HOPPLA, VI LEVER! - Sanoma Utbildning

HOPPLA, VI LEVER! 

Innehållsförteckning 

HOPPLA, VI LEVER! ....................................................................................................................................1 

VAD FINNS I KAPITLET?..................................................................................................................................................2 

NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET..........................................................................................................................3 

ARBETA MED KAPITLETS BILDER................................................................................................................................4 

ETT SPÅR GENOM KAPITLET..........................................................................................................................................5 

EXTRAMATERIAL...........................................................................................................................................................10 

LÄSTIPS.............................................................................................................................................................................10 

FILMTIPS...........................................................................................................................................................................10 

KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL ”HOPPLA, VI LEVER!”....................................................................11 

KOPIERINGSUNDERLAG: ÖVERSIKT LYRISK MODERNISM...............................................................................12 

HOPPLA, VI LEVER! 1

Vad finns i kapitlet? 

Kapitlet ”Hoppla, vi lever!” berättar om en brytningstid inom litteraturen i vars dyningar 

vi läser skönlitteratur än i dag. Medan den realistiska romanen dominerade berättandet 

på 1800-‐talet sökte sig både lyrik och drama så småningom nya vägar. Receptet på 

förnyelse var ett allt starkare inslag av bildspråk. Språket förtätades med symboler för 

att ge kraft åt verklighetstolkningen, först i symbolisternas lyrik och i Strindbergs senare 

dramatik som till exempel Ett drömspel. 

Modernismens olika riktningar tog alla intryck av vad som pågick i världen, inte minst 

det obegripliga slaktandet på slagfälten under första världskriget. Kapitlet tar därför sitt 

avstamp i ett av de främsta vittnesmålen från första världskriget, den starkt realistiska 

krigsskildringen På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque (s. 263– 265). 

Den lyriska modernismen i början av 1900-‐talet bröt med verskonstens alla regler. 

Poesins språk blev lika brutalt och chockerande som verkligheten själv. Det futuristiska 

manifestet är ett gott exempel (s. 266), ett annat är den unge poeten Pär Lagerkvists 

tidiga diktning (s. 268–269). Kvinnorna saknade frontpositioner under den lyriska 

modernismens första decennier med ett lysande undantag i den finlands-‐svenska 

lyrikern Edith Södergran (s. 271). 

Inom prosan intresserade sig modernismens olika riktningar för att renodla sin stil 

som Marcel Prousts minnes-‐ och associationsstil (s. 283–285), James Joyces inre 

monolog (s. 285–287), Ernest Hemingways isbergsteknik (s. 288–289) och Virginia 

Woolfs synvinkelteknik (s. 290–291). Den mest inflytelserika prosamodernisten av alla, 

fast länge okänd utanför en trängre krets var Franz Kafka (s. 278–281), vars 

expressionistiska och symbolladdade stil kanske har det allra starkaste bandet till Jean-‐ 

Paul Sartres existentialism eller Albert Camus absurdism (s. 292–294). För Simone de 

Beauvoir blev existentialismen ett passande verktyg att kartlägga villkoren för kvinnan 

(s. 295–296). 

I dag är den modernistiska traditionen minst lika stark som det traditionella 

verklighetsnära diktandet och romanens olika genrer har sugit upp stora delar av 

förnyarnas modernistiska teknik. 

Innehåll i 

”Hoppla, vi 

lever!” 

Textutdrag från 

modernismen 

När seklet var ungt Erich Maria Remarque, På 

västfronten intet nytt (s. 263) 

Modernismen – nya 

uttryck och idéer 

Filippo Tommaso Marinetti, 

Det futuristiska manifestet (s. 

266) 

Vladimir Majakovskij, ur Ett 

moln i byxor (s. 267) 

Pär Lagerkvist, Ångest (s. 

