Ackumulera mera, sade Mia!sid 4–5 - Skogforsk

FRÅN SKOGFORSK
NYTT
REPORTAGE
KORTNYTT
NYA RESULTAT
nr 3 2009
Ackumulera mera,
sade Mia!sid 4–5
2
Tipstelefon
020-190 80 80
Erik Viklund öppnar
tipstelefon in till
Skogforsk.
3
Lars-Göran och
Karl-Oskar
L.-G. Sundblad
utvecklar inversmarkberedningen.
8
Har fräschat upp
www.skogforsk.se
Anna Franck har
utvecklat Skogforsks
nya webbplats.

KORTNYTT
Stort intresse för markskadeexkursioner
Intresset är stort för höstens
exkursioner på temat ”Skogsbruk
vid vatten och känsliga
marker”. Många är redan
fullbokade.
Exkursionerna riktar sig i första
hand till tjänstemän och
entreprenörer i skogsbruket.
Vid de första två dagarna i
Vindeln och Boden gick diskussionerna
höga. Vad är en
markskada och vad händer i
marken och vattnet? Hur kan
man minska skadorna och
vad kostar det?
Skogforsk kommer under
hösten att genomföra nio utbildningar
runt om i Sverige.
Utbildningarna är ett uppdrag
från SMF Skogsentreprenörerna.
Exkursionerna kommer att
fortsätta under 2010. Du hittar
mer information på
www.skogforsk.se
Omslagsbild:
Ackumulera mera
Bilden är från Föreningen
Skogens höstexkursion,
temat var skogsbränsle.
Skogforsks Mia Iwarsson Wide
presenterar resultat från sina
studier av skördaraggregat
för avverkning i klen skog.
Där sker det nu en snabb
utveckling. ”Vi är på gång”
avslutade hon förtröstansfullt,
och citerade Tomas Ledin. Läs
mer på sid 4–5. Foto: Areca
2 NYTT nr 3 2009
Foto: Erik Viklund
Foto: ARECA
Från en studie som Skogforsk gjorde tillsammans
med Anders Mörk för några år sedan. Två erfarna
skotarförare kunde då sänka bränsleförbrukningen
med sju procent efter bara en kort utbildning.
NYA RESULTAT
Ett genomsnittligt virkesfordon
drar 5,8 liter per
mil enligt stor enkät
Nr 4, 2009
Krönt Vägval hittar
smartaste vägen från skog
till industri Nr 6, 2009
Tipstelefon till Skogforsk
Skogforsk vill få ännu mer direktkontakt med
skogsbruket. Därför öppnas nu en tipstelefon.
Dit kan du ringa och prata in en idé eller ge
synpunkter på verksamheten.
− Jag ser två syften i det här. Vi får
uppslag till aktuella forskningsfrågor vi
får en ännu klarare bild av verkligheten
där ute, säger Erik Viklund, kommunikationschef
på Skogforsk.
− Önskemålet om en tipstelefon har
kommit från flera håll, framför allt från
skogsentreprenörer. De kommer ofta
på idéer och brister när de sitter och
kör sina maskiner.
FAKTA
Telefonnumret är 020-190 80 80. Samtalet
är gratis. Du möts av en telefonsvarare och
pratar in dina tips och synpunkter – du får
vara anonym om du vill. Alla tips vidarebefordras
till forskningsledningen
Instruktörer spar diesel
Med en klok körning i skogen kan man
spara diesel. Nu ska kunskapen spridas på
bredden i skogsbruket. För ett tag sedan gick
startskottet för en instruktörsutbildning.
Lärare för kursen, som samlade 16
deltagare, var Anders Mörk. Han har i
många år utbildat skogsmaskinförare,
och han hade tre huvudbudskap:
1. Öka medvetenheten kring vilka samband
som finns mellan olika faktorer.
Sänkt bränsleförbrukning går ofta hand
i hand med ökad produktivitet!
2. Följ upp bränsleförbrukningen kontinuerligt.
Det förbättrar kunskaperna
och visar hur viktig frågan är.
3. Var noggrann. Varje arbetsmoment i
en maskin görs hundratusentals gånger
per år. Varje liten del måste optimeras.
Skogsbrukets kostnader
och intäkter 2008.
