär sedan äpplena i 

små bitar. Blanda detta med 

salladsbladen och lägg upp 

på ett vackert fat. Slå över 

dressingen. Smula därefter 

över ädelost och valnötter. 

Dekorera med lingonbär! 

Lyckan är 

att lyckas i köket 

Goda recept gratis. Beställ broschyren 

”Glutenfritt med Fibrex” på 

www.dansukker.se eller konsumentkontakt 

020-74 02 00 telefontid 9-12. 

Om du blandar Fibrex ® i degen 

lovar vi att ditt bröd blir både 

mjukare, saftigare och matigare. 

Dessutom är Fibrex en färskhållare 

och har den fina egenskapen att 

det håller magen igång, med sina 

73% kostfibrer. 

Men bröd är inte det enda. 

Köttbullar och färsrätter blir också 

saftigare och godare med Fibrex. 

Hemligheten är att Fibrex har 

en vattenhållande förmåga. 

Inga konstigheter alltså. 

Naturligt 

glutenfri 

Det fi nns bara ett original 

Över 1400 skolbarn har deltagit i kliniska 

studier med eyeq 

För koncentration och fokus 

eyeq är ett unikt kosttillskott, speciellt framtaget för 

hjärnan och ögats funktioner. Studier* har visat att 

ett dagligt tillskott av eye q kan underlätta koncentrationen 

och skolarbetet hos barn och ungdomar. 

Produkten används idag av tusentals nöjda familjer 

och rekommenderas av många skolpedagoger. 

Naturlig 

Vissa barn kallar sin dagliga dos för ”tänkaren”, andra 

kallar det ”smartpillret”. Oavsett vad man kallar eye q 

innehåller produkten naturliga fettsyror från fi sk 

och nattljus. Forskning visar att rätt kombination 

Johnson M et al. Omega-3/omega-6 fatty acids for attention-defi cit/hyperactivity 

disorder. A randomized placebo-controlled trial in children and adolescents. 

Journal of Attention Disorders, April 2008. 

Richardson AJ. A randomized, controlled trial of dietary supplementation with 

fatty acids in children with developmental coordination disorder. Pediatrics 

2005;115(5):1360-1366. 

Sinn N et al. The eff ect of supplementation with poly unsaturated fatty acids 

and micronutrients on ADHD-related problems with attention and behavior. 

Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics. April 2007;28:82-91. 

eyeq säljs i 

hälsobutiker och 

på Apotek 

av dessa fettsyror i sin naturliga form 

är viktiga för hjärnans utveckling och 

funktion. Naturlighet och hög kvalitet 

är ett viktigt signum för eyeq och 

därför ett tryggt val för hela 

familjen. 

Mest undersökta 

eyeq är framtagen av ledande 

forskare och är idag det mest 

vetenskapligt undersökta 

omega-tillskottet för barn och 

ungdomar i skolmiljö. Hittills har 

över 1400 skolbarn deltagit i kliniska 

studier med eyeq. Vi vågar därför påstå 

att eyeq inte kan jämföras med någon 

annan fettsyraprodukt. 

eye q - ett tryggt val för hela familjen. 

Konsumentkontakt Tel: 040-239520 eller info@iqmedical.se www.iqmedical.se

Julläsning Julläsning 

Kostråd i perspektiv 

Intet nytt under solen? 

Häromdagen bläddrade jag i ett nummer av den folkbildande tidskriften ”Vår Jord” . Utgivningsåret 

var 1900. Jag fastnade för ett avsnitt som handlade om kostråd, och lätt road började jag ta 

del av de förväntade tossigheterna. Men ganska snart kom jag att ställa mig frågan: Hur mycket 

har egentligen förändrats under de dryga hundratio åren. Avgör själv. Nedan följer ett utdrag 

från artikeln ”Några små kapitel om mat” med sekelskiftande kostrådgivning./Red 

Festmåltid från tiden då texten 

skrevs vid 1800-talets slut 

Den pampiga dukningen med 

brutna servetter har släktskap med 

1600-talet. Fortfarande är måltiden 

indelad i tre avdelningar, två från 

köket och en från konditorn. 