269) 

Edith Södergran, Vierge 

moderne (s. 271) 

Bildstudium Modernistiska texter 

i ”Upplev 

litteraturen 1” 

Hannah Höch, Beautiful girl 

(s. 260) 

Umberto Boccione, Gatuljud 

tränger in i huset (s. 265) 

Egon Schiele, The Poet (s. 

268) 

Pablo Picasso, Flickorna 

från Avignon (s. 270) 

Henri Matisse, Marockansk 

trädgård (s. 272) 

Raoul Hausmann, Tatlin at 

Home (s. 273) 

Lina Ekdahl, Solidaritet 

(s.191) 

Franz Kafka, Gemenskap 

(s. 194) 

2

Franz Kafka – 

mästaren från Prag 

Fler förnyare av 

berättarkonsten 

Leva – eller bara 

finnas till? 

Tristan Tzara, Tag en tidning 

… (s. 273) 

Gunnar Ekelöf, Oktoberspegel 

(s. 276) 

Franz Kafka, ur Processen (s. 

279) 

Marcel Proust, ur På spaning 

efter den tid som flytt (s. 284) 

James Joyce, ur Odysseus (s. 

286) 

Ernest Hemingway, ur Berg 

som vita elefanter (s. 288) 

Virginia Woolf, ur Mot fyren 

(s. 290) 

Albert Camus, ur Främlingen 

(s. 293, 294) 

Simone de Beauvoir, ur Det 

andra könet (s. 296) 

Några sätt att inleda kapitlet 

a) Överblicka kapitlet 

Waldemar Lorentzon, 

Vårfiol (s. 277) 

Quai d’Anjou, Ile Saint- 

Louis, Paris (s. 282) 

Simone de Beauvoir i sitt 

hem (s. 295) 

Modernistiska texter 

i Upplev litteraturen 

2 

Erik Lindegren, Att skjuta 

en fiende (s. 276) 

Göran Sonnevi, Om kriget 

i Vietnam (s. 284) 

Kristina Lugn, Jag är inte 

riktigt mig själv (s. 296) 

Ett sätt att inleda arbetet med kapitlet ”Hoppla, vi lever!” kan vara att låta eleverna få 

överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 

1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring 1900-‐talet genom 

stödord eller en tankekarta på tavlan. 

2. Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp studera den inledande 

tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 260–261). Uppmana grupperna att även 

bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa rubriker. 

3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som 

de tycker att läroboken ger av epoken. 

4. Visa ev. kopieringsunderlaget ”Stödord till Hoppla, vi lever!” vid gruppernas 

redovisningar som ett sätt att sammanfatta uppgiften. 

Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: Sigmund Freud, Drömtydning, 

Marinetti, ” första futuristiska manifestet”, första världskriget, Marcel Proust, ”På 

spaning …”, Majakovskij, den ryska revolutionen, Pär Lagerkvist, Edith Södergran, Hugo 

Ball, ”första dadaistiska manifestet”, James Joyce, den inre monologen, Breton, ”första 

surrealistiska manifestet”, Franz Kafka, Ernest Hemingway, isbergstekniken, spanska 

inbördeskriget, Virginia Woolf, synvinkeltekniken, Gunnar Ekelöf, Jean-‐Paul Sartre, 

existentialismen, andra världskriget, Albert Camus, Simone de Beauvoir, feminismen. 

Kopieringsunderlag: Stödord till kapitlet ”Hoppla, vi lever!” 


) Introducera kapitlet genom att läsa en text 

1. Läs avsnittet ”När seklet var ungt” (s. 261–262) och diskutera vilka tecken som 

fanns på optimism och utveckling och vad det var som störde den optimistiska 

bilden av det nya seklet före utbrottet av första världskriget. 

2. Fortsätt med att läsa utdraget ur På västfronten intet nytt (s. 263–264). Vilka är 

elevernas reaktioner? Gå vidare till ”Samtala om”-‐uppgifterna. 