Kostnader och virkespriser
ökade Nr 7, 2009
”Knäckkvistning” – en
intressant metod för uttag
av skogsbränsle i klen
skog Nr 8, 200

Lars-Göran tror på Karl-Oskar
i markberedningen
Egentligen heter det MBA-16/800, men
under utvecklingen har det alltid kallats
Karl-Oskar. Det är ett nytt aggregat för
flexibel markberedning. Det monteras
på en grävmaskin och kan höglägga,
inversmarkbereda och fläckmarkbereda.
Lars-Göran Sundblad är programledare
för skötselforskningen på
Skogforsk, men arbetar också med
innovationer. Han har tidigare
medverkat i utvecklingen av
rötdetektorn Rotfinder. Nu är det
inversmarkberedning som gäller.
Gamla försök har visat att inversmarkberedning
ger en idealisk miljö
för plantan. Teorin är enkel: skär loss
torvan på en liten yta, gräv en grop i
marken, lägg tillbaka torvan igen upp
och ner och plantera. Plantorna får hög
överlevnad och tillväxt eftersom de får
riklig tillgång på näring och vatten.
Dessutom minskar konkurrensen från
annan vegetation och det blir mindre
angrepp av snytbagge.
Två idéer för mekanisering
De gamla försöken hade antingen
markberetts manuellt eller med en
vanlig grävskopa. Det har varit svårt att
utveckla en maskinell inversmarkberedning.
Det är den utmaningen som
Lars-Göran har arbetat med ett par år.
Han har två idéer. Den ena är en harv
med en extra tallrik som skär av tiltan
och vänder den tillbaka. Den andra är
alltså Karl-Oskar, ett aggregat som sätts
på kranen på en grävmaskin och som
kan marbereda på tre sätt: invers, fläck
och högläggning. Han har utvecklat
det tillsammans med företaget BSM
AB i Alvesta.
Punktvis ståndortsanpassning
– Med Karl-Oskar kan föraren ståndortsanpassa
varje planteringspunkt,
säger Lars-Göran. Fläckmarkberedning
räcker bra på torra marker, högläggning
är bra där det är fuktigt och så inversmarkbereder
man resten.
De studier som gjorts visar att Karl-
Oskar kan skapa bra planteringspunkter
med alla tre metoderna.
Här kan man
verkligen prata
om ståndortsanpassadmarkberedning,
säger
Lars-Göran
Sundblad
Dyrare på kort sikt, men ...
– Själva aggregatet är billigt, det kostar
under 40 000 kr, säger Lars-Göran.
Men självklart tar det längre tid att
markbereda med en grävare som står
still när den arbetar. Men det blir inte
skyhöga kostnader, tror han.
I en studie blev kostnaden 4 400 kr
per ha med invers mot 4 000 kr för
högläggning och 2 600 kr för fläckmarkberedning.
Det baseras på en
maskinkostnad på 650 kr per tim och
2 500 planteringspunkter per ha.
Sedan tar planteringen lite längre
tid, eftersom man måste leta efter de
markberedda planeringspunkterna, det
går inte bara att följa en fåra. Fast å
andra sidan är själva planteringspunkten
oftast självklar.
Men det finns plusposter också. Med
en riktigt bra markberedning kan man
nog minska antalet planterade plantor
per hektar. Och finska studier visar att
röjningen kan bli avsevärt billigare när
man punktmarkbereder, eftersom det
inte blir lika mycket björkuppslag som
vid harvning. Ett harvspår skapar ju en
perfekt grobädd för björkfrö på en stor
del av hygget.
Bra för miljön
Inversmarkberedning är också bra för
miljön – efter något år ser man knappt
att ett hygge är markberett, dels för att
man påverkar så liten andel av ytan,
dels för att alla uppgrävda högar är
igenfyllda.
Kontakt: Lars-Göran Sundblad
Tel. 090-203 33 69
lars-goran.sundblad@skogforsk.se
1.
2.
Så här arbetar Karl-Oskar
Invers. Aggregatet pressar först ner sitt
främre skärstål (1) i marken och vänder upp
nedvänt
läge. Därefter trycks aggregatets
bakre skärstål (2) bakåtvinklat ned i marken
varefter det uppgrävda materialet pressas
tillbaka ned i den grop som skapats. Genom
kombinationen bakåtvinkling och nedåtriktat
tryck undviker man att den uppgrävda
torvan rullar tillbaka i gropen i rättvänt läge.