Maträtterna står inte på bordet, utan 

betjäningen serverar rätterna från 

köket varefter de ska ätas. Vid varje 

kuvert finns en matsedel på franska 

där gästerna kan se vad som bjuds. 

Konfekten, en del av desserten, står 

framme på bordet som dekoration 

under hela måltiden. På den här 

middagen bjuds det på hönsfärsbullar, 

fyllda smördegspastejer, ångkokta 

piggvarsfiléer, rådjursstek, färserad 

oxtunga, stekt järpe, gåsleverterrin, 

sparris, engelsk plumpudding, glass, 

ost och frukt. 

Bordets blickfång är platån av 

förgylld brons och spegelglas med 

kristallskålar fyllda med konfekt, 

frukt och nötter. Servisen är av fältspatporslin 

och besticken av silver. 

Gafflarna ligger med klorna neråt 

på franskt vis. Glasen är många. Till 

varje ny rätt serveras ett passande 

vin i ett nytt glas. Foto: Mats Landin, 

Nordiska museet. 

Helt annorlunda är det med den sidan 

af vår näring, som försiggår genom 

matsmältningen[Man har tidigare 

talat om ”lungmaten”, dvs frisk luft]. »Magmaten» 

får man icke för intet. Den kan det bli 

så svårt att få nog af, att »matsträfvandet» lätt 

blir en af de djupast bestämmande driffjädrarna 

för det mänskliga samfundslifvet i stort som i 

smått. Mat och dryck kunna dock alldeles undvaras 

under vissa korta perioder och kunna vara 

otillräckliga under längre tider, utan att vi därför 

sätta livet till. Man kan, för att bruka ett vanligt 

uttryck, för någon tid »draga åt svältremmen». 

Men snart sagdt allt öfverflöd, för att ej 

tala om öfverdåd i mat och dryck, är det sundast 

för människan att undvika. Vi stå oss bäst genom 

att nöja oss med det, som är nödvändigt för 

vår tillräckliga näring – en sanning, som vi finna 

uttryckt i mångfaldiga ordspråk, t ex »människan 

bör äta för att lefva, men icke lefva för att 

äta» eller eller »måttlighet är bra i allting, äfven i 

mat och dryck». 

Men hvad menas nu med tillräckligt? Därpå 

är det alls icke så lätt att gifva ett någorlunda 

uttömmande svar, i synnerhet om det skall göras 

kort. 

Vi vilja fråga vetenskapen. Den säger oss, att 

människan allt efter ålder, storlek, kön, ras, klimat, 

årstid och i synnerhet efter sin sysselsättning, 

efter det högst olika bruk vi göra af vår 

kropp kräfver mycket olika mängd af mat och 

dryck, i det vi nämligen allt efter sådana olika 

omständigheter få olika stora kropps-»utgifter» 

(med utandningsluften, i urinen, genom huden) 

och därför också behöfva olika »inkomster» för 

att täcka utgifterna. 

Det måste — liksom i hvarje handels- eller 

fabriksverksamhet — för att kroppen ej 

skall gå under — härska jämvikt i räkenskaperna, 

åtminstone i längden. Hur stor kroppsutgiften 

närmare granskad är för människan under 

de olika lifs- och lefnadsförhållandena, har vetenskapen 

också på olika vägar sökt att bestämma 

— följaktligen också hur stor intäkten måste 

vara i hvarje fall, och slutligen har vetenskapen 

för oss bestämt den kemiska sammansättningen 

af våra olika födoämnen, hur mycket de innehålla 

af de hufvudsakliga näringsbeståndsdelarna 

(ägghvita, fett, stärkelse eller sockerämne o.s.v.), 

hur mycket de sålunda äro värda såsom inkomstkällor 

för kroppen. När vi nu för, hvad vi vilja 

kalla, en genomsnittsmänniska — närmast tänkt 

som en medelstor, med genomsnittlig kraft och 

ihärdighet arbetande man — såsom dagligt näringsbehof 

här i landet kunna uppställa följande: 

Ägghvita ................ 100 gram 

Fett ........................ 80 » 