3. Klargör begreppet pacifism (s. 262). Varje större konflikt har resulterat i att man 

byggt minnesmärken av olika slag. Förr byggde man segermonument, medan 

man nu för tiden bygger minnesmärken över offren. Vilka känner eleverna till? 

4. Låt eleverna avslutningsvis fundera över vilka aktuella pacifistiska läs-‐ eller 

filmupplevelser de har. 

Krig och minnesmärken 

Förr byggde man segermonument 

Triumfbågen i Paris (revolutionskrigen, den franska republiken) 

Siegesaeule i Berlin (tysk seger över Frankrike 1871) 

Nu bygger man minnesmärken över offren 

Wall of Remembrance i Washington (Vietnamkriget) 

Förintelsens offer (Berlin) 

Arbeta med kapitlets bilder 

Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för 

bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel ”Antiken”. 

Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen 

studerar och diskuterar den inledande bilden av Hannah Höchs collage Beautiful Girl (s. 

260) med utgångspunkt i analysmallens frågor. Påminn eleverna om att det är lätt att 

hitta bakgrundsfakta på nätet. Efter den gemensamma bildanalysen kan de fortsatta 

samtalen om bilderna i kapitlet ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i 

mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. 

Förslag på analys av bilden på sidan 260 

• Motiv: Collage bestående av ett foto och klipp från tidningsreklam. 

• Personer: Bildens visar delar av en ung vacker kvinnas kropp kombinerat med 

olika objekt som ett däck, en lampa och symbolen för ett känt bilmärke. 

• Miljö: De utklippta och kombinerade olika bildelementen visar ingen särskild 

miljö. 

• Komposition: Gyttret av detaljer i collaget avslöjar inget särskilt djup utan ger 

den komponerade bilden ett platt intryck. De dominerande delarna är en 

kvinnofrisyr, ett bildäck, en hand, en sittande kvinnotorso med sammanförda ben 

och en maskindel. I centrum upptas platsen av ett skruvliknande föremål toppat 

4

av någon sorts skärm eller beslöjning. Delarna i övrigt sammanfogas av 

överlappande märken för det sydtyska företaget BMW. Översikt komposition: 

kvinnofrisyr 

hand 

skruvliknande 

föremål toppat 

av beslöjande tyg 

maskindel 

sittande 

bildäck kvinnotorso 

med sammanförda 

ben 

• Tolkning: Collaget kan ges en dadaistisk tolkning där de moderna, kanske för 

tiden provocerande delarna i bilden, ska reta betraktaren. Kvinnans hår är 

kortklippt och lockat, de bara kvinnobenen annonserar 1920-‐talets korta kjolar. 

Ansiktet är ersatt av ett föremål som kombinerar skruv och överdrag eller slöja. 

• Tid: Collaget är utfört 1920 och visar på ett avsevärt inflytande från måleri och 

bildkonst i Frankrike och Tyskland från hela 1910-‐talet. En referens skulle kunna 

vara Pablo Picasso som under en period kombinerar sitt måleri med urklipp ur 

tidningar, broschyrer och andra tryckta alster. Andra konstnärer arbetade också 

mycket med att blanda tidningsurklipp med ett abstrakt måleri. Men det är inte 

främst kubismen man kommer att tänka på utan dada och dess lekfulla 

sammanförande av olika bilder, tecken och budskap. Den geografiska närheten 

mellan Bayern (Bayrische Motor Werke) och dadaisternas högkvarter i Schweiz 

på Cabaret Voltaire i Zürich kan också ha betydelse. En annan tänkbar referens är 

futurismen eftersom det kvinnligt mjuka kombineras med verkstadsföretaget 

BMW och någon typ av maskindelar. Här är det naturligtvis av intresse att 

konstnären är kvinna och gör sig gällande i en manligt dominerad konstvärld. 

• Budskap: Ett tänkbart budskap skulle kunna vara att det moderna i form av 

maskiner och teknik inte kan hindras i sitt framträngande utan gör sig gällande i 

allt starkare utsträckning och att framtidens utveckling även inkluderar 

kvinnorna som en jämställd del av samhället. 