Högläggning. Arbetscykeln för invers avbryts
halvvägs, d.v.s. när ett stycke mark ligger
uppochnedvänd bredvid gropen. I stället
för att pressa tillbaka materialet lämnas det
i detta läge efter att aggregatet tryckt till
den skapade högen.
Fläckmarkberedning. Markens ytskikt
skrapas av med aggregatets främre skärstål.
NYTT nr 3 2009 3

Stora mängder skogsbränsle i
röjningsberget – nu kommer
avverkningstekniken
Vi är på gång. Tekniken för avverkning i klen
skog börjar mogna. Energigallring börjar bli
ett intressant alternativ, säger Mia Iwarsson
Wide. Nu kvarstår metodutvecklingen.
Mia har arbetat med teknik för
avverkning av skogsbränsle från klena
träd i snart två år. Hon har tittat på ett
stort antal olika avverkningsaggregat;
klippande aggregat, sågande aggregat
och aggregat med stor sågklinga. Hon
börjar bli alltmer övertygad om att det
är de ”vanliga” skördaraggregaten som
är bäst i klen gallringsskog.
Matarrullar en fördel
De klippande aggregaten fungerar bra
längs vägar och åkerkanter, men de har
en nackdel i tät skog: de har ofta svårt
att få ner trädknippena på marken –
träden fastnar lätt i kronorna på kvarstående
träd, speciellt i lite längre skog.
Det här är mycket mindre problem för
de traditionella aggregaten, de kan dra
ner knippena med matarrullarna.
Flerträdshanteringen avgörande
Men det är flerträdshanteringen som är
helt avgörande för ekonomin, understryker
Mia. Det här handlar om små
träd, de innehåller kanske bara några
tiotal liter biomassa. Att plocka med
dem ett och ett blir orimligt dyrt. Med
flerträdshantering samlar man på sig
flera träd varje gång som kranen går ut.
I våra studier i klenare gallring har man
legat på 2–3 stammar per krancykel.
Med bättre teknik för ackumulering och
bättre arbetsmetod går det säkert att
komma till 4–6 stammar per cykel. Det
skulle sänka kostnaderna rejält.
Även här har de traditionella aggregaten
klarast sig bäst, säger Mia. De har
ett större avstånd mellan griparmarna
nederst på aggregatet och ackumuleringsarmarna,
som sitter överst.
Dessutom hjälper kvistknivarna och
4 NYTT nr 3 2009
matarhjulen till att hålla trädknippet
stabilt.
Knäckkvistning flexibelt alternativ
Med traditionella aggregat kan man
också knäckkvista träden, genom att
arbeta med pulserande anhållstryck
på kvistknivarna och dessutom slöa
knivarna rent mekaniskt. När trädknippena
dras genom de slöa knivarna
ramlar en del av barren och de finaste
kvistarna av.
– Det är bra att de blir kvar i skogen,
eftersom det är där som en stor
del av trädens växtnäring finns, säger
Mia. Det minskar risken för framtida
tillväxtförluster.
De grövre kvistarna knäcks till vilket
ger ett kompaktare lass vid skotningen.
Knäckkvistat virke kan flisas och
eldas eller gå till en traditionell massaindustri.
I Finland har man på försök
kört en massalinje med en inbladning
upp till 16 procent knäckkvistat virke
utan att få kvalitetsproblem.
Inget alternativ till vanlig röjning
Mias kalkyler visar att det går att få
hyfsad ekonomi på en energigallring
i s.k. konfliktbestånd om man har
Knäckkvistade knippen på
vanliga virkesfordon
Ekonomin för det knäckkvistade sortimentet
påverkas mycket av om det
kan transporteras med vanliga virkes-
både sönderdelningen och transporten
avsevärt dyrare. Det gäller därför
att kunna anpassa kvistningen och
tillredningen av knippena så att de kan
nu på och tittar på olika varianter av
skyddsnät för att kunna köra ett sortiment
med lite mer kvistar.
skogen någorlunda nära ett värmeverk.
Det blir ingen stor vinst, men ett nollresultat
är inte omöjligt om träden inte
är väldigt klena.
Är då en energigallring ett alternativ
till traditionell röjning?
– Nej. I en förenklad och kortsiktig
kalkyl kan det kanske se ut så, säger
Mia. Säg att en traditionell röjning
kostar 3 000 kr per hektar. Då kan det
ju verka bättre att vänta tio år och få en
hundralapp i en energigallring i stället.
