Föreläsning 5

Föreläsning 5 

Religion och släktskap 

A3 Vardagslivets sociala 

organisation

Var befinner vi oss..? 

Vecka 1: Släktskap, genus, klass och kast – 

som principer för social differentiering och 

social organisation. 

Vecka 2: Släkt, familj och social organisation 

under transnationella 

migrationsförhållanden. 

Vecka 3: Ovanstående teman i relation till 

religion! Fallstudier från Egypten och 

Bolivia. 

Vecka 4: Förändrad innebörd av släkt och 

familj till följd av samhällsförändring och 

nya reproduktionstekniker. 


organisation

Resultat av 

kursvärdering 

- För mycket info 

- För snabba 

genomgångar 

- För snabba 

växlingar pptbilder 

- Osäkra svar på 

frågor som 

ställts 

- Svårt få tag på 

litteratur 


organisation 

+ Bra klimat 

+ Pedagogiskt och 

lätt att förstå 

+ Bra tempo 

+ Utrymme för era 

åsikter/idéer 

+ Intressant kurs 

+ Bra 

seminarieuppgif 

ter

Föreläsningens 

upplägg: 

1. Var befinner vi oss..? 

2. Om ”Veiled Sentiments” 

3. Om Stone, kap 7 

4. Några ord om seminariet på 

torsdag 

5. Filmvisning: ”Hidden Faces” 

(kl. 14-15 Sal 7-0042) 


organisation

”Veiled Sentiments” 

• Författare Lila Abu-Lughod 

(fältarbete mellan 1978 och 

1980) 

• Om Awlad ’Ali, beduiner i 

öknen i västra Egypten (

Vidare kontext 

• Stora förändringar i samhället 

• Växande medvetenhet om en 

muslimsk identitet i Egypten 

• Abu-Lughod talar om ”islamism” 

• Under 80-talet hade processen 

börjat också hos beduinerna 


organisation

Två titlar: 

• I ”Writing Women’s Worlds” 

skildras förändringsprocesserna 

• I ”Veiled Sentiments” förs en 

reflexiv diskussion kring 

fältarbetet och antropologens 

roll 


organisation

Om Awlad ’Ali: 

• Patrilinjärt samhälle (polygyni 

förekommer) 

• Att dela hushåll = dela ekonomi 

och mat 

• Bosättningarna – Sociala enheter 

baserade på släktskap 

• Patrilaterala 

parallellkusinäktenskap 

• Sociala relationerna speglas i 

bosättningen 

• Ekonomisk försörjning: 

pastoralister + komplement 


organisation

Repetition… 

• Korskusin, kusin genom en verklig 

eller klassifikatorisk morbror eller 

faster. 

(D.v.s. barn till mors bror eller fars syster) 

• Parallellkusin, kusin genom en 

farbror eller moster. 

(D.v.s. barn till fars bror eller mors syster.) 


organisation

Fältarbetet 

• Abu-Lughod’s bakgrund 

(Hennes far arab) 

• Introduktion till fältet (I 

sällskap med sin far) 

• Hennes position i fältet (Kvinna, 

”dotter” och ogift) 

• Metodologiska svårigheter ( 

Rel. till informanter) 


organisation

Abu-Lughods fokus: 

• Fokus på kvinnornas värld 

• Social och kulturell innebörd 

av poesi (ghinnawa) 

• Analysera skillnaden mellan 

det som sägs genom dikterna 

och i den officiella diskursen 

• Ett holistiskt perspektiv på 

samhället 


organisation

Centrala ideologiska 

principer: 

• Släktskap en ordning som 

baseras på en närhet mellan 

släktingar på den manliga sidan 

• Moral baserad på ära/heder och 

anständighet/ärbarhet 

(hasham) 

Dessa principer definierar 

individer och deras sociala 

relationer. 


organisation

Blod och ursprung 

Innebörden av blod (dam) 

• Förbinder människor både 

bakåt i tiden och med 

nutiden 

• Centralt för definition av 

individuell identitet och 

sociala relationer 


organisation

Egyptierna ”the 

others” 

• Uppdelning mellan släktingar 

(blod/”dam”) och 

främlingar/”outsiders” 

• Egyptierna en motpol 

Awlad ’Ali = araber, ädelt 

ursprung 

Egyptierna = orena, mixedblood 

En persons värde avgörs av 

ursprung/härstamning! 