Ett spår genom kapitlet 

Modernismens kännetecken i lyriken och romanen 

Lyrisk modernism 

Ett sätt att hantera modernismens olika riktningar är att låta klassen gruppvis fördjupa 

sig i en ”ism”, och sedan redovisa för varandra. En utgångspunkt för gruppernas arbeten 

kan vara frågan Vad säger den lyriska modernismen om sin tid? Allra bäst är om eleverna 


har tillgång till bibliotek och kan hitta ytterligare dikter än de som finns i läroboken. 

Lägg upp arbetet så här: 

1. Dela in klassen i grupper som får arbeta med delar av kapitlet. 

• Futurismen (s. 266-‐267) 

• Expressionismen: Pär Lagerkvist (s. 268-‐269) 

• Expressionismen: Edith Södergran (s. 271-‐272) 

• Dadaismen (s. 273-‐274) 

• Surrealismen (s. 274-‐276) 

• Ett par grupper kan välja att arbeta med Pablo Picasso (s. 270), Henri 

Matisse (s. 272), Waldemar Lorentzon eller någon annan av 

Halmstadsgruppen (s. 277) som del av modernismens estetik. 

2. Låt varje grupp arbeta med lärobokens text och eventuellt extramaterial och söka 

svar på följande frågor: 

a) Vad protesterar ”ismen” emot? 

b) Hur ser företrädarna på sin egen tid och på framtiden? 

c) Går det att säga något om vilket samhälle anhängarna vill ha? 

d) Har detta exempel på modernism några politiska sympatisörer? I så fall 

vilka? 

e) Vilka kända diktare tillhörde denna ”ism”? 

f) Vad kännetecknar den här modernistiska stilen? 

g) Hur kan man tolka textutdraget gruppen arbetat med i läroboken? Återge 

intressanta delar av texten och förklara en eller ett par slående 

formuleringar eller metaforer. 

h) Finns det några bra exempel i läroboken på bildkonst som demonstrerar 

”ismens” idéer? Kommentera en vald bild i samband med redovisningen. 

3. Redovisningen kan ske muntligt med inslag av faktaredovisning, diskussion och 

högläsning av sådana rader ur dikterna som är typiska för ”ismen”. Ett extra plus 

är att förklara sin dikt i anslutning till passande bildmaterial från läroboken eller 

nätet. 

4. Avsluta den gemensamma redovisningen med en diskussion om vilken lyrisk 

modernism som överlevt de gångna hundra åren bäst. Har den lyriska 

modernismens idéer kvar någon aktualitet? 

Kopieringsunderlag: Översikt lyrisk modernism 

Den modernistiska romanen 

De olika stilarna inom den modernistiska prosan vill alla fördjupa skildringen av 

verkligheten. Syftet kan vara allt från att återuppleva en gången tid som hos Marcel 

Proust till att fånga tillvarons gåtfullhet som hos Franz Kafka eller Albert Camus. Arbetet 

med den modernistiska prosan kan ha sin tyngdpunkt i läsningen av en eller flera hela 

romaner, och då ger avsnittet i Svenska impulser 2 en god överblick. Reflektionen kring 

det lästa kan ske både genom en skriftlig analysuppgift och/eller boksamtal. Ytterligare 

ett sätt att närma sig den modernistiska romanen kan vara att läsa och diskutera de 

6

korta utdragen i läroboken för att därefter testa på att skriva i någon av författarnas 

stilar. Modernismen inom prosan behandlas i avsnittet ”Franz Kafka – mästaren från 

Prag”(s. 278– 281), vidare i ”Fler förnyare av berättarkonsten” (s. 283–291) och ”Leva – 

eller bara finnas till?” (s. 292–296). De prosastilar som introduceras är: 

a) Franz Kafkas sätt att berätta – expressionistisk symbolism 

• Berättarjagets tillvaro beskrivs utifrån en idé om dröm eller förvandling och den 

bärande symbolen behålls hela verket igenom. 