Stärkelse (sockerämne) 300 » 

i allt svarande till c:a 2,800 värmeenheter*, så 

kunna vi exempelvis, i det vi blott hålla oss till. 

några vissa af våra vanligaste födoämnen, uträkna 

balansen på följande sätt: 

Ägghvita Fett Stärkelse o 

sockerämne 

Kött 250 grm 50 grm 15 grm — 

Bröd 400» 30» — 200 grm 

Smör 70» — 55» — 

Gryn 100» 10» — 75» 

Potatis 200» 5» — 40» 

Mjölk 1/2 liter 20» 

(hvartilL kommer 

öl eller dricka) 

15» 20» 

S:a 115 grm 85 grm 335 grm 

Vår genomsnittsmänniska skulle sålunda, såsom 

man ser af tablån, få sitt behof af föda tillräckligt 

fylldt, om hon förtärde detta kvantum hvarje 

dag. Men det kan hon icke, hon måste hafva 

omväxling; och en man lefver därtill för det mesta 

icke ensam. Han har hustru och barn i olika 

åldrar, med olika näringskraf. Skulle han nu räkna 

ut detta särskildt för hvar och en och på nytt 

för hvar dag, då blef det vidlyftigt och besvärligt. 

Han gör det icke; man kan i alla händelser 

icke räkna på, att han gör det. Den vetenskapliga 

vägen kan sålunda i och för sig vara bra nog — 

men praktisk är den knappast. Någon kort anvisning 

i denna riktning kan i hvarje fall icke gifvas. 

Skulle det då icke finnas någon annan utväg, 

som vi kunde begagna oss af för att med större 

bekvämlighet och dock med någorlunda pålitlighet 

få svar på frågan om, hvad som är tillräckligt, 

t. ex. i form af en allmän lefnadsregel? I slutet af 

förra århundradet lefde i Tyskland en berömd läkare 

och hälsoaposteI vid namn Hufeland, som 

i full öfverensstämmelse med många andra hälsolärare, 

äfven sådana från den grå forntiden, har 

uttalat följande sats:»Man kan med tillförlitlighet 

påstå, att den största delen människor äta 

mycket mer, än som är nödvändigt för att uppehålla 

lifvet, ja, att vi redan i barndomen genom 

den våldsamma proppning, den öfverdrifna fodring, 

som då är så vanlig, förlora den naturliga 

förmågan att veta, när man är mätt» — Detta är 

ett uttalande, som kan ge en mycket att tänka på. 

Skulle det sedan den tiden hafva blifvit mindre 

sannt? Man kan väl snarare antaga motsatsen 

med hänsyn till tidernas stigande välstånd och 

ständigt högre kraf på»lifvet», på »njutningen». 

Härvid måste vi dock ihågkomma, att samma 

utveckling å andra sidan har medfört, att det 

nu snarare finns flera af de olyckliga i samfundet, 

som från barndomen eller sedermera icke kunna 

få nog att lefva af, och, stå inför faran för det 

otillräckliga, för »undernäring». Om »öfvernäring» 

kan det förnuftigtvis endast blifva tal under 

förhållanden, då man kan få nog och mera 

därtill. Då skulle »mätthetskänslan», om den eljes 

icke blir förstörd eller vi själfva förstöra den 

för oss: vara den rätta vägledaren; och då borde 

vi hälst ända från barndomen vänjas vid den 

rättta måttligheten, liksom i alla andra riktningar, 

så ock med hänsyn till mat och dryck. Det 

blir väl då närmast modern — »matmodern» — 

som också i detta hänseendet får uppgiften av 

vara hälsans väktare i hemmet genom att från 

början lära barnet att icke sluka i sig för mycken 

*De af läkarne Hultgren och Landergren på Lorenska 

stiftelsens bekostnad verkställda undersökningarna 

öfver svenska arbetares näringsbehof gifva som 

medeltal 134 grm äggvita, 79,4 grill fett och 485 grm 

kolhydrat, hvarill komma 22 grm alkohol, i allt motsvarande 

c:a 3,400 värmeenheter). 

mat (och naturligtvis över hufvud taget att aldrig 

sluka maten, utan tugga den väl). 