Men då tänker man inte hela vägen.
Enligt Skogforks produktionsforskare
tappar man flera års tillväxt då den
oröjda skogen ”står och stampar”. Dessutom
är den röjda skogen mycket mer
stabil – en energigallrad skog är känslig
för snö och storm de första åren. Och
den första ”riktiga” gallringen blir
dyrare, stickvägsträden är ju redan
uttagna i energigallringen, kvar är bara
den dyra gallringen mellan stickvägarna.
Så fortfarande gäller de gamla råden:
röj ungskogen ordentligt och i tid.
Sedan kan energigallring vara ett bra
sätt att rädda gamla, oröjda ”synder”.
Kontakt: Mia Iwarsson Wide
Tel. 018-18 85 99
mia.iwarssonwide@skogforsk.se
Här står det energi
I dag tar vi ut ungefär 11 TWh skogsbränsle
per år, nästan uteslutande grot från slutavverkningar.
Energigallring i de skogar som
bildar dagens röjningsberg kan ge ett ”engångsbidrag”
på 64 TWh. Som en jämförelse
förbrukar Sverige totalt runt 400 TWh
per år. På sikt kan de löpande röjningarna
årligen ge 5–10 TWh, alltså ungefär som
groten i dag.

”
I riktigt klen skog gör sågklingorna
ett bra jobb. Där
kan man utnyttja den s.k.
sveptekniken och avverka flera
träd i samma ackumulering.
I något grövre skog tror jag på
ett vanligt skördaraggregat med
svärd och matarmatarhjul.
En väl fungerande flerträdshantering
är helt avgörande i all
klen skog. Ackumulera mera!
”
NYTT nr 2 2009 5

Flexibla virkesfordon sänker dieselförbrukningen
Nu testas två nya virkesfordon i Dalsland och
Värmland. De kan transportera 17 respektive
30 procent mer virke än dagens fordon.
Minskad bränsleförbrukning, 10 procent lägre
koldioxidutsläpp och bättre lönsamhet är
några förväntade effekter.
Med högre lastvikt behöver man inte
köra lika många vändor för att få in en
viss mängd virke till industrin. Det blir
därför en lägre total bränsleförbrukning
jämfört med dagens fordon.
− Nu ska de här fordonen testas i full
skala i tre år, berättar Claes Löfroth,
som är projektledare på Skogforsk.
Det här är ett av de två fordon som ingår
försöket. För den oinvigde ser det kanske ut
som ett vanligt virkesfordon. Det är lika långt,
24 meter, och det har tre travar, precis som
ett vanligt fordon.
Men den uppmärksamme ser att det har nio
axlar i stället för normala sju. Den här bilen
klarar ett lass på 52 ton mot ca 40 ton för
ett konventionellt fordon. Men i och med att
därmed blir slitaget på vägarna mindre än för
ett vanligt fordon.
Det ena fordonet, skogsbilen, har
egen kran och kör virket från skogen till
en rangerplats. Där kopplas trailern bort
och lasten på bilen läggs över på en link.
På rangerplatsen tar det andra
fordonet över. Det är en konventionell
dragbil som kopplar link och trailer
och kör den längre sträckan på bra
vägar till industrin.
Försöket ingår i ETT-projektet, som
Skogforsk driver. Syftet är att studera
förutsättningar och konsekvenser av
högre bruttovikter.
Företaget ToMo har utvecklat ett ekipage
som består av en dragbil, en hugglink och en
flistrailer. Skogforsk har snabbtestat.
Idéen är att ekipaget ska köra till grotavlägget,
koppla loss hugglinken, ställa
den vid vältan och ställa trailern så att
flisen kan blåsas direkt i lastutrymmet.
Vid större grotavlägg får linken stå
kvar när trailern kör flisen till terminal
eller till kund. Trailern är dimensionerad
så att lastutnyttjandet kan maximeras.
När avlägget är tömt, kopplar man
på linken och kör till nästa grotavlägg.
Skogforsk har gjort en mindre studie
av systemet, och resultaten är uppmuntrande.
I likhet med en huggbil är
man beroende av att vältan ligger vid
väg.
I dagsläget får huggen ett lågt utnyttjande,
eftersom den står still när
föraren kör in flis. Det kan man lösa
6 NYTT nr 3 2009
genom att två flisekipage får dela på
linken.