• Huvudpersonens livssituation beskrivs som oförklarlig. 

• Språket är sakligt och begripligt. 

Exempel: ”– Här är mina identitetshandlingar. / – Vad bryr vi oss om dem? skrek 

den store vakten.” 

b) Marcel Prousts sätt att berätta – att återuppväcka minnet 

• Berättelsen saknar kronologi och enhetlig handling men följer berättarens 

minnesflöde. 

• Det finns ingen tydlig huvudperson. 

• Språket associerar till de fem sinnena och är mycket beskrivande. 

Exempel: ”hela Combray med dess omgivningar – allt detta fick form och fasthet 

och steg fram, samhälle och trädgårdar, ur min kopp med té.” 

c) James Joyces sätt att berätta – den inre monologen 

• Berättelsen saknar given kronologi och vandrar mellan nutid, dåtid och framtid 

allt efter huvudpersonens tankeström. 

• Det finns flera huvudpersoner. 

• Språket är realistiskt men tankeströmmen återges i skrift utan att sätta punkt och 

komma. 

Exempel: ”jag hoppas han kommer om måndag som han sa samma tid fyra jag 

avskyr folk som kommer när som helst” 

d) Ernest Hemingways sätt att berätta – isbergstekniken 

• Händelseförloppet återges sakligt och kortfattat utan mycket beskrivning. 

• Det finns en eller flera huvudpersoner. 

• Språket är realistiskt, korthugget och bygger konsekvent på att beskriva 

handlingar och reaktioner istället för att återberätta olika känslouttryck. 

Exempel: ”Flickan såg ner i marken.” 

e) Virginia Woolfs sätt att berätta – synvinkeltekniken 

• Berättelsen utgår från en och samma omständighet t.ex. vädret, sjukdomen eller 

rikedomen och återger minnen från berättelsens nu. 

• Det finns en eller flera huvudpersoner som tillåter att berättelsen får olika 

fördjupande utvikningar. 

• Språket är realistiskt och detaljrikt i sin beskrivning. 

Exempel: ”’Ja naturligtvis, om det är vackert väder imorgon”, sade mrs Ramsey.’ 

(och lite senare) ’”Men det blir inte vackert”, sa hans far …’ 


f) Albert Camus sätt att berätta – att hitta essensen i tillvaron 

• Berättelsen är enkel men bygger på avgörande händelser eller beslut och 

beskriver hur huvudpersonen agerar och tänker. 

• Det finns en huvudperson vars upplevelser och tankar återberättas. 

• Språket är konkret och enkelt. 

Exempel: ”… inför denna natt som var fylld av tecken och stjärnor öppnade jag 

mig för första gången för världens ömma likgiltighet.” 

g) Simone de Beauvoirs sätt att berätta – att hitta essensen i tillvaron 

• Berättelsen har en starkt utredande karaktär. Författaren beskriver, förklarar 

och argumenterar för en ståndpunkt. 

• Det finns en huvudperson vars upplevelser, tankar och slutsatser återberättas. 

• Språket närmar sig det vetenskapliga språkets exakthet men återger subjektivt 

författarens övertygelse. 

Exempel: ”Det krävs att de [kvinnorna] vägrar godta sin situations begränsningar 

och att de strävar efter att öppna framtidens vägar; att resignera är att ge upp och 

fly. Kvinnan har ingen annan utväg än att arbeta för sin egen frigörelse.” 

Uppgifter: 

1. Välj bland de olika modernistiska prosastilarna och analysera det valda 

prosautdraget med hjälp av översikten här ovan. 

2. Välj en av de romaner som introduceras med textutdrag för att läsa tillsammans i 

klassen. 

Tips! Känn på litteraturen 3 – en guide genom tio klassiker innehåller fullständigt 

studiematerial till Franz Kafkas Förvandlingen. 