Emellertid finns det ett gammalt ordspråk, 

som säger:»När maten smakar bäst; skall man 

sluta.»Detta torde dock vara något för mycket 

sagdt, ty ofta händer det, att det smakar bäst, just 

när man börjar äta. Det heter också: »Den, som 

ej äter, förrän han är hungrig, och som slutar 

upp, innan han blir mätt, behöfver hvarken doktor 

eller apotekare» 

Att vara riktigt mätt skulle alltså vara en grad 

för mycket. Och vi äro då kanske inne på den 

rätta medelvägen, om vi kan säga att den riktiga 

graden av mätthetskänsla (eller bättre tillräcklighetskänsla) 

är nådd, innan man har ätit sig »riktigt 

mätt». 

Ihågkomma vi ännu ett gammalt ordspråk: 

»litet och ofta» — väl att märka icke för ofta 

[…] — kunde då den regeln användas att man 

vid hvar och en af sina måltider (3–4, högst 5 pr 

dag) bör sluta, när man ännu har lust till att äta 

mera. 

Namnsdagskaffe vid förra sekelskiftet 

Man har släppt in solen, ljuset och 

naturen i hemmet. Vilda blommor 

pryder kaffebordet. Sju sorters 

kakor, vetebröd och sockerkaka är 

framsatta. Tack vare järnspisen med 

bakugn, jästpulvret, pressjästen 

och det inhemskt odlade vetet, kan 

husmor baka en helt annan sorts 

bröd än tidigare. 

Kaffekalas blir ett omtyckt nöje. 

Kanske du saknar gräddtårtan? Inte 

förrän på 1920-talet kommer den 

på kaffebordet, den tillhörde länge 

en av festmiddagens många rätter. 

Foto: Mats Landin, Nordiska museet. 


DietistAktuellt dec 2009 No 6 vol.XIX 31 

» 

Kungsparken, Malmö. Höstafton 

anno 1900. En animerad diskussion 

kring LCHFs eventuella förtjänster 

och faror. Handkolorerat fotografi. 

»Den, som ej 

äter, förrän 

han är hungrig, 

och som 

slutar upp, 

innan han 

blir mätt, behöfverhvarken 

doktor eller 

apotekare»

Medlemssidor 

DRF-stipendium 

Studiebesök på University of Adelaide, 

Centre of Clinical Research Excellence in Nutritional Physiology, 

Interventions and Outcomes 

Jag kom till Adelaide den 7 

januari. Det var en varm och 

härlig sommardag med 26ºC 

i luften och solen sken. Det var 

planerat att jag skulle träffa forskarteamet 

vid Centre of Clinical 

Research Excellence in Nutritional 

Physiology, Interventions and Outcomes 

vid Universitet i Adelaide 

den 8-9 januari. Timothy Murphy, 

organisatören på avdelningen, 

hade gjort upp ett program för 

mig. 

Jag var intresserad av att få 

göra studiebesöket hos dem för 

att de har en världsledande forskning 

på diabetes och gastropares. 

Professor Michael Horowitz har 

varit i Sverige och föreläst om 

gastropares vid diabetes både 

på diabetologdagarna och på 

läkarstämman. 

Forskarteamet har olika 

forskningsfält – diabetes, alla 

områden inom nutrition, endokrin 

forskning, obesitas, äldre 

individer, kritisk sjukdom, gastrooch 

oesophagus reflux sjukdom, 

funktionella och inflammatoriska 

sjukdomar. 

Varje forskarteam är uppbyggda 

av olika specialister. Till 

exempel så bestod diabetesteamet 

av professor Michael Horowitz, 

som är diabetolog och leder 

diabetesforskningen, Karen Jones 

är specialist i nuklearmedicin och 

associerad professor och Chris 


Rayner, associerad professor, är 

gastroenterolog. En ung diabetesläkare 

Elizabeth Beckett från USA 

var doktorand. 

Centret har ett gott internationell 

anseende inom forskning 

som rör tarmfunktionen, 

med tekniker som mamometri, 

scintigrafi, 3D ultrasond, intraluminal 

impedance och analyser 

av peptidforskning. Centret har 

en kraftigt förankrad forskning 

då det gäller diabetes, obesitas, 

kritisk sjukdom och nutrition hos 

äldre. 