organisation

Släktskapets betydelse 

• Abu-Lughod inte så intresserad 

av släktskapets koppling till 

politiken 

• Hennes fokus: 

Hur släktskap formar 

individuell identitet och 

sociala relationer i 

vardagslivet. 


organisation

De patrilinjära Awlad 

’Ali 

• ”Svagare” slags släktskap till 

moderns sida 

• Ursprung, arv, socio-politisk 

organisation patrilinjär 

• Barnen ärver stamtillhörighet 

av fadern 

• Ingift kvinna har kvar starka 

band till egna patrilinje 

• Typ av äktenskap avgörande för 

patrilinjens fortlevnad (Patrilaterala 

parallellkusingiftermål ideal) 


organisation

Sociala relationer 

och social status 

• Vikten av deltagande i ritualer – 

Att dela! 

• Vikten av ära/heder och 

anständighet visar sig i 

samhällets hierarkiska ordning 

• Social status genom att leva upp 

till idealen om ärbarhet och 

självständighet 


organisation

Ideal om 

likställdhet/jämställdhet 

… 

• Självständighet centralt för hela 

organisationen 

• Ingen överordnad ledare bara 

informella ledare inom de olika 

segmenten 

Men det finns en hierarki som bygger på 

kön och ålder… 


organisation

Kollision 

Jämställdhetsideal 

hierarkisk ordning 

Ett sätt att överkomma detta: 

• Se ojämlika relationer som 

komplementära istället för 

motstridiga 


organisation

Anseende/auktoritet 

• Anses komma från moralisk 

värdighet 

• Måste förtjänas, men kan 

också förloras 


organisation

The Bedouin code of 

honour 

• Asl: ”The Bedouin code of 

honour” (ursprung/börd, 

”social sense”) 

• Har att göra med 

härstamning 

• Den moraliska karaktär man 

får genom sin släktlinje. 

Påverkar en persons värde och 

natur 


organisation

Olika vägar för 

individer att nå ärbarhet 

– Kvinnor (”modesty code”) 

– Svaga 

– Män (”honor code”) – 

Starka 


organisation

”Voluntary deference” 

• Hasham: Feminitet, ärbarhet, skam, 

blyghet, anständighet – ”propriety”. 

• Både (ofrivillig) inre upplevelse och 

(frivilligt) agerande i enlighet med 

code of modesty 

Ofrivilliga skamkänslor 

och 

Det frivilligt agerande som uppstår 


organisation

”Voluntary deference” 

Exempel: Klädsel ett sätt att 

agera i förhållande till 

skamkänslor… 

Viktigt att det handlar om 

självständigt agerande, ett värdigt 

sätt att visa oberoende och ”svaghet” 

på 


organisation

Gender ideology: 

• Kvinnors moraliska 

underlägsenhet 

• Sexuell anständighet och 

kyskhet centralt 

• Kvinnor ”nära naturen” – svårt 

att kontrollera, vara självständig 

gentemot 

• Kvinnlig fertilitet kvinnlig 

sexualitet 

• Kvinnlig sexualitet hot mot 

patrilinjen endogami ideal 

• ”Veiling”: bära slöja 


organisation 

anständighet

”Veiling” 

• Frivilligt och situationellt 

• Ett sätt att uttrycka sin dygd 

• Koppling till sexualiteten för 

att dölja sexuell skam 

• Ett sätt att kommunicera om 

moral 

• Kan det ha andra betydelser..? 


organisation

• Kvinnor: 

Färger: 

Rött (rött skärp; symboliserar 

fertilitet, skapandet av liv) 

Svart (svart slöja; svart negativ 

innebörd, skam, sexualitet) 

• Män: 

Vitt (renhet, helighet, religion) 


organisation

Användande av poesi 

(ghinnawa): 

• Hur det moraliska systemet 

visar sig i ord och handlingar 

• Kontexten central, vem det 

handlar om, vilken situationen 

är 

• Fokus: vilken mening har 

dikterna för beduinerna? 


organisation

Poesi (ghinnawa): 

• Handlar ofta om romantisk kärlek, 

är ofta sorgliga 

• Används ofta som ett avslut – av 

ett ämne, en konversation, vid 

dagens slut 

• Sjungs även vid bröllop och i 

samband med 

omskärelseceremonier 

• Oftast av kvinnor! 


organisation

Två olika diskurser: 

1. Vanligt tal (bitterhet, ilska, 

trots, likgiltighet) 

2. Ghinnawa (sorg, sårbarhet, 

starka band och känslor) 

Spänning mellan dessa två 

diskurser 

Ger uttryck för olika känslor och 

erfarenheter 


organisation

Tre teman: 

• Kultur: En kulturs komplexitet 

– nödvändigt att se båda 

diskurserna. 