3. Pröva att låta eleverna skriva en liten text inspirerade av en eller ett par av 

modernismens olika prosastilar. Utgå från det lilla prosaexemplet nedan och 

omsätt detta till de olika modernistiska prosastilarna: 

Det var en vacker dag. Jag gick till stranden och solade på lunchrasten. Då 

kom Kim. Han kysste mig. 

Kopieringsunderlag: Modernismens kännetecken – prosan 

Exempel på lösningar av uppgiften 3 

Expressionistisk symbolism – Franz Kafka 

Solen stekte med oförändrad intensitet. Jag befann mig på ett sällsamt sätt utanför min 

egen kropp som närmade sig kokpunkten på den heta sanden. Tankarna snurrade. 

Omärkligt hade Kim dykt upp i mitt synfält utan att jag visste hur han kommit dit och 

han trutade inbjudande med läpparna men jag blundade och vände bort mitt ansikte. 

När jag öppnade ögonen kunde jag inte upptäcka hans gängliga gestalt. 

8

Återuppväcka minnet och berätta – Marcel Proust 

Knappt hade jag placerat min bleka kropp på en filt på stranden förrän doften av hav och 

tång och känslan av vindens lek i håret förde mig tillbaka till samma strand under 

samma månad en gång när jag var riktigt ung. Den dagen på stranden skulle inte bli lik 

någon annan vare sig förr eller senare, minnet av solen, ljuset och ljudet av det sakta 

stigande och sjunkande vattnet överröstat av sjöfåglarnas skrän sjönk för ett ögonblick 

undan och jag såg åter en gång Kims ansikte. Munnen lyste i ett glatt leende och den söta 

doften av isglass nådde min näsa. Den kom närmare och avtog i styrka. Ett ögonblick 

hade bilden funnits där, skarp och intensiv för att sedan sjunka undan så att den var 

avlägsen och vag i sina konturer. En svag smak av päron var förnimbar i munnen. Jag 

vred undan mitt ansikte från den bländande solen. 

Den inre monologen – James Joyce 

… förmiddagen hade verkligen släpat sig fram utan så mycket som en liten skrämd 

snattare i butiken tills det enda raka var att fly värmen, stänga butiken och sakta maka 

sig från Bloom Street ner till hamnen där det fanns en liten strand, som vi som höll i hop 

brukade hänga på när vi inte hade något annat att göra Kim var en i det gänget som 

aldrig riktigt bestod av samma personer utom för en fast kärna medan alla andra flöt ut 

och in i kretsen beroende på om de var kvar i stan eller om de hade arbete på något 

annat ställe … jag tyckte inte att deras gäng var mycket att ha utan bara en massa slöa 

och skrikiga småungar sanden var varmare än jag föreställt mig och avståndet ut till det 

långgrunda stillastående vattnet verkade oöverkomligt medan kroppen formade sig mot 

liggunderlaget och jag kom att tänk på Kim i samma ögonblick som han var där och 

skymde solen och hans läppar var svala av det salta vattnet och päronsmak … 

Isbergstekniken – Ernest Hemingway 

Den korta skuggan av husraden på Bloom Street visade på lunch. På gatan steg en 

dammvirvel. Blusen klistrade mot ryggen medan jag vandrade under arkaden ur på den 

södra sidan av gatan. Tankarna stod stilla. Vattenspegeln glittrade i bukten. På 

sandstranden gav vinden lite lindring och jag placerade liggunderlaget på mitt vanliga 

ställe. Som jag räknat ut dök snart Kim upp med en isglass. På vägen tillbaka smakade 

munnen fortfarande päron. 

Synvinkeltekniken – Virginia Woolf 

– Jag tar lunch, ropade Kim och lämnade butiken högst upp på Bloom. 

