Nr 4 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

More documents

Recommendations

Info

VILKA RÄTTIGHETER HAR JAG Många människor som lever med epilepsi har stora svårigheter i arbetslivet. Det kan handla om att det är knepigt att få arbete, om när man ska berätta om sin epilepsi och om risken för anfall. Det kan också vara så att jobbet är alltför stressigt och svårt att kombinera med familj och barn och ett privatliv där det finns plats för meningsfulla aktiviteter. Många slås ut av olika skäl och det är inte alltid lätt att komma tillbaka. Ibland krävs rehabilitering, omskolning och kanske även arbetsträning och praktik. Den instans de allra flesta då kommer att ha kontakt med är Försäkringskassan. Förmodligen även Arbetsförmedlingen. Synapsen har i flera nummer belyst frågor som handlar om arbete och rehabilitering. På sid. 20 i detta nummer finns ett referat av den föreläsning Jan-Eric Wedlund, neurolog på Stiftelsen <strong>Stor</strong>a Sköndals rehabklinik, höll på ABF-huset i september. Vi börjar med att titta på det stöd Försäkringskassan har skyldighet att bistå med. Texterna är hämtade, och något bearbetade, från Försäkringskassans egen hemsida www.forsa kringskassan.se För en mer utförlig information går det bra att vända sig direkt till närmaste lokalkontor. I nästa nummer av Synapsen fortsätter ”rättighetskatalogen”. Den kommer också att läggas ut på <strong>Epilepsiföreningen</strong>s hemsida www.epistockholm.nu Handikappersättning – om du behöver stöd i vardagen Om du är sjuk eller har ett funktionshinder och behöver extra hjälp, eller har merkostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionshinder, kan du under vissa förutsättningar få handikappersättning från och med juli månad det år du fyller 19 år. Det krävs att du behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara dina vardagliga behov, ditt arbete, dina studier eller att du har betydande merkostnader. Du måste ha fått ditt funktionshinder innan du fyllt 65 år och ha stödbehov på grund av funktionshindret under minst ett år. Hur stor blir ersättningen? Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet beroende på vilket behov du har av hjälp eller hur stora merkostnaderna är. Handikappersättningen är skattefri. Vård utanför hemmet Handikappersättning betalas inte ut till dig som vårdas på eller utanför en institution på samhällets bekostnad om vården där beräknas pågå under minst sex månader. För de dagar då du inte vårdas på institutionen kan du däremot ha rätt till daghandikappersättning. Observera dock att om du vårdas på sjukhus eller annan institution under högst sex månader kan du få behålla handikappersättningen under den tiden. Assistansersättning Du som har svåra funktionshinder och behöver personlig hjälp för att klara vardagen kan ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan. Har du behov av personlig assistans för de grundläggande behoven i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka och är under 65 år kan du ha rätt till assistansersättning. Är behovet av hjälp 20 timmar i veckan eller mindre är det kommunen som har ansvaret. Den som bor i gruppbostad kan inte få assistansersättning. Personlig assistans med de grundläggande behoven innebär hjälp med personlig hygien, att klä på och av sig, att äta, att meddela sig med andra personer eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper om ditt funktionshinder. För att beviljas assistansersättning ska du tillhöra någon av följande grupper: • personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd • personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom • personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. 18 SYNAPSEN NR 4 2006