Mer än 20 % av den australienska 

befolkningen har diabetes 

och 60 % har övervikt. Däremot 

har 40 % av den äldre befolkningen 

en malnutritionsproblematik. 

Den 8 januari fick jag under 

förmiddagen vara med vid ett 

försök, som Paul Kuo gjorde. Den 

friska forskningspersonen fick 

dricka glukoslösning. Plasmaglukos 

låstes med clampmetodik 

på olika nivåer och vid varje nivå 

togs biopsier i duodenum för att 

studera hur receptorerna reagerade. 

Paul hade varit i Bergen hos 

forskarteamet där. 

Lunch med Horowitz 

Professor Horowitz bjöd ut, mig, 

Karen Jones och Timothy Murphy 

på en lång lunch. Vi hade det 

mycket trevligt och professor 

Horowitz talade mycket om Ade- 

laides alla fördelar, som klimat, 

museer och bebyggelse. Det är 

bara i centrum av Adelaide, som 

man får storstadskänsla. Resten 

av staden är bebyggd av låghus 

och villor och den känns därför 

som en mysig mindre stad, trots 

att det bor mer än 1 miljon människor 

i Adelaide. 

Efter lunchen berättade 

Karen Jones om att kliniken hade 

landets enda tre-dimensionella 

ultrasonografi, som Diana Gentilcore 

använder. Vi diskuterade 

olika kit vid isotopmärkning. Julie 

Stevens var Karen Jones doktorand 

och hon skulle disputera i 

februari. Hennes ämne är magsäckstömning. 

Hon studerar hur 

magsäckstömningen bland annat 

påverkas av C-peptid och itopride. 

På fredagen var jag med Lora 

Vanis, när hon mätte magsäckstömningen 

på en äldre frisk 

kvinna. Hon studerade om en 

äldre person får postprandiellt 

blodtrycksfall. Forskningspersonen 

fick dricka en glukoslösning, 

som var +22ºC. En kontinuerlig 

blodtrycksmätare tog blodtrycket 

samtidigt som plasmaglukos 

mättes och magsäckstömningen 

registrerades av en gammakamera. 

Forskningsperson satt i 

upprätt ställning med gammakameran 

mot ryggen. Gammakameran 

samlade information 

varannan minut. 

Chris Rayner träffade jag på 

fredag eftermiddag. Han är 

handledare för en doktorand som 

studerar hur protein påverkar 

magsäckstömningen. Vi diskuterade 

kostråd till patienter med 

diabetes typ 2. 

Slutligen så visade en intensivvårdsläkare 

Adam Deane mig sin 

vårdavdelning. Han har skrivit en 

översiktsartikel om vilka mekanismer 

som ligger bakom magsäckstömningen. 

Han har studerat risk 

och nytta med erytromycin hos 

kritiskt sjuka patienter. 

Horowitz bjöd in mig till 

Adelaide för att göra studier 

tillsammans med dem. Han bad 

mig därför komma med olika förslag 

på studier. Tim Murphy fick 

i uppdrag av professor Horowitz 

att berätta om de ekonomiska 

förutsättningarna för forskning 

på kliniken. 

Under studiebesöket kände 

jag mig mycket väl mottagen. De 

var inte prestigefulla utan öppna, 

intresserade, positiva och tog sig 

tid till att förklara och visa sin 

forskning för mig. 

Jag är därför mycket tacksam 

för att jag fick resestipendiet 

av Dietisterna riksförbund, som 

gjorde det möjligt för mig att 

göra detta studiebesök. 

Eva Olausson, leg dietist, Diabetescentrum, 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Stärk ditt professionella 

kunnande inom 

ARTIFICIELL NUTRITION 

Kurs på avancerad nivå, 7,5 hp 

(5 poäng med gamla skalan. Kan med 

fördel ingå i magister i klin. nutrition) 

Plats: Avd. för kliniska näringslära, 

Medicinaregatan, Göteborg 

Tid: 2010, veckorna 6, 11 och 22 

Måndagar 10.30- torsdagar 15.30 

Kursen vänder sig till dietister med 

begränsad erfarenhet av enteral och/eller 

parenteral nutrition, som vill stärka sig 

professionellt inom detta område 

Kursen ger också övning i terminologin i 

ämnet, vetenskaplig diskussion och 

medicinsk fördjupning 

Efter avslutad kurs ska studenten kunna 

formulera och utvärdera behandlingsmål 

utifrån ett helhetsperspektiv i övergången 

mellan olika nutritionsterapier, d.v.s. 

– ta totalt nutritionsansvar för patienten 

Anmälan senast den 25 januari 2010 till 

Christel Olsson, christel.olsson@nutrition.gu.se 

Finax AB +46 42 298605 • www.finax.com • info@finax.se 

Medlemssidor 

VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE 

Vi hälsar dig välkommen till DRF:s årsmöte 

söndagen den 14 mars i auditoriet Kammaren, 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. 

Årsmötesförhandlingarna hålls från kl 13.00. 

Lunch serveras från kl 12.00 

Frist för att skicka in motioner och förslag 

på årets dietist är den 1 februari. 

Var och en ansvarar själv för att ta med aktuella 

handlingar till mötet. Dessa handlingar kommer att skickas 

elektroniskt via e-post till alla medlemmar samt finnas 

på DRFs hemsida senast den 22 februari. 

Styrelsen ser fram emot att träffa 

så många medlemmar som möjligt. 

Anmäl dig senast 1 mars. 

Hjärtligt välkommen! 

DRFs styrelse 

Anmälan (med önskemål om specialkost), 

motioner och nominering till årets dietist skickas 

till Stine Störsrud via e-post stine@drf.nu 

Eller 

Tumlehedsvägen 105, 423 44 Torslanda 

Skapa julstämning med Finax

Medlemssidan 

Madeleine Ahlg ren 

Nutritionsansvarig dietist 

Äldreförvaltingen 

Karlskrona kommune 

Ordförande 

elisabet rothenberg 

Göteborg 

elisabet@drf.nu 

Vice Ordförande 

Lena Ljungkrona-falk 

Mariestad 

lena@drf.nu 

Sekreterare 

Stine Störsrud 

Göteborg 

stine@drf.nu 

kaSSör 

Susann ask 

Växjö 

susann@drf.nu 

LedaMOt 

Pia nevala Westman 

dalsjöfors 

pia@drf.nu 

SuPPLeant 

karin Wiberg 

uppsala 

karin@drf.nu 

StuderanderePreSentant 

Åsa Ottoson 

Göteborg 

gusotasa@student.gu.se 

34 

vol. XIX No 64 dec sept 2009 DietistAktuellt 

Sveriges kommunanställda 

dietister sköter sin egen lönestatistik 

Då kommundietistyrket är relativt 

nytt och under utveckling såg vi ett 

behov av att ha en egen lönestatistik. 

Jag började i Karlskrona kommun i maj 2008 

och tog då på mig uppgiften att skicka ut en 

löneenkät till alla i nätverket (kommundietisternas 

egna mailnätverk) samt att sammanställa 

resultatet. Det är mycket spännande och intressant! 

År 2008 tittade vi närmare på om det 

är skillnad lönemässigt om man är tillsvidareanställd 

eller har en visstidsanställning (ofta kallad 

projektanställning). 

Det visade sig inte utgöra en skillnad. 

År 2009 valde vi att se om det är skillnad 

om man arbetar i en liten, medelstor eller stor 

Lönestatistik för kommundietister 2009 

kommun – och där kan man faktiskt se att det 

är en skillnad! Andra faktorer som kan spela in 

i vilken lön man har är om man har budgetansvar, 

har varit chef tidigare, lång yrkeserfarenhet 

eller om man har doktorerat eller har någon 

form av dubbelkompetens. En kommundietist 

har en lite annorlunda tjänst och den kan variera 

från kommun till kommun men sammantaget 

är vi en grupp mycket självständiga och 

drivande individer. År 2008 var det sex stycken 

som hade en lön över 30000 kr och 2009 hade 

det ökat till 15 stycken. 

Naturligtvis önskar vi oss alla en lön över 

30000 kr och trenden visar att vi är på väg dit! 

2009 2008 

antal dietister 95 st 95 st 

Spridning: 21500 – 41000 20200 – 40000 

Medel 26826 25573 

Median 26000 25000 

anställda i liten kommun (under 30 000 invånare) 

antal dietister 24 st 

Spridning 21500 – 27295 

Medel 24928 

Median 25000 

anställda i medelstor kommun (30 000 – 100 000 invånare) 


Spridning 23600 – 35020 

Medel 26822 

Median 26000 

anställda i stor kommun (över 100 000 invånare) 


Spridning 21600 – 41000 

Medel 28458 

Median 27100 

övrig statistik - anställningsform samt arbetsområde 

tillsvidareanställda 29 st 

Vikariat 6 st 

Visstidsanställning 50 st 

annan anställningform 11 st 

Äldreomsorg 90 st 

Handikappomsorg 23 st 

Barn och skola 11 st 

övrigt arbetsområde 4 st 

nordiska dietistdagarna i finland 2011 

Styrelsen för nordisk dietistförening har beslutat att förlägga de elfte nordiska dietistdagarna i Helsingfors, 

finland den 15-17 juni 2011. notera redan nu tiden i almanackan. kom ihåg att du fortfarande 

kan påverka programmets utformning. Är det ämnen du brinner för att diskutera, kontakta gärna frode. 

slinde@nutrition.gu.se 

OBS! nYtt datuM 

laddad med 

energi och god smak 

+ energi- och proteinrik 

2 kcal/ml, 10 g protein/100 ml 

+ finns med och utan fiber 

beroende på patientens behov 

+ finns i sJu goda smaker 

aprikos-persika, cappuccino, choklad, 

citron, skogsbär, toffee och vanilj 

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik. 

www.fresenius-kabi.se kundservice 020-116 68 44 kundservice@fresenius-kabi.com 

goda nyheter från 

sveriges näringsliv 

fresubin ® 2 kcal drink & 

fresubin ® 2 kcal fibre drink 

i sju läckra smaker

POSTTIDNING B 

RetuRadRess: 

DIETISTAKTUELLT 

Box 48 

267 21 BJUV 

MULTI INGREDIENT XTRA 

Isosourc 

Mix 

FÖR BÄTTRE 

e® 

TOLERANS! 

Isosource® Mix – mer än bara sondnäring 

Isosource Mix är den enda sondnäringen som är baserad på riktig mat. Den innehåller naturliga ingredienser som kan motverka 

både diarré och förstoppning. 1, 2, 3 20 års erfarenhet av Isosource Mix talar för en mycket god tolerans. Riktig mat har även många 

näringsmässiga fördelar: 

• 

Flera proteinkällor – från mjölk, kyckling och grönsaker 

•Flera fiberkällor – frukt, grönsaker, inulin, soja och havre 

Prebiotisk effekt från inulin4 •En bra balans omega-3 och omega-6 som motsvarar 

• 

5, 6 

kvoten i den svenska kosten 

Näring som tarmen känner igen 

Isosource Mix ges till patienter med normalt näringsbehov där man vill undvika toleransproblem. Den är därför lika lämplig som 

startsondnäring som för användning under lång tid. 

1. Volkert et al Clin Nutr 2006;25:330-360 2. Meier et al Clin Nutr 2004;1(suppl 2):73-80 3. Lochs et al 

Clin Nutr 2006;25:180-186 4. Bosscher et al Nutr Reaserch Rew 2006;19:216-226 5. Becker W, Lyhne N, 

Pedersen AN, Aro A, Fogelholm M, _órsdottír I, Alexander J, Anderssen SA, Meltzer HM, Pedersen JI. 

Nordic Nutrition Recommendations 2004 – Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13, 

Nordic Council of Ministers, Copenhagen 6. Riksmaten 97-98, SLV 

Nestlé HealthCare Nutrition 

Kundservice: 020-78 00 20 

www.nestlenutrition.se

DA #6.09 - Dietistaktuellt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?