Vinden svalkade den del av stranden som låg öppen mot bukten. En liten figur 

närmade sig från vändplanen där Bloomgatan mynnade. Den välbekanta synen av 

gestalten som strävade fram över sanden och så småningom tog form för ögat väckte 

förväntan. Det var inte förälskelse men trygghet. Kim mötte henne med en gest av 

nonchalans som inte alls visade vad han kände. 

– Tidig idag, smaka lite? sa han och drog retsamt undan isglassen. 

Att hitta essensen i tillvaron – Albert Camus 

Solen fick luften att dallra över sandstranden. Ljuset, värmen och den svaga vinden från 

vattnet skärmade av alla intryck. Butiken, staden och vandringen efter Bloom ner till 

stranden sjönk undan som om de inte fanns. Tungan klistrade mot gommen. Kim 

väntade med en isglass. Den isiga päronsmaken fyllde för ett ögonblick hela det 


universum stranden, havet och den glödande vita rymden som välvde sig över bukten. 

Svalka. 

Att hitta essensen i tillvaron – Simone de Beauvoir 

Den vackra sommardagen fick Blooms serveringar, planteringar och butiker att sjuda av 

aktivitet, servitriserna serverade dryck till små sällskap av herrar i halmhatt. Allt detta 

ingav känslan av att inte tillhöra deras värld. Det var bättre att som vanligt styra stegen 

mot havet och lunchtimmens svalka. Tanken på Kim var trygg men hans frihet var inte 

hennes. Hon stod i butik och han hade sin egen lilla försäljning av glass och dryck. Inte 

det förväntade på mötet med päronglass tog bort tanken på att hon var bunden men han 

kunde gå och komma som han ville. 

Extramaterial 

Överblicka lyrikens ismer 

Manifest Företrädare Starrtid Ideologi Land 

Futurism Det futuristiska Tommaso 1909 fascism Italien 

manifestet Marinetti 

Ryssland/ 

Vladimir ca kommunism Sovjet-‐ 

Majakovskij 1915 

unionen 

Expressionism -‐-‐ -‐-‐ ca 

1910 

Dadaism Det dadaistiska 

manifestet 

Surrealism Det surrealistiska 

manifestet 

Lästips 

Hugo 

Ball 

André 

Breton 

Erich Maria Remarque, På västfronten intet nytt 

Ernest Hemingway, Och solen har sin gång 

Virginia Woolf, Mot fyren 

Albert Camus, Främlingen 

Franz Kafka, Förvandlingen 

George Orwell, Djurens gård 

Filmtips 

Titanic, James Cameron 1997 

Diktatorn, Charlie Chaplin 1940 

Pansarkryssaren Potemkin, Sergej Eisenstein 1925 

Metropolis, Fritz Lang 1927 

Land och frihet, Ken Loach 1995 

ofta vänster-‐ 

radikal 

Tyskland 

1916 anarkistisk Schweiz 

1924 opolitisk Frankrike 

10

Kopieringsunderlag: Stödord till ”Hoppla, vi lever!” 

Sigmund Freud, ”Drömtydning” 

Marinetti, ”Första futuristiska manifestet” 

första världskriget 

Marcel Proust, ”På spaning …” 

Vladimir Majakovskij 

den ryska revolutionen 

Pär Lagerkvist 

Edith Södergran 

Hugo Ball, ”Första dadaistiska manifestet” 

James Joyce, den inre monologen 

Breton, ”Första surrealistiska manifestet” 

Franz Kafka 

Ernest Hemingway, isbergstekniken 

spanska inbördeskriget 

Virginia Woolf, synvinkeltekniken 

Gunnar Ekelöf 

Jean-Paul Sartre, existentialismen 

andra världskriget 

Albert Camus 

Simone de Beauvoir, feminismen 


Kopieringsunderlag: Översikt lyrisk modernism 

Futurism 

Expressionism 

Dadaism 

Surrealism 

Manifest Företrädare Ideologi Land 

12

HOPPLA, VI LEVER! - Sanoma Utbildning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?