SOM FUNKTIONSHINDRAD? Det är framförallt utifrån kriterierna för den sistnämnda gruppen som en person med epilepsi kan få assistansersättning, såvida epilepsin inte är en del av ett mer omfattande funktionshinder. Arbetshjälpmedel – om du behöver hjälpmedel för att kunna arbeta Det är arbetsgivaren som har det grundläggande ansvaret för att arbetsmiljön är anpassad till de anställdas förutsättningar och behov. Om det krävs hjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen som inte kan anses ingå i arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, finns möjlighet att få bidrag från Försäkringskassan. Både anställda, egna företagare och arbetsgivare kan få bidrag till hjälpmedel. • En anställd som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att klara av arbetet eller behöver hjälp för att kunna återgå i arbete kan få bidrag till arbetshjälpmedel. • Arbetsgivare kan få bidrag för anpassning av arbetsplatsen. Observera att bidrag kan lämnas till en person till och med månaden innan han fyller 65 år. Ansökan Bidrag till arbetshjälpmedel och/eller anpassning av en arbetsplats kan sökas i rehabiliterande eller förebyggande syfte. Men bidrag kan inte sökas till hjälpmedel/anpassning som normalt behövs i verksamheten. Observera att ansökan ska lämnas före inköpet eller ombyggnaden. Mer om Hjälpmedel i arbete, bland annat exempel på arbetsplatsanpassningar som underlättar för människor att utföra sitt arbete och vilka myndigheter som kan ge bidrag till arbetshjälpmedel hittar du på www.hi.se¨ OM DU BLIR SJUK Allmänt högriskskydd Antalet karensdagar är tio under en tolvmånadersperiod. Är du sjuk mer än tio gånger kan du få ersättning redan från första dagen. Det gäller för sjuklöneperioder från varje arbetsgivare för sig och för sjukperioder från Försäkringskassan för sig. Särskilt högriskskydd Det finns tre olika former av särskilt högriskskydd men den som kan vara aktuelle för en person med epilepsi är; SYNAPSEN NR 4 2006 • Om du har en medicinsk väl dokumenterad sjukdom som gör att du ofta måste vara borta från arbetet, kan du få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen. Med ”ofta” menas att antalet sjukdomsfall under ett år bedöms bli fler än tio. Observera att om du beviljas särskilt högriskskydd får din arbetsgivare, efter skriftlig ansökan, ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Även om du är arbetslös kan du ansöka om särskilt högriskskydd. Ett beslut om särskilt högriskskydd kan vara en viktig handling att visa upp när du söker arbete. Du måste ansöka skriftligt om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Förebyggande sjukpenning Du kan få sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan. Sjukersättning Du som är mellan 30 och 64 år kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel. Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Är din arbetsförmåga nedsatt under en begränsad tid, men minst ett år kan du få tidsbegränsad sjukersättning. Du kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Det beror på i vilken grad din arbetsförmåga är nedsatt och dina möjligheter att försörja dig genom ett arbete. Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Du som har sjuk- eller aktivitetsersättning har möjlighet att arbeta utan att förlora rätten till ersättningen. Det kallas vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. När du haft sjuk- eller aktivitetsersättning i minst ett år och vill pröva om du klarar av att arbeta kan du ansöka om en prövotid med ersättning och lön samtidigt. Om arbetsförsöket fungerar kan du ansöka om att få din ersättning vilande. Prövotiden och tiden med vilande ersättning kan sammanlagt högst pågå under 24 kalendermånader eller under den återstående tiden du beviljats ersättning för. MER OM DINA RÄTTIGHETER KAN DU LÄSA OM I NÄSTA NUMMER AV SYNAPSEN! 19
Page 1 and 2: Det bästa jag gjort i hela mitt li
Page 3 and 4: Rapport från styrelsens söndagsm
Page 5 and 6: verkar vagusnervens funktion, förb
Page 7 and 8: - Alla inspireras av varandra under
Page 9 and 10: ARBETSMINNET HOS BARN KAN TRÄNAS E
Page 11 and 12: TEMAFÖRELÄSNINGAR HÖSTEN 2006 TO
Page 13 and 14: hjälp av den medskickade kartan. P
Page 15 and 16: Specialsjukhuset ser till hela män
Page 17: för föräldrarna. Ibland träffar
Page 21 and 22: anfallen, men också ökad kunskap
Page 23 and 24: SYNAPSEN NR 4 2006 B O S S E RÅD,

Nr 4 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?