• Genus: Genussystemets 

komplexitet. 

Utgår från människors egna 

uppfattningar och erfarenheter. 

• Makt: Ser t.ex. poesin som del 

av ett maktsystem. Inte som en 

form av motstånd 


organisation

Äktenskap i 

Europa/västvärlden 

Stone (kap. 7) diskuterar: 

• Varför monogami? 

• Varför jämförelsevis svaga 

släktband? 

• Varför inga ”corporate descent 

groups”? 

• Varför är kvinnor äldre när de 

gifter sig? 

• Varför är ömsesidig kärlek så 

centralt? 


organisation

Huvudsyftet att visa hur 

man: 

…genom en analys av 

framförallt relationen 

mellan brudpris och 

hemgift… 

…kan nå fram till en djupare 

förståelse av ”den dubbla 

sexualmoralen” 


organisation

Den dubbla 

sexualmoralen 

Fundamental aspekt av det 

västerländska genussystemet: 

Varför har flickors oskuld 

ansetts vara viktigare än 

pojkars? 

Varför är ofta kvinnlig – men 

inte manlig – 

sexualitet negativ? 


organisation

Hemgift och brudpris 

• Hemgift - pengar eller egendom som 

överlåts från brudens familj till de 

nygifta 

• Brudpris – egendom som en 

brudgum överlämnar till brudens 

familj vid äktenskap 

Inte bara spegelbild! Något som 

återspeglar grundläggande sociala 

och kulturella skillnader. 


organisation

Goody: 

• Koppling försörjningssystem, 

klassperspektiv och 

äktenskapsformer 

• Jämför (a) samhällen i sub- 

Sahara Afrika och (b) 

europeiska och asiatiska 

samhällen. 

• Brudpris Afrika Hemgift 

Europa/Asien 

• Kopplar denna skillnad till 

skillnader i 

jordbruksproduktion 


organisation

Afrika (söder om 

Sahara) 

• Småskaliga jordbruk, 

(hackbruk,) 

• Kvinnorna väldigt aktiva i 

produktionen 

• Brudpriset säkrar framför allt 

rätten över avkomman 

• Brudpriset får välståndet att 

cirkulera 

• Brudpriset kopplat till 

hackjordbruk och god tillgång 

på jord 


organisation

Europa & Asien 

• Mer avancerad teknik - 

påverkade arbetsfördelningen 

• Kvinnorna ej viktiga som 

arbetskraft, utan för att se till 

barnen och hushållet 

• Brist på mark 

• Framväxten av stratifiering; 

klassamhälle och stat 


organisation 

(Forts.)

Europa & Asien (forts.) 

• Endogami i de ledande 

klasserna 

• Sönerna ärvde 

egendomar/mark – döttrarna 

fick arvet i form av hemgift 

• Viktigt att gifta sig inom egna 

klassen eller gifta sig ”uppåt” 

(hypergami) 

• Monogami starkt band man 

och hustru. Släktgruppen inte 

lika viktig. 


organisation

Hur ser då kopplingen 

ut till den dubbla 

normen för sexualitet? 

Varför föredrar män sexuellt 

oerfarna kvinnor framför 

kvinnor med sexuell 

erfarenhet..? 


organisation

”Double sex standard” 

Olika förklaringsmodeller: 

- Bevara gruppens status. 

(Goody) 

- Hindra en man av lägre klass 

som gör anspråk på land och 

egendom (Schlegel) 

- ”Female purity ethic” (Ortner). 

Oskulden ökar dotterns värde. 

(Kvinnan själv aktiv, inte bara offer) 


organisation

Inför seminariet 

Datum: Torsdag den 19 november 

Två grupper: 12-14 /14-16 

Alla träffas i sal 2-K1028 

• Grupp 1 läser kap 2: innebörden av blod (asl) 

• Grupp 2 läser kap 3: innebörden av ära/heder 

(honour) 

• Grupp 3 läser kap 4: innebörden av 

anständighet (modesty) 

Redovisa skriftligt på ca 1-1,5 A4 och 

lämna in vid seminariet. 

Var beredd att kunna redovisa muntligt 


organisation

Veckans film 

”Hidden Faces” 


organisation

Föreläsning 5

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?