En fördel med linksystemet jämfört
med en huggbil är att man inte
alltid behöver ha med sig flishuggen
på landsväg, därigenom ökar
lastvikten väsentligt.
Hugglinken hängs på dragbilens
vändplatta, sedan kopplas trailern
på linkens vändplatta. Hugglinken
stödbenen, så att den inte tar upp
10 m kran från Cranab och en 450
hk Scaniamotor.
Kontakt: Lars Eliasson
Tel. 018-18 85 25
lars.eliasson@skogforsk.se
De nya fordonen byggs upp av standardmoduler,
och är därför flexibla.
− På så sätt kan man anpassa transportsystemet
efter olika förutsättningar,
som exempelvis transportavstånd och
standard på skogsbilvägarna, säger
Jörgen Olofsson på Stora Enso som är
markvärd för projektet.
Kontakt: Claes Löfroth
Tel. 018-18 85 07
claes.lofroth@skogforsk.se

Ukonf10
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN
”Möt framtiden som du aldrig har sett den
förut. Det här är årets event 2010 för dig
som tror på skogsbrukets möjligheter.”
UMEÅ | 10-11 februari
SUNDSVALL | 17-18 februari
JÖNKÖPING | 24-25 februari
VÄSTERÅS | 3-4 mars
Nu kan du anmäla dig!
skogforsk.se/ukonf10
Jan Fryk, VD Skogforsk
NYTT nr 3 2009 7

Ge “kunskapskarusellen” ett bättre namn
– vinn en biljett till Ukonf 10
Skogforsks webbplats har fått en rejäl
ansiktslyftning. “Enklare, gladare, mer nytta
och mer kontakt” har varit slagorden i
arbetet. Har vi lyckats? Döm själv.
– Vår gamla webbplats var från 2003,
och det var dags att modernisera den.
Vi satte upp ett antal kriterier, berättar
Anna Franck, som ansvarat för utvecklingen
av den nya webben.
Enklare. Våra uppföljningar på gamla
skogforsk.se visade att besökarna ibland
fick leta runt lite innan de kom rätt.
Därför har vi strukturerat om sidorna
och tagit fram nya menysystem som vi
hoppas gör det enklare att hitta.
Gladare. Det gamla färgschemat drog
i brunt och beige. Nu är det glada
pasteller som gäller. Vi tror att en mer
livfull sajt ger en starkare upplevelse.
Mer nytta. På den nya webbplatsen
finns också ”Kunskapskarusellen”, som
är en vägvisare till ett antal utvalda
ämnesråden. Klickar du till exempel på
”virke” får du en träfflista på samtliga
webbsidor som handlar om just det
området och kontaktuppgifter till en av
våra virkesforskare.
– Vi tror att det här kommer att
bli en uppskattad tjänst, säger Anna.
Däremot är vi inte riktigt nöjda med
namnet och tar gärna mot tips. Vi
kommer att ha en förslagsruta på vår
startsida fram till den 15 december.
Den som kommer med bästa förslaget
får en fribiljett till Ukonf 10. Jag är
jury, och mitt beslut kan inte överklagas,
ler Anna.
Mer kontakt. På den nya webben finns
det rikliga möjligheter att kommentera
innehållet och ge feedback till forskarna.
Så här ser startsidan på
skogforsk.se ut. Med den
inringade knappen uppe till
vänster kommer du till det
som i dag kallas ”kunskapskarusellen”.
www.skogforsk.se
Ansvarig utgivare: Jan Fryk
Redaktion: Areca Information AB
ISSN: 1652–0548
Foto: Skogforsk om inte annat anges
Tryck: Gävle Offset AB
© Skogforsk
Kontakt: Anna Franck
Tel. 018-18 85 88
anna.franck@skogforsk.se
Vad tycker du om
vår nya webbplats?
Har du förbättringsförslag?
Hittar du
buggar?
Dina synpunkter
är viktiga – använd
de nya kontaktmöjligheterna
på
skogforsk.se.
ADRESSER
UPPSALA Uppsala Science Park, SE-751 83 Uppsala.
Tel. 018-18 85 00
EKEBO Ekebo 2250, SE-268 90 Svalöv. Tel. 0418-4713 00
UMEÅ Box 3, SE-918 21 Sävar. Tel. 090-203 33 50
www.skogforsk.se