Nr 4 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

More documents

Recommendations

Info

”DET BÄSTA JAG GJORT I HELA MITT LIV!” Det utbrister Ellika, en av deltagarna i ACT-veckan som hölls i september på Kaggeholms kursgård. Hon har precis avslutat ett yogapass och utstrålar välbefinnande. Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm har i samarbete med psykologer från Uppsala universitet och yogainstruktörer från Indien under åtta dagar arrangerat en kurs för unga personer med epilepsi. Nio unga personer mellan 21 och 44 år har fått chansen att pröva en behandlingsmetod som kallas ACT, Acceptance and comittment therapy, kombinerat med yoga. Psykologerna JoAnne Dahl och Tobias Lundgren har arbetat i Indien och Sydafrika med denna metod. ACT är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi och ett komplement till medicinsk grundbehandling. Yoga – en viktig komponent Deltagarna sitter på mattor på golvet och andas efter ett speciellt schema genom att växelvis hålla för näsborrarna i olika sekvenser. För en betraktare ser det komplicerat ut, men det råder ett stort lugn i salen. Uday och Savita Pendse har förklarat och instruerat. De är yogainstruktörer hitresta från Pune i Indien. Båda har livslång erfarenhet och kunskap om yoga. Dagligen leder de flera yoga- och meditationsövningar. Uday har under flera år med goda resultat arbetat med epilepsipatienter i sin hemstad. Han förklarar för gruppen att yogan stärker det parasympatiska autonoma nervsystemets funktioner, det system som hjälper oss med matsmältning, att andas, att sova, får hjärtat att slå och så vidare. De ofrivilliga funktioner som vi inte behöver styra men som vi kan påverka. Något man kan göra själv Han ser det som självklart att det går att påverka epileptiska anfall. – Vi gör inte medvetet något för att andas eller för att våra hjärtan ska slå, men vi kan påverka kvaliteten på dessa funktioner, t ex genom att motionera, förklarar han. På samma sätt kan man se på epilepsi. En person får anfall ibland men det går att påverka denna anfallsbenägenhet. Ellika, en av deltagarna, berättar hur hon ser på yogan. – När jag utövar yoga tar jag hand om min själ fast jag jobbar med kroppen. Meditation är det enda som hjälpt mig när medicinerna inte gett resultat. När jag slappnar av kan mina förkänningar försvinna. Det är så bra med något man kan använda själv! Indisk studie visar goda resultat I Indien har en studie genomförts där yoga gett positiva resultat i behandlingen av personer med epilepsi. Tobias Lundgren kommer att publicera dessa resultat inom kort. Uday påpekar att det inte är någon specifik form av yoga som han använder i sin behandling. Men yogan har en mycket positiv effekt för personer med epilepsi eftersom den på- Hela gruppen på Kaggeholms trappa. Jenny Fredriksson tar en paus i fönstersmygen. 4 SYNAPSEN NR 4 2006
verkar vagusnervens funktion, förbättrar andningsteknik, öppnar upp diafragman och ger en neuromuskulär balans. – Vid ett tillfälle fick jag gå ut från yogan. Jag har en vagusnervstimulator och övningarna påverkade den, säger Niclas som inte provat yoga förut. Kropp och själ samtidigt När man genom yogan balanserat kroppen lär sig kroppen att upptäcka framtida obalanser, hjärnan lär sig att bekämpa denna obalans på ett naturligt sätt. – Stressnivåerna minskar och lungfunktionen påverkas positivt så att syresättningen i kroppen förbättras. Denna balans är viktig för den mentala hälsan, säger Uday. Han arbetar också med övningar i medveten närvaro eftersom en annan övertygelse är att man behöver arbeta med kropp och själ samtidigt för att nå bästa resultat. Jenny berättar att hon tycker att övningarna varit väldigt bra. – Jag har tränat bodybalance förut och varit intresserad av yoga. Jag tränar mycket och märker att det är bra för mig. Yoga och meditation kan bidra till att en person som stillar sig får kontakt med de tankar och känslor som har betydelse för epilepsin. Dessa kan man sedan arbeta vidare med i den kognitiva beteendeterapin eller använda för att tänka positivt om sig själv och bryta negativa tankebanor. Amerikansk metod JoAnne Dahl, psykolog vid Uppsala universitet, har varit med att utveckla ACT-metoden som initierats av Steve Hayes, Reno, Nevada. Han beskriver metoden i boken ”Getting out of your mind and into your life”. SYNAPSEN NR 4 2006 JoAnne har under många år varit aktiv inom epilepsiforskningen. Hon började jobba med epilepsipatienter 1975 och publicerade sin avhandling om epilepsi 1987. Sedan ett tjugotal år tillbaka arbetar hon inom en kommission inom WHO, specialiserad på psykologiska behandlingsformer av epilepsi. JoAnnes kollega Tobias Lundgren är doktorand och arbetar med ett beteendeterapeutiskt fokus på epilepsi. De har samarbetat i två projekt i Sydafrika och Indien där man behandlat patienter med ACT och yoga. Hanna Granroth, Daniel Ek och Madeleine Hultgren deltar också under veckan. De är alla nästan färdigutbildade psykologer med inriktning på kognitiv beteendeterapi. Epilepsisjuksköterskan Anna Gafvelin från Sachsska barnsjukhuset vid Södersjukhuset är också med som stöd under hela veckan. Att få perspektiv Kursdagarna börjar med ett yogapass redan klockan sju på morgonen och sedan arbetar gruppen med ACT-övningar på förmiddagen. Under veckans första del arbetar man med olika metaforer och skådespel för att medvetandegöra och illustrera vilken roll epilepsin och medföljande negativa tankar spelar i livet. Genom olika övningar medvetandegörs gamla förhållningssätt, vad man prövat och vad det gett för resultat för att senare hitta nya vägar att pröva. Deltagarna skriver också anfallsdagbok och fyller i något som psykologerna kallar värderingskompasser. De är hjälpmedel för att se var man befinner sig och var man skulle vilja vara i livet. En viktig del av ACT är att synliggöra vilka tankar som är associerade med epilepsin, vilka hinder de ställer i vägen för att var och en ska kunna eller våga leva sitt liv som man vill. Yogaövning i att andas. Savita Pendse visar yogapositioner. 5
Page 1 and 2: Det bästa jag gjort i hela mitt li
Page 3: Rapport från styrelsens söndagsm
Page 7 and 8: - Alla inspireras av varandra under
Page 9 and 10: ARBETSMINNET HOS BARN KAN TRÄNAS E
Page 11 and 12: TEMAFÖRELÄSNINGAR HÖSTEN 2006 TO
Page 13 and 14: hjälp av den medskickade kartan. P
Page 15 and 16: Specialsjukhuset ser till hela män
Page 17 and 18: för föräldrarna. Ibland träffar
Page 19 and 20: SOM FUNKTIONSHINDRAD? Det är framf
Page 21 and 22: anfallen, men också ökad kunskap
Page 23 and 24: SYNAPSEN NR 4 2006 B O S S E RÅD,

Nr 